EXAMENSARBETE
Elevers tankar om samverkan mellan hem och skola
Linda Dynesius
Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Elevers tankar om
samverkan mellan hem och skola
Linda Dynesius
Luleå Tekniska Universitet Lärare för verksamhet i
fritidshem och fritidsverksamhet Handledare: Gunilla Johansson Höstterminen 2012
Abstrakt
Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstå elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda på detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, där jag har tillämpat en hermeneutisk ansats. För att fånga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem.
Arbetet har fokuserat på eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio år. Platsen för intervjuerna var elevernas egen skola, en medelstor skola i norra Sverige. Jag fann att eleverna värdesätter att föräldrarna besöker klassen, fungerar som ett stöd vid läxläsningen och att föräldrarna hjälper eleverna att komma i tid till skolan med rätt material. Eleverna värdesätter föräldrarnas besök i skolan, ett flertal av eleverna ansåg dock att besöken var för få och önskade att föräldrarna kunde besöka dem oftare i skolan. Jag fann också att eleverna anser att föräldrarnas närvaro och omtanke är det som främst stärker deras insatser i skolan.
Sökord: Samverkan, hem och skola, elevers tankar
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Syfte ... 1
3 Bakgrund ... 2
3.1 Samverkan ... 2
3.2 Tidigare forskning ... 2
3.2.1 En återblick ... 2
3.2.2 Föräldrar och elever ... 2
3.2.3 Föräldrar och skolan ... 3
3.2.4 Hinder och orsaker till utebliven samverkan ... 4
3.2.5 Fyra olika principer ... 4
3.3 Förankring i styrdokument ... 5
4 Metod ... 6
4.1 Hermeneutik ... 6
4.2 Urval ... 6
4.3 Datainsamlingsmetod ... 6
4.4 Etiska aspekter ... 6
4.5 Genomförande och informanter ... 7
4.6 Databearbetning ... 8
4.7 Bortfall ... 8
5 Resultat ... 9
5.1 Presentation av platsen för studien ... 9
5.2 Vanlig form av samverkan ... 9
5.3 Läxor ... 10
5.4 Föräldrar och pedagoger ... 11
5.5 Föräldrarna ... 11
5.6 Föräldrarnas arbete ... 13
5.7 Sammanfattning ... 14
5.7.1 Hur anser eleverna att pedagogerna och föräldrarna bör samverka för att stödja elevens skolgång? ... 14
5.7.2 Hur anser eleverna att föräldrarna bör göra för att stödja elevens skolgång? .... 14
6 Diskussion ... 16
6.1 Vanlig form av samverkan ... 16
6.2 Läxor ... 16
6.3 Föräldrar ... 17
6.4 Princip ... 17
6.5 Resultatdiskussion ... 18
7 Slutord ... 19
7.1 Metoddiskussion ... 19
7.2 Fortsatt forskning ... 19
Referenser ... 21
Bilaga 1 ... 22
Bilaga 2 ... 23
1
1 Inledning
Jag anser att det är viktigt att belysa samspelet mellan hem och skola, då jag minns min egen skolgång och vet att de gånger jag fick mycket stöd presterade jag bättre. Eriksson (2008) menar att under de senaste årtiondena har föräldrarnas betydelse i skolan ökat, något annat som har ökat i samma takt är föräldrarnas ansvar över sina barns utbildning. Detta gör att en samverkan och delaktighet är viktig. När jag har varit ute på VFU eller arbetat i fritidshem har jag lagt märke till att det ofta inte finns mycket kontakt mellan föräldrar och pedagoger, i många fall består kontakten av att föräldrarna ringer och ber pedagogen skicka ut deras barn till upphämtningsplatsen. Jag vill veta vad eleverna anser om samspelet mellan hem och skola och hur de önskar att det vore. Därför kommer jag att intervjua elever för att finna deras syn och åsikter kring ämnet. Under min lärarutbildning har det talas mycket om samspelet mellan skolan och hemmet, jag har dock saknat konkreta åsikter från elever och det är vad jag vill lägga fokus på i min uppsats. Tidigare forskning har varit mer fokuserad på föräldrars eller pedagoger åsikter, det har även funnits observationsstudier där åsikterna från de inblandade inte beskrivits. Jag anser att detta ämne är viktigt att belysa och att en uppsats som till stor fokuserar på elevens synvinkel behövs för att vidga perspektiven. För att ett samarbete ska gynna eleven måste vikten av det belysas och man måste finna vad i samarbetet som är viktigt för att kunna fokusera på de viktiga punkterna. Tidigare litteratur vi bearbetat under min utbildning visar på att det är svårt att veta vad man ska göra som förälder, därför vill jag finna elevernas syn och deras tankar. Mitt arbete kommer att belysa en väldigt viktig del som tyvärr saknas till stor del i dagens forskning, det är elevernas åsikter, tankar och funderingar.
2 Syfte
Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå elevers tankar om samverkan mellan hem och skola i termer av föräldrars engagemang i skolarbetet och samverkan mellan pedagoger och föräldrar.
För att uppnå syfte kommer jag att utgå från följande frågeställningar:
Hur anser eleverna att föräldrarna bör göra för att stödja elevens skolgång?
Hur anser eleverna att pedagogerna och föräldrarna bör samverka för att stödja elevens skolgång?
2
3 Bakgrund
I nedanstående kapitel kommer jag att redovisa för vad tidigare forskning säger inom ämnet samverkan, jag kommer också visa på vad styrdokumenten säger om samverkan mellan hem och skola.
3.1 Samverkan
För att förtydliga mitt arbete har jag valt att beskriva vad jag menar med samverkan. Mot bakgrund av läroplaner och tidigare forskning har jag i den här rapporten använt ordet samverkan om det som föräldrar och pedagoger gör för att tillsammans ge eleverna så bra skolgång som möjligt.
3.2 Tidigare forskning 3.2.1 En återblick
Johansson och Wahlberg Orving (1993) visar på att redan på 1850-talet hade de svenska föräldrarna åsikter kring vad som undervisades i skolan och hur undervisning borde se ut.
Lärarna diskuterade därför på ett lärarmöte år 1852 om hur en samverkan mellan hem och skola skulle kunna se ut och fungera. Vidare beskriver Johansson och Wahlberg Orving (1993) hur lärare vid tiden för studien var oroliga föra att föräldrar lämnade över allt ansvar för eleverna på skolan.
Erikson (2008) visar på att Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994 (lpo 94) framhäver föräldrapåverkan och samverkan. Orsaken enligt Erikson är att föräldrarnas position i skolan har stärkts när utbildningen blivit mer individ anpassad.
3.2.2 Föräldrar och elever
Nedan kommer jag att redovisa tidigare forskning kring föräldrar och elever inom skolsamverkan.
Johansson och Wahlberg Orving (1993) genomförde en longitudinell studie som var aktionsforskningsinriktad. De genomförde studien i sju klasser där elever och föräldrar och lärare samarbetade och följdes under tre år. Uppföljande studier genomfördes 6 år efter studiens genomförande. I deras studie framgår det attelever tror sig ska kunna bli störda av föräldrarnas närvaro i skolan, däremot utrycker de sig att de vill att föräldrarna ska vara engagerade i deras skolgång. Vidare visar det sig att eleverna tvärtemot sin oro inte blir störda av föräldrarnas närvaro utan istället uppskattar den. Eleverna önskar att föräldrarna ska vara delaktig i skolan vid fler tillfällen än de vid tillfället för studien var. Eriksons (2004) senare forskning visar att när elevernas ålder och mognadsgrad stiger vill eleverna att föräldrarnas delaktighet ska minska, detta är något som är del i barns process att växa upp och ”befria” sig från sina föräldrar.
Wingard och Forsberg (2009) visar på att elever gärna vill att föräldrarna hjälper till med hemläxor men att de då gärna ser att föräldern presenterar lösningen på problemet.
Forskningen visar på att det finns skillnad kring hur föräldrarna agerar beroende av mängden läxor eleverna får. Föräldrar till barn med mycket läxor blir mer engagerade i planeringen kring hur och när läxornas ska göras och blir en typ av ”extralärare” i hemmet. Författaren
3
använder termen extralärare där denne menar att föräldern undervisar eleven som att föräldern skulle ha varit elevens lärare.
Johansson och Wahlberg Orving (1993) konstaterar att ett samarbete mellan elever, föräldrar och lärare är en resurs som kan och bör tas tillvara. Detta samarbete är en dynamisk process som inte i förväg kan preciseras, menar dessa forskare. De menar vidare att ett ökat samarbete kan bidra till att de kulturmöten som dagens skola utmärks av, kan verka för en ökad förståelse mellan kulturer inte bara lokalt men även nationellt och internationellt. Studien visade att föräldrar var mycket engagerade i den dagliga verksamheten och att eleverna och lärarna uppskattade detta. Flera av lärarna uttryckte , efter studien att de inte kunde tänka sig att arbeta på annat sätt. Eleverna uppskattade samarbetet , vilket visade sig i deras engagemang.
3.2.3 Föräldrar och skolan
Nedan kommer jag redovisa för tidigare forskning kring kontakt och samverkan mellan föräldrar och pedagoger.
En tidigare studie gjord inom ämnet visar på att föräldrar med låg utbildning inte känner sig bekväma med att agera hjälplärare i klassen, orsaken till detta är i studien inte specificerad (Ribom, 1993). Senare forskning visar på att det skett en utveckling där skolan och föräldrarna kommit närmare varandra under de senaste årtiondena. Samma forskning visar på att det finns en bred politisk uppslutning om att föräldrar har en viktig roll i att skapa en bra utbildning för eleverna (Erikson, 2004).
Johansson och Wahlberg Orving (1993) menar att en vanlig form av samverkan är enskilda samtal, dessa samtal berör oftast elevernas prestationer i skolan, det finns olika åsikter kring om eleverna bör medverka vid samtalen eller om de inte bör medverka. Enligt författarnas studie önskar majoriteten av lärarna att eleverna ska medverka vid det enskilda samtalet, när frågan ställdes till elever och föräldrar var det en större andel som inte ansåg att det var nödvändigt att eleverna deltog vid de enskilda samtalen. Enligt undersökningen ansåg föräldrarna att det var rimligt att utföra två enskilda samtal per termin.
Forskning visar på att föräldrar och pedagoger är relativt eniga om att huvudansvaret för att skapa en samverkan mellan hem och skola bör vara skolans, det finns dock en relativt stor grupp av föräldrar och pedagoger som anser att hemmet bör bära huvudansvaret för samverkan. Som förslag på vad föräldrarna önskar för form av samverkan har de angett att de önskar fler besök till det egna barnets skola under den tid då eleverna vistas där. (Johansson &
Wahlberg Orving, 1993). Vidare visar Johanssons och Wahlberg Orving, (1993) att pedagoger som provat på en god typ av samverkan där föräldrar varit delaktig är väldigt positiv till detta. Pedagogerna stärks av att förstå att föräldrarna anser att pedagogerna har viktiga erfarenheter och kunskaper kring eleven och hur de fungerar. Senare forskning visar på att det finns pedagoger som anser att den kontakt som finns mellan skola och hem är tillräcklig och att de vill hålla en viss distans till föräldrarna. Samma forskning visar också att det anses att det är skolans ansvar att ta initiativ till samverkan. Detta beror till stor del på att föräldrar känner en viss osäkerhet i kontakten med skolan, vilket grundas i att dessa föräldrar anser att pedagogerna är de som har kompetensen och är mest lämpade till att planera undervisningen (Erikson, 2004).
4
3.2.4 Hinder och orsaker till utebliven samverkan
Enligt Johansson och Wahlberg Orving, (1993) finns svårigheter till att få elevernas pappor engagerade i elevernas skolgång. Eleverna anser att de känner de flesta mammorna i klassen men inte papporna. Resultatet av detta blir att det finns färre vuxna engagerade och således färre vuxna som eleverna känner att de kan vända sig till.
Forskning visar att föräldrar är rädda att komma med förslag på hur skolan kan utvecklas då det är oroliga för att pedagogen ska ta illa upp och att detta ska påverka deras barn. Detta gäller i synnerhet de föräldrar med barn i de årskurser där betyg ges. Samma forskning visar också på att föräldrar är osäker på sin kompetens och vill därför inte engagera sig för mycket i läxor eller påverka vad som ska ske i skolan. Föräldrar som är lågutbildade undviker gärna att ta ordet på sammankomster eller att komma med sina åsikter gällande skolfrågor (Ribom, 1993). Vidare menar författaren att föräldrarna till elever i skolorna anser att sina egna möjligheter till att påverka elevernas skolgång är väldigt små. En stor orsak till bristande samverkan är föräldrarnas attityd till skolan. Många föräldrar har en negativ inställning till skolan sedan sin egen skoltid, detta löser man på bäst sätt genom information om hur skolan fungerar idag och vad föräldrarana bör göra för att stötta sina barn. Enligt en senare forskning kan en orsak till föräldrars frånvaro i skolan vara att de inte känner att det behövs, även denna författare anser att bästa lösningen är information till föräldrarna (Bouakaz, 2007).
De finns grupper av föräldrar som är tveksamma till skolans metoder, dessa grupper av föräldrar anser att läxläsning och att nöta in kunskapen är ett bättre alternativ. Johanssons och Wahlberg Orving, (1993) menar att det är viktigt att föräldrar har kunskap kring skolans styrdokument för att en god samverkan ska vara möjlig, denna kunskap är enligt författarna väldigt bristfällig i de allra flesta fall. Erikson (2008) visar på att det under de senaste decennierna har uppkommit vad som är ett mer eller mindre uttalat krav i skolorna att föräldrar och pedagoger ska utföra någon form av samverkan med varandra. Forskningen visar dock på en stor oklarhet kring vad samverkan ska medföra och på vilket sätt den ska utföras.
3.2.5 Fyra olika principer
Lars Erikson (2008) presenterar fyra olika principer för en relation mellan skola och hem. Jag väljer att kort presentera dessa principer för att sedan knyta samman till dessa i diskussionskapitlet.
Isärhållandets princip
Principen utgår från de skillnader som finns mellan hem och skola och mellan pedagoger och föräldrar. Syftet med principen kan ses som att behålla dessa skillnader. Enligt isärhållandets princip är en stor orsak till konflikter mellan hem och skola att pedagogerna och föräldrarna vill elevens bästa, fast de anser att de ska ske på olika sätt. Principen motsätter sig till viss del samverkan mellan hem och skola, forskare inom principen anser att elever till föräldrar med
5
goda pedagogiska resurser gynnas för mycket, vilket resulterar i en ojämnhet bland eleverna, vilket kan försvåra skolans uppdrag (Eriksson, 2008).
Partnerskapsprincipen
Partnerskapsprincipen handlar i sin tur om att minska avstånden mellan hem och skola. Fokus inom principen ligger på det gemensamma ansvaret hemmet och skolan har för elevernas skolutveckling. I dagens skola ser man allt mer denna princip som går ut på att minska avståndet mellan hem och skola. Forskning inom principen har visat på sambandet mellan elevers hemmiljö och deras resultat i skolan (Eriksson, 2008).
Brukarinflytandeprincipen
Brukarinflytandeprincipen innefattar de demokratiska inom skolan. Som exempel kan ges föräldrarnas rätt att medverka i beslutande organ inom skolan. Tanken med brukarinflytandeprincipen är att föräldrarna ska få ett ökat inflytande över skolverksamheten.
Ett problem med brukarinflytandeprincipen kan vara då föräldrarna medverkar i besluten och deras personliga intressen inte alltid stämmer med det allmänna intresset (Eriksson, 2008).
Valfrihetsprincipen
Valfrihetsprincipen handlar om föräldrarnas rätt att själva välja vilken skola deras barn ska tillhöra. Den innefattar de regler och bestämmelser som finns kring att välja skola.
3.3 Förankring i styrdokument
Nedan redovisar jag för vad styrdokumenten säger om samverkan mellan hem och skola. Jag har valt att använda mig av läroplaner och skollagen.
Samverkan mellan hem och skola nämns vid ett flertal tillfällen Skolverkets (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet år 2011 (Lgr11). En punkt som tas upp i är att skolan och elevens vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för att elevens utbildning ska fortlöpa på bästa sätt, detta innebär att en samverkan mellan hem och skola måste ske. En del av skolansvärdegrund ska enligt skolverket (2011) vara att utveckla skolan mot de nationella målen och för att uppnå detta måste det enligt skolverket (2011) ske en samverkan mellan hemmet och skolan. I Lgr 11 kan utläsas att elevens skolgång är ett ansvar som ska delas av skola och hem, detta ska ske genom olika former av samverkan och kommunikation.
Det går även att utläsa i
att det ska ske en samverkan kring hur elevens skolgång ska utformas. Även skollagen berör ämnet samverkan. Enligt Skollagen (2010:800)ska skolan erbjuda vårdnadshavaren möjlighet att påverka utbilningen som ges dennes barn. Eleverna och deras vårdnadshavare ska enligt skollagen (2010:800) få information om sitt eget inflytande på skolan, informationen ska också innefatta en sammanfattning av de bestämmelser som finns för skolan. Rektorn på skolan har som ansvar att se till att rätt information förs ut och når föräldrar och elever. Det framgår tydligt i styrdokumenten kring grundskolan att det ska finnas en samverkan mellan hemmet och skolan, och att det ska finna en kommunikation mellan elevens föräldrar eller målsmän och skolan.
6
4 Metod
Studien inriktas mot elever i årskurs två och tre. Jag kommer att fokusera på den enskilde eleven oberoende av klassammansättning eller lokalisering.
Jag kommer att använda mig av det hermeneutiska förhållningssättet genom arbetet. Jag har valt detta förhållningssätt för att det stämmer bra in på den typ av undersökning jag har valt att utföra.
4.1 Hermeneutik
Studien bygger på det hermeneutiska förhållningssättet, som innebär att forskaren tolkar och försöker förstå andra människors liv. Det är ett vanligt förhållningssätt för forskning inom human-, kultur-, och samhällsvetenskap. Det är också ett bra förhållningssätt då forskningen innefattas av kvalitativa metoder. En hermeneutiskas forskare använder sig till stor del av sin egen förståelse för ämnet som verktyg för att tolka den information som delas med dem.
(Patel & Davidsson, 2011).
4.2 Urval
Valet av undersökningspersonerna har skett ur ett kvalitativt perspektiv. Detta innebär att urvalet inte sker genom statistiska urvalsmetoder utan genom andra kriterier.(Backman 2008) Då motivationen är en viktig del i intervjupersonens vilja att slutföra intervjun är relationen mellan intervjuaren och intervjupersonen viktigt (Patel & Davidsson, 2011). Därför kändes det självklart för mig att utföra intervjuerna på en skola där jag vistats förut och därför redan skapat en relation med de elever som finns där.
4.3 Datainsamlingsmetod
Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. En form av intervju där syftet är att finna intervjupersonens uppfattningar om någonting. Det innebär att det ställs frågor som det inte finns fasta svarsalternativ på (Patel & Davidsson, 2011).
Patel och Davidsson (2011) menar att i skapandet av intervjufrågor ska det utgå från det som undersökningen vill få svar på. I mitt fall är detta mitt syfte och mina tre forskningsfrågor.
Därför började jag med att analysera frågorna för att finna vad jag egentligen ville ha reda på.
När detta var gjort skrev jag frågor som skulle ge svar på de två frågor som finns i mitt syfte.
Patel och Davidsson (2011) menar att det är bra om intervjun avslutas på ett neutralt sätt som ger utrymme för intervjupersonen att utrycka sådant som inte kommit upp i de frågor som ställts. Därför valde jag att avsluta med en öppen fråga som rör hela intervjun så att eleven kan fylla i om det finns något denne anser är viktigt som inte tagits upp i de övriga frågorna.
4.4 Etiska aspekter
Jag har utgått från de fyra etiska huvudreglerna för forskning som Utbildningsdepartementet (2008) presenterar.
Informationskravet. Det innebär att jag ska informera deltagarna om att intervjun är frivillig och att de har rätt att avstå att svara på frågor eller att avbryta intervjun. Jag är också skyldig att informera dem om allting som innefattar undersökningen som kan påverka deras vilja till medverkan. Tillexempel ska jag informera om vad intervjun ska användas till.
7
Innan varje intervju informerar jag deltagarna om vad jag ska använda intervjun till och att min uppsats kommer att bli offentlig. Jag påminner också om att deltagandet är frivilligt.
Detta har jag även informerat föräldrarna om i det brev som skickats hem.
Samtyckeskravet. Det innebär att jag ska ha de medverkandes samtycke till att utföra intervjuerna, i mitt fall ska jag även ha samtycke från målsman, då intervjupersonerna är under femton år. Det innebär också att intervjupersonen har rätt att avbryta intervjun utan påtryckningar eller negativa följder.
Innan intervjuerna blir eleverna tillfrågade och de får även hem ett brev där målsman ska ge sitt samtycke.
Konfidentialitetskravet. Det innebär att jag som forskare inte delar med mig av uppgifter som kan vara ofredande för intervjupersonerna. Den information jag får av deltagarna behandlar jag på ett sådant sätt så att det inte går att identifiera enskilda personer.
Efter att jag analyserat inspelningar kommer det att raderas. Det är bara jag som har tillgång till mitt skriftliga material, vilket också kommer att förstöras efter utförd rapportering.
Nyttjandekravet. Det innebär att den informationen jag samlar in endast får användas till min rapport och inte användas i andra sammanhang.
Jag har inte för avsikt att dela ut informationen eller att använda den som grund till något annat än det specifika arbete som den samlas in för.
4.5 Genomförande och informanter
Medverkande elever var mellan sju och nio år. Åtta elever blev tillfrågade personligen om en medverkan vis intervjuerna. Sammanlagt tillfrågades fyra flickor och fyra pojkar ur årskurs två och årskurs tre, fördelningen var jämn över årskurserna.
Varje intervju utfördes enskilt och tog ungefär femton minuter.
Innan utförandet av intervjuerna blev de tilltänkta barnen informerade om att jag arbetade på ett examensarbete och att jag därför ville att några elever på skolan skulle svara på mina frågor. Jag beskrev kortfattat vad frågorna skulle gå ut på, efter det frågade jag barnen om de var intresserade av att svara på mina frågor. De elever som ville ställa upp gav jag ett brev där föräldrarna kunde läsa om arbetet och sedan ta ställning till om de ville låta sina barn delta.
Dessa brev tog de sedan hem och tog tillbaka till skolan med föräldrarnas underskrift.
Vid tidpunkten för intervjuerna hämtade jag de elever där jag fått både elevens och förälderns godkännande. Intervjuerna skedde i rum på skolan där eleverna vistats förut. Innan varje intervju gick jag igenom vem jag var och varför jag ville få deras svar på mina frågor. Jag gick också igenom de fyra etiska huvudreglerna för forskning med varje elev.
För att intervjupersonen ska vilja genomföra intervjun och för att resultatet ska bli så bra som möjligt är det viktigt att motivera personen. Detta görs exempelvis genom att förklara vad resultatet av den enskilda intervjun kommer att utmynna i (Patel & Davidsson, 2011). I det brev jag skickat ut till föräldrarna har jag förklarat vem jag är och anledningen till
8
intervjuerna. Jag inledde också varje intervju med att förklara syftet. Vidare menar Patel och Davidsson (2011) att även minspelet hos intervjuaren är viktigt, det är lätt att intervjupersonen tolkar minspelet och hamnar i en försvarsställning, vilket påverkar intervjun negativt. Därför fokuserade jag på att vara neutral under intervjuerna. Jag har valt att spela in intervjuerna med diktafon, detta menar Patel och Davidsson (2011) är ett bra sätt då svaren registreras direkt och exakt.
I inledningen av intervjuerna lät jag eleverna rita en bild på vad de associerade till orden föräldrar och skola. Detta för att få eleverna att slappna av och att börja tänka kring ämnet.
När eleven ritat klar lät jag denne beskriva bilden och förklara vad de ritat. Efter detta började jag ställa de frågor jag förberett.
4.6 Databearbetning
Patel och Davidsson (2011) menar att ett bra sätt att arbeta med analys är att anteckna de tankar man själv får under arbetets gång, då dessa kan ha stor betydelse för slutprodukten.
Vidare menar de på att det är viktigt att analysera intervjuerna så snart som möjligt för att hålla undersökningen levande. Därför tog jag med mig anteckningsblock till intervjuerna och antecknade efter intervjun de tankar jag fått och en analys av den nyss genomförda intervjun.
Detta använde jag sedan som grund när jag gjorde den slutgiltiga bearbetningen av texten.
Jag skev ut intervjuerna ordagrant, då Patel och Davidsson (2011) visar på att det är bra att ha en text att laborera med. Texterna skrev jag ut för att kunna klippa itu för att sortera citaten på olika sätt.
4.7 Bortfall
Vid intervjutillfället saknade jag godkännande underskrift från en tillfrågad flickas föräldrar, då godkännande brevet aldrig lämnats in i skolan. Flickan var också frånvarande från skolan vid tillfället för intervjuerna. Flickan går i årskurs två, därför blev endast en flicka ur årskurs två intervjuad. Jag anser inte att bortfallet påverkar min studie då fokus inte ligger på kön eller ålder.
9
5 Resultat
I detta kapitel kommer resultatet från studien, om hur eleverna anser att föräldrarna och skolan bör samverka för att stödja elevernas samverkan, presenteras. Presentationen kommer att vara fri från mina personliga tankar och åsikter. Jag kommer i kapitlet att presentera det som eleverna förmedlade till mig med deras egna ord och de bilder som de delade med sig av till mig.
5.1 Presentation av platsen för studien
Jag valde att utföra studien på en f-6 skola i Norrland där det går ungefär 250 elever. Varje årskurs på skolan räknas som en klass, varje klass blir sedan indelad i olika grupper när antalet i klassen blir för stort för uppgifterna. Eleverna är alltså inte indelade i parallellklasser.
Studien utfördes under skoltid. Samtliga intervjuade elever har båda föräldrarna i livet, deras boendeform varierade, det gemensamma för alla intervjuade elever var att i någon form hade boende hos båda sina föräldrar, detta kunde variera mellan samboende och delat boende.
Majoriteten av eleverna i årskurs 2 och 3 på den aktuella skolan är inskrivna på skolans fritidshem, detta resulterade i att samtliga elever som intervjuades, med undantag av en elev i årskurs tre var inskrivna på fritidshemmet.
5.2 Vanlig form av samverkan
Samtliga elever i undersökningen nämnde att föräldrarna besöker dem i skolan under lektionstid. Eleverna förklarande att besöken sker för att föräldrarna ska kunna se deras barn har det i skolan. Den tid föräldrarna är i skolan disponeras olika men samtliga elever beskrev att de föräldrarna tittar på vad eleverna har gjort. Eleverna beskriver också att föräldrarna deltar vid lektionerna för att se hur de går till. En tredjedel av eleverna nämnde också att föräldrarna hjälper till och förklarar för dem om det är någonting de behöver extra hjälp med.
Den tredjedel som angav detta ansåg att det var något positivt. ”Det är bra när mamma kan förklara och hjälpa så behöver jag inte fråga fröken” (pojke årskurs 2). En elev berättade att dennes förälder även hjälper övriga barn i klassen om detta behövs, detta berättade eleven var väldigt bra då detta resulterade i att fröken inte behövde hjälpa så många. De intervjuade eleverna berättade att de gärna önskar att föräldrarna är delaktig på mer än lektionerna när de är på besök i skolan. En elev angav att denne önskade att föräldrarna var med på rasten och lekte.
Av de elever jag intervjuade så angav samtliga att deras mamma hade hälsat på i skolan, ungefär en tredjedel angav att även deras pappa varit på besök i skolan. En elev angav att pappan var den som hälsat på flest gånger. Eleverna berättade att det oftast handlade om ett besök per år och familj, vilket innebär att om mamman besökte skolan ett år besökte pappan inte skolan det året. En elev berättade att på skolan erbjöds varje barns föräldrar att besöka skolan under en dag och äta i matsalen en gång per läsår. Utöver de fick de komma och hälsa på men då fick de inte äta i matsalen. Eleven ansåg att en gång per år var för lite för då kunde bara en förälder komma. En annan av de intervjuade eleverna berättade att dennes mamma besökte skolan ungefär två gånger per termin, eleven ansåg att antalet besök var tillräckligt men hade önskat att mamman kom en gång och pappan kom nästa gång. Eleven berättade att pappan bara besökt skolan en gång, när eleven började på skolan i årskurs ett. Knappt hälften
10
av de tillfrågade eleverna ansåg att besöken var tillräckligt, återstående elever önskade fler besök. Samtliga elever som önskade mer besök ansåg att deras föräldrar dock inte kunde besöka dem oftare på grund av arbete. Huvudsakligen av de som var nöjda med antalet besök gick i årskurs tre.
En av de intervjuade eleverna ansåg att även syskon borde hälsa på i skolan, eleven hade både yngre och äldre syskon och ansåg att det hade varit givande om de besökte eleven i skolan.
Eleven menade att de yngre syskonen borde få se hur det ser ut i klasserna och hur en lektion går till, detta berätta eleven att denne gjort i sitt storasyskons klass innan eleven börjat på skolan. Gällande de äldre syskonen ansåg eleven att det vore roligt med besök av de äldre syskonen för att kunna visa vad klassen arbetade med och vad eleven åstadkommit.
5.3 Läxor
Endast hälften av de tillfrågade eleverna tog upp läxhjälp som en form av samverkan, de övriga nämnde inte detta. De eleverna som berättade om läxläsningen beskrev alla liknande situationer där någon av föräldrarna sitter ned tillsammans med eleven, går igenom uppgifterna och ger sitt stöd där det är svårt.
En av eleverna berättade att föräldern kollar igenom läxan efter den var färdiggjord så eleven fick möjlighet att rätta till de eventuella felen. Den typen av hjälp uppskattades mycket av eleverna. Ytterligare en elev beskrev en situation där föräldern kollar igenom läxorna efter att dessa är gjorda. Eleven berättade att när eleven gjort klart sina läxor hämtade mamman en kopp kaffe och kollade igenom läxan, om det fanns några fel i läxan talade mamman om detta
Figur 1: ”Här är pappa som hjälper mig med läxan, vi sitter vid mitt skrivbord i mitt rum” (pojke årskurs 2)
11
på ett bra sätt ansåg eleven.” När mamma rättar min läxa så låter hon inte arg, hon bara visar här har du gjort fel, fröken låter så arg när hon säger att man har gjort fel. Så det är bra att mamma tittar igenom innan” (pojke årskurs 3). En av eleverna önskade mer hjälp med läxorna av sina föräldrar, denne förklarade att föräldrarna inte hade tid att hjälpa till mer på grund av sina arbeten. Eleven var osäker på vad för typ av hjälp denne önskade, efter en stunds funderade menade eleven att de räckte att föräldrarna satt ned bredvid, då menade eleven att det blev lättare att koncentrera sig. En av de intervjuade eleverna angav att dennes mamma var fröken på en annan skola, vilket enligt eleven var väldigt bra då de gällde läxläsningen.
”När mamma har tid att hjälpa mig med läxorna är det jätte bra, för hon lär ju andra barn samma saker som vi lär oss i skolan, så hon kan ju dem redan” (flicka årskurs 3). Tre av de intervjuade eleverna angav att de ansåg att det gick bättre med läxorna om de gjorde dem själva och sedan själv sökte upp föräldrarna för rättning eller stöd.
5.4 Föräldrar och pedagoger
På den skolan där intervjuerna skedde utförs ett utvecklingssamtal en gång per termin, detta var något som samtliga intervjuade elever nämnde. Samtliga elever ansåg att dessa samtal var tillräckliga, utöver detta ansåg de att det var bra om de ringde till varandra om det hänt något särskilt, tillexempel om någon varit elak i skolan ansåg eleverna att det var bra att föräldrarna berättade det för pedagogerna. En elev ansåg dock att allt inte behövde tas upp med föräldrarna. Eleven ansåg att vid mindre konflikter var det inte nödvändigt med föräldrakontakt. ”Om det är något litet som har hänt, något bråk med en kompis eller så, så tycker jag att det är bättre om man försöker lösa det i skolan och inte ringer till föräldrarna”
(flicka årskurs 3). Två tredjedelar av eleverna berättade att de gärna ville vara med när pedagoger och föräldrar samtalade med varandra, detta för att veta vad som sagts. Eleverna menade på att de kunde kännas olustigt om föräldrarna och pedagogerna samtalade om eleven utan att denne kunde lyssna på och eventuellt komma med sina synpunkter om det som sades.
Av de återstående eleverna var det en elev som inte hade någon åsikt i frågan, medan de övriga ansåg att de gärna gjorde något annat än att lyssna på samtal mellan föräldrar och pedagoger, anledningen eleverna gav var att det var tråkigt att lyssna på vad de vuxna samtalade om. Däremot uppgav samtliga elever att de gärna ville bli informerade om att ett samtal skulle ske och vad de skulle beröra.
På skolan finns samverkan som eleverna inte är involverade i, som ett exempel läggs varje veckas schema ut på skolans hemsida, denna typ av samverkan nämndes inte av någon elev.
En typ av kontakt mellan pedagoger och föräldrar är de tidigare nämnda besöken i skolan, när frågorna om kontakten mellan pedagoger och föräldrar diskuterades var det ingen av eleverna som nämnde detta, dock så hade samtliga elever nämnt det tidigare under intervjun.
5.5 Föräldrarna
Det varierade om föräldrarna följde eleverna till skolan och hämtade dem efter den, hälften av eleverna kom och gick hem från skolan utan sina föräldrar. De elever vars föräldrar följde dem uppskattade detta. En av eleverna berättade att denna ansåg att det var bra för då kunde denne samtala direkt med föräldern om något hänt under dagen.
12
Figur 2 ”Mamma hämtar mig och min lillasyster varje dag, det är bra.” (pojke årskurs 2).
Samtliga elever som följdes till och från skolan hade småsyskon på skolan eller i den närliggande förskolan. Av de elever som inte följdes av sina föräldrar var det två stycken som var väldigt missnöjda över detta, en av eleverna ansåg att det var tråkigt för denne behövde alltid gå förbi förskolan och hämta sitt småsyskon innan den fick gå hem. Den andra av de elever som var missnöjda med att gå hem själv ansåg att det var bättre på förskolan då eleven blev hämtad varje dag. En tredjedel av de intervjuade eleverna berättade att deras föräldrar varje dag frågade dem hur det varit i skolan under dagen, detta tyckte eleverna var väldigt viktigt och värdefullt. ”Mamma frågar alltid hur det har varit i skolan och så, det är jätte bra för då kan jag berätta om vad jag har gjort, hur läxan gick och om någon har varit dum eller så” (flicka årskurs 2). Eleverna ansåg att det genom att frågan ställdes kändes lättare att berätta om det hänt något jobbigt. ”En gång hade jag bråkat med min kompis, så var jag jätte ledsen, men jag ville inte säga något till någon, så frågade mamma hur det hade varit i skolan, då berättade jag iallafall, så kunde hon hjälpa mig” (flicka årskurs 3).
Eleverna gav olika exempel på vad föräldrarna bör göra för att skolgången ska bli så givande som möjligt för eleverna. En elev berättade att denne ansåg att det var väldigt bra att föräldrarna väckte eleven i tid på morgonen, hjälpte till att plocka fram kläder för dagen och såg till att eleven tog med sig rätt utrustning, till exempel idrottskläder. Då menade eleven att denne kunde fokusera på skolarbetet på ett bra sätt. Någonting annat som eleverna nämnde var att föräldrarna kunde ta kontakt med de elever som behandlade någon illa. ”Om någon är
13
dum, eller mobbar mig så är det bra om mamma säger till de, så de slutar” (Pojke årskurs 3).
En elev ansåg att de som föräldrarna kunde göra hemma för att hjälpa eleven i skolan var att inte skrika och skälla i, vad som eleven ansåg som, onödan. Eleverna berättade också att det ansåg att det väldigt positivt när föräldrarna anordnade trivselkvällar och skoldiskon. Två av de intervjuade elever i årskurs tre nämnde detta som en form av samverkan.
Ingen av de intervjuade eleverna svarade på frågan hur de själva kunde påverka föräldrarnas delaktighet i skolan, däremot var det en av eleverna som berättade att en tyckte att föräldrarna skulle komma med förslag på vad de ville göra i skolan. Eleven menade att detta borde vara intressanta förslag eftersom föräldrarna är vuxna.
I elevernas berättelser förekom deras mammor mer frekvent än deras pappor, detta genom att eleverna berättade om olika händelser där mamman följt till skolan eller varit i skolan och hälsat på. En elev berättade också att det alltid var mamma som ringde fröken om någon varit dum. ”Om någon är dum eller så, då ringer alltid min mamma till fröken, eller till föräldrarna”
(pojke årskurs 3). En av de intervjuade eleverna berättade att pappa arbetade på nätterna och därför sov på dagarna så därför menade eleven att pappan inte hade möjlighet att besöka skolan eller att följa eleven till skolan. Däremot berättade eleven att denne ansåg att det var bra att pappa var hemma när eleven kom från skolan. Eleven ansåg att det var bättre för dennes skolgång än om pappan haft möjlighet att hälsa på i skolan ibland.
Samtliga av de intervjuade eleverna nämnde förskolan som något positivt i förhållande till samverkan. En av de intervjuade eleverna berättade att när denne gick i förskolan hade någon av föräldrarna hämtad eleven varje dag, nu ringde de till fritidshemmet när eleven skulle gå hemåt. ”På förskolan, då hämtade mamma eller pappa mig, nu måste jag alltid gå en bit tills pappa hinner ikapp med cykeln ” (Pojke årskurs 2).
5.6 Föräldrarnas arbete
Samtliga intervjuade elever nämnde föräldrarnas arbete i olika sammanhang. Ett flertal av eleverna berättade att de önskade att föräldrarna kunde besöka dem oftare i skolan, men att detta inte gick för att föräldrarna var tvungna att arbeta. Eleverna förklarade att de förstod att föräldrarna behövde arbeta, men att de om de fick önska helt fritt ville att föräldrarna skulle ha mer tid till att besöka dem i skolan, eller att hjälpa till med läxläsning. Föräldrarnas arbetsplatser varierade kraftigt, en av de intervjuade eleverna berättade att dennes pappa arbetade hemifrån, en annan förälder arbetade på sjukhuset. En elev associerade orden föräldrar och skola med att föräldrarna var på arbetet när eleven var i skolan.
14
Figur 3: ”När jag tänker på föräldrar och att gå i skolan? Då tänker jag att mamma och pappa jobbar när jag är i skolan, så här är jag i skolan och det här är pappas dator som han jobbar på hemma.” (Pojke årskurs 3).
En elev berättade att denne inte visste vad föräldrarna gjorde på sina arbeten, mer än att eleven visste var de arbetade. En elev angav att denna önskade att föräldrar skulle komma till skolan och berätta om sina arbeten, detta sa eleven hade förekommit på förskolan, något som enligt eleven varit mycket uppskattat. ”När jag gick på förskolan då kom …..s pappa och, han jobbade på ambulansen så då fick vi se hur det såg ut i en ambulans, det var jätte spännande.
Min pappa bygger, jag tycker han kan komma till min klass och visa hur man bygger” (Flicka årskurs 2).
5.7 Sammanfattning
Jag kommer nedan att göra en kort sammanfattning där jag redovisar de forskningsfrågor jag utgått från och de resultat jag funnit.
5.7.1 Hur anser eleverna att pedagogerna och föräldrarna bör samverka för att stödja elevens skolgång?
Eleverna hade inte många synpunkter i denna fråga. Något som eleverna tyckte var bra var att föräldrar och pedagoger kunde ha kontakt kring hur det gick för eleven i skolan, både utbildningsmässigt men även socialt. Den sociala biten skulle enligt eleverna beröra om någon varit elak eller om några bråk uppstod. Något eleven berättade var att de gärna ville vara medvetna om att förädlarna samtalade med pedagogerna, de ville också vara medvetna om vad samtalet skulle beröra.
5.7.2 Hur anser eleverna att föräldrarna bör göra för att stödja elevens skolgång?
Eleverna anser att föräldrarna bör besöka dem i skolan för att se hur de har det, men även kunna hjälpa dem att förstå vissa saker som de inte har förstått när pedagogen förklarat.
Eleverna anser att det är enklare att fråga den egna föräldern istället för att be pedagogen
15
förklara en gång till. Vidare anser eleverna att föräldrarna bör se till så att de har med sig rätt material och att de kommer iväg i tid till skolan. Kring läxhjälp hade eleverna inte mycket att säga, den information de delgav handlade till största del om hur vidare de fick hjälp med läxläsningen eller inte. Eleverna uppskattade läxläsningshjälp, enligt en elev hjälpte det med att föräldrarna satt i närheten. Eleverna ansåg att det var viktigt att föräldrarna visade engagemang för elevens skolarbete, till exempel genom att fråga hur skoldagen varit.
Eleverna visar på att de gärna vill ha mer kontakt med sina föräldrar under skoldagen, de ger som exempel att föräldrarna ska besöka elevernas klasser, eller att föräldrarna ska komma till klassen för att berätta om sina arbeten. De intervjuade eleverna visar en stor respekt för sina föräldrars arbeten och under intervjuerna nämns det vid ett flertal tillfällen att eleverna vet att föräldrarna måste jobba och därför inte kan hjälpa med läxorna eller hälsa på i skolan.
16
6 Diskussion
Nedan kommer jag att föra en diskussion kring det resultat jag fått från de utförda intervjuerna, jag kommer att försöka finna en koppling till den tidigare forskning som finns inom ämnet. I diskussionsdelen kommer även arbetets tillförlitlighet att beröras.
6.1 Vanlig form av samverkan
Något som samtliga elever nämnde var föräldrarnas besök i skolan, detta tror jag handlar om att det blir så tydligt för eleverna att detta är en form av samverkan. På skolan sker samverkan som eleverna inte nämnde, detta i from av föräldramöten, klassföräldrar, samverkansdagar och ständig mailkontakt. Delar av dessa samverkansformer är förståeligt att eleverna inte nämnde då det är tveksamt om de är medvetna om att de görs, som exempel mailkontakten.
Eleverna berättade att de tyckte det var roligt när föräldrarna besökte dem i skolan, eleverna i årskurs två önskade till högre grad, än de i årskurs tre att föräldrarnas besök borde vara oftare.
Från detta kan jag dra paralleller till Johanssons och Wahlberg Orvings, (1993) studie där de menar att elever uppskattar föräldrarnas besök i skolan de menar också att när eleverna blir äldre uppskattar de besöken mindre. Studien visar också på att eleverna önskar att föräldrarna besöker dem oftare. Här kan jag se parallellerna kring hur barnen tänker kring föräldrabesök i skolan, trots att studierna är utförda med cirka tjugo års mellanrum. Föräldrarnas beteende i skolan var enligt eleverna väldigt olika, en förälder hjälpte alla barn i klassen och blev något av en extralärare, en annan förälder satt tyst och tittade på vad dennes barn gjorde. Ribom (1993) berör i sin forskning föräldrars utbildningsgrad och menar att föräldrar med lägre utbildning har en större tendens till att undvika, skolliknande aktiviteter där extralärare var ett exempel. Jag har inget material på vilka föräldrar som var välutbildade och kan därför inte göra en analys kring hur detta stämmer, däremot vet jag att yrkeskategorierna hos föräldrarna varierade kraftigt. Ur de eleverna berättade under intervjuerna kunde jag utläsa att de var mer förkommande att mammorna besökte barnen i skolan än att papporna gjorde detta, enligt barnen handlade detta mycket om föräldrarnas arbete. Eleverna angav att de gärna vill se sina föräldrar i skolan vid fler tillfällen än det vi tillfället för intervjuerna gjorde, detta stämmer även in på vad föräldrarna själva anser enligt Johanssons och Wahlberg Orvings, (1993) studie. Genom intervjuerna med barnen fann jag att ett flertal av eleverna önskade att deras föräldrar kunde besöka dem i skolan oftare än de gör, de var däremot väldigt förstående till att föräldrarna inte kunde på grund av sina arbeten. Samtliga elever som berättade att de önskade att föräldrarna hade mer tid, men inte kunde på grund av arbetet lämnade detta ämne väldigt snabbt. Slutsatsen jag drar ur detta är att eleverna gärna vill att föräldrarna ska engagera sig mer i deras skolgång, däremot har eleverna stor respekt för föräldrarnas arbete och vill därför inte kräva detta.
6.2 Läxor
Läxläsning är något som många av de personer jag diskuterat mitt arbeta med har förknippat med samverkan mellan hem och skola. Det är också något som nämnts i tidigare litteratur. . Läxorna var enligt eleverna en väldigt liten del av samverkan, de ansåg istället att besöken i skolan var det viktigaste och det var också det som eleverna uppskattade mest. De elever som
17
nämner läxläsning berättar om att föräldrarna sitter bredvid och hjälper till med rättning efter att eleven själv utfört uppgiften. Detta var enligt eleverna ett väldigt bra stöd. Enligt tidigare forskning anser eleverna att den bästa läxhjälpen är den där föräldrarna presenterar lösningen (Wingard & Forsberg, 2009). Detta stämmer inte in på de intervjuer jag utförde. Då jag intervjuade elever vid endast en skola kan deras svar gälla enbart för den skolan, jag kan därför inte slå fast att elever på samtliga skolor i Sverige ser läxläsning på samma sätt som de elever jag intervjuade. Det jag kan slå fast är att det finns grupper av elever som anser att deras läxläsning blir som bäst då föräldrarna rättar läxor och på så vis ger eleverna en chans att rätta till de eventuella misstag de gjort.
6.3 Föräldrar
Elevernas berättelser visar tydligt att mammorna är de som är mest engagerade i skolan och också de som i de flesta fall besöker eleverna i skolan, från detta kan jag dra paralleller till Johanssons och Wahlberg Orvings, (1993) studie där de visar på att det finner det svårt att få papporna engagerade i elevernas skolgång. Trots att studien är från 1993 ser jag stora likheter i vad eleverna berättade i min studie 2012. Något som återkom i alla intervjuer på olika sätt var trygghet. Det kunde vara sådana saker som att kunna berätta om någon varit dum i skolan eller att få med sig med sig rätt kläder till dagens aktiviteter. En elev nämnde under ett flertal tillfällen under intervjun att föräldrarna talade med de elever som var dumma eller mobbade eleven, därför fick jag intrycket att det viktigaste för denna elev var att känna att föräldrarna gav trygghet. Eleverna visade mig att det viktigaste inte alltid var det självklara som läxläsning eller besök i skolan, det viktigaste var att föräldrarna var närvarande och engagerade i sitt barn. Samtliga elever hade ingenting att tilläga på frågan om det fanns något annat föräldrarna kunde göra än det de redan gör, min uppfattning om detta är att eleverna inte har kunskap kring vad föräldrarna kan göra för att hjälpa till i skolan, jag tror inte heller att de har kunskapen kring hur eleverna själva ska agera för att visa föräldrarna vad som gynnar dem mest. Något som eleverna inte nämnde under intervjuerna men som jag anser framgår av deras svar var, rutiner, eleverna använde sig vid flertalet tillfällen under intervjuerna uttryck som; ofta, varje dag, alltid och jämt, i positiva utryck. Därför är min slutsats att eleverna värdesätter rutiner för att lyckas bra i skolan.
6.4 Princip
Den skola där intervjuerna skedde arbetar enligt vad jag kan utläsa efter partnerskapsprincipen. Skolan gjorde försök till att öppna upp för föräldrarna och hemmen.
Enligt Erikson (2008) innebär partnerskapsprincipen att minska avståndet mellan hem och skola och att driva en god kommunikation. Genom telefonkontakt och inbjudan till skolan arbetar den medverkande skolan för att involvera föräldrarna och för att ge dem en insyn i den vardag deras barn har i skolans värld. I enlighet med partnerskapsprincipen arbetar skolan för att skapa ett gemensamt ansvar med hemmen för de elever som finns på skolan. Eleverna gav inga svar som kunde tolkas till någon av de andra principerna. Om brukarinflytande principen förkom på skolan är jag inte medveten om, då ingen av de intervjuade eleverna nämnde den typen av aktiviteter.
18 6.5 Resultatdiskussion
Många av de resultat jag har kommit fram till under min undersökning passar bra ihop med tidigare forskning, vilket gör att jag anser att undersökning är trovärdig, och visar en avgränsad grupp elevers tankar kring samverkan mellan skola och hem. Då syftet med arbetet var att finna elevers tankar kring en god samverkan anser jag att arbetet nått sitt syfte, detta då jag funnit elevers tankar kring en god samverkan mellan hem och skola. Däremot anser jag att det bör göras en grundläggande forskning inom detta ämne där fler skolor och respondenter deltar, detta för att verkligen kunna fastställa elever tankar, funderingar och synpunkter kring sin undervisning i skolan och hemmet.
19
7 Slutord
Nedan kommer jag att göra en metodanalys och slutligen en presentation av vad jag vill se för fortsatt forskning inom ämnet.
7.1 Metoddiskussion
Jag anser att de intervjuer jag utförde gav mig en större inblick i hur en mindre grupp barn upplever samverkan mellan hem och skola, detta var också syftet med mitt arbete. Eleverna hade inte alltid någon åsikt i de intervjufrågor jag använde mig av, men de förstod samtliga frågor. De utformade intervjufrågorna kändes relevanta och gav svar på de forskningsfrågor jag valt att utgå från. Vid några tillfällen under intervjuerna valde jag att frångå de färdiga frågorna för att ställa följdfrågor, detta föll sig naturligt för att låta eleverna fördjupa det som de berättade. Något i mitt arbete som jag i efterhand är kritisk till är de tillfällen jag plockade ut eleverna på, jag anser att jag borde ha förberett eleverna mer på när jag skulle hämta dem och också tagit hänsyn till vad för aktivitet de missade. Trots detta var det ingen elev som uppvisade någon form av missnöje under den tid jag intervjuade dem. Något jag upplevde var att jag vid varje tillfälle jag vistades på skolan innan intervjuerna skedde blev stoppad av någon av de tillfrågade eleverna som undrade om jag skulle intervjua dem, detta hade kunnat undvikas om jag gett eleverna en specifik dag och tid redan vid det tillfälle eleverna blev tillfrågade om de var villiga till att medverka vid intervjuerna. Jag anser att det var ett klokt beslut att använda skolan egna lokaler till intervjuerna då detta resulterade i att eleverna redan var bekanta med lokalerna och kunde fokusera fullt på mig, mina frågor och intervjun.
Något jag upptäckte under mina intervjuer är att barn är svåra att intervju då de tror att det finns ett rätt eller ett fel på en fråga, vissa elever blev frustrerade och nervösa då de inte kunde svara på någon fråga, i dessa fall försökte jag förklara för eleverna att det inte gör något om man inte har en åsikt i alla frågor. Här hade jag önskat att jag haft mer erfarenhet av att intervjua barn innan jag utförde arbetet.
7.2 Fortsatt forskning
På grund av den satta tidsramen för arbetet har jag varit tvungen att begränsa arbetet tidsmässigt. Jag hade gärna besökt eleverna igen efter en termin och sedan efter ett läsår för att se om deras åsikter kring samverkan ändrats. För att arbetet skulle gå att slutföra under den utsatta tidsramen begränsade jag också antalet respondenter och riktade endast in mig på en skola, med en annan tidsram hade detta arbete kunnat utföras över fler årskurser och på så vis hade ett jämförande kunnat göras, något som jag uteslöt ur mitt arbete. Jag hade också funnit intresse i att utföra ett större arbete med föräldrainformation kring vad eleverna anser om samverkan mellan skola och hem, för att en tid efteråt utföra nya intervjuer med eleverna, detta för att se vad som förändrats när föräldrarna blir medvetna om elevernas åsikter, tankar och funderingar.
I mitt arbeta har jag endast fokuserat på eleverna, jag anser att det hade varit intressant att i en fortsatt forskning intervjua föräldrar till medverkande elever för att få en uppfattning om hur olika synen på samma samverkan kan vara. Detta för att se om föräldrarna uppfattar sin egen delaktighet i eleverna skolgång på samma sätt som eleverna gör. En annan intressant aspekt
20
hade varit att intervjua syskon för att se om samverkan skiljer sig något och om de upplever de föräldrarna gör annorlunda jämfört med hur deras syskon upplever den.
21
Referenser
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Bouakaz, L. (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. Malmö.
Erikson, L. (2004). Föräldrar och skola. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2004. Örebro.
Erikson, Lars (2008). Lärares kontakter och samverkan med föräldrar. I antalogin Vi lämnar skolan de kärate vi har… Om samarbete med föräldrar – en relation som utmanar. [Elektronisk resurs].
Myndigheten för skolutveckling: Liber. [Kan hämtas från www.skolverket.se]
Johansson, G. & Wahlberg Orving, K. (1993). Samarbete mellan hem och skola: erfarenheter av elevers, föräldrars och lärares arbete = [Cooperation between home and school] : [the importance of collaboration between pupils, parents and teachers]. Diss. av båda förf. Umeå : Univ.. Umeå.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ribom, L. (1993). Föräldraperspektiv på skolan: en analys från två håll = [Parents' perspectives on the school] : [an analysis from two directions]. Diss. Uppsala : Univ.. Uppsala.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket.
Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Utbildningsdepartementet (2008). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor [Elektronisk resurs]. [Kan hämtas från www.Lagen.nu/2003:460
Wingard, L. & Forsberg, L. (2009). Parent involvement in children's homework in american and swedish dual-earner families. Journal of Pragmatics, 41(8), 1576-1595. [Elektronisk resurs]. [Kan hämtas från www.scopus.com]
22
Bilaga 1
Hej,
Mitt namn är Linda Dynesius, jag läser nu min sista termin på fritidspedagogprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet, därför arbetar jag nu med mitt examensarbete. Min studie handlar om hur elever uppfattar samverkan mellan hemmet och skolan och vad de anser är en bra samverkan. Alltså vad eleverna tycker att föräldrar och pedagoger ska göra för att deras skolgång ska bli så bra som möjligt.
För att ta reda på detta vill jag be om tillåtelse till att intervjua ert barn. Intervjun kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att endast jag kommer att veta vad det enskilda barnet svarat på vilken fråga. Jag kommer att intervjua att fyra elever ur årskurs två och fyra elever ur årskurs tre.
Jag vill gärna spela in ljudet från intervjun för at få med allt som sägs för att lättare kunna analysera svaren senare. Inspelningarna kommer att förstöras när arbetet är klart.
Intervjuerna är frivilliga och även om ni ger ert samtycke kommer eleverna att tillfrågas och ha chans att tacka nej.
Om ni har några frågor kan ni kontakta mig via mail: lindyn-9@student.ltu.se Med vänliga hälsningar Linda Dynesius
Jag tillåter att mitt barn intervjuas och att intervjun spelas in: JA NEJ
Elevens namn
Målsmans underskrift Datum
