• No results found

”När ska du börja studera?” EXAMENSARBETE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”När ska du börja studera?” EXAMENSARBETE"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE

”När ska du börja studera?”

En kvalitativ intervjustudie med unga kvinnor som inte påbörjat högre studier.

Isabelle Törngren

2016

Filosofie kandidatexamen Sociologi

Luleå tekniska universitet

(2)

Förord

Genomförandet av denna uppsats kan liknas med ett maratonlopp. Jag har varken påbörjat eller genomfört ett, men liknelsen bör ändå godtas. Vid många tillfällen har jag frågat mig själv varför jag gett mig in på detta, och vid många tillfällen har jag velat ge upp. Men någonstans finner man styrkan och viljan att genomföra loppet, eller i detta fall uppsatsen. Efteråt antar jag att man är väldigt utmattad och trött, men också väldigt nöjd över sin prestation för att man tagit sig i mål. Precis så känner jag i skrivandets stund.

(3)

Sammanfattning

Utgångspunkten för denna uppsats är att utbildning har stor inverkan på människors livssituation och blivit en normaliserad övergång för unga vuxna i dagens samhälle. Men, alla varken vill eller kan studera vidare. Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxna upplever sin livssituation och framtidsutsikter vid utebliven övergång till högre studier. Uppsatsens metod är kvalitativ i form av djupintervjuer och baseras på sex unga kvinnors redogörelser kring högre studier. Kvinnorna är i åldrarna 20-24 år där samtliga tidigare läst ett högskoleförberedande program, vilket har varit en medveten avgränsning då det är kvinnor i denna ålderskategori som främst återfinns inom högre studier. De frågeställningar denna uppsats avser besvara är; Varför väljer unga vuxna att inte studera vidare efter gymnasiet?

Hur ser unga vuxna på högre utbildning? Hur påverkas unga vuxnas uppfattning av sin livssituation i samband med utebliven övergång till högre studier?

Den teoretiska referensramen utgörs av Ulrich Becks teori om individualisering, det teoretiska begreppet övergångar utifrån Andreas Walther samt det teoretiska begreppet symboliskt

kapital. Dessa teoretiska begrepp i relation till det empiriska materialet analyserades som

visar att det råder skilda uppfattningar angående högre utbildning. Dels en uppfattning om att övergång till högre studier är avgörande för att ta sig framåt, dels uppfattningen om att framgång kan uppnås utan utbildning genom ett större bagage av erfarenheter eller genom tron på sin individuella kapacitet. Den ökade individualiseringen som råder i dagens samhälle kan innebära risker, individuella handlingar kan resultera i individuella nederlag. Dessa risker framträder i form av bristfälliga betyg eller att individuella prestationer inte räcker till för universitetsstudier. En genomgående uppfattning angående högre utbildning är att det genererar större kulturellt kapital som gör individen mer konkurrenskraftig och attraktiv på arbetsmarknaden. En avgörande påverkan är förväntningar och krav på övergång till högre studier som dessa individer möter från omgivningen och samhället.

Nyckelord

(4)

Abstract

The starting point of this paper is that education has a major impact on people's lives and has become a normalized transition for young adults in today's society. However, not all are willing or able to study further. This study aims to examine how young adults perceive their life situation and prospects when they failed in the transition to higher education. The thesis method is qualitative in the form of in-depth interviews and based on six young women's reports on the subject. These women are between 20-24 years old, all have previously read a college preparatory program, which has been a deliberate demarcation because it is women in this age category that are mainly found in higher studies. The questions that this studyintends to answer is; Why do young adults choose to not continue studying after high school? How do

young adults perceive higher education? How are young adults' perception of their life situationby a missed transition to higher education?

The theoretical framework consists of Ulrich Beck's theory of individualization, the theoretical concept of transitions based on Andreas Walther’s work and the theoretical concept of symbolic capital. These theoretical concepts in relation to the empirical material that was analyzed showed that there are different perceptions regarding higher education. One perception is that the transition to higher education is crucial for moving forward. Another is the belief that you can cope without education through a greater baggage of experience or through the faith of their individual performance. The increasing individualization that exists in today's society may involve risks, individual actions can result in individual defeat. These risks appear in the form of poor grades or even that individual performance is not sufficient for university study. A consistent view about higher education is that it generates greater cultural capital and makes the individual more competitive and attractive in the labor market. A key influence is the expectations and requirements of the transition to higher education that these individuals face from the environment and society.

Keywords

(5)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2

1.2AVGRÄNSNING 2

1.3DISPOSITION 2

2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING 4

2.1HÖGRE UTBILDNING 4

2.2UTBILDNINGSKAPITAL 5

2.3DET FÖRÄNDRADE LIVET FÖR UNGA 5

2.4OSÄKRA ÖVERGÅNGAR 6

3. TEORI 7

3.1UNGA VUXNAS ÖVERGÅNGAR 7

3.2INDIVIDUALISERING 9 3.3SYMBOLISKT KAPITAL 10 3.4 BEGREPPSDEFINITIONER 11 3.4.1 Unga vuxna 11 3.4.2 Livssituation 11 3.4.3 Individualisering 11 3.4.4 Övergångar 11 3.4.5 Högre utbildning 11 3.4.6 Normalisering 12 3.4.7 Symboliskt kapital 12 4. METOD 13 4.1METODOLOGISK ANSATS 13 4.2URVAL 13 4.3BESKRIVNING AV INTERVJUPERSONER 14 4.4TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 15 4.5ANALYSMETOD 16

4.6RELIABILITET OCH VALIDITET 17

4.7ETISKA ÖVERVÄGANDEN 18

5. RESULTAT OCH ANALYS 19

5.1LIVSSITUATION OCH FRAMTIDSUTSIKTER VID UTEBLIVEN ÖVERGÅNG TILL HÖGRE STUDIER 19

5.2HÖGRE UTBILDNING SOM NATURLIG ÖVERGÅNG? 21

5.3OMGIVNINGENS FÖRVÄNTAN PÅ ÖVERGÅNG TILL HÖGRE STUDIER 25

6. DISKUSSION 29

6.1FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 31

REFERENSLISTA 33 BILAGA 1.

(6)

1

1. Inledning

I dagens samhälle känns det som att det är ett krav att utbilda sig för att komma någonstans, annars sitter man där i maxi-kassan.(Anna)

Såhär svarar en av studiens intervjupersoner vilket är en vanlig förekommande uppfattning som många unga vuxna har angående övergången till högre studier. Det framgår tydligt att utbildning idag spelar en avgörande roll för individer i dagens samhälle. Det utgör en konkurrensfaktor på den idag tuffa arbetsmarknaden och det blir allt mer påtagligt att fler jobb kräver utbildning. Högskoleutbildning är inte obligatorisk men alltfler människor väljer att påbörja högre studier. Det visas genom antalet registrerade studenter som har fördubblats från ca 200 000 i början av 90-talet till dagens drygt 400 000 (SCB, 2014). Det finns tendenser som tyder på att högre utbildning blivit normaliserat i dagens samhälle och en flerårig utbildning ses som en nödvändighet för att etableras i dagens kunskapssamhälle. Att utbildning blivit en normaliserad övergång för unga vuxna är vad som framgår ur rapporten

Mångfald i högskolan som baseras på gymnasielevers uppsatser där de fått skriva om sina

upplevelser kring högre studier. Det som framgår är att ungdomar upplever en utbildningsplikt och att man måste utbilda sig för att bli något. Det framgår även att ungdomar upplever en stress över att välja rätt utbildning. Många av ungdomarna ser vidareutbildning som en självklarhet och som en inträdesbiljett till arbetslivet (SOU, 2000:47).

Rapporten ”Unga med attityd” visar att cirka 50 % av unga mellan 16-29 år anser att utbildning och arbetsmarknad är de viktigaste samhällsfrågorna idag. Rapporten behandlar två centrala aspekter av välfärden; utbildning och sysselsättning där utbildning ses som central för att främja individers utveckling genom att bredda kunskaper, ge färdigheter till framtida yrkesliv och förberedelser för ett aktivt samhällsliv. Utbildning ses som en del i förverkligandet av de ungdomspolitiska målen om att unga ska ha tillgång till välfärd och inflytande. Det ter sig föreligga ett flertal orsaker till varför unga vuxna vill övergå till högre studier och i rapporten ”Unga med attityd” ställdes frågan Varför studerar du/vill du studera

vidare efter gymnasiet? 75,5 % ansåg att det viktigaste skälet till att plugga vidare var

möjligheterna att få ett bra jobb. Andra skäl var individers eget intresse, egen utveckling, undvika arbetslöshet och ha roligt under studietiden (Ungdomsstyrelsen, 2013). Dagens samhälle präglas av ett stort antal valmöjligheter som ställer höga krav på den enskilde individen. Individen förväntas navigera i alla val, uppvisa stor självständighet och samtidigt hantera samhällets snabba förändringstempo. Citatet ovan belyser exempelvis hur övergången till högre studier blir individens förutsättning att komma ifrån arbeten som anses okvalificerade och kan antas vara en faktor till det växande antalet studenter. Detta kan i sin tur antas bidra till den rådande uppfattningen om att vidareutbildning är en självklarhet i dagens samhälle.

(7)

2 livssituation och framtidsutsikter vid frånvaron av högre studier. Detta eftersom statistiken visar på ett ökat antal registrerande studenter och att mycket tyder på en rådande norm att en av unga vuxnas övergångar ska vara till högre studier. Övergång till högre studier ses som en självklarhet och därmed finner jag det intressant hur individer som inte börjat studera förhåller sig till den rådande normaliseringen som antas föreligga.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att få en fördjupad förståelse kring hur unga vuxna, som inte börjat studera, ser på högre utbildning samt hur de upplever sin livssituation och sina framtidsutsikter vid en utebliven övergång till högre studier.

De frågeställningar som varit vägledande i denna studie är följande;

-Varför väljer unga vuxna att inte studera vidare efter gymnasiet? -Hur ser unga vuxna på högre utbildning?

-Hur påverkas unga vuxnas uppfattning av sin livssituation i samband med utebliven övergång till högre studier?

1.2 Avgränsning

Statistik visar att det är fler kvinnor än män som påbörjar eftergymnasiala studier. Universitet och högskolerådets analys av antagningen till högre utbildning vårterminen 2016 visar att antalet antagna ökat med 2 %, från drygt 168 000 till ca 171 000. Av dessa antagna är 106 269 (63 %) kvinnor och 61656 (37 %) män. Utifrån en ålders- och könsfördelning visar analysen att kvinnor i åldern 19-24 år är den kategori som är överrepresenterad inom högre studier med 25 % och män i samma ålderskategori uppgår till 16 % (UHR, 2016). Vidare visar Statistiska Centralbyråns årsbok över utbildningsstatistik (2014) angående val av gymnasieprogram att det är fler killar än tjejer som läser yrkesprogram på gymnasiet där bygg- och anläggningsprogrammet, el-och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet samt industritekniska programmet är de vanligaste. Tjejer läser i högre utsträckning högskoleförberedande program såsom ekonomiprogrammet, humanistiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapliga programmet (SCB, 2014, sid. 26).

Statistiken visar att kvinnor i åldern 19-24 år är de som främst återfinns inom högre studier och det kan möjligtvis vara ett resultat av att kvinnor i högre utsträckning läser högskoleförberedande program på gymnasiet och därmed redan då planerar för att studera vidare. Utifrån denna statistik har jag valt att avgränsa studien till att endast studera kvinnor i åldern 19-24 år som tidigare läst ett högskoleförberedande program på gymnasiet men som ännu inte börjat studera. Detta mot antagandet om att de förmodligen upplever ett krav på vidareutbildning då de tidigare läst ett högskoleförberedande program.

1.3 Disposition

(8)
(9)

4

2. Bakgrund och tidigare forskning

Inledningsvis följer en beskrivning av högre utbildning, dess historia och betydelse. Därefter presenteras forskning inom utbildningssociologin som i stor utsträckning fokuserar på varför unga väljer att studera, detta utifrån individers tidigare kulturella kapital och bakgrund. Vidare presenteras Andy Furlong och Fred Cartmels studier som fokuserar på hur den ökade individualiseringen förändrat unga vuxnas livsvägar samt Lisbets Lundahls forskning om hur unga människor idag står inför osäkra övergångar.

2.1 Högre utbildning

En rapport framställd av Statens Offentliga Utredningar (SOU, 2015:70) avser beskriva den svenska högskolans utbildningsutbud under de senaste tjugo åren. Utifrån rapporten framgår det att betydelsen av högre utbildning växer världen över och att samhället kräver fler högutbildade människor. På individnivå öppnar högre utbildning upp för fler alternativa jobb på arbetsmarknaden och ökar sannolikheten att få ett jobb. Människor med en högskoleutbildning löper mindre risk för arbetslöshet än de som endast har en utbildning från grundskolan eller gymnasieskolan. Högskolans övergripande mål har varit att förbereda människor för yrkesverksamhet, förbereda inför forskarutbildning och utveckla och bilda studenten som individ (SOU, 2015:70).

I rapporten framgår det att kvinnor och individer med högutbildade föräldrar är överrepresenterade inom högre utbildning. Studenter inom högre utbildning återfinns främst inom utbildningsprogram och det har därmed skett en ”programifiering” av svensk högskola. Det är främst generella program som studenter i störst utsträckning läser, breda utbildningar som har en mindre stark koppling till specifika yrken. Dessa utbildningar återfinns främst inom samhälls- och beteendevetenskap samt ekonomi. Högre utbildning erbjuder inte bara utbildningsprogram, det finns även ett stort utbud av fristående kurser och distansutbildningar som individer kan välja mellan. Öppenheten och flexibiliteten som uppstått i samband med det ökade utbudet av fristående kurser och distansutbildningar ses som en möjlighet att öka individers möjligheter till vidareutbildning. Det som idag kallas kunskapssamhället innebär att kunskap är det centrala som ställer högre krav på att det finns högutbildade medborgare (SOU, 2015:70). Peter Drucker beskriver detta genom:

Knowledge is the only meaningful resource today. The traditional factors of production – land, labour and capital – have not disappeared, but they have become secondary. They can be obtained and obtained easily, providing there is knowledge (SOU, 2015:70, sid. 36)

(10)

5 studenten att själv välja kurser som studenten finner intressanta. Reformen handlade om att utbildningssystemet skulle främja studentens eget val och intresse. Utifrån reformerna har individen ålagts ansvaret för att på egen hand planera sin framtid inom utbildningsystemet (SOU, 2015:70).

I rapporten Mångfald i högskolan (SOU, 2000:47) görs en redogörelse angående högre utbildning mot bakgrund av Sveriges samhällsförändringar som skapat ett välfärdssamhälle präglat av mångfald. Utbildningssystemet ses som en betydelsefull institution i syfte att utjämna skillnader mellan individer och grupper i samhället. Rapporten belyser vikten av utbildning, genom utbildning ges individer bättre förutsättningar att delta på arbetsmarknaden och i samhällslivet (SOU, 2000:47).

2.2 Utbildningskapital

Ida Lidegran (2009) studerar hur utbildningskapital fördelas och förmedlas och menar att en individ som växer upp i en familj som är etablerad i utbildningssystemet troligtvis också kommer hamna där. Utbildningskapitalet är de tillgångar kopplat till utbildningssystemet i form av betyg och examina. En individ som har en familj eller släkt med akademikerbakgrund finner det naturligt att gå vidare till högre studier (Lidegran, 2009). Lars- Olof Hildning (2011) har även studerat inom utbildningssociologins område och redogör för hur studenter har olika motiv för valet av vidareutbildning. Det framgår att studenter som kommer från en akademikerfamilj ser det som självklart att studera då de växt upp i en miljö där det kulturella kapitalet influerat deras val att börja studera. För individer med lågutbildade föräldrar är det inte lika självklart att studera, dessa individer har ingen relation till högre studier och har en föreställning av att studier inte har någon direkt påverkan på deras framtidsutsikter. Dessa ser inte utbildning som den självklara vägen till ett bra liv. Individer som kommer från ett studieovant hem tenderar i större utsträckning att välja bort högskolestudier (Hilding, 2011). 2.3 Det förändrade livet för unga

(11)

6 Vidare beskriver författarna hur samhälleliga förändringar lett till att individer i den sena moderniteten alltmer hålls ansvariga för sina egna öden. Utbildningens utvidgning har blivit förpackat som en konsumentprodukt och tabeller över skolors prestanda uppmuntrar föräldrar att hitta den bästa skolan för sina barn. I skolan förväntas unga i större utsträckning prestera som individ snarare än som medlemmar av ett kollektiv. Furlong och Cartmel menar att många av förändringarna är direkta konsekvenser av den nya utbildningspolitiken och det ökade kravet på utbildad arbetskraft. På dagens arbetsmarknad blir anställningssammanhanget alltmer differentierad och tävlan om jobben ökar som lett till att akademiska prestationer blivit en förutsättning för ekonomisk överlevnad. Ungdomars liv har blivit alltmer intensiva och upptagna då de antingen tvingas jaga arbetslivserfarenhet för att underlätta vägen in i arbetslivet. Eller spendera fler år inom högre utbildning för att bygga upp sina kvalifikationer, som hjälper dem till en effektiv övergång till arbete. Furlong och Cartmel menar att i och med den ökade individualiseringen som präglar samhället blir även riskerna individualiserade. De exemplifierar detta genom arbetslöshet som idag ses som individens ovilja eller oförmåga att finna ett arbete. Men också genom utbildning där universitetsstudier kan ses som en risk för de familjer som inte har som tradition att studera på universitet (Furlong & Cartmel, 1997). Andreas Cebulla (2009) lyfter även fram den ökade individualiseringen och de krav som ställs på individen i artikeln Risk through the years – a statistical portrait of young people’s risk

perceptions and experiences relative to those of older generations. Cebulla menar att

samhällets förändrade villkor angående arbete och utbildning medfört osäkerhet och risker då unga vuxna befinner sig i en period som präglas av snabba förändringar, samtidigt tvingas de göra en mängd val inför framtiden. Samhällets snabba förändringstempo har gjort att ungdomar har svårt att upprätta långsiktiga planer. Många ungdomar chansar och vågar ta risken att kasta sig in i det som framställs som okänt medan andra hanterar de ökade valmöjligheterna och svårigheten med detta genom att inte välja alls. Dessa lever i nuet och orkar inte tänka på framtiden (Cebulla, 2009, sid. 53).

2.4 Osäkra övergångar

Lisbeth Lundahl (2015) skriver i studien Osäkra övergångar om att ungdomars övergångar mellan bland annat skola, arbete och vuxenlivet blivit alltmer riskfyllda, utdragna och osammanhängande. Det framgår att ungdomar som saknar gymnasieutbildning främst riskerar att hamna i arbetslöshet och att forskning inom ungdomars övergångar tydligt visar att korttidsutbildade har större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden än de med längre utbildning (Lundahl, 2015). Lisbeth Lundahl (2008) skriver även i studien Bana sin väg

genom framtiden om ungdomars val av utbildning, yrke och livsstil som kännetecknas som en

(12)

7

3. Teori

Det teoretiska materialet centreras kring begreppet övergångar utifrån Andreas Walther, Ulrich Becks teori om individualisering samt det teoretiska begreppet symboliskt kapital utifrån Donald Broady tolkning av begreppet. Begreppet övergångar förklarar hur unga vuxna idag pendlar mellan olika övergångar som exempelvis skola och arbete som ett resultat av samhällets snabba förändringar. Det framgår att en övergång till högre studier är vanligt förekommande hos unga, därmed används begreppet i syfte att undersöka om det även är tillämpbart hos unga som inte börjat studera. Begreppet individualisering ger en beskrivning av hur den ökade individualiseringen som präglar dagens samhälle lett till ökade valmöjligheter som kan resultera i risker av olika slag och hur det påverkat utbildningssystemet. Teorin används i syfte att undersöka om den ökade individualiseringen kan vara till hjälp vid en analys av hur unga upplever sin livssituation vid frånvaron av högre utbildning. Symbolisk kapital är ett inflytelserikt begrepp inom utbildningssociologi och används i syfte att förklara hur olika former av kapital kan påverka människors livssituation. Avsnittet avslutas med att definiera de begrepp som anses centrala i denna studie.

3.1 Unga vuxnas övergångar

Andreas Walther har skrivit ett flertal artiklar om unga och deras övergångar mellan skola och arbete. I artikeln Risks and responsibilities, The individualisation of youth transitions and the

ambivalence between participation and activation in Europé (2005) ifrågasätter Walther den

traditionella övergången mellan skola och arbete som präglade tidigare generationer där unga etablerade sig snabbt i arbetslivet. Den traditionella övergången innebar tidigare att; flytta hemifrån, utbilda sig, börja arbeta, gifta sig och bilda familj. Walther etablerade ett uttryck för hur de linjära övergångarna förändrats och idag handlar om yoyo-övergångar (Walther, 2005a). I artikeln Informal Networks in Youth Transitions in West Germany: Biographical

Resource or reproduction of Social Inequality? (2005) skriver Walther m.fl. att detta beror på

(13)

8 Walther kategoriserar ungdomars övergångar i fem olika grupper, dessa är: Friktionsfria

övergångar och unga med dessa övergångar kan direkt gå från skola till ett arbete, eller från

skola-universitet och sedan arbete utan några större avbrott eller pauser. Institutionellt

reparerade övergångar handlar om de unga som hamnat i ett avbrott och kommer bort från

detta avbrott genom myndigheters stödinsatser. Detta kan illustreras genom en ungdom som gått från gymnasiet till ett arbete som sedan resulterat i arbetslöshet, denna person blir då inskriven i arbetsmarknadspolitiska program för att sedan börja studera eller få ett nytt arbete.

Alternativa övergångar beskriver unga som prioriterar sina personliga intressen som kan leda

till etablering på arbetsmarknaden. Dessa kan pendla mellan skola, arbete, resor, och högre studier. Stillastående övergångar och nedåtgående övergångar kan slås samman då dessa präglas av en utdragen eller till och med avstannad övergång. De ungdomar som befinner sig i dessa typer av övergångar har svårt att hitta arbeten och de arbeten dessa har är ofta okvalificerade. De saknar även ett betydelsefullt familjestöd, tillgången till sociala kontakter, ett stort nätverk och kulturellt kapital som Walther menar är av stor betydelse för ungas övergångar mellan skola och arbete (Walther mfl, 2005b).

Harriet Bradly och Ranji Devadason (2008) skriver också om unga vuxnas övergångar i artikeln Fractured Transitions:Young Adults’ Pathways into Contemporary Labour Markets (2008) och utgår från unga vuxna i England och hur deras liv till stor del präglas av okvalificerade och tidsbegränsade arbeten. Enligt författarna spelar kompetens och sociala färdigheter stor roll för ungdomars övergångar. De menar som Walther, att övergångarna är rörliga och unga pendlar mellan arbete, arbetslöshet, utbildning och resor. Bradly och Devadason kategoriserar fyra olika banor eller grupper som unga ofta återfinns inom, dessa utgörs av: shifters, stickers, settlers och switchers (Bradly & Devadason, 2008).

Inom gruppen shifters återfinns unga vuxna som pendlar mellan många olika jobb, både på befintliga arbetsplatser men också mellan olika branscher och yrkeskategorier. Dessa unga vuxnas möjligheter att göra individuella val påverkas av utbildningsnivå och samhällsklass. Detta illustreras genom att vissa har bättre förutsättningar att välja att resa framför att söka arbeten. Unga vuxna i denna grupp har ännu inte fått en klar bild av vilket typ av arbete som eftersträvas i framtiden. Många av dessa väljer att ta en paus efter skolan genom att befinna sig inom tillfälliga arbeten kombinerat med resor eller enstaka kurser. De befinner sig i denna grupp tills de bestämt sig vad de vill göra med sina liv (Bradly & Devadason, 2008).

(14)

9 som vill förändra sitt liv genom att antingen byta yrke, börja studera eller resa ut i världen (Bradly & Devadason, 2008).

3.2 Individualisering

Ulrich Beck (2002) redogör i Indivdidualization hur det moderna samhällets utveckling resulterat i en ökad individualisering. Han menar att individens förutsättningar inte längre är förutbestämda vid födseln utan något som individen själv har möjlighet att skapa. Den ökade individualiseringen syftar till hur det vardagliga livet präglas av alltmer omfattande valmöjligheter och beslutsfattande och att individer på egen hand ansvarar för sin egen situation och framtid. Individualiseringen innebär även att samhället ställer krav på varje enskild individ då individen framför grupper eller familjen förväntas prestera i högre utsträckning. Individen förväntas skapa sin egen biografi och aktivt upprätthålla de nätverk med kontakter som omger den. I det traditionella samhället var individers livsförhållande eller livsvägar förbestämda innan födseln genom tillhörigheten av en speciell klass eller familj. I dag föds människan in i ett samhälle av möjligheter som kräver att individen fattar egna beslut. Individen beslutar själv inom områden som religion, kön, äktenskap, identitet och sociala band som i det traditionella samhället var givet. Beck exemplifierar detta genom gör-det-själv biografin som bygger på individers individuella val och handlingar som konstruerar det liv individen vill leva. Dessa kan bli lyckade eller misslyckade och kan därmed innebära risker, detta eftersom individens individuella prestationer även kan resultera i individuella nederlag (U Beck & E Beck, 2002).

Beck (2012) argumenterar för i boken Risksamhället att västvärlden står inför en historisk omvandling präglat av risker och riskhantering. Människors tidigare trygghet tenderar att försvagas och människors oro börjar handla om eliminering av risker. Han föreslår inte att vi har flyttat in i en ny era fri från klasser eller att människors strukturella platser har begränsad effekt på deras livschanser. Beck uppmärksammar att riskerna är ojämnt fördelade i samhället och kan ordnas på ett sätt som följer ojämlikhet som karaktäriserar klassamhället. Risker ansluter sig till klassmönster som han belyser genom ”rikedom i toppen, risker i botten”. Därmed tycks risker stärka, inte avskaffa klassamhället. Fattigdom präglas av risker medan de rika i form av inkomst eller utbildning kan köpa säkerhet och frihet från risker. Trots en ojämn sårbarhet för risker, menar Beck att klass-bandet ändå har försvagats, åtminstone i den subjektiva känslan då det inte i lika stor utsträckning är möjligt att förutsäga livsstilar, politiska övertygelser och åsikter genom att använda sig av information om yrken eller familjebakgrund. Individualiserade livsstilar tvingar människor att sätta sig själva i centrum och konstruera sin egen sociala biografi (Beck, 2012).

(15)

10 resulterat i att gränsen mellan vad som är arbete och icke arbete suddas ut. Det talas om flexibla arbetsplatser, flexibla arbetstider och flexibla individer som gjort att individen tilldelas större ansvar och självbestämmande. Individualiseringsprocessen har också resulterat i att allt fler individer väljer att utbilda sig än tidigare. Beck beskriver hur utbildningssystemet har kommit att liknas med en spöktågstation. Den växande arbetslösheten har till och med kommit att påverka utbildningssystemets ”högborgar” som medicin, ekonomi och juridik som tidigare ansågs garantera ett arbete. Unga väljer idag att gå fler år i skolan för att undvika arbetslösheten, dock utgör en examen inga garantier för att få ett arbete. Men utan en kvalificerad examen är framtiden i arbetslivet begränsad, de som bara kan visa upp grundskolebetyg betraktas som ”outbildade” och möts oftast av en igenbommad arbetsmarknad (Beck, 2012).

3.3 Symboliskt kapital

Donald Broady menar att det symboliska kapitalet och det kulturella kapitalet anses vara det mest centrala i Pierre Bourdieus analyser om det franska samhället och har haft stor betydelse för utbildningssociologin (Broady, 1998). Redogörelsen för det teoretiska begreppet

symbolisk kapital kommer ske utifrån Broadys tolkning av begreppet.

(16)

11 Broady lyfter fram Bourdieus studier av den så kallade studentexplosionen och dess effekter där Bourdieu menade att ju fler människor som erhåller längre och högre utbildning, desto mindre blir examina värt och detta har gjort att unga tvingas höja sin utbildningsnivå. Men, indviden kan utveckla egna strategier för att klara sig utan en värdefull examina genom att skapa nya marknader eller kämpa för att ändra kriterierna för tillträdet till uppsatta positioner. Kulturellt kapital kan genera i ett utbildningskapital som sedan konverteras i yrkeslivet till andra former av kapital, exempelvis ekonomisk kapital i form av lön. Även det sociala kapitalet som innefattar släktband, vänskapsrelationer och anknytning till ett stort kontaktsnätverk kan vara av stor betydelse då dessa kan leda till ett önskat läge för individen i form av en önskad anställning inom en bransch eller yrkesområde där sociala kontakter är verksamma inom (Broady, 1998).

3.4 Begreppsdefinitioner

Nedan följer en beskrivning av de mest centrala och återkommande begrepp som används i denna studie.

3.4.1 Unga vuxna

I rapporten Ungdom och ungdomspolitik definieras en ung vuxen som en individ som befinner sig i en livsfas som kännetecknas av ett stort antal livsval i form av val av vidareutbildning, boendeform, karriär samt sökande efter livspartner (Ungdomsstyrelsen, 2010). När jag fortsättningsvis nämner begreppet ung vuxen kommer det följa denna definition samt syfta till unga vuxna som befinner sig inom åldersgruppen 19-24 år. Detta eftersom denna ålderskategori är den som är överrepresenterad inom högre studier (se 1.3 Avgränsning) och den åldersgrupp som denna studie baseras på.

3.4.2 Livssituation

Begreppet livssituation kommer i denna uppsats definieras som den subjektiva upplevelsen av sitt vardagliga liv. Det kan handla om hur individen upplever sin arbetssituation, boendesituation, familjesituation, hälsosituation och beror på den kontext individen befinner sig inom när begreppet kommer till tals.

3.4.3 Individualisering

I enlighet med Ulrich Beck förstås begreppet individualisering som en nedtoning av klassbundna, traditionella och kulturella mönster till att individer ansvarar över sin livssituation på ett mer individuellt plan. Beck menar att detta resulterat i olika former av risker då individen tvingas göra en mängd individuella val som dels kan leda till individuell framgång eller individuellt nederlag (Beck, 2012).

3.4.4 Övergångar

Övergångar kommer i denna studie definieras i enlighet med Andreas Walthers definition som syftar till individers rörliga övergångar som sker mellan skola, arbete, arbetslöshet, utbildning och resor (Walther, 2005a).

3.4.5 Högre utbildning

(17)

12 3.4.6 Normalisering

I enlighet med Tideman (2004) definieras normalisering som samhällets normer och värderingar om vad som är normalt och bygger på strävan efter att nå det som av samhället betraktas som normalt och önskvärt.

3.4.7 Symboliskt kapital

(18)

13

4. Metod

I denna del av studien redogörs val av metodologisk ansats, urval, tillvägagångssätt vid insamling av empiri, samt den metod som använts vid analysarbetet av det empiriska materialet. Vidare beskrivs huruvida studien anses vara tillförlitlig och trovärdig samt de etiska överväganden som gjorts.

4.1 Metodologisk ansats

Studien följer en hermeneutisk ansats som betonar subjektivitet, beskrivning och tolkning. Den hermeneutiska forskningen har i allmänhet att göra med människors uppfattningar, åsikter, attityder, övertygelser och känslor. Författare inom denna forskningsansats beskriver grunddragen inom människors personliga erfarenheter och söker förståelse genom andras ögon (Denscombe, 2016). Denna studie följer en hermeneutisk ansats eftersom den baseras på individers upplevelser kring studiens ämne och att jag söker förståelse genom deras ögon. Förhoppningen är att tolka djupintervjuerna i samband med det teoretiska materialet som kan leda till en ökad förståelse för hur intervjupersonerna upplever sin livssituation vid en utebliven övergång till högre studier.

Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod i form av djupintervjuer. Kvalitativ forskning syftar till förståelser kring ett fenomen snarare än statistiskt verifierbara samband som ofta föreligger inom kvantitativ forskning (Alvehus, 2013). Jag anser att kvalitativ metod i form av djupintervjuer varit mest användbar inom denna studie då jag vill nå ökad förståelse kring unga vuxnas upplevelser av sin livssituation i samband utebliven övergång till högre utbildning. Jag anser att en kvantitativ metod i form av exempelvis enkäter hade inneburit svårigheter vid besvarandet av syftet. Detta eftersom individers upplevelser av sin livssituation vid frånvaron av högre utbildning kan anses vara något omfattande att beskriva via enkäter eller korta intervjuer. Djupintervjuer tenderar att vara relativt långa, kring en timme eller längre, vilket jag anser vara till fördel i denna studie då både jag och intervjupersonerna gavs möjligheten att utveckla frågor och svar under intervjun. Möjligheten att kontrollera att intervjupersonen uppfattade en fråga korrekt och att jag som intervjuare förstår intervjupersonens svar korrekt anser jag blir större genom användandet av djupintervju vilket har varit en förutsättning i syfte att uppnå fördjupad förståelse kring intervjupersonernas rådande livssituation.

4.2 Urval

Urvalsprocessen inom kvalitativ forskning följer inte lika strikta regler som inom kvantitativ forskning. Den huvudsakliga tanken inom kvalitativ forskning är inte att uppnå ett representativt urval, statistiskt sätt, utan det viktigaste är att hitta de personer som bäst motsvarar studiens syfte (Denscombe, 2016).

(19)

14 Snöbollsurvalet har skett genom att tre intervjupersoner valts ut utifrån min egen kännedom att dessa uppfyller de bestämda kraven, dessa har sedan hänvisat till ytterligare tre personer som ansågs lämpliga till denna studie. ”På så sätt kan man leta sig fram i ett nätverk av

aktörer och få en genväg till att identifiera lämpliga personer” (Alvehus, 2013, sid. 68). Jag

anser att denna metod kan vara värdefull eftersom de intervjupersoner som blir hänvisade av tidigare intervjupersoner möjligtvis upplever mig som författare och min studie som tillförlitlig. Detta eftersom deras närstående eller bekanta även ingår i studien. De risker jag kan urskilja med denna typ av urvalsmetod är att det finns en risk att jag kan fastna i ett nätverk där intervjupersonerna känner varandra och på eventuellt har liknande åsikter kring ämnet. De tre intervjupersoner som jag kontaktade hänvisade till tre olika personer, om dessa hade hänvisat till samma personer är det möjligt att ifrågasätta urvalet. Eftersom detta inte var fallet anser jag det möjligt att anta att intervjupersonerna inte ingår i samma bekantskapskrets och därmed minskar risken för att dessa har liknade åsikter. Totalt utgör urvalet av sex kvinnliga intervjupersoner som hamnade i åldersspannet 20-24 år som tidigare studerat ett högskoleförberedande program och där samtliga inte övergått till högre studier. Då djupintervjuer tenderar vara långa anser jag att sex intervjuer är ett rimligt antal i relation till studiens omfattning. Jag anser inte heller att det hade inneburit avgörande skillnader angående resultatet om jag genomfört en eller två intervjuer till, utan jag anser att resultatet var mättat efter de sex genomförda intervjuerna. I resultat- och analysavsnittet tillges intervjupersonerna fiktiva namn i syfte att framhäva det empiriska materialet som levande och samtidigt följa forskningsetiska riktlinjer och inte avslöja intervjupersonernas riktiga namn.

4.3 Beskrivning av intervjupersoner

Cissi är 22 år och befinner sig i nuläget mellan två jobb. Hon har jobbat i flera år på en livsmedelsbutik och bott i en av Sveriges storstäder med sin pojkvän. Hon ska nu flytta utomlands och arbeta. På fritiden umgås hon gärna med sin pojkvän, vänner och familj samt reser när hon har möjlighet.

Love är 22 år och arbetar heltid som livsmedelmedarbetare. Hon bor ensam i en lägenhet. På grund av arbetets tunga arbetsbelastning och skifttider som resulterat i trötthet har hon fått sluta med sitt stora intresse innebandy och umgås i stället mycket med kompisar och familjen. Lilly är 22 år och bor ensam i en lägenhet men är i ett förhållande sedan fem år tillbaka. Hon arbetar heltid som personlig assistent och på fritiden umgås hon med sina nära och kära och har även ett stort intresse för sport och musik.

Anna är 20 år och arbetar heltid som servicemedarbetare på ett sjukhus. Hon bor hemma hos sin mamma och bonuspappa och på fritiden umgås hon med vänner, familj och tränar.

(20)

15 Tove är 23 år och arbetar heltid som livsmedelmedarbetare. Hon bor hos sina föräldrar tillsammans med hennes pojkvän och på fritiden umgås hon med honom, familjen och vänner och reser gärna om hon får möjlighet. Hon är nyligen bosatt i Sverige efter tre år i utlandet. 4.4 Tillvägagångssätt

Studien inleddes med en litteratursökning där jag utgått från böcker, artiklar, rapporter och uppsatser. Detta kan anses vara fördelaktigt i syfte att skapa en förförståelse kring ämnet och bli inspirerad av det som redan är skrivet (Ejvegård, 2003). Den huvudsakliga avsikten med litteratursökningen var inte att återge all information som jag tagit del av utan syftet var att bli förtrogen med fältet och som även fungerar som en bra grund att stå på vid insamling av empiri. Litteratursökningen och den information som generades resulterade inte endast i en förförståelse utan delar av informationen som litteratursökningen genererade användes som bakgrundsinformation.

Som tidigare nämnt har jag har använt mig av djupintervju som metod i denna studie. Intervjuer presenterar den förståelsen människor har när de skall sätta ord på sin egen erfarenhet. Intervjuer återspeglar således enskilda individers subjektiva uppfattningar (Fangen, 2005). För att intervjupersonerna skall möta likartade teman har jag utformat en intervjuguide med en uppsättning av teman eller frågor som sedan använts i samtliga intervjuer (se bilaga 2). Jag anser att intervjuerna på så sätt blir mer strukturerade vilket underlättar senare bearbetning och jämförelse. Intervjuguiden som jag utgått ifrån testades på en utomstående för att undersöka om frågorna var tydliga och lättbegripliga. Intervjuguiden och dess innehåll uppfattades som tydlig och jag bedömde att den inte behövde korrigeras. Det är inte nödvändigt att följa den upprättade intervjuguiden till punkt och pricka, detta eftersom det finns en risk att annan relevant och viktig information uteblir (Fangen, 2005). Intervjuguiden fungerade som en bra utgångspunkt vid djupintervjuerna men behövde i vissa fall kompletteras med frågor som uppstod naturliga under intervjun. Intervjuerna i denna studie kan på så sätt liknas med semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju är en intervju där intervjuaren följer ett formulär/intervjuguide som består av ett fåtal öppna frågor eller bredare teman som intervjun är tänkt att centreras kring. Detta innebar en större möjlighet att påverka intervjuns innehåll men innebar även större krav på mig som intervjuare på att vara aktiv i mitt lyssnande och att arbeta med följdfrågor. Under intervjuerna möttes intervjupersonerna öppna frågor, d.v.s. de gavs möjligheten att svara fritt och inte utifrån bundna svarsalternativ. Ledande frågor, sådana frågor som på något sätt styr intervjupersonen att uttala sig på ett önskat sätt undveks. I Enlighet med Fangen (2005) ställdes lättbegripliga och korta frågor och jag undvek att ställa två frågor i en.

(21)

16 intervjuare kan smitta av sig och göra intervjupersonen nervös som i sin tur påverkar svaren och resultatet (Ejvegård, 2003). Jag upplever att det rådde en avslappnad miljö och det är möjligt att anta att detta berodde på att jag var bekant med samtliga intervjupersoner. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med en bekantskap mellan intervjuperson och författare. En fördel jag kan urskilja är att intervjupersonen möjligtvis känner en större tillit till mig som intervjuare vilket kan leda till mer djupgående och ärliga svar. Nackdelen kan vara att intervjupersonen inte vill avslöja något som upplevs för personligt. För att motverka detta upplyste jag samtliga intervjupersoner att jag har en forskningsetisk tystnadsplikt och att den information de ger hanteras konfidentiellt.

Det kan vara praktiskt att använda sig av en inspelningsapparat vid intervjuer eftersom det ökar säkerheten att få med allt viktigt, men det kan dock ha en påverkande effekt på intervjupersonerna som kan uppleva inspelningen som stressande och obekvämt (Ejvegård, 2003). Samtliga intervjupersoner tillät inspelning av intervjuerna vilket jag upplever som positivt i forskningssyfte då jag finner det problematiskt att hinna anteckna och få med all nödvändig information under tiden. Eftersom minnet bleknar finns även risken att glömma bort viktig information som är tänkt att antecknas efter avslutad intervju. Inspelningsapparaten utgjorde inget stressmoment utan jag upplevde att intervjupersonerna snarare blev mer avslappnade och bekväma då möjligheten gavs att prata fritt och i egen takt utan att behöva tänka på att jag som författare skulle hinna anteckna under tiden. Jag kunde även fokusera mer på intervjun och vara en god lyssnare. De ljudinspelade intervjuerna transkriberades direkt efter varje avslutad intervju, detta anser jag fördelaktigt då intervjumaterialet fortfarande är färskt i minnet. Transkribering är mycket tidskrävande men även en väldigt värdefull del av studien då författaren kommer i närkontakt med materialet (Denscombe, 2016). Gällande transkriberingen har modifikationer gjorts där upprepningar, talspråk och ifyllnadsord som ”öh” och ”äh” tagits bort samt att punkter eller kommatecken placerats i citaten. Detta har skett i syfte att förtydliga intervjupersonernas utlåtanden. Transkriberingsmaterialet har sedan skrivits ut i pappersformat för att underlätta senare analys.

4.5 Analysmetod

Vid analys av det empiriska materialet använde jag mig av kvalitativ innehållsanalys. Analysen inleddes med att läsa igenom intervjuerna, som transkriberats och skrivits ut i pappersformat, för att underlätta tankegångarna kring materialet. I enlighet med Svenning (2003) gjordes en öppen kodning där ett antal koder identifierades. Dessa var livssituation,

utbildning, framtidsplaner och omgivning. Därefter upprättades ett kodschema (se bilaga 3)

(22)

17

livssituation och framtidsutsikter vid utebliven övergång till högre studier, högre utbildning som naturlig övergång? samt omgivningens förväntan på övergång till högre studier.

4.6 Reliabilitet och validitet

Att diskutera kvalité i vetenskapliga sammanhang brukar oftast ske genom att göra en distinktion mellan reliabilitet och validitet (Alvehus, 2013). Den teknik som används i form av mått, parametrar, mätinstrument, test och andra undersökningsmetoder måste beaktas och vara reliabla och valida för att kunna vara lämpliga och användbara. Forskningsresultatet har inte något värde om dessa krav inte uppfylls (Ejvegård, 2003).

(23)

18 4.7 Etiska överväganden

Det finns vissa regler som måste följas inom samhällsvetenskaplig forskning och det etiska övervägandet har följts utifrån de fyra huvudkraven inom forskningsetiska riktlinjer som syftar till de normer som återfinns i förhållandet mellan författare och intervjuperson. Dessa huvudkrav är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, sid. 6). I syfte att värna om intervjupersonernas

integritet informerades intervjupersonen om dessa rättigheter inför intervjuerna.

Regeln inom informationskravet behandlar författarens skyldighet att informera intervjupersoner och andra behöriga uppgiftslämnare om forskningens syfte, intervjupersonens roll i projektet och de villkor som gäller för deltagandet. Vid intervjutillfället tillgavs intervjupersonen information om mig som intervjuare samt syftet med studien. Intervjupersonerna informerades om att deltagandet är helt frivilligt och att de har rätt till att avbryta intervjun om det önskas. Intervjupersonerna informerades även om att personuppgifter förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

Samtyckeskravet syftar till deltagarens rätt att själv bestämma över sin medverkan och

samtycke ska inhämtas innan påbörjad intervju. Samtycke inhämtades vid två tillfällen, dels via SMS-kontakt där jag frågade om intervjupersonernas vilja att delta, dels vid intervjutillfället som även spelades in via inspelningsapparaten. Konfidentialitetskravet handlar om att uppgifter om alla deltagare ska behandlas inom största möjliga försiktighet och all form av personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att det skall vara omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. För att uppfylla detta krav används fiktiva namn och inte intervjupersonernas riktiga. Vid transkriberingen utelämnades information som exempelvis namn, boende ort, arbetsplats eller annan information som kan tänkas avslöja intervjupersonerna. Vidare kommer de inspelade intervjuerna och transkriberingen av dessa raderas efter uppsatsen avslut. Nyttjandekravet syftar till att uppgifter om deltagare endast ska användas för forskningsändamål. För att uppfylla detta krav garanterades intervjupersonernas att all information endast används till studien och att personuppgifter hanteras under försiktighet samt raderas efter att studien avslutas (Vetenskapsrådet, 2002).

(24)

19

5. Resultat och analys

I detta avsnitt presenteras det empiriska materialet som framkommit ur djupintervjuerna i relation till uppsatsens teoretiska referensramar. Avsnittet presenteras utifrån uppsatta teman som är tänkt att täcka de mest intressanta och centrala områdena. De teman som resultatet bygger på är formulerade som rubrikerna; livssituation och framtidsutsikter vid utebliven

övergång till högre studier, högre utbildning som naturlig övergång? samt omgivningens förväntan på övergång till högre studier.

5.1 Livssituation och framtidsutsikter vid utebliven övergång till högre studier

Det framgår tydligt att intervjupersonerna befinner sig i vad Andreas Walther benämner yoyo-övergångar. Majoriteten av intervjupersonerna pendlar mellan olika jobb och i vissa fall resor, men en övergång till högre studier är utebliven. Trots utebliven övergång till högre studier upplever fyra av sex intervjupersoner sin nuvarande livssituation som god och tillfredsställd. Cissi belyser detta genom att hon lämnat en anställning som hon vantrivdes i och nu befinner sig mellan två jobb och är förväntansfull över hennes nya arbete. Lilly är mycket tillfredsställd med sin nuvarande livssituation vilket hon baserar på att hon flyttade från sin hemstad, där hon upplevde att hon ”fastnat”, till en storstad. Hon älskar sitt nuvarande arbete då hon får uppleva mycket och blir rik på erfarenheter samt att arbetet till stor del handlar om att få göra människor glada i sin tråkiga livssituation. Moa framhåller att hon lever ett liv som hon drömt om och uppger;

Jag kommer ihåg att jag sa till min mamma när jag var liten att mitt drömyrke är att jag ska kunna gå runt i träningskläder varenda dag, och det gör jag ju nu. (Moa)

Cebulla menar att samhällets snabba förändringstempo gjort att ungdomar har svårt att upprätta långsiktiga planer. Många lever i nuet och orkar inte tänka på framtiden (Cebulla, 2009). Detta skulle kunna sammanfatta Moas nuvarande livssituation som skiljer sig från övriga intervjupersoner. Moa framhåller vid återkommande tillfällen att ”det kommer lösa sig” kring hennes tankar om framtiden. Hon framhåller att hon har en klar bild över hennes framtid som elitidrottare som kommer sträcka sig fram tills hon fyllt trettio och att hon därefter kommer skaffa barn. Vid frågan om vad hon tänker att hennes sysselsättning kommer utgöras av när hon slutat med idrotten svarar hon;

Får väl leva på barnbidraget, jag har väl huvudet i det blå men jag tänker att det kommer lösa sig. Min dröm är att jag inte ska behöva jobba en enda dag i hela mitt liv… jag skäms lite när jag säger det men, jag kommer gifta mig rik. (Moa)

(25)

20 återkommande tillfällen uppger att ”det kommer lösa sig” och att hon inte orkar tänka realistiskt på hur framtiden kommer se ut eftersom hon nämner att hon har huvudet i det blå. De två intervjupersoner som upplever sin livssituation som mindre bra belyser detta i termer av ”ovisshet” och ”fastnat i en bekvämlighet”. Tove upplever att hon inte befinner sig i den bästa livssituationen och beskriver den som ett enda stort frågetecken. Detta då hon och hennes pojkvän, som hon träffade under sina tre år i utlandet, nyligen bosatt sig i Sverige och står inför många utmaningar eftersom pojkvännens visum går ut om två år. Hon upplever en stor press att hinna genomföra en utbildning hon sökt till hösten i samband med detta. De båda bor hemma hos Toves föräldrar vilket också är en faktor till att hon upplever livssituationen som mindre bra då en önskan finns om att få flytta till eget, vilket de inte har råd med för tillfället. Beck (2012) menar att den ökade individualiseringens gjort att individen själv ansvarar för sin egen livssituation och detta skulle kunna vara en orsak till varför Tove upplever sin livssituation som mindre bra. Detta då hon möjligtvis upplever att hon fortfarande är beroende av sina föräldrar, då hon bor hemma, och inte ännu befinner sig i en situation där hon kan stå på egna ben. Love är inte heller tillfredsställd med sin nuvarande livssituation då hon upplever att hon fastnat. Hon trivs inte med sitt arbete för att det är fysiskt krävande med dåliga arbetstider i form av skift och att hon därför vill förändra sin livssituation. Hon beskriver att hon endast blivit kvar av bekväma skäl i form av en stabil inkomst och bra arbetskollegor.

Jag känner mig fast, måste ta tag i det och göra någonting. Jag vill bort från arbetet, antingen till ett annat jobb eller till studier, men om man söker nytt arbete är det ju inte säkert att man får fast anställning som jag har nu så det är nog därför jag blivit bekväm. (Love)

Love som är missnöjd över sin livssituation och funderar på att byta jobb i stället för att börja studera uppger att det innebär för stora risker då det finns en chans att hon får ett nytt jobb utan en fast anställning. Det kanske kan vara på ett sådant sätt att Love reflekterar över de risker som skulle kunna resultera vid en övergång till annat arbete. Hon vill förmodligen inte riskera att hamna inom snabba och korta anställningsformer och att detta möjligtvis ligger till grund för vad hon nämner ”bekvämlighet”. Detta kan vara en orsak till varför hon upplever en övergång till högre studier som det bästa alternativet för att nå en bättre livssituation.

Jag vill ju komma framåt och få ett bättre jobb och jag kan inte det utan en utbildning. Jag har sökt till ett program till hösten bara för att se vilka chanser jag har, och om jag skulle komma in på det jag sökt skulle jag nog tacka ja, för nu orkar jag inte längre. (Love)

(26)

21 ska våga ta steget eller inte. Majoriteten av intervjupersonerna uppger denna form av risk, då de beskriver en ovisshet om vad de egentligen vill göra. Risken framträder eftersom de uppger att ett beslutsfattande även kan resultera i ett felaktigt beslut. Trots den obeslutsamhet som präglar majoriteten av intervjupersonernas livssituation och framtidsutsikter kan man dock urskilja tre huvudsakliga livsvägar som intervjupersonerna är beredda att ta. Anna och Tove vill göra en övergång till högre studier, övriga vill byta jobb eller klättra inom deras nuvarande arbeten. Cissi, Lilly och Moa har förhoppningar om att deras nuvarande arbeten kan leda dem framåt till högre positioner och belyser att de vill ta denna väg framför utbildning. De beskriver att detta är tänkt att ske genom interna utbildningar, deltagandet av enstaka kurser eller genom egna individuella prestationer. Det framgår tydligt att majoriteten av intervjupersonerna befinner sig i vad Walther benämner yoyo-övergångar (Walther, 2005a). Detta eftersom intervjupersonerna uppger att de vill ”ta sig vidare” genom antingen studier, klättring av karriärstegen eller genom skifte till annat arbete. Love, Anna och Tove skulle kunna placeras i kategorin som Bradly och Devadasson benämner shifters (Bradly & Devadason, 2008). Detta då de uppger att de befinner sig i deras nuvarande arbeten tills de kommit underfund med vad de vill göra i stället.

Jag har alltid haft en tanke på att jag måste börja plugga någon gång i framtiden efter gymnasiet om jag ska ta mig framåt, men i mitt fall handlar det om att jag inte vet vad jag vill plugga. Jag har varit så bekväm att jag inte lagt ned någon energi på att ta reda på vad jag egentligen vill. Det blir lite som att jag ska börja plugga något bara för att göra det. (Love)

Cissi, Moa och Lilly skulle kunna placeras in i kategorin stickers då de ändå har en klar vetskap om att de vill göra en karriär inom det arbete som de befinner sig inom och har en tydlig bild av att de vill klättra karriärstegen. Stickers åsyftar inte nödvändigtvis till ungdomar som har fastnat i sina jobb utan dessa har valt att arbeta kvar strategiskt (Bradly & Devadason, 2008) och det är precis på detta sätt dessa tre intervjupersoner beskriver deras framtidsplaner.

5.2 Högre utbildning som naturlig övergång?

Beck menar att individualiseringen beror på en nedtoning av traditioner och klassbundna tillhörigheter och att samhällets förändringar resulterat i ökade krav på den enskilde individen (Beck, 2012). Det stora utbudet som råder i samhället gällande exempelvis yrkesområden eller utbildning innebär stor press på individer att välja rätt väg och lyckas. Det ter sig vara så att ansvaret ligger helt på den enskilde individens axlar i syfte att välja den rätta vägen, men vilken är den rätta vägen? Det framgår skilda uppfattningar angående detta, dels att övergång till högre studier inte är det enda alternativet för framgång, det är möjligt att klättra karriärstegen i stället, dels en motsatt uppfattning om att högre studier är en avgörande övergång för en bättre framtid.

(27)

22

Det är alltid bra att ha en utbildning, då får man ju oftast enklare ett jobb och för att få ett välbetalt jobb tror jag att man måste ha en högskoleutbildning. (Anna)

Lillys citat tyder på en medvetenhet angående samhällets ökade valmöjligheter då hon påvisar att det finns fler alternativa vägar. Det kan tolkas som att hon anser att det snarare handlar om att finna sin egen unika väg som Furlong och Cartmel menar blir resultatet av ungas förändrande livsvägar. Det som är intressant i detta avseende är hur Lilly syftar till sig själv och att tron på sig själv och sina individuella prestationer är avgörande. Detta återspeglar hur individualiseringen skapat ett skifte från kollektivet till individen och att individen står i centrum. Denna uppfattning är även genomgående hos Moa som uppger att hon inte kommer behöva en utbildning för att ta sig dit hon vill då hon är övertygad om att hennes prestationer och personlighet väger tyngre. Moa menar dock vidare att inte alla individer kan tänka som hon och att vissa individer är i större behov att genomföra en utbildning.

Jag tror det beror på vad du har för efternamn, kontaktnät och om du är öppen och social som individ. Men har du inget av det så måste du nog utbilda dig för din egen skull för det kommer bli väldigt motigt annars. Har du ingen utbildning och inga kontakter, grattis säger jag bara. (Moa)

I enlighet med Broady (1998) uppvisar Moa en medvetenhet om vilken betydelse olika former av kapital kan innebära. Dels kulturellt kapital i form av utbildning men även socialt kapital i form av kontakter som enligt hennes uppfattning kan vara avgörande för en individs framgång. Beck menar att individers livsvägar påverkas i mindre utsträckning av faktorer som klass eller vilken familj som individen föds in i (Beck, 2012). Moas redogörelse påvisar en motsatt uppfattning då hon anser att sådana faktorer ändå är av stor betydelse. Detta eftersom hon nämner att en person med ett speciellt efternamn kanske inte behöver göra en övergång till högre studier. Återigen redogörs för hur en individs personlighet även kan vara av betydelse. En individ som inte är social och öppen uppmuntras till att göra en övergång till högre studier. Detta tyder därmed på ett ytterligare individuellt ansvar i form av att uppfylla dessa personliga egenskaper för att öka sina chanser till framgång.

Angående berättandet om vilka tankar intervjupersonerna har inför framtiden, exempelvis tankar på övergång till högre studier, har Anna och Tove bestämt sig för att göra denna övergång. Övriga intervjupersoner har inga planer på att börja studera och det ter sig handla om att de är osäkra på vad de vill studera och att de är rädda för att påbörja en utbildning som senare visas vara fel. Cissi, Love, och Lilly väljer därför att vänta med studierna tills de vet vad de vill. Lilly framhåller att detta resulterat i en stor frustation kring hennes livssituation och det framgår tydligt att hon upplever att de ökade valmöjligheterna skapar förvirring.

Jag blir ju frustrerad och irriterad på mig själv för att jag inte vet vad jag vill, det är blandade känslor. Jag kan inte bestämma mig för det finns så mycket jag vill göra men jag velar för mycket! (Lilly)

(28)

23 samtalsämnet centreras kring högre utbildning blir hon osäker. Lilly framhåller att många i hennes omgivning beskriver henne som en stabil och jordnära person, förutom när det kommer till ämnet utbildning.

Min omgivning säger att jag är så stabil som person, att jag verkar trivas med mig själv men så fort det blir tal om högre utbildning så ställer jag mig i försvarsställning. (Lilly)

Citatet ovan skulle kunna tolkas som att en övergång till högre studier faktiskt ses som en naturlig övergång i dagens samhälle och att individer som inte gjort denna övergång måste försvara sina val. Beck menar att den ökade individualiseringen innebär risker och Furlong och Cartmel menar att arbetslöshet exempelvis kan ses som ett individuellt misslyckande på grund av bristande motivation hos individen (Furlong & Cartmel, 1997). Individer ska själva ta ansvar för sin livssituation och välja rätt beslut. Det ter sig vara så att den ökade individualiseringen förändrat synen på utbildning då majoriteten av intervjupersonerna upplever att de inte tagit ”nästa steg i livet” eftersom de inte gjort en övergång till högre studier.

När jag säger till folk att jag jobbar på X får jag dålig respons, det känns som att man är dålig, att jag jobbar på ett mindre bra ställe och att jag borde börja plugga och ta tag i mitt liv. (Love)

Love och Tove framhåller en intressant aspekt angående deras redogörelse kring deras uppfattningar om en eventuell övergång till högre studier. Det framgår att de upplever en rädsla eller osäkerhet i samband med en eventuell övergång.

Jag upplever universitetsstudier som svårt, komplicerat, avancerat och som passar människor med högt IQ. Jag vill läsa på yrkeshögskolan för jag är livrädd för universitetet, tror inte det är någonting för mig. (Tove)

Det är väl det som gjort att jag tvekar över att börja plugga, att det är ganska så tufft och svårt. Jag är osäker på om jag ens skulle klara av att börja plugga, är jag tillräckligt smart? (Love)

Ovanstående citat skulle kunna kopplas till de risker Beck belyser som kan bli resultatet av den ökade individualiseringen. Individuella prestationer kan även leda till individuella nederlag (Beck, 2012). Det kan tolkas som att Tove och Lilly upplever att en övergång till högre studier på sådant sätt skulle kunna innebära risker och att de är rädda för att övergå till högre studier eftersom det skulle kunna resultera i ett individuellt misslyckande. Cissis redogörelser kring hennes tidigare ansökningar till en universitetsutbildning, som resulterat i flera avslag, kan även liknas med Becks redogörelser om den ökade individualiseringen och de risker det kan innebära.

(29)

24 Sådana upprepande avvisanden som Cissi fått skulle kunna ses som en bakomliggande faktor till hennes vilja att klättra karriärstegen i stället för att göra en övergång till högre studier. Eftersom dessa avvisanden kan ses som ett individuellt misslyckande då hon uppger att hon känner sig ”dålig”. Bourdieu menade att studentexplosionen resulterat i att unga utvecklar sina egna strategier för att klara sig utan en värdefull examina (Broady, 1998) och det skulle kunna ses som ännu en orsak till att Cissi har denna strategi för att ta sig vidare framför en övergång till utbildning. Liknande situation råder även hos Anna och Lilly som uppger att det finns brister i deras tidigare betyg som också är en faktor till att de inte börjat studera. Det finns nämligen universitetsprogram som Anna och Lilly finner intressanta som de sökt till men som de inte kommer in på. Detta skulle kunna tolkas på liknande sätt som hos Cissi, där hon är medveten om att tidigare individuella prestationer innebär begräsningar för övergång till högre studier och att hon då utvecklar alternativa strategier för att ta sig dit hon vill. Walther menar att övergångarna mellan exempelvis skola och arbete inte längre följer den traditionella linjen som tidigare innebar att flytta hemifrån, utbilda sig, arbeta, gifta sig och bilda familj (Walther, 2005a). Än dock framgår det att dessa traditionella övergångar fortfarande är aktuella, och kanske till och med är en stor anledning till att intervjupersonerna upplever motstridiga uppfattningar angående utebliven övergång till högre studier.

Jag upplever en stress på så sätt att jag verkligen vill börja plugga nu till hösten men förmodligen inte kommer in. Jag har motivationen till 110 % och vill verkligen inte få ett slag i ansiktet. Jag vet inte varför jag känner att jag måste studera, men ser bara den där bilden av att man går ut gymnasiet, börjar plugga, får en utbildning, jobb, hus och barn. Den där ”svenssonmallen” som alla typ ska följa. (Tove)

Den så kallade ”Svenssonmallen” som Tove beskriver framgår vara en mall som även eftersträvas hos Lilly som uppger;

Jag tänker på min kompis som snart är klar med sina studier, hon har köpt hus, ska väl bilda familj snart och ska jobba med det hon brinner för. Då tänker jag ”attans, varför började inte jag studera direkt efter gymnasiet” för då hade jag också kunnat vara där hon är för jag vill också köpa hus och bilda familj. Men det känns som att man måste ha en utbildning då. (Lilly)

Återigen framgår en motstridighet gällande Lillys uppfattning om betydelsen av högre utbildning. Ovanstående citat kan tolkas som att hennes uteblivna övergång till högre studier hämmar hennes planer på att köpa hus och bilda familj och att övergång till högre studier ses som betydelsefull i syfte att ta sig till denna önskade situation.

(30)

25 det inte finns planer på att börja studera eller om det råder osäkerhet kring vad individen vill göra med sitt liv.

Jag kan väl känna att, inte bara för att personen inte börjat plugga, men jag hatar att se kompisar som bor kvar i hemstaden i 4 år efter studenten och jobbar på ICA, då blir jag arg. Flytta på dig, sätt dig på ett plan och se världen! Res och upplev saker, utbilda dig till bartender i Thailand, bara gör någonting för du kommer aldrig uppskatta sin hemstad annars! (Tove)

Det intressanta i detta avseende är hur intervjupersonen talar om en alternativ övergång till resor som en självklarhet. För att göra dessa resor krävs naturligtvis ett ekonomiskt kapital, vilket innebär att individen antingen får detta genom att jobba sig till den ekonomiska resursen som krävs, eller får detta ekonomiska stöd av sina föräldrar. Bradly och Devadasson menar att ungdomars möjligheter påverkas av samhällsklasser och att vissa ungdomar har bättre förutsättningar att välja att resa framför att söka arbeten (Bradly & Devadason, 2008). Även Walther menar att individualiteten påverkas av faktorer som klass och att yoyo-övergångarna påverkas av det stöd unga får hemifrån (Walther, 2005a). Tove är den enda av intervjupersonerna som spenderat flera år i utlandet och det är möjligt att anta att det är därför hon anser att denna typ av övergång är betydelsefull. Detta eftersom det var hennes alternativa övergång framför övergång till högre studier och förmodligen därför hon anser att denna övergång är avgörande för att unga ska kunna uppskatta sin hemstad.

5.3 Omgivningens förväntan på övergång till högre studier

Majoriteten av intervjupersonerna upplever att omgivningen ser ner på dem som inte börjat studera. Det ter sig vara så att individualiseringen och de ökade valmöjligheterna inte endast handlar om vad individen själv vill eller anser vara rätt, utan individen förväntas välja det som omgivningen eller samhället anser vara rätt. I detta fall framstår övergång till högre studier som det rätta. Unga vuxnas övergångar har blivit mer av ett riskprojekt på grund av samhällets snabba förändringar (Walther, 2005a). Det är möjligt att anta att de ökade valmöjligheterna, inom exempelvis utbildningsvägar och yrkesområden som Walther belyser, även kan resultera i en extra belastning hos dagens unga vuxna. Eftersom dagens samhälle präglas av ett större utbud av livsvägar, kan det uppstå förväntningar från omgivningen att individen faktiskt ska göra en övergång till högre studier. Detta kan även illustreras genom att samtliga intervjupersoner har en sysselsättning, där majoriteten har en fast anställning och till och med trivs med sina arbeten, men vill ta sig framåt. När intervjupersonerna uppger att de vill ta sig framåt framgår det att det innebär att få en högre uppsatt position eller helt enkelt ett ”normalt arbete” och att vägen dit förmodligen måste ske via en övergång till högre studier.

References

Related documents

”Drygt var femte, 22 procent, av dem som sökt/ska söka en eftergymnasial utbildning till hösten 2009 skulle ha arbetat istället för att studera om det inte hade

Våra informanter har utbildat sig och arbetat under denna förändring och därför vill vi se om det finns något samband mellan deras tidigare erfarenheter och deras motivation till

Med en raskt voksende befolkning i storbyer blir søkelyset også rettet mot urbanisering og leveforhold i en rekke bøker, se bl.a.Reconsidering informality (Hansen & Vaa

Denna i USA banbrytande studie av Cimavax EGF kommer att äga rum i Buffalo, på Roswell Park Cancer Institute.. ”Det är väldigt spännande att få en chans att utvärdera

Sakeena Yacoobis mål är att det inte ska finnas en enda flicka i Afghanistan som inte får gå i skola för att lära

Detta på grund av att det finns speciella regler för grundskolan som till exempel att eleverna inte får lämnas utan tillsyn under skoldagen och att de inte

I takt med att vi gjorts uppmärksamma på förekomsten av misshandel och sexuella övergrepp mot kvin- nor och barn inom familjen, har även betydelsen av traumatiska håndelser

För att hitta artiklar av hög akademisk standard kan man gå till Africa: Journal of the International African Institute, African affairs, Journal of modern African studies och