Integration av cirkulära möbelflöden i produktutvecklingsprocessen

(1)

(2)

Sammanfattning

Under de senaste åren har Cirkulär Ekonomi (CE) fått genomslag på marknaden och i samhället. Tidigare har linjära modeller varit

framgångsrika inom olika industrier. En linjär modell har lett till att mycket av det material som används dagligen håller på att ta slut. För att åtgärda detta problem behövs bättre förståelse av material, resurser och att

potential för bredare användning av det finns, vilket utgör grunden för CE. Då cirkulära möbelflöden (CM) är en del av CE, har möbelföretag valt att integrera cirkularitet i produktutvecklingen. CM syftar till att möbler ska uppnå ett slutet kretslopp och undvika deponi. Detta genom

implementering av olika metoder och arbetssätt.

Det här arbetet syftar till att undersöka hur företag inom möbelbranschen integrerar principerna för CM med fokus på materialval och design i produktutvecklingsprocessen. Därmed även få reda på vilka olika faktorer som kan betraktas som möjliggörare och/eller begränsningar. Studien utfördes genom att inledningsvis genomföra en litteraturstudie för ökad förståelse kring CM. Därefter genomfördes en kvalitativ intervjustudie för att få en förståelse för arbets- och synsättet kring CM på möbelföretag. I intervjuundersökningen deltog fyra respondenter från fyra olika företag. Resultatet av studien med litteratur som underlag påvisar att det är viktigt att öka medvetenheten kring CM bland konsumenterna och samhället i stort. Detta eftersom ämnet är relativt nytt och komplext. Det ökade fokuset på cirkularitet har förändrat vilka aktörer som arbetar tillsammans, därför är samarbete en viktig faktor. Däremot är material en stor utmaning för CM, det behöver säkerställas hur olika material står sig ur en cirkulär synpunkt. För att hitta nya lösningar på befintliga problem och hinder är nytänkande ytterligare en viktig faktor.

Nyckelord:cirkulär ekonomi, cirkulära möbelflöden, produktutveckling, designprinciper, cirkulära koncept

Examensarbete Integrerad produktutveckling grundnivå, 15 hp, kurskod MF131X Integration av cirkulära möbelflöden i

produktutvecklingsprocessen Linn Thureborn Sandy Madjid Examinator Sofia Ritzén Handledare

(3)

Abstract

Recently, circular economy (CE) has made a breakthrough in the market and in society. Previous, linear models have been successful in various industries. Linear models have led to raw material ending up being disposed. To address this problem, it is important to have a better

understanding of materials and resources, which is the basis of CE. Since, circular furniture flows (CM) is a part of CE, furniture companies have chosen to integrate circularity in product development. The aim with CM is to achieve a closed loop of materials and avoid landfill for furniture. Which can be achieved through different methods and ways of working.

This work aims to study how furniture companies integrate the principles of CM. Especially, with focus on material selection and design principles in the product development process. The study also addresses finding out various factors that can be regarded as enabling and/or limiting to a CM. The study was initiated by conducting a literature study to gain an increased

understanding of CM. Thereafter, a qualitative interview survey was conducted by four respondents from four different companies.

Finally, the results of the study show that it is important to raise awareness about CM among consumers and the society. Due to that the subject is relatively new and complex. The increased focus on circularity has changed which actors that work together, therefore collaboration is important. However, a challenge for CM is material selection, there is a need to ensure how various materials stand from a circular perspective. To find new

solutions to existing obstacles it is necessary to think in new ways. Keywords: Circular economy, Circular furniture flow, Product development,

Design principles, Circular Concepts

Degree project in Integrated Product Development First cycle, 15 cr, course code MF131X

Integration of circular furniture flows in the product development process Linn Thureborn Sandy Madjid Examiner Sofia Ritzén Supervisor

(4)

Förord

Den här rapporten utgör ett kandidatexamensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan inom kursen Integrerad Produktutveckling, MF131X. I

rapporten undersöks det hur cirkulära möbelflöden möjliggörs på möbelföretag som arbetar med cirkulär ekonomi. Arbetet studerar även vilka olika faktorer som begränsar och/eller möjliggör ett cirkulärt möbelflöde.

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Gunilla Öhlund Sandström som har bidragit med konstruktiv feedback och stöd under arbetets gång. Vidare vill vi tacka samtliga företag och respondenter som ställt upp och bidragit till arbetet. Slutligen vill vi även tacka de medlemmar som varit del i vår granskningsgrupp för deras feedback.

Linn Thureborn och Sandy Madjid

(5)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1 1.1PROBLEMATISERING 1 1.2SYFTE 2 1.3FRÅGESTÄLLNINGAR 2 1.4AVGRÄNSNINGAR 2 2. TEORETISK REFERENSRAM 3 2.1PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN 3 2.2CIRKULÄR EKONOMI 3 2.3CIRKULÄRA MÖBELFLÖDEN 4

2.3.1 Design & material för ett cirkulärt flöde 5

2.3.2 Affärsmodeller för cirkulära möbelflöden 7

3. METOD 8

3.1TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 8

3.3VAL AV FÖRETAG OCH RESPONDENTER 8

3.3.1 Gemla Fabrikers AB 9

3.3.2 IKEA Of Sweden AB 9

3.3.3 O.H Sjögren AB 9

3.3.4 NC NORDIC CARE AB 9

3.3.5 Sammanställning av respondenter och typ av intervju 10

3.4KVALITETSMÅTT 10

4. EMPIRI 11

4.1GEMLA FABRIKERS AB 11

4.1.1 Inställning till det cirkulära arbetet 11

4.1.2 Produktutvecklingsprocessen 12

4.1.3 Designprinciper 13

4.1.4 Arbetssätt och samarbeten/erbjudanden internt och externt 13

4.2IKEA OF SWEDEN AB 14

4.3O.HSJÖGREN AB 18

4.4NCNORDIC CARE AB 19

5. ANALYS OCH DISKUSSION 23

5.1ÖKAD MEDVETENHET FRÄMJAR CIRKULARITET 23

5.2SAMARBETE - EN NYCKELFAKTOR FÖR CIRKULÄRA MÖBELFLÖDEN 24

(6)

(7)

1. Inledning

I detta avsnitt presenteras problematisering kring ämnet, syfte samt frågeställningar. Vidare beskrivs också de avgränsningar som har gjorts i arbetet.

1.1 Problematisering

Under senaste åren har medvetenheten kring miljön och bevarandet av naturens resurser ökat (Ellen Macarthur Foundation, 2013). Sedan den industriella revolutionen har man implementerat en linjär affärsmodell på industrierna, det innebär att produkter masstillverkas genom utvinning av råmaterial, säljs och används för att sedan deponeras. Detta kan ses som positivt eftersom välfärd och arbete skapats. Dessa enkelriktade flöden medför incitament att byta ut produkten innan den tekniska livslängden är nådd, exempel på incitament kan vara nya trender, material eller tekniska nyheter (RISE, 2016). Människan har alltså utökat resursförbrukningen över den gräns som anses vara hållbar (Ellen Macarthur Foundation, 2013). På senare tid har därför ett nytt koncept kallat cirkulär ekonomi (CE) fått genomslag, vilket kan stödja företag att gå mot exempelvis en mer hållbar produktutvecklingsprocess.

Ämnet CE står högt på den politiska agendan i Europa (European Commission, 2014). Det förväntas främja ekonomisk tillväxt genom att skapa nya företag och jobbmöjligheter, minska materialkostnader och fluktuerande priser. Även förbättra försörjningstryggheten samtidigt som miljöpåverkan och dess effekter minskar. CE bygger på ett cirkulärt

kretslopp, alltså där allt material ses som resurser och avfall inte existerar, detta för att kunna utveckla nya hållbara produkter och tjänster med en förlängd livslängd (Ellen Macarthur Foundation, 2013). På så sätt är det tänkt att bilda ett slutet kretslopp av material. Produktdesign utgör en viktig faktor för att sluta kretsloppet och på det sättet möjliggöra utnyttjandet av allt material.

Termen integrerad produktutveckling skiljer sig väsentligt från det traditionella arbetssättet i produktutvecklingsprocessen där man arbetar sekventiellt (Negele, Fricke, Härtlein, 2015). En av grundprinciperna för integrerad produktutveckling innebär att man sätter samman personer med olika kompetenser i ett team som sedan arbetar tillsammans för att lösa uppgiften. I praktiken kan en CE främjas och stödjas genom skapandet av nya och innovativa modeller som integrerar CE principerna i

(8)

CM utgör en grundprincip i CE. Med CM menas att möbler eller delar av möbler återanvänds och/eller repareras för att sedan komma tillbaka in i systemet igen, som ett slutet kretslopp (RISE, 2016). Återvinning kan ses som ett sätt för materialet att föras tillbaka, men strävan efter renovering eller återanvändning prioriteras högre för att göra looparna, alltså

materialets kretslopp i systemet så korta som möjligt. På detta sätt bevaras det mesta av det värde som arbetats in i produkten. Det anses att kortare loopar förhoppningsvis ska öka systemets miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhet. Att uppnå cirkularitet är en utmaning då många möbler och material inte är designade för att kunna renoveras eller återanvändas. Ytterligare en utmaning är konsumenternas beteende & tillverkares driv för nya försäljningar (King, Burgess, Ijomah, McMahon, 2006). Att förändra den nuvarande kulturen gällande föråldrat mode, som driver nyförsäljning är mycket svårt.

1.2 Syfte

Syftet med det här kandidatexamensarbetet är att undersöka hur CM möjliggörs på ett möbelföretag som arbetar med det. Detta med fokus på materialval och design i produktutvecklingsprocessen. Arbetet behandlar även vilka olika faktorer som begränsar och/eller möjliggör ett cirkulärt möbelflöde.

1.3 Frågeställningar

Hur integreras konceptet CM, med fokus på material och design i produktutvecklingsprocessen för nya produkter?

Vilka faktorer begränsar och/eller möjliggör ett cirkulärt möbelflöde?

1.4 Avgränsningar

(9)

2. Teoretisk referensram

I följande avsnitt presenteras den teori som behandlar de områden som kommer att analyseras i denna rapport. Dessa områden omfattar principer för CE och CM samt hur detta kan kopplas till

produktutvecklingsprocessen.

2.1 Produktutvecklingsprocessen

Definitionen av produktutveckling är enligt ENDREA (2001) “alla aktiviteter inom ett företag som syftar till att föra en ny produkt till marknaden. Det involverar design, marknadsföring och tillverkning i företaget”. Ordet produkt i definitionen kan innefatta både en fysisk och icke-fysisk produkt.

Alla företag har någon typ av produktutvecklingsprocess (Lindahl, Sundin, 2010). Vid utveckling av en ny produkt följer designers normalt en modell eller procedur som kan vara mer eller mindre definierad. Detta

tillvägagångssätt beskriver ofta vilka metoder och verktyg som används, samt när och varför det används under produktutvecklingsprocessen. För att på ett framgångsrikt sätt kunna producera dagens komplexa och integrerade system har många företag ställt om sin produktdesign- och utvecklingsverksamhet (Negele, Fricke, Härtlein, 2015). Detta eftersom kvalitet och kostnader för en produkt huvudsakligen bestäms i dem

stadierna för en produkts livscykel. Termen integrerad produktutveckling skiljer sig väsentligt från det traditionella arbetssättet i

produktutvecklingsprocessen där man arbetar sekventiellt. Där man endast arbetar med det som rör den specifika avdelningen. Grundprincipen för integrerad produktutveckling kan liknas vid ett “process nät” vilket innebär att man sätter samman personer med olika kompetenser i ett team som sedan arbetar tillsammans för att lösa uppgiften.

2.2 Cirkulär ekonomi

Under senaste 150 åren har industrier dominerats av produktion och konsumtion som är baserad på en linjär modell (Ellen MacArthur Foundation, 2013). Detta innebär att produkter masstillverkas genom

(10)

bredare användning av det finns. En teori som behandlar detta och som man talar mycket om i dagsläget är CE.

CE är ett uttryck som kan definieras som ett regenererande system där resursinmatning och avfall, utsläpp och energiförluster minimeras genom att bromsa, stänga och minska material- och energiloopar (Geissdoerfer, Savaget, M.P.Bocken, Hultink, 2017). Detta innebär att allt material ses som resurser och avfall existerar inte. Oftast uppnås ett cirkulärt flöde genom långvarig design, underhåll, reparation, återanvändning, omtillverkning, renovering och återvinning.

Material kan återanvändas genom två kretslopp, vilka karaktäriseras av Cradle to Cradle teorin (Ellen MacArthur Foundation, 2013). Principen för Cradle to Cradle handlar om att man endast utnyttjar resurser som förses av naturen (McDonough and Braunart, 2002). Resurserna kan delas in i två kategorier; biologiska och tekniska. Cradle to Cradle ställer även kravet att materialen som återvänds inte ska innehålla onaturliga ämnen så som gifter vilket också utgör en utav cirkulära ekonomins kärnprinciper.

I praktiken kan en CE främjas och stödjas genom skapandet av nya och innovativa affärsmodeller som integrerar CE principerna i

produkten/tjänsten som företaget erbjuder genom hela värdekedjan

(M.P.Bocken, de Pauw, Bakker, van der Grinten, 2016b). Det är dock inte så rättfram att CE bidrar till hållbarhet och det finns en osäkerhet kring

miljöpåverkan av nya cirkulära affärsmodeller (Tukker, 2015). Hållbarhet syftar till att gynna miljö, ekonomi och samhälle. En CE prioriterar de ekonomiska systemen och erhåller miljömässiga fördelar medan konceptet bara inkluderar de sociala aspekterna implicit

(Geissdoerfer, Savaget, M.P.Bocken, Hultink, 2017). Ett företag kan inte uppnå ett fullt värde i produkten/tjänsten utan dess intressenter, de viktigaste intressenterna är kunderna, potentiella samarbetspartners och miljön (Manninen, Koskela, Antikainen, M.P.Bocken, Dahlbo, Aminoff, 2017). Exempelvis kan vissa värden inte inbäddas i produkten eller tjänsten förrän användningsfasen, vilket innebär att användarnas val av produkter eller tjänster spelar en stor roll. Alltså kan inte ett så kallat “miljövärde” bäddas in i produkten om en slutanvändare saknas.

2.3 Cirkulära möbelflöden

(11)

looparna i systemet så korta som möjligt. Detta kan göras genom

återanvändning eller renovering. Förhoppningen är att kortare loopar ska leda till att systemets miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhet ska öka som exempelvis; att vi använder oss av mindre naturresurser, den totala kostnaden för möbelhantering sänks eller att lokala arbetstillfällen skapas. 2.3.1 Design & material för ett cirkulärt flöde

Designers uppmuntras att vara mer medvetna om utbudet av material de använder för att underlätta “end of life” för en produkt (D.Reay, P.McCool, Withell, 2011). Ett bidrag som föreslagits är att designers bör vara mer aktiva i att driva den vetenskapliga innovationen framåt. Det framtida tvärvetenskapliga samarbetet har betydelse i ett scenario där designers kan hjälpa till att identifiera mänskliga behov och forskare hjälper till med att utveckla lösningar som är mer lämpade för att göra ett större positivt avtryck på miljön. I detta sammanhang måste designers förstå vikten av ekologiska, sociala och ekonomiska system. Därmed kan designers effektivt fungera som ledning mellan vetenskap och industri. Designbeslut måste vara till verklig nytta för samhället och miljön, samtidigt vara ekonomiskt relevanta.

Det är enligt Bolin, Rex, Røyne, Norrblom (2017) inte alltid så att alla faktorer för ett cirkulärt flöde går hand i hand, dessa faktorer syftar på de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna. Det uppstår ofta situationer där en åtgärd förbättrar resultaten i en kategori men markant försämrar i en annan. Ytterligare en aspekt som (Bolin, Rex, Røyne, Norrblom, 2017) lyfter är att designers konstnärliga kompetens och

erfarenhet blir alltmer viktig och betydelsefull. Detta för att kunna designa möbler som kan anpassas till olika miljöer eller förändrade behov med ett så litet utbyte av material som möjligt. Det är något som författarna anser kommer kräva stora mått av kreativitet och nytänkande.

När det kommer till material anser RISE (2016) att det behöver byggas upp en materialpalett för ett cirkulärt materialflöde. Detta av material som tåls att användas flera gånger utan att kvaliteten försämras betydligt. Det bör också undvikas materialkombinationer som är svåra att separera samt undvika material där hälsoeffekterna ännu inte är kända. Att använda material med hög kvalitet och en design som möjliggör effektiva

reparationer, transporter och uppgraderingar, är aspekter som krävs för att åstadkomma effektivare hantering av produkten. Detta över flera

(12)

Figur 1: Modell framtagen av (Ellen MacArthur Foundation, 2013), illustrerar den linjära modellen samt processer för att uppnå en CE.

Ett biologiskt kretslopp avser att material ska vara biologiskt nedbrytbara vid tillverkning av produkter (Ellen MacArthur Organisation, 2013). Detta för att naturen ska kunna sköta nedbrytningen och sedan förse växter och djur med näring. I Figur 1 finns det tre omlopp för produkten att

återcirkulera när den inte kan komma till användning längre. Det mest optimala omloppet är genom kaskader vilket innebär att produktens

material eller dess komponenter får ett nytt användningsområde. Principen för detta kretslopp är att material ses som näring, något som ska bidra positivt till naturen. Dessutom att “avfall” blir näring för naturen, istället för att hamna på deponi, blir i sin tur en resurs för producering av nya

organiska material och på så vis bildas ett kretslopp. Ett tekniskt kretslopp avser, till skillnad från det biologiska kretsloppet, material som är

återvunna eller framställda från jordskorpan. Exempel på material som ingår i detta kretslopp är syntetiska material, gummi och metaller. Enligt Figur 1 kan produkten återcirkulera genom fyra omlopp när den inte kommer till användning längre. Ett sådant kretslopp syftar till användare istället för konsumenter. Man äger alltså inte produkten, produkterna kan hyras ut, delas eller lånas ut.

Däremot är inte alla syntetiska material återvinningsbara, ett exempel på syntetiskt material som inte kan återvinnas men ändå är vanligt

(13)

används som stoppning (RISE 2016). Vid sådana exempel kan

forskningsinstitut ses som viktiga möjliggörare, i en studie lyfts dessa upp som viktiga då forskningsinstitut kunde hjälpa till att utveckla ersättare för diverse råmaterial (Manninen, Koskela, Antikainen, M.P.Bocken, Dahlbo, Aminoff, 2017). En utmaning som kan försvåra integrationen av cirkularitet är exempelvis dåligt konsumentbehov för återvunna och återanvända

textilprodukter, då de brukar uppfattas som produkter av lägre kvalitet (Koszewska, 2018).

2.3.2 Affärsmodeller för cirkulära möbelflöden

I en cirkulär affärsmodell är målet att tjäna pengar på att förlänga produktlivslängden för att generera intäktsflöden över flera

användningscykler och därmed en längre tid av samma produkt (RISE, 2016). Till skillnad mot linjära affärsmodeller där drivkraften är stora, snabba enkelriktade flöden av produkter. Linjära affärsmodeller medför även ofta stimulans för att byta ut produkter mot nya innan den tekniska livslängden är slut, vilket innebär att produkten byts ut så fort den

ekonomiska lönsamheten tar slut, stimulanserna kan vara nya modesvängningar, tekniska nyheter och nya material.

För CM finns det inte någon specifik affärsmodell då det är något som måste utformas tillsammans med andra aktörer i värdekedjan (RISE 2016). Vilket ofta ser olika ut för varje företag, produkt, kundsegment och affär. Koncepten skiljer sig därför åt beroende på var i värdekedjan man

fokuserar. Några koncept som tas upp i litteraturen är renovering,

begagnatförsäljning, hyra, leasing, funktions och prestationsförsäljningar. Gällande renovering och uppfräschning finns det enligt (King, Burgess, Ijomah, McMahon, 2006) ett väldigt stort hinder. Det innefattar

konsumenternas beteende & tillverkares driv för nya försäljningar. Att förändra den nuvarande kulturen gällande föråldrat mode, som driver nyförsäljning är mycket svårt.

Cirkulära affärsmodeller innefattar oftast förlängda och fördjupade relationer med kunden men också olika typer av samarbeten i branschen mellan aktörer internt och externt (RISE, 2016). De flesta cirkulära

affärsmodeller förlitar sig på partnerskap och samarbete med andra företag, men också med kunder (Lûdeke-Freund, Gold, M.P.Bocken, 2018).

Däremot saknas det ofta detaljer kring partners och verksamhetens tjänster som främjar det cirkulära förhållningssättet, såsom renovering, återvinning, uppfräschning för att öka medvetenheten bland konsumenterna och

(14)

3. Metod

I detta avsnitt presenteras en beskrivning kring studiens tillvägagångssätt och struktur. Även val av de företag och respondenter som involverats i studien presenteras. Information av intervjuerna som genomfördes presenteras i Tabell 1 nedan.

3.1 Tillvägagångssätt

För att få förståelse för arbets- och synsättet kring cirkulära flöden på möbelföretag har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Arbetets fokus ligger i att få reda på respondenternas inställning och upplevelser av arbetet för en cirkulär omställning, samt vilka metoder och verktyg som används för att underlätta detta.

Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att samla underlag kring CM samt belysa forskningen rörande området i dagsläget. Litteratur hämtades huvudsakligen från databasen KTH Primo och Google Scholar. Vid sökning användes nyckelord såsom cirkulär ekonomi, cirkulära möbelflöden, cirkulära material, produktutveckling.

Intervjuerna baserades på en intervjuguide och utfördes semi-strukturerat. Intervjuguiden byggdes upp med hjälp av specifika teman och områden rörande cirkularitet så att frågeställningarna kunde besvaras. En semi-strukturerad intervju ger respondenten möjlighet att uttrycka sig fritt kring frågorna och eventuellt bidra med ytterligare tillägg som gynnar arbetet (Denscombe, 2010). En sådan struktur innebär också att frågorna som ställs kan anpassas och ställas i den ordning som faller naturligt under intervjun. Intervjuguiden återfinns i Bilaga 1.

Intervjuerna genomfördes med fyra respondenter, tre stycken via telefon och en via videokonferensverktyget Microsoft Teams. Intervjuerna

genomfördes individuellt med varje respondent och pågick mellan 30–60 minuter vardera. Intervjuerna spelades in efter att godkännande givits från respondenterna samt att anteckningar fördes. Innan intervjun påbörjades fick även respondenterna möjligheten att vara anonyma i studien om så önskades. Därefter transkriberades intervjuerna och nyckelord

identifierades för att vidare delas in i specifika teman. Detta för att få en tydlig struktur på den insamlade data som presenteras i empirin.

3.3 Val av företag och respondenter

(15)

3.3.1 Gemla Fabrikers AB

Gemla Fabrikers AB (GF) är ett svenskt företag grundat år 1861 och är således Sveriges äldsta möbeltillverkare (Gemla AB, 2020). Kort beskrivet står GF för hållbar kvalitet tack vare en vacker tidlös form, hållbar

konsumtion, kvalitetsmässiga material samt ett unikt och hållbart hantverk. Företaget har alltid arbetat för att främja ett cirkulärt möbelflöde men under senaste tre åren har flera åtgärder genomförts för att förstärka cirkularitet.

Respondenten är Sortimentsutvecklare sedan fyra år på företaget. Han har sedan dess tillsammans med ägaren arbetat för att få företaget så

miljömässigt och hållbart de kan i stort och smått. 3.3.2 IKEA Of Sweden AB

IKEA Of Sweden AB (IOS) är ett bolag inom IKEA koncernen (IKEA AB, 2020). IKEA grundades år 1943 av Ingvar Kamprad och är ett av världens mest kända varumärken inom heminredning. Produktutvecklingen och produktion sker på IOS. Målet är att skapa produkter som utgörs av en bra form, funktion, kvalitet, hållbarhet samt ett lågt pris. Detta är vad IKEA och IOS själv kallar för “Democratic Design”. Verksamheten har som mål att bli cirkulär till år 2030.

Respondenten arbetar som projektledare inom ett team som heter Circular supply chain och även inom Circular range på IOS. Totalt har han arbetat på IOS i tre år, två av de åren har han jobbat inom cirkularitet.

3.3.3 O.H Sjögren AB

O.H Sjögren AB (OHS) grundades år 1902 av Oskar Herbert Sjögren, sedan dess har företaget drivits av familjen och är idag en av Sveriges äldsta

möbelfabriker (O.H Sjögren AB, 2020). Tillverkningen av möbler sker enligt hantverksmässiga principer och ambitionen är att tillverka möbler av

högsta kvalitet. 1956 valde formgivaren Carl Malmsten ut OHS som tillverkare av hans stoppade möbler. Vid sidan av det tillverkas även varumärket Svenskt Tenns soffor och fåtöljer. Företaget har alltid arbetat för att främja ett cirkulärt möbelflöde men under senaste tre åren har fokus kring det ökat väldigt mycket.

Respondenten är VD och arbetar med produktutvecklingen på företaget. Han har arbetat på företaget i 18 år.

3.3.4 NC NORDIC CARE AB

NC Nordic Care AB (NC) som ingår i Kinnarpskoncernen har funnits i över 60 år (NC Nordic Care AB, 2020). Hållbarhet är en viktig fråga inom företaget. Ambitionen är att erbjuda möbelkoncept som skapar

(16)

utvecklar enskilda möbler, koncept eller hela serier som håller för det

offentliga rummets alla krav och behov, vilket de kallar för Inclusive Design. Respondenten har arbetat på företaget i två år och är hållbarhetsansvarig. Hennes roll att bevaka vad som händer globalt och även ha kontakt med Kinnarps som är moderbolaget. Som hållbarhetsansvarig är hon även med och ser över produktutvecklingen.

3.3.5 Sammanställning av respondenter och typ av intervju

I sammanställningen presenteras företaget, alias, respondentens roll, typ av intervju samt hur lång tid varje intervju tog. Även hur dokumentationen genomfördes.

Tabell 1. Visar sammanställningen av intervjuerna som genomfördes.

Företag Alias Respondents roll Typ av intervju Tid Dokumentation Gemla Fabrikers AB GF Sortimentutvecklare Telefonintervju 33 min Inspelning och anteckningar IKEA of Sweden AB

IOS Projektledare inom produktutveckling Videokonferens 52 min Inspelning och anteckningar O.H Sjögren AB OHS VD, produktutvecklare, sortimentutvecklare Telefonintervju 31 min Inspelning och anteckningar NC NORDIC

CARE AB NC Hållbarhetsansvarig Telefonintervju 34 min Inspelning och anteckningar

3.4 Kvalitetsmått

(17)

4. Empiri

Det här avsnittet redogör för den insamlade datan från intervjustudien. Avsnittet presenterar de fyra företagen för sig.

4.1 Gemla Fabrikers AB

Respondenten berättar att GF är ett företag som arbetar med

möbeltillverkning i en egen fabrik där de producerar stolar. Företaget

vänder sig i första hand till den offentliga marknaden som exempelvis hotell och restaurang, men också offentliga ytor som kontor och andra mötesytor, förklarar respondenten. Under de senaste 120 åren har man använt sig av hantverk i en speciell teknik som kallas omböjning. Det innebär att man ångar och böjer trä vilket GF idag är ensamma om i Sverige.

4.1.1 Inställning till det cirkulära arbetet

Respondenten på GF berättar att ett cirkulärt arbete diskuterats väldigt mycket under den senaste tiden, men att det är något som företaget jobbat med väldigt länge. De första trycksakerna respondenten hittar är från tidigt 80-tal. Där talar man mycket om hur man ska ta tillbaka de stolar som de byggt 30 år tidigare samt hjälpa kunderna att fräscha upp möbler med ny färgning, klädsel och stoppning.

Gällande inställningen kring ett cirkulärt arbete inom företaget förklarar respondenten på GF att alla inom företaget är väldigt stolta över att arbeta på det sättet de gör idag. Företaget erbjuder hjälp med renovering av möbler, både egentillverkade samt de som inte är tillverkade av GF. Respondenten betonar att renovering av möbler är en väldigt viktig affärsdel för företaget och att det är en självklar del för alla. Dock är det givetvis initialt svårare att göra materialväxlingarna.

Drivkrafter och mål

Den största drivkraften till att arbeta cirkulärt var för att man ville göra företaget så miljövänligt som det bara går. Vidare lyfter respondenten på GF upp att ämnet är något som har vuxit sig starkare och starkare på

marknaden senare tid. Därmed känner företaget att de har tagit ett affärsmässigt korrekt beslut vilket också kan ses som en drivkraft.

Företagets mål kring ett cirkulärt möbelflöde kan ses som deras generella mål vilket är; “Sustainability starts with durability”. Med detta menar respondenten att målet har sin grund och botten i att produkter som

tillverkas ska hålla i 100 år och med en formgivning som man kan leva med lika länge.

Nyckelfaktorer för att lyckas

(18)

ska vara skapad för en längre livslängd och även klara av att genomgå förändringar framåt. Det kan exempelvis vara att man utformar produkten så att det går att göra renovering eller uppfräschning av den. Vid eventuell renovering märks möbel med en datumstämpel för att sedan skickas tillbaka till kunden, menar respondenten på GF.

“Det tycker jag är det grundläggande, att man tar det ansvaret att när den första brukaren är nöjd med produkten och inte vill ha den längre så ska den inte hamna på en sophög.” - GF

4.1.2 Produktutvecklingsprocessen

Produktutvecklingsprocessen på GF börjar vanligtvis med att man ser över var man har en lucka i sortimentet. Sedan involveras en formgivare som presenterar sina ideer och tankar. Vidare förklarar respondenten att en process börjar tillsammans med formgivare och produktionen som består av egna tillverkare i fabriken. Detta team arbetar iterativt genom att testa sig fram samt bygga modeller för att sedan landa i ett slutgiltigt resultat. I grund och botten är det även viktigt att formgivaren ska vara med på de ideér som de på GF anser är viktigt. Vilket innefattar den tekniken som företaget arbetar med, alltså böjträ. Med detta menas att man tar vara på egenskaperna och styrkorna som finns i materialet. Även att man arbetar med naturliga stoppningsmaterial. Detta kan då ses som utgångspunkten, att det är dessa förutsättningar företaget vill arbeta med förklarar

respondenten.

Cirkularitet och dess påverkan

När man lägger mer fokus på cirkularitet handlar det mycket om att säkerställa att produkten är hållbar över lång tid och är reparerbar med tiden, förklarar respondenten. Exempelvis att man bygger med material som är återvinningsbara eller nedbrytningsbara och att konstruktionen går att demontera och sätta ihop igen. För företaget GF är det en utmaning men även en förutsättning för ett cirkulärt arbete att använda sig av naturliga material. Däremot handlar hållbarhet inte bara om att välja miljövänliga material. I grunden handlar det om att producera en produkt som håller över tid både i konstruktion och design.

“För det är ju ointressant ifall man har valt en miljövänlig spånskiva och den ändå hamnar på soptippen efter ett år för att den har gått sönder” - GF

(19)

“Sen finns det både formgivare och företag som är mer eller mindre duktiga på det här men att det har gått någon förbi att det är såhär man bör tänka det tror jag inte.” - GF

4.1.3 Designprinciper

Det ligger som grund att skapa möbler som ska hålla väldigt länge, berättar respondenten. Grundkriterierna är att produkten ska gå att konstruera så att den är väldigt hållbar i konstruktionen och inte går sönder. Företaget har även som utgångspunkt att använda naturliga och miljövänliga material för sina produkter, så att det som inte kan återbrukas är biologiskt nedbrytbart och kan återgå till jorden. Några exempel på material som GF använder är certifierat trä, stoppning av naturmaterial istället för plastprodukter, närproducerat vegetabiliskt garvat läder samt naturmaterial i textilier såsom ull.

“Vi tillåter inte en formgivare att göra en stol där det är ett gjutet plastskal man sitter i för det är vi inte intresserade av att på något sätt befatta oss med” - GF

Respondenten belyser även att företaget har växlat om till att använda så miljövänliga ytbehandlingar som möjligt. Företaget har börjat använda sig av oljor som är helt fria från organiska lösningsmedel. Vidare har man även börjat gå från syrahärdande lacker som man traditionellt sett alltid använt, till att använda vattenbaserade istället.

4.1.4 Arbetssätt och samarbeten/erbjudanden internt och externt Företaget GF samarbetar med återförsäljare och inredningsarkitekter för att uppmuntra återbruk och renovering. Företaget erbjuder sig även att köpa in gamla partier med möbler från kunder, för att kunna renovera och sälja till andra. Företagets renoveringsservice har funnits i 40 år, respondenten tillägger att fler och fler börjar få upp ögonen för återbruk av möbler, men att företaget måste bli ännu bättre på att marknadsföra sin

renoveringsverksamhet än vad de gör idag.

Utmaningar som påverkar arbetet för cirkularitet

Respondenten upplever att det finns många utmaningar, speciellt att det är svårt när någonting inte är helt beprövat. Detta exempelvis när GF

bestämde sig för att endast använda naturmaterial i stoppningen,

respondenten menar att det medför en risk att sätta något i en produkt som inte alla använder. Även att det är betydligt svårare att använda sig av naturmaterial än plastprodukter, det är oftast bökigare och jobbigare att arbeta med.

(20)

4.2 IKEA of Sweden AB

Respondenten berättar att IOS är ett bolag inom inter IKEA koncernen, vilket är själva basen inom IKEA. Det är IOS som sköter

produktutvecklingen, produktionen och även äger IKEA konceptet och IKEA varumärket.

Respondenten på IOS belyser att ett cirkulärt tänk är basen för företaget men att fokus förr istället låg mer på återvinningsbarheten i produkten. Man arbetade mer för att ta hand om interna materialflöden och allt avfall som genereras i varuhusen. Vidare beskriver respondenten på IOS att det interna fokuset nu kommit att ändrats till ett mer externt fokus, att man arbetar för att få tillbaka produkter som är ute på marknaden och därmed säkerställa att dessa produkter får ett andra liv.

“Man kan väl säga att vårt scope har ändrats från att bara fokusera på det som vi äger och har ägandeskap över till att vi nu har större fokus på externt ägandeskap och hur vi kan säkerställa de flödena också” - IOS Vidare anser respondenten på IOS att inställningen bland kollegorna inom företaget till det cirkulära arbetssättet är väldigt bra. Eftersom man jobbat med en sådan strategi sen start så är det någonting som alla ska jobba med inom företaget, vilket inte alltid är jättelätt då det finns olika agendor som säger emot varandra.

Respondenten på IOS förklarar att en stor del av drivkraften ligger i att man haft ett cirkulärt tänk i strategin sedan långt tillbaka. Företaget strävar alltså efter att inte vara en börda för jorden.

“...vi vill möjliggöra att vi som business såklart fortsatt kan växa men att reducera vår påverkan på naturresurser eller klimatfotavtryck till dess minimum.” - IOS

Respondenten fortsätter med att belysa strategin man går efter på IOS, vilken kallas för Climate Circular Positive. Målet med denna strategi är att mer eller mindre helt eliminera de klimatfotavtryck IOS bidrar till. Enda sättet man kan göra detta på enligt respondenten på IOS, är att faktiskt bli större inom cirkulära flöden.

Ytterligare en drivkraft som respondenten på IOS lyfter upp, är att man märker hur kunderna börjar bli mer medvetna om detta. Fler frågor dyker i stil med “varför är denna produkten ett gott exempel, varför ska jag köpa denna produkt?” och inte bara ur ett designsyfte längre eller en

(21)

kring produkten och vill därför ha svar på frågor i form som exempelvis; “Varför är det bra material i just denna produkt?” också, menar

respondenten på IOS.

En av nyckelfaktorerna för att lyckas enligt respondenten är

produktutvecklingen. Att göra rätt från början är det viktigaste. Faktorer som användning av rätt material, säkerställning av att kunden på något sätt har möjlighet att förlänga livslängden ifall något skulle hända möbeln. Exempelvis om den skulle gå sönder i benet ska det finnas reservdelar som kunden kan använda sig av menar respondenten på IOS, på så sätt slipper produkten slängas.

Respondenten på IOS tar även upp kundens vilja till ett cirkulärt

möbelflöde som ytterligare en nyckelfaktor. För att åstadkomma någonting inom företaget överhuvudtaget måste det finnas något intresse ut mot kunden. Det spelar ingen roll om det finns stor kontroll över företagets egna värdekedja och man vet vad man ska åstadkomma, menar respondenten. Ett exempel som respondenten tar upp kring detta är att om en kund

exempelvis vet om att personen ska bo i en studentlägenhet i max två år och har planerat att behålla möblerna endast den tiden, finns det alternativa säljprocesser som att exempelvis hyra eller leasa produkterna från IOS. “...och sen får vi ju tillbaka de och du betalar en bråkdel av vad den faktiska bruk kostnaden är, då blir det att vi kan sälja det igen liksom.” - Respondenten på IOS

Produktutvecklingsprocessen på IOS genomgår alla strategiska direktiv, man ska alltså se till att man exempelvis får rätt design och rätt pris.

Numera lägger man till en extra dimension över detta, vilket är cirkularitet. Man jobbar alltså med att dimensionen cirkularitet ska gå ihop med den vanliga produktutvecklingen, förklarar respondenten. Allting på IOS produceras genom Democratic Design. Inom Democratic Design ingår fem huvudstaplar vilka är följande; kvalite, funktion, lågt pris, hållbarhet och form. Under dessa finns sedan en rad olika kriterier så att man kan

säkerställa att man exempelvis får hög kvalite och funktion för lågt pris. Cirkularitet och dess påverkan

(22)

ut nu är det konstant samarbete mellan så kallad Home furnishing business, inköpsfunktionen och företagets franchises. Dessa tre kommer med sina kravställningar, där företagets franchises i slutändan har ansvar för affärsmodellerna och hur produkterna säljs ut mot kund. Respondenten lyfter även upp att man hela tiden inom produktutvecklingsavdelningen har kontinuerliga dialoger med exempelvis INKA som är IOS största franchises. Till exempel står INKA för 90% av varuhusen och kommer tillbaka med kravställningar mot företaget.

Vidare berättar respondenten att förnybara och återanvändningsbara

material dyrare än vad råmaterial är i dagsläget, detta ses som ett hinder för cirkulärt arbete. Om man då för en produkt använder sig av exempelvis återanvändningsbar plast istället för virgin plast eller trä istället för metall resulterar det i en högre prispunkt. Exempelvis om det är en produkt som bara ska säljas en gång till en kund så kommer det vara skillnad på om man använder sig av ett material som ger en prispunkt på 50 mot en prispunkt på 30, förklarar respondenten. Om man istället vet från början att man kan få tillbaka produkten och den möjliggör andrahandsförsäljning till en senare kund, hade man kunnat kompromissa på första ledspriset. Då vet man att man även kommer få ut en avkastning genom

andrahandsförsäljningen, menar respondenten på IOS. 4.2.3 Designprinciper

IOS har definierade designprinciper att utgå ifrån, för varje produktkategori finns det ett så kallat cirkulärt recept där man utvärderar fyra potentiella loopar för produkten.

Den första loopen är återanvändning, vilken innefattar allt som sker mellan kund till kund eller mellan IOS och kund. Det kan handla om att sälja

reservdelar eller säkerställa att en produkt är i tillräckligt bra skick för att säljas vidare på andrahandsmarknaden. Den andra loopen är renovering, vilket innefattar reparation av möbler, byta ut delar och säkerställa nya kravspecifikationer. Den tredje loopen är återtillverkning, där man kan återanvända vissa komponenter av en produkt som annars inte är reparerbar. Respondenten menar att denna loop är svår att tillämpa för IOS, då komponenterna i en produkt ofta är likvärdiga i sina kostnader. Därför är det svårt att plocka ut högvärdeskomponenter som är värda att återanvända. Därmed är det större fokus på renovering och återanvändning. Den sista loopen är återvinning där IOS vill säkerställa att produkterna inte hamnar på deponi eller blir uppbrända. Om produkterna återvinns eller bränns upp ska det då vara i ett energibesparande syfte. Under denna loop är det viktigt att man ser över kompositionen som används för materialen och säkerställa att det fortfarande är återvinningsbart. I vissa fall förklarar respondenten att man kan använda sig av massivt trä men att den på något sätt är ihop klistrad eller fastsatt med ett annat material, exempelvis

(23)

IOS strävar efter att använda rätt material till rätt användningsområde. Det gäller därför att hela tiden kompromissa mellan olika aspekter och

verkligen se helheten hos en produkt för att komma fram till det slutgiltiga materialvalet. Ungefär 70% av materialen som används i produkterna kommer från förnybara resurser. Det främsta materialet IOS använder är trä. Den plast som används är till stor del återvinningsbar plast. Vid utveckling av en ny produkt finns ett materialregister där det finns råd för respektive material. Registret är fortfarande under utveckling för att säkerställa att den cirkulära definitionen av materialen finns med.

Respondenten belyser även vikten i att använda rätt material från början som kan möjliggöra ett nytt liv eller att den går till återvinning, annars har man gjort fel redan i grunden.

“Cirkularitet är ju mycket att man måste nessla sig in i varenda liten aspekt i en hel värdekedja för att liksom trycka på att “det är det här du ska tänka på”. “-IOS

4.2.4 Arbetssätt och samarbeten/erbjudanden internt och externt Det är fortfarande vissa saker där företaget har mindre kunskap inom, det är saker som exempelvis vilka material man ska använda för att det faktiskt ska kunna bli cirkulärt. Det menar respondenten skulle kunna vara ett samarbete som man gör externt för att få reda på.

Ytterligare en punkt som respondenten tar upp gällande samarbeten är att IOS arbetar väldigt nära företag inom avfallshantering. Detta för att få en god insikt i vilka material de ser ett ekonomiskt värde i, att materialen faktiskt kommer återvinnas och inte bara något som tekniskt kan

återvinnas. Respondenten menar att även om man använder ett material som är återvinningsbart kanske det ändå inte finns ett ekonomiskt incitament till att faktiskt återvinna eller samla in dessa material. Det cirkulära arbetet har därmed förstärkt partnerskap med företag inom avfallshantering. Vilket i framtiden kan generera lägre kostnad vid inköp av material från dessa företag.

Enligt respondenten finns det utmaningar i alla agendor inom

(24)

4.3 O.H Sjögren AB

Respondenten berättar att företaget tillverkar soffor och fåtöljer enligt hantverksmässiga metoder. Ambitionen är att tillverka möbler av högsta kvalitet som kan hålla i generationer.

Under hela företagets existens, alltså sedan 1902 berättar respondenten att man tänkt på ett cirkulärt arbete men att man sedan 3 år tillbaka ökat fokus på det väldigt mycket.

På OHS förklarar respondenten att drivkraften i huvudsak har varit på grund av ekonomiska skäl, att det är en bra sak är även ett plus i kanten. Företagets mål kring CM menar respondenten på OHS är att de helst vill klä om möbler som de själva tillverkat. Detta eftersom dessa kläs om mer

effektivt än andra möbler eftersom man har tygmallar och sådant till de modellerna. Enligt företagets bedömning finns det över 100 000

möbelpjäser i svenska hem som är tillverkade av OHS och som är i behov av omklädsel. Därför är målet att OHS årligen ska klä om 1% av dessa betonar respondenten.

Den främsta nyckelfaktorn för ett lyckat cirkulärt möbelflöde enligt respondenten på OHS är att upprätthålla varumärkets, alltså Carl

Malmstens attraktionskraft, så att folk är beredda att lägga de pengar på en omklädsel som det faktiskt kostar. Därför är marknadsföring en viktig aspekt som företaget satsar på.

Respondenten på OHS förklarar att man först skissar en möbel för att sedan ta fram en prototyp, ibland kan man även nylansera baserat på en äldre modell.

Respondenten på OHS anser att integration av cirkularitet påverkar att man tar större beaktande vid produktutvecklingen till att befintligt tyg ska kunna gå snabbare att avmontera. Men också större hänsyn vid

(25)

Designprinciper för OHS skiljer sig åt och tankesättet är olika beroende på vilken produkt som ska tas fram, detta eftersom det är en stor spridning i vilka kundgrupper produkterna vänder sig åt. När det kommer till Carl Malmstens möbler är det viktigt att hålla sig till ursprungsdesignen och gå efter gamla ritningar gällande utseende och konstruktion. Där är det dock vid stor vikt att ge möblerna lång livstid enligt respondenten på OHS. Vid tillverkning av övriga möbler hos OHS är det fortfarande stor vikt att ge möblerna lång livslängd men också att tyget, om det är möjligt, är avtagbart och tvättbart.

OHS väljer material som har lång hållbarhet, detta för att kunna tillverka möbler som ska hålla i flera generationer. Allt material i produkterna är återanvändningsbart i sin ursprungliga form utom tyget.

Stoppningsmaterialen återanvänds dock inte men eldas på tekniska verken i Linköping och blir till el och värme.

4.3.4 Arbetssätt och samarbeten/erbjudanden internt och externt Respondenten hos OHS betonar att det hela tiden sker en utveckling i branschen och det leder till nya samarbeten mellan olika aktörer. Exempelvis har företaget startat samarbeten med auktionshus som tex Bukowskis.

En aspekt som respondenten hos OHS tycker är svår att balansera är den konkurrensen som uppstår när företaget marknadsför och genomför omklädsel av möbler. Det tycker inte företagets andra kunder, alltså möbelbutiker, är positivt då det konkurrerar mot deras nyförsäljning.

4.4 NC Nordic Care AB

Respondenten berättar att NC är en del av Kinnarps koncernen då de blev uppköpta för ett par år sedan. Som eget företag fokuserar NC på omvårdnad och att sälja till framförallt vårdmiljöer men också caféer, restauranger och andra offentliga sammanhang. Enligt respondenten har hållbarhet varit väldigt viktigt hos företaget och det gjordes en extra satsning kring 2013. 4.4.1 Inställning till det cirkulära arbetet

Respondenten förklarar att man sett över ett sånt koncept på företaget sedan innan, men att fokus kring ämnet ökat under det senaste året.

Respondenten på NC påpekar att företaget kan inte heller gå före samhället, att man följer utvecklingen i samhället och i nuläget känns det som att det gått framåt rörande CM under de senaste åren vilket också gjort att arbetet inom företaget drivits fram. Men att alla inom företaget är väldigt

(26)

“Vi har haft lite interna utbildningar och diskuterat ämnet och så, det är många som tycker det är spännande och viktigt att jobba med.” - NC Drivkrafter och mål

I den egna rollen, förklarar respondenten att drivkraften till att arbeta cirkulärt är att man tar tillvara på resurser. Även ser till att man inte

överproducerar eller producerar nytt hela tiden när bra produkter som kan återanvändas redan finns. På företaget finns behovet att göra något som är lönsamt i längden, menar respondenten.

“...man har sett de senaste åren att det faktiskt kommer att bli lönsamt eftersom det är det som efterfrågas också.” - NC

Gällande målen kring ett cirkulärt arbete menar respondenten att företaget är beroende av Kinnarps då de tillhör Kinnarps koncernen. Därför kan de inte riktigt sätta mål utan får invänta kring hur Kinnarps hanterar

målsättningen. Ett mål som respondenten dock lyfter upp inom det egna företaget är att ha avtagbar klädsel på alla produkter. Ett annat mål som respondenten menar kan ses som diffust är att se över alternativ för

stoppningsmaterialen, det vill säga om det finns bättre alternativ än det som används idag och försöka arbeta i den riktningen.

En nyckelfaktor som respondenten på NC lyfter upp är att väldigt mycket samverkan behövs generellt i samhället och att det görs saker samtidigt på många olika ställen, det är inte bara en som kan jobba med detta. Så efterfrågan och då att företag kan mäta den är en viktig nyckelfaktor. Även lagstiftning och allting hänger med, menar respondenten.

“...det finns mycket i lagstiftningen som inte är med på det här att man vill använda mer återvunnet material eller sälja begagnat eller så. Så att det känns som att man behöver ta tag i det på samhällsnivå.” - NC

Vidare förklarar hon att det är viktigt på alla företag att man vågar prova nya saker och vara öppen för nya samarbeten.

(27)

På NC menar respondenten att de på produktutvecklingsavdelningen oftast inte designar produkterna själva. Det är externa designers som kommer med förslag baserat på kravspecifikation eller önskemål som skickats ut till de från företaget. Detta kan exempelvis vara att företaget vill ha avtagbar klädsel och så vidare. Sedan tar produktutvecklarna själva fram ritningar för det. På så vis är tanken att produkten från början ska vara så cirkulär som möjligt. Det är inte alltid att alla kriterier uppfylls då man efter hand kan tycka att något annat är viktigare, menar respondenten.

Produktutvecklingsprocessen på NC påverkas genom att företaget försöker få in respondentens roll, vilken är hållbarhetsansvarig, mer i processen. Rollen som hållbarhetsansvarig innebär att man har kommunikation både internt och externt, förklarar respondenten.

“så att jag ska kunna ha möjlighet att flika in med “ har ni tänkt på det här, och det här”. Så det är ju ett steg i att verkligen se till att man får med det i hela produktutvecklingen.” - NC

Något som kan betraktas som hinder påstår respondenten på NC är

material. Med detta menas exempelvis stoppningsmaterial, det som finns på marknaden just nu är plastbaserad stoppning som inte går att återvinna. Därför måste den brännas upp oftast vilket inte riktigt uppfyller konceptet för cirkularitet, menar respondenten. Att kunna få tag på alternativa material och att då hela branschen går in och gör det, kan då ses som en utmaning, förklarar respondenten.

De möjliggörare som respondenten på NC lyfter upp är att jobba mycket med massivt trä, att man kan slipa och lacka om t.ex. Fördelen är att trä håller väldigt länge om man vårdar det. Ytterligare en möjliggörare som respondenten lyfter upp är att NC säljer just till vård och omsorgsmiljöer, på det viset har man redan tänkt på det här med att ta av klädsel för att kunna tvätta exempelvis.

(28)

När NC tar fram en ny produkt är det ett antal kriterier som de vill att produkten ska uppfylla. Det är främst att synliga detaljer ska vara i massivt trä så att man enkelt ska kunna slipa och lacka om. När det gäller stoppning och sittdynor ska det helst inte vara limmat mot trä, samt att de ska kunna bytas ut om det behövs. Till sist är det att klädseln ska kunna bytas på produkterna genom att använda sig av dragkedjor eller kardborreband, något som inte alltid är helt enkelt att rent tekniskt få till enligt

respondenten. Det är främst dessa kriterier som NC går efter gällande produkterna i cirkulärt syfte enligt respondenten.

NC försöker använda förnyelsebara råvaror så mycket som det går. I produktutvecklingsprocessen finns det riktlinjer där man ska se över alternativen för materialval, om det finns något annat tex återvunnet eller liknande. Enligt respondenten tillverkas de flesta produkterna i trä vilket oftast blir bäst alternativ ändå, därför är det inte så ofta andra material tas in. De stoppningsmaterial NC använder idag är inte utav förnyelsebara råvaror, därför är det på agendan att hitta en ny lösning. Det ser

respondenten som ett hinder, eftersom det mesta som finns på marknaden just nu är en plastbaserad stoppning som inte går att återvinna. När det gäller produktutvecklingen är det företaget som tar ansvar för att göra produkterna cirkulära och sätter grundförutsättningarna, dock är det Kinnarps som har hand om eventuell uthyrning, leasing, renovering. 4.4.4 Arbetssätt och samarbeten/erbjudanden internt och externt Respondenten förklarar att ökat fokus på cirkularitet inte ändrat vilka företaget samarbetar med, än sålänge.

På NC anser respondenten att det finns väldigt många utmaningar. Både på samhällsnivå genom att det behövs mycket samverkan, att det sker saker på många olika ställen då det inte bara kan vara en aktör som arbetar med det. Men också om man tänker på kundefterfrågan, det kommer idag en viss förfrågan på att det tex ska vara återvunnet material, avtagbar klädsel eller att man ska kunna ta tillbaka och renovera, men den efterfrågan behöver bli större. Även en aspekt som är svår är att det inte finns några tydliga

riktlinjer om var man är påväg, därför är det en utmaning enligt

(29)

5. Analys och diskussion

I detta avsnitt jämförs, analyseras och diskuteras resultatet från studien i förhållande till den forskning som beskrivs i teorin.

5.1 Ökad medvetenhet främjar cirkularitet

Samtliga respondenter som intervjuats berättar att det cirkulära tänket funnits sedan länge, men att fokus på det tilltagit senaste tiden. Att fokus kring CM ökat den senaste tiden beror förmodligen på att det utgör en stor del av CE som blivit alltmer omdiskuterat på senare tid (Ellen MacArthur Foundation 2013). Därmed blir det enklare för företagen att lägga mer fokus på ett ämne som har lyfts upp mer i samhället. Vilket även understryks av respondenterna. Exempelvis lyfter respondenten på NC att man följer utvecklingen i samhället men även i lagstiftning. Det har alltså gått framåt gällande CM under de senaste åren vilket också gjort att arbetet inom företaget drivits fram.

I litteraturen beskrivs det att ett cirkulärt arbete innefattar förlängda och fördjupade relationer med kunden (RISE 2016). Det här är även något som alla respondenter lyfter fram som en viktig del i arbetet, speciellt för OHS och GF som bedriver renoveringstjänst. Däremot saknas det enligt (Lûdeke-Freund, Gold, M.P.Bocken, 2018) ofta detaljer kring verksamhetens tjänster som främjar det cirkulära förhållningssättet, såsom renovering, återvinning, uppfräschning för att öka medvetenheten bland konsumenterna och

samhället i stort. Denna aspekt håller respondenterna på GF och OHS med om och ser det som en viktig del, att just marknadsföra renoveringstjänsten de förmedlar. En ökad marknadsföring av de olika tjänster företag erbjuder kan därmed driva arbetet kring CM framåt.

En utmaning vid integration av cirkularitet är att kunderna inte efterfrågar exempelvis återvunna och återanvända produkter med tanke på att de kan uppfattas som produkter av lägre kvalitet (Koszewska, 2018). Vilket även framhålls av samtliga respondenter, att kundens vilja till ett cirkulärt möbelflöde spelar en stor roll för att lyckas. Respondenten på IOS betonar att om det inte finns något intresse från kunden kan man inte åstadkomma något inom företaget, trots att man har stor kontroll över värdekedjan. Å andra sidan ser alla respondenter en tydlig förändring när det kommer till kundernas beteende, att kunderna blir alltmer nyfikna på material och hållbarhetsfrågor rörande produkter, snarare än pris och design. Vilket tyder på att efterfrågan på återbruk och hållbara materialval ökar. Cirkulära affärsmodeller förlitar sig på partnerskap och samarbete med exempelvis andra företag och organisationer (Lûdeke-Freund, Gold,

M.P.Bocken, 2018). Vilket är i enlighet med vad respondenten på IOS tror, att det cirkulära arbetet kan ha kommit att ändra vilka som måste

(30)

hur produkterna säljs ut mot kund. Respondenten förklarar att företagets franchises återkopplar med kravställningar mot företaget. På så sätt ökas medvetenheten internt på företaget. Därför blir exempelvis

produktutvecklingsavdelningen mer medvetna om vad kunden faktiskt är intresserad av. Det skulle kunna handla om vilka produkter som cirkulerar mellan kunder eller vilka produkter kunderna gärna hade hyrt istället för att köpa.

5.2 Samarbete - en nyckelfaktor för cirkulära möbelflöden

Respondenterna på GF, IOS och NC lyfter fram att den slutgiltiga

utformningen av produkten utvecklas efter bearbetning tillsammans med flera olika parter inom företaget. Vilket går i linje med grundprincipen för integrerad produktutveckling som innebär att man sätter samman personer med olika kompetenser i ett team som sedan arbetar tillsammans för att lösa uppgiften (Negele, Fricke, Härtlein, 2015). Detta tyder på att samarbete är av stor vikt samt en viktig faktor för att lyckas, just eftersom cirkularitet är ett så pass komplext koncept där inte bara exempelvis designers kan se till alla aspekter på egen hand. Vidare är inställningen kring ett cirkulärt arbete bland kollegorna i samtliga företag positivt, respondenterna anser att alla är väldigt intresserade och tycker det är ett spännande ämne. Vilket innebär att det blir enklare att samarbeta för att främja cirkularitet.

Som tidigare nämnt förlitar sig cirkulära affärsmodeller på partnerskap och samarbete med andra företag och organisationer (Lûdeke-Freund, Gold, M.P.Bocken, 2018). Här lyfter IOS, OHS och GF fram att det ökade fokuset på cirkularitet har förändrat vilka de samarbetar tillsammans med, samt att det ständigt sker en pågående utveckling i vilka aktörer som samarbetar med varandra. Exempel på nya samarbeten är tillsammans med

auktionsbyråer, företag inom avfallshantering och inredningsarkitekter. På NC har det ännu inte förändrat vilka de samarbetar tillsammans med. Däremot menar respondenten att det är viktigt att man ändå är öppen för nya samarbeten och att man ibland även får se sina konkurrenter som samarbetspartners. Även på samhällsnivå behövs mycket samverkan då det inte bara kan vara en aktör som arbetar med det. Likaså belyser

respondenten på IOS att ett externt samarbete för att få hjälp med material som kan användas så det blir mer cirkulärt skulle kunna vara nödvändigt. Vilket går i linje med litteraturen, att forskningsinstitut är potentiella samarbetspartner (Manninen, Koskela, Antikainen, M.P.Bocken, Dahlbo, Aminoff, 2017).

(31)

de tjänsterna är att man kan lägga större fokus inom företaget på att utveckla själva produkten från grunden.

5.3 Materialval - en begränsning och förutsättning för

cirkulära möbelflöden

Respondenterna på IOS och NC anser att det är en stor utmaning att nya produkter ska uppfylla en rad olika kriterier som har olika fokusområden. Därför är det viktigt att försöka balansera mellan dem. Det är i enlighet med litteraturen, just att det inte alltid är så att alla faktorer för ett cirkulärt flöde går hand i hand (Bolin, Rex, Røyne,Norrblom, 2017) . Det uppstår ofta situationer där en åtgärd förbättrar resultaten i en kategori men markant försämrar i en annan. Det är dock inget som GF eller OHS lyfter fram vid intervjuerna, vilket kan bero på att de är mindre företag som inte har lika stor bredd i sortimentet. Därav har de inte lika många aspekter att ta hänsyn till som IOS och NC. Exempelvis arbetar IOS utefter konceptet democratic design och därefter cirkulära recept där de utvärderar fyra potentiella loopar för produkten. Samtidigt vill företaget hålla nere

prisnivån, vilket tillsammans blir mycket komplext och många aspekter att väga mot varandra. Ytterligare en faktor det kan bero på för just GF är att de har valt att endast arbeta med naturmaterial, så att det som inte kan

återbrukas är biologiskt nedbrytbart och kan återgå till jorden. Vilket då minskar antalet kriterier för just materialval.

En grundprincip som cirkulära affärsmodeller däremot utgör är att åstadkomma effektivare hantering av produkten över flera

användningscykler (RISE, 2016). I litteraturen beskriver (Negele, Fricke, Härtlein, 2015) att det är just i produktdesign och utvecklingsverksamheten som kvalitet och kostnader för en produkt huvudsakligen bestäms. Det är alla respondenterna eniga om, vidare anser respondenterna att det är viktigt att från början i produktutvecklingsprocessen försöka se till att produkterna blir så cirkulära som det går. Ytterligare en faktor som respondenterna anser viktig i det stadiet är att säkerställa att kunden har möjlighet att förlänga livslängden. Detta kan göras genom att exempelvis undvika materialkombinationer som är svåra att separera samt material där hälsoeffekterna ännu inte är kända. Vilket understryker GF:s arbete för cirkularitet, att de försöker arbeta främst med naturmaterial och att de har växlat om till att använda så miljövänliga ytbehandlingar som möjligt. Även NC och IOS påvisar att deras arbete främjar cirkularitet gällande material. När det gäller stoppning och sittdynor ska det helst inte vara limmat mot trä samt att de ska kunna bytas ut om det behövs.

(32)

produktutvecklingsprocessen att se över alternativen om det finns något återvunnet eller liknande. På liknande sätt strävar IOS efter att använda rätt material till rätt användningsområde. IOS använder sig även av ett

materialregister vid utveckling av en ny produkt innehållande råd om respektive material, dock är det fortfarande under utveckling för att

säkerställa att den cirkulära definitionen av materialen finns med. Detta är även något som (RISE 2016) påpekar, att det behöver byggas upp en

materialpalett för ett cirkulärt flöde.

Ett problem som lyfts av både NC och OHS är att de flesta

stoppningsmaterialen som finns på marknaden idag är plastbaserade och går inte att återvinna, vilket även (RISE 2016) tar upp som ett hinder. Däremot ser OHS till att det som blir över vid produktion samt gammal stoppning eldas på tekniska verken i Linköping och blir till el och värme. NC har på agendan att försöka hitta en ny lösning. Respondenten på GF som har sett övergången till att endast använda naturmaterial även i

stoppningen menar att det är betydligt svårare och bökigare att använda sig av naturmaterial än plastprodukter. Därför kan det vara ett hinder för hos företag där en större kvantitet ska produceras, och ett mer användarvänligt material bör komma ut på marknaden. Detta är ett exempel där (Manninen, Koskela, Antikainen, M.P.Bocken, Dahlbo, Aminoff, 2017) menar att

forskningsinstitut ses som viktiga möjliggörare.

5.4 Cirkulära möbelflöden kräver nytänkande

En aspekt som (Bolin, Rex, Røyne, Norrblom, 2017) påpekar är att designers konstnärliga kompetens och erfarenhet blir alltmer viktig och betydelsefull vid CM. Det är något som kommer kräva stora mått av kreativitet och nytänkande. Uppfattningen som intervjuerna gav är att de externa designers som företagen arbetade med behövde relativt strikta riktlinjer gällande det cirkulära tänket kring möbelns utformning. Strikta riktlinjer kan hämma kreativiteten då designers inte får fria ramar att arbeta utefter. Samtidigt kan det leda till att ökad kreativitet och

nytänkande krävs, men till stor del för att tolka och koppla samman det som teamet anser är viktiga kriterier som måste uppfyllas.

(33)

Enligt (King, Burgess, Ijomah, McMahon, 2006) finns det ett hinder som innefattar konsumenternas beteende & tillverkares driv för nya

försäljningar. Att förändra den nuvarande kulturen gällande föråldrat mode, som driver nyförsäljning är mycket svårt. Speciellt när linjära affärsmodeller medför stimulans för att byta ut produkter mot nya innan den tekniska livslängden är slut, vilket innebär att produkten byts ut så fort den ekonomiska lönsamheten tar slut (RISE, 2016). Respondenten på OHS lyfter fram att ett ekonomiskt driv till skillnad mot litteraturen är just den renoveringstjänst de erbjuder. Däremot är det samtidigt ett hinder för företagets kunder i form av möbelbutiker, då de anser att konkurrens uppstår med möbelbutikernas nyförsäljning. Det beror alltså på var i försäljningsledet man befinner sig, om de är ett hinder eller snarare

möjlighet. Man kan även tänka sig att konkurrensen är en faktor som måste finnas för att drivet ska existera samtidigt som nytänkande krävs för att komma på nya lösningar som fungerar och gynnar flera parter och samhället i stort.

Ytterligare ett hinder som kan kopplas till konsumenternas beteende är att de är vana vid en viss prispunkt hos ett företag. IOS betonar att ett cirkulärt förhållningssätt i produktutvecklingen kan generera en dyrare produkt och därmed högre priser, ett konkret exempel är att de flesta återvunna material är dyrare än råmaterial. Det kan leda till att kunder väljer konkurrenters billigare möbler istället som kanske inte är framtagna för ett cirkulärt flöde, vilket motverkar cirkularitet. Det är svårt att ändra företagets grund, i detta fall hos IOS som har sin specifika prisstrategi. Därför krävs det nytänkande och kreativitet för att hitta alternativa lösningar.

6. Slutsats

Studiens resultat tyder på att faktorer som ökad medvetenhet, samarbete, material och nytänkande möjliggör integrationen av cirkularitet i

produktutvecklingsprocessen på företag inom möbelbranschen. I kombination med dessa faktorer finns det även metoder att utgå ifrån för att främja ett

cirkulärt arbete. Dessa är renovering, långvarig design, uppfräschning, uthyrning, leasing, reparation, återanvändning och omtillverkning.

Under den senaste tiden har större fokus lagts på CM då ämnet blivit alltmer attraktivt på marknaden och på samhällsnivå. Eftersom ämnet CM är relativt nytt och komplext är det viktigt att öka medvetenheten bland konsumenterna och samhället i stort, genom exempelvis marknadsföring, detta speciellt för mindre företag. På så sätt drivs arbetet framåt gällande CM.

(34)

utveckling i vilka aktörer som samarbetar med varandra.

En av de största utmaningarna för CM är material. Det behöver byggas upp större kunskap om material som används i möbelbranschen idag, och även hur respektive material står sig ur en cirkulär synpunkt. Det är därför mycket viktigt att forskning kring både befintliga samt nya material

genomförs. Detta speciellt för stoppningsmaterial eftersom det mesta som finns på marknaden inte går att återvinna samt att det utgör en central del för möbler.

Slutligen kan nytänkande ses som ytterligare en viktig faktor för att lyckas med ett cirkulärt arbete. Dels för designers att tänka utanför ramarna och därmed lyckas uppfylla viktiga kriterier. Det krävs även för att komma på nya affärslösningar som fungerar och gynnar flera parter och samhället i stort. Nya sätt att tänka kan också medföra att man blir unik på marknaden och därmed får ett försprång gentemot sina konkurrenter i ett alltmer medvetet samhälle.

6.1 Vidare forskning

Vid fortsatta studier inom CM är det relevant att genomföra undersökningar på företag som har liknande affärsmodell i grunden. Detta för att få större inblick kring vad som gynnar samt missgynnar CM för en specifik

affärsmodell.