Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Vt 2017
Handledare: Kalle Berggren
Det schyssta sexköpet
En diskursanalys av hur sexköp framställs som
en legitim handling på diskussionsforumet
Flashback Forum
Sammanfattning
Denna studie belyser hur positiva attityder till sexköp relaterar till kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Tidigare forskning har visat att gruppen sexköpare består av en heterogen skara av män, och studier av dessa mäns
bevekelsegrunder för att köpa sex har också genomförts. Forskning har även lyft fram hur sexköp normaliseras när män interagerar och samarbetar med varandra på
prostitutionsforum. I denna studie åskådliggörs istället hur sexköpande män
upprätthåller en positiv hållning till sexköp i en kontext där ett starkt motstånd mot sexköpet föreligger. Materialet som undersöks utgörs av en diskussionstråd som är hämtad från det internetbaserade forumet Flashback Forum, och som går under rubriken ”Varför köper ni sex?”. I studien tillämpas Hirdmans teori om genussystem samt
Connells teori om hegemonisk maskulinitet, och genom den kritiska diskurspsykologins metodologi analyseras hur bilden av sexköp som en legitim handling sammanvävs med såväl könsspecifika normer som med sexköparnas känsloliv. Resultatet visar att
framställningen av sexköpet som en legitim handling utgörs av en samling
motsägelsefulla föreställningar som aktualiseras i en dynamisk process, vilken anpassas i förhållande till det motstånd som sexköpet möter. Sexköparna ger uttryck för en maskulinitet som inbegriper ett berättigande till kvinnans kropp, och den prostituerade kvinnan uppfattas vara ett bruksföremål på en marknad. Samtidigt beskrivs sexköpet som en frivillig affärstransaktion mellan jämlika parter. Männens förhållande till sina sexköp och till kvinnor präglas av känslor. De känner sig förorättade och förfördelade på det sexuella planet i relation till kvinnor, men samtidigt upplever de sig själva som altruistisk välgörare i bemärkelsen att de hjälper kvinnor genom att köpa sex.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte och forskningsfrågor ... 2
2. Tidigare forskning ... 2
2.1 Den sexköpande mannen ... 3
2.2 Bevekelsegrunder för sexköp ... 4
2.3 Sexköpares interaktion online ... 5
2.4 Undersökningens kunskapsbidrag ... 5 3. Teoretiskt ramverk ... 6 3.1 Genussystem ... 6 3.2 Hegemonisk maskulinitet ... 7 4. Metod ... 8 4.1 Kritisk diskurspsykologi ... 8 4.1.1 Subjektspositioner ... 9
4.1.2 Tolkningsrepertoarer – framställningens byggstenar ... 10
4.2 Analysförfarande ... 11
4.3 Materialdiskussion ... 12
5. Analys och resultat ... 13
5.1 Den vanliga mannens rätt ... 13
5.2 Föremål eller kravställare – kvinnans funktion i sexköpet ... 18
5.3 Affärsuppgörelser mellan jämlikar ... 22
5.4 Sexköparen som offer och hjälte ... 26
6. Sammanfattande diskussion ... 30
1. Inledning
Sexköp är en till synes universell och kulturellt obunden handling. I alla samhällen och inom alla sociala skikt förekommer den sexköpande mannen – för det är nästan alltid frågan om en man. Benägenheten till att betala för sex varierar emellertid kraftigt mellan olika kulturer. Åsikter, tankar och fantasier om sexköp existerar inte isolerade från den sociala kontext inom vilken de uppstår.1 När den svenska lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster trädde i kraft år 1999 hade prostitutionens vara eller icke vara debatterats under 30 års tid, och än idag är prostitution ett omdiskuterat spörsmål i det offentliga samtalet. Sverige blev ett
föregångsland när denna så kallade sexköpslagen instiftades, eftersom den innebar en kriminalisering av endast köparen, och inte den prostituerade. Sexköpslagen var en följd av regeringens proposition Kvinnofrid, vilken slog fast att prostitution är förknippat med våld mot kvinnor och bristande jämställdhet.2 Kriminaliseringen av sexköp har dock inte fallit ut i någon nämnvärd minskning av antal sexköp. Andelen svenska män som någon gång har gett ersättning för sex är idag mellan 7,5 och 12,7 procent, och motsvarande siffra för svenska kvinnor är mellan 0,0 och 0,2 procent. Kvinnorna utgör däremot en stor majoritet av gruppen prostituerade.3 I denna undersökning ställer jag den svenska sexköpande mannen och hans föreställningsvärld i centrum. Min intention är att fånga hans tänkande. På vilken grund vilar hans uppfattning om att sexköp är en legitim handling? Hur förhåller han sig till det motstånd mot sexköp som präglar det svenska samhället? Vilka föreställningar om manligt och
kvinnligt bär han på? Den mest effektiva metoden för att förhindra förekomsten av
prostitution är att dämpa mäns efterfrågan på sexuella tjänster.4 Denna studie genomförs med
1 Sven-Axel Månsson, ”Mäns könsköp - en meningsbärande handling på flera nivåer”, Sex säljer: kön och
makt inom prostitution och pornografi; rapport från Nordisk journalistkurs, 2006, s. 26-28.
2 Charlotta Holmström, May-Len Skilbrei, ”Nordiska prostitutionsmarknader i förändring: En inledning”,
Prostitution i Norden: forskningsrapport, 2008, s. 18.
3 Endrit Mujaj, Amanda Netscher, Prostitutionen i Sverige 2014: en omfattningskartläggning,
Länsstyrelsen Stockholm, 2015, s. 25-27. Andelen kvinnor bland prostituerade är svår att undersöka, eftersom en majoritet av dem har en annan nationalitet än svensk och därför inte omfattas av befolkningsstudier. Flickor som befinner sig inom institutionsvård, vilka är överrepresenterade bland prostituerade, omfattas inte heller av dessa studier, eftersom de befinner sig just under institutionsvård.
4 Janice G. Raymond, “Prostitution on Demand – Legalizing the Buyers as Sexual Consumers, Violence
en förhoppning om att ökad kunskap om sexköparnas egen bild av sexköpet kan bidra till att efterfrågan på sexköp mer effektivt kan bekämpas.
1.2 Syfte och forskningsfrågor
Det övergripande syftet med denna studie är att utifrån mäns egna beskrivningar av sina sexköp, undersöka hur kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt sammanlänkas med bilden av sexköp som en legitim handling. Undersökningen avser också att svara på hur denna bild upprätthålls i en kontext där motstånd i form av motargument och fördömanden mot sexköp föreligger. Därför består studiens material av en diskussion som bygger på interaktion mellan både förespråkare för och motståndare mot sexköp. Den diskussion som jag sätter under lupp är hämtad från det nätbaserade forumet Flashback Forum och heter ”Varför köper ni sex?”.5 Studiens specifika forskningsfrågor lyder:
1. Hur framställs mannen? 2. Hur framställs kvinnan? 3. Hur framställs sexköpet?
4. Hur framställs sexköparnas känslor inför sexköpet och kvinnan?
2. Tidigare forskning
Sexköp och prostitution har tidigare undersökts ur en mängd perspektiv. Eftersom denna studie syftar till att synliggöra sexköpande mäns egen förståelse av sexköp, ägnas följande kapitel åt forskning som kretsar kring denna grupp av män. Inledningsvis presenterar jag forskning som har kartlagt vilka de sexköpande männen är, och i efterföljande avsnitt redogör jag för studier som utforskar sexköpets olika bakomliggande motiv. Därefter lyfter jag fram forskning om hur sexköpare interagerar online på prostitutionsforum. Kapitlet avslutas med att denna studies bidrag till forskningen poängteras.
5 Flashback Forum, ”Varför köper ni sex?”, tillgänglig: https://www.flashback.org/t37081, (nedladdad
2.1 Den sexköpande mannen
Vem är den sexköpande mannen? Avviker han från normen eller kan han vara vem som helst ibland oss? Det finns både svenska och internationella studier som har sökt svar på dessa frågor. I brottsförebyggande rådets rapport Sexuell människohandel (2008), som bygger på intervjuer, förundersökningsprotokoll och analyser av domar, konstateras att sexköpande män inte kan betraktas som en homogen grupp. Dock har de vissa gemensamma drag. Tendensen till att köpa sex är större hos män i högre socialgrupper och ungefär hälften av sexköparna har högskole- eller universitetsutbildning.6 Rapporten pekar också på att åldersspannet är stort, men att en majoritet är i medelåldern eller yngre medelåldern. Liknande resultat uppvisas i den amerikanska studien Sex Trafficking of Women in the United States (2001). Merparten av sexköparna bodde enligt studien i förorter och var vita och gifta, men de förekom inom alla etniska, sociala och yrkesbaserade grupper.7
Avsikten med befolkningsstudien Prostitution i Sverige (2012) var att jämföra män som köper sex med män som inte köper sex. Resultatet visar att sexköpande män inte urskiljer sig när det gäller sociodemografiska faktorer, psykisk hälsa eller självkänsla.8 Däremot finns en förhöjd alkohol- eller drogkonsumtion. Bland de män som hade köpt sex var förekomsten av våld i nuvarande eller tidigare nära relation mer än dubbelt så stor. När det gäller
familjeförhållanden var diskrepansen mellan grupperna obetydlig. Två tredjedelar av sexköparna uppgav att de har barn, och tre fjärdedelar hade en stadig kärleksrelation, vilket inte skiljde sig nämnvärt från de män som inte var sexköpare. I den amerikanska studien
Comparing Sex Buyers with Men Who Don´t Buy Sex (2011) uppgav 15 procent av
sexköparna att de sannolikt skulle våldta en kvinna om de hade en garanti på att ingen skulle få kännedom om brottet samt att de skulle undkomma straff, till skillnad från 2 procent av de icke-sexköpande männen. Sexköparna konsumerade också pornografi i större omfattning och uttryckte en starkare rädsla för att blir avvisad av en kvinna.9
6 Malin Forsman, Lars Korsell, Sexuell människohandel: en fråga om tillgång och efterfrågan,
Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 2008, s. 23-24.
7 Janice G. Raymond, Donna M. Hughes, Sex Trafficking of Women in the United States, 2001, s. 67-69. 8 Carl Göran Svedin, Prostitution i Sverige: kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser
samt erfarenheter och attityder i befolkningen, Linköping, 2012, s. 47-55.
2.2 Bevekelsegrunder för sexköp
I Könsköparna (1996) undersöker Prostitutionsgruppen i Göteborg varför män köper sex. Utifrån fältstudier, samtal och djupintervjuer analyseras de sexköpande männens begär och sexuella önskningar i relation till männens uppväxtförhållanden, karaktär och livsmönster. Sexköparna indelas av forskargruppen i fem kategorier: ”Allkonsumenterna” är de män som genom sexköpet vill få sin maskulinitet bekräftad. För dem handlar livet om sex. En påtaglig egocentrisk hållning, bristande empati och ett förakt för kvinnor är deras kännetecken. ”Relationsundvikarna” har en rädsla för intimitet och nära relationer. Sexköpet innebär att de kan de få sex utan att riskera att fastna i en relation. ”Kompletteringsköparna” känner sig stympade som män, eftersom sexlivet med fru eller flickvän inte motsvarar förväntningarna. Genom sexköp undflyr dessa män sina relationsproblem. ”Relationssökarna” har en låg självkänsla och svårt att få kontakt med kvinnor. Deras sexköp grundas på en längtan efter närhet. ”De refuserade” har också en dålig självbild, men deras sexköp handlar primärt om att undvika risken för att få denna självbild bekräftad av icke-prostituerade kvinnor.10
Även Sven-Axel Månsson (2005) har fångat sexköpets motivbilder genom kategorisering. För en förståelse för sexköp fordras enligt Månsson en analys av det komplexa samspelet mellan individuella och samhälleliga dimensioner, och han relaterar sexköpares personliga
bevekelsegrunder för sexköp till könsspecifika sociala normer. De känslomässiga innebörderna i själva handlingen att köpa sex är för mannen av större betydelse än de
sexuella, enligt Månsson. Han renodlar männens fantasier och föreställningar om sexköpet till fem motivkomplex: ”Fantasin om den smutsiga horan” som avspeglar dubbla känslor av förakt och upphetsning; ”Föreställningen om ett annat slags sexualitet” som avser en form av sex som inte anses möjlig att prova med en icke-prostituerad kvinna; ”Föreställningen om den godhjärtade trösterskan” som hänvisar till kvinnans uppgift att stödja och hjälpa för att inte väcka mannens aggressivitet; ”Föreställningen om sex som en förbrukningsvara” som är kopplat till en kultur av specifika ekonomiska system; ”Föreställningen om en annan slags kvinna” som hänvisar till en förlorad könsmakt.11
10 Göran Sandell (red.), Könsköparna: varför går män egentligen till prostituerade?: djupanalys av män
som köper sex, Stockholm: Natur och kultur, 1996, s. 149-158.
2.3 Sexköpares interaktion online
Nätbaserad interaktion mellan sexköpare har tidigare undersökts, men dessa studier har behandlat interaktion som sker på prostitutionsforum. Ett svenskt sådant exempel är Gabriella Scaramuzzinos avhandling om organisering och kollektivt handlande på tre
prostitutionsforum. Scaramuzzino belyser exempelvis hur sexköpare går samman för att stärka sin position som konsumenter genom att pressa ner de prostituerade kvinnornas priser, eller genom att bojkotta kvinnor som anses bedriva falsk marknadsföring med bilder som inte överensstämmer med kvinnornas verkliga utseende.12 I studien åskådliggörs
prostitutionsforumens inflytande över prostitutionsverksamhet generellt. Thomas J. Holt och Kristie R. Blevins åskådliggör genom analys av tio amerikanska prostitutionsforum hur dessa forum möjliggör en virtuell subkultur för män som köper sex. Studien fokuserar på hur
sexköparna utvecklar egna normer och ett eget språk för att samarbeta och minimera risker för exempelvis arrestering eller rån.13 En ytterligare amerikansk studie av prostitutionsforum, som genomförts av Keith Sharp och Sarah Earlys, visar hur forumen möjliggör ett undvikande av den misskrediterande identitet som sexköp kan innebära.14
Gemensamt för dessa undersökningar är synliggörandet av att prostitutionsforum erbjuder en manlig sammanslutning där interaktionen männen emellan underlättar, befäster och
normaliserar en positiv hållning till sexköp.
2.4 Undersökningens kunskapsbidrag
Den här studien bidrar med kunskap om hur positiva attityder till sexköp vidmakthålls i en kontext där sexköpet möter motstånd och fördömanden, och hur detta sker i förhållande till normativa uppfattningar om kön. Frågor som rör de sexköpande männens levnadsförhållanden eller bakgrund lämnar jag därhän. Jag gör inte heller en ytterligare kategorisering av
sexköpande mäns motiv. Istället åskådliggör jag de mönster av föreställningar som uppkommer när sexköpet försvaras och beskrivs som en legitim handling i en dialog.
12 Gabriella Scaramuzzino, Sexsäljares och sexköpares kollektiva handlande på internet: en svensk
"fuckförening”?, Växjö, 2014, s. 153.
13 Kristie R. Blevins, Thomas J. Holt, ”Examining the Virtual Subculture of John”, Journal of Contemporary
Ethnography, 2009:5, s. 619-648.
14 Keith Sharp, Sarah Earle, ”Cyberpunters and cyperwhores: prostitution on the internet”, i Yvonne
3. Teoretiskt ramverk
Eftersom denna studie syftar till att belysa hur positiva attityder till sexköp är förbundna med kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt, har jag valt att utgå från ett feministiskt perspektiv. Inom feministisk teoribildning finns en mängd olika infallsvinklar. Gemensamt är dock en utgångspunkt i att strukturell ojämlikhet mellan könen präglar alla sfärer inom den sociala världen.15 För att analysera hur könsspecifika normer kommer till uttryck i
framställningar av sexköp tillämpar jag historikern Yvonne Hirdmans teori om genussystem. En redogörelse för denna teori inleder följande kapitel. Därpå följer en presentation av sociologen Raewyn Connells maskulinitetsteori, med vilken jag avser att undersöka hur manlig självförståelse inverkar på sexköparnas förhållningssätt till sexköp.
3.1 Genussystem
Genus är ett begrepp som används för att urskilja hur manligt och kvinnligt skapas genom historiska och kulturella processer. Begreppet tillämpas för att ringa in de betydelser, antagna självklarheter och relationer som tillskrivs könen. Det sociala skapandet av genus sker med en grundläggande regelmässighet, menar Hirdman, och denna regelmässighet kallar hon
genussystem.16 Två logiker styr hur genus skapas, varav den ena är isärhållande av könen.
Den innebär att maskulinitet och femininitet förstås som varandras motsatser. Isärhållandet framstår som naturligt och verkar överallt; det tudelar platser, sysslor och egenskaper genom genusskillnader. Den andra logiken är den manliga normens primat. En hierarki mellan könen upprätthålls genom att mannen representerar det allmänmänskliga och normala. Kvinnan har därmed ett lägre genusvärde och definieras som en icke-man. Av de två logikerna har
isärhållandet företräde, eftersom en hierarki förutsätter åtminstone två kategorier, och vad man därmed primärt bör undersöka, enligt Hirdman, är de socialt konstruerade skillnaderna mellan manligt och kvinnligt. Ju skarpare isärhållandet av könen är, desto mer legitim framstår den manliga normen, och det är genom att försvaga isärhållandet som mannens
15 Lena Gemzøe, Feminism, Stockholm: Bilda, 2002, s. 19.
16 Yvonne Hirdman, ”Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning”, Genushistoria:
dominans över kvinnan förlorar sin legitimitet.17 I denna studie uppmärksammar jag hur dessa båda logiker har betydelse för hur legitimitet för sexköp skapas i Flashbacktråden.
3.2 Hegemonisk maskulinitet
Utifrån en feministisk utgångspunkt har Connell utvecklat en teori som förklarar mäns systematiska överordning över kvinnor, men som samtidigt bryter mot uppfattningar om att maskulinitet är statiskt, homogent och utformat i polaritet till kvinnlighet. Connell tänker sig istället att maskulinitet huvudsakligen skapas i relationer mellan män. Det finns enligt Connell inom varje samhälle ett flertal olika maskuliniteter som positioneras hierarkiskt i förhållande till en hegemonisk maskulinitet. Hegemonibegreppet används för att belysa hur härskande grupper i samhället etablerar dominerande ideologier och normsystem som legitimerar och samtidigt döljer maktordningar genom att framställa dem som naturliga. Den hegemoniska maskuliniteten ska förstås som ett föränderligt ideal som tar form genom samhälleliga processer, och som inte är särskilt hotat av feministiska kvinnor eller oliktänkande män. Däremot kan den hegemoniska maskuliniteten alltid sättas i fråga. Få män uppnår det manliga idealet, menar Connell. Majoriteten av alla män upplever inte alls sig själva som ett
överordnat kön, och snarare än att utöva en öppen dominans, kompromissar de med kvinnor i vardagslivet. Ändå deltar dessa män i att upprätthålla hegemonin genom att eftersträva det, och denna grupp kallar Connell för delaktig maskulinitet. I botten av mäns genushierarki placeras den underordnade maskuliniteten. Hit hör män som tillskrivs omanlighet, vilka ofta utmärks av att de utsätts för nedsättande och feminiserade tillmälen. Underordnad
maskulinitet har betydelse genom att markera vad som inte kan betraktas som maskulint. Hur dessa olika maskuliniteter upprättas är knutet till maktrelationer som baseras på exempelvis klass, etnicitet, sexuell läggning, funktionsvarianter och ålder.18
Connell understryker att även om de flesta män disponerar en underordnad position i förhållande till den hegemoniska maskuliniteten, vinner de likväl fördelar av hegemonin, genom att den utgör en garanti för kvinnors underordning. Teorin är således avsedd att synliggöra hur maskulinitet upprättas både i relationer mellan män, och mellan män och
17 Hirdman, s. 51-58.
18 Raewyn Connell, Maskuliniteter, 2 uppl, Göteborg: Daidalos, 2008, s. 111-119. Connell beskriver en
kvinnor, men den synliggör också mäns rörlighet. En man kan förflytta sig mellan olika maskuliniteter beroende på kontext, och han kan befinna sig inom en eller flera maskuliniteter samtidigt.19 Teorin om hegemonisk maskulinitet hjälper mig att urskilja hur legitimering av
sexköp sker i relation till föreställningar om manlighet.
4. Metod
För att undersöka hur sexköpare uppfattar och framställer sexköpet som en legitim handling i förhållande till könsspecifika normer, har jag valt metoden kritisk diskurspsykologi, vilken är en riktning inom diskursanalysens mångfacetterade tolkningstradition som används vid studier av hur större samhälleliga mönster och maktrelationer kommer till uttryck i småskaliga samtal.20 Detta kapitel innehåller en inledande beskrivning av kritisk diskurs-psykologi, samt av dess analytiska verktyg subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Därefter redogör jag för analysförfarandet, och slutligen presenteras och diskuteras studiens material.
4.1 Kritisk diskurspsykologi
Den diskursanalytiska metoden vilar på en socialkonstruktivistisk grund. Detta innebär att språk inte betraktas som en återspegling av en given verklighet, istället konstituerar språket den sociala världen genom att tillskriva den betydelser.21 Verkligheten blir bara begriplig för oss inom en diskursiv ordning, och det är diskurserna som villkorar vad som kan betraktas som sant, normalt och önskvärt. I denna studie definieras diskurs som meningsproducerade mönster, det vill säga gemensamma och etablerade sätt att tala om och förstå världen.22 Vi tolkar, sorterar och bedömer genom diskurserna, och de återskapas när vi konkretiserar och personifieras dem i språket. Därigenom deltar vi i konstruerandet av verkligheten. Det
19 Connell, s. 117-118.
20 Nige Edley, ”Analysing masculinity: interpretative repertoires, ideological dilemmas and subject
positions”, Discourse as data: a guide for analysis, London, 2001, s. 190.
21 Marianne Winther Jørgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur,
2000, s. 11.
utmärkande för kritisk diskurspsykologi är intentionen att undersöka vems intressen som tjänas vid formulering av olika diskurser. Språket uppfattas därmed som en plats för socialt handlande, och människan som både en produkt av diskurser och som en aktör som försöker åstadkomma något med hjälp av kulturella resurser.23
Eftersom diskurser skapar och begränsar verkligheten är de förbundna med makt. Makten utövas produktivt och relationellt genom normalisering och kategorisering.24 Mellan diskurser pågår en kontinuerlig strid om inflytande och tolkningsföreträde; en diskurs kan vara
dominerande i en viss kontext, för att sedan konkurreras ut av en annan, och flera tillgängliga diskurser kan producera förståelse för ett och samma fenomen. Dominerande diskurser kännetecknas av att det är obligatoriskt att förhålla sig till deras verklighetsbeskrivningar. En individ kan, genom användning av konkurrerande diskurser, utmana och omförhandla en dominerande diskurs giltighet och centrala antaganden, men de kategorier som produceras av den dominerande diskursen präglar fortfarande denna individs självförståelse och
omvärldstolkning, och motståndet innebär för individen konsekvenser, såsom att uppfattas som avvikande eller obegriplig.25
4.1.1 Subjektspositioner
I det kraftfält av diskurser där människors betydelseskapande pågår, tillgängliggörs olika subjektspositioner. Begreppet subjektspositioner används för att beskriva hur individers självförståelse upprättas inom diskurser. Upplevelsen av ett ”jag” ska därmed förstås som diskursiv och knuten till specifika kontexter. På samma sätt som diskurserna inbegriper grundval för hur verkligheten uppfattas, är subjektspositionerna villkoren för hur identiteter tar form. När individen berättar om sig själv eller ger uttryck för vissa åsikter, använder hon sig av diskurser, och hon gör anspråk på vissa subjektspositioner. Begreppet positionering syftar på just denna aktivitet. Genom att beskriva andra närvarande eller frånvarande människor i ett samtal kan individen också tillskriva dem olika subjektspositioner. När jag använder positionsbegreppet avser jag att synliggöra hur diskussionsdeltagare i
Flashbacktråden inte bara positioneras av diskurser, utan också hur de positionerar sig själva och andra individer inom olika diskurser när de framställer sexköpet som legitimt.
23 Edley, s. 190.
24 Winther Jørgensen & Phillips, s. 20.
25 Chris Weedon, Feminist Practice and Poststructuralist Theory, Oxford: Basil Blackwell, 1987, s.
Positionsbegreppet belyser således hur förhandling av diskurser och subjektspositioner går till i interaktion mellan människor. Villkoren för positioneringen är dock inte lika för alla, utan bestämda av de diskurser som finns tillgängliga. Exempelvis kan mäns möjligheter till att positionera sig vara skild från kvinnors, beroende på vilka genusdiskurser som finns att tillgå i den specifika kontexten.26 Begreppet problematiska och oproblematiska positioner hänvisar till att vissa subjektspositioner är besvärande, avvikande, klandervärda eller skambelagda när andra istället framstår som förväntade, önskvärda eller neutrala.27 Genom att studera vilka subjektspositioner som framställs som problematiska, samt hur sexköparna positionerar sig i förhållande till dessa, kan också den process som legitimerar sexköpet synliggöras.
4.1.2 Tolkningsrepertoarer – framställningens byggstenar
Ofta hänvisar vi till sunt förnuft eller allmänt vetande för att skapa trovärdighet för en
berättelse om ett fenomen. Vi använder olika gemensamma bilder som finns tillgängliga innan de uttalas. Tolkningsrepertoarer kan beskrivas som sådana gemensamma bilder, som har kommit till genom invanda, kulturella värderingar. En tolkningsrepertoar är en systematiserad uppsättning av begrepp, termer, förklaringsmodeller och metaforer som vi använder för att skapa förståelse för vår identitet eller vår handling, och den kan aktiveras i samtalet som en resurs när en individ vill positionera sig och öka sin trovärdighet. Det finns betydande likheter mellan en tolkningsrepertoar och en diskurs, men när diskursbegreppet genererar mer
abstrakta och övergripande förklaringar, åskådliggör tolkningsrepertoarer individens agens i det kontextspecifika, samtidigt som de relaterar till större samhällsmönster.
Tolkningsrepertoar kan också liknas vid byggstenar som en individ använder i sin framställning för att den ska framstå som sann och saklig.28 Detta tar jag fasta på i undersökningen. Jag urskiljer de centrala byggstenarna i framställningen av det legitima sexköpet, och hur dessa byggstenar aktualiseras när sexköparna positionerar sig i
diskussionen.
26 Edley, s. 190,209-217.
27 Margaret Wetherell, ”Positioning and Interpretative Repertoires: Conversation Analysis and Post-structuralism
in Dialogue”, Discourse & Society, 9 (3), 1998, s. 395-401.
4.2 Analysförfarande
I analysens inledningsskede översiktsläste jag materialet i sin helhet, samtidigt som jag förde anteckningar, i avsikt att urskilja centrala teman i framställningarna av sexköpet som en legitim handling. Jag identifierade fyra sådana teman, vilka är maskulinitet, femininitet,
liberala argument samt känslor. För var och en av dessa teman skapade jag en digital mapp,
och detta gjorde jag i bildhanteringsprogrammet Adobe Bridge. Därefter närläste jag Flashbacktråden. När jag fann kommentarsinlägg som illustrerar något av de fyra temana gjorde jag skärmdumpar av dessa, det vill säga jag förvandlade kommentarsinläggen till bilder, vilka jag organiserade i bildhanteringsprogrammet genom att placera dem i mapparna. Därefter läste jag åter igenom samtliga kommentarsinlägg inom varje mapp och kodade dem i olika färger. Färgkodningen kategoriserar materialet i mer empirinära underteman. Exempel på underteman är kvinnor är krävande som markerades grön i mappen femininitet, och känsla
av att vara förfördelad som markerades gul i mappen känslor. Varje mapp innehåller ungefär
fem till tio underteman, och de kommentarsinlägg som tydligast illustrerar olika underteman är framlyfta i analysen som citat. Språkfel i dessa citat har jag låtit stå okorrigerade.
Denna process har dock inte varit helt linjär. För att urskilja diskursiva kategorier av människor, handlingar, relationer, känslor och företeelser som fixeras och naturaliseras i materialet, har läsningen växlat mellan en övergripande läsning som fångar de breda dragen, och en läsning som förhåller sig nära texten och dess detaljer. Under tolkningens fortgång har nya underteman vuxit fram, och andra underteman har slagits ihop med varandra. Jag har inte gjort skärmdumpar av samtliga kommentarsinlägg som illustrerar ett undertema, utan när jag hade uppnått en mättnad på cirka tio kommentarsinlägg gjorde jag fortsatt skärmdumpar endast av kommentarsinlägg som var särskilt välformulerade.
Min strävan med denna studie är en genomskinlighet, det vill säga att läsaren ska ges möjlighet att bedöma analysförfarandet och bilda egna uppfattningar.29 Genomskinlighet uppnås genom att jag beskriver tolkningsprocessen och redogör för material, för de teoretiska perspektiv som jag tolkar materialet utifrån samt för de metodologiska redskap som jag använder. De representativa citat som jag lyfter fram i analysen tolkas detaljerat och binds samman med de analytiska påståendena. Därmed blir länken mellan empiriska data och slutsatser synlig för läsaren.
4.3 Materialdiskussion
Flashback är Sveriges största internetbaserade diskussionsforum, och här kan vem som helst ta del av diskussionstrådarna. För att författa inlägg eller initiera nya diskussionstrådar fordras dock ett medlemskap. Vid medlemsregistrering anges ett användarnamn, vilket möjliggör en anonymisering av användarens identitet. Flashbacktråden ”Varför köper ni sex?” inleddes den 19 juni 2001 och är fortsatt öppen för nya inlägg. Det sista inlägget som omfattas av denna studie registrerades 23 augusti 2017. Undersökningens material består därmed av en drygt 16 år lång diskussion och under dessa år har totalt 1359 inlägg registrerats. Rubrikens fråga låter påskina att endast sexköpare är involverade i diskussionen, men tvärtom engagerar sig en heterogen skara av användare med radikalt olika förhållningsätt till sexköp.
Flashbacktråden har flera fördelar som material för denna studie. Den innehåller en ansenlig mängd av resonemang kring sexköpets karaktär som legitimt, samt ett stort antal sexköpare, drygt ett hundratal, som kan förmodas ge uttryck för oförställda tankar eftersom användarna står under anonymitetens skydd och därmed inte riskerar lagföring. Den stigmatisering som deras berättelser kan innebära blir endast lokal, det vill säga den påverkar inte deras liv utanför forumet. Diskussionen utgör också ett lämpligt material därför att den inbegriper ett motstånd mot sexköp i form av motargument och fördömanden. En situation upprättas där sexköpare och andra användare med positiva attityder till sexköp mer eller mindre forceras till att förklara varför sexköpet bör uppfattas som en legitim handling. I diskussionstråden pågår därmed en kamp mellan olika diskurser om sexköp, vilket möjliggör en analys av hur
legitimeringsprocessen av sexköpet tar form i relation till ett motstånd.
5. Analys och resultat
Det är en stundtals hätsk ordväxling som äger rum i Flashbacktråden ”Varför köper ni sex”. Flertalet deltagare presenterar sakligt och utan omsvep sina svar på ovanstående fråga, men majoriteten av kommentarsinläggen har en debatterande och konfronterande karaktär och inte sällan avhandlas flera olika aspekter av sexköp som företeelse. Förutom ett fåtal undantag resonerar deltagarna kring heterosexuella relationer, där män står som köpare och kvinnor som prostituerade. Striden mellan diskussionens olika grupperingar är polariserad och hård. Deltagarna består till huvuddel av gruppen sexköpare, vilka både beskriver och försvarar sina sexköp, samt av en grupp som inte själva har betalat för sex, men som likväl anser att sexköp är en försvarbar handling, och jag kallar denna grupp sexköpsförespråkare. En tredje
betydelsefull grupp är motståndarna till sexköp, som argumenterar för att sexköp ska
uppfattas som en form av kvinnoförtryck.30 Även inom dessa grupper föreligger nyanser och emellanåt även utmärkande skillnader i förståelsen av sexköp. I undersökningen ringar jag in huvuddragen i de framställningar som har betydelse för hur bilden av det legitima sexköpet skapas. I detta kapitels fyra avsnitt undersöks i tur och ordning studiens fyra forskningsfrågor: Hur framställs mannen? Hur framställs kvinnan? Hur framställs sexköpet? Hur framställs sexköparnas känslor inför sexköpet och kvinnan? Eftersom svaren på dessa frågor emellanåt överlappar varandra, eller har gemensamma beröringspunkter, kan de komma att diskuteras i flera avsnitt.
5.1 Den vanliga mannens rätt
Det råder delade meningar bland Flashbacktrådens deltagare om vilka särdrag som
kännetecknar en typisk sexköpare. I kommentarsinlägg som avser att försvara sexköp, vilka utgör merparten av utrymmet, knyts positivt laddade egenskaper till män som köper sex. Det är emellertid motståndarnas bild av sexköpande män som sätter en mer betydande prägel på hur diskussionen förs. Motståndarna föreställer sig att den sexköpande mannen är en ”socialt missanpassad”, ”ful” och ”pervers” man som inte tvekar inför att utnyttja sårbara kvinnor. De
hävdar att han inte är ”en man i allmänhet utan en speciell sorts degenererad, lumpen och mentalt osund man som har torftigt känsloliv och saknar empati”.
I motståndarnas argumentation är också manlighet ett engagerande spörsmål. Ett väsentligt särdrag hos en ideal man anses vara förmågan att kunna ha sex med många kvinnor, och tillgång till kvinnor uppfattas vara närmast en prestation. Denna tanke delar motståndarna med övriga diskussionsdeltagare, det vill säga med sexköparna och sexköpsförespråkarna. Skillnaden mellan grupperna är att motståndarna tänker sig att sexköpet inte kan uppfattas som en legitim metod för att uppnå sex med kvinnor. Det är ”fusk” eftersom ”vem som helst kan uppsöka en hora”. Den sexköpande mannens beredvillighet till att betala för sex tyder på en bristande kapacitet när det gäller att ”träffa kvinnor på ett normalt sätt”, menar de. Därmed brister han också i maskulinitet:
Dock vill jag påpeka och visa att det bara är tragiska förlorare […] som betalar för sex. Riktiga män behöver inte det. Mina egna söner kommer hem med nya tjejer varje dag och den ena är snyggare än den andra, det är fan som mycket mer respektfullt än att gå till en escort för att betala tusenlappar för en stunds njutning
Sexköpande män anses följaktligen inte vara ”riktiga män”, eftersom de inte förmår att uppnå tillgång till kvinnor för sex utan ekonomisk kompensation. Däremot ska en man som har sex med vackra kvinnor utan att betala mötas med respekt. Citatet är ett exempel på hur den sexköpande mannen utestängs från maskulinitet och positioneras som en underordnad maskulinitet. Enligt Connell utmärks den underordnade maskuliniteten av att den utsätts för ett nedsättande språkbruk, och detta framgår också av motståndarnas kommentarsinlägg.31 De använder en rik flora av smädelser när de beskriver kategorin sexköpare, såsom ”misslyckade kvinnokarlar”, ”ryggradslösa äckel”, ”fjunpojkar” och ”äckliga porrgubbar”.
Det är märkbart att diskussionsdeltagare som utger sig för att vara sexköpare inte kan undgå att förhålla sig till bilden som målas upp av en omanlig, anstötlig, avvikande och skrupelfri sexköpare. För att frikoppla sig själva från denna misskrediterande identitet, omförhandlar sexköparna förståelsen av den sexköpande mannen. De beskriver honom istället som en synnerligen maskulin man, vars sexköp inte ska förstås som ett utslag av en bristande tillgång till kvinnor. Tvärtom framställs sexköpande män ofta som attraktiva. Exempelvis
understryker sexköparen 040ACAB att ”ful är jag inte, så problem att knulla är det minsta”. Även sexköparen davidoff vill framhålla sina sexuella framgångar med kvinnor: ”Jag kan i
stort sett knulla vem jag vill från [berömd fotomodell] till vilken big brother tjej jag vill”. Vissa deltagare menar att den sexköpande mannen är mer tilldragande än män som inte köper sex, och andra spekulerar kring huruvida hans fördelaktiga yttre medför att kvinnor blir nervösa i hans närhet och därför möjligtvis svåra för honom att ”ragga upp”.
Sexköparna vill särskilt påpeka att sexköpet ska uppfattas som ett resultat av ett rationellt tänkande hos den sexköpande mannen; han betalar en kvinna för sex när helst han önskar istället för att förspilla tid på att uppvakta kvinnor på krogen. De bestrider följaktligen
motståndarnas påstående om att orsaker till sexköp är kopplade till brister hos den sexköpande mannens inre och yttre karaktär. Istället framställs han som en rationell, målinriktad och kalkylerande man som lyckas åstadkomma sex med kvinnor på ett smart och effektivt tillvägagångssätt. När sexköparna diskuterar den sexköpande mannens personlighet kontrasterar de honom ofta mot ”icke-köpande män”. De menar exempelvis att den
sexköpande mannen är modigare än icke-köpande män, eftersom inte vem som helst skulle ”våga närma sig en prostituerad”. Han är också ärligare än icke-köpande män, eftersom han inte försöker lura till sig sex av fulla kvinnor på krogen. Han är mer vidsynt och fördomsfri än icke-köpande män, eftersom han till skillnad från dem överskrider inskränkta samhälleliga normer. Han är inte lika desperat och patetisk som män som raggar på krogen, och därtill visar han på en stark integritet i förhållande till icke-köpande män då han inte låter sina handlingar påverkas av andra människors åsikter. Flertalet sexköpare vill också gärna betona att sexköp är kopplat till förträfflig ekonomi samt en världsvan karaktär.
Connell har åskådliggjort att maskulinitet i hög grad skapas i relationer mellan män, och detta genusmönster framträder också i Flashbacktråden.32 Här pågår en kamp mellan sexköparna och de motståndare som utger sig för att vara män, om vem som disponerar maskulinitet, och i denna kamp har kvinnlig karaktär och särart föga betydelse. Samtliga män i diskussionen ger sig dock inte in i statuskampen män emellan, men för den delen ifrågasätter de inte vilka egenskaper som är att betrakta som eftersträvansvärda. De tillhör den kategori av män som Connell kallar för delaktig maskulinitet, det vill säga män som bekräftar mansidealet utan att själva fylla den hegemoniska standarden.33
Den hegemoniska maskuliniteten är fundamental för skapandet av det legitima sexköpet. När sexköpet beskrivs som en följd av önskvärda och manliga egenskaper framstår det också som en naturlig och oproblematisk handling. Maskulinitetens funktion för legitimeringen av sexköpet uttrycks ofta explicit:
RIKTIGA män har [köpt sex] i alla tider; [prostitution] kallas inte världens älsta yrke för inget. Det är bara de senaste åren - en blinkning i historien - som vissa av feminismen och humanismen kastrerade "män" har fått för sig att det är moraliskt fel. Men detta är som så mycket annat trams övergående. Det finns vissa saker som är skrivna i sten och som aldrig kommer att ändras oavsett hur mycket vissa sociala ingenjörer försöker. Man kan inte ändra människans natur helt enkelt. Ernest Hemingway, Thomas Jefferson, George Patton, Wild Bill Hickok, ingen av dem var riktiga män enligt dig? Listan [på berömda män som har köpt sex] kan göras MYCKET lång. […] Har du aldrig knullat en hora så är och kommer du alltid att förbli en liten pojke som rycker i din mammas förkläde
Sexköpet knyts i citatet till maskulinitet genom att sexköpare kallas för ”RIKTIGA män”. Därefter räknas en rad berömda och framgångsrika män upp som exempel på just sådana riktiga män. Det underförstådda budskapet förefaller vara att om män med hög status köper sex, bör också handlingen sexköp betraktas som en accepterad och manlig handling. Som en kontrast till dessa berömda män ställs de män som aldrig har betalat för sex, samt de män som motarbetar sexköp, vilka tillskrivs omanlighet genom att benämnas som ”en liten pojke” och ”kastrerade”. Sexköparnas argumentation följer följaktligen samma logik som motståndarnas; de positionerar sina meningsmotståndare som omanliga.
Sexköpets karaktär som legitimt förstärks också i citatet genom att framställas som en naturlig handling som män har ägnat sig åt i alla tider; ”Man kan inte ändra människans natur helt
enkelt.” Det sexköpsmotstånd som förekommer i samtida Sverige beskrivs som ”en blinkning i historien”, det vill säga som en historisk avvikelse. Här finns ett implicit budskap om att sexköpet sedan urminnes tider har utgjort en självskriven komponent i mäns sexliv, och att sexköpet därför bör betraktas som givet, universellt och oproblematiskt. Liknande argument som fastställer sexköpet som en naturlag är vanligt förekommande i Flashbacktråden. Ett av dessa argument går ut på att påstå att majoriteten av alla svenska samtida män köper sex, trots sexköpslagens existens. Den offentliga siffran på det procentuella antalet sexköpare i Sverige ifrågasätts. Denna siffra påstås vara inkorrekt, eftersom män inte tillkännager sina sexköp i rädsla för att bli fördömda. Sexköparna hävdar att samtliga män i själva verket är potentiella sexköpare, åtminstone på ett mentalt plan. Varför inte alla män i praktiken söker sig till prostituerade kvinnor har att göra med ekonomiska och sociala faktorer. Vissa debattörer hävdar att faktiskt ”alla” män köper sex. Den sexköpande mannen ska således inte bara uppfattas som en synnerligen maskulin man, utan också en man som skulle kunna vara vilken man som helst i samhället.
Nödvändigheten av prostituerade kvinnors existens diskuteras ofta. Exempelvis menar
sexköparen nyhanare att sexköpslagen måste upphöra att gälla i hänsyn till de grupper av män som han uppfattar vara sexuellt förfördelade, vilka är: 1) män som har starkare sexualdrift än sina fruar 2) män som inte lyckas med att attrahera kvinnor 3) män som endast har tillgång till oattraktiva eller gamla kvinnor. Det är ”kallt och cyniskt” att förvägra dessa män åtkomst till prostituerade kvinnor genom lagstiftning, menar han, eftersom män inte köper sex ”för skoj skull” utan för att det är ”ett reellt behov”. Även sexköparen Klopek understryker att det för män är ”fullt naturligt att få exakt det de vill ha” när det gäller kvinnor. Det anses således vara en mans rätt att ha tillgång till en kvinna som är både vacker och ung, och om denna rättighet kränks uppfattas han vara försummad och förorättad. Av resonemangen framgår att
sexköparna och sexköpsförespråkarna identifierar sig med ett berättigande till kvinnan, vilket också implicerar betydande risker för att känna sig kränkt:
Kvinnor gör mig illa ja, genom att utöva en sådan sjuklig självisk hållning till sina fittor att de måste bete sig som glas istället för att göra sin plikt och tacka för drinken som man gjorde förr, istället får man ”nä nu ska jag sova” och en viftning… hur trevligt är det att gå ut med brud efter brud som håller på så. Och NEJ jag är inte ful själv, snarare motsatsen. SÅ om den svenska kvinnan vill att män slutar köpa sex: VIK UT ER, sluta vara så jävla frigida hela jävla tiden.
upplever inte endast att det är otrevligt att han nekas sex, utan också att kvinnorna som står bakom nekandet gör honom illa. Han tar skada av att tillgången till kvinnor inte är fri. Citatet blottlägger maskulinitetens skörhet: det föreligger ett ständigt hot om att inte äga tillträde till kvinnan, och därmed ett hot om manlig identitetsförlust. Detta manliga berättigande till kvinnan formuleras dock inte inom ramen för en hegemonisk maskulinitet eftersom ett motstånd mot dessa resonemang förekommer från motståndarnas sida. Sexköparna och sexköpsförespråkarnas argumentation om ett manligt berättigande kan snarare uppfattas som en förhandling om vad den hegemoniska maskuliniteten ska omfatta. Den maskulinitet som de ger uttryck för finner jag vara en av de centrala byggstenarna i konstruktionen av det legitima sexköpet. I kommande tre avsnitt redogör jag för ytterligare tre fundamentala byggstenar.
5.2 Föremål eller kravställare – kvinnans funktion
i sexköpet
I sexköparna och sexköpsförespråkarnas föreställningsvärld finns olika kategorier av kvinnor, där prostituerade kvinnor utgör en självskriven sådan. De ”vanliga kvinnorna”, det vill säga de icke-prostituerade kvinnorna, kategoriseras ofta antingen som partners eller som obekanta kvinnor. Den sistnämnda kategorin påträffas företrädelsevis i krogmiljö.
I skildringarna av prostituerade kvinnor används rikligt med metaforer. Kvinnorna liknas vid diverse fysiska och för människan producerade objekt, såsom saxar som används på
frisersalonger eller pizzor som enkelt kan beställas när hungern gör sig påmind. Även dockor, alkoholdrycker, chokladkakor, klädesplagg, snabbmatsställen och målarfärg är varor som jämförs med den prostituerade kvinnan. Ett objekt som ofta återkommer i denna
metaforanvändning är bilen. Exempelvis använder sexköparen Västkustskt bilden av en bil när han förklarar varför han undviker att köpa sex av ”öststatstjejer som hålls inlåsta som sexslavar” i förorter: ”Ingen köper en begagnad bil av en skummis i fittja om man kan få en kontrollerad bil med garanti för samma summa pengar […] Samma sak gäller med
prostituerade”. Kvinnan definieras genom dessa metaforer som ett passivt objekt; hon är ett bruksföremål vars betydelse endast är kopplad till vilka funktioner hon fyller för en människa. Som representant för denna människa står mannen, vilket åskådliggör det som Hirdman kallar den manliga normens primat.34 Mannen kategoriseras som en potentiell ägare av kvinnor, och
kvinnan uppfattas som en icke-människa. Sexköpet framstår därigenom som en given följd av relationen mellan könen; mannen köper den vara som han för närvarade eftertraktar eller anser sig behöva. Metaforanvändandet innebär också ett skillnadsskapande mellan män och kvinnor. Mannen uppfattas som aktiv, tänkande, viljestark och autonom genom målmedvetna inköp på en marknad, och kvinnan beskrivs som passiv och materiell. Isärhållande av könens egenskaper är enligt Hirdman fundamentalt för den process som reproducerar och legitimerar mäns makt över kvinnor, och det skillnadsskapande mellan mannen och kvinnan som kan urskiljas i framställningarna sexköpet kan utifrån Hirdmans teori förstås som fundamental för skapandet av det legitima sexköpet.35
Bilden av kvinnan som ett objekt upprättas inte bara i Flashbacktråden genom metaforer, utan också genom recenserande och graderande av kvinnors kroppar. I diskussioner kring
sexköpets fördelar står just kvinnokroppen i fokus: ”Man kan få en ung, en tjock, en lång, en blond, en brunett”, förklarar sexköparen davidoff, och sexköparen contreras skriver att han ”köper sex för att sätta på en ny 10 poängare varje gång”. Sexköparen SanTiago vill beskriva sin upplevelse av att på ett bordellområde kunna köpa den kvinna vars kropp han tilltalas av: ”Tänk dig själv att se den snyggaste du någonsin sett i ett fönster framför dig, hon kan bli din för 500 skr!” Utformningen av den prostituerade kvinnans kropp är således avgörande för huruvida den sexköpande mannen köper henne eller inte. Emellanåt är skildringarna av de prostituerade kvinnornas kroppar detaljrika:
Därför har jag gjort valet att få till det oftare med de där porriga tjejerna och då är enda lösningen att betala för det. Jag vill definitivt inte knulla medelbrudar ständigt utan vill ha det där lilla extra ibland. Välsvarvad med het rumpa, snyggt sminkad, fina naglar och ev silikonbröst en tjej som utstrålar sex med andra ord.
Måttet av en kvinnas skönhet kopplas ofta till etnicitet. Sexköparen Exumer tänker sig att de danska prostituerade kvinnornas kroppar är vackrast, och MatteMat uppskattar ”flickor från östra Europa”. Bonzo anser att ”svarta damer” är att föredra, och sexköparen divinebaal eftersträvar att ”testa så många asiatiska sorter som finns”. Preferenserna skiljer sig således åt hos sexköparna, men vad som är gemensamt i deras berättelser är att kvinnan ges en mening i relation till mannens önskemål om kroppslig form, och om kvinnans kropp inte införlivar dessa önskemål, uppfattas hon som problematisk för sexköparna.
Även icke-prostituerade kvinnor uppfattas vara problematiska när de inte motsvarar mäns preferenser för vissa kroppsutformningar, men den vanligaste problemformuleringen kring denna grupp kvinnor gäller snarare den uppsättning av förväntningar som de anses bära på. De förväntar sig exempelvis att mannen står för diverse ekonomiska utlägg, enligt sexköparen Redwoodmarin:
Men är det inte så att majoriteten av alla slampiga "moderna" kvinnor inte nödvändigtvis ligger med vem som helst? De signalerar att de gör det, men när det väl gäller så kostar det likväl något dyrbart för mannen? Bekräftelse, tid, gåvor, presenter, middagar osv.
I citatet understryks problemet med att den icke-prostituerade kvinnan inte är tillgängliga för sex för ”vem som helst”, utan att hon, liksom den prostituerade kvinnan, alltid har ett
ekonomiskt pris. Sexköparna påstår ofta att det är ”billigare att betala för sex än att få till det ’gratis’ (dejter, etc)” och de hävdar att det inte är någon skillnad mellan att köpa sex för kontanter eller att bjuda kvinnor på exempelvis en middag eller en drink. Det är dock inte bara kvinnor i krogmiljö som betraktas som dyra i drift. Mannen drabbas av ekonomiska förluster även i kärleksförhållanden med en kvinna, eftersom han förväntas bidra till hennes försörjning och betala för hennes nöjesaktiviteter. I resonemang kring ekonomi upprättas markanta
skillnader mellan könen; kvinnan beskrivs som resurssvag och beroende, i motsats till mannen, som uppfattas vara den part som tillhandahåller ekonomiska medel.
Argumentationerna om kostnader innebär inte bara en problemformulering av den icke-prostituerade kvinnan, utan också en möjlighet för den sexköpande mannen att undkomma en problematisk position som desperat och avvikande. Eftersom ”fitta aldrig är gratis” betalar män alltid i någon form för att komma åt kvinnors kroppar, och sexköparna vill därmed poängtera att män som köper sex inte utmärker sig nämnvärt från övriga män.
Svårigheterna med att ragga på krogen är ett återkommande spörsmål. Exempelvis är sexköparen Klopek frustrerad över att de kvinnor som utseendemässigt är ”8-10 poängare”, det vill säga kvinnor som han själv eftertraktar, har ”skyhöga” krav på att en man ska vara attraktiv för att de ska vara villiga till sex, och på grund av dessa krav anser han att de
detta illustreras ofta genom ett återkommande citat som uppges vara hämtat från
skådespelaren Charlie Sheen: ”Man betalar inte en hora för att hon ska komma utan för att hon ska gå”. Citatet förmedlar den underförstådda betydelsen att icke-prostituerade kvinnor, efter en sexakt, förväntar sig ett vidare umgänge med mannen, vilket är ett scenario som mannen vill och kan undkomma genom sexköp, eftersom det då inte föreligger ”risker för tjejer som vill mer än sex. Ingen som ringer och tjatar om svek”. Sexköpet skildras ofta just som en möjlighet för mannen att kunna få tillgång till en kvinna utan att behöva umgås med henne. Han kan ägna sin tid åt människor som han uppskattar, nämligen andra män, och när behovet av sex uppstår kan detta behov snabbt och enkelt uppfyllas genom sexköp. Att mannen i största möjliga mån vill undvika umgänge med kvinnor förmedlas ofta som en underförstådd självklarhet, men emellanåt uttrycks det explicit, exempelvis när sexköparen tavi förklarar att hans motiv till att köpa sex är att han ”hatar brudar helt enkelt”. Bland sexköparna anses det vara manligt att inte känna känslor för kvinnan, utöver kåthet. Stark sexualdrift, frihet, oberoende och avsaknad av en längtan efter kärlek och emotionell närhet är egenskaper som i sexköparnas skildringar förknippas med maskulinitet, och som en motsats ställs en idealtypisk kvinna, som snarare än av sexuella drifter, drivs av en längtan efter nära relationer och en beroendeställning i förhållande till män. Dessa könsskillnader hänvisas till av sexköparna som svar på frågan om varför gruppen sexköparen tämligen uteslutande består av män. Kvinnor kan nämligen inte, till skillnad från män, ”skilja på kärlek och sex”, menar de.
Bland de icke-prostituerade kvinnorna som tillhör kategorin äkta partners sträcker sig
förväntningarna till ytterligare domäner, nämligen till hushållet. Sexköparen Mullret förklarar att dessa kvinnor ”ofta kopplar sexet till diverse göromål, som att skura badrummet,
Oavsett om den kvinnliga parten i en sexakt är en prostituerad kvinna, en obekant kvinna som påträffats på krogen eller en äkta partner, uppfattas sexet följaktligen allt som oftast som ett handelsutbyte. I sexköparna och sexköpsförespråkarnas föreställningsvärld kan sex ske utan ömsesidig attraktion och njutning. Mannen köper tillfredsställelse och betalar med middagar, drinkar, utförda hushållssysslor, umgänge, emotionell närhet eller med kontanter. Sexakten uppfattas inte som en mellanmänsklig handling, utan snarare som en inommänsklig, vilket kommer till uttryck i de åtskilliga inlägg där sex jämförs med ätande. Själva ätandet är en ensidig handling som mannen står för, och kvinnan liknas vid maten, det vill säga den passiva materia som endast väntar på att ätas upp.
Här måste jag också återkomma till flashbacktrådens frågeställning ”Varför köper ni sex?”, eftersom det är mot bakgrund av resonemangen kring de icke-prostituerade kvinnornas förväntningar som denna fråga ofta får sitt explicita svar; fördelen med sexköp är att det inbegriper att kvinnan byter bort sin rätt till att vara en autonom människa. Den prostituerade kvinnan säljer bestämmandet över sig själv. Vad mannen således betalar för, är att kvinnan ska anpassa sig efter sexköparnas uppfattning om vad en kvinna är, nämligen ett objekt. En sexköpare har därmed köpt sig fri; han har undkommit de icke-prostituerade kvinnornas krav. Han tvingas inte till att förhålla sig till kvinnan som om hon vore en människa med vilja, preferenser, behov och integritet. Hon är endast ett föremål under hans totala kontroll.
Sexköpet utgör för den sexköpande mannen ett spelrum där hans maskulinitet obehindrat kan iscensättas.
Olika kategorier av kvinnor har således också olika funktioner i sexköpet. De verkar från två olika håll; kvinnan som kravställaren pådriver mannen till sexköp, och kvinnan som objekt gör sexköpet tillgängligt. Föreställningarna om kvinnan som kravställare eller objekt utgör den andra byggstenen som jag finner i framställningen av sexköpet som en legitim handling.
5.3 Affärsuppgörelser mellan jämlikar
Sexköparna och sexköpsförespråkare kallar sig emellanåt för ”liberala” och ett av deras mest använda argument inbegriper idén om alla människors rättighet och möjlighet till att
avtal där den ena partens behov av pengar råkar sammanfalla med den andre partens behov av sex. En win-win situation således… Men ska vi tala om etik och värdegrund som rationaliserar motiven till sexköp så kan vi ju, förutom den marknadsekonomiska aspekten och den fria avtalsrätten, lyfta saker som kroppslig autonomi både för mannen och kvinnan. Vad två parter väljer att göra
tillsammans med sina egna kroppar är enbart deras ensak. Att lägga sig i och försöka hindra detta är oetiskt, fascistiskt och strider mot en hel radda grundläggande mänskliga rättigheter”
I citatet skildras sexköpet som ett frivilligt handelsutbyte som gynnar samtliga inblandade parter. Den sexköpande mannen positioneras som en samhällsmedveten försvarare av mänskliga rättigheter, i polaritet till motståndarna, vilka tillskrivs förtryckaregenskaper och därmed positioneras som förövare.
När de liberala idéerna tillämpas i sexköparna och sexköpsförespråkarnas resonemang, skapas moraliska skillnader inte endast mellan motståndare och sexköpare, utan också inom gruppen sexköpare. Två kategorier av sexköpare upprättas och i den ena placeras de sexköpare som utgör en problematisk skara av män, vars handlingar är förkastliga i bemärkelsen att de köper sex av kvinnor som är utsatta för människohandel. Därmed kränker de kvinnors rättighet att bestämma över sin kropp. Sexköparna i Flashbacktråden uppfattar däremot sig själva som ”schyssta”, och en schysst sexköpare vänder sig endast till kvinnor som säljer sex på basis av frivillighet. I argumentationen förekommer en central tanke om att en man ska vara en ansvarsfull och samhällsmedveten, och denna tanke skriver också motståndarna och majoriteten av sexköparna och sexköpsförespråkarna under på. Ansvarsfullhet och
samhällsmedvetenhet är därför att betrakta som knutna till den hegemoniska maskuliniteten. När sexköparnas liberala argument aktualiseras i diskussionen framträder sexköparen som en man som fyller den hegemoniska standarden, eftersom argumentet utestänger bilden av sexköparen som hänsynslös och misogyn; när han markerar avstånd från sexköpare som inte respekterar kvinnors självbestämmande, frikopplas han från den förövarroll som motståndarna tillskriver honom. Istället framställs sexköparen som en man med ideala egenskaper.
Detta liberala argument står samtidigt i konflikt med sexköparna och sexköpsförespråkarnas maskulinitet. Jag har tidigare redogjort för att mannen anses vara berättigad till kvinnan för sex, och att kvinnans självbestämmande över sin kropp innebär för honom en manlig identitetsförlust. När sexköparna intar en liberal hållning föreligger en risk för att två
rättigheter ställs mot varandra; mannen har rätt till kvinnan, men kvinnan har rätt till att neka. Sexköp utgör ett svar på denna inre motsättning. Ett system av ständigt tillgängliga
Han förklarar att den icke-prostituerade kvinnans möjlighet till att neka mannen sex resulterar i att mannen är ”hatisk, arg på kvinnan och samhället”, och att kvinnors nekande
överhuvudtaget är en viktig orsak till att ”hat mot kvinnan finns”, men han konstaterar därefter att nekandet trots allt är oproblematiskt eftersom kvinnor också finns till försäljning: ”Dissar tjejer dig på krogen ja då får pengarna göra sitt”.
Det är primärt som ett svar på motståndarnas återkommande påstående om att sexköpet skadar kvinnor som det liberala argumentet aktualiseras i diskussionen, och när detta sker indelas även prostituerade kvinnor i två kategorier, varav den ena består av kvinnor som säljer sin kropp till följd valfrihet, och den andra av kvinnor som har tvingats in i prostitution. När sexköparna gör denna skillnad på prostituerade kvinnor tycks inga gråskalor föreligga.
Kvinnorna är antingen fullkomligt i händerna på människohandlare, eller fullkomligt frivilliga i sin roll som prostituerad. Oavsett hur de sociala förutsättningarna för en kvinna ser ut, anses all prostitution, förutom den som sker inom ramen för trafficking, vara ett fritt val. Emellanåt konstateras det dock att det förekommer kvinnor som ”tvingats till prostitution p.g.a.
fattigdom eller missbruk”. Argumentationen är därför tämligen ambivalent; sociala
omständigheter både kan, och kan inte, innebära en begränsning för kvinnors valmöjligheter. Även i de fall där den prostituerade kvinnan säljer sex till följd av ofördelaktiga sociala förhållanden, är detta utifrån sexköparnas perspektiv oproblematiskt, eftersom det är frågan om en form av utnyttjande av kvinnor som sker inom ett världsomspännande ekonomiskt system, vars fundament utgörs av exploatering av misspriviligierade människor. Att köpa sex av fattiga eller på andra sätt socialt utsatta kvinnor är därför inte mer problematiskt än andra former av konsumtion, och det ”går inte att fördöma/förbjuda allt dåligt i livet, så att alla går omkring och är lyckliga hela tiden”.
I föregående avsnitt belyste jag att den prostituerade kvinnan görs till ett objekt på en marknad, skapad för män och utan förmåga till vilja och självkontroll. När sexköparna intar den liberala hållningen framställs den prostituerade kvinnan tvärtom som en synnerligen autonom människa. Prostituerade kvinnor beskrivs som ”starka individer som gör medvetna val”. Istället för att könen framstår som motsatser, gör det liberala argumentet mannen och kvinnan till två jämlika individer som delar både själsliga egenskaper och sociala
Angående om huruvida horan njuter eller inte. Det kvittar väl? Hon utför en tjänst och får betalt för det. Huvudsaken är väl att kunden är nöjd och glad? […] Varför lägga känslor och personliga värderingar i resonemanget kring luders självbefinnande?
Sexköparens behandling av kvinnan som om hon vore ett objekt blir oproblematisk genom den affärsmässiga överföringen av pengar från mannen till kvinnan. Hans likgiltighet inför hennes upplevelse av sex med honom blir legitim, såtillvida han betalar och hon deltar frivilligt i affären. Transaktionen av pengar skapar ett handlingsutrymme för mannen att behandla en individ som ett föremål. Var dras då gränsen för detta handlingsutrymme? Hur långt kan mannens likgiltighet gå? Har han rätt att förnedra kvinnan? Får han vara våldsam mot henne? Det är en splittrad bild som förmedlas, och när sexköparna väl har intagit positionen som schyssta sexköpare tycks de tänja på gränsen. Att ”spotta i ansiktet, vara hårdhänt […] eller kissa” på en prostituerad kvinna är oproblematiskt, enligt sexköparen toppmeny, och Sandgathe tänker sig att fördelen med att köpa sex innebär en möjlighet att agera dominant gentemot en kvinna. I handlingsutrymmet ingår också verbala smädelser av prostituerade kvinnor. De kan kallas bland annat för ”luder”, ”slynor” och ”smutsiga negerfittor” utan att någon sexköpare uttrycker att detta är problematiskt.
Den liberala hållningen inbegriper också för sexköparna och sexköpsförespråkarna att sexköpet inte definieras som ett köp av en kropp, utan av en tjänst. Kvinnor som lever i prostitution benämns som ”leverantörer av avsugning[ar]” och beskrivs som vilka ”löneslavar som helst”. Tidigare har jag redogjort för att kvinnan inte anses kunna särskilja kärlek och sex, till skillnad från mannen. Beskrivningarna av prostitution som ett vardagligt och
är central när sexköparna argumenterar utifrån det liberala perspektivet. Argumentationen innebär att den sexköpande mannen står fri från krav på att uppvisa hänsyn till den
prostituerade kvinnans känslor eller sociala omständigheter vid ett sexköp, eftersom hon endast säljer en tjänst.Relationen mellan två parter i en affärsuppgörelse innebär dock
ytterligare en betydande aspekt; kunden kan endast ställa krav på den utförda tjänsten, det vill säga på lokalvårdarens förmåga att städa lokalen. Kraven omfattar inte lokalvårdarens
könstillhörighet eller utseende eftersom lokalvårdarens kropps är ointressant för den kund som vill ha en städad lokal. Resonemangen medför en motsägelsefullhet eftersom det i all väsentlighet är just kvinnans kroppsliga aspekter som sexköparna uttrycker önskemål om. Jag har i tidigare avsnitt visat att den prostituerade kvinnan får en betydelse i relationen mellan hennes fysiska utformning och mannens preferenser. Detta innebär att sexköparens mål med sitt sexköp är kvinnans kropp, och således inte hennes tjänster. Deras föreställning om att sexköpet är en tjänst på en ekonomisk marknad utgör den tredje byggstenen som jag urskiljer i framställningen av det legitima sexköpet.
5.4 Sexköparen som offer och hjälte
Även om sexköparnas liberala argumentation inbegriper en uppfattning om att sexköp är en affärsuppgörelse som står befriad från känslor och personligt engagemang hos de inblandade parterna, är känslor samtidigt en betydande komponent i sexköparnas berättelser om sina sexköp och möten med kvinnor av olika slag. Emotioner som kommer till uttryck är ofta förknippade med föreställningar om privilegier, status och maktrelationer mellan könen:
Poängen var väl när jag köpte sex att jag var den som tjejerna utnyttjade, det kändes verkligen som om att de hade det bättre än mig. De verkade också veta vad de ville ha rent sexuellt, en till och med frågade snällt om jag ville slicka henne, men kände mig utnyttjad nog som det var
Har alltid haft lätt att få kontakt med folk även av det kvinnliga könet, men mera än så blir det inte, har i alla år fått höra du är fin du är snäll mm men vi kan bara vara vänner. fattar du hur det känns efter att fått höra det i 15-17 års tid L fan skit jobbigt.
I citaten beskriver två sexköpande män känslor av att vara nedslagen, utnyttjad och
exempelvis när Andy USA beskriver sina känslor efter ett sexköp: ”Efteråt slogs man alltid av tanken, fan är det inte [de prostituerade kvinnorna] som utnyttjar oss dumma män? L”. Han föreställer sig att prostituerade kvinnor som grupp drar fördelar av att gruppen män är ”dumma”.
Att mannen är missgynnad på det sexuella planet anses delvis bero på biologi. Mannens starka sexualdrift innebär att han behöver ha sex mer frekvent än kvinnan för att känna sig tillfreds. Han riskerar att må ”psykiskt dåligt” av sin ”sexuella nöd”, och utfallet av hans intensiva begär är att kvinnan kan ha sex närhelst hon önskar, vilket betraktas som ”ojämställt och trist”. Det orättvisa förhållandet mellan könen uppfattas också vara kulturellt betingat. Jag har i tidigare avsnitt belyst att det svenska samtida samhället anses vara ett historiskt undantag när det gäller det negativa förhållningssättet till sexköp. Sexköparna och sexköpsförespråkarna menar att kriminaliseringen av sexköp är ett utslag av de svenska feministernas vidsträckta inflytande över nationen. Feministerna har kämpat för att begränsa mannens tillgång till kvinnan, och denna kamp har de vunnit, vilket inte endast har resulterat i sexköpslagen utan också i att det har blivit ”förenat med ett stort stigma att ens diskutera sexköp”. Mannen förtrycks genom svenska normer eftersom hans sexualdrift har kommit att ”anses som lite ful”, och känslor som detta förtryck uppbådar hos sexköparna formuleras av sexköparen Quack: ”Att vara man i ett feministiskt samhälle börjar vara lika farligt som att vara jude under Hitlers styre i Tyskland.”
sanningen”. Känslorna av att vara missgynnad och kränkt, som uppkommer hos sexköparen när kvinnor bestämmer över sina kroppar, förefaller vara en motor för sexköpet.
Det ojämlika förhållandet mellan mannen och kvinnan på det sexuella planet skapar möjligheter för kvinnan att profitera på män, hävdar sexköparna. Kvinnan har ”sedan
urminnes tider utnyttjat” sitt överläge över mannen ”för att tillskansa sig pengar”, och därtill ”njuter hon av att luras lite och få pengar för det”. Förekomsten av prostitution beskrivs ofta just som ett exploaterande av män. Exempelvis ifrågasätter sexköparen greger12 den
prostituerade kvinnans rätt att ”utnyttja killen genom att ta betalt för en drift som för köparen är så stor att han inte kan låta bli oavsett om han måste betala”. Likt flertalet andra sexköpare tycks han anse att mannen inte ska behöva betala för sex med en prostituerad kvinna, eftersom mannen kan uppleva transaktionen av pengar som sker vid ett sexköp som ett ”psykologiskt och ekonomiskt övergrepp” på honom själv.
Emellanåt använder sexköparna allegorier för att förklara det ojämlika förhållandet mellan mannen och den prostituerade kvinnan. När sexköparen nyhanare argumenterar för att sexköp inte kan tolkas som ett utnyttjande av kvinnor, jämför han den sexköpande mannen vid en skadad patient ”som sprutar blod” på en akutmottagning. Den sexköpande mannen framställs därmed som nödställd och hjälplös individ vars situation fordrar sympatier och omsorg. Prostitution likställer nyhanare med läkaryrket, det vill säga ett högstatusyrke som inbegriper makt över liv och död, och den läkarvård som sker på en akutmottagning avser att beskriva innebörden i en sexakt mellan den sexköpande mannen och den prostituerade kvinnan. Den underförstådda betydelsen som förmedlas genom denna allegori är att sexköp är
livsnödvändigt för mannen, och att sexakten med en prostituerad kvinna är den enda aktivitet genom vilken han åter kan bli fullkomlig.
Sexköparna och sexköpsförespråkarna betonar ofta att det är ”en myt att det skulle vara synd om flickor som knullar mot ersättning”, och de protesterar mot den ”offerpropaganda” som framställer prostituerade kvinnor som ”svaga offer utan egen vilja”. Det finns ”väldigt många” prostituerade kvinnor ”som tycker det är kul att bo på lyx hotel och dricka skumpa och ha kul och som motprestation knulla dom”. De prostituerade kvinnorna beskrivs ofta just som rika och priviligierade. De ”glider i gräddan på Stureplan, tro mig, jag träffar dom ute med skumpa i hand och diamanter i nyllet” hävdar Bonso.
