Självständigt arbete inom det fritidspedagogiska området, 15hp.

Examensarbete

Självständigt arbete inom det

fritidspedagogiska området, 15hp.

Fritidslärarens arbete med hantering av

kränkande behandlingar på fritidshemmet och

i klassrummet

En kvalitativ studie av fritidslärarens erfarenheter

Författare: Berivan Tutak och Vilma Svensson Handledare: Anne Kjellsdotter

Examinator: Jan Håkansson Termin: VT 2020

Abstrakt

Svensk titel: Fritidslärarens arbete med hantering av kränkande behandlingar på

fritidshemmet och i klassrummet – En kvalitativ studie av lärares erfarenheter

Engelsk titel: Leisure teachers´ work on abusive treatments in the leisure home and in

the classroom – A qualitative study of the teachers’ experience

Författare: Berivan Tutak och Vilma Svensson

Handledare: Anne Kjellsdotter Examinator: Jan Håkansson

Nyckelord: Kränkande behandling, oönskade beteenden, relationer, trakasserier,

socialkonstruktivism, värdegrund

Keywords: Offensive treatment, unwanted behaviors, relationships, harassment,

constructivist, values

Detta är en kvalitativ studie av sex fritidslärares arbete med hantering av kränkande behandlingar i fritidshemmet och klassrummet. Syftet med studien är att belysa hur fritidslärare resonerar kring oönskade beteenden i fritidshemmet och i klassrummet ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Vidare är syftet att få en djupgående förståelse kring hur dessa beteenden kan arbetas och förebyggas enligt fritidslärarna själva. För att syfte och frågeställning ska uppnås har vi genomfört intervjuer kring fritidslärares erfarenheter om oönskade beteenden, detta genom semisstrukturerade intervjuer. Vidare bygger studien på fritidslärarens egna perspektiv och erfarenheter till orsaker som speglar ett oönskat beteende och det kollegiala arbetet för att förebygga detta. I den tidigare forskningen framkommer det att hanteringen av kränkande behandlingar sker på olika vis (Johansson, Lunneblad och Odenbring, 2016). Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till elevernas oönskade beteenden, enligt fritidslärarna, grundar sig i hemförhållanden, relationer, skolmiljön och elevernas ålder. fritidslärarna i studien beskriver arbetet med värdegrundsfrågor som något viktigt, detta för att förebygga uppkomsten av oönskat beteende. Enligt fritidslärarna är det viktigt att ha med värdegrunden i verksamheten för att minska kränkningar och diskrimineringar samt arbetet med allas lika värde. Därav anser fritidslärarna att arbetet mot oönskade beteenden ska stärkas genom en gemenskap som bland annat består av ett elevhälsoteam. Genom att få befinna sig i en miljö som känns trygg och som är kränkringsfri är något som fritidslärarna slutligen belyste.

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till de personer som valt att göra denna studie möjlig, det vill säga alla lärare som ställt upp i undersökningen. Vi vill vidare tacka vår handledare Anne Kjellsdotter som under arbetets gång varit till stor hjälp genom sin vägledning och engagemang. Sist men inte minst våra familjer och vänner som varit närvarande med sina goda råd och feedback.

1. Inledning ... 1

1.1 Skolans styrdokument ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 3

3. Tidigare forskning ... 4 3.1 Kränkningssituationer i skolan ... 4 3.2 Mobbning ... 4 3.3 Oönskade beteenden ... 5 3.4 Kränkningsåtgärder ... 6 4. Teoretiska utgångspunkter ... 8 4.1 Socialkonstruktivism ... 8 5. Metodologiska utgångspunkter ... 10 5.1 Val av metod ... 10 5.2 Urval ... 10 5.3 Genomförande ... 11 5.4 Bearbetning av data ... 11 5.5 Etiska överväganden ... 12

5.6 Metodens trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet ... 12

5.7 Metoddiskussion ... 13

6. Resultat och analys ... 14

6.1 Orsaker till oönskade beteenden – fritidslärarens perspektiv ... 14

6.2 Fritidslärarens kollegiala arbete mot oönskade beteenden ... 16

6.2.1 Samråd med elevhälsoteam ... 17

7. Diskussion ... 20

7.1 Resultatdiskussion ... 20

7.2 Didaktiska konsekvenser ... 21

7.3 Förslag till vidare forskning ... 21

8. Referenslista ... 22

Bilagor ... 24

Bilaga A ... 24

1. Inledning

Idag är det vanligt att det diskuteras om kränkande behandlingar av olika slag. Detta är något som vi blivande fritidslärare anser är viktigt att lyfta och dagligen motverka. Vi har ett aktivt intresse för att minska trakasserier och kränkande behandling i fritidshemmet och i skolan, därav vill vi undersöka olika faktorer som påverkar detta. Varför denna undersökning har intresserat oss grundar sig i att vi är nyfikna på hur fritidslärare handskas med frågor kring oönskat beteende och hur de arbetar med det.

1.1 Skolans styrdokument

Skolverket är en förvaltningsmyndighet med ett ansvar att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. De arbetar för att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av god kvalité i en trygg miljö (Lgr 11, rev, 2019). Kränkande behandling är idag ett begrepp som tolkas och värderas på olika vis. Vidare förklarar Lgr 11 att begreppet kränkande behandling idag handlar om att en elevs värdighet kränks.

Skolverket (2011, s.10) förklarar att skolan ’’Aktivt ska motverka diskriminering och kränkande behandlingar av individer eller grupper’’, utifrån Skolverkets definition har vi därav valt att fördjupa oss i forskningen kring oönskade beteenden mellan eleverna som innefattar kränkningar, mobbning, trakasserier och relationer. Enligt Skolverket (2011) har en utvärdering visat att inom några månader har 16 - 19 % av eleverna blivit utsatta för olika typer av kränkande behandlingar där 7 % är flickor och 8 % pojkar. Elever i skolan väljer idag att använda sig av kränkningar mot andra elever i syfte att höja sin status. Den elev som upplever sig själv kränkt avgör om det är oönskat eller inte. Vidare skriver de att begreppet mobbning idag inte används i skollagen (Skolverket, 2011).

Skolverket (2011) påpekar att elever får en positiv syn på skolan när de får vara delaktiga i skolans aktiviteter och får påverka sitt eget handlingsutrymme, därigenom stärks skolklimatet. Bidragande orsaker till ett gott skolklimat är bland annat gemensamma attityder, normer, värderingar och delaktighet. Ett gott skolklimat är en viktig och bidragande faktor till ett framgångsrikt arbete. Skolklimatet påverkas också av flera faktorer som sociala relationer, engagemang, attityder, normer och värderingar. Det mest grundläggande arbetet är det arbetet som är förankrat i skolan, där skolklimatet ska präglas av samarbete och engagemang (Skolverket, 2011).

Enligt Johansson, Hellfeldt & Flygare (2019) ska skollagen främja elevernas lärande och samtidigt förmedla respekt för alla människors lika värde. Vidare beskriver författarna att även fast de svenska skolorna idag arbetar med inkluderande miljöer där kränkningar och diskriminering framkommer, upplever idag många elever övergrepp i skolan.

Ellmin (2014) skriver att skolan inte alltid kan förebygga eller stoppa våldet som sker i skolan. Författaren menar att skolan inte arbetar i tillräckligt stor utsträckning för att motverka och förebygga det våld som förekommer inom skolverksamheten. Vidare framkommer det att de elever som blir föremål för fysiska och psykiska kränkningar blir sedda som problemet istället för att skifta fokus från orsakerna kring att dessa kränkningar framkommer inom skolan (Ellmin, 2014). Detta blir således ett värdegrundsproblem där faktorer som dessa kan påverka skolverksamheten, inte minst för de elever som blir föremål för oönskade beteenden. Enligt Olivestam och Thorsén (2018) ska skolans värdegrund framhäva människovärde och människolivets okränkbarhet. I en debatt i Kvällsposten (2009) skrivs det att Skolinspektionen fick in 514 olika anmälningar, där dessa anmälningar var kränkande behandlingar. Vidare framgick det att förskolan eller skolan inte arbetat tillräckligt för att förhindra kränkningar som skett.

2. Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter fritidslärare har av trakasserier och kränkande behandlingar i fritidshem och skola. Vidare är syftet hur fritidslärare resonerar om sitt eget och verksamhetens förebyggande och konkreta arbete kring trakasserier och kränkande behandlingar.

Frågeställningarna är följande:

• Vilka erfarenheter har fritidslärare av trakasserier och kränkande behandlingar i fritidshem och skola?

3. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras den tidigare forskningen, vi har valt att dela upp rubrikerna i fyra huvudrubriker, Kränkningssituationer i skolan , Mobbning, Oönskade beteenden och

Kränkningsåtgärder.

3.1 Kränkningssituationer i skolan

Att hantera kränkningar sker på olika vis, i en studie av Johansson, Lunneblad och Odenbring (2016) analyseras skolpersonalens uppfattning av grupperingar av olika kränkningar som förekommer och ställs i förhållande till både sociala och ekonomiska faktorer som skolan omges av. Syftet i studien var att undersöka kontextuella förhållanden och hur detta har ett inflytande på personalens attityd vid tillfällen där kränkningar uppstått. Sammanställningen av personalens svar och intervjuerna har utgått från tre teman, kategorisering av problemen, förklaringar till problemen och strategier för att hantera problemen. Resultatet och de olika svaren av intervjuerna med personal från de olika områdena visar sig bero på socioekonomiska skillnader och påverkar således även hur man kategoriserar och talar om kränkande behandling i grundskolorna (Johansson, Lunneblad och Odenbring, 2016). Detta visar att förhållningssättet som framkommer i personalens kategoriseringsprocess är olika beroende på vilket område som grundskolan är belägen. Slutligen visade det sig att skolpersonalen i förortsområden var mer mottaglig för att samarbeta med polis och rapportera problem relaterat till utanförskap och våld, medan skolpersonalerna i innerstad området lyfter vikten samt betydelsen av att samarbeta med föräldrar för att förebygga problem som uppstod. Resultatet visar på att situationer som kränkning i skolan kan förstås och hanteras olika, detta trots att skolorna styrs av samma lagar och läroplaner (Johansson, Lunneblad och Odenbring, 2016).

Till skillnad från Johansson, Lunneblad och Odenbrings (2016) studie har Alexius (2019) i sin studie kommit fram till att skollagen inte har några bestämmelser om mobbning, utan lägger ansvaret på skolverksamheter. Vidare beskriver Alexius (2019) att skolverksamheten ska motverka all form av kränkningar oavsett dess omfattning. Detta stärks även av Frånberg och Wrethander (2011) som lyfter en viktig punkt och detta är förekomsten av mobbning samt kränkande handlingar mellan vuxna och elever i skolan. Författarna menar att barn som går i skolan är mer utsatta än vuxna. Vidare förklarar författarna att elever har fler svårigheter att känna sig involverade i skolan och att utöva inflytande. Eleverna är beroende av vuxnas förståelse, positiv handling, stöd och har även ett mer begränsat handlingsutrymme. Barn kan inte lämna sitt dagliga “arbete” om något inte känns rätt, det är något vuxna mer är belägna till att göra. Eleverna är även mindre nöjda med livet i skolan i allmänhet. Enligt författarna upptäcker lärare sällan mobbning och vidtar endast 4 % av åtgärderna. Författarna hoppas att dessa resultat fungerar som en väckarklocka och som en plattform för reflektion över mobbning. Avslutningsvis vill Frånberg och Wrethander (2011) lyfta att skolor måste vidta åtgärder för att förhindra att barn utsätts för trakasserier och negativa handlingar.

3.2 Mobbning

% av eleverna som upplevde mobbning medan andra tillfället var resultatet 7,3 % (Hellfeldt, Johansson och Lindberg, 2014). Författarna menar att resultatet visar att det varit samma elever som upplevt mobbning vid båda tillfällena där enkäten genomfördes. Resultatet visar att elever som inte upplevt utsatthet eller mobbning har högre socialt stöd från både lärare och kamrater till skillnad från de som upplevt en förvärrad situation eller fortsatt bli mobbade. Dessa två kategorier känner därmed mindre socialt stöd från lärare och kamrater. Studien stärks ytterligare då Dahl (2014) skriver att barnens handlingar inte sker av en tillfällighet, utan författaren menar att det är kontextuellt relaterade, det vill säga att barnen använder sig av olika strategier i ett pågående arbete för att kunna etablera och behålla nya kamratrelationer. Vidare beskriver Dahl (2014) i sin studie att i en pedagogisk verksamhet kan det förekomma många avbrott av organiserade aktiviteter vilket leder till att kamratinteraktionen blir ömtålig.

Däremot belyser Carlsson (1999) i sin studie att den som mobbar inte behöver en viss typ av stöd när den mobbar, detta kan ske på tysta och dolda sätt av andra så kallade supportrar. Här pekar författaren på klimatet i klassen. Vidare ställer Carlsson (1999) frågor som: Ger klassen mobbaren hög status eller inte? Försöker läraren och andra vuxna stoppa mobbningen, eller tittar de bort? Frågorna är viktiga att belysa, det är avgörande för lärarnas sätt att hantera konflikter som mobbning. Detta stärks genom att författarna Hellfeldt, Johansson och Lindberg (2014) uppmärksammar att det sociala stödet barnen får kan innefatta olika upplevelser av att någon bryr sig och accepterar personen för den man är. Författarna beskriver att det sociala stödet kommer från både vuxna och kamrater i skolan och bidrar till en positiv påverkan på elevernas välmående (Hellfeldt, Johansson och Lindberg, 2014). Colnerud (2004) lyfter gemensamma nämnare kring elevernas relationer, där författaren belyser hur elevernas moraliska handlande kan påverka relationer till andra individer. Ibland kan elevens egna värderingar vara objektet för påverkan och det kan exempelvis gälla synen på andra individer och deras värde samt rättigheter.

3.3 Oönskade beteenden

vilket handlar om att gruppstrukturer bidrar till olika status, där författaren lyfter upp olika roller som påverkar barnens interaktioner under lektionstid. Författaren påstår att det bidrar till att olika status och grupproller uppkommer samt att det påverkar barnens interaktion under lektionstid. Barnens interaktion kan bidra till att det blir spänningar mellan olika grupper i skolklassen. Heintz (2018) menar att detta kan påverka lärarens arbete med barns sociala relationer både i skolgården och i klassrummet, detta leder i sin tur till att det blir svårare för lärarna att kunna arbeta efter skolans värdegrund. Att alla ska få vara med ses som en självklar förhållningsregel för skolan att arbeta efter, men utgår man från barnens agerande utifrån gruppsamhörighet kan det bli svårt att realisera. Författaren menar att resultatet kan bli att olika strukturer som skolan valt att bygga kring barnens sociala relationer kan motverka kränkande behandlingar (Heintz, 2018).

Dahl (2014) fortsätter med att lyfta fram orsaker som leder till att barn väljer att skydda sig, författaren menar att det grundar sig i de interaktionsutrymme som barnen väljer att skapa tillsammans med andra barn. Detta leder i sin tur till att barnen väljer att exkludera andra barn. Däremot belyser författaren en hel del problem och dessa är att barnen kan känna sig i periferin. Detta leder till att barnen sällan får en chans att komma in i kärngruppen, medan andra barn har betydligt enklare att ta plats. Dahl (2014) menar att detta bidrar till att pedagogernas relation med eleverna påverkas. Heintz (2018) påpekar hur social interaktion och vänskap i skolan får ett inflytande på hur barn upplever skolan, samt hur det påverkar deras utveckling. Detta stärker Dahl (2014) där han menar att barndomen kan tolkas och förstås på skilda sätt beroende på tider samt i olika delar av världen. Författaren använder sig av begreppet barnsynsfilter vilket menas med hur vuxna styr och uppfattar barn. Ibland kan det vara att vuxnas barnsynsfilter inte alltid kan vara anpassade för att kunna förstå nutidens barn och detta kan enligt författaren orsaka problem i relationer mellan pedagog och barn (Dahl, 2014).

3.4 Kränkningsåtgärder

4. Teoretiska utgångspunkter

Tidigare forskning lyfter fram barns sociala interaktioner och vikten av socialt stöd från såväl lärare som fritidslärare. Frånberg och Wrethander (2011) förklarar begreppen kränkning och mobbning ur ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Författarna förklarar hur språk och den sociala miljön är utgångspunkten för hur skolan formas (Frånberg och Wrethander, 2011). Därav kommer vi att använda oss av ett socialkonstruktivistiskt synsätt som utvecklas i detta kapitel. Studiens fokus är på fritidslärarnas erfarenheter och hur de betraktar den sociala miljön, vilket är det sätt vi kommer analysera vår undersökning.

4.1 Socialkonstruktivism

Denna studie ämnar utgå från en teoretiskt utgångspunkt, vilket är socialkonstruktivismen. Wennerberg (2010) påpekar att den kunskap vi har uppkommer under uppväxten och från det språk vi använder oss av. Det faktum att vi har förmågan att utvecklas till tänkande varelser grundar sig i att vi faktiskt lärt oss ett språk som i sin tur strukturerar vår verklighet. Ett konkret exempel kan vara att vi kan se en tavla för att vi sedan innan har förståelse kring begreppet ”tavla”. Socialkonstruktivismen trycker även på det faktum att språk överlag utgör en social storhet och att vi människor skapar detta fenomen tillsammans (Wennerberg, 2010). Andren (2008) lyfter i sin avhandling om hur socialkonstruktivismen och dess omfattande delteorier, såsom sociokulturell teori, har en gemensam nämnare de utgår ifrån, det vill säga hur sociala sammanhang kan påverka lärandet och dess kunskap.

Eftersom språk är socialt konstruerat blir det automatisk att vår uppfattning och våra kunskaper kring verkligheten blir socialt konstruerad (Wenneberg, 2010). Den sociala konstruktiva ståndpunkten är även ett uttalat kritiskt förhållningssätt att tillämpa. Faktum är att våra uppfattningar inte ska tas för givet i vår vardag utan behöver utforskas ytterligare för att man i sin tur ska kunna se bakomliggande orsaker och även öka sin förståelse (Frånberg och Wrethander, 2011). Det kritiska förhållningssättet inom socialkonstruktivismen är det som anses vara teorins tillgång. Enligt Wennerberg (2010) kan man hänvisa till denna teori som en slags konservöppnare och att genom denna kunna ifrågasätta skolkulturen med frågor som: I vilka situationer uppstår kränkningar? Detta kan göras istället för att försöka ändra oönskade beteenden hos den enskilda individen utifrån deras bakgrund eller personlighet. Det är istället viktigt att omkonstruera situationer där kränkningar är förekommande och granska sammanhang som man vanligtvis avfärdar som oviktigt. Ett praktexempel på detta kan vara att ”detta är typiskt pojkar”, ”det är ingen idé att säga till en vuxen”, ” hon tycker det är kul när vi jagar henne” (Wennerberg, 2010).

studien är att elever som utsätts för mobbning även har svårt att ingå i relationer, dessa relationer kan till exempel vara med klasskamrater och lärare (Hellfeldt, Johansson och Lindberg, 2014). Utifrån studiens fokus kommer de beskrivna delarna från socialkonstruktivismen att användas och analyseras utifrån ett lärarperspektiv, det vill säga utifrån fritidslärarens synsätt och reaktioner. Därav kommer studien att inrikta sig på arbetet med att förebygga uppkomst av mobbning och kränkningar i skolan, utifrån ett synsätt på mobbning och kränkningar som socialt konstruerade.

5. Metodologiska utgångspunkter

I detta avsnitt presenteras studiens metod, urval, datainsamling, genomförande, etiska överväganden som studien följt. Avslutningsvis följer en metoddiskussion.

5.1 Val av metod

Denscombe (2018) skriver att den kvalitativa forskningen inriktar sig främst på att samla in data i form utav ord. Utifrån våra frågeställningar och syfte har en kvalitativ studie valts. Denscombe (2018) menar att genom en kvalitativ metod kan man få ingående resultat av mindre antal deltagare. Enligt Allwood och Erikson (2017) handlar det om hur vi kan skapa och förstå mening. Varför en kvalitativ data har valts är på grund av att vi ville undersöka hur arbetet med oönskade beteenden hanteras och hur lärare anser att det borde hanteras på fritidshemmet samt i klassrummet. Denscombe (2018) beskriver att kvalitativ ansats kopplas framförallt ihop med forskningsmetoder som dokument och observationer, intervjuer, ord och bilder som oftast används i kvalitativa studier. Att studera fritidslärarens erfarenheter och resonemang om arbetet kring trakasserier och kränkande behandling på fritidshemmet och i skolan är något en kvalitativ ansats grundar sig i. Denscombe (2018) menar att en kvalitativ ansats ger en djupare kunskap och förståelse än en kvantitativ ansats skulle gjort där övergripande resultat skulle ges på grund av exempelvis styrda enkätfrågor. Avslutningsvis definierar Allwood och Eriksson (2017) den kvalitativa ansatsen som strävan efter att få en djupare förståelse samt kunskap för något. Datainsamlingsmetoden för vår undersökning är semistruktuerade intervjuer. Denna metod är vald för att fritidslärarna ska få en möjlighet att berätta sina egna upplevelser och tankar kring intervjufrågorna. Semistruktuerade intervjuer ger informanten möjlighet att berätta om allt de har att säga om ämnet, där följdfrågor kan förekomma.

5.2 Urval

Totalt sex fritidslärare på tre olika grundskolor har deltagit i vår studie. Fritidslärarna och skolorna utgick från ett subjektivt urval, detta betyder att personerna som blev intervjuade var utvalda och hade relevans för ämnet som var tänkt att undersökas (Denscombe, 2018). Kravet vi hade för våra intervjupersoner var att de skulle arbeta på fritidshemmet. Våra fritidslärare som medverkade i vår studie var i olika åldrar, kön samt olika antal års erfarenhet i arbetet som lärare. Viktigt för studien var att personerna som intervjuades var utbildade fritidslärare, detta för att en jämn nivå skulle ske. Intervjupersonerna som valdes ut hade olika långa arbetslivserfarenheter, detta för att vid senare skede kunna se skillnader och likheter. I tabellen nedan sker även en presentation kring intervjupersonerna därav har fiktiva namn använts i tabellen.

Tabell 1: Respondenterna i studien

Intervjupersoner Namn Ålder Yrkestitel Erfarenhet

1. Patrik 25 Fritidslärare 4 år

2. Marie 63 Fritidslärare 49 år

4. Anna 40 Fritidslärare 8 år

5. Carl 29 Fritidslärare 4 år

6. Lena 65 Fritidslärare 25 år

5.3 Genomförande

I vårt arbete skedde sex intervjuer på tre olika grundskolor. De utvalda intervjupersonerna som var delaktiga i intervjuerna befann sig i olika åldrar och personerna som intervjuades hade olika kön. Anledningen till detta grundade sig i att vi ville få en bredare syn kring oönskade beteenden i fritidshemmet och i klassrummet då vi anser att antal års erfarenhet kan ge oss olika synvinklar på hur man ser på frågan om oönskade beteenden. Innan intervjufrågorna skrevs var det viktigt att vara medveten om studiens syfte, detta för att illustrera intervjufrågorna. Intervjuerna som skedde tog olika lång tid beroende på fritidslärarnas svar, vilket kunde sträcka sig mellan 20-25 minuter. För att vi skulle få utvecklande svar som möjligt på våra intervjufrågor, ansåg vi att det var en fördel att skicka ut intervjufrågorna i förväg via informationsbrev till lärarna på grundskolan, detta för att förbereda lärarna, se Bilaga (A) och Bilaga (B). Intervjuerna genomfördes mellan veckorna 14 – 16. Anledningen till att intervjuerna skedde just vid dessa veckor grundade sig i att vi hade den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket i sin tur gjorde att tid och plats var tvunget att planeras. Nästa del i processen var att boka in tider för de olika intervjupersonerna, under intervjuerna var vi aktiva under samtalen med fritidslärarna. Under vissa frågor upplevde vi för korta svar därav skedde följdfrågor till fritidslärarna. Efter att alla intervjuerna var genomförda var det dags för att bearbeta vår insamlade data och detta genom att transkribera datamaterialet.

5.4 Bearbetning av data

I databearbetningen har vi valt att utgå från Denscombe (2018) som skriver om olika vägledande principer, som i grund och botten är till att analysera den kvalitativa data.

uppgift möjligtvis kommer att tas upp igen vid fler än ett tillfälle. Författaren menar att koderna, kategorierna och begreppen förfinas och utvecklas (Denscombe, 2018).

5.5 Etiska överväganden

Studien kommer vila på fyra forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2011) tar upp. Varje människa ska ha sina rättigheter och det innebär att den som intervjuar har en plikt att ta hänsyn till alla respondenternas personliga information.

Informationskravet

De deltagande fritidslärarna som var med i vår undersökning blev informerade kring vårt syfte med vår undersökning. Vidare fick fritidslärarna ut information kring villkor och sätt som de ska få delta i. Enligt Vetenskapsrådet (2011) är det viktigt att belysa att deltagandet är frivilligt och att uppgifter som kommer tas in inte kommer användas för något annat förutom för den studien som är tänkt att utföras.

Samtyckeskravet

Viktigt att belysa var fritidslärarnas samtycke innan intervjuerna skulle påbörjas. Vetenskapsrådet (2011) menar deltagande i studien själva ska kunna få bestämma över sin medverkan eller inte.

Konfidentialitetskravet

Vi informerade till fritidslärarna att det insamlade materialet vi fått in endast skulle användas av oss som gjort studien. Vi talade även om för fritidslärarna att deras personuppgifter, namn med mera inte skulle nå ut till obehöriga. Vi berättade däremot att i vissa fall kunde vår handledare eller examinator ta del av den samlade datan vi fått in, men att det bara är tills studien är klar. Vetenskapsrådet (2011) skriver att alla uppgifter om identifierbara personer ska antecknas, lagras och avrapporteras på ett sätt att enskilda människor inte ska kunna identifieras av andra utomstående. Detta uppmärksammades genom att tala om för respondenterna att fiktiva namn skulle användas i studien.

Nyttjandekravet

Nyttjandekravet handlar om att vi, genom inhämtade uppgifter, enbart ska använda detta i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2011).

5.6 Metodens trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet

är av högsta relevans att studiens alla delar är kopplade till varandra, vilket görs genom att vara transparent och tydlig för att andra ska ges möjlighet att bedöma studiens rimlighet (Denscombe, 2018). Överförbarhet är enligt Denscombe (2018) ett begrepp som handlar hur forskarens resultat kan jämföras mot andra forskare. Den här studien är ett exempel med tydliga beskrivningar av den empiriska datan i resultatdelen. Genom dessa beskrivningar kommer det styrka studiens överförbarhet vilket görs genom att tydligt framföra resultatet. Överförbarheten kommer därav bidra till utökade möjligheter för de som läser studien, att granska och ta ställning till studiens relevans. I studiens undersökning möttes vi av ett bra bemötande av våra intervjupersoner. Fritidslärarnas medverkan i undersökningsprocessen upplevdes som genuin och de var villiga att dela med sig av sina upplevelser, erfarenheter samt åsikter för studiens intervjufrågor.

5.7 Metoddiskussion

Syftet med studien är hur olika fritidslärare ser på oönskade beteenden både i fritidshemmet och i klassrummet, samt hur de arbetar för att förebygga arbetet kring det. I studien använder vi oss av en kvalitativ studie med semistruktuerade intervjuer. Enligt Denscombe (2018) är semistruktuerade intervjuer när forskaren har färdiga frågor för respondenterna, däremot belyser författaren att frågorna kan ändras beroende på vad respondenterna svarar. Vidare förklarar Denscombe (2018) att svaren är relativt öppna och betoningen ligger på den som blir intervjuad där hen får möjligheten att utveckla sina synpunkter.

6. Resultat och analys

I följande kapitel presenteras en analys av den insamlade empirin. Utifrån studiens frågeställningar och syfte har vi nedan valt att kategorisera resultatet i två huvudrubriker,

Orsaker till oönskade beteenden – fritidslärarens perspektiv och Fritidslärarens arbete med det kollegiala arbetet mot oönskade beteenden.

6.1 Orsaker till oönskade beteenden – fritidslärarens perspektiv

I denna del presenteras bakomliggande orsaker till oönskade beteenden i fritidshemmet och i klassrummet. Flera av fritidslärarna hade varierande åsikter kring situationer där bråk och konflikter var förekommande. I intervjuerna förekom det att hemförhållanden hade en påverkan på elevernas sätt att delta i konflikter och bråk, där eleverna oftast använder sig av våld gentemot varandra och att eleverna som blev utsatta var mer introverta än extroverta. Fritidslärarna hade en gemensam åsikt kring elevernas språk där de påstod att språket strukturerar elevernas verklighet. Vidare nämner fritidslärarna i intervjuerna att sociala nätverk är största delen till att mobbning sker idag. En av fritidslärarna berättar hur både föräldrar och elever idag har full rulle hela dagarna. Detta menar fritidsläraren bidrar till att eleverna hamnar i en situation där de inte får den tiden och tryggheten av föräldrarna som hen hade önskat, vilket resulterar till en otrygghet som kan skapa ett oönskat beteende.

Ja.. det är ju när eleverna väljer att börja svära åt varandra, och jag tror det hela bygger på dessa elever som svär åt varandra har en relation med varandra utanför skolan, det jag menar är att de umgås på fritiden också. Det kan vara när de tillexempel spelar online spel som fortnite och det, och att de börjar prata om det och sen så blir det ett bråk utav det hela. Dessa beteenden uppkommer väldigt ofta och är vanligt på detta fritidshem

- Patrik

Varje dag hör jag hur eleverna i klassrummet och inne på fritidshemmet använder sig av slangord och uttryck som jag inte alltid förstår, sen kan det ju givetvist bero på min ålder. Men där kan jag se hur den sociala biten brister med eleverna

- Charlotte

Däremot hävdar vissa fritidslärare att orsakerna inte bara ligger hos föräldrarna utan hos eleven själv. De menar att alla elever inte kan räkna med föräldrarnas trygghet, det vill säga att eleverna känner att de måste bygga upp ett skal på egen hand utan någon hjälp från vänner och familj. Därav kan beteenden bli hur som helst och detta kan ske genom våld, konflikter eller trakasserier mot lärare och elever på fritidshemmet eller i klassrummet. Vidare nämner fritidslärarna att elevernas självförtroende är en bidragande faktor till ett oönskat beteende. De menar på att eleverna oftast väljer att trycka ner varandra för att de själva inte mår bra.

Eleverna som har dåligt självförtroende har oftast inte svårt att ta för sig eller försöka vara ledare i gruppen för att lägga sitt dåliga mående på någon eller några andra av kamraterna, därför grundar sig inte elevernas beteende enbart från hemförhållanden, utan hur man väljer att agera i skolans värld tror jag

- Carl

kamrater eller personalen med såklart. Sen tror jag också det sker mycket mobbning på rasterna vilket kan vara svårt att som lärare alltid se

- Lena

Vidare talar en fritidslärare hur det kan vara ganska skiftande. Det kan bero på många olika anledningar som gör att de beter sig på ett visst sätt. Hon menar att det beror på hemmiljön, hur man har det i skolan och hur man mår, vilket hon menar har en stor betydelse hos eleven. Hon belyser även att det finns elever som inte mår bra vilket resulterar till att eleverna väljer att utmana varandra, testa varandra precis som de väljer att testa lärarna med sitt beteende.

Jag tror orsakerna till oönskade beteenden kan vara nästan vad som helst ibland kan de bero på problem hos eleven, eller elever med funktionsvariationer, vilket gör att det vanligvis kan uppstå oönskade beteenden som mobbning tillexempel. Det kan bero på omgivningen att man hänger med strömmen, och gör som andra gör det.

- Marie

Analysen av datamaterialet visar att flera av fritidslärarna hävdar att dessa beteenden grundar sig i hemförhållanden och den sociala kulturen som eleverna befinner sig i dagligen. Fritidslärarna menar att språket eleverna besitter grundar sig i bland annat sociala medier och dess utveckling. Detta tyder på att lärare hamnar i en situation där de inte kan tolka språkets betydelse. Wennerberg (2010) menar att den kunskapen framkommer genom det språk vi får under uppväxten. Författaren menar att språk är socialt konstruerat, därav blir det automatiskt att uppfattningen och kunskapen kring verkligheten som vi människor har även blir socialt konstruerad. Dahl (2014) använder sig av begreppet barnsynsfilter vilket innebär hur vuxna uppfattar barn. Vidare påpekar författaren hur det vuxnas barnsynsfilter inte alltid kan vara anpassade för att förstå nutidens barn och deras sätt att tala. Detta kan i sin tur enligt författaren orsaka problem och brister i relation mellan lärare och elev (Dahl, 2014).

6.2 Fritidslärarens kollegiala arbete mot oönskade beteenden

I alla sex intervjuer som gjorts har fritidslärarnas svar varit varierande kring arbetet med oönskade beteenden. Samtliga fritidslärare ger uttryck till att arbetet med förebyggande kränkningar och oönskade beteenden är ett pågående arbete. Det påpekar de faktum att oönskade beteenden kan ha olika bakgrunder och att det är så pass varierande från situation till situation, därav blir arbetet med oönskade beteenden olika. Enligt fritidslärarna är arbetet med värdegrundsfrågor viktigt. Fritidslärarna anser att dagligt arbete genom olika samtalsövningar och samarbetsövningar minskar kränkningar och trakasserier mot elever och lärare. Fritidslärarna belyser vikten att kommunikationen med vårdnadshavaren är en stor del av arbetet kring det förebyggandet arbetet med oönskade beteenden. Nedan kommer fritidslärarnas arbete med oönskade beteenden i fritidshemmet presenteras.

För att förebygga konflikter och oönskade beteenden använder vi oss väldigt mycket utav samtal och mycket massage övningar. Värderingsövningar, kompisövningar det tror jag på. För oss lärare är det viktigt att låta varje elev en och en få tala och lyssnar på den som pratar och kunna ställa relevanta frågor och inte helt plötsligt svävar ut istället för att skrika rakt ut

- Marie

Vi är väldigt duktiga på att prata med eleverna om värdegrundsfrågorna både i klassrummet och på fritidshemmet och detta genom att göra små teman för att vi ska träna på att behandla alla på ett sätt man själv vill bli behandlad på.

- Carl

Som Marie och Carl nämner ovan, bekräftar även andra fritidslärare sitt arbete med värdegrundsarbete i både fritidshemmet och klassrummet. Många är tydliga med hur samtal och gemenskap är en stor bidragande faktor för att minska oönskade beteenden, i både klassrummet och fritidshemmet. Detta är något nästan alla fritidslärare arbetar med årligen. Charlotte är en av fritidslärarna som hävdar att man hela tiden måste samtala om oönskade beteenden, att samtala om allas lika värde och att det är ett arbete som måste fortgå hela tiden. Charlotte menar att de i arbetslaget arbetar med olika teman där dessa handlar om hur elever är en bra kompis. Något hon vidare belyser är vikten av att alltid fortsätta arbetet kontinuerligt och att hela tiden förankrar det i arbetet tillsammans med eleverna.

Som Charlotte berättar finns det även fritidslärare som belyser det tuffa arbetet med dessa samtal och oönskade beteenden. Utifrån fritidslärarna har olika berättelser utmärkt sig på olika vis, både det positiva och negativa i arbetet. Vissa fritidslärare påpekar att åldern bland eleverna har en påverkan på arbetets resultat kring värdegrundsfrågorna och de oönskade beteenden som förekommer. Fritidslärarna påstår att ju äldre eleverna är desto mindre hanterbart kan oönskade beteenden bli. Fritidslärarna berättar i vissa fall att äldre elever är mindre rädda för konflikter vilket gör att vissa situationer blir svårare att handskas med. I intervjuerna ger fritidslärarna uttryck att kränkningar av olika slag beror på att man antingen inte är överens om en viss situation eller att det grundar sig på elevernas olikheter, därav uppstår kränkningar, konflikter och andra typer av oönskade beteenden.

på fritidshemmet. Ibland kan det ta längre tid innan man som vuxen faktiskt ser vad det är som har hänt för att någon inte vågar komma och säga till

- Anna

Jag tror största orsaken till oönskade beteenden är när man har dåligt självförtroende jätte mycket tror jag, att man behöver trycka ner andra för att man själv inte mår så bra. Sen tror jag det beror på dålig uppfostran också, att de inte har lärt sig från föräldrna, vilket speglar sig tydligt när de kommer till fritids

- Patrik

Samtliga fritidslärare ger uttryck för att en konflikt mellan eleverna är en sammanstötning där eleverna på ett eller annat sätt inte är överens. Fritidslärarna menar att konflikten har sin grund i elevernas olikheter. Att elever tycker, tänker och upplever olika saker på olika sätt och när dessa olikheter krockar uppstår kränkningar och trakasserier gentemot varandra.

6.2.1 Samråd med elevhälsoteam

Efter att ha gjort intervjuerna med fritidslärarna har samrådet med elevhälsoteamet konstaterats från alla fritidslärare, dock beror det på hur stora situationer och

konflikterna är. Vidare beskriver fritidslärarna det kollegiala arbetet som framkommer i samband med elevhälsoteamet. I ett fall berättar Patrik att oavsett hur omfattande kränkningen är, tas det vidare. Patrik fortsätter att tala om att kränkningarna på hans fritidshem kan vara varierande. I vissa fall är det kränkningar och oönskade beteenden som löser sig sinsemellan, medan andra fall går vidare.

Vi har ju elevhälsoteamet det har vi, är det riktiga kränkningar vi talar om så går det vidare, vi har ju sånt möte klassvis varje tisdag, så är elevhälsoteamet där och då tar vi upp såna saker till teamet och då går det vidare dit, såklart ska ju alla kränkningar gå vidare dit då skriver vi ner det lite och lämnar över det till rektor så tar rektorn över det och anmäler detta. Det beror på vad det gäller, i förstahand tar vi det och upphör det inte så lyfter vi det vidare det är den gången vi har och vi kontaktar föräldrar och så vidare.

- Patrik

Carl stärker Patriks uttalande där han påstår att det finns olika sätt att definiera oönskade beteenden, han menar att det finns kränkningar, mobbning och trakasserier. Därav anser han att arbetet med elevhälsoteamet är en utmärkt möjlighet för att kunna diskutera och organisera arbetet med eleverna på bästa möjliga sätt. Carl belyser det faktum att allting beror på hur stora kränkningar och situationerna är. Vidare presenterar Anna hur de arbetar med elevhälsoteam, där hon förklarar att en del i arbetet är sociogram, och deras arbete med kuratorn som är en del av elevhälsoteamet.

Såklart beror allting på hur stort situationen är. Pratar man om stora kränkningar där eleverna fysiskt slår varandra med mera så går det direkt vidare till rektorerna och så vi rapporterar till rektorn och rektorn tar över resten.

- Carl

planeringsdagarna och får information av kuratorn i elevhälsoteamet om vilken information som kommit fram och det är ju värdefullt eftersom det är vi som är ute alltid.

- Anna

I en av intervjuerna berättar Lena att arbetet med elevhälsoteamet inte är vanligt förekommande, utan där använder man resurserna och tar in specialpedagogen om det är något eleverna och fritidslärarna inte kan lösa själva. Lena fortsätter med att förklara hur elevhälsoteam endast ”tittar till” någon gång ibland. Lena menar på att det blir mer arbete för fritidspersonalen, hon utvecklar sitt svar genom att lyfta arbetet med att de får mer ansvar på sig för att lösa konflikterna. Lena avlutar med en önskan om att elevhälsoteamet ska bli en högre prioritering. Charlotte delar Lenas svar angående elevhälsotemat och hade med önskat en högre prioritering för att ytterligare förbättra situationer som kräver stöttning med oönskade beteenden.

Vi har ju elevhälsoteamet det har vi, men ibland bara. Är det riktiga kränkningar vi talar om så går det vidare, vi har ju sånt möte klassvis varje tisdag, såklart ska ju alla kränkningar gå vidare och då skriver vi ner det lite och lämnar över det till rektor så tar rektorn över det och anmäler detta

- Lena

Om det är så pass mycket problem med gruppen eller eleverna lyfts de med specialpedagogen. Så det gör vi absolut om vi inte kan lösa situationerna själva. Men då ska de oftast ha gått ganska långt eller så ju. Så om vi har tur kan elevhälsoteamet hjälpa oss men det kommer bara i akuta fall och jag hade önskat mig en högre priotering från dom.

- Charlotte

Vidare talar fritidslärarna om sina arbetserfarenheter kring det förebyggande arbetet inom det kollegiala området. Nedan kommer olika arbetssätt och planer presenteras utifrån intervjuerna. Marie nämner hur deras årliga plan ser ut och belyser mål från förgående år och målen för läsåret som kommer. Vidare beskriver Lena hur de tillsammans på både arbetslagsmöten och fritidsmöten tar upp problem med grupper och enskilda elever.

En del av det är vår årliga plan mot diskrimineringar och kränkande behandling, där gör vi alltid vid skolstart en utvärdering av arbetet som vi gjort läsåret innan, de målen vi hade då samt sätta upp nya mål inför läsåret som komma skall. Utifrån hur gruppen ser ut, vilka behov vi upplever finns. Så det är ju kollegialt, de har vi med oss allihopa

- Marie

Det är nog mycket, typ som på fritidsmötet där, vi har arbetslagsmöten med förskoleklass liksom då också att man tar upp att – just nu är det problem med denna gruppen, eller med denna enskilda eleven nu måste alla liksom lägga fokus på gruppen, eller den enskilda eleven. Så brukar det oftast vara att man lyfter det tillsammans så att alla vet om det eller så, detta är vårt kollegiala arbetssätt som vi arbetar med varje vecka

- Lena

socialkontruktivistiskt perspektiv blir fritidslärarnas reaktioner en del av hur mobbning och kränkningar tar sig till uttryck i den sociala praktiken. Fritidslärarna i studien uttrycker även en eftersträvan att alltid vara uppmärksamma och ha ett extra öga på eleverna. Tolkningen av fritidslärarnas berättelser är att de alltid är uppmärksamma, genom att ha ett extra öga på elever som oftast hamnar i oönskade situationer. Fritidslärarna är eniga kring vikten av att se alla elever, detta upplever fritidslärarna som något svårt då det inte alltid är tydligt. Frånberg och Wrethander (2011) belyser att kränkningar och diskrimineringar kan bli så pass vardagliga i skolan att man inte längre reagerar på dem. Författarna menar att man idag gömmer dessa problem med ursäkter istället (Frånberg och Wrethander, 2011).

Utifrån den socialkonstruktivistiska teorin är det viktigt att ta reda på grunden till hur kränkningar uppstår, detta genom att ifrågasätta skolkulturen, vilket även visar sig i fritidslärarnas svar. Vidare talar fritidslärarna om hur bra det är att skolan arbetar med elevhälsoteam. Fritidslärarna menar att arbetet med elevhälsoteam är en bidragande faktor till minskning av oönskade beteenden och att det ska ske kontinuerligt. Däremot belyser vissa fritidslärare att detta är något de saknar på sina fritidshem och skolor, därav önskar fritidslärarna mer tid och tillgång elevhälsoteamet när det behövs.

7. Diskussion

I detta kapitel kommer, resultatdiskussionen, didaktiska konsekvenser och förslag till vidare forskning att presenteras.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien är undersöka vilka erfarenheter fritidslärare har av trakasserier och kränkande behandlingar i fritidshem och skola. Vidare är syftet hur fritidslärare resonerar om sitt eget och verksamhetens förebyggande och konkreta arbete kring trakasserier och kränkande behandlingar. Samtliga fritidslärare lyfter vikten av bakomliggande orsaker till ett oönskat beteende och detta visade sig genom elevernas tidigare bakgrund, hemförhållanden och sociala relationer i hemmet samt i skolan. Enligt Johansson, Lunneblad och Odenbring (2016) är ekonomiska och sociala faktorer något som skolan omges av i förhållande till skolpersonalens uppfattningar av kränkningar. Fritidslärarna menar att eleverna formar sig utifrån sina förutsättningar och att detta skapar ett beteende som påverkar sociala relationer i skolan och i hemmet. Dahl (2014) stärker detta genom att tala om hur barns handlingar inte sker av en tillfällighet, utan att barnen använder sig av olika strategier i ett pågående arbete för att kunna etablera och behålla nya kamratrelationer. Vidare talade fritidslärarna om det viktiga arbetet med oönskade beteenden, detta för att alla ska få befinna sig i en miljö som känns trygg och som är kränkringsfri. Detta kopplar vi till Lgr11 som menar att alla elever och barn ska få en likvärdig utbildning av god kvalité i en trygg miljö. Resultatet visade även att åldern har en relativt stor påverkan i arbetet med oönskade beteenden. En av fritidslärarna yttrade sig om hur arbetet med oönskade beteenden blir svårare att handskas med desto äldre eleverna är, hen belyste enkelheten med de yngre eleverna. Enligt Larsson (2019) ska mobbning motarbetas i tidig ålder för att de inte ska få ännu värre konsekvenser för eleverna vid senare skede. Utifrån den inhämtade empirin anser vi att frågorna besvarades väl och vi fick en bredare syn på arbetet mot oönskade beteenden utifrån fritidslärarnas perspektiv. Med hjälp socialkonstruktivismen blev det enklare att analysera resultatet och få en mer utvecklad syn samt förståelse kring hur fritidslärarna uppfattar och tolkar arbetet med oönskade beteenden, likaså bakomliggande orsaker till beteendet. Under intervjun framkom det andra perspektiv till förekomsten av oönskade beteenden där flera av fritidslärarna påpekade vikten av att känna till elevernas bakgrund för att enklare tolka och förstå situationer de kan hamna i, samt för att skapa en förståelse. I den tidigare forskningen och resultatet av intervjuerna kunde vi se brist på hur en utvärdering kan gå till. Detta tror vi grundar sig i att fritidslärarna och elevhälsoteamet sällan behöver ta det steget till en utvärdering efter ett oönskat beteende. Vi kunde heller inte se några kommentarer eller förslag på hur en utvärdering skulle kunna gå till i den tidigare forskningen.

endast svar, upplevelser och erfarenheter från lärarens synvinkel. När intervjuerna med fritidslärarna var färdigställda saknade vi frågor och svar på hur rektorns roll kring oönskade beteenden spelar roll i verksamheten. Vi tror att detta hade medverkat till ett annat resultat och att arbetet mot oönskade beteenden hade kunnat få flera perspektiv.Vi hade därav önskat frågor om hur rektorn ställer sig och arbetar med detta, och hur mycket föräldrarna blir verksamma i frågor med oönskat beteende. Det som kan diskuteras är metodvalet och om resultatet hade sett annorlunda ut om ett annat metodval hade använts. Genom vår semistruktuerade intervju hade vi möjlighet att ställa följdfrågor som gav oss bredare svar och därav kunde vi analysera djupare kring andra frågor som gick ihop med varandra. Hade vi däremot valt strukturerade intervjufrågor till fritidslärarna hade vi inte fått in lika breda svar som vi fick med semistruktuerade intervjufrågor. Vi tror att frågorna hade blivit för små och svåra att tolka samt att analysera om vi hade valt detta metodsätt. Varför resultatet ser ut som det gör grundar sig i att vi enbart valde att intervjua utbildade fritidslärare. Vi tror att svaren vi fick in hade sett annorlunda ut om vi hade intervjuat outbildade fritidslärare eller elever utan erfarenhet. Fritidslärarens erfarenhet och utbildning kring oönskade beteenden och dess arbeten har en stor betydelse för vårt resultat. Enligt Alexius (2019) ska framtida och förekommande utmaningar lösas genom att skolpersonalen tillför och skapar resurser och den kompetens som behövs i skolan.

7.2 Didaktiska konsekvenser

Oönskade beteenden som innefattar kränkande behandling, trakasserier och mobbning är något som sker i skolverksamheter idag. Fritidslärare arbetar på olika sätt för att motverka detta och det visades i resultatet. Konsekvenserna som vi ser av resultatet visar hur märkbart arbetet med oönskade beteenden skiljer sig trots att fritidslärarna utgår från allas lika värde. Vi anser att det borde finnas mer tillgång och tydligare riktlinjer för arbetet mot oönskade beteenden. Därav borde rektorer visa mer tillgänglighet och konternuerligt utbilda personalen. Konsekvenserna av personalens okunnighet kan bidra till att eleverna inte får hjälpen som behövs, därmed ökar dessa oönskade beteenden mellan eleverna. Vi tror att resultatet kan ge en ökad förståelse för fritidslärarnas dagliga arbete som innebär att motverka dessa beteenden. Resultatet kan identifiera faktorer som påverkar risken till oönskat beteende, vilket är elevernas ålder, hemförhållanden och tidigare bakgrund. Vi anser att detta är ett viktigt ämne som vi kommer att fortsätta arbeta med i vårt framtida yrke.

7.3 Förslag till vidare forskning

8. Referenslista

Alexius, Katarina (2019). Strategier mot kränkningar i skolan? En kvalitativ undersökning av

ärenden vid Skolinspektionen. Nordisk socialrättslig tidskrift.

Allwood, CM. & Erikson, MG. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och

andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Andrén, Maria (2008). Det pedagogiska övervägandet: en uppmärksamhetsinriktande studie i

och genom humanvetenskaplig handlingsteori. Diss. Åbo: Åbo akademi.

Belger, Ann-Marie, Arrhenius, Lars (2009). Debatt: Stoppa alla kränkningar i skolan. Kvällsposten. 6 April. https://www.expressen.se/kvp/debatt-stoppa-alla-krankningar-i-skolan/?fbclid=IwAR1L3FJIrJi7AuGo2ADCOST_PiBFLw74KR0lQ3q3qhz48vPrm7m2eVo 7xyI (Hämtad 2020-03-23).

Colnerud, Gunnel (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs: Linköping: Linköpings universitet. Diss.

Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns

olika relationer. Diss. (sammanfattning), Kalmar: Linnéuniversitetet.

Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.

Ellmin, R. (2014). Att förebygga mobbning i skolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Forsman, Arne (2003). Skolans texter mot mobbning: reella styrdokument eller hyllvärmare?. Diss. Luleå : Luleå tekniska univ.

Frånberg, Gun-Marie & Wrethander Bliding, Marie (2011). Mobbning – en social

konstruktion?. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Heintz, Maria (2018). ”Alla är ju med alla...”: Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan. Diss. Lund : Lunds universitet.

Johansson, Hellfeldt & Flygare (2019) ’’Utsatthet i skolan’’ Johansson, Björn & Källström, Åsa (red.) (2019). Barns och ungas utsatthet: våld och kränkningar i barns och ungas

relationer. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Thomas., Lunneblad, Johannes., & Odenbring, Ylva (2016). Juridik eller

socialpedagogik? Skolors strategier för att hantera kränkningar. Institutionen för pedagogik,

Larsson, Paula (2019). Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk

skolkontext. Åbo: Åbo akademi.

Olivestam, Carl Eber & Thorsén, Håkan (2018). Värdegrund i förskola och skola. Tredje reviderade upplagan Stockholm: Remus

Repo, Laura och Sajaniemi, Nina (2015). Prevention of bullying in early educational settings:

pedagogical and organisational factors related to bullying. Diss.

Skolinspektionen, 2012. Anmälningsärenden 2011, Fördjupningsavsnitt ’’Kränkande

behandling’’.https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/05-statistik/anmalningar/anmalningar-2011/statistikrapport-anm-2011.pdf (Hämtad 2020-03-05).

Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm:

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. Stockholm: Skolverket

Utas Carlsson, Karin (1999). Violence prevention and conflict resolution: a study of peace education in grades 4-6. Diss. Lund: Univ.

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilagor

Bilaga A

Missiv till fritidslärare

Vi heter Berivan Tutak och Vilma Svensson och är två studerande tjejer som läser vår sista termin på Linnéuniversitetet i Växjö. Utbildningen som vi studerar är grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem.

Just nu skriver vi C-uppsats om oönskat beteende i fritidshemmet och i klassrummet. Syftet med vår studie är att få en mer djupgående förståelse för/hur fritidslärare arbetar med oönskade beteenden och hur de arbetar för att förebygga detta. Vi har valt att fokusera på kränkningar, mobbning och elevernas relationer.

Vi vore ytterst tacksamma om ni som arbetar på fritidshemmet/skolan kunde ge oss ert samtycke om att låta oss intervjua er. Denna intervjun är frivillig och möjligheten till att avsluta finns när som helst. I intervjun kommer ert medverkande och skolans namn vara helt och hållet anonyma. Det innebär att vi kommer använda oss av fiktiva namn under studien, all data som vi inhämtar kommer enbart att användas till studien. Vidare kommer intervjun att spelas in med hjälp av våra mobiltelefoner och inspelningen kommer att raderas efter att transkriberingen är färdig.

Vi hoppas att ni vill möta oss för en intervju och skapa ett samarbete med oss för vår kommande studie. Har ni frågor är ni välkomna att kontakta oss:

Berivan Tutak: bt222ce@student.lnu.se Mobilnummer: XXX-XXX- XX XX Vilma Svensson: vs222ih@student.lnu.se

Mobilnummer: XXX-XXX-XX XX

Med vänliga hälsningar,

Bilaga B

Intervjufrågor till läraren

Grundfrågor:

1. Vilket år är du född?

2. Hur många år har du arbetat som fritidslärare/fritidspedagog? 3. Hur länge har du arbetat på denna skolan/fritidshem?

Sonderingsfrågor:

1. Vad anser du är ett oönskat beteende bland elever? 2. Har du upplevt oönskade beteenden mellan eleverna?

- Kan ni ge några exempel på detta?

- Definierar du det som ett oönskat beteende/kränkning/trakasserier och kan du isåfall motivera?

3. Vilka tror du är det mest bakomliggande orsakerna till ett oönskat beteende? - Vad grundar du detta på, kan du utveckla?

4. Vad anser du påverkar ett oönskat beteende? - Varför tror du det?

Frågor kring arbetet med oönskade beteenden:

5. Hur arbetar ni när det uppstår konflikter eller bråk mellan elever (låter ni eleverna själva lösa detta, eller om ni ingriper, när gör ni det isåfall?

- Hur organiserar ni arbetet, är det kollegialt? - I samråd med elevhälsoteam och så vidare?