Barnets rättigheter i Svenska kyrkan

UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen

Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, D2, 15 hp HT, 20

Handledare: Katarina Westerlund

Betygsbestämmande lärare: Mia Lövheim

Barnets rättigheter i Svenska

kyrkan

– hur införandet av barnkonsekvensanalyser har implementerats i

församlingsinstruktioner

Abstract

This thesis has studied how the decision of the Church of Sweden to introduce Child Impact Assessments has changed the way children and adolescents are mentioned in Pastoral instructions. Using quantitative and qualitative content analysis and the theory of implementation, it has studied how often children and adolescents are mentioned and how the rights of the child are concretized in the latest versions of the Pastoral instructions in the 13 Cathedral Parishes. Central to this study are the three foundational perspectives on the rights of the child: a Child’s-rights perspective, a Children’s perspective, and A Child’s perspective.

The thesis concludes that while the overall frequency of references to children and adolescents in the Pastoral instructions has doubled since the introduction of Child Impact Assessments, the parishes have not satisfactorily considered the rights of the child, since only a few instructions have made use of the three perspectives. The thesis argues that, in order for the parishes to fully implement the Church’s decision, and to better consider the rights of the child in their future work, there is a need for educative efforts towards staff in the parishes.

Innehållsförteckning

Barnets rättigheter i Svenska kyrkan ... 1

Kapitel 1 Inledning ... 5

1.1.1. Inledning ... 5

1.1.2. Svenska kyrkan – en organisation under förändring ... 6

1.1.3 Svenska kyrkan och Barnkonventionen ... 7

1.2. Syfte och mål ... 9

1.3. Frågeställning ... 9

1.4. Avgränsning ... 9

1.5. Forskningsgenomgång ... 10

1.5.1. Barnkonventionen och barns bästa i kristna trossamfund ... 10

1.5.2. Låt barnen ta plats ... 11

1.5.3. Att försvara människors rätt och stå på de förtrycktas sida ... 12

1.5.4. Inventering av arbetet med BKA i Svenska kyrkan ... 14

1.6. Material ... 15 Kapitel 2 Teori ... 19 2.1.1. Implementeringsteori ... 20 2.1.2. Barnets rättigheter ... 22 2.2. Arbetsmodell ... 25 2.2.1. Förstå, Kunna, Vilja ... 25

2.2.2. Tre perspektiv på barnets rättigheter ... 27

2.2.2.1. Barnrättsperspektiv ... 27

2.2.2.2. Barnperspektiv ... 28

2.2.2.3. Ett barns perspektiv ... 28

Kapitel 3 Metod ... 29

3.1.1. Kvantitativ frekvensanalys ... 29

3.1.2. Kvalitativ innehållsanalys ... 31

3.1.3. Sammanfattning av metoderna ... 31

3.2. Reflexivitet ... 32

3.3. Validitet och reliabilitet ... 33

3.4. Forskningsetik ... 34

Kapitel 4 Resultat och analys ... 35

4.1. Kvantitativ frekvensanalys ... 35

4.2. Kvalitativ innehållsanalys ... 36

4.2.1. Barnrättsperspektiv ... 37

4.2.2. Barnperspektiv ... 37

4.2.3. Ett barns perspektiv ... 38

4.2.4. Icke-konkret användande av barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv ... 39

4.3. Sammanfattning av resultat ... 40

4.4. Analys ... 42

4.4.1. Förstå, Kunna, Vilja ... 42

4.4.2. Barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv... 43

4.4.1. Slutsatser ... 45 Kapitel 5 Diskussion ... 46 5.1. Empirisk reflektion ... 46 5.2. Metodisk reflektion ... 48 5.3. Teoretisk reflektion ... 49 5.4. Avslutande reflektioner ... 51

Sammanfattning ... 52

Referenser ... 53

Tryckta källor ... 53

Elektroniska källor... 54

Församlingsinstruktioner ... 55

F

-

TABELL 2 FREKVENSANALYS ... 35

Kapitel 1 Inledning

I detta avsnitt följer en inledning kring valet av studie, en beskrivning om Svenska kyrkan – en organisation i förändring, samt ett avsnitt om Svenska kyrkan och Barnkonventionen, som avslutas med en sammanfattning i grafisk linje.

1.1.1. Inledning

”I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet” (Kyrkoordningen 2020, s. 6).

Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk kyrka som enligt sin kyrkoordning (KO) definierar sig som medlem i den världsvida kristna gemenskapen (Kyrkoordningen 2020, s. 4). I KO, citerad ovan, står det att barnen har en särställning i denna och utifrån detta ska vuxna särskilt uppmärksamma dem i kyrkans verksamhet. I Svenska kyrkan är kyrkomötet det högsta beslutande organet och organisationens nationella regelverk är KO (Kyrkoordningen 2020, s. 36).

Barnets rättigheter aktualiserades i samhällsdebatten genom att FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) blev lag år 2020 i Sverige (Regeringen 2020). Detta innebär att den gått från att vara ratificerad till lagstadgad. I en svenskkyrklig kontext är barnets rättigheter aktualiserade, eftersom det sedan år 2013 finns krav på att barnkonsekvensanalys (BKA), ska göras före styrelsebeslut och vid författande av församlingsinstruktioner (FIN).

1.1.2. Svenska kyrkan – en organisation under förändring

Sedan ett par decennier är Svenska kyrkan en egen organisation, skild från staten. I dagens samhälle betraktar staten Svenska kyrkan som en folkkyrka med stark ställning i samhället. Relationsförändringarna mellan stat och kyrka för 20 år sedan har medfört att mångfalden av religiösa röster ökat i det offentliga rummet. En annan konsekvens är att Svenska kyrkan fått större möjligheter att agera utifrån organisationens egna intressen, eftersom staten inte längre är huvudman för kyrkan (Pettersson & Leis-Peters 2015, s. 41-44).

I den nutida religionssociologiska debatten diskuteras frågan om hur

relationsförändringarna mellan stat och kyrka inneburit en sekularisering i form av en funktionell differentiering. Teorin om funktionell differentiering studerar om relationsförändringarna mellan stat och kyrka innebär att den institutionella

religionens betydelse i samhället faktiskt minskar eller om relationsförändringarna istället bidrar till att den religionen förändras, och fungerar annorlunda i det moderna samhället (Pettersson & Leis-Peters 2015, s. 40). Begreppet ”religion” i detta och kommande avsnitt syftar alltså på den tidigare institutionella

statsreligionen i ett samhälle, vilket i Sverige är Svenska kyrkan.

Forskaren Yaganawa argumenterar för att den religiösa förändring som definieras genom funktionell differentiering kan tolkas på tre olika sätt:

1. Religionen försvinner som samhällsfenomen

2. Religionen får en separat och tydligt avgränsad plats i samhället

3. Traditionella former av religion reduceras i betydelse, men religion som fenomen kan utvecklas och omformas (Pettersson & Leis-Peters 2015, s. 41).

Marie Demker, professor i statsvetenskap, skriver om folkkyrkans ställning i det offentliga samhället inför 2020-talet i en antologi sammansatt av

traditionella trosfrågorna, som exempelvis förlåtelse och upprättelse, är eviga, men i takt med att samhället och organisationen Svenska kyrkan förändras så omformas uttrycket för tron. I dagens samhälle är klimat-, flykting- och

rättighetsfrågor aktuella i samhällsdebatten och såväl inom Svenska kyrkan. Dessa frågor är sekulära och gemensamma för kyrka och samhälle, men Svenska kyrkan arbetar med dessa sekulära frågor utifrån sin kristna teologi som bakgrund

(Demker 2016, s. 64). Demkers resonemang stämmer in i Yaganawas tredje punkt ovan, om att den funktionella differentieringen kan innebära att religionen som fenomen utvecklas och omformas.

Hjelm argumenterar för att den nutida religionen ger uttryck för en ”sekulär återkomst”. Detta innebär att dagens religion fokuserar på handlingar istället för tro när den deltar i det offentliga rummet. Dagens religion deltar alltså i det offentliga rummet utifrån premisser som är sekulära och allmängiltiga (Hjelm 2014, s. 205, 218-219). Denna teori är samstämmig med Yaganawas tredje punkt och Demkers resonemang. Den nutida religionen deltar i det offentliga rummet, och arbetar inom organisationen, utifrån sekulära och aktuella ämnen som klimat-, flykting- och rättighetsfrågor.

I denna studie ska organisationen Svenska kyrkan studeras utifrån hur BKA implementerats i församlingarnas policynivå. Svenska kyrkans arbete med

barnrättsarbete går i linje med det övriga samhällets utveckling kring dessa frågor. Detta presenteras närmare i följande avsnitt.

1.1.3 Svenska kyrkan och Barnkonventionen

Svenska kyrkan (Svenska kyrkan Kyrkomötet 2012, s. 117; Svenska kyrkan 2013, s. 3-4). Hösten 2012 bjöd dåvarande ärkebiskop Anders Wejryd in till en inomkyrklig nationell konferens vid namn ”Barn och unga”. Vid konferensen diskuterades frågan om hur Svenska kyrkan förhåller sig till Barnkonvention. Mötets deltagare vidhöll att Barnkonventionen ratificerades av svenska staten redan år 1990, men trots detta fanns det fortfarande en osäkerhet bland mötets deltagare kring hur Svenska kyrkan förhåller sig kring denna (Gustafsson, 2016, s. 96).

En vecka efter den nationella konferensen ägde 2012 års kyrkomöte rum. Mötet beslutade att anta paragraferna om BKA, tre år efter att man gett kyrkostyrelsen i uppdrag att bereda frågan. Förutom detta beslutades att BKA även ska gälla för framtagandet av FIN. Paragraferna infördes i KO, vilka trädde i kraft år 2013 (Kyrkomötet KsSkr 2012:3, s. 7). För att underlätta för församlingarna att implementera beslutet och säkerställa att arbetet med barnets perspektiv blir en integrerad del av det dagliga arbetet, utan att samtidigt ålägga dem alltför betungande byråkratiskt arbete, så tog Kyrkostyrelsen inför 2012 års kyrkomöte även fram en Handbok för barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan. Under 2013 användes den i en försöksverksamhet på stifts- och församlingsnivå, innan den slutligen distribuerades till alla stift. Handboken togs fram tillsammans med Barnombudsmannen och utgick från Barnkonventionen (Svenska kyrkan Kyrkomötet 2012, s. 117-118).

Figur 1 Tidslinje

Illustrationen sammanfattar processen från att FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna

1.2. Syfte och mål

Syftet med denna studie är att undersöka om Svenska kyrkans arbete med barnets rättigheter har förändrats på församlingarnas policynivå sedan införandet av barnkonsekvensanalyser i KO. Studien analyserar i vilken omfattning barn och unga omnämns i församlingsinstruktionen och hur, om alls, detta har förändrats under tidsperioden. Slutligen analyseras även hur församlingar konkretiserar barnets rättigheter i församlingsinstruktionen.

1.3. Frågeställning

• Har Svenska kyrkans beslut om införandet av barnkonsekvensanalyser förändrat hur ofta barn och unga omnämns i församlingsinstruktionerna?

• På vilket sätt konkretiseras barnets rättigheter i de senast uppdaterade församlingsinstruktionerna?

1.4. Avgränsning

I detta avsnitt presenteras denna studies valda avgränsningar.

Studien analyserar församlingarna utifrån dess policynivå. Detta innebär att studiens material består av församlingsinstruktioner som beskriver hur församlingarna ska arbeta, men studerar inte församlingarnas faktiska verksamhet.

I min studie studeras inte FIN från församlingar i Svenska kyrkan i utlandet, vilka är knutna till Visby stift (Kyrkoordningen 2020, s. 146). På grund av detta urval kan jag inte lyfta fram barnets rättigheter i Svenska kyrkan i relation till en internationell kontext, där Svenska kyrkan i utlandet verkar. Denna avgränsning är gjord med tanke på studiens omfång.

1.5. Forskningsgenomgång

I detta avsnitt presenteras fyra studier som relaterar till denna studies forskningsämne; ”Barnkonventionen och barns bästa i kristna trossamfund”, ” Att försvara människors rätt och stå på de förtrycktas sida”, ”Låt barnen ta plats - hur och varför barn bör inkluderas i kommunala planprocesser”, samt ”Inventering av arbetet med BKA i Svenska kyrkan”.

1.5.1. Barnkonventionen och barns bästa i kristna trossamfund

I sökningen på ”Svenska kyrkan barn” i databasen ATLA hittades en artikel som heter ”Barnkonventionen och barns bästa i kristna trossamfund” (2010), författad av Sven-Åke Selander. Syftet med studien är att undersöka hur kristna trossamfund följer Barnkonvention och arbetar med barns bästa bland sina medlemmar, samt bland icke-medlemmar som deltar i trossamfundens verksamheter. De trossamfunden som studeras är Svenska kyrkan, Svenska Missionskyrkan samt den katolska kyrkan i Sverige (Selander 2010, s. 49).

största trossamfund mest plats i artikeln. Därför är medlemsfrågan i relation till barnets rättigheter en stor punkt i studien, eftersom barnen inte längre föds in som medlemmar i Svenska kyrkan. Detta konkretiseras i ett formellt perspektiv, där KO och lagar utreds i relation till medlemsfrågan (Selander, 2010, s. 55). Studien tar även upp verksamhetsfrågor i relation till de kristna trossamfunden utifrån ett teologiskt funktionellt perspektiv. Frågor om hur barnets rättigheter implementeras i gudstjänster och undervisning tas upp (Selander 2010, s. 60-65).

Artikelns slutsats är att de kristna trossamfunden arbetat med barnets rättigheter under en lång tid. Detta aktualiseras i medlemsfrågan där barnets medbestämmande är en fråga som var aktuell i efterspelet efter Svenska kyrkans åtskiljande från staten. Studien menar att det, år 2010, diskuteras i samhället om att anta Barnkonventionen som lag. I och med detta skulle den vara förpliktigande, vilket skulle kunna påverka barnrättsarbetet än mer (Selander 2010, s. 75-76).

Selanders studie är intressant för denna studie, eftersom den handlar om kristna trossamfund i relation till barnets rättigheter. Författaren undersöker hur den svenska statens antagande av Barnkonventionen år 1989, samt svenska statens åtskiljande från Svenska kyrkan påverkat barnets medbestämmande vid medlemskap i Svenska kyrkan.

Selanders studie är daterad till år 2010 och därmed innan år 2013 då Svenska kyrkan införde obligatoriska BKA i beslutsfattande nivåer, samt i FIN. Studien skrevs även innan Barnkonvention blev lag i Sverige år 2020. I relation till detta befinner sig min studie i ett outforskat fält som kan undersöka hur arbetet BKA i Svenska kyrkan har implementerats. Selanders studie studerade endast om trossamfunden arbetade med barnets rättigheter och inte hur. På grund av detta är denna studie en fortsättning på Selanders bidrag.

1.5.2. Låt barnen ta plats

syfte är att kartlägga varför och hur inkludering av barn bör ske i en kommunal planprocess. Forskarna menar att det är en generell utmaning inom samhällsplanering att utföra medborgardialoger och att barn är en grupp i samhället som har svårt att göra sin röst hörd i frågan.

Denna studie utgår ifrån Barnkonvention som fastställt vad barnets rättigheter innebär. Forskarna menar att en BKA behöver flera perspektiv för att ge en helhetsbild. Dessa är ett barnrättsperspektiv, ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. Det finns en betydelse i hur barn utforskar och använder den fysiska miljön kopplat till deras utveckling, och därför är det viktigt att barnets rättigheter impliceras i den kommunala samhällsplaneringen. Studiens resultat visar att användandet av BKA som vilar på Barnkonvention är gynnsamt för att då likställs barnets status som medborgare med andra grupper i samhället som lättare kan föra fram sin talan (Alenbrand & Bodin 2018, s. 1).

Alenbrand & Bodins studie relaterar till denna studie eftersom den belyser hur BKA utförs med Barnkonvention som grund. I denna studie analyseras hur barnets rättigheter kommer fram i några utvalda FIN utifrån ett barnrättsperspektiv, ett barnperspektiv samt ett barns perspektiv. Denna studie visar att ett medvetet arbete med dessa frågor ger stora positiva effekter i den valda kontexten, vilket i sin tur kan ge ringar på vattnet. Författarna menar att arbetet med BKA är ett arbete som lägger grunden för framtida ekonomiska, ekologiska och sociala positiva effekter för samhället.

1.5.3. Att försvara människors rätt och stå på de förtrycktas sida

nationell- och församlingsnivå intervjuas. Slutsatsen är att Svenska kyrkans rättighetsbaserade arbete är strukturerat på nationell nivå, medan det är ostrukturerat på församlingsnivå.

Theil argumenterar för att detta forskningsområde är relativt outforskat. Författaren menar också att implementeringsteorin, som i grunden är kopplad till offentlig sektor, har i denna studie visat sig kunna vara applicerbar även i en svenskkyrklig kontext. Som förslag på ämnen för framtida studier ges att göra en uppföljande studie kring hur nuvarande satsningar på rättighetsbaserat arbete kommer att implementeras och sedan vilken effekt den kommer att ha inom Svenska kyrkans olika nivåer. Författaren menar även att det skulle vara gynnsamt för en framtida forskning att lyfta in olika röster inom Svenska kyrkans olika nivåer för att ge en så bred bild som möjligt kring hur det rättighetsbaserade arbetet implementeras i verksamheten (Theil 2020, s. 9, 26, 60, 64).

gällande för alla församlingar, medan HBTQ-certifiering är eftersträvansvärt men frivilligt.

Theils studie relaterar till denna studie genom att den behandlar samma organisation och rör sig inom samma forskningsämne. Det som skiljer Theils studie från denna är att den analyserar mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbete i Svenska kyrkan på ett övergripande plan på nationell- och församlingsnivå, medan denna studie särskilt studerar konkretiseringen av barnets rättigheter på församlingsnivå. En annan skillnad är att hennes studie bygger på ett omfattande intervjumaterial medan denna studie utgår ifrån församlingars redan författade policydokument. Denna studie knyter an till det Theil argumenterar för som vidare forskningsämnen, eftersom studien ska undersöka hur barnets rättigheter implementeras i Svenska kyrkan och vilken effekt som kravet om BKA i FIN haft på frekvensen av omnämnandet av barn och unga i dessa. Dessutom gör denna studie en djupare analys kring hur barnets rättigheter konkretiseras i FIN.

1.5.4. Inventering av arbetet med BKA i Svenska kyrkan

I inhämtandet av material till denna studie fick jag, genom Svenska kyrkans kyrkokansli, tillgå en uppföljning kring implementeringen av BKA i Svenska kyrkan. Rapporten gjordes av företaget Coompanion Göteborgsregionen, och var ett beställningsuppdrag av Svenska kyrkan. Författaren av rapporten heter Louise Edqvist Lendefors och är tidigare stiftsjurist vid Göteborgs stift. Syftet med rapporten var att kartlägga hur BKA implementerats på församlingsnivå.

Studiens material består av intervjuer av församlingsmedarbetare, statistik från kyrkbussen(Svenska kyrkans årliga enkät till församlingar och pastorat), författade

barnkonsekvensanalyser från församlingar, Handboken för

Studien saknar material i form av församlingsinstruktioner och den är inte empirisk, vilket visar på ett öppet forskningsfält där min studie kan bli en fortsättning på Edqvist Lendefors inventering.

Edqvist Lendefors rapport innefattar kvalitativa intervjuer av församlingar. Dessa församlingar består av 11 församlingar ifrån 7 av 13 stift. På grund av detta kan inte några nationella trender utläsas, vilket inte problematiseras i rapporten. Dessutom har hela studien byggt på frivillighet bland alla informanter, vilket också försvårar generaliserbarheten då efterfrågat material inte funnits att tillgå (Edqvist Lendefors 2019, s. 8-9).

Edqvist Lendefors rapport vittnar om att församlingarna har ett intresse av att implementera BKA, men saknar ofta resurser och kompetens för att fullfölja detta. Dessutom visar studien att församlingar saknar förståelse för syftet med att göra BKA. Detta trots att utbildningar och nätverk kring frågorna finns att tillgå. (Edqvist Lendefors 2019, s. 4, 11). Studien visar även att församlingarna menar att KOs krav på BKA inte är ett effektivt sätt att implementera BKA på. Exempel på bättre metoder är att biskoparna författar ett biskopsbrev som uttrycker hur och varför barnets rättigheter ska tillgodoses i Svenska kyrkan. En sådan skrift skulle ge församlingarna fler argument för att arbeta aktivt med barnrättsfrågor (Edqvist Lendefors 2019, s. 17).

1.6. Material

I denna studie studeras ett urval av FIN från organisationen Svenska kyrkan. Innan jag presenterar mitt material ämnar jag förklara vad en FIN är, utifrån de instruerande delarna i KO som är relevanta för mitt forskningsämne.

FIN är ett dokument som innehåller de regler för församlingen och dess verksamhet som domkapitlet får besluta om enligt bestämmelser gällande KO. Den innehåller även ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift. En församlings grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, samt utöva diakoni och mission. I det pastorala programmet behöver man ta hänsyn till församlingens verksamhet som behöver bedrivas på andra språk än svenska, för att kunna fullgöra den grundläggande uppgiften, samt att behandla barnets perspektiv utifrån en BKA (Kyrkoordningen 2020, s. 146).

KOs krav på att varje FIN ska innehålla en BKA infördes i praktiken 2013, efter att ha beslutats om i kyrkomötet år 2012 (Svenska kyrkan Kyrkomötet 2012, s. 7).

I mitt urval av FIN har parametrarna varit att inhämta ett material som har förutsättningar för att ge en bred bild av forskningsämnet. Jag har därför valt att titta på FIN från varje stift i Svenska kyrkan. Det finns 13 stift i Svenska kyrkan, som täcker hela Sveriges yta. Genom att titta på dokument från varje stift kan jag få en god överblick och kan besvara mina forskningsfrågor. Mitt val har sedermera

fallit på att analysera de 13 domkyrkoförsamlingars FIN. Ingår

domkyrkoförsamlingen i ett pastorat, har de enligt ovan beskrivning en gemensam FIN. Materialet har inhämtats genom mail-korrespondenser med respektive stift och/eller församling.

Med kyrkomötets beslut som trädde i kraft år 2013 som bakgrund, om att varje FIN ska innehålla en BKA, är min avsikt att analysera flera FIN från domkyrkoförsamlingarna för att kunna jämföra förändringarna över tid i relation till kyrkomötets beslut.

Dessa utgångspunkter har jag konkretiserat i följande urval: - den senast uppdaterade FIN före år 2013

Här följer en uppställning av mitt material, samt den förteckning som kommer användas i denna studie:

Förteckning Församling/pastorat År

FIN 1a Göteborgs domkyrkoförsamling 2011

FIN 1b Göteborgs domkyrkoförsamling 2015

FIN 2a Härnösands domkyrkoförsamling 2008

FIN 2b Härnösands domkyrkoförsamling 2015

FIN 3a Karlstads domkyrkoförsamling 2011

FIN 3b Karlstads pastorat 2015

FIN 4a Linköpings domkyrkoförsamling 2007

FIN 4b Linköpings domkyrkopastorat 2020

FIN 5a Luleå domkyrkoförsamling 2012

FIN 5b Luleå domkyrkoförsamling 2019

FIN 6a Lunds domkyrkoförsamling 2007

FIN 6b Lunds pastorat 2020

FIN 7a Skara domkyrkoförsamling 2012

FIN 7b Skara pastorat 2020

FIN 8a Stockholms domkyrkoförsamling 2011

FIN 8b Stockholm domkyrkoförsamling 2016

FIN 9a Strängnäs domkyrkoförsamling 2012

FIN 9b Strängnäs domkyrkoförsamling 2020

FIN 10a Uppsala domkyrkoförsamling 2011

FIN 10b Uppsala pastorat 2019

FIN 11a Visby domkyrkoförsamling 2002

FIN 11b Visby domkyrkoförsamling 2015

FIN 12a Västerås domkyrkoförsamling 2007

FIN 12b Västerås pastorat 2019

FIN 13a Växjö domkyrkoförsamling 2008

FIN 13b Växjö pastorat 2016

2020, s. 146). I och med detta kan FIN se väldigt olika ut, eftersom de inte behöver uppdateras varje år. Detta kan innebära att förutsättningarna för de olika FIN i studien kan se olika ut.

En av församlingarna, Linköping, har valt att bifoga sin BKA som bilaga till FIN. I Visby FIN står det att BKA finns som bilaga, men den har inte tillhandahållits i materialinhämtningen.

Strängnäs domkyrkoförsamlings FIN heter egentligen ”Strängnäs

domkyrkoförsamling med Aspö”, men då Aspö inte ingår i analysen namnger jag dess FIN som ”Strängnäs” för tydlighetens skull.

I studien analyseras material från domkyrkoförsamlingar- och pastorat. Dessa omnämns oftast som ”församlingarna” för att kunna beskrivas på ett lättillgängligt sätt.

Kapitel 2 Teori

I denna studie ska Svenska kyrkan studeras utifrån organisationens rättighetsarbete, med syfte att studera implementeringen av BKA i församlingarnas policynivå. Svenska kyrkans rättighetsarbete vilar på den kristna tron, men samspelar med det övriga samhället utifrån sekulära förutsättningar. Exempel på detta är att Svenska kyrkans barnrättsarbete utgår ifrån Barnkonventionen. Som tidigare institutionell statsreligion kan Svenska kyrkan placeras in under Yaganawas punkt 3 om funktionell differentiering, samt i Demker och Hjelms teorier, som beskrivs i avsnitt 1.1.2. Dessa teorier studerar om relationsförändringarna mellan stat och kyrka innebär att den institutionella religionens betydelse i samhället faktiskt minskar eller om relationsförändringarna istället bidrar till att den religionen förändras, och fungerar annorlunda i det moderna samhället. I och med att Svenska kyrkan arbetar med aktuella rättighetsfrågor, och deltar i det offentliga rummet utifrån sekulära premisser kan man argumentera för att Svenska kyrkans betydelse i samhället inte har minskat efter åtskillnaden från staten, utan enbart har bytt form i relation till det övriga samhället.

2.1.1. Implementeringsteori

Enligt implementeringsteorin så finns det i en etablerad organisationsstruktur system för hur beslut fattas och hur de sedan implementeras i verksamheten. Aktörerna i detta system kallas för beslutsfattare och tillämpare. Beslutsfattarna kan vara demokratiskt valda och har i uppgift att ta beslut som tillämparna ska implementera i verksamheten. Detta exempel visar på ett top-down-perspektiv där beslut tas i organisationens topp för att sedan tas vidare i en styrningskedja. Beslutsprocessen kommer ifrån beslutsfattarna och implementeringsprocessen fortskrider genom tillämparna (Sannerstedt 2001, s. 18-47).

Enligt Lundquist (1992, s. 12) kallas detta för policyprocess och kan beskrivas utifrån fem faser; initiering, beredning, beslutsfattande, implementering och efterkontroll.

-Initiering innebär att en fråga tas upp eller att ett problem behöver lösas. Sådana frågor kan inkomma som motioner inom organisationsstrukturen till dess beslutsfattare. Initieringsfasen kan även präglas av externa aktörer och det omgivande världsläget, vilket aktualiserar frågor som sedan kommer upp på dagordningen.

-Beredning innebär att material samlas in kring frågan, samt att mål och resurser utreds. Slutprodukten av beredningen är ett förslag till beslut.

-Beslutsfattande är fasen där valet av åtgärder görs. För att ett taget beslut ska vara ett beslut krävs det att beslutsfattarna kan välja mellan att vidta en åtgärd eller inte. -Implementering syftar till att realisera beslutet, vilket innebär att åtgärden förs ut i verkligheten som handlingar eller information.

-Efterkontroll är en fas där implementeringsåtgärdernas effekt uppföljs och utvärderas. Dess resultat kan återkopplas till tidigare stadier i policyprocessen för att utveckla framtida policyprocesser.

formella strukturen är kyrkomötet beslutsfattare och församlingarna tillämpare. Trots detta sitter folkvalda församlingsbor i kyrkomötet, så på många sätt är styrningskedjan både top-down, och bottom-up, (Sannerstedt 2001, s. 18-47). Denna studie bygger på top-down-perspektivet där kyrkomötet tagit ett beslut som ska implementeras av församlingarna.

Utifrån denna teoretiska bakgrund kan Svenska kyrkans policyprocess av BKA ställas upp på detta sätt:

För att ett beslut ska implementeras krävs det att implementeraren uppfyller kriterierna Förstå, Kunna och Vilja. Dessa presenteras nedan:

-Förstå – Implementeraren behöver förstå vad beslutet innefattar och varför

beslutet är taget.

-Kunna – Implementeraren behöver ha rätt förutsättningar och resurser för att

implementera beslutet. Resurserna kan vara kompetens, tid, ekonomi och möjlighet till inflytande.

-Vilja – Implementeraren behöver vara intresserad av och prioritera att verkställa

det tagna beslutet (Lundquist 1992, s. 43). Initiering Kyrkomötet uppdrar kyrkostyrelsen att utforma förslag på paragrafer om BKA i kyrkoordningen, samt att ta fram metodmaterial för arbete med BKA.

2.1.2. Barnets rättigheter

I denna studie analyseras FIN utifrån hur barnets rättigheter kommer fram i texterna. Dessa dokument ska innefatta en BKA som vilar på Barnkonventionen som grund (Svenska kyrkan, Kyrkokansliet).

Barnkonventionen är en av Förenta Nationernas nio så kallade kärnkonventioner, som utgör de viktigaste internationella människorättsinstrumenten (Svenska FN-förbundet). Konventionerna baseras alla på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och åtnjuter stort internationellt erkännande genom ratifikationer och underskrifter. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fastställdes av generalförsamlingen år 1948, och år 1989 kom Barnkonventionen som en vidareutveckling av dessa (Gustafsson 2016, s. 100). Sverige ratificerade Barnkonventionen 1990.

Barnkonventionen innehåller 52 artiklar. I de första 41 beskrivs vilka former av rättigheter som ett barn anses ska ha. De övriga 11 artiklarna innefattar hur staterna, som vill följa konventionen, ska leva upp till de gemensamma bestämmelserna och hur rapporteringen till FN:s barnrättskommitté ska behandlas.

Det finns fyra centrala artiklar i Barnkonventionen som räknas som dess grundprinciper. Dessa ska alltid finnas med när innehållet i de övriga artiklarna tolkas. FN:s barnfond UNICEF sammanfattar på sin svenska hemsida dessa artiklar som följer:

Artikel 2: ”Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får

diskrimineras.”

Artikel 3: ”Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms

vara barnets bästa.”

Artikel 6: ”Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.”

Artikel 12: ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör

I diskussionen kring barns rättigheter är det även viktigt att ta hänsyn till vems perspektiv som står som utgångspunkt. I Barnkonventionen och föreningsidrotten – Handbok för idrottsledare, en handbok framtagen på uppdrag av UNICEF Sverige för att stärka efterlevnaden av Barnkonventionen inom den svenska föreningsidrotten, så konkretiserar Hedenborg och Norberg (2020) därför ner de fyra grundläggande principerna till följande perspektiv:

1. Barnrättsperspektiv

”Det första perspektivet är ett så kallat barnrättsperspektiv. Med detta begrepp markeras att barn har rättigheter och att beslut och handlingar som rör barn ska utgå från Barnkonventionen.” (Hedenborg & Norberg 2020, s. 14).

2. Barnperspektiv

”Det andra perspektivet är ett barnperspektiv. Denna formulering syftar på situationer där vi vuxna tänker oss in i barns situation, funderar över hur våra beslut påverkar barn och vad som egentligen blir bäst för dem.” (Hedenborg & Norberg 2020, s. 14).

3. Ett barns perspektiv

”Det tredje perspektivet är ett barns perspektiv. Här markeras att barn är unika och självständiga individer med egna synsätt och uppfattningar. För att få ett barns perspektiv i en fråga krävs att vi vänder oss till barnen, lyssnar på dem och hör hur de ser på beslut och verksamheter.” (Hedenborg & Norberg 2020, s. 14).

Dessa perspektiv finns används i Svenska kyrkans stöd- och metodmaterial Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan, (Svenska kyrkan, Kyrkokansliet 2016, s. 15).

barnrättsperspektivet är beslutsfattare och utförare agenter utifrån Barnkonventionen där barnet är rättighetsbärare. Barnperspektivet handlar om att vuxna försökt tänka sig in i barnets situation. Ett barns perspektiv är således utifrån barnets egna ord, upplevelser och erfarenheter. Som forskare behöver man ha ett kritiskt förhållningssätt och avläsa vem som är agenten. Exempelvis kan ett barns perspektiv framhållas, men utifrån att de svarar på vuxnas ledande frågor (Halldén 2003, s. 13).

Alanen argumenterar för att man ska betrakta barn som ett relationellt begrepp. Detta innebär att de olika perspektiven kring barn behöver varandra och att kontexten är av betydelse för att förstå barnets situation. Den som ska ta parti och lyssna in barnets behov behöver reflektera kring sin egen förförståelse där den vuxna även kopplar sin egen levda barndom till en analys av samhälleliga strukturer. Barnet är således rättighetsbärare och de vuxna deras röstbärare. Perspektivet är att barnen är fullvärdiga människor och ska endast inte studeras som några som är på väg att bli vuxna. Trots deras fullvärdighet behöver de vuxna ta deras parti och lyfta deras röst, med ett relationellt och reflexivt förhållningssätt (Alanen 2001, s. 131, Halldén 2003, s. 14).

har visat att det kan skynda på utvecklingen av att ha olika perspektiv på barnets rättigheter som norm (Prout 2003, s. 20-21).

Prout beskriver utvecklingen kring barnets rättigheter som något som utvecklats på ett generellt plan, men hänvisar endast till länder från västvärlden. Denna studie befinner sig i en svensk kontext och därför är Prouts tankar applicerbara, men hans beskrivning kring att barnets ställning stärkts på ett generellt plan kan kritiseras då endast västländer benämns.

2.2. Arbetsmodell

2.2.1. Förstå, Kunna, Vilja

Denna studie studerar specifikt implementeringsfasen, som beskriven av Lundquist (1992), av Svenska Kyrkans arbete med BKA. Detta gör jag genom att analysera om frekvensen av omnämnandet av barn och unga har förändrats i FIN efter att beslutet om BKA i denna trädde i kraft år 2013. Jag kommer även att titta på hur barnets rättigheter konkretiseras i FIN. För att studera hur BKA implementerats i dokumenten används analysverktyget Förstå, Kunna, Vilja; beskrivet i kapitel 2.1.1.

Genom appliceringen av detta verktyg i relation till forskningsfrågorna kan vi identifiera hur församlingarna arbetar med BKA:

Hur har Svenska kyrkans beslut om införandet av barnkonsekvensanalyser förändrat hur ofta barn och unga omnämns i församlingsinstruktionerna?

Antalet gånger barn och unga omnämns i FIN, och förändringen av detta sedan BKA infördes 2013, kan ge en indikation på hur församlingarna uppfyller

kriterierna för Förstå, Kunna och Vilja kring frågan. En låg frekvens av omnämnande av barn och unga kan ge en indikation på en förhållandevis låg förståelse, resursbrist och avsaknad av vilja att implementera BKA i FIN. En hög frekvens av omnämnande av barn och unga kan ge en indikation på motsatsen. Förändringen i antalet omnämnanden mellan FIN före och efter kyrkomötets beslut, det vill säga ifall vi kan se en tydlig ökning, minskning eller ingetdera, ger även det en indikation på hur församlingarna uppfyller kriterierna för Förstå, Kunna och Vilja kring att implementera BKA i FIN.

Begreppen Förstå, Kunna, Vilja kan användas som ett enda begrepp men materialet kan även analyseras utifrån de olika parametrarna var för sig. Beroende på resultatet av analysen kan modellen användas utifrån tre fristående begrepp och/eller tre begrepp som är beroende av varandra.

Det är dock viktigt att i denna analys hålla i minnet att en mätning av hur ofta barn och unga omnämns endast ger en kvantitativ bild, då det enbart räknar orden i sig och inte sätter dem i sin kontext. Enbart denna analys skulle därför inte ge en helhetsbild över hur församlingarna uppfyller kriterierna för Förstå, Kunna och Vilja att implementera BKA i FIN. Det går inte heller att automatiskt dra slutsatsen att en ökning eller högt omnämnande av barn och unga i FIN innebär att omnämningarna har med BKA att göra. Den kvantitativa frekvensanalysen studerar omnämningarna utanför dess textuella helhet.

På vilket sätt konkretiseras barnets rättigheter i de senast uppdaterade församlingsinstruktionerna?

Konkretiseringen av barnets rättigheter syftar till hur FIN talar om och involverar barnen i relation till de tre perspektiv på barnets rättigheter som presenterades i kapitel 2.1.2. En förklaring av hur dessa perspektiv kommer att operationaliseras följer i kapitel 2.2.2.

användande av ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv kan tyda på att församlingarna har Förståelse, Kunskap och Vilja att implementera BKA i FIN. Det konkreta användandet kommer spaltas upp i en tabell utifrån hur många utdrag som hittas i textmaterialet i varje församling. Utifrån mängden utdrag kan arbetsmodellen Förstå, Kunna, Vilja användas för att ge indikationer. Många utdrag kan tyda på att kriterierna för Förstå, Kunna, Vilja uppfylls, medan få utdrag visar på motsatsen.

2.2.2. Tre perspektiv på barnets rättigheter

I denna sektion förklarar jag hur de tre perspektiven på barnets rättigheter som presenterades i kapitel 2.1.2 kan operationaliseras. Dessa perspektiv används för att studera hur barnets rättigheter konkretiseras i FIN. Ett konkret användande av dessa innebär att församlingen visar på HUR de tänkt arbeta utifrån perspektiven på barnets rättigheter. Att enbart skriva ATT de ska arbeta utifrån barnets rättigheter uppfyller inte kriterierna för en konkretisering av barnets rättigheter enligt denna analys.

2.2.2.1. Barnrättsperspektiv

2.2.2.2. Barnperspektiv

Barnperspektivet syftar till att vuxna tänker sig in i barnets situation och dess bästa, och reflekterar kring hur ett beslut påverkar barnet. En församlingsinstruktion kan därför sägas ha utgått ifrån ett barnperspektiv ifall församlingens personal har reflekterat kring barnets behov och intressen när de författat sin verksamhetsplan, med syftet att underlätta barnets engagemang eller förbättra barnets situation i församlingen.

2.2.2.3. Ett barns perspektiv

Kapitel 3 Metod

I denna studie kommer dessa två metoder användas; kvantitativ frekvensanalys och kvalitativ innehållsanalys. Användandet av dessa metoder kommer beskrivas under följande avsnitt.

3.1.1. Kvantitativ frekvensanalys

Genom användandet av en kvantitativ frekvensanalys gör jag ett stickprov utifrån min urvalsram. I denna studie är det empiriska materialet urvalsramen och stickprovet består i att analysera frekvensen av ett par nyckelord ur materialet. När nyckelorden är utkristalliserade ur materialet kommer en frekvenstabell att skapas

som visar nyckelordens frekvenser i relation till urvalsramen.

Varje nyckelord får en siffra utifrån dess frekvens och dessa är således ordinalvariabler som går att jämföra med varandra. När ordinalvariablerna är utskilda kan de sammanfattas i en frekvenstabell (Eliasson 2012, s. 38, 44-45, 78-79).

Operationalisering av kvantitativ frekvensanalys:

2. Jämförande mellan nyckelordens frekvens i FIN 1a-13a med FIN 1b-13b.

3. Nyckelordens frekvenser och förändringar mellan FIN 1a-13a och FIN 1b-13b presenteras i en excelmall utifrån antal.

4. Excelmallen presenteras utifrån följande parametrar:

FIN – församlingsinstruktion a före år 2013

Förs./past. – församling/pastorat som författat församlingsinstruktionen År – årtal församlingsinstruktionen är daterad

Barn – antal omnämningar av barn Ung – antal omnämningar av ung

FIN – församlingsinstruktion b efter år 2013

Förs./past. – församling/pastorat som författat församlingsinstruktionen År – årtal församlingsinstruktionen är daterad

Barn – antal omnämningar av barn Ung – antal omnämningar av ung

Diff. Barn – skillnad i antal omnämningar mellan FIN a och FIN b i samma

församling. Beskrivs i procent.

Diff. Ung – skillnad i antal omnämningar mellan FIN a och FIN b i samma

församling. Beskrivs i procent.

Total diff. – skillnad av antal omnämningar av barn och ung tillsammans

mellan FIN a och FIN b i samma församling. Beskrivs i procent.

FIN Förs./past. År Barn Ung FIN Förs./past. År Barn Ung Diff. Barn Diff. Ung Total diff.

3.1.2. Kvalitativ innehållsanalys

I den kvalitativa innehållsanalysen av materialet används immersion/crystallization style. Denna metod innebär att forskaren organiserar data genom att först fördjupa sig i materialet, för att sedan utkristallisera det väsentliga. Analysen är därmed induktiv eftersom den används utifrån forskarens egen utkristallisering som söker urskilja väsentliga delar av materialet. Dessa kopplas ihop med en deduktiv ansats genom att analysen utgår från förbestämda frågeställningar och ett teoretiskt ramverk som styr var analysen kommer landa. Metoden är således abduktiv, eftersom den kombinerar en deduktiv och induktiv insats (Malterud 2014, s. 113).

Operationalisering av kvalitativ innehållsanalys:

1. Utifrån arbetsmodellen med de tre perspektiven på barnets rättigheter ska jag som forskare urskilja explicita exempel i FIN 1b-13b där dessa perspektiv tydligt presenteras. Denna analysdel fokuserar endast på FIN 1b-13b eftersom studien ska svara på hur barnets rättigheter konkretiseras i de senaste uppdaterade FIN studeras utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

2. I denna analysdel jämförs resultaten från den kvantitativa frekvensanalysen och den kvalitativa innehållsanalysen. Här kommer jag analysera om det finns en korrelation mellan ett högt eller lågt omnämnande av barn och ung och att tydligt eller otydligt konkretiserande av barnets rättigheter, utifrån ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv.

3.1.3. Sammanfattning av metoderna

innehållsanalysen ger en djupare analys där de senast uppdaterade FIN studeras i sin helhet utifrån konkretiserandet av barnets rättigheter. När de båda analyserna är gjorda kan resultaten jämföras utifrån om FIN med ett högt omnämnande av barn och unga också explicit konkretiserar barnets rättigheter utifrån ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv.

3.2. Reflexivitet

För att göra en väl genomförd studie behöver jag som forskare utreda min egen relation till forskningsämnet. Frågan jag behöver besvara är inte om utan hur jag påverkar studien med min förförståelse av ämnet. Detta är ett löpande arbete som bör genomgå hela arbetsprocessen, för att fånga upp min egen position och påverkan på forskningen (Malterud 2014, s. 45).

I denna studie analyseras FIN från Svenska kyrkan. Jag är prästkandidat i trossamfundet och väl förtrogen med organisationen i sin helhet. Detta kan vara en styrka i mitt arbete då jag har lätt att få tag i material med mina kontakter och har en bred förförståelse av forskningsämnet. Tack vare detta kan forskningen fördjupas.

3.3. Validitet och reliabilitet

I detta avsnitt kommer studien diskuteras utifrån dess interna validitet, samt reliabilitet.

Fastställandet av en studies validitet innebär att forskaren undersöker i vilken utsträckning studien mäter det den avses att mäta och representerar en empirisk verklighet. Att validera en studie innefattar även att forskare förhåller sig till huruvida dess utformade konstruktioner representerar och mäter fenomen som har relevans för de uppställda frågeställningarna. Att validera sin studie är därför viktigt för att särställa att studien är giltig, (LeCompte & Goetz 1982, s. 32). Interna validitetskriterier fokuserar på hur studiens observationer och mätningar representerar en autentisk verklighet, där teoretiskt ramverk och slutsatser är förenliga med varandra (LeCompte & Goetz 1982, s. 32).

I denna studie kommer den interna validiteten säkerställas genom att jag som forskare är transparant genom hela arbetsgången. Jag kommer att utförligt förklara vad jag gör och varför för att säkerställa att studiens frågeställningar, arbetsgång och slutsatser är förenliga med varandra. Dessutom bygger denna studie på att jag har en handledare som granskar uppsatsen och undervisar mig längs vägen. Detta tillsammans med forskningsöversikt och teoretiskt ramverk gör att den interna validiteten säkras, då uppsatsen inte enbart växer fram utifrån mig som forskare utan arbetas fram i relation till tidigare undersökningar och i relation till en handledare från universitetet.

Konceptet reliabilitet refererar till i vilken utsträckning en studies resultat kan återskapas. Detta innebär att en annan forskare ska kunna få liknande resultat genom att använda samma tillvägagångssätt. Reliabiliteten handlar om studiens tillförlitlighet (LeCompte & Goetz 1982, s. 35).

Studien använder sig även av en kvalitativ innehållsanalys. Denna är knuten kring forskarens urskiljningsförmåga i relation till innehåll som eftersöks. Här kan reliabiliteten eftersträvas genom att jag tydligt förklarar bakgrunden till de urval som gjorts i analysen. Genom att redovisa hur jag samlat in och bearbetat studiens data kan reliabiliteten tillgodoses.

3.4. Forskningsetik

Som forskare behöver jag diskutera studien i relation till god forskningsetik. Denna studie innefattar offentliga handlingar och innehåller på så vis inga

känsliga uppgifter. Kvalitativa studier som denna innebär att materialet behandlar relationella element, där normer och värderingar utgör viktiga element i den kunskap som utvecklas. Därför är det viktigt att jag som forskare diskuterar vilka etiska utmaningar som studien kan innebära (Malterud 2014, s. 239).

Denna studie kartlägger hur omnämnandet av barn och unga förändrats efter kyrkomötets beslut om obligatorisk BKA i FIN. Studien kommer således att visa om församlingar ökat eller minskat sitt omnämnande av barn och unga. Detta kan vara en känslig fråga om studien bidrar till kunskap som inte ingår i församlingens självförståelse. Exempelvis skulle en församling kunna anse att de medvetet ökar sitt omnämnande av barn och unga, medan denna studie skulle kunna visa på motsatsen. Jag kommer även att studera på vilket sätt barnets rättigheter

konkretiseras i FIN och detta kan på samma sätt ge resultat eller visa på frånvaro av resultat som kan differera mot församlingarnas självförståelse.

Kapitel 4 Resultat och analys

4.1. Kvantitativ frekvensanalys

I det följande avsnittet ska jag presentera resultatet av den kvantitativa frekvensanalysen. Begreppsförklaringar presenteras i avsnitt 3.1.1.

FIN År Barn Ung

Barn + Ung

FIN År Barn Ung

Barn + Ung

Diff. Barn Diff. Ung Diff. Barn + Ung

FIN 1a 2011 4 4 8 FIN 1b 2015 16 4 20 +14 Oförändrat +14 FIN 2a 2008 15 14 29 FIN 2b 2015 24 20 44 +9 +6 +15 FIN 3a 2011 8 12 20 FIN 3b 2019 0 0 0 -8 -12 -20 FIN 4a 2007 6 8 14 FIN 4b 2020 41 14 55 +35 +6 +41 FIN 5a 2012 13 8 21 FIN 5b 2019 22 19 41 +9 +11 +20 FIN 6a 2007 6 3 9 FIN 6b 2020 5 9 14 -1 +6 +5 FIN 7a 2012 3 4 7 FIN 7b 2020 25 22 47 +22 +18 +40 FIN 8a 2011 7 2 9 FIN 8b 2016 2 2 4 -5 Oförändrat -5 FIN 9a 2012 4 4 8 FIN 9b 2020 69 21 90 +65 +17 +82 FIN 10a 2011 9 14 23 FIN 10b 2019 11 6 17 +2 -8 -6 FIN 11a 2002 7 14 21 FIN 11b 2015 21 11 32 +14 -3 +11 FIN 12a 2007 6 1 7 FIN 12b 2019 6 4 10 Oförändrat +3 +3 FIN 13a 2008 2 0 2 FIN 13b 2016 33 2 35 +31 +2 +33 Totalt 90 88 178 275 134 409 +187 +46 +233 Genomsnitt 6,92 6,76 14 21,1 10 31,4 +14,3 +3,4 +17,9

Tabell 2 Frekvensanalys

• Genomsnittlig differens barn:

Frekvensskillnaden mellan FIN 1a-13a och FIN 1b-13bs omnämnanden av barn visar på en genomsnittlig ökning med 14,3 omnämningar per församlingsinstruktion.

• Genomsnittlig differens ung:

Frekvensskillnaden mellan FIN 1a-13a och FIN 1b-13bs omnämnanden av ung visar på en genomsnittlig ökning med 3,4 omnämningar per församlingsinstruktion.

• Genomsnittlig differens barn + ung:

Frekvensskillnaden mellan FIN 1a-13a och FIN 1b-13bs omnämnanden av barn och ung visar på en genomsnittlig ökning med 17.9 omnämnanden per församlingsinstruktion.

FIN 1a-13a hade i genomsnitt 14 omnämningar av barn + ung och FIN 1b-13a hade i genomsnitt 31,4 omnämningar av barn + ung. Detta visar på att omnämnandet har fördubblats.

4.2. Kvalitativ innehållsanalys

4.2.1. Barnrättsperspektiv

”Utgångspunkten var FN:s barnkonvention och den form för barnkonsekvensanalys och barnperspektiv i verksamheten som församlingen sedan 2015 arbetar utifrån” (FIN 9b, s. 17).

Detta citat visar på ett barnrättsperspektiv eftersom det perspektivet bygger på användandet av Barnkonventionen för att främja barnets rättigheter. Citat finns med i Strängnäs FINs avsnitt om gudstjänst och hur en genomlysning av gudstjänstarbetet gjort utifrån barnets rättigheter.

”I arbetet med barns rätt och barnkonsekvensanalyser ska vi i Visby domkyrkoförsamling, i det vardagliga arbetet och i beslut, ha FN:s barnkonventions fyra grundprinciper som vägledning” (FIN 11b, s. 29).

Detta citat visar på ett barnrättsperspektiv eftersom det perspektivet bygger på användandet av Barnkonventionen för att främja barnets rättigheter.

4.2.2. Barnperspektiv

”Barnens kor är en spännande plats. Där kan man vara när det blir tråkigt att sitta stilla. Dit kommer också då och då barn och leker. Det är roligt att leka kyrka och till exempel klä på sig prästkläder och prova den rollen.” (FIN 9b, s. 14).

Detta citat har ett barnperspektiv eftersom församlingens medarbetare tänkt anpassa kyrkorummet utifrån barnens behov. Citatet finns i Strängnäs FINs avsnitt om mission om hur barnen kan lära känna kyrkan.

”I varje pastoralt område och förvaltning ska det finnas minst två barnambassadörer. Ambassadörerna ska kunna ge råd och stöd på våra arbetsplatser” (FIN 13b, s. 16).

”På alla kyrkogårdar ska finnas vattenkannor och redskap för barnen så att de har samma möjligheter att sköta om anhörigas gravar” (FIN 13b, s. 16).

Detta citat visar på ett barnperspektiv eftersom medarbetarna i församlingen tänkts sig in i barnens situation där de möjliggör att barnen själva kan ha en relation till anhörigas gravar. Citatet finns i Växjö FINs avsnitt om hur kyrkogårdarna ska anpassas utifrån att implementera BKA i pastoratets arbete.

4.2.3. Ett barns perspektiv

”Vi provar olika former för barns och ungdomars inflytande — fokusgrupper, enkäter, upplevelsevärdeinventering m.m.”(FIN 9b, s. 11)

Detta citat visar på ett barns perspektiv eftersom församlingen gett barnen möjlighet att uttrycka sina egna åsikter. Citatet finns i Strängnäs FINs avsnitt om Barnkonventionen i relation till den kristna tron.

”Som ett led i det ständigt pågående arbete med att lyssna in i barnens perspektiv har barn i församlingarnas barn- och ungdomsgrupper samt barn- och ungdomskörer fått svara på frågor som rör deras relation till kyrkan och gudstjänsten” (FIN 7b, s. 7-8).

Detta citat visar på ett barns perspektiv eftersom barnen i församlingens

verksamheter fått uttrycka sina egna åsikter i relation till kyrkan och gudstjänsten. Citatet finns i Skara FINs avsnitt om BKA.

“Barnen svarade att man kommer till kyrkans verksamhet för att man känner och vill ha gemenskap. Många svarade att sång, musik och att man får vara sig själv är viktigt. Svaren visade även att barn och unga längtar efter bön, stillhet och delaktighet i gudstjänsten. En annan tydlig önskan från både barn och anställda är generationsöverskridande mötesplatser i församlingarna, till exempel församlingsläger, gemensamma måltider och gudstjänster där alla ryms.” (FIN 4b bilaga 2020, s. 1).

4.2.4. Icke-konkret användande av barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv

I den kvalitativa innehållsanalysen fanns många representationer på icke-konkret användande av de olika perspektiven på barnets rättigheter. Här beskrivs några exempel på detta:

”Barnens bästa ska ständigt vara i centrum vid planering och genomförande av all vår verksamhet. I arbetet med församlingsinstruktionen har barns och ungdomars behov tänkts in på alla områden.” (FIN 2b 2015, s. 9).

Detta citat är hämtat ur Härnösands FIN och visar på ett icke-konkret användande av de olika perspektiven på barnets rättigheter eftersom det beskriver ATT barnens bästa tänks in i FIN men inte HUR.

”Vi vill prioritera att vara en meningsfull kyrka för barn och unga och så tydligt som möjligt inkludera dem på deras egna villkor.” (FIN 4b 2020, s. 9)

4.3. Sammanfattning av resultat

Här följer en presentation av församlingarnas ökningar och minskningar av omnämnandet av barn och ung, samt antal representationer av de olika perspektiven på barnets rättigheter:

Förs./past.

Ingått i pastorat sedan BKA

infördes år 2013? Omnämnade av barn + ung Barnrättsperspektiv Barnperspektiv

Ett barns perspektiv

Göteborg Nej Ökning +12 0 3 0

Härnösand Nej Ökning +17 0 5 0

Karlstad Ja Minskning -30 0 0 0

Linköping Ja Ökning +14 2 1 1

Luleå Nej Ökning +11 1 4 0

Lund Ja Ökning +5 0 0 0

Skara Ja Ökning +40 0 4 1

Stockholm Nej Minskning -5 0 0 0

Strängnäs Ja Ökning +82 2 1 2

Uppsala Nej Minskning -16 1 0 0

Visby Nej Ökning +11 1 0 0

Västerås Ja Ökning +3 0 0 0

Växjö Ja Ökning +33 1 8 0

Tabell 3 Sammanställning

Tabellen beskriver sammanställningen från resultatet av den kvantitativa frekvensanalysen och den kvalitativa innehållsanalysen

Den kvalitativa innehållsanalysen har studerat alla de senast uppdaterade FIN utifrån hur ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv representeras. I resultatdelen i avsnitt 4.2 visas några exempel från innehållsanalysen som helhet. Sammanställningen ovan visar alla funna representationer på ett konkret användande av de olika perspektiven på barnets rättigheter.

2 församlingar använder alla tre perspektiv. 3 församlingar använder två perspektiv. 3 församlingar använder ett perspektiv.

6 församlingar använder ett barnrättsperspektiv. 7 församlingar använder ett barnperspektiv. 3 församlingar använder ett barns perspektiv.

4 församlingar saknar ett användande av alla perspektiv.

Resultatet visar att det finns ett starkt begränsat urval av konkreta användningar av

ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv i

domkyrkoförsamlingarnas- och pastoratens FIN.

Totalt representeras perspektiven i 38 meningar i ett material på totalt ca. 300 sidor ifrån sammanlagt 13 domkyrkoförsamlingar- och pastorat.

FIN från Karlstad, Lund och Stockholm har en ikryssad ruta om genomförd BKA. Trots dessa har dessa FIN inte med ett enda konkret användande av de olika perspektiven på barnets rättigheter.

De flesta församlingar som har med BKA i någon form har med detta som ett separat stycke, eller som i Linköpings fall som en bilaga.

4.4. Analys

4.4.1. Förstå, Kunna, Vilja

I detta avsnitt ska jag analysera resultatet från den kvantitativa frekvensanalysen och den kvalitativa innehållsanalysen. Resultaten analyseras i relation till arbetsmodellen Förstå, Kunna, Vilja som beskrivits närmare i avsnitt 2.2.1.

-Förstå

Det genomsnittliga fördubblade ökningen av omnämnandet av barn och unga i FIN kan tyda på att församlingarna har tillräcklig kunskap om varför BKA ska göras och varför detta behövs. Eftersom denna studie bygger på FIN som textmaterial kan jag inte utläsa hur församlingarna informerats och i vilken grad. Det ökade omnämnandet av barn och unga kan ge en indikation på att församlingarna förstått hur och varför de ska implementera BKA i FIN. Omnämningarna är dock tagna ur sin kontext och resultatet kan bara ge en fingervisning om församlingarnas förståelse i frågan.

Det minimala konkretiserandet av barnets rättigheter i materialet kan vara ett uttryck för att församlingarna inte har förståelse för varför och hur de ska

genomföra BKA. Att de flesta församlingarna använder BKA i ett separat stycke eller som bilaga kan också tyda på avsaknad av förståelse varför BKA behöver få genomsyra FIN för att BKA ska implementeras.

-Kunna

Det minimala konkretiserandet av barnets rättigheter i materialet kan vara ett uttryck för en avsaknad av resurser för att implementera BKA. Dessa resurser kan vara i form av kompetens och tid.

I resultatet ges en indikation på att de domkyrkoförsamlingar som uppgått i pastorat har ett mer ökat omnämnande av barn och unga i FIN än de församlingar som inte uppgått i pastorat. Detta kan visa att pastorat, med flera församlingar, har större resurser som kan gynna implementeringen av BKA. Omnämningarna av barn och unga är tagna ur sin kontext, och denna analys kan endast ge en fingervisning.

-Vilja

Det genomsnittliga fördubblade ökningen av omnämnandet av barn och unga i FIN kan tyda på att församlingarna har ett intresse av att genomföra beslutet och prioriterar att göra det. Omnämningarna är dock tagna ur sin kontext och resultatet kan bara ge en fingervisning om församlingarnas förståelse i frågan.

Det minimala konkretiserandet av barnets rättigheter i materialet kan vara ett uttryck för en avsaknad av vilja att ta hänsyn till barnets rättigheter vid författandet av FIN. Avsaknaden av vilja kan handla om att intresse för att implementera BKA saknas.

De icke-konkreta exemplen på hur barnets rättigheter är tänkta att konkretiseras i FIN kan visa att församlingarna har en vilja att implementera BKA, men saknar kompetens kring hur de ska arbeta med det på ett konkret sätt.

4.4.2. Barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv

Studien visar att omnämningen av barn och unga fördubblats, på en nationell genomsnittlig nivå, i FIN sedan BKA infördes år 2013. Dessa kraftiga ökningar korrelerar inte med ett stort användande av ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv. Ett ökat omnämnde verkar inte innebära att församlingarna automatiskt tar hänsyn till barnets rättigheter.

Detta resultat är samstämmigt med Prouts forskning som visar hur införandet av Barnkonventionen ökat samhällets satsningar på barnets rättigheter, men att barnen ändå inte representeras på ett rättvist sätt genom användande av de olika perspektiven på barnets rättigheter. För att barnets rättigheter ska implementeras i samhället, så väl som i Svenska kyrkans församlingsinstruktioner, behöver strukturerna arbetas om i grunden. Om vuxna försöker föra in barnets rättigheter på ett vuxenanpassat sätt, kommer implementeringen av dessa försvåras. Exempel på vuxenanpassad implementering av barnets rättigheter är när vuxna lyfter fram barnets röster genom att ställa slutna frågor, eller styra var intervjuerna av barnen ska landa. Ett barns perspektiv behöver öppna upp för barnens egna frågor, erfarenheter och förutsättningar för att barnen ska representeras på ett rättvist sätt.

4.4.1. Slutsatser

Har Svenska kyrkans beslut om införandet av barnkonsekvensanalyser förändrat omnämnandet av barn och unga i församlingsinstruktionen?

Denna studie visar att omnämnandet av barn och unga har en genomsnittlig fördubblad ökning när de 13 domkyrkoförsamlingarnas- och pastoraten FIN analyserats. Det finns ett samband mellan införandet av BKA i FIN år 2013 och ett ökat omnämnande av barn och unga i desamma. Trots den nationella genomsnittliga fördubblade ökningen av omnämnandet kan det variera kraftigt mellan församlingar, då omnämnandet minskat i vissa församlingar, men ökat i vissa. Resultatet visar ändå på en tydlig nationell genomsnittlig fördubblad ökning.

Slutsatsen som kan dras är att den genomsnittliga fördubblade ökningen av omnämnandet av barn och unga i FIN kan visa på att församlingarna har förståelse, resurser och vilja att implementera BKA. Däremot är omnämningarna tagna ur sin kontext, och resultatet av frekvensanalysen i sig själv kan endast ge en fingervisning.

På vilket sätt konkretiseras barnets rättigheter i de senast uppdaterade församlingsinstruktionerna?

Studien visar att de senast uppdaterade FIN från de 13 domkyrkoförsamlingarna- och pastoraten inte tar hänsyn till barnets rättigheter på ett rättvisande sätt. Detta beror på att församlingarna som helhet använder ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv i en väldigt låg grad. Det finns några få utdrag på när församlingarna konkretiserar barnets rättigheter, men dessa är för få för att kunna uppvisa några generella trender kring hur församlingarna

konkretiserar barnets rättigheter i de senast uppdaterade

Kapitel 5 Diskussion

5.1. Empirisk reflektion

Studien ”Barnkonventionen och barns bästa i kristna trossamfund” visade att de kristna trossamfunden arbetat med barnets rättigheter under en lång tid, vilket aktualiserats i medlemsfrågan där barnets medbestämmande var en aktuell fråga i efterspelet av Svenska kyrkans åtskiljande från staten. Studien, som författades år 2010, menade även att det pågick samhällsdiskussioner om att anta Barnkonventionen som lag. Detta skulle innebära ett förpliktigande som skulle kunna ge barnrättsarbetet en större skjuts framåt (Selander 2010, s. 75-76).

Min studie är en fortsättning på Selanders bidrag. Från år 2020 är Barnkonventionen lag och förpliktigande. Svenska kyrkan införde BKA i beslut och FIN år 2013. Denna studie visar således att detta beslut haft effekt i en nationellt genomsnittlig fördubblad ökning av omnämnandet av barn och unga i FIN. Ett stort arbete med konkretisering av barnets rättigheter går inte att urskilja. Endast ett par exempel är explicita i relation till ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv. Till skillnad från Selanders arbete har denna studie inte berört medlemsfrågan i Svenska kyrkan.

Studien ”Låt barnen ta plats – hur och varför barn bör inkluderas i kommunala planprocesser” visade att användandet av BKA som vilar på Barnkonvention är gynnsamt för att då likställs barnets status som medborgare med andra grupper i samhället som lättare kan föra fram sin talan (Alenbrand & Bodin 2018, s. 1).

studie visar att perspektiven ger positiva effekter när de används medvetet i verksamheten. På sikt ger barnkonsekvensanalyser en grund för framtida ekonomiska, ekologiska och sociala positiva effekter i samhället. Detta går inte att visa på i min studie om Svenska kyrkan eftersom att få explicita exempel finns på användandet av perspektiven. På så vis är detta ett möjligt forskningsfält för vidare studier av BKA i en svenskkyrklig kontext.

Studien ”Att försvara människors rätt och stå på de förtrycktas sida” visade att Svenska kyrkans rättighetsbaserade arbete är strukturerat på nationell nivå, men ostrukturerat på församlingsnivå. Vidare argumenterade författaren för att implementeringsteorin, som i grunden är kopplad till offentlig sektor, var applicerbar i en svenskkyrklig kontext (Theil 2020, s. 9, 26, 60).

Min studie är en fortsättning på Theils bidrag. Theil menade att ämnen för framtida forskning är uppföljande studier kring hur nuvarande satsningar på rättighetsbaserat arbete kommer att implementeras och sedan vilken effekt den kommer att ha inom Svenska kyrkans olika nivåer. Den här studien har innefattat detta ämne genom att den syftat till att studera hur omnämnandet av barn och unga förändrats sedan införandet av BKA i FIN, samt studerat hur barnets rättigheter konkretiseras i de senast uppdaterade FIN. Liksom hennes studie har denna visat att arbetet med barnets rättigheter inte implementerats på församlingarnas policynivå.

I den framtida forskningen föreslår jag att implementeringen av fler rättighetsarbeten än den om barnets rättigheter kan studeras. Inom Svenska kyrkan skulle implementeringen av processmodellen Regnbågsnyckeln, som arbetar med HBTQ-personer rättigheter, kunna studeras. Eftersom det arbetet enligt kyrkomötet endast är eftersträvansvärt och inte obligatorisk kan detta endast studeras utifrån de församlingar som använt sig av Regnbågsnyckeln.

Vid 2020 års kyrkomöte antogs en motion om att göra en nationell inomkyrklig utbildningssatsning kring våld i nära relationer. Ett möjligt framtida

forskningsämne är således att studera implementeringen av denna

utbildningssatsning i relation till församlingarnas arbete.

Den framtida forskningen kan även studera barnets rättigheter utifrån att gruppen barn är en heterogen grupp, vilket beskrivs närmare i avsnitt 5.3.

5.2. Metodisk reflektion

I denna studie har en kvantitativ frekvensanalys, samt en kvalitativ innehållsanalys använts som metod. Dessa metoders fördelar var att de gav studien ett brett angreppsätt där materialet studerades utifrån flera nivåer.

Nackdelarna med valet av metod är att de endast kan undersöka redan författat textmaterial. För en mer omfattande studie hade intervjuer av FINs författare kunnat användas för att insyn i arbetet bakom texterna.