Självständigt arbete 15hp, Kalmar

Självständigt arbete 15hp, Kalmar

Operationssjuksköterskors upplevelser av

hot mot patientsäkerheten under operation

Författare: Joacim Svensson Termin: VT 2015

Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå: Avancerad nivå

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Operationssjuksköterskor har upplevt att operationssalen är en mycket utmanade miljö för patientens välbefinnande. Operationssalen är en högteknologisk miljö där fel och brister kan äventyra patientens säkerhet. Den omvårdnadsteoretiska grunden var hämtad från Knud Ejler Løgstrup.

Syfte: Syftet var att beskriva risker som identifierats av operationssjuksköterskor samt beskriva hur de upplevde att patientsäkerheten äventyrades i perioperativ vård.

Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på sex intervjuer.

Resultat: Resultatet visade att operationssjuksköterskor upplevde medlemmar ur operationsteamet att vara var oförberedda inför dagens operationer, vilket upplevdes förvånande av operationssjuksköterskorna. Vidare upplevde operationssjuksköterskorna en oro hur operationsteamet skulle arbeta. Upplevelsen av att olika teammedlemmar drev åt olika håll var påtaglig. Operationssjuksköterskorna upplevde att teamet kunde ignorera deras uppmaningar om hur teammedlemmar skulle förhålla sig till den sterila miljön. Vidare kunde operationssjuksköterskorna uppleva att de inte fick tid att räkna ihop sina instrument och dukar vilket äventyrade patientsäkerheten.

Slutsats: Operationssjuksköterskorna upplevde att operationsteamet arbetar olika vilket kunde bero på dåliga förberedelser, dålig kommunikation, otydliga mål och roller i den perioperativa vården.

ABSTRACT

Background: OR nurses have experienced that the operating room is a very challenging environment for the patient’s well-being. The operating room is a highly-technical environment where errors can occur. The nursing theory is based on Knud Ejler Løgstrup. Aim: The aim was to describe the risks that have been identified by OR nurses, as well to describe their experience when the patient safety was at risk in perioperative care.

Method: A qualitative study based on six interviews with OR nurses.

Result: The result indicated that some members of the surgical team were unprepared, in undertaking the designated surgical procedures of that day. This came as a surprise for the OR nurses, who further experienced concerns about how the surgical team should work; the feeling that the surgical team was working at cross-purposes was obvious. The OR nurses felt that members of the surgical team would ignore their requests on how the team should handle the sterilized environment. Later, the nurses observed that they were not given the time to count down the surgical instruments and the surgical drapes.

Conclusion: The OR nurses experienced that the surgical team worked at cross-purposes to their own methodology, which could be because of bad preparations, miscommunication, differing goals, or differing understanding about how to accomplish the necessary perioperative care.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING……….…..….…1

2 BAKGRUND……….……...1

2. 1. Vårdskador och patientsäkerhet……….……...…1

2. 2. Operationssjukvård……….…….….2

2. 3. Operationssjuksköterskor……… …….….…...4

2. 4. Operationssjuksköterskors etiska förhållningssätt……… ……...……...5

2. 5. Det etiska kravet……….…...…..6

2. 6. Patientens perspektiv……….….…….7

3 PROBLEMFORMULERING……….……..…...8

4 SYFTE……….…………...8

5 METOD……….………….8

5. 1. Urval och deltagare……….………..….9

5. 2. Datainsamling……….……….…..10

5. 3. Dataanalys………..……...11

5. 4. Forskningsetiska överväganden ………....…….…..12

6

RESULTAT………..……...……...12

6. 1. Risker och upplevelser under preoperativ vård.………..……...…..….12

6. 2. Risker och upplevelser under intraoperativ vård…..……….………….…..14

6. 3. Risker och upplevelser under preoperativ vård.………...…17

7 DISKUSSION………...17

8 SLUTSATS……….….….…23

9 REFERENSER ...24

1

1 INLEDNING

Operationssalen är en miljö som kan beskrivas som en av de mest komplexa och avancerade miljöerna inom sjukvården. Brister i operationssalens hygieniska standard, funktionalitet, defekter i medicinteknisk apparatur eller bristande sterilitet är exempel på faktorer som kan äventyra patientsäkerheten och på sikt även orsaka en vårdskada av mer eller mindre allvarlig karaktär (Bäckström, 2012). I värsta fall kan vårdskadan få katastrofala följder och till och med leda till att patienten avlider. Därför är det nödvändigt att utforma operationsmiljön till en så säker vårdplats som möjligt (Nilsson, Lindberg, Gupta & Vegfors, 2009). Eftersom operationssjuksköterskor ska garantera både sina egna och patienters säkerhet under operation har hon en viktig roll i arbetet med att förebygga vårdskador. För att kunna arbeta förebyggande kan det vara värdefullt att ta reda på vilka risker operationssjuksköterskor identifierat och när de upplevt att patientsäkerheten äventyrats.

2 BAKGRUND

2. 1. Vårdskador och patientsäkerhet

En vårdskada är en skada som drabbat patienten i mötet med hälso- och sjukvården.

Årligen drabbas 100 000 patienter av någon form av vårdskada och cirka 3 000 patienter avlider till följd av skadan. Patienter som har en kontinuerlig kontakt eller vårdas en längre tid inom sjukvården löper en högre risk att utsättas för vårdskador. Skadorna kan vara fysiska eller psykiska och mer eller mindre allvarliga (Socialstyrelsen, 2009). Enligt patientsäkerhetslaget definieras en vårdskada som att den kan vara av övergående karaktär, ge kvarstående konsekvenser för resten av livet eller till och med innebära att patienten avlider till följd av skadan (SFS 2010:659).

2 systematiskt säkerhetsarbete i operationssjukvård skulle kunna minska risken för vårdskador (Hambraeus & Tammelin, 2013).

Forskningen om patientsäkerhet i perioperativ vård berör generellt sett olika typer av aspekter på patientsäkerheten före, under och efter operation. Forskning om patientsäkerhet under operation har pågått sedan 1970-talet. Den äldsta studien från 1972 visar bland annat att jourarbetet medför kirurgiska vårdskador och att de vårdrelaterade infektionerna ökar vid jourarbete (Goldman, McDonough, & Rosemond, 1972). Senare forskningsresultat stödjer denna forskning och menar att en av de vanligaste miljöerna där patientsäkerheten är hotad är vid skiftarbetet och vid tidspress (Åkerstedt & Kecklund, 2013).

Andra aktuella studier visar att kommunikation är en förutsättning för att arbeta och att kunna bedriva en säker vård och att när kommunikationen brister är detta en bidragande orsak till att patienter utsätts för vårdskador. Vidare i studierna beskrivs att vid muntliga överrapporteringar finns risk att en väsentlig del av det som är betydande för vården av patienten inte rapporteras, vilket hotar patientsäkerheten (Wallin & Thor, 2008; Fernandez, Tran, Johnson & Jones, 2010; Braaf, Riley & Manias, 2015). Andra studier visar att patientsäkerheten kan garanteras och upprätthållas på ett säkrare sätt om operationsteamet använder sig av mallar eller checklistor för att på så sätt förbättra kommunikationen. Exempel på sådan checklista är WHO:s checklista för säkra operationer (Haynes, Weiser, Dziekan, Berry, Lipsitz, & Gawande, 2011; Weldon, Korkiakangas, Bezemer, & Kneebone 2013).

Patientsäkerhet i perioperativ vård specifikt fokuserat ur operationssjuksköterskans perspektiv framstår som sparsamt studerat. En studie av Alfredsdottir & Bjornsdottir (2008) visar att operationssjuksköterskor känner stort ansvar gentemot att patienterna ska må bra i din utsatta miljö som patienterna befinner sig i. Operationssjuksköterskorna kunde identifiera en rad faktorer som kunde hota patientsäkerheten såsom att operationerna skulle genomföras hastigt vilket försvårade koncentrationsförmågan. Ett annat identifierbart hot var storleken på arbetsstyrkan, ibland var operationsavdelningarna överbemannade och ibland underbemannade vilket omintetgjorde att raster fick ställas in samt att övertid var vanligt.

3 operationen. Studien visade att operationssjuksköterskorna gärna ville vara steget före operatörerna genom att tänka i ett längre perspektiv om kommande moment under operationen. Genom att de på detta sätt identifierade eventuella kommande risker som kunde äventyra patientsäkerheten upplevde operationssjuksköterskorna att de arbetade förebyggande (Kelvered, Öhlén & Gustafsson, 2012). Studier som belyser operationssjuksköterskors upplevelser av när patientsäkerheten äventyrats förefaller alltså vara ett relativt outforskat område. För att kunna arbeta förebyggande kan det vara värdefullt att ta reda på vilka risker operationssjuksköterskor identifierar och när de upplever att patientsäkerheten äventyras.

2. 2. Operationssjukvård

Operationssjukvård omfattas av förberedelser inför operationen, d. v. s. tiden före det kirurgiska ingreppet (preoperativ vård), omhändertagande under operationen, d. v. s. tiden då patienten kommer in i operationssalen och operationen påbörjas med knivstart till att patienten har fått förband över sitt operationssår (intraoperativ vård) och efter operationen då patienten är har fått sitt förband och förbereds för att lämna operationssalen och vårdas på en uppvakningsavdelning (postoperativ vård) (Hambraeus & Tammelin, 2013). Samlingsbegreppet för dessa tre faser kallas för perioperativ vård (Lindwall & von Post, 2012).

I operationssjukvård utsätts patienten för allvarliga risker som kan äventyra patientsäkerheten och orsaka vårdskador. Riskerna är komplexa och många. De vanligt förekommande riskerna är risken för trycksår, muskel- och nervskador samt förväxling av identitet eller kirurgiskt ingrepp (Hansen & Brekken, 2012). Andra, men ändå allvarliga risker för patienten är defekt medicinteknisk apparatur, bristande hygien och osäker instrumentering (Lindwall & von Post, 2012).

4 patienten korrekt och på ett säkert sätt läggs upp och placeras på operationsbordet, så kallad positionering (Lindwall & von Post, 2012). Utgångspunkten för samtliga yrkeskategorier är att all omvårdnad ska bedrivas på ett sådant sätt att den uppfyller krav på en god och säker vård (SFS 1982:763). Yrkeskategorierna har olika och specifika ansvarsområden i omhändertagandet av patienten, exempelvis ansvarar anestesipersonal för sövning och smärtlindring, medan undersköterskor bistår operationssköterskor med positionering och att räcka fram olika sterila förpackningar till operationssjuksköterskorna.

2. 3. Operationssjuksköterskor

Operationssjuksköterskor har i operationssjukvården en specifik roll i omhändertagandet av patienten som ingen annan av yrkeskategorierna kan fylla (Bäckström, 2012). För att förhindra vårdskador och upprätthålla patientsäkerheten måste operationssjuksköterskor inhämta kunskap om hur de rätt omhändertar patienten inne på operationssalen (Lindwall & von Post, 2012; Hansen, Loraas & Brekken, 2012).

Operationssjuksköterskors specifika yrkesutövning innebär att de ska förbereda patienten för det kirurgiska ingreppet. De måste ha kunskap om hur man omhändertar och korrekt använder den högteknologiska medicinska apparatur som används under operationen. De ska ha adekvat kunskap om hur man steriltvättar operationsfältet och kunna klä patienten med sterila dukar på ett för operationssjuksköterskors och för patienten säkert sätt. Vidare måste operationssjuksköterskor säkert överräcka instrument till operatörerna (Riksföreningen för operationssjukvård, 2011).

5 2. 4. Operationssjuksköterskornas etiska förhållningssätt

I operationssjukvård uppstår en relation mellan operationssjuksköterskan och patienten som kräver ett etiskt förhållningssätt. Operationssjuksköterskor bör garantera att patienten självständigt fattar beslut i enlighet med patientens behov och värderingar (Birkler, 2008). I vårdandet bör operationssjuksköterskor inte enbart följa regler utan också lyssna till patientens önskemål och därmed bekräfta patientens välbefinnande (Lindwall & von Post, 2012).

Det etiska förhållningsättet i relationen mellan operationssjuksköterska och patient kan vara svårhanterligt. Patienten blottställer sig för operationssjuksköterskan vilket leder till att patienten gör sig sårbar. En naturlig tillit mellan vårdpersonal och patienten är viktigt (Eide & Eide, 2007). Patientens självbestämmande och integritet har inskränkts totalt genom att patienten har utlämnat sig till operationssjuksköterskan. Patientens tillgång till sin egen kropp förminskas och hon exponeras inför andra. Det är av yttersta vikt att operationssjuksköterskorna har förmåga att förstå den maktlöshet och utsatthet som patienten upplever (Larsson Mauleon, 2012). Patientens sårbarhet, utlämnande och maktlöshet medför också ett maktövertagande till operationssjuksköterskan. Med makt följer ansvar. Ansvaret kan indelas i ett inre och ett yttre ansvar. Det inre ansvaret innebär ett djupt personligt ställningstagande. Det yttre ansvaret bygger på plikt för vårdprofessionen vilken utgår från föreskrifter, lagar och regler. Genom att beskåda världen ur patientens ögon kan förståelsen hos vårdaren leda till en insikt som kan lindra lidandet hos patienten (Sjögren, 2012). Genom förståelsen kan operationssjuksköterskor växa i sin profession. Därmed kan operationssjuksköterskor bidra till en ökad patientsäkerhet (Lindwall & von Post, 2012).

6 2. 5. Det etiska kravet

Det etiska kravet är en förpliktelse från operationssjuksköterskornas sida att handla utifrån sin patients vilja och utgå från patientens krav (Eide och Eide, 2007). Etikprofessorn Knud Ejler Løgstrup (1905-1981) publicerade 1994 boken, Det etiska kravet. Løgstrup menar att ta ansvaret från en människa är ett tecken på maktmissbruk, medan att ta ansvar för en människa är att leva upp till vad han kallar det etiska kravet. Det etiska kravet är inte redan på förhand avgjort eller nertecknat. Det etiska kravet är subjektivt och uppstår i mötet mellan två människor. Likväl är det etiska kravet att ta ansvar för en annan människas liv som blir utlämnat åt någon annan. En människa håller en annan människa i sina händer (Løgstrup, 1994).

Operationssjuksköterskors etiska krav är inte på förhand givna eller självklara utan utgör en del av den subjektiva etiken. Operationssjuksköterskors etiska krav fokuserar på att handla efter den övertygelse hon själv bär med sig och utgår från osjälviskhet. Det subjektiva kravet bygger på operationssjuksköterskors övertygelse men även på hennes tro och livsvärld. Det är således av stor vikt att operationssjuksköterskor, innan mötet med patienten, inte skapar sig en etisk övertygelse med normer som kan brukas som att ta ansvar från en patient till skillnad från att ta ansvar för en patient. Att ta ansvaret från en människa innebär ett maktmissbruk. Ett exempel på maktmissbruk är om operationssjuksköterskans egna etiska övertygande står i hinder för patientens vård. Hon bör därför bemöta patienten som ett oskrivet blad. Løgstrup (1994) menar att det inte är någons rätt att överföra till någon annan sina övertygelser eller uppfattningar.

7 Operationssjuksköterskor måste ha personligt mod att ta sig an och ansvara för patienten när denne är utlämnad i en operationssal. Martinsen menar i sin tolkning av Løgstrups idéer om operationsvård att operationssjuksköterskorna ska glömma sig själva och vara ett med patienten. Genom att följa och vårda patienten uppstår en integritet och operationssjuksköterskor kan då inte uppträda nonchalant (Martinsen, 2012). Om operationssjuksköterskor utnyttjar sin ställning som makthavare i sin profession så kan detta strida mot det ömsesidiga vårdandet. Utövandet av stark eller oönskad paternalism kan på sikt orsaka ett vårdlidande genom att patientsäkerheten blir hotad.

Løgstrup (1994) skriver även om spontana och instängda livsyttringar. De spontana livsyttringarna kommer ur spontanitet i möten och sker utan baktanke, de har sin grund i tillit, respekt och kärlek. Den som visar respekt får således respekt. Att ge respekt är något som görs spontant och oreflekterat, detta sker när det etiska kravet följs. Instängda livsyttringar som misstänksamhet och självupptagenhet finns i relationer där människorna inte litar på varandra. Spontana och instängda livsyttringar finns i varje situation mellan två människor. I relationen mellan operationssjuksköterskorna och patienterna finns både spontana och instängda livsyttringar. Att ta ansvar för en människa har sin grund i de spontana livsyttringarna medan att ta ansvar från en människa har sin grund i instängda livsyttringar Løgstrup (1994).

2. 6. Patientens perspektiv

8 genom att operationsteamet kontinuerligt berättar och förklarar för henne vad som händer under operationens gång. Hos den sövda vårdtagaren kan detta inte skapas under operationen utan måste byggas upp innan hon sövs (Hansen, 2012).

Vårdarens makt över vårdtagaren är inte förenlig med vårdandets idé. Den som vårdar har inte som uppdrag att genomföra sin vilja utan patientens vilja. Hon överlämnar sin makt i vårdarens händer genom fenomenet fullmakt, men den kan endast ges om vårdaren anses som värdig att ta emot den. Fullmakt innebär att vårdaren kan handla i ett särskilt syfte för vårdtagarens bästa. Dock kan den makten övergå till ett maktmissbruk, patienten nödgas då att, om denne ha kraft, att kämpa för sin existens (Rundqvist, 2012).

3 PROBLEMFORMULERING

Forskning och litteratur visar att operationssjukvård är komplex vård som dessutom bedrivs i en komplex miljö med förekommande risker som skulle kunna äventyra patientsäkerheten och leda till att patienter drabbas av vårdskador. Ett stort ansvar för patientsäkerheten ligger hos operationsteamet genom att de har en annan människas liv och kropp ”i sina händer” då patienten är totalt utlämnad till operationsteamet under operationen. I operationsteamet ingår operationssjuksköterskan som ska kunna garantera säkerheten för patienten under operation. Forskning om hur operationssjuksköterskor upplever när patientsäkerheten äventyras under operation är begränsad. Genom att beskriva risker som identifierats av operationssjuksköterskor samt beskriva hur de upplevde att patientsäkerheten äventyrades i perioperativ vård kan patientsäkerheten stärkas och risken för vårdskador ytterligare minskas.

4 SYFTE

Studien hade två syften; ett syfte var att beskriva risker för vårdskada i perioperativ vård som identifierades av operationssjuksköterskor. Det andra syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av att patientsäkerheten hotades.

5 METOD

9 använts. En sådan ansats innebär att forskaren fokuserar på människors erfarenheter och upplevelser av olika situationer eller fenomen. Det finns inga absoluta sanningar. Forskaren väljer att studera varje händelse, erfarenhet, upplevelse etc. som unik (Henricson & Billhult, 2012).

5.1. Urval och deltagare

Ambitionen var att deltagarna i studien skulle väljas ut genom ett strategiskt urval. Ett strategiskt urval innebär att välja deltagare som kan ge specifik information om det fenomen som fokuseras. I studier med kvalitativ ansats deltar oftast färre deltagare eftersom en stor homogen grupp av personer kan resultera i ett överväldigande datamaterial vilket kan försvåra för forskaren och riskera att det unika går förlorat (Henricson & Billhult, 2012). Kriterierna för deltagarna som skulle ingå i studien var att de var sjuksköterskor med vidareutbildning i operationssjukvård, hade minst ett års erfarenhet från arbete inom operationssjukvård samt att de hade upplevt hot mot patientsäkerheten i perioperativ vård.

Under våren 2014 gjordes intervjuer med operationssjuksköterskor från två länssjukhus i södra Sverige. Vid båda dessa länssjukhus bedrevs både akut och elektiv verksamhet. Cirka 30 operationssjuksköterskor arbetade på operationsavdelningarna på vartdera sjukhuset. Sjukhusen valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval innebär att forskaren väljer de platser och deltagare som finns tillgängliga för forskaren (jfr Henricson & Billhult, 2012)

10 Samtliga sex deltagare var kvinnor och hade arbetat som operationssjuksköterskor mellan 2-25 år. Den initiala kontakten med deltagarna skedde genom epost där bilaga I bifogades. Tid och plats för intervjuerna bestämdes via epost. Vid intervjutillfället innan intervjuerna påbörjades gavs åter muntlig information till deltagarna om studiens syfte, tillvägagångssätt och om deltagarnas frivillighet och rättigheter.

5. 2. Datainsamling

Datainsamlingen har gjorts med kvalitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer lämpar sig väl när forskaren söker efter skildringar i syfte att skapa förståelse kring ett eller flera fenomen. Det finns olika typer av kvalitativa intervjuer, några exempel är ostrukturerade intervjuer, strukturerade intervjuer med en eller flera öppna frågor, och informell konversationsintervju. Strukturerad intervju med öppna frågor innebär att intervjun är flexibel och att deltagaren får en större möjlighet att berätta om sina erfarenheter (Danielsson, 2012).

Under intervjuerna användes öppna frågor för att främja att deltagarna kunde tala fritt om hur de uppfattat och upplevt de aktuella situationerna. Intervjuerna inleddes således med frågan: ”Berätta gärna om en eller flera olika händelser under operation där du upplevde att

patientens säkerhet sattes ur spel eller äventyrades och hur du upplevde detta”. Följdfrågor

ställdes spontant utifrån vad deltagarna berättade om. Exempel på följdfrågor var: Hur

upplevde du då? På vilket sätt tror du att det spelade roll? Hur kommer det sig att det är på detta viset? o.s.v.

Samtliga sex intervjuer ägde rum på deltagarnas arbetsplatser och varierade mellan 28 och 48 minuter. Intervjuerna spelades in och-, transkriberades därefter ordagrant. Transkriberingen resulterade i 43 sidor text.

5. 3. Dataanalys

11 beskriva variationerna genom att identifiera likheter och skillnader i textinnehåll. Skillnader och likheter i texten kan identifieras och uttryckas i kategorier och teman.

Lundman och Hällgren-Graneheim (2012) beskriver ett flertal olika vedertagna analytiska begrepp som kan användas under analysprocessen. De analytiska begreppen som använts här för att analysera texten är analysenhet, domän, meningsenhet, kondensering meningsenhet, abstraktion och kod.

12 5. 4. Forskningsetiska överväganden

De forskningsetiska överväganden som gjorts i denna studie utgår från Vetenskapsrådets fyra etiska krav vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 1990).

Informationskravet innebär att forskaren ska informera uppgiftslämnare och deltagare om deras del i projektet. Det innebär också att informera om att deltagandet är frivilligt och att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan om de vill. Informationen om studien ska vara detaljerad. I förhandsinformationen ska bland annat syftet anges och hur undersökningen kommer att utföras. Eventuella risker bör också redovisas (Vetenskapsrådet, 1990). I Informationsbrevet (Bilaga I) framkommer det för deltagarna vad studien avser att studera, information om frivillighet samt om konfidentialitet.

Samtyckeskravet innebär att de som medverkar i forskning har rätt att själva avgöra hur länge de vill delta och på vilka villkor ett sådant deltagande ska gå till. De kan välja att avbryta sin medverkan utan några negativa konsekvenser för dem själva. I samtyckeskravet ingår även att det inte får föreligga något beroendeförhållande mellan forskaren och deltagaren (Vetenskapsrådet, 1990). I informationsbrevet (Bilaga I) framkom tydligt att deltagaren när som kunde avbryta sin medverkan, utan några som helst konsekvenser. Detta upprepades även kort innan påbörjandet av inspelning av intervjuerna. Något beroendeförhållande förekom inte då författaren inte tidigare hade någon relation till deltagarna.

Konfidentialitetskravet innebär bland annat att alla uppgifter om identifierbara personer ska antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda individer inte kan identifieras av utomstående (Vetenskapsrådet, 1990). Konfidentialitetskravet uppfylldes genom avidentifiering av intervjumaterialet. Varje intervju fick en kod där deltagarna numrerades från I-VI. Namn och geografiska platser justerades till XXX eller utelämnades.

13 inte att delges med någon annan än författaren till denna studie. Datamaterialet kommer efter godkänd examination att förstöras.

6 RESULTAT

Syftet var att beskriva risker som identifierades av operationssjuksköterskor samt beskriva hur de upplevde att patientsäkerheten hotades i perioperativ vård. Resultatet presenteras i relation till den perioperativa vårdens olika faser som Risker och upplevelser under preoperativ vård, Risker och upplevelser under intraoperativ vård samt Risker och upplevelser under postoperativ vård.

6. 1. Risker och upplevelser under preoperativ vård

En risk som identifierades av operationssjuksköterskorna var att operatörerna upplevdes som oförberedda inför dagens operationer och att de bristande förberedelserna hotade patientsäkerheten. Operationssjuksköterskorna upplevde förvåning över den bristande framförhållningen operatörerna kunde visa. Operationssjuksköterskorna upplevde att operatörerna var dåligt informerade och dåligt pålästa angående vilka patienter och vilken typ av ingrepp som skulle genomföras under dagen.

”Jag kan tycka att patientsäkerheten åsidosätts på grund utav att operatörerna är dåligt pålästa innan, vilket kan förvåna. det händer ju alltså att flera operatörer inte vet vad se ska

vara eller göra på morgonen, vet inte överhuvudtaget om att de ska vara på operation, jag som nonchalant och frustrerande” (I).

Operationssjuksköterskorna upplevde frustration över den bristande framförhållningen då operationsteamet inte exempelvis läst på angående patientens anamnes före operationens ingrepp. Trots att operationssjuksköterskorna försökte förklara för operatörerna vikten av god framförhållning i den preoperativa vården ignorerades operationssjuksköterskornas påpekanden, detta ledde till en ökad frustration hos operationssjuksköterskorna över att hela tiden behöva påpeka värdet av god framförhållning. Operationssjuksköterskorna upplevde nonchalans från operatörerna men framförallt upplevdes nonchalans gentemot patienten.

14 medicintekniska apparaturen fungerade. Detta medförde flera hot mot patientsäkerheten då draperingsmaterialet kunde skada patientens hud. Detta resulterade i att operationssjuksköterskorna upplevde irritation och förvirring i de preoperativa förberedelserna av patienterna då delar av operationsteamet fortsatte att positionera patienterna olika, trots att det var samma typ av ingrepp, detta kändes osäkert då ansvarsfrågan blev oklar. Samtliga operationssjuksköterskor upplevde oro över att operationsteamet var oförberedda i hur den medicintekniska apparaturen fungerade.

En ytterligare risk som operationssjuksköterskorna identifierade var hur WHO:s checklista användes. Operationssjuksköterskorna upplevde att WHO:s checklista fylldes i slentrianmässigt och dåligt. Det verkade uppstå förvirring angående vem som var ansvarig för att fylla i checklistan innan operationen skulle påbörjas. Ifyllandet av WHO:s checklista skedde undermåligt och ibland ignorerades inte bara en punkt av checklistan utan till och med kunde hela checklistan ignoreras. Detta upplevdes som obehagligt och besvärligt av operationssjuksköterskorna.

”Ingen ansvarar för att WHO:s checklista följs, ingen som checkar av den punkt för punkt det upplever jag sker mer eller mindre slentrianmässigt och dåligt” (I).

6. 2. Risker och upplevelser under intraoperativ vård

Operationssjuksköterskorna upplevde att arbetet under operation ställde höga förväntningar på den egna yrkeskompetensen då arbetet i operationsmiljö upplevdes avancerat. Operationssjuksköterskorna upplevde det riskfyllt då operationsteamet inte arbetade som ett team utan att varje enskild medlem drev åt olika håll. I operationsteamet fanns brister i rutinerna hur operationsteamet skulle omhänderta patienten under operation. Det fanns oftast ingen kontinuitet i arbetssättet hos operationsteamet vilket upplevdes som ett hot mot patientens säkerhet. Operationssjuksköterskorna upplevde således en frustration över hur operationsteamet arbetade.

15 rutinerna upplevdes svåra, frustrerande och irriterande för operationssjuksköterskorna att hantera och förhålla sig till. Samtliga operationssjuksköterskor upplevde att de ägnade mycket tid åt att förbereda patienten sterilt inför operation. Operationssjuksköterskorna uppfattade att de upplevdes besvärliga och mångordiga när de påpekade hur medlemmarna i operationsteamet borde agera för att inte kontaminera det sterila området eller de sterila instrumenten.

Operationssjuksköterskorna upplevde irritation när det sterilklädda operationsteamet skulle bryta den sterila cirkeln på operationssalen och därmed utsätta sig själva och patienten för kontaminering. Samtliga operationssjuksköterskor försökte upprätthålla steriliteten och påpekade att andra i operationsteamet gjort fel och trots att operationssjuksköterskorna påpekade felaktigheterna fortsatte medlemmar ur operationsteamet att kontaminera. Operationssjuksköterskorna upplevde då att medlemmarna nonchalerade dem samt nonchalerade steriliteten vilket ledde till att patientsäkerheten upplevdes hotad. Operationssjuksköterskorna kunde uppleva sig överkörda och att de inte blev respekterade i sin profession. På sikt ledde detta till insikten hos operationssjuksköterskorna att de var medvetna om att operationsfältet var osterilt men de upplevde att de inte hade någon möjlighet att kunna göra något åt saken.

En risk för hotad patientsäkerhet som operationssjuksköterskorna upplevde var vid avlösning på operationssalen. Om operationssjuksköterskorna blev avlösta på operationssalen av någon annan av operationssjuksköterskorna och instrumenten inte hade räknats korrekt från början av operationen upplevdes detta hotfullt, farligt och oroväckande. Om det exempelvis skulle fattas ett knivblad eller dukar så hade de avlösta operationssjuksköterskorna undrat vart dessa föremål hade tagit vägen och på sikt upplevdes detta livsfarligt för patienten.

16 Operationssjuksköterskorna upplevde det riskfyllt när medlemmar av operationsteamet inte var närvarande i operationssalen trots att operationen antingen påbörjats eller fortgått en tid. Exempelvis när narkossjuksköterskorna lämnade operationssalen och på så sätt lämnat patienten utan någon kontroll ville operationssjuksköterskorna att operationerna skulle pausas men trots detta kunde operationerna fortsätta utan kvalificerad anestesipersonal på plats.

”Vi hade ett tillfälle där anestesisjuksköterskan sprang vid ett hjärtlarm och narkosläkare inte kunde komma in på sal… trots detta komma operatören in och så kör vi checklistan och

så kör vi igång operationen utan anestesipersonal” (VI).

I ett specifikt fall saknades flera livsviktiga instrument och annan medicinteknisk utrustning på operationssalen. När komplikationer uppstod hos patienten tvingades operationssjuksköterskorna lämna patienten genom att springa från salen och försöka leta fram material för att kunna stoppa en riklig blödning.

”Det var ingenting vi hade fått information om var den skulle finnas, och upp, leta… det visade sig att den låg i ett helt annat rum, jämte expeditionen, som typ i garderob, längst ner

bland vätskor och kuddar hade man stoppat en sån viktig grej” (III).

Operationssjuksköterskorna upplevde nonchalans när de försökte påpeka brister för operationsteamet angående hur operationen genomfördes, exempelvis kunde det vara strul med den medicintekniska apparaturen. Trots att operationssjuksköterskorna påpekade klara brister i hur operationsteamet förhållit sig till patienten valde vissa ur operationsteamet att nonchalera dem. En anledning till nonchalansen kunde enligt operationssjuksköterskorna bero på vilken sinnesstämning eller humör vissa i operationsteamet hade den dagen.

Operationssjuksköterskorna kunde notera händelser där olika medlemmar ur operationsteamet och besökare gick in och ut från operationssalen. Dörrarna öppnandes ideligen. Trots påpekanden om detta, öppnades dörrarna in till operation ändå. Operationssjuksköterskorna upplevde till slut att de blev ”gråhåriga” av allt springande.

17 6. 3. Risker och upplevelser under postoperativ vårdnad

Operationssjuksköterskorna upplevde frustration och obehag efter avslutad operation då patienterna blivit utsatta för skada och erhållit exempelvis trycksår på kroppen. Händelserna upplevdes frustrerande av operationssjuksköterskorna då patientsäkerheten inte längre hotades och det nu faktiskt hade blivit en verklighet, att vården hade orsakat en skada hos patienterna.

”Tryckskada har förekommit särskilt vid ryggposition där kan det ha blivit, sköra patienter, höfter som spänner, kan bli märken. Obehagligt att sådant händer” (V).

Operationssjuksköterskorna upplevde det oerhört svårt när personer ur operationsteamet sytt ihop operationssåret och det uppdagades att det fanns en risk att instrument eller dukar kunde ha lämnats kvar inne i patienten. Vidare upplevde operationssjuksköterskorna det oerhört svårt och obehagligt när patienten fick opereras igen då det av en slump upptäcktes att instrument i operationssåret kvarglömts från föregående operation.

7 DISKUSSION

Kvaliteten i ett resultats trovärdighet med kvalitativ ansats kan diskuteras utifrån giltighet,

tillförlitlighet, förförståelse samt överförbarhet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

18 operationssjuksköterskor som upplevt hot mot patientsäkerheten. Författaren tror dock att det är betydligt fler operationssjuksköterskor som har upplevt hot mot patientsäkerheten än de sex deltagare som valt att delta i studien då det enligt Socialstyrelsen (2009) årligen sker 100 000 vårdskador. Lundman & Hällgren Graneheim (2012) menar att en studie stärks i sin giltighet då deltagarna bär på olika erfarenheter och olika tolkningar.

Data i studien inhämtades genom en kvalitativ intervjumetod med öppna frågor. Den valda intervjumetoden resulterade i ett samtal mellan författaren och deltagaren. I samtalen beskrev deltagarna själva, helt öppet sina upplevelser från olika händelser kring patienten och hennes säkerhet. Denna datainsamlingsmetod har möjliggjort insamlingen av olika och liknande berättelser. Om information hade inhämtats med en intervjumetod med strukturerade frågor hade deltagarna möjligtvis blivit mer styrt åt en viss riktning eller mot en åsikt.

Trovärdigheten i resultatet handlar bland annat om hur forskarens förförståelse har präglat analysen. Förförståelse innebär den bild som forskaren har av fenomenet som studeras. Förförståelse innefattar forskarens tidigare erfarenheter, teoretiska kunskaper samt förutfattade meningar (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

19 Tillförlitlighet i kvalitativa studier innebär en beskrivning av analysarbetet samt beskrivning av tillvägagångsättet med intervjumaterialet och hur intervjumaterialet har bearbetats bör ordentligt presenteras (Lundman och Hällgren-Graneheim, 2012). Författaren har inte varit helt ensam på sin väg genom processen. Under kursens olika seminarium har problematik kring urval, metod och analys reflekterats med övriga deltagare i kursen. Studiens svaghet kan vara den att författaren däremot ensamt har bearbetat intervjutexterna samt transkriberat, tolkat och beskrivit innehållet.

Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra grupper, sammanhang eller situationer (Lundman och Hällgren-Graneheim, 2012). Studien har fokuserat på operationssjuksköterskors upplevelser om patientsäkerhet på två länssjukhus. Det skulle kunna tänkas vara möjligt att resultatet skulle kunna vara snarlikt även om det hade varit på andra operationsavdelningar i landet då yrkesprofessionen är så pass specialiserad, och att operationssjuksköterskor arbetar i snarlika miljöer med snarlika arbetsuppgifter även att det enbart deltog sex stycken deltagare i denna studie. Däremot bör det vara svårt att överföra resultatet till andra medlemmar i operationsteamet då de har en annan profession än den som operationssjuksköterskan har.

I kvalitativa studier är det att föredra mindre deltagare med olika erfarenheter som kan skildra olika fenomen eftersom ett alltför stort datamaterial försvårar (Henricson & Billhult, 2012). I Denna studie ingick enbart sex stycken deltagare som bar på olika stor mängds erfarenheter. Deras skildringar gav dock en så pass stor mängd data att det gick att analysera och utvinna ett resultat. Författaren har inte valt att studera något specifikt arbetssätt eller någon särskild arbetsmetod eller valt enbart särskilda typer av operation, utan två operationsavdelningar med en bred och allmän kirurgi. Författaren har valt att beskriva risker som identifierats av operationssjuksköterskor samt beskriva hur operationssjuksköterskorna upplevde att patientsäkerheten äventyrades i perioperativ vård utan att då beakta något särskilt arbetssätt eller inriktning på några särskilda typer av operationer. Men påtalar Lundman och Hällgren-Graneheim (2012) det är läsaren som avgör om resultatet är överförbart till andra grupper, sammanhang eller situationer.

7. 2. Resultatdiskussion

20 upplevde att teamarbetet inte fungerade på önskvärt sätt. Detta kunde handla om att medlemmar i operationsteamet upplevdes som oförberedda på vad de skulle göra i den perioperativa vården. Operationssjuksköterskorna framförde genomgående att det var andra medlemmar ur operationsteamet som utgjorde en riskfaktor medan de inte berättade eller överhuvudtaget reflekterade över sin egen roll i operationsteamet i relation till risker eller hot mot patientsäkerheten. Vidare upplevde de att de inte hörsammades i operationsteamet. Operationssjuksköterskorna uppfattade sig själva som att de skulle arbeta och ansvara utanför sin egen yrkesprofession.

Ett icke fungerande team kan inverka negativt på patientsäkerheten (Gillespi, Chaboyer, Longbottom & Wallis, 2009). Missförstånd, bristande förberedelser, brister i ansvarsområde i operationsteamet kan till slut bli livsfarligt för patienten (Martinsen, 2012). Operationsteamet bör gemensamt arbeta i lag för att motverka vårdskada och upprätthålla patientsäkerheten (SFS 1982: 763). När teamarbetet inte fungerar påverkas teamets arbetsresultat och prestationer negativt (Sandberg, 2009; Sandberg, 2006).

Det kan vara så att operationssjuksköterskorna inte känner alla i sitt operationsteam, något som också möjligen skulle kunna förklara hennes uppfattning om att andra i operationsteamet inte upplevs som förberedda. Gillespie, Gwinner, Chaboyer & Fairweather (2013) menar att det är komplicerat för ett team om medlemmarna inte på förhand känner varandra och därmed inte byggt upp en tillit till varandra.

Ett sätt att minska riskerna och säkerställa patientsäkerheten under den perioperativa vården är ett väl fungerande teamarbete, vilket även bör omfatta goda förberedelser (Wheeler & Stoller 2011). Ett väl fungerande teamarbete medför gemensamma förberedelser och är beroende av olika faktorer som till exempel fungerande kommunikation, tydliga och gemensamma mål och tydlighet gällande roller och ansvarsområden.

21 al., 2010). Operationssjuksköterskorna ansåg att förberedelse var något viktigt och något som stärkte patientsäkerheten. De ansåg sig vara förberedda men om de förberedde, sig som ett team framkom inte. Det framkom heller inte om teamet samlades tillsammans på morgonen för att gå igenom patienterna under dagen. Förmodligen förberedde operationssjuksköterskorna sig själva utan att kommunicera med teamet.

Teamets struktur kan vara svår att förändra då det krävs specialistkompetens men hur teamet skulle kunna arbeta patientsäkert är däremot en fråga om förståelse och respekt för varandras yrkesprofessioner (Riksföreningen för operationssjukvård, 2011). Teamet arbetar bättre och patientsäkert om de har ett gemensamt mål att arbeta mot (Sandberg, 2006). Ett operationsteam arbetar bättre om de i teamet har arbetat ihop en längre tid (Leach, Myrtle & Weaver, 2011). En tydlig oklarhet som framkom i resultatet och som kan relateras till struktur var vem som ansvarade för WHO:s checklista. Operationssjuksköterskorna visste inte vem eller om de var de själva som hade ansvar över att den användes och fylldes i på anvisat sätt.

Operationssjuksköterskorna kunde uppleva frustration och obehag efter avslutade operationer då det konstaterats att patienten hade skadats och fått exempelvis trycksår. Operationssköterskorna nämner inte att de själva kunde ha någon skuld i händelserna genom att själva berätta om att de kanske var oförberedda eller brast i sin egen kommunikation till övriga i operationsteamet. Operationssjuksköterskornas egen skuld till vårdskador diskuterades inte utav dem, detta kanske beror på att det kan vara svårt för en människa att själv inse sina fel och brister och ännu svårare kan det vara att berätta om vad någon själv har orsakat för skada.

Operationssjuksköterskor har en önskan att genom den perioperativa samspelet med patienten planera vårdprocessen med patienterna (Lindwall & von Post, 2012). Operationssjuksköterskorna hade ett intresse att kommunicera med patienten och komma dem nära. Denna önskan fanns hos operationssjuksköterskorna genom att de ville ha en god framförhållning men de beskrev aldrig på vilket sätt de ville närma sig patienten eller hur denna framförhållning skulle kunna sett ut.

22 vårdaren något oerhört viktigt. Hennes utsatthet får henne att känna sig maktlös och liten (Dahlberg och Segesten, 2010; Eriksson, 1994). I tilliten utlämnar sig den enskilde och ger något av sitt liv i den andres händer (Lindwall & von Post, 2012; Løgstrup, 1994). Operationssjuksköterskorna måsta förtjäna sin tillit till sina patienter. När patienterna utsätts för ett vårdlidande raseras den uppbyggda tillit som fanns före operationen. Operationssjuksköterskorna uttrycker det själva med orden frustration och obehag som skulle kunna tänkas bottna i tankarna om deras egen skuld till vårdlidandet. Lindwall & von Post (2012) menar att om operationssjuksköterskorna inte gör allt vad de kan för att förhindra att patienterna kommer till skada kommer de uppleva ånger och skuld.

Patientens självutlämnande kan leda till sårbarhet där vårdaren kan utnyttja sin makt över patienten. Människans tillit är inte något en människa förtjänar utan något som en människa får. Ur operationssjuksköterskornas perspektiv kan vårdandet bli ett maktmissbruk om tilliten inte finns. Patienterna lämnar sig själv i operationssjuksköterskornas händer. Därmed är möjligheten för operationssjuksköterskorna att missbruka sin personliga makt vilket innebär etiska utmaningar för operationssjuksköterskorna (Løgstrup, 1994). Intressant är att i resultatet framkom inte operationssjuksköterskornas egna insikter om att de kunde påverka patientsäkerheten negativt. Operationssjuksköterskorna bör skapa en tillit till patienten för att minska risken för maktmissbruk, det vill säga att ta ansvaret från en människa. Om operationssjuksköterskorna skapade en tillit i de fall som de berättar om är svårt att antyda ur resultatet. Operationssjuksköterskorna upplevde det förkastligt när patienten hade blivit utsatt för vårdskada.

Etiska kravet innebär en förpliktelse för den enskilde att ta ställning till vad den andre bäst behöver (Løgstrup, 1994). Operationssjuksköterskorna berättade inte om de hade samtalat med patienten innan. Operationssjuksköterskorna var alltjämt sparsamma i sina berättelser när de kom i kontakt med patienten. Vidare fanns det brister i rutinerna hur operationsteamet skulle omhänderta patienten under operation.

23 något viktigt. Dock berättade inte operationssjuksköterskorna hur de valde att förbereda sig inför dagens operationer.

Operationssjuksköterskor kunde identifiera flera risker där patientsäkerheten äventyrades. En del av dessa händelser var gemensamma för varje operationssjuksköterska. Däremot var upplevelserna inte alltid överensstämmande med varandra. Ur riskerna lyfte operationssjuksköterskorna fram olika upplevelser. Operationssjuksköterskorna upplevde att operationsteamet arbetade olika och ojämnt vilket berodde på dålig kommunikation, otydliga mål och otydliga roller i den perioperativa vården. Operationssjuksköterskorna upplevde att medlemmar ur operationsteamet hade ett annat tankesätt än dem själva i fråga om sterilitet och nedräkning av instrument. Medlemmar ur operationsteamets förhållningssätt upplevdes som frustrerande för operationssjuksköterskorna. Operationssjuksköterskorna upplevde att WHO:s checklista blev ett hot mot patientsäkerheten snarare än ett verktyg att förhindra den.

8 SLUTSATS

Flera risker som hotade patientsäkerheten kunde identifieras såsom exempelvis bristande förberedelser, bristande rutiner, positionering och felaktig användning utav WHO:s checklista. Ur dessa risker kunde flera upplevelser identifieras såsom exempelvis frustration, upprördhet, osäkerhet och trötthet. För att förhindra att patientsäkerheten sätts ur spel, tillför denna studie kunskap om att det är nödvändigt med ett gott teamarbetet för att förhindra att patientsäkerheten hotas. Gott teamarbetet kan skapas genom goda förberedelser och god kommunikation. Studien påvisar vidare att operationssjuksköterskorna känner djup oro över när patienten drabbas av vårdskador.

24

REFERENSLISTA

Alfredsdottir, H., & Bjornsdottir, K. (2008). Nursing and patient safety in the operating room.

Journal Of Advanced Nursing, 61(1), 29-37.

Birkler, J. (2008). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber.

Braaf, S., Riley, R., & Manias, E. (2015). Failures in communication through documents and documentation across the perioperative pathway. Journal Of Clinical Nursing, 24 (13-14), 1874-1884.

Bulbulia, R., Gohel, M., Slim, F., Whyman, M. & Poskitt, K. (2004). Surgical practitioneres – Current role and future prospects. I I, Taylor & C. D. Johanson (red.), Recent Advances in

Surgery 27, 55-66. London: Royal Society of Medicine Press Ltd.

Bäckström, G. (2012). Operationssjuksköterskans profession. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen & P. Hege Eide (Red.), Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans

perioperativa omvårdnad (s. 29-46). Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 163-173). Lund:

Studentlitteratur.

Eide, H., & Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete

och konflikthantering. Lund: Studentlitteratur.

25 Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of

Advanced Nursing. 62 (1), 107-115.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.

Fernandez, R., Tran, D., Johnson, M. and Jones, S. (2010), 'Interdisciplinary communication in general medical and surgical wards using two different models of nursing care delivery',

Journal of Nursing Management, 18, 265 - 274.

Gillespie, B. M., Chaboyer, W., Longbottom, P., & Wallis, M. (2010). The impact of organisational and individual factors on team communication in surgery: a qualitative study.

International Journal Of Nursing Studies, 47(6), 732-741.

Goldman, L., McDonough, M., & Rosemond, G. (1972). Stresses affecting surgical performance and learning. I. Correlation of heart rate, electrocardiogram, and operation simultaneously recorded on videotapes. The Journal Of Surgical Research, 12, 83-86.

Hambraeus A. & Tammelin A., (2013). Personalföreskrifter på operationsavdelning. I

Vårdhandboken. Inera AB. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.vårdhandboken.se/Texter/Operationsvard/Personalforeskrifter-paoperationsavdelning [2014-02-03].

Hansen, I. (2012). Patientens psykosociala behov. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen & P. Hege Eide (Red.), Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s. 117 -145). Lund: Studentlitteratur.

Hansen, I., Loraas, L-M. & Brekken, R.S. (2012). Hygien och infektionspreventiva omvårdnadsåtgärder. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen, & P. Hege Eide (Red.),

Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s. 151 -200).

26 Hansen, I. & Brekken, R.S. (2012). Positionering av patienten på operationsbädden. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen, & P. Hege Eide (Red.), Operationssjukvård –

Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s. 201 -232). Lund: Studentlitteratur.

Haynes, A., Weiser, T., Berry, W., Lipsitz, S., Breizat, A., Dellinger, E., & Gawande, A. (2011). Changes in safety attitude and relationship to decreased postoperative morbidity and mortality following implementation of a checklist-based surgical safety intervention. BMJ

Quality & Safety, 20, 102-107.

Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 130-137). Lund:

Studentlitteratur.

Kelvered, M., Öhlén, J., & Gustafsson, B. (2012). Operating theatre nurses' experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 26(3) 449-57.

Larsson Mauleon, A. (2012). Att vara patient på en operationsavdelning. I S. Almerud Östberg & L, Nordgren (Red.), Akut vård ur ett patientperspektiv (s. 65-74). Lund: Studentlitteratur.

Leach, L. S., Myrtle, R. C., & Weaver, F. A. (2011). Surgical teams: role perspectives and role dynamics in the operating room. Health Services Management Research, 24(2), 81-90. doi:10.1258/hsmr.2010.010018.

Lindwall, L. & von Post, I. (2012) Perioperativ vård. Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B., & Hällgren Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.

27 Martinsen, K. (1991). Omsorg, sykepleie og medisin. Oslo: Universitetsforlaget.

Martinsen, K. (2012). Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad Operationssjuksköterskan och den sårbara patienten – kropp, sinnesförnimmelse och integritetszon. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen & P. Hege Eide (Red.),

Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s. 47-63). Lund:

Studentlitteratur.

Myklestul Dåvöy, G. (2012). Professionellt omdöme i operationssjukvården. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen, & P. Hege Eide (Red.), Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans

perioperativa omvårdnad (s. 65-82). Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, L., Lindberg, O., Gupta, A., & Vegfors, M. (2009). Implementing a pre-operative checklist to increase patient safety: a 1-year follow-up of personel attitudes. The Acta

Anaesthesiologica Scandinavica Foundation. 54. 176-182.

Riksföreningen för operationssjukvård. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård. från: [Elektronisk]. Tillänglig: http://www.seorna.com/media/31056/kompbeskrivning.pdf [2014-02-01].

Rundqvist, W. (2012). Makt som fullmakt. I L, Gustin, L. & I, Bergbom, (Red.),

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 335-344). Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, H. (2006). Det goda teamet: om teamarbete, arbetsklimat och samarbetshälsa. Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, H. (2009). Det goda teamet. I J. Berlin, E. Carlström & H. Sandberg (Red.), Team i

vård, behandling och omsorg: erfarenheter och reflektioner (s. 217-237). Lund:

28 Sjögren, R. (2012). Ansvar. I L, Gustin, L. & I, Bergbom, (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp

i teori och praktik (s. 350-360). Lund: Studentlitteratur.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Stockholm: Socialdepartementet.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

www.riksdagen.se/sv/Dokument- lagar/lagar/svenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763 [2014-02-03].

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:659#K4 [2014-02-09].

Socialstyrelsen (2009). Säker Vård. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72/Documents/God%20v%C3%A5rd%20S%C3%A4ker%20v%C3%A5rd.pdf [2014-02-09].

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer

inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

[2014-08-09].

Wallin, C-J., & Thor, J. (2008). SBAR-Modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal. Läkartidningen, 105, 1922-1924.

Weldon, S., Korkiakangas, T., Bezemer, J., & Kneebone, R. (2013). Communication in the operating theatre. The British Journal Of Surgery, 100, 1677-1688.

Wheeler D, Stoller JK 2011 Teamwork, teambuilding and leadership in respiratory and health care Canadian Journal of Respiratory Therapy 47 6-11.

29 Åkerstedt, T., & Kecklund, G. (2013). Säkerhet, arbetstider och trötthet. Ödegård, S (Red.),

Bilaga I

Informationsbrev

Hej,

Anledningen till att jag vänder mig till er med detta brev är att jag tänker skriva en magisteruppsats under vårterminen 2014, omfattande 15 högskolepoäng vid

Linnéuniversitetet, Kalmar. Jag är operationssjuksköterska och har blivit intresserad av patientsäkerheten under operation.

Operationssjuksköterskans utgångspunkt är att hon ska verka för en säker vård samt kunna garantera sin och patientens säkerhet under det perioperativa vårdandet. När jag gjorde min första praktik på en operationsavdelning väcktes frågor om hur vi kan identifiera

operationssjuksköterskors upplevelser av hot mot patientsäkerheten.

Studiens övergripande syfte är att undersöka operationssjuksköterskan upplevelser av hot mot patientsäkerheten under operation.

Metoden som jag har valt är en kvalitativ intervjustudie, där fem till tio

operationssjuksköterskor kommer att intervjuas. Jag skulle därför uppskatta att komma i kontakt med helst fem operationssjuksköterskor på er avdelning som arbetat minst ett år i sitt yrke. All hjälp till att komma i kontakt med dessa personer vore ytterst tacksamt. Intervjuerna kommer såldes utgå från operationssjuksköterskans upplevelser av hot mot patientsäkerheten under operation.

Sekretess förekommer genom avidentifiering av operationssjuksköterskors namn, ingen kommer att kunna spåra svaren till just den personen. Ljudfilerna kommer efter godkänd examination att förstöras. Deltagande i studien är helt frivilligt. Personen kan när som helst avbryta sitt deltagande utan att motivera varför. Det kommer inte att få några negativa konsekvenser för den personen.

Har Du några frågor kontakta någon av nedanstående

Joacim Svensson, Leg, SSK, Fil. Kand.

073 – 988 02 77

Js22rn@student.lnu.se

Handledare:

Åsa Sandvide, Leg. SSK Med. Dr 0480-446944

Bilaga II Deltagare nr I

Meningsenhet

Kondenserad

Meningsenhet

Kod

Domän

Jag kan tycka att patientsäkerheten åsidosätts på grund utav att operatörerna är dåligt pålästa innan, vilket kan förvåna,

Operatörerna är dåligt pålästa innan operation

Förvåning

Förvåning Preoperativ vård

jag trodde inte det var så, det är en sak, men det gäller många operationer, där man kanske hamnar i svårt läge eftersom man inte riktigt läst på innan, vilket kan förvåna.

Det gäller många operationer då man hamnar i svårt läge eftersom man inte riktigt har läst på innan

Dåligt förberedda Preoperativ vård

det händer ju alltså att flera operatörer inte vet vad se ska vara eller göra på morgonen, vet inte överhuvudtaget om att de ska vara på operation

Operatörerna vet inte vad de ska vara eller göra på morgonen.

Allmänt oklart Preoperativ vård

Deltagare nr 2

Meningsenhet

Kondenserad

Meningsenhet

Kod

Domän

Man måste ha ögon hela tiden, överallt.

Lite steriltänkande alltså, ibland blir man förvånad

Förvåning

Behov av att ha ögon överallt

Intraoperativa vård

Jag menar vi hade en inlånad här och sitta som assisten under en laparoskopi genom att hålla i optiken, och NN tog sig i halsen, och NN kom från XXX och då kan man känna hur gör de i XXX. Skulle man påpeka detta skulle man bara upplevas som jobbig

och sitta som assistent under en laparaskopi genom att hålla optiken, och tog han sig i halsen,