Lärare, flerspråkighet och läsförståelse

Lärare, flerspråkighet och läsförståelse

En studie om lärares uppfattningar om modersmålets betydelse och flerspråkiga elevers läsförståelse

Teachers, multilingual and reading comprehension

A study on teachers perceptions of the importance of the mother tongue and multilingual students reading comprehension.

Amanda Andersson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Grundlärarprogrammet F-3 - examensarbete Avancerad nivå 30hp

Handledare: Anna Lindholm Examinator: Andreas Nord Datum: 2021-06-10

Abstract

The aim of the study was to investigate how teachers perceive and reflect on the importance of the mother tongue and how teachers reflect on their work with multilingual students' reading comprehension and how teachers perceive and work with reading comprehension with a focus on students with Swedish as a second language in grades 1-3. The study was conducted with a method combination of 4 interviews and 118 questionnaires. The study was aimed at primary school teachers. The survey was conducted via a web survey that was published in closed groups on the social platform Facebook. The present study is based on the sociocultural perspective, translanguaging and Cummins' interdependence hypothesis and the CUP-model.

The results of the interview study are analyzed on the basis of qualitative content analysis and the results of the questionnaire study were analyzed quantitatively using nominal data. The results show that the respondents' perceptions of multilingual students' reading comprehension vary based on their knowledge of the subject and the teachers work to promote students' reading comprehension through modeling and explicit teaching. Furthermore, it emerges that the mother tongue and linguistic resources play a significant role in the development of multilingual pupils. The study shows that teachers work with several different reading strategies to promote multilingual students' reading development. The conclusion is that the teacher's prior knowledge and perceptions are reflected in teaching and work with multilingual students.

Keywords: multilingual student, L1, L2, reading strategies, reading comprehension, reading development

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar och reflekterar kring modersmålets betydelse för flerspråkiga elevers utveckling samt hur lärare reflekterar kring sitt egna arbeta med läsförståelse i språkligt heterogena klasser. Studien genomfördes med en metodkombination av 4 intervjuer och 118 enkäter. Studien riktade sig mot grundskollärare och respondenterna i intervjustudien arbetade på olika skolor i en kommun i mellersta Sverige.

Enkäten genomfördes via en webbenkät som publicerades i slutna grupper på den sociala plattformen Facebook. Den föreliggande studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, transspråkande och Cummins interdependenshypotes och CUP-modellen.

Intervjustudiens resultat analyseras med utgångspunkt i kvalitativa innehållsanalysen och enkätstudiens resultat analyserades kvantitativt med hjälp av nominaldata. I resultatet framkommer det att respondenternas uppfattningar om flerspråkiga elevers läsförståelse är varierande utifrån deras kunskaper om ämnet. Respondenterna arbetar med att främja eleverna läsförståelse genom modellering och explicit undervisning. Ytterligare så framkommer det att modersmålet och språkliga resurser har en betydelsefull roll för flerspråkiga elevers utveckling.

Studien visar på att respondenterna arbetar med flera olika lässtrategier för att främja flerspråkiga elevers läsutveckling. Slutsatsen är att lärarens förkunskaper och uppfattningar avspeglas på undervisningen och arbetet med flerspråkiga elever.

Nyckelord: Flerspråkiga elever, L1, L2, lässtrategier, läsförståelse, läsutveckling

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 3

1.2 Definition av begrepp ... 3

2. Tidigare forskning ... 5

2.1 Modersmålets betydelse för flerspråkiga elever ... 5

2.2 Lärares uppfattning om flerspråkiga elevers modersmål ... 6

2.3 Undervisning i en ämneskontext och förståelse av ämnestexter ... 7

2.4 Lässtrategiundervisning ... 8

3. Teoretiska perspektiv ... 10

3.1 Translanguaging ... 10

3.2 Interdependenshypotesen och CUP-modellen ... 11

3.3 Sociokulturella perspektivet ... 11

4. Metod ... 14

4.1 Metodval ... 14

4.1.1 Kvalitativ intervjustudie ... 14

4.1.2 Kvantitativ enkätstudie... 15

4.1.3 Pilotstudier ... 15

4.2 Urval ... 16

4.3 Datainsamling ... 17

4.4 Analysmetod ... 18

4.5 Forskningens trovärdighet ... 19

4.5.1 Reliabilitet ... 19

4.5.2 Validitet ... 20

4.5.3 Generaliserbarhet och överförbarhet ... 21

4.6 Etiska överväganden ... 21

5. Resultat och analys ... 23

5.1 Modersmål ... 23

5.2 Samarbete mellan modersmålslärare, studiehandledare och klasslärare24

5.3 Respondenters upplevelser av nyanlända elever ... 26

5.4 Uppfattningar om flerspråkighet och flerspråkiga elever ... 28

5.5 Respondenters upplevelser av lässtrategier ... 29

5.6 Respondenternas upplevelse av läsförståelse ... 33

6. Diskussion ... 34

6.1 Språkliga resurser och modersmålets betydelse... 34

6.2 Lärarnas arbete med lässtrategier för att främja läsutvecklingen för ... flerspråkiga elever ... 37

6.3 Utmaningar i arbetet med lässtrategier för flerspråkiga elever ... 38

6.4 Slutsats ... 39

6.5 Metoddiskussion ... 40

6.6 Framtida forskningsmöjligheter ... 41

Referenslista ... 42

Bilagor ... 45

Bilaga 1: Intervjuguide ... 45

Bilaga 2: Enkät ... 47

Bilaga 3: Informerat samtycke ... 53

Bilaga 4: Informationsbrev ... 54

Tabell

Figurer

Figur 2: Samarbete mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare ... 26

Figur 3: Nyanlända elever användning av sitt förstaspråk i undervisningen ... 28

Figur 4: Lässtrategier som enkätrespondenter anser använda i perioder ... 32

1. Inledning

Skolans uppdrag, i enlighet med skollagen (2010:800 kap. 1 § 4), är att främja alla elevers kunskapsinhämtning och utveckling av kunskaper. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2019 står det att elever ska utifrån deras olika behov få stöd och stimulans för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning och utvecklas så mycket som möjligt (Skolverket 2019a, s. 6). Skolverket förklarar språket på följande sätt:

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

(Skolverket 2019a, s. 257)

Den språkliga förmågan ska genom kunskaperna att läsa, skriva och samtala utveckla elevers möjligheter till att kommunicera. Efter grundskolan ska varje elev kunna använda det svenska språket i tal och skrift. Det är lärarens uppgift att varje elev får stöd i sin kommunikations- och språkutveckling för att uppnå målen (Skolverket 2019a, s. 7, 11–12). I ämnet svenska och svenska som andraspråk ska eleverna utveckla sin språkförmåga i tal och skrift för att kunna uttrycka sig och kommunicera på det svenska språket. Undervisningen ska utveckla elevernas intresse för läsning och skrivning på svenska. I det centrala innehållet för svenska och svenska som andraspråk, i avsnittet läsa och skriva, står det att eleverna ska utveckla lässtrategier för att förstå och tolka texter och anpassa läsningen efter textens form och innehåll. I det centrala innehållet för ämnet svenska som andraspråk står det att eleverna ska göra jämförelser med sina modersmål inom läsa och skriva, tala, lyssna och samtal och språkbruk. Ett kunskapskrav som finns för godtagbara kunskaper i årskurs 1 är att eleverna visar förståelse och viss kunskap i sin läsförståelse genom att kommentera och återge texten på ett enkelt sätt. Ytterligare i årskurs 3 ska eleverna visa grundläggande läsförståelse genom att i huvudsak återge och kommentera några viktiga delar från innehållet av texten och använda lässtrategier på ett fungerande sätt (Skolverket 2019a, s. 258, 270–271, 275).

Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) är en internationell studie för elever i årskurs 4 som utförs var femte år och mäter elevernas kunskaper i läsförståelse. PIRLS 2016

visade att läsförmågan för elever i Sverige nästan ligger på samma nivå som 2001 när Sverige uppvisade bästa resultat. Det framkommer i resultatet från PIRLS-studierna de senaste åren att det finns en skillnad i resultaten för elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige och elever som är födda utomlands. Resultatet visar på att elever födda utomlands har förbättrat sina resultat medan elever födda i Sverige med föräldrar som är utlandsfödda ligger på liknande nivå som sist (Skolverket 2017, s 7). Skolverkets rapport och sammanställning av PIRLS (2017) visar på att eleverna presterar på liknande nivå vid läsning av sakprosa och skönlitteratur.

Ytterligare visar rapporten på att elever med minst en svenskfödd förälder presterar högre än elever med utlandsfödda föräldrar eller att eleven är född utomlands. Om den socioekonomiska bakgrunden beaktas så minskar skillnaderna mellan eleverna. Oavsett detta, så visar nästan alla elevgrupper ett förbättrat resultat jämfört med det senaste resultatet 2011. Studien synliggör även lärares undervisning och elevers situation och attityder till läsning (Skolverket 2017, s.

30–35).

Den globaliserade värld vi lever i idag, har skapat ett samhälle där individer ofta pratar mer än ett språk. I Sverige talas det omkring 200 olika språk och nästan 150 olika modersmål. Ungefär en fjärdedel av grundskolans elever har utländsk bakgrund, det resulterar i att många elever växer upp med ett andraspråk. Lärarens kunskaper om flerspråkighet är en viktig faktor, lagar och bestämmelser finns att tillgå men det är lärarens attityder och bemötande som har en avgörande roll i elevernas utveckling i skolan. Genom modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska skolan utveckla flerspråkiga elevers kunskaper (Otterup 2021, s. 1–2, 11; Skolverket 2012, s.

7). I en mångkulturell skola medför det många utmaningar som bidrar till att det ställs högre krav på lärarnas kompetens (Löthagen, Lundenmark & Modigh 2018, s. 172). Det är viktigt att läraren reflekterar över sin undervisning så att den verkligen är språkutvecklande och eftersom flerspråkiga elever tenderar att halka efter och presterar sämre är det viktigt att lärare vet hur man ska arbeta med flerspråkiga elever för att utveckla och främja deras läsförståelse.

1.1 Syfte och frågeställningar

Det övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar och reflekterar kring modersmålets betydelse för flerspråkiga elevers utveckling samt hur lärare reflekterar kring sitt eget arbete med läsförståelse i språkligt heterogena klasser.

Till studien har tre frågeställningar formulerats för att förtydliga studiens syfte:

 Hur uppfattar och reflekterar lärare kring modersmålets betydelse för utveckling av flerspråkiga elevers läsförståelse?

 Hur reflekterar lärare kring flerspråkiga elevers språkliga resurser i undervisningen?

 Hur uppger lärare att de arbetar med lässtrategier för att främja läsutveckling hos flerspråkiga elever?

1.2 Definition av begrepp

Nyanlända:

Skollagen 3 kap 12a § (SFS 2010:800) definierar nyanlända elever som elever som har varit bosatt utomlands, bor i landet och har påbörjat sin utbildning senare än höstterminens start det kalenderår eleven fyller sju år. En elev anses inte längre nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige.

Förstaspråk och modersmål:

Förstaspråk avser det första språk som barnet lär sig att behärska och exponeras inför genom sina föräldrar under uppväxten. I skolan benämns förstaspråk som modersmål. För de flesta så är förstaspråket det språk som talas i hemmet och individer kan ha ett eller flera modersmål (Abrahamsson 2009, s. 13; Hyltenstam et al. 2012, s. 6).

Andraspråk:

Ett andraspråk avser det språk som individen utvecklar och tillägnar sig efter sitt förstaspråk.

Individens andraspråk utvecklas när förstaspråket är etablerat och utvecklas i den utsträckning

som behövs för att klara vardagskommunikationen där språket är ett majoritetsspråk i samhället.

Andraspråk är ofta det språk som elever använder utanför hemmet och utvecklats för att användas i huvudsak som kommunikationsspråk (Abrahamsson 2009, s. 14; Hyltenstam et al.

2012, s. 6).

Flerspråkighet:

Flerspråkighet är ett övergripande begrepp för de som kan behärska minst två språk. Begreppet är komplext och kan definieras på olika sätt beroende på teoretiskt perspektiv. Definitionen kan betraktas utifrån individens språkflyt, förmågan att kunna flera språk och effektivt använda olika språk för att kommunicera på varierande nivåer av social interaktion. Vidare är flerspråkigheten kopplat till sociala sammanhang och miljöer (Otterup 2021, s. 2–3). I min studie använder jag begreppet flerspråkiga elever.

Lässtrategier:

Lässtrategier är ett hjälpverktyg och redskap som används för att arbeta med texter för att fördjupa sin läsförståelse och utveckla läsförmågan. Det är en samling redskap där strategierna har olika ändamål och bidrar till varierande stöttning i läsförståelseprocessen. Lässtrategier i skolan syftar till att eleverna ska utveckla sin läsförståelse genom att bli självständiga med sin användning av strategierna när det uppstår problem vid tolkning av texter (Skolforskningsinstitutet 2019, s. XI–XIV, 20).

Läsförståelse:

Läsförståelse är en dynamisk och målorienterad process som Westlund (2009) beskriver som en komplex process som är svår att definiera. För att utveckla en god läsförståelse inkluderar processen flera olika färdigheter, strategier, tidigare kunskaper och motivation för att utvecklingen av en god läsförståelse ska uppstå. Det krävs ett aktivt deltagande där eleven resonerar, diskuterar och samtalar om texten för att utveckla läsförståelse (Westlund 2009, s.

69–70).

2. Tidigare forskning

I kapitlet redogörs för tidigare forskning genom ett forskningssammandrag som avser att belysa relevanta delar till studiens syfte. Kapitlet börjar med att belysa modersmålets betydelse för flerspråkiga elever. Vidare redogörs forskning om lärares uppfattningar och sedan presenteras forskning om undervisning i en ämneskontext och förståelse av ämneskontexter. Kapitlet avslutas med att belysa forskning om lässtrategiundervisning.

2.1 Modersmålets betydelse för flerspråkiga elever

I skolans uppdrag ligger det ett stort ansvar i att motivera eleverna till fortsatt lärande. Ett annat ansvar skolan har är att skapa förutsättningar utifrån elevers olika och varierande förutsättningar och möjligheter. Flera forskare har konstaterat att modersmålet har en central roll för elevers skolprestation (Thomas & Collier 2002, s 217; Ganuza & Hedman 2015, s. 130). Thomas och Collier (2002) har skrivit om utbildningen för minoritetspråkselever i amerikanska offentliga skolor mellan år 1985 till 2002. De tar upp vikten av modersmålets användning i undervisningen för att stärka och utveckla ett andraspråk. I Thomas och Collier (2002) resultat framkommer det att elevernas kunskaper på sitt förstaspråk främjar deras utveckling av det formella skolspråket på ett andraspråk (Thomas & Collier 2002, s. 217). Även Ganuza och Hedman (2015) har studerat och diskuterat modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat. I studien diskuteras modersmålsundervisningen som en viktig faktor i elevernas kunskapsutveckling och dess inverkan på elevens skolprestation. I deras resultat framkommer det att tvåspråkighet stödjer de olika språkens utveckling. Resultatet visar att kunskaper på ett språk kan underlätta lärandet av det nya språket och det stödjer elevernas lärande i flera ämnen i skolan och inte bara språkämnen (Ganuza & Hedman 2015, s. 131–133).

För flerspråkiga elever i Sverige finns det juridiskt stöd för att utveckla sitt förstaspråk. I skollagens stadga står det att elever har rätt till modersmålsundervisning 10 kap 7 § (SFS 2010:800) om en vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska och språket i fråga används för daglig kommunikation i hemmet för eleven samt att det förekommer grundläggande kunskaper i språket hos eleven. Modersmålsundervisningen har en egen kursplan och är ett eget ämne i grundskolan (Skolverket 2019a, s. 87). Ytterligare så finns språklagen (SFS 2009:600) som värnar om den språkliga mångfalden och den enskildes tillgång till språk i Sverige. Lagen

styrker att alla som är bosatta i Sverige, ska få möjlighet att utveckla och lära sig att använda det svenska språket. Vidare ska individer med ett annat modersmål få möjlighet att utveckla och lära sig att använda sitt modersmål (SFS 2009:600 § 2, § 14). Elever har även möjlighet att få studiehandledning i form av extra anpassning eller särskilt stöd om eleven är i behov av det. I skolförordningen står det följande: ”En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det” (SFS 2011:185 kap. 5 § 4). Rosén, Straszer och Wedin (2020) skriver om studiehandledningen som en transspråkande tillämpning där språken överför kunskaper mellan språken i undervisningen utanför kulturella och språkliga gränser inom modersmålet. De språkliga resurserna stödjer eleverna i deras utveckling av ämneskunskaperna. I deras studie framkommer det att studiehandledaren även stödjer eleven i anpassningen till den svenska skolan och de svenska normerna. Samverkan mellan studiehandledare och andra lärare på skolan är bristfälliga. Resultatet visar på att studiehandledarens delaktighet i skolans verksamhet är varierande. Behovet av samverkan runt elever som är i tidigt stadie av sin utveckling i svenska är stort och i resultatet framkommer det att samverkan mellan studiehandledaren och klassläraren är nödvändig för att skapa en likvärdig och rättvis skolundervisning för eleven (Rosén et al. 2020, s. 43–44).

2.2 Lärares uppfattning om flerspråkiga elevers modersmål

Tidigare forskning om läraruppfattningar (teachers beliefs) har bland annat konstaterat att det finns ett samband mellan lärares uppfattningar och praktisk tillämpning i klassrummet. Flera forskare menar att lärarens uppfattningar om flerspråkighet formas utifrån olika kontexter av deras erfarenheter och kunskaper som sedan avspeglas i deras undervisning (Haukås 2016; Kiss 2012; Lindberg & Hyltenstam 2012). Eftersom drygt 25 procent av grundskolans elever är flerspråkiga, är det viktigt att läraren har kunskaper om hur de kan stötta flerspråkiga elever i lärandet (Skolverket 2019b, s. 9). En svensk forskare som studerat mellanstadielärares uppfattningar är Lindholm (2020). Lindholm studerar fyra lärares uppfattningar om flerspråkighet. Resultatet visar att lärares uppfattningar om flerspråkighet formar ett komplext samspel av både tidigare kunskaper samt erfarenheter som är två bidragande faktorer till lärares uppfattningar om flerspråkighet (Lindholm 2020, s. 96). En norsk studie som studerar lärares uppfattningar om flerspråkighet är Haukås (2016). Det framkommer i Haukås (2016) resultat att bristen på samarbete mellan språklärare bidrar till ett hinder för elevens utveckling.

Resultatet visar på att medvetenheten över hur tidigare kunskaper ska användas vid inlärning

av ett nytt språk har en bidragande effekt på inlärningen. I resultatet framkommer vikten av att göra eleverna medvetna om sina tidigare förkunskaper för att utveckla deras språkinlärning på bästa sätt (Haukås 2016, s. 12–14). Lindberg och Hyltenstam (2012) har gjort en svensk studie som diskuterar lärarens uppfattningar och en kulturell och språklig mångfald i skolan och klassrummet. Resultatet visar på att lärarens arbete i klassrummet återspeglas av lärarens inställningar och attityder. De konstaterar att lärarens attityder och inställningar får en avgörande roll i elevens utveckling (Lindberg & Hyltenstam 2012, s. 33).

2.3 Undervisning i en ämneskontext och förståelse av ämnestexter

Flera forskare konstaterar att explicit undervisning är en viktig del för flerspråkiga elever för att skapa en stödstruktur som underlättar deras lärande (Kandel 2009; Lindholm 2019; Nygård Larsson 2011; Skolforskningsinstitutet 2019). Det finns få nordiska och svenska studier som specifikt undersöker undervisningen för flerspråkiga elever i tidigare skolår. Det finns dock flera forskare som studerat undervisningen för äldre flerspråkiga elever (ex. Hägerfelth 2004;

Kandel 2009; Kulbrandstad 2000; Nygård Larsson 2011; Olvegård 2014). Det finns ett fåtal studier som belyser läsförståelseutvecklingen hos yngre flerspråkiga elever. Flera forskare har studerat läsförmågan hos äldre elever och konstaterar att elevernas egen insikt om sin läsförmåga är en viktig faktor för en framgångsrik läsförståelse (Kandel 2009; Kulbrandstad 1998; Olvegård 2014). En som studerat andraspråkelevers läsförståelse och läsrörelse är Olvegård (2014). Studien utgår ifrån olika läroböcker i historia för gymnasieelever. Resultatet visar på att elevens omedvetenhet är en bidragande faktor till en negativ utveckling av deras läsförståelse och användning av språkliga redskap. Det framkommer i studien att elevers användning av textuella och kontextuella resurser för att tolka texters innehåll kan främja elevens förståelse men det kan även leda eleven fel. Läsarens användning av kontextuella resurser kan vara egna erfarenheter och tidigare kunskaper, där behöver eleverna ofta stöttning för att inte leda läsaren i fel riktning. Ytterligare visar resultatet på att undervisningen har betydelse för elevens läsutveckling och att undervisningen har en indirekt inverkan på elevernas textrörlighet utifrån vilka krav och förväntningar eleven tolkar att undervisningen har (Olvegård 2014, s. 228–234). Även Kulbrandstad (1998) har studerat läsförståelse hos äldre barn och påpekar vikten av att förstå texten för att bli självständiga läsare. Resultatet i Kulbrandstads studie visar på att insikter och medvetenhet över sina brister utvecklar andra kunskaper som är

en förutsättning för att utvecklas vidare medan elever som inte är medvetna över sina brister presterar sämre eftersom de inte utvecklar andra stödfaktorer som kan hjälpa dem att utveckla sin läsförmåga (Kulbrandstad 1998, s. 435–438). På liknande sätt har Neuner (2004) studerat flerspråkiga elevers medvetenhet om deras kunskaper. Neuner (2004) anser att flerspråkig pedagogik bör ses som ett varierande tillvägagångssätt i elevers utveckling eftersom att alla elever har olika förutsättningar och behöver olika kunskapsinhämtning i sin språkinlärningsprocess (Neuner 2004, s. 17–23).

2.4 Lässtrategiundervisning

Flera forskare konstaterar att strategiundervisning har en betydelsefull roll för elevers läsförståelse i en flerspråkig kontext (Lindholm 2019; National Reading Panel 2000; Olson &

Land 2007; Proctor et al. 2007; Silverman et al.2014; Taylor et al. 2006). Olson och Land (2007) studerar strategiundervisningens påverkan för flerspråkiga elever. Resultatet visar på att implementering av kognitiva strategier i undervisningen, genom modellering och explicit undervisning av olika strategier, har en positiv effekt på elevens utveckling av läsförståelse.

Strategiundervisningen bidrog även till att elevernas engagemang ökade, genom olika strategier, modelleringar och skapande bidrar de till positiva effekter på elevers läskunnighet (Olson & Land 2007, s. 269, 297).

En annan internationell artikel som undersöker läsförståelse och ordförståelse hos enspråkiga och tvåspråkiga elever i årskurs 3–5 är Silverman et al. (2014). De skriver om hur lärarens strategiundervisning och dess påverkar på elevers ordförståelse och läsförståelse. Resultatet visar på hur uttryck och modellering av olika lässtrategier i undervisningen främjar elevers utveckling av sin läsförståelse (Silverman et al. 2014, s. 49). Även Lindholm (2019) studerar lässtrategianvändningen i en svensk kontext som utforskar lässtrategiers betydelse för flerspråkiga elever. Lindholm (2019) konstaterar att lässtrategier är användbara verktyg för flerspråkiga elevers läsförståelseutveckling på svenska. Lindholms (2019) resultat visar på att den strukturerade och explicita undervisningen är en viktig faktor och har en betydelsefull roll för elevens läsförståelseutveckling. Vidare framkommer det i Lindholms (2019) resultat att det är viktigt att läraren konkret modellerar lässtrategierna vid inlärning. Genom modelleringen sker stöttning till flerspråkiga elever i undervisningen så att en bättre förståelse av ämneskontexter uppstår, exempelvis genom aktivering av deras bakgrundskunskaper.

Lindholm (2019) ansåg också att arbetet med lässtrategierna bidrog till att öka eleverna

motivation och engagemang (Lindholm 2019, s. 84, 92, 102–104). Skolforskningsinstitutet (2019) skriver i en forskningsöversikt om lässtrategianvändning och lässtrategiundervisning i skolan utifrån ett förstaspråksperspektiv. Forskningsinstitutet forskningsöversikt antyder att elevens engagemang och motivation är en viktig del i elevens läsning och en viktig funktion i deras utveckling. Forskningsöversikten visar på hur undervisningen och användningen av lässtrategier stöttar elever i deras förståelse av texter. Vidare tar den upp om hur alla lässtrategier inte är lika effektiva för alla elever och att läraren bör i sin lässtrategiundervisning använda sig utav olika strategier för att nå ut till alla elever för att hantera förståelseproblem och utveckla läsförståelsen är lässtrategier. En varierande lässtrategiundervisning skapar förutsättningar för att nå ut till alla elever och genom användning av strategianvändning och strategiundervisning främjar det starka och svaga läsare (Skolforskningsinstitutet 2019, s XI, XIII, 71, 75).

Lässtrategier är ett redskap för att arbeta med texter och fördjupning i läsförståelse. Inom lässtrategianvändning finns det flera olika modeller som behandlar olika strategier. En vanlig modell som används i undervisningen är Recipcal Teaching, ofta förkortat RT. Palincsar och Brown (1984) utvecklade modellen under 1980-talet med syfte att stötta svagare läsare med att utveckla strategier. Deras studie behandlar hur läraren stöttar och vägleder eleven i undervisningen genom RT-modellen för att utveckla eleven till en självständig strategianvändare. Genom modellen är lässtrategier uppbyggda genom fyra grundstrategier:

sammanfatta, ställa frågor, klargöra och göra förutsägelser som ska bidra till elevens utveckling av sina kunskaper i läsförståelse. De skriver om vikten av att texterna är läsvänliga för eleverna under arbetet med RT-modellen och att undervisning ska vara vägledande som ska hjälpa eleverna att förstå texten bättre (Palincsar & Brown 1984, s. 119–123). Det finns andra modeller att använda vid strategiinlärning, men ofta har modellerna likheter med varandra.

3. Teoretiska perspektiv

I kapitlet redogörs för teoretiska perspektiv som är kopplade till studien. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelse för elever med svenska som andraspråk i årskurserna 1-3. För att stödja studiens syfte har fyra teorier valts. De har valts för att täcka undervisning och utveckling i läsförståelse för flerspråkiga elever. Inledningsvis redogörs för teorin om translanguaging. I det andra avsnittet beskrivs Cummins teoretiska perspektiv genom interdependenshypotesen och Cup-modellen. Avslutningsvis redogörs för det sociokulturella perspektivet.

3.1 Translanguaging

Det teoretiska perspektivet translanguaging, på svenska transspråkande, har som utgångspunkt att elevers språkliga resurser ska ses som en tillgång för lärande genom övergångar mellan sina språkkunskaper. Transspråkande utgår ifrån att språken är enade i samma språksystem och ska inte separeras från varandra. Språken ska ses som resurser i elevens utveckling och lärande.

Elevens utveckling och lärandet av att använda alla språkkunskaper bidrar till en vidareutveckling i båda språken. Språk är idag benämnda som exempelvis svenska, arabiska eller persiska. Teorin om transspråkande utgår inte från att språken är uppdelade i olika fack utan är ständigt i rörelse som skapar överföringar och en förbindelse mellan språken.

Transspråkande ska inte enbart ses som en stöttning för eleverna utan är något som eleverna ska med hjälp av översättningsstrategier använda för självständigt att främja deras inlärning genom självreglering (Velasco & García 2014, s. 7, 21; Svensson 2018, s. 4). Transspråkande sker ständigt i ett mångkulturellt klassrum. Det sker när den språkliga repertoaren används av eleverna när de lyssnar, läser, skriver eller talar i klassrummet (Paulsrud & Zilliacus 2018, s.

31). Transspråkande förutsätter att elevernas flerspråkighet ska ses som en resurs och att läraren på så sätt kan applicera elevernas flerspråkighet i undervisningen i ett mångkulturellt klassrum.

Svensson (2018) menar på att det inte krävs något specifik metod för att applicera elevernas flerspråkighet i undervisningen. Transspråkande kan ske genom varierande metoder och kan kombineras på många olika sätt i undervisningen (Svensson 2018, s. 5). Den svenska termen transspråkande kommer vara genomgående studien.

3.2 Interdependenshypotesen och CUP-modellen

Interdependenshypotesen grundar sig i att undervisningen av färdigheter som att tala, lyssna, läsa och skriva på ett språk stödjer och utvecklar ett annat språk. Kunskaper som utvecklas på ett språk exempelvis läs- och skrivförmågan utvecklar en djupare begreppsmässig och språklig färdighet som kan kopplas till utvecklingen på ett annat språk. Cummins (2007) menar på att om läraren uppmärksammar och jämför olika skillnader och likheter i olika språk gynnar det inlärningen av flera språk. Undervisningen som utvecklar ett språks läs- och skrivförmåga utvecklar även ämneskunskaper och språkliga färdigheter som är kopplade till förmågorna på ett annat språk. I olika språk är ytliga aspekter olika och det kan vara uttal och talets flyt som gör en markant skillnad på språken. De underliggande färdigheter och kunskaper som ligger under ytan är aspekter som är gemensamt för språk. Det är de underliggande förmågorna som skapar möjlighet till att överföra kunskaper och begrepp. I denna studie kan lässtrategier och läsfärdigheter vara förmågor som överförs mellan språken (Cummins 1979, s. 234; Cummins 2007, s. 232–233; Cummins 2017, s. 138–140).

Cummins modell common underlying proficiency (CUP) bygger på att en gemensam underliggande förmåga stödjer kunskapsutvecklingen genom att skapa en möjlighet till att överföra kunskaper från ett språk till ett annat. Modellen illustreras som ett dubbelt isberg där gemensamma underliggande språkliga förmågor ligger under vattenytan och språkens ytliga särdrag finns ovanför. Det är två istoppar som sticker upp från isberget där den ena toppen av isberget innehåller förstaspråkets ytliga språkdrag som exempelvis uttal och flyt och den andra toppen av isberget innehåller ytliga språkdrag av andraspråket. Vid varje situation där språkinlärning sker pågår en tvärspråklig transfer och i alla faser av andraspråksinlärning sker det en språköverföring mellan språken. Förkunskaper är kodade på ett förstaspråk och överföringen av kunskaperna är ofrånkomligt till ett andraspråk (Cummins 2017, s. 139–141, 151).

3.3 Sociokulturella perspektivet

Studien bygger på det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskijs syn, som utgår ifrån att det sociala samspelet har en betydelsefull roll för individens utveckling. Det sociokulturella perspektivet anser att människan ständigt utvecklas genom sociala sammanhang i samspel med

andra. Kunskaper är inte något som alla människor har, utan kunskap är något alla människor använder i sin vardag som en resurs för att lösa problem, hantera kommunikativa och praktiska situationer som gör det möjligt att hantera och fortsätta att komma vidare (Säljö 2000, s. 125- 126).

Kommunikation och interaktion i sociala sammanhang mellan människor har en betydelsefull roll i det sociokulturella perspektivet. Vygotskij (2001) menar på att den kommunikativa funktionen har sin grundläggande funktion i språket och att språket är en resurs till individens sociala samvaro (Vygotskij 2001, s 38). Med hjälp av kommunikationen blir eleverna delaktiga i kunskaper och färdigheter i behärskningen av läs- och skrivkunskaper innefattar det en kommunikativ del och en fysisk verksamhet. Genom kommunikationen skapas intellektuella redskap som gör att vi kan tillgodogöra oss viss kunskap. Om läskunskaper finns, kan vi exempel följa instruktioner och följa med i händelser i världen och i kommunikation med andra förs kunskaper vidare (Säljö 2000, s. 22, 37). Vid tidig ålder samspelar barn med föräldrar och familj, i de sociala aktiviteterna utvecklas betydelsefulla delar i barnets utveckling. Barnet utvecklar sin identitet, lär sig sitt första språk och lär sig förstå socialt samspel i den interkulturella miljön som barnet växer upp i. När barnet sedan kommer till skolans värld så uppkommer nya aktiviteter och vissa faktorer blir betydelsefulla att utveckla som exempelvis skriften. Inom det sociokulturella perspektivet finns primära och sekundära inlärning, det vill säga vardagliga och vetenskapliga begrepp. De vardagliga begreppen avser de grundläggande språkliga redskapen och verktygen som används i sociala interaktioner dagligen. De vetenskapliga begreppen avser de mer abstrakta och ämnesrelaterade begrepp som är kunskapsrelaterade. Dessa begrepp möter eleverna inte i vardagliga situationer utan är skolrelaterade och behöver tydliggöras för att förstå. Det kan vara begrepp inom olika skolämnen, exempelvis kan det vara matematiska begrepp som geometri eller grammatik i svenska (Säljö 2014, s 304).

För att förstå och använda texten som ett kommunikationsredskap behöver individen utveckla begreppsliga och analytiska kunskaper, det vill säga de intellektuella redskapen, som tar lång tid att utveckla. Kunskaperna om att kunna läsa och skriva är väsentliga delar för en individ i dagens samhälle. I skolans undervisning krävs det av eleverna att de har utvecklat den kommunikativa delen genom tal och skrift. Cummins (2017) menar att det är diskussionen och arbetet runt olika texter i undervisningen som är mer givande i utvecklingen av våra kognitiva förmågor (Cummins 2017, s. 187, 208–210).

Ett annat begrepp inom det sociokulturella perspektivet är närmaste proximala utvecklingszon som är myntat av Vygotskij och syftar på den ständiga utvecklingen som sker hos människan som en pågående process. Utvecklingen sker i situationer där individer samarbetar, samspelar eller integrerar med andra människor. För att vara i den proximala utvecklingen, ska det finnas en kognitiv klyfta mellan vad eleven kan utföra utan stöd och vad eleven kan utföra med stöttning tillsammans med en mer erfaren individ. I skolan får eleverna vägledning av läraren, eller av en mer erfaren person, hur de kulturella redskapen och verktygen används för att utveckla ett nytt lärande. Vartefter eleven får stöttning och utvecklar sina kunskaper så blir eleven säkrare och resultatet blir att stödet från en mer erfaren individ behövs mindre och till slut blir eleven självständig. Ett framgångsrikt samspel mellan individer bidrar till att eleven utvecklar större kunskaper som gör att eleven kommer längre i sin utveckling (Säljö 2014, s.

305; Vygotskij 2001, s. 329–333). Den kognitiva utvecklingen utgår från elevens samspel och samarbete med andra i en målinriktad aktivitet. För flerspråkiga elevers språkutveckling, behöver läraren vara medveten om att det som sker i undervisningen har en avgörande roll i elevens utveckling. Elevens syn på sin kunskapsinlärning och sin förmåga att tillgodogöra sig undervisningen beror mycket på lärarens sätt att bemöta och undervisa eleverna. En avgörande del i undervisningen är vilken stöttning eleverna får. Scaffolding (stöttning) är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet som syftar på det tillfälliga och uppgiftsspecifika stöd en individ behöver för att klara uppgiften för att eleven ska behärskar färdigheten eller uppgiften självständigt på nytt. Ofta förklaras begreppet som en byggställning runt individen, som sakta men säkert plockas bort när eleverna på egen hand kan utföra uppgiften. När vi lär oss nya saker så behövs det inledningsvis mer stöttning än när vi utvecklat våra kunskaper för att utföra processen självständigt (Säljö 2000, s. 123; Säljö 2014, s. 305–306). Mediering är ett grundläggande begrepp i perspektivet som beskriver processen och samverkan genom användningen av kulturella redskap och verktyg för att förstå och tolka omgivningen. Att tänka eller kommunicera medför att kulturella verktyg används för att tolka och förstå. Kulturella redskap är en allmän term för intellektuella och fysiska redskap. I studien kan ett kulturellt redskap och medierande redskap vara lässtrategierna som eleverna använder vid läsförståelse.

Språket som kommunikationsredskap är en grundläggande del för att förstå och agera i omvärlden (Säljö 2000, s. 81–82; Säljö 2014, s. 298–301).

4. Metod

I kapitlet redogörs för studiens metod och kapitlet inleds med ett avsnitt som beskriver studiens metodval av den kvalitativa intervjustudien och den kvantitativa enkätstudien samt pilotstudierna. Vidare beskrivs urvalsgruppen till de två olika studierna och efter det kommer ett avsnitt som redogör för datainsamlingen av metoderna. Ytterligare så beskrivs analysmetoden av studiens datamaterial samt forskningens trovärdighet. Avslutningsvis presenteras de etiska övervägande av studien.

4.1 Metodval

För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har jag använt en metodkombination med tillvägagångsätt baserat på olika forskningsdesigner, forskningsmetoder och analysmetoder.

(Denscombe 2018, s. 219). Metoder som används vid undersökningen är kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen används som en grund för studien och syftar till att skapa en överblick utifrån lärares syn och metoden ger en högre svarsfrekvens och bredare geografisk träff. Intervjustudien valdes för att skapa en möjlighet till fördjupande reflektion med syfte att få en inblick i lärarnas tankar, erfarenheter och utveckla bredare uppfattningar om forskningsfrågorna.

4.1.1 Kvalitativ intervjustudie

I den kvalitativa intervjun har respondenterna möjlighet att svara med egna ord utifrån deras egna erfarenheter och kunskaper. I denna studie sker intervjuerna med fyra respondenter som har erfarenhet och kunskap om ämnet för att utveckla fördjupande kunskaper om lärarens syn på flerspråkighet och flerspråkiga elevers läsinlärning. Intervjuerna sker via det digitala kommunikationsverktyget Zoom. Fördelar med intervjuer är den fördjupande och detaljerande datainsamlingen som kan utforskas och utvecklas gemensamt med respondenterna. För att ge svar på frågeställningarna och studiens syfte har en intervjuguide används till stöd i intervjuerna (se bilaga 1). Med intervju som undersökningsmetod skapar det möjligheter att med öppna frågor ge respondenten möjlighet att redogöra svaren på ett bredare och djupare sätt utifrån deras egna erfarenheter och kunskaper (Kihlström 2007, s. 48 – 49; Patel & Davidson 2019, s.

104 – 105). Frågorna var i låg grad strukturerade och det gav respondenterna utrymme att svara

med egna ord. Den personliga intervjun möjliggjorde också följdfrågor och strukturen gav en flexibilitet att fördjupa och utveckla intervjun efter respondentens tankar och idéer. Det gav respondenten möjlighet att genom öppna frågor, utveckla sina synpunkter och resonera sina svar mer utförligt om samtalsämnet. Datainsamlingen av intervjun skedde genom digital ljudupptagning för att det skapar en permanent och närmast fullständig dokumentation av intervjuns datainsamling. Den icke-verbala kommunikationen som skedde under intervjun och andra faktorer som ljudupptagningen missade noterades genom fältanteckningar (Denscombe, 2018 s. 267–270, 284–286, 292; Patel & Davidson 2019, s. 104, 112).

4.1.2 Kvantitativ enkätstudie

Enkäter är en effektiv metod om undersökningen önskar att få in ett stort antal svar som bidrar till en större överblick av undersökningen på kort tid (Björkdahl Ordell 2007, s. 85). I studien utformades en strukturerad enkät som innehöll fjorton frågor som bestod av fyra öppna och tio fasta. De öppna frågorna gav respondenterna en möjlighet till att formulera och uttrycka sina synpunkter med egna ord. De tio fasta frågorna innehöll varierande svarsalternativ som exempel frekvenssvar, lista med alternativ och graderad inställning. Svarsalternativen var anpassade utifrån kategorier utifrån studiens syfte (Denscombe 2018, s. 257; Patel & Davidson 2019, s.

102–103). Enkäten genomfördes genom ett webbaserat frågeformulär som Denscombe (2018, s. 261) anser är lämpligt för en småskalig samhällsforskning. Enkäterna är utformade i programvaran Survery & Report som Karlstads Universitet använder sig av. I programvaran har universitetet mallar och logotyper som ger en personlig prägel på enkätformuläret.

Enkäterna skickades ut via surveylänkar genom slutna grupper på den sociala plattformen Facebook som skapade en bredare geografisk täckning. För att öka svarsfrekvensen skickades enkäten ut på olika lärarsidor där undersökningens ämne var relevant för deltagarna och 118 enkätsvar samlades in till studien (Denscombe, 2018, s. 36, 41).

4.1.3 Pilotstudier

Genom att ta hjälp av pilotstudier vid uppbyggnaden av frågeformuläret till enkäten och intervjufrågorna skapades en möjlighet till att kritiskt granska och justera delarna innan de lämnades ut till respondenterna i studien. Enkäten testades av fem pilotpersoner där det framkom att en fråga var svårtolkad i enkäten och frågorna bearbetades för att förtydliga och undvika felkällor. En pilotintervju genomfördes för att kontrollera frågorna och några

följdfrågor bearbetades för att fördjupa frågorna samt för att öka validiteten på intervjuguiden.

De som genomförde pilotstudierna hade motsvarande kunskaper och erfarenhet som undersökningsgruppen. Några mindre förändringar uppkom och omarbetades. Pilotpersonernas svar i enkäterna och intervjun räknas in i undersökningens datamaterial eftersom endast smärre förändringar gjordes (Denscombe 2018, s. 242; Patel & Davidson 2019, s. 81).

4.2 Urval

Urvalet av respondenter till intervjuer var att lärarna skulle ha erfarenhet, kunskap och kompetens inom ämnesområdet svenska som andraspråk och flerspråkiga elever.

Respondenterna avgränsades även genom att endast intervjua lärare med lärarlegitimation för yngre barn. Intervjurespondenterna som deltog i studien har undervisat elever med svenska som andraspråk i årskurs 1 - 3 som bidrar till att svaren blir mer tillförlitliga eftersom respondenterna kan utgå från egna erfarenheter och upplevelser (Denscombe 2018, s. 292). Respondenterna arbetar i en kommun i mellersta Sverige och skolorna lärarna arbetar på är mångkulturella. Jag kontaktade medvetet skolor som är mångkulturella och urvalet av respondenterna sker genom subjektivt urval. Detta innebär att jag inriktade mig på ett fåtal skolor för att sedan handplocka lärare som har kunskaper och relevans inom ämnet flerspråkighet, svenska som andraspråk och läsförståelse (Denscombe 2018, s. 67 – 68). Urvalet till enkäterna formulerades i informationen om enkäten i inlägget på Facebook. Där framgick det att respondenter med kunskap och erfarenhet av flerspråkiga elever kunde delta i studien. Urvalet av undersökningsgrupper på Facebook utgick ifrån slutna grupper som berörde flerspråkighet och ämnet svenska.

Grupperna var riktade mot lärare i årskurs 1-3 och respondenterna bör inneha erfarenheter och kunskaper över att undervisa elever med svenska som andraspråk i årskurs 1-3. Urvalsfel som kan uppstå är att respondenterna inte har erfarenhet eller kunskap om flerspråkighet eller att respondenterna inte har erfarenhet av att undervisa yngre elever i årskurs 1-3 (Denscombe 2018, s. 79).

Respondent Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4

Utförande Digitalintervju – Zoom

Digitalintervju – Zoom

Digitalintervju – Zoom

Digitalintervju – Zoom

Befattning Klasslärare åk 3 Klasslärare åk 2 Klasslärare åk 3 Klasslärare åk 1-2

Tabell 1: Intervjurespondenternas bakgrundsinformation och bestämda namn i studien.

4.3 Datainsamling

Innan genomförandet av enkäterna genomfördes fem pilotstudier. Efter pilotstudien av enkäten publicerades webbenkäten under februari-mars genom en länk i fem slutna grupper på Facebook. Genom de slutna grupperna var det medlemmar som har erfarenhet och kunskaper om ämnet och flerspråkiga elever som fick tillgång till enkäten. I inläggen på Facebook där enkäten blev länkad fanns det en bra möjlighet att presentera enkäten tydligt för respondenterna.

Viss information om etikkraven blev presenterade och formulerade i inlägget som avslutades med ett tack för respondenternas deltagande. Den första sidan som kom upp i enkäten var ett formulär med information om enkätens syfte, varför den genomfördes och samtyckeskrav över deras medverkan och anonymitet i undersökningen (Patel & Davidson 2019, s. 96). Enkäten avslutades med ett tackmeddelande av deras medverkan i undersökningen. Om respondenten inte samtyckte till deras medverkan kunde de inte fortsätta enkäten utan de skickades till en sida med ett tack-meddelande om att de inte kan genomföra enkäten utan deras samtycke. Efter fem veckor stängdes enkäten och 118 svar inkom. I verktyget som enkäten är utformad i skedde en digital sammanställning av svaren samma dag som enkäten stängdes.

Den andra delen av studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer med fyra undervisande lärare.

Innan genomförandet av intervjuerna utfördes en pilotstudie. Jag har valt att benämna alla intervjurespondenter lärare med en påföljande siffra (se tabell 1). Numreringen är av vikt när jag presenterar resultaten i studiens resultat och analys. Till stöd i intervjun fanns intervjuguiden

Elevantal 23 22 15 26

Utbildning Grundskollärare F- 3

Grundskollärare F- 6

Grundskollärare F- 3

Grundskollärare F- 6

Utbildning SVA Enstaka utbildningar

Enstaka utbildningar

Enstaka utbildningar

Behörig i SVA

Yrkeserfarenhet 7 år 12 år 3 år 32 år

Erfarenhet av flerspråkiga elever

Ja Ja Ja Ja

Flerspråkiga eller nyanlända elever i klass

5 flerspråkiga 1 nyanländ

3 flerspråkiga Majoriteten av eleverna är flerspråkiga.

11 flerspråkiga

(se bilaga 1) som innehöll följdfrågor för att fördjupa respondenternas svar och tankar genom att skapa utrymme för respondenten att utveckla sina svar. Urvalskriterier för respondenterna var att lärarna besitter en lärarutbildning och erfarenhet av att undervisa i språkligt heterogen klasser. Eftersom det är en pågående pandemi i samhället utfördes intervjuerna digitalt via kommunikationsplattformen zoom där ljudupptagning genomfördes för att underlätta transkriberingen av intervjuerna. Under intervjun antecknades fältanteckningar för att notera icke-verbal kommunikation (Denscombe 2018, s. 284–286; Kvale & Brinkmann 2009, s. 139).

Intervjurespondenterna kontaktades under våren 2021 genom rektorer på fyra olika skolor i undersökningskommunen. Rektorerna gav godkännande att jag fick genomföra intervju med en lärare på skolan och gav mig kontaktuppgifter till arbetslagsledaren. Ett informationsbrev skickades ut samt en förfrågan om någon var intresserad av att medverka i en intervju (se bilaga 4). De lärare som var positiva till en intervju kontaktades vidare med samtyckesblankett och tid för intervjun (se bilaga 2). Vid intervjutillfället började alla intervjuer med ett förtydligande av studiens syfte, respondenternas roll i studien och respondenterna fick ge ett muntligt samtycke över deras medverkan i intervjun och studien samt ljudupptagning av intervjun. Efter intervjuerna transkriberades och bearbetades ljudupptagningen för att jämföra datamaterialet av de fyra intervjuerna (Denscombe 2018, s. 395; Patel & Davidson 2019, s. 96–97). Det insamlade intervju- och enkätmaterialet kommer endast att användas till forskningsändamålet och kommer sedan raderas när studien är avslutad.

4.4 Analysmetod

Vid bearbetningen och analysen av studiens datamaterial har kvalitativa samt kvantitativa analysmetoder används. Den kvalitativa analysmetoden bearbetades på det insamlade datamaterialet från intervjuerna genom en innehållsanalys av datamaterialet och analyserades sedan utifrån bestämda kategorier. Den kvantitativa analysmetoden sker på datainsamlingen från enkäterna genom innehållsanalys av de fast frågorna.

I analysarbetet av metoderna har kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ analys använts.

Analysen av intervjuerna börjar med att transkribera ljudupptagningen från intervjuerna till text för att skapa en överblick av intervjuerna och underlätta sammanställningen, analyseringen och jämförelserna. Transkriberingen sker direkt efter intervjuerna. Under transkriberingen har fältanteckningar samlats i ett eget dokument till analysen. Efter transkriberingen sker sedan

analysen av texten tillsammans med mina egna fältanteckningar för att skapa en överblick av datamaterialet. En utskrift av sammanställningen gjordes av alla intervjuer för att kunna bryta ner texten i mindre delar. Delarna utgick från kategorierna modersmålets betydelse, transspråkande kopplat till undervisningen och lärares uppfattningar av lässtrategier. Delar markerades med hjälp av olika färger och varje färg tillhörde en kategori för att koppla till studiens syfte och forskningsfrågor. Analysen av enkäterna genomfördes med en kvantitativ analys eftersom det är en större mängd data som ska analyseras. Kvantitativ data ger exakta mätningar genom statistik och i sammanställningen av enkäterna från webbverktyget finns resultatet redovisade i exempelvis tabeller, diagram, procenttal och medelvärde. I min studie återger jag resultatet utifrån diagram och procenttal. De fasta frågorna med svarsalternativ har analyserats utifrån nominalskalor. Alla enkätresultat sammanställdes i ett dokument och en utskrift gjordes för att enklare kunna bryta ner svarsalternativen i mindre delar. Delarna markerades med olika färger utifrån olika kategorier baserat på studiens syfte och forskningsfrågor och utgick ifrån samma kategorier som intervjuerna. De öppna frågorna i enkäten har sorterats in i samma kategorier som innehållsanalysen (Denscombe 2018, s. 345, 376, 395, 402–403).

4.5 Forskningens trovärdighet

I avsnittet presteras reliabiliteten och validiteten i studien och ytterligare beskrivs generalisering och överförbarhet av intervjustudien och enkätstudien.

4.5.1 Reliabilitet

Reliabiliteten handlar om forskningsresultatens tillförlitlighet, där tillförlitligheten avser hur forskningsinstrument som valts till studien resulterar i likgiltigt resultat om studien utförs vid ett annat tillfälle (Denscombe 2018, s. 388; Kvale & Brinkmann 2009, s. 263). I studien, för att säkerställa tillförlitligheten, har jag eftersträvat att ge en redogörelse för forskningsprocessen så noggrant och grundligt som möjligt. Jag har beskrivit vilka forskningsinstrument som använts och hur materialet från enkäterna och intervjuerna samlats in. Genom att spela in intervjuerna med ljudupptagning, lagras materialet så att registreringen av intervjun kan utföras efter genomförd intervju för att stärka reliabiliteten. Inspelningen gör så att materialet går att studera flera gånger så att olika uppfattning av intervjun kan tolkas och bli mer träffsäkert.

Tillförlitligheten på enkäterna är svårare att kontrollera i förväg. Enkätfrågorna är utformade så

att alla respondenter ska tolka och uppfatta frågor på liknande sätt. Med hjälp av pilotstudier har felkällor och missuppfattningar uteslutits i frågorna och tolkningsbarheten har minimerats.

Genom metodkombinationen så undersöker studien liknande aspekt ur två olika perspektiv och begreppet triangulering tillämpas på studien som ger en mer utförlig bild av studien (Patel &

Davidson 2019, s. 81, 132, 135).

4.5.2 Validitet

Valideringen är ingen slutgiltig verifiering, det är en kontinuerlig process som sker i samtliga delar i hela forskningsprocessen, från tematiseringen till den avslutande studien (Kvale &

Brinkmann 2009, s. 259, 267–268; Patel & Davidson 2019, s. 133). Validiteten kan diskuteras genom interna eller externa faktorer. Interna faktorer visar om forskningen har ställt rätt frågor till frågeställningen. Om frågorna är rätt ställda ska datainsamlingen vara relevant till att besvara frågeställningen och medför en viss klarhet i forskningsfrågorna. För att klargöra de interna faktorerna i studien utfördes pilotstudier för att testa forskningsinstrumentet och minimera felkällor i intervju- och enkätfrågorna (Denscombe 2018, s. 386–387).

Vidare kan valideringen yttra sig om det finns tillräckligt med underlag för att göra en trovärdig tolkning av datainsamlingen (Patel & Davidson 2019, s. 134). I studien finns fyra intervjuer med lärare från olika skolor i samma kommun samt 118 enkätsvar som datamaterial som stärker studiens validitet. Genom att ständigt kontrollera forskningsresultatens trovärdighet, rimlighet och tillförlitlighet så stärks valideringen av forskningen. Efter varje genomförd intervju utfördes transkribering av ljudupptagningen för att lättare kunna göra en jämförelse mellan intervjuerna (Kvale & Brinkmann 2009, s. 267–268, 395; Patel & Davidson 2019, s. 36).

Genom att använda en metodkombination och triangulering valideras datainsamlingen, ökar träffsäkerheten och ger studien en mer grundlig redogörelse för undersökningen (Denscombe 2018, s. 236; Patel & Davidson 2019, s. 135). Det finns alltid en risk med intervjustudier att respondenterna inte har svarat sanningsenligt och den risken är jag medveten om även finns i enkätstudien. Men jag utgår ifrån att respondenterna i intervjuerna och enkäterna har svarat sanningsenligt i min studie. Enkätfrågan om hur respondenten samarbetar med modersmålsläraren eller studiehandledaren gav 77 svar. Det är lite mer än en tredjedel som inte har besvarat frågan men jag anser att frågan fortfarande är relevant eftersom övervägande del av respondenterna har svarat. Björkdahl Ordell (2019, s. 91) anser att frågor med öppna

svarsalternativ är svårare att sammanställa eftersom svaren blir väldigt varierande och i vissa fall sker interna bortfall. Sista frågan var formulerad om respondenterna hade något att tillägga som kan gynna studien. Svarsfrekvensen var låg och jag drar slutsatsen att enkätens formulering har skapat möjlighet för respondenterna att formulera sig i enkätens resterande 14 frågor.

4.5.3 Generaliserbarhet och överförbarhet

Studiens generaliserbarhet och överförbarhet är varierande. Den kvantitativa delen i enkätstudien utgår från generaliserbarhet där generaliseringen kan utföras genom vilken utsträckning studiens resultat överensstämmer i liknande studier. Det kan också ske genom att resultatet överensstämmer teoretiskt och kan tillämpas i generella situationer. I kvalitativa studier är utgångspunkten respondentens erfarenheter och möte med omvärlden och generaliseringsprocessen blir en viktig del. Genom att se situationen ur flera perspektiv ökar förståelsen över kontexten. I den kvalitativa intervjustudien tillämpas begreppet överförbarhet.

Det vill säga hur studiens resultat kan överföras till en liknande studie i en liknande kontext (Denscombe 2018, s. 422; Kvale & Brinkman 2009, s. 280–281; Kihlström 2007, s. 232-233).

Resultatet från enkätstudien är generaliserbart för en mindre population som motsvarar kontexten för studien. Studien är inte generalisbar till kontexter som inte berör flerspråkiga elever och deras läsförståelse. För att öka generaliseringen av enkätstudien framgår det tydligt i studien om enkätens genomförande. Resultaten från intervjustudien kan överföras till viss del till en större studie av lärare i en motsvarande kontext som berör flerspråkighet för att öka trovärdigheten. Genomförandet av denna studie är tydligt framfört och respondenternas olika förutsättningar är beskrivna i studiens urval. Jag kan inte med säkerhet veta om respondenterna har den utbildning, erfarenhet och kunskaper som de utger sig besitta om flerspråkighet i intervjustudien och enkätstudien. Däremot utgår jag ifrån att respondenterna är uppriktiga och ger sanningsenliga svar.

4.6 Etiska överväganden

Studien har beaktat Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer för god forskningssed har hanterats under hela studien. Fyra viktiga begrepp som funnits i åtanke under hela studien är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och integritet. Denna studie innehåller inte några känsliga