Sjuksköterskors inställning till
komplementär och alternativ
medicin
- En litteraturstudie
Abstrakt
Bakgrund: Komplementär och alternativ medicin (KAM) är åtgärder som syftar till
att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador. KAM-användningen har ökat i flera länder över hela världen och så även i Sverige.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kring
sjuksköterskors inställning till komplementär och alternativ medicin.
Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar från databaserna Cinahl och PubMed.
Fem av artiklarna var kvantitativa och tre var kvalitativa. En innehållsanalys i enlighet med Kristensson (2014) gjordes för att hitta koder och kategorier och sammanställa resultatet.
Resultat: Resultatet presenteras utifrån två kategorier; Attityder och Uppfattningar
och fem underkategorier; sjuksköterskor är positiva gällande KAM, önskan att lära
sig mer om KAM, KAM bidrar med fördelar till patienter, hinder för att kommunicera KAM och osäkerhet kring KAM.
Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv
attityd till KAM och de hade en önskan att få lära sig mer om KAM.
Sjuksköterskorna ansåg att KAM borde integreras med den konventionella vården eftersom vissa KAM-metoder bidrog med fördelar för patienterna. Sjuksköterskorna uppfattade två hinder för att kunna kommunicera KAM med patienterna,
kunskapsbrist och tidsbrist. Sjuksköterskorna uppfattade även en viss osäkerhet då de var osäkra på de lagar och riktlinjer som fanns angående KAM.
Nyckelord
Komplementär och alternativ medicin; alternativa terapier; inställning; attityder; uppfattningar; sjuksköterskor
Tack
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1
2.1 Komplementär och alternativ medicin 1 2.2 Tillämpning av komplementär och alternativ medicin 3 2.3 Sjuksköterskorna som utövare av komplementär och alternativ medicin 4
3 Teoretisk referensram 5
4 Problemformulering 5
5 Syfte 6
6 Metod 6
6.1 Design 6
6.2 Inklusions och exklusionskriterier 6
6.3 Datainsamling 7 6.3.1 Cinahl 7 6.3.2 PubMed 8 6.4 Urval 8 6.5 Kvalitetsgranskning 8 6.6 Dataanalys 9 6.7 Forskningsetiska övervägande 11 7 Resultat 12
7.1 Attityder gentemot KAM 12
7.1.1 Sjuksköterskorna är positiva gällande KAM 12
7.1.2 Önskan att lära sig mer om KAM 13
7.2 Uppfattningar till KAM 13
7.2.1 KAM bidrar med fördelar för patienter 13
7.2.2 Hinder för att kommunicera KAM 14
7.2.3 Osäkerhet kring KAM 15
8 Diskussion 15
8.1 Metoddiskussion 15
8.1.1 Datainsamling 15
8.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier och Urval 16
8.1.3 Kvalitetsgranskning 17
8.1.4 Analysprocess 18
8.1.5 Överförbarhet 18
8.2 Resultatdiskussion 19
8.2.1 Attityder om KAM 19
8.2.2 Uppfattningar relaterade till KAM 21
9 Slutsats 23
Bilagor
Bilaga 1 – Sökschema Cinahl Bilaga 2 – Sökschema PubMed Bilaga 3 – Artikelmatris
1 Inledning
Komplementär och alternativ medicin (KAM) är åtgärder som syftar till att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador, men som inte tillhör konventionell medicin. Det finns tidigare forskning på ett ökat intresse och användande av komplementär och alternativ medicin i Sverige hos allmänheten, patienterna och även bland sjuksköterskorna.
Intresset till ämnet kom till då vi i en tidigare kurs läst om komplementär och alternativ medicin. Kursen riktade sig mestadels på historien bakom KAM och olika KAM-behandlingar. Då KAM ökar över hela världen vill vi därför som kommande legitimerade sjuksköterskor ha en fördjupad kunskap om sjuksköterskors inställning till KAM.
2 Bakgrund
2.1 Komplementär och alternativ medicin
Fjellström (2002) beskriver att komplementär och alternativ medicin (KAM) är åtgärder som syftar till att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador som inte godtagits i hälso- och sjukvården. Det här innebär att
accepterad medicin genom vetenskapens grunder som används inom hälso- och sjukvården (Fjellström, 2002).
KAM omfattar både farmakologiska behandlingar såsom naturläkemedel och icke-farmakologiska behandlingar såsom kiropraktik. Några av de vanligaste formerna av KAM både internationellt och nationellt är akupunktur, massage och naturläkemedel. För att lättare förstå vad komplementär och alternativ medicin är delar Eklöf (1989, tabell 1) in metoderna i sju kategorier med tillhörande exempel på behandlingar. Många av behandlingarna skulle dock kunna placeras under flera olika kategorier.
Tabell 1 (Eklöf, 1989, s. 24 - 29)
Kroppsinriktade metoder
Naprapati, osteopati, kiropraktik, hellerwork, massage, zonterapi, lymfdränage, fasta, örtmedicin, pendling, homeopati. Psykoterapeutiska
orienterade metoder
Bild- musik- konst- arom- och dansterapier, psykosyntes, logoterapi, auditering.
Kroppsorienterad psykoterapi
Energiterapi, massageterapi, stressterapi, djurterapi, rebirthing, est, symboldrama. Mental träning Biofeedback, hypnoterapi, meditation,
visualisering, autogen träning, hemi-synk. Healingmetoder Reiki, religiös healing, psykisk massage,
Chakrabalansering, färgterapi. Traditionella
medicinska system
Yoga, akupunktur, qi gong, ayurvedisk medicin, Shiatsu, energimassage.
2.2 Tillämpning av komplementär och alternativ medicin
Världshälsoorganisationen rekommenderar sina medlemsländer att satsa på forskning och utveckling av riktlinjer för komplementär och alternativ medicin (WHO, 2013). Peltzer och Pengpid (2018) visar att Australien har infört riktlinjer för komplementär och alternativ medicin, samt alla länder i Asien förutom Japan. Enbart fem av tjugo europeiska länder har utvecklat riktlinjer. Inte heller länderna USA, Chile och Sydafrika har utvecklat några riktlinjer. Peltzer och Pengpid (2018) beskriver att KAM-användning har ökat i flera länder över hela världen. I Tyskland, ett av länderna i Europa som har skapat riktlinjer för KAM, kan läkare välja att utbilda sig vidare inom KAM, men även läkare som inte har valt att vidareutbilda sig erbjuder dagligen KAM-behandlingar till patienterna. I Tyskland är det även känt att många av patienterna medvetet väljer komplementära och alternativa behandlingar framför konventionella behandlingar för att undvika biverkningar (Krug, Kraus, Herrmann & Joos, 2016).
Thomson, Jones, Browne och Leslie (2014) redovisar att tidigare forskning från USA, Storbritannien och Australien påvisar att en stor andel av patienterna inte avslöjar sitt KAM-användande till läkare eller sjuksköterskor. Det beror bland annat på sjuksköterskornas brist i rutiner att fråga patienterna om KAM-användning, patienters rädsla för medicinsk skepsis eller att patienterna är rädda att de ska bli bemötta med en negativ attityd. Det är viktigt att sjuksköterskorna är medvetna om patienternas användning av KAM då allvarliga biverkningar kan förekomma från interaktioner mellan KAM-behandlingar och konventionella läkemedel (Thomson et al. 2014).
KAM-medicin i Sverige hos allmänheten, hos patienterna och bland sjuksköterskorna (Thomson et al. 2014).
2.3 Sjuksköterskorna som utövare av komplementär och alternativ
medicin
Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska den som har legitimation för yrke inom hälso- och sjukvård utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga att ha evidens som grund för sitt vårdande. Det är därför allmänt förbjudet för vårdpersonal inom hälso- och sjukvård i Sverige att utöva komplementära och alternativa behandlingar då de inte överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Om sjuksköterskorna inte följer en sådan skyldighet i professionen kan det innebära att legitimationen dras in
(Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659). Det finns dock ett undantag till den regeln. Om patienterna initierar en begäran att bli behandlade med KAM i samband med konventionell vård och behandlingar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet inte finns att erbjuda, så får KAM utövas. Det finns därför ett visst utrymme för sjuksköterskorna att i begränsad omfattning använda KAM-metoder. En förutsättning är dock att metoderna används i samråd med patienterna och att behandlingen inte utsätter patienterna för en hälsorisk, samt att den inte ersätter en behandling som ges inom den konventionella hälso- och sjukvården
3 Teoretisk referensram
Vi valde teorin om föreställningar som teoretisk referensram. Benzein, Hagberg och Saveman (2017) beskriver föreställningar som det vi föreställer oss och kan förstås som tro, konstruktioner och inre representationer. Föreställningar kan förstås som en form av kognitiva begreppsstrukturer som påverkar såväl tanke som känsla och beteende. Föreställningar är individuella och formas av individens erfarenheter. Många föreställningar har en etisk eller moralisk nyans. De ligger till grund för uppfattningar om hur människor bör handla eller förhålla sig till olika fenomen och situationer, till exempel till KAM. För att bibehålla en god hälso- och sjukvård behöver sjuksköterskorna bli medveten om sina egna föreställningar, bland annat föreställningar om krav på den egna professionen. En del föreställningar kan stödja och underlätta, medan andra kan hindra. Ett exempel på en föreställning är att sjuksköterskorna är de enda experterna och vet vad som är bäst för andra (Benzein et al, 2017). Eftersom det finns stora skillnader i kultur, religion och samhällsklass världen över så gör det att föreställningar om KAM är olika mellan olika samhällen. Detta kan på så vis försvåra på ett socialt plan. När det finns en skillnad mellan olika föreställningar hos en individ eller mellan olika individer kan konflikter uppstå (Benzein et al, 2017).
4 Problemformulering
Länder och kulturer har stora olikheter i sin syn kring riktlinjer och lagstiftning angående KAM och legitimerade sjuksköterskor måste utföra sitt arbete i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är därför allmänt förbjudet för sjuksköterskorna att utföra vissa KAM-metoder då de inte
interaktioner mellan KAM-behandlingar och konventionella läkemedel. Vi vill därför i vår litteraturstudie sammanställa forskning kring sjuksköterskors inställning till komplementär och alternativ medicin.
5 Syfte
Syftet var att sammanställa forskning kring sjuksköterskors inställning till komplementär och alternativ medicin.
6 Metod
6.1 Design
Den design vi valde för uppsatsen var en litteraturstudie i enlighet med Kristensson (2014). Litteraturstudien valdes eftersom den var ett adekvat arbetssätt för att sammanställa relevant forskning. Den var lämplig för att strukturerat söka efter litteratur inom det fält som berör syftet och för att kritiskt värdera och sammanställa litteraturen.
6.2 Inklusions och exklusionskriterier
De valda inklusionskriterierna var att artiklarna var “peer reviewed” och att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2008–2019 eftersom tidigare år inte var relevanta för dagens forskning. Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska för att underlätta läsning och översättning efter bästa förmåga. Vi valde att bara inkludera artiklar som berörde sjuksköterskor, samt att artiklarna inte skulle
6.3 Datainsamling
Datainsamlingen handlade om att identifiera relevant litteratur till studiens syfte och utfördes i enlighet med Kristensson (2014). En sökstrategi bör innehålla användbara sökord och lämpliga databaser att söka i. De databaser vi valde att söka i var
databaserna Cinahl och PubMed eftersom de innehåller artiklar om vårdvetenskap och omvårdnad.
För att söka strukturerat använde vi oss utav vissa nyckelbegrepp som
identifierades i syftet. Dessa nyckelbegrepp var: complementary and alternative
medicine, nurse, attitude, perception och beliefs. Det fanns olika typer av söktermer
och de sammanfattades som indexord, fritextsökning och Booleska sökoperatorer. Vår sökning genomfördes med hjälp av både indexord och fritextsökning, och genom att använda sig utav Booleska sökoperatorer kunde söktermerna kombineras och sökningen optimeras. Vi använde oss utav “OR” för att söka på närliggande begrepp och “AND” för att kombinera två sökord med varandra.
6.3.1 Cinahl
Inledningsvis genomfördes en fritextsökning på complementary and alternative
medicine som kombinerades med ämnesordet alternative Therapies som blev det
första blocket. Sökningen fortsatte sedan med en fritextsökning på nurses som kombinerades med ämnesordet nurses, detta resulterade i andra blocket. Vi
genomförde sedan en fritextsökning på attitude som kombinerades med ämnesorden
attitude, detta blev det sista och tredje blocket. Blocken kombinerades sedan med
6.3.2 PubMed
I PubMed använde vi oss utav MeSH för att identifiera ämnesord. Sökningen inleddes med en fritextsökning på complementary and alternative medicine som kombinerades med ämnesordet complementary therapies, detta resulterade i block ett. Vidare genomfördes en sökning på fritextordet nurses som kombinerades med ämnesordet nurses, detta resulterade i block två. Fortsättningsvis gjordes en fritextsökning på attitude som kombinerades med ämnesordet attitude, detta resulterade i block tre. Dessa tre blocken kombinerades sedan med varandra för att få med både fritextsökning och ämnesord. Till sist utfördes en fritextsökning på
perception och beliefs som kombinerades med “OR”. Alla blocken tillsammans
kombinerades med “AND” och avgränsades med abstrakt, 10 years och Human (se
bilaga 2).
6.4 Urval
Urvalsprocessen inleddes med att samtliga 111 titlar lästes igenom, där 36 artiklar valdes bort då de inte var relevanta. Därefter lästes 25 abstrakt i Cinahl och 22 abstrakt i PubMed av oss båda. Artiklar som inte var relevanta för studiens syfte exkluderades vilket resulterade i att totalt åtta artiklar, fem kvantitativa och tre kvalitativa, lästes i fulltext och kvalitetsgranskades.
6.5 Kvalitetsgranskning
att inkluderas i studien. Granskningen resulterade i att alla åtta artiklar uppnådde tillräcklig procent för att inkluderas i studien (se bilaga 3).
6.6 Dataanalys
Enligt Kristensson (2014) bör en analys användas för att på ett adekvat sätt sammanställa resultatet i en litteraturstudie och göra det möjlig att presentera resultatet på ett överskådligt sätt. Den analys som utfördes i enlighet med Kristensson (2014) utgick utifrån tre steg. I det första steget genomfördes en genomläsning av alla åtta artiklar flera gånger för att identifiera likheter och
skillnader i den insamlade data som svarade på vårt syfte. Efter en genomläsning av alla artiklar plockades delar ut ur texten som var relevant och gav svar på vårt valda syfte. I det andra steget jämfördes dessa delar med varandra och sattes ihop till olika grupper som relaterade till varandra. Vi skapade ett analysschema i ett dokument för att på så sätt få en så tydlig struktur som möjligt för analysprocessen. Vi skrev in de fynd som identifierats och angav i vilken artikel de hittades inom parentes. Sedan kondenserades kärnan i texten som formulerades till en kod. Koderna
Tabell 2: Utdrag ur analysprocessen:
Identifierade fynd: Kod Kategori
(1) Vissa sjukhus tillåter inte att KAM ska användas, vilket är synd, jag tycker då att de går miste om fördelar för patienter (5) Ändå uttryckte sjuksköterskorna i hög grad tron på att KAM kan främja återhämtning och helande, samt minska samhällets totala kostnad för hälso- och sjukvård.
KAM bidrar med fördelar till patienter.
(3) Sjuksköterskor i den här studien upplevde hinder för att kommunicera KAM i sitt yrke. Det här berodde främst på brist på stöd, resurser och tid.
Hinder för att kommunicera KAM.
Uppfattningar till KAM
(1) Många av de sjuksköterskor som intervjuades väckte sin egen brist på kunskap om KAM som en viktig faktor som hindrade deras förmåga att diskutera användning med patienter.
(2) Sjuksköterskor krävde mer KAM-forskningsbevis innan de kunde bedöma eller rekommendera det till sina patienter.
Osäkerhet kring KAM
(8) Över en femtedel av sjuksköterskorna (22,4 procent) bedömde sin attityd gentemot KAM som mycket positiv och 36,6 procent bedömde sig som något positivt.
Sjuksköterskornas är positiva gällande KAM
(5) Förbättrad kunskap om användningen av KAM var generellt välkommen med 93,6 procent. Sjuksköterskorna hoppas kunna lära sig mer om KAM.
Önskan att lära sig mer om KAM
Attityder om KAM
6.7 Forskningsetiska övervägande
Enligt Kristensson (2014) skall all vetenskaplig forskning präglas av ett etiskt förhållningssätt. Vi har förhållit oss till etiska aspekter genom att inte förvränga resultat och genom ett objektivt förhållningssätt. Vi har därigenom försökt sätta vår förförståelse åt sidan. Vi har inte valt bort artiklar efter egna åsikter eller valt bort relevant fakta, utan begränsat oss till vårt syfte och de valda inklusions- och exklusionskriterierna. Genom ett etiskt förhållningssätt har vi granskat artiklarnas etiska tillstånd, tagit reda på hur samtycke samlats in, hur anonymitet och
konfidentialitet behandlats, samt kontrollerat hur data förvaras och hanteras. Vi har förhållit oss till Helsingforsdeklarationen (The World Medical Association, 2008) när vi analyserat artiklarna. Det innebär bland annat att vi i den mån vi kunnat kontrollerat om alla deltagare i artiklarna haft rätt till information om studiens syfte, upplägg och metoder, att nyttan med forskningen varit motiverad och noga
övervägd för att minimera risk för skada, samt att deltagarna har blivit behandlade rättvist och på lika villkor. När vi analyserade artiklarnas innehåll såg vi till att artiklarna fått godkännande av en etisk kommitté för att säkerställa att de följer ett etiskt förhållningssätt. Artiklarna har också blivit kritiskt granskade utifrån
7 Resultat
Det sammanställda resultatet innefattar resultat utifrån fem kvantitativa och tre kvalitativa artiklar. I resultatet valde vi att använda oss utav förkortningen KAM när vi skrev om komplementär och alternativ medicin. Analysen resulterade i två olika kategorier som svarar på syftet att sammanställa forskning kring sjuksköterskors inställning till komplementär och alternativ medicin. Kategorierna benämns som attityder mot KAM och uppfattningar till KAM. Koderna i analysen har presenterats som underrubriker, se tabell 3 nedan.
Tabell 3. Kategorier och underkategorier
7.1 Attityder om KAM
7.1.1 Sjuksköterskorna är positiva gällande KAM
Många av sjuksköterskorna hade en positiv attityd om KAM (Shorofi & Arbon, 2010; Jong, Lundqvist & Jong, 2015; Hall et al., 2018; van Vliet et al., 2015; Smith & Wu, 2012; Tagharrobi, Mohammadkhan Kermanshahi & Mohammadi 2016; Holroyd, Zhang, Suen och Xue, 2018; Trail-Mahan, Mao & Bawl-Brinkley, 2013). Sjuksköterskorna ansåg att det idag var mer accepterat med KAM i hälso- och sjukvården och att flera av sjuksköterskorna såg det som något positivt.
Sjuksköterskorna som arbetat mindre än fem år visade sig ha en mer positiv attityd jämfört med sjuksköterskorna som arbetat längre än fem år (Hall et al, 2018). Majoriteten av sjuksköterskorna hade framförallt en positiv attityd till massage, musikterapier och akupunktur (van Vliet et al., 2015; & Jong et al. 2015).
Attityder om KAM Uppfattningar till KAM
Sjuksköterskorna är positiva gällande KAM
KAM bidra med fördelar till patienter
7.1.2 Önskan att lära sig mer om KAM
Majoriteten av sjuksköterskorna hade en önskan att få lära sig mer om KAM för att möta de frågor patienterna hade (Smith & Wu, 2012; Holroyd et al., 2018;
Tagharrobi et al., 2016 & Jong et al. 2015). En stor del av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till en utbildning inom KAM. Sjuksköterskorna ansåg att det skulle ge bättre förutsättningar för att ge patienterna adekvat information när patienterna rådfrågade om olika metoder (Smith & Wu, 2012; Tagharrobi et al., 2016 & Jong et al. 2015). Vissa av sjuksköterskorna var även positiva till att utse en sjuksköterska på avdelningen som var utbildad inom KAM som de kunde rådfråga.
Sjuksköterskorna ansåg att det också skulle motivera andra sjuksköterskor till att lära sig mer om KAM (Tagharrobi et al. 2016). En del av sjuksköterskorna som själva var KAM-användare uttryckte en önskan att lära sig mer för att tillgodose sina egna intressen (Smith & Wu, 2012). Många av sjuksköterskorna ansåg även att en vidareutbildning eller workshops om KAM på avdelningarna skulle möjliggöra en förbättrad kommunikation med patienterna kring ämnet (Hall et al., 2018; Tagharrobi et al., 2016 & Smith & Wu, 2012). En del av sjuksköterskorna var även positiva till att kurser inom KAM borde införas i sjuksköterskeprogrammet (Smith & Wu, 2012).
7.2 Uppfattningar till KAM
7.2.1 KAM bidrar med fördelar för patienter
Majoriteten av sjuksköterskorna som arbetade inom hälso- och sjukvården var eniga om att olika KAM-metoder skulle kunna bidra med fördelar för patienterna (Jong et al., 2015; Smith & Wu, 2012 & van Vliet et al. 2015). Större delen av
Massage var ett exempel som lyftes fram (Tagharrobi et al., 2016 & van Vliet et al. 2015). En del av sjuksköterskorna uppfattade även att KAM-metoder kunde främja återhämtning och läkning samt att KAM-metoder kunde minska samhällets totala kostnader för hälso- och sjukvården. De KAM-metoder som sjuksköterskorna främst lyfte fram som skulle kunna bidra med fördelar för patienterna var kiropraktik, akupunktur och naprapati (Jong et al. 2015). Majoriteten av alla sjuksköterskorna var eniga om att KAM hade färre biverkningar än konventionell medicin och att KAM kunde bidra till att öka bekvämligheten för patienterna. Exempelvis lyfte sjuksköterskorna fram att aromaterapi och musikterapi skulle kunna vara mycket gynnsamt för patienter i palliativ vård (Smith & Wu, 2012). Flertalet av sjuksköterskorna uppfattade även att KAM-metoder gynnade
patienterna då KAM-metoder behandlar både kroppen och sinnet (Shorofi & Arbon, 2010).
7.2.2 Hinder för att kommunicera KAM
Flertalet av sjuksköterskorna hade upprepade gånger mött patienter som haft frågor om eller begäran av KAM (Tagharrobi et al. 2016). Sjuksköterskorna uppfattade att de hade många möjligheter att delta i konversationer med patienterna, till skillnad från andra vårdprofessioner, eftersom sjuksköterskorna interagerar direkt med patienterna (Hall et al., 2018; Smith & Wu, 2012 & Jong et al.
kunskap om ämnet. Sjuksköterskorna hävdade också att det skulle vara svårt att ge råd eller diskutera något som de hade bristande kunskap om (Hall et al., 2018 & Smith & Wu, 2012). De rutinjobb som fanns på de olika avdelningarna var första prioritet och därför uppfattade sjuksköterskorna att tiden inte räckte till för att kommunicera KAM med patienterna (Smith & Wu, 2012 & Hall et al. 2018).
7.2.3 Osäkerhet kring KAM
Sjuksköterskorna uppfattade en viss osäkerhet kring KAM eftersom det förekom brister i de riktlinjer och lagstiftningar som fanns om KAM. På grund av detta uppfattade sjuksköterskorna att det var svårt att veta vad de fick utöva eller inte inom sitt legitimerade yrke (Smith & Wu, 2012 & Jong et al. 2015). Många av sjuksköterskorna uppfattade att en del KAM-metoder inte var tillräckligt vetenskapligt bevisade och för att kunna rekommendera KAM till patienterna krävde de mer forskningsbevis (Jong et al., 2015 & Smith & Wu, 2012). Sjuksköterskorna ansåg att klara och tydliga riktlinjer gentemot KAM skulle underlätta för att få veta vad som får utövas och inte (Hall et al. 2018).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Enligt Kristensson (2014) syftar metoddiskussionen till att lyfta fram styrkor och svagheter med fokus på metodens förmåga att besvara uppsatsens syfte.
8.1.1 Datainsamling
valde vi även att söka med hjälp av fritextord. Fördelen med att söka med fritextord var att sökningen fick fler träffar och det blev enklare att överföra sökningen mellan databaserna. Risken med fritextsökning var att vi inte skulle hitta korrekt benämning och missa material. Vi ansåg dock att vi hittade relevanta artiklar till studiens syfte och valde att ha med fritextord ändå.
Vi kombinerade sedan fritextorden och ämnesorden för att göra sökningen så specifik som möjligt och hitta relevanta artiklar. Detta gav styrka till vår sökning då det minimerar risken för att missa artiklar som ingår i både fritextord och ämnesord. Anledningen till att perception och beliefs inte kombinerades med några ämnesord var eftersom det då resulterade i väldigt få träffar. Sökorden kombinerades sedan med varandra i olika block för att stärka och göra sökningen mer specifik. Vi använde oss utav sökoperanderna “AND” för att kombinera blocken med varandra och “OR” för att söka på närliggande begrepp. Att använda sig utav “AND” kan ses som en svaghet eftersom det kan innebära att artiklar exkluderas om de inte har ett bestämt ord från varje block (Kristensson, 2014). Vi valde att använda oss utav “AND” ändå eftersom det annars hade resulterat i för många träffar.
8.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier och Urval
Till en början tillämpades inklusions- och exklusionskriterier för artiklarna. De valda inklusionskriterierna var att artiklarna bara skulle beröra sjuksköterskor. Vi valde även att inkludera artiklar från hela världen för att på så sätt stärka studiens överförbarhet. De exklusionskriterier som valdes var att artiklar som riktade in sig på specifika KAM-metoder eller specifika KAM-metoder för en sjukdom. Det här innebar att det förekom artiklar som enbart riktade in sig på till exempel akupunktur eller artiklar som enbart riktade in sig på till exempel homeopati till cancerpatienter. Dessa inklusions- och exklusionskriterier valdes då vi enbart ville få fram
sjuksköterskornas övergripande inställning till samtliga KAM-metoder. Genom etiska överväganden valde vi även att exkludera artiklar som inte uppvisade något etiskt resonemang eller erhöll ett etiskt godkännande. Detta gjordes för att stärka studiens trovärdighet och vi ansåg att det stärkte resultatet.
2008–2019. Detta ansåg vi som en styrka då artiklar som var publicerade tidigare år inte var relevanta för dagens forskning. Vi kunde även se en svaghet med detta då äldre artiklar hade kunnat vara relevanta till vårt syfte. En annan avgränsning var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska då det var ett språk som vi behärskade att läsa och översätta. Detta val såg vi som en styrka då det minimerade risken att texten blev översatt fel. En ytterligare avgränsning var att artiklarna skulle vara “peer reviewed” för att stärka studiens trovärdighet ytterligare, vilket vi ser som en styrka. Vi valde att inte avgränsa sökningen med kön, ålder eller geografiskt
ursprung då KAM förekommer över hela världen och sjuksköterskor är i olika åldrar och av olika kön.
Vi valde att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar då vi ansåg att både de kvantitativa och kvalitativa artiklarna svarade på studiens syfte. De kvalitativa artiklarna gav uppsatsen mer djup genom sjuksköterskornas personliga inställning, medan de kvantitativa artiklarna gav oss ett större omfång av
sjuksköterskors inställning. Genom att använda oss utav både kvantitativa och kvalitativa studier ökar det tillförlitligheten i vår studie.
8.1.3 Kvalitetsgranskning
I en litteraturstudie behöver artiklarna granskas eftersom vissa kommer hålla en hög kvalitet och vissa en låg kvalitet. För en noggrann kvalitetsgranskning av artiklarna använde vi oss av två olika granskningsmallar i enlighet med Kristensson (2014), en mall för kvantitativa artiklar och en mall för kvalitativa artiklar. Detta på grund av att artiklarna behövdes granskas utifrån olika förutsättningar och där de poängsattes utefter specifika frågeställningar. En svaghet med dessa mallar var att
poängsättningen skedde på ett relativt valfritt sätt och lämnade även utrymmen för personliga värderingar. Det är därför upp till granskaren att avgöra vilken
kvalitetsnivå som ska accepteras för att artiklarna ska ingå i resultatet.
8.1.4 Analysprocess
Enligt Kristensson (2014) var det en fördel om insamlat material läses flera gånger om, vilket vi har gjort. Vi båda läste igenom samtliga åtta artiklar för att identifiera likheter och skillnader som vi sedan gemensamt sammanställde i ett dokument. Vi valde att skapa kategorier tillsammans i stället för var och en, vilket kan ses som en svaghet. Men genom att vi valde att diskutera kategorierna fram och tillbaka kan det även ses som en styrka. De kategorier som tillämpades i studien grundade sig i koder som identifierades utefter de fynd som vi ansåg besvarade syftet. Svagheten med det här var att dessa fynd var en tolkningsfråga som hade kunnat tolkas olika om det varit andra individer som läst artiklarna.
Alla valda artiklar var skrivna på engelska och därmed kan det skett en feltolkning från översättningen mellan engelska till svenska. Vi har i möjligaste mån försökt att översätta texten så noggrant vi kunnat. Det som vi ansåg svårt att översätta har diskuterats i mellan oss för att få fram det som passar bäst på svenska och som mest rättvist representerar de engelska orden.
8.1.5 Överförbarhet
Enligt Kristensson (2014) handlar överförbarhet om i vilket utsträckning resultatet kan vara giltigt i andra sammanhang än de som finns representerade i studien. Ett sätt att stärka överförbarheten var att ge en noggrann beskrivning. Vi har noggrant beskrivit studiens urval, datainsamling, kvalitetsgranskning och analys, vilket ger en styrka för studiens trovärdighet och överförbarhet. Vi har heller inte valt att
kvalitativa artiklarna gav mer djup om sjuksköterskors personliga inställning och de kvantitativa gav en mer generell översikt kring sjuksköterskors inställning till KAM. Hade vi enbart inkluderat kvalitativa artiklar så hade överförbarheten minskat, då antalet sjuksköterskor minskat.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studie var att sammanställa forskning kring sjuksköterskors inställning till KAM. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till KAM och att det även var en stor andel som var positiva till att lära sig mer om ämnet. De ansåg att en utbildning inom KAM hade underlättat
kommunikationen med patienterna. De ansåg att många KAM-metoder kunde bidra med fördelar för patienterna och att en del metoder borde integreras i den
konventionella vården. Dock uppfattade sjuksköterskorna en del hinder för att kunna kommunicera KAM med patienterna. Framförallt bristande kunskap. De uppfattade även viss osäkerhet då det förekom brister i riktlinjer och lagstiftningar om KAM.
8.2.1 Attityder om KAM
I resultatet framkom det att många av sjuksköterskorna hade en positiv attityd om KAM. Vårt resultat kan relateras till vad som visar sig i studien av Gyasi, Abass, Adu-Gyamfi och Accam (2017), där majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd om KAM. Våra egna föreställningar var att KAM idag fortfarande är ett ämne som är tabu att tala om inom hälso- och sjukvården och att många av sjuksköterskorna hade fördomar om KAM. Vi hade föreställningen att
föreställningar kan förstås som tro, konstruktioner och inre representationer av en företeelse, ett fenomen, en situation eller av verkligheten. Föreställningar ligger alltså till grund för uppfattningar om hur människor bör handla eller förhålla sig till olika fenomen. Att resultat skiljer sig åt från vad som visar sig i Gyasi et al. (2017) studie tror vi beror på just föreställningar. Det spelar ingen roll hur länge
sjuksköterskorna har arbetat, utan det beror på att de har olika föreställningar om vad KAM är och därmed har de även olika attityder till KAM. Föreställningar formas av individens erfarenhet och dessa erfarenheter formas i sin tur utav den tid och kultur som präglar samhället (Benzein et al, 2017). Det kan därmed finnas sjuksköterskor som aldrig stött på KAM på grund av det samhälle de bor i, och de sjuksköterskor som dagligen stöter på KAM i sitt yrke. Det spelar alltså ingen roll vilken arbetserfarenhet sjuksköterskorna har, utan föreställningarna om KAM formas av sjuksköterskornas erfarenhet både i och utanför arbetslivet.
KAM-metoder används. Vi anser att en utbildning skulle leda till att sjuksköterskorna och patienterna på ett mer insatt sätt kan föra samtal om KAM.
8.2.2 Uppfattningar relaterade till KAM
Det visade sig i resultatet att majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att KAM-metoder borde integreras i den konventionella vården då de uppfattade att en del KAM-metoder bidrog med fördelar för patienterna. Dessa uppfattningar kan relateras till teorin om föreställningar. En positiv uppfattning från majoriteten av sjuksköterskorna sågs som en stödjande föreställning då det underlättade på ett socialt plan. Risken för konflikter mellan sjuksköterskorna minskade genom att de förhöll sig lika angående sina föreställningar till KAM-metoders fördelar. Resultatet kan relateras till vad som Bjerså, Forsberg och Fagevik Olsén (2011) visar där många av sjuksköterskorna ansåg att KAM och konventionell vård bör inleda ett samarbete för att få nya idéer och utveckla vården. Bjerså et al (2011) poängterar även att sjuksköterskorna uppfattade att KAM kunde bidra till ekonomisk vinst om KAM används inom vården. Sjuksköterskorna lyfte exemplet att minska
användningen av mediciner och öka välbefinnandet för patienterna. Resultatet kan även relateras till vad som visar sig i Rojas-Cooley och Grant (2009) studie där sjuksköterskorna uppfattade att kommunikation med patienterna gällande KAM försvårades av bristande kunskaper om KAM. Rojas-Cooley och Grant (2009) visar även att det är viktigt för sjuksköterskorna att veta hur och var de hittar säker information om KAM-metoder för att underlätta att svara på patienternas frågor gällande KAM.
att KAM hade färre biverkningar än konventionell medicin och att KAM kunde bidra till att öka bekvämligheten för patienterna. Vår egen uppfattning kring
resultatet var att det är motsägelsefullt av sjuksköterskorna att vilja integrera KAM i den konventionella vården och att de var eniga om att KAM hade färre
biverkningar, samtidigt som de uppfattade sig ha bristande kunskaper om KAM. Vi anser att sjuksköterskorna uttalar sig om något som de faktiskt inte har tillräcklig kunskap om. Konventionell medicin behöver gå igenom många prövningar innan de anses säkra att använda för patienterna. Där undersöks biverkningar och de
läkemedel som blir godkända följs upp i ett biverkningsregister. De biverkningar som kan uppkomma med konventionella läkemedel var noga studerade för att bedöma om nyttan med läkemedlet stod i proportion till riskerna med det
(Läkemedelsverket, 2015). Det finns KAM-metoder på marknaden som går igenom samma prövning som konventionella läkemedel, men de finns även KAM-metoder som inte har samma typ av kvalitetskontroller (Läkemedelsverket, 2015). Detta bidrar med att biverkningar gällande KAM-metoder inte registreras på samma sätt. Av dessa anledningar var sjuksköterskornas uppfattning om KAMs biverkningar förståelig, men det visar också på hur sjuksköterskornas kunskaper om KAM borde utökas.
I resultatet framkom det att sjuksköterskorna uppfattade en viss osäkerhet kring KAM eftersom det förekom brister i de riktlinjer och lagstiftningar som fanns om KAM. Av Världshälsoorganisationens medlemsländer har endast ett fåtal utarbetat nationella riktlinjer för hur KAM ska hanteras. Sverige var ett av de länder som ännu inte har formulerat några sådana riktlinjer, vilket ger ett rimligt stöd till sjuksköterskornas uppfattningar kring osäkerheten. Sverige har riktlinjer kring konventionell medicin sedan länge, men eftersom KAM består av vissa metoder som inte har vetenskapligt bevis bakom sig och därför inte ingår i den
9 Slutsats
Syftet med studien var att sammanställa forskning kring sjuksköterskors inställning till KAM. Vårt resultat visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd om KAM och de hade en önskan att få lära sig mer om KAM. Resultatet visade också på att sjuksköterskorna ansåg att KAM borde integreras med den konventionella vården eftersom vissa KAM-metoder bidrog med fördelar för patienterna. Sjuksköterskorna uppfattade två hinder för att kunna kommunicera KAM med patienterna, kunskapsbrist och tidsbrist. Oavsett geografisk bakgrund så uppfattade majoriteten av sjuksköterskorna en viss osäkerhet kring KAM eftersom det förekom brister kring riktlinjer och lagstiftningar. Sjuksköterskorna ansåg att en utbildning inom KAM vore viktig för att underlätta kommunikationen med
patienterna som i allt högre utsträckning använder dessa metoder.
10 Kliniska implikationer
11 Referenser
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2017). Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (Red.). Att möta familjer inom vård och omsorg (s.33–49). Lund: Studentlitteratur AB
Bjerså K, Forsberg A, & Fagevik Olsén M. (2011). Perceptions of complementary therapies among Swedish registered professions in surgical care. Complementary Therapies in Clinical Practice, 17(1), 44–49.
https://doi.org/10.1016/j.ctcp.2010.05.004
Eklöf, M. (1989). Från kvacksalveri till alternativmedicin. Stockholm: Allmänna Förlaget
Fjellström, U. (2002). Alternativ medicin. Stockholm: Bonnier Utbildning
Falkenberg, T & Hök, J. (2004). Komplementärmedicin och internationell
hälsosystemutveckling. I Eklöf (Red), Perspektiv på komplementär medicin. (s. 57– 58) Lund: studentlitteratur.
Gyasi, R. M., Abass, K., Adu-Gyamfi, S., & Accam, B. T. (2017). Nurses’ knowledge, clinical practice and attitude towards unconventional medicine: Implications for intercultural healthcare. Complementary Therapies in Clinical Practice, 29, 1–8. https://doi.org/10.1016/j.ctcp.2017.07.001
Hirschkorn KA, & Bourgeault IL. (2007). Actions speak louder than words: mainstream health providers’ definitions and behaviour regarding complementary and alternative medicine. Complementary Therapies in Clinical Practice, 13(1), 29– 37. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=106261297&site =ehost-live
*Holroyd E, Zhang AL, Suen LKP, & Xue CCL. (2008). Beliefs and attitudes towards complementary medicine among registered nurses in Hong Kong.
International Journal of Nursing Studies, 45(11), 1660–1666. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=105579063&site =ehost-live
*Jong, M., Lundqvist, V., & Jong, M. C. (2015). A cross-sectional study on Swedish licensed nurses’ use, practice, perception and knowledge about
complementary and alternative medicine. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
29(4), 642–650. https://doi.org/10.1111/scs.12192
Knox KE, Fønnebø V, & Falkenberg T. (2009). Emerging complementary and alternative medicine policy initiatives and the need for dialogue. Journal of
Alternative & Complementary Medicine, 15(9), 959–962.
https://doi.org/10.1089/acm.2009.0030
Kommittédirektiv (2006:64). Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Hämtad 2018-12-10 från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/ett-
register-for-utovare-av-alternativ--eller_GUB164#H%C3%A4lso-%20och%20sjukv%C3%A5rdspersonalens%20begr%C3%A4nsade%20m%C3%B6
Krug, K., Kraus, K. I., Herrmann, K., & Joos, S. (2016). Complementary and alternative medicine (CAM) as part of primary health care in Germany-comparison of patients consulting general practitioners and CAM practitioners: a cross-sectional study. BMC Complementary & Alternative Medicine, 16, 1–8.
https://doi.org/10.1186/s12906-016-1402-8
Läkemedelsverket (2015). Från idé till ett färdigt läkemedel. Hämtad 2019-03-30 från https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Vad-ar-ett-lakemedel/Sa-godkanns-ett-lakemedel/Test-av-lakemedel/
Patientsäkerhetslagen (2010:659). Hämtad 2018-11-22 från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Peltzer, K., & Pengpid, S. (2018). Prevalence and Determinants of Traditional, Complementary and Alternative Medicine Provider Use among Adults from 32 Countries. Chinese Journal of Integrative Medicine, 24(8), 584–590.
https://doi.org/10.1007/s11655-016-2748-y
Rojas-Cooley MT, & Grant M. (2009). Complementary and alternative medicine: oncology nurses’ knowledge and attitudes. Oncology Nursing Forum, 36(2), 217– 224. https://doi.org/10.1188/09.ONF.217-224
*Shorofi, SA. & Arbon, P. (2010). Nurses’ knowledge, attitudes, and professional use of complementary and alternative medicine (CAM): A survey at five
metropolitan hospitals in Adelaide. Complementary therapies in clinical practice, 16(4), 229-234. https://doi.org/10.1016/j.ctcp.2010.05.008.
*Smith, G. D., & Wu, S.-C. (2012). Nurses’ beliefs, experiences and practice regarding complementary and alternative medicine in Taiwan. Journal of Clinical
*Tagharrobi, Z., Mohammadkhan Kermanshahi, S., & Mohammadi, E. (2016). Clinical nurses’ perceptions of the opportunities for using complementary therapies in Iranian clinical settings: A qualitative study. Complementary Therapies in
Clinical Practice, 24, 11–18. https://doi.org/10.1016/j.ctcp.2016.04.003
The World Medical Association (2008). Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2018-12-10 från
https://www.wma.net/wp-content/uploads/2018/07/DoH-Oct2008.pdf
Thomson, P., Jones, J., Browne, M., & Leslie, S. J. (2014). Why people seek complementary and alternative medicine before conventional medical treatment: A population based study. Complementary Therapies in Clinical Practice, 20(4), 339– 346. https://doi.org/10.1016/j.ctcp.2014.07.008
*Trail-Mahan T, Mao C-L, Bawel-Brinkley K. (2013) Complementary and Alternative Medicine: Nurses’ Attitudes and Knowledge. Pain Management
Nursing. 2013;14(4):277-286. doi: 10.1016/j.pmn.2011.06.001.
*Van Vliet, M., Jong, M., Busch, M., Meijer, J. E. M., von Rosenstiel, I. A., & Jong, M. C. (2015). Attitudes, Beliefs, and Practices of Integrative Medicine Among Nurses in the Netherlands. Journal of Holistic Nursing, 33(2), 110–121.
https://doi.org/10.1177/0898010114555339
World Health Organization (2013). WHO Traditional Medicine Strategy 2014-2023. Hämtad 2018-10-25 från:
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/92455/9789241506090_eng.pdf?seq uence=
Bilagor
BILAGA 1 - SÖKSCHEMA I CINAHL
Sökning Fritextord & ämnesord Avgränsningar Antal träffar Antal lästa artiklar Lästa i abstrakt Lästa i fulltext
Granskade Valda artiklar
BILAGA 2 - SÖKSCHEMA I PUBMED Sökning Fritextord &
BILAGA 3 – ARTIKELMATRIS Författare Land År Titel Tidskrift
Syfte Metod Resultat Kvalitet
Hall, H. Brosnan, C. Frawley, J. Collins, M. Leach, M. Australien 2018 Nurses’ communication regarding patients’ use of complementary and alternative medicine The Australian Journal of Nursing Practice, Scholarship & Research
The study aimed to explore whether, how and why nurses working in Australia communicate about patients’ CAM use Kvalitativ artikel där data samlades in genom intervjuer med 19 sjuksköterskor från varierande kliniska miljöer. Sjuksköterskorna valdes via snöbollsurval. Den insamlade kvalitativa datan analyserades med tematisk analysmetod.
Resultatet visade att många sjuksköterskor inte är bekväma att diskutera eller dokumentera patienters användning av KAM. Resultatet visar att strategier bör utvecklas för att förbättra kommunikationen angående KAM, genom att bland annat inkludera grundläggande KAM-utbildning och utveckla flexibla KAM-riktlinjer. Hög 73% Smith, G. D. Wu, S. C Taiwan 2012 Nurses’ beliefs, experiences and practice regarding complementary and alternative medicine in Taiwan Journal of Clinical Nursing
This study used a qualitative approach and aims to explore and describe nurses' beliefs, experiences and practice regarding complementary and alternative medicine in Taiwan En undersökande, deskriptiv, kvalitativ forskningsdesign användes. Den kvalitativa data samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med 11 sjuksköterskor, som jobbade på samma sjukhus. Ändamålsenlig urvalsmetod användes. Datan analyserades med Grounded Theory.
Resultatet visar att på grund av hälso- och sjukvårdens politik och den personliga kunskapen så integrerar väldigt få sjuksköterskor kompletterande och alternativ medicin i sin dagliga praktik.
Sjuksköterskorna i Taiwan visar emellertid en stor önskan att delta i kompletterande och alternativa medicinutbildningar.
Hög 73%
van Vliet, Marja. Jong, Mats. Busch, Martine. Meijer, Judith. von Rosenstiel, Inès A. Jong, Miek C. Nederländerna 2015 Attitudes, Beliefs, and Practices of Integrative Medicine Among Nurses in the Netherlands Journal of Holistic Nursing This study assessed the attitude, beliefs, and practices of integrative medicine (IM) among nurses in the Netherlands Den kvantitativa datan samlades genom en randomiserad tvärsnittsstudie med anonyma enkäter online, där 355 sjuksköterskor deltog. Sjuksköterskorna rekryterades genom urvalsmetoden bekvämlighetsurv al. Datan analyserades med deskriptiv statistik och Chi-test.
Resultatet visade att
sjuksköterskor i Nederländerna har relativt positiva attityder och tro på KAM. Majoriteten (83%) ansåg KAM som en mycket viktig innovation inom vården. De största hindren för utförandet av KAM var brist på stöd, resurser och tid.
Tagharrobi, Z. Mohammadkhan Kermanshahi, S. Mohammadi, Iran 2016 Clinical nurses’ perceptions of the opportunities for using complementary therapies in Iranian clinical settings: A qualitative study Complementary Therapies in Clinical Practice
This study was done to explore nurses' perceptions of the opportunities for using complementary therapies in Iranian clinical settings. Den kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 15 sjuksköterskor. Ändamålsenlig urvalsmetod användes. Data analyserades med den konventionella systematiska innehållsanalysen
Resultatet visar att
sjuksköterskorna noterade att de upprepade gånger möter patientens frågor om eller begäran av KAM. I vissa fall möter de även sina patienters klagomål om brist på KAM i kliniska miljöer. Dessa förhållanden driver dem till att använda KAM. Hög 76% Jong, M. Lundqvist, V. Jong, M. C. Sverige 2015 A cross-sectional study on Swedish licensed nurses’ use, practice, perception and knowledge about complementary and alternative medicine. Scandinavian Journal of Caring Sciences To investigate the use, practice, perception and knowledge of CAM among a representative sample of licensed nurses in Sweden. Den kvantitativa data samlades in genom en randomiserad tvärsnittsstudie på 335 sjuksköterskor. En randomiserad urvalsmetod användes. Deskriptiv statistik användes för att analysera data.
Resultatet visade en generellt positiv attityd till KAM av deltagarna
Av deltagarna hade 83% använt minst en
KAM-metod för egenvård och 43% ville utöva en KAM-metod i framtiden. De största hindren som upptäcktes för att utöva KAM var
brist på kunskap, brist på vetenskapligt bevis och liten kunskap om lagstiftning rörande KAM. Hög 87% Holroyd, E. Zhang, AL. Suen, LKP. Xue, CCL. Kina 2008
Beliefs and attitudes towards complementary medicine among registered nurses in Hong Kong. International Journal of Nursing Studies The purpose of this study was to investigate the beliefs and attitudes towards CAM in a population of Hong Kong registered nurses. A particular focus was the sources of CAM information and the nurse's professional communication exchanges about CAM usage. Den kvantitativa data samlades in genom en tvärsnittsundersök ning där 187 registrerade sjuksköterskor deltog. Urvalsmetoden var den randomiserade urvalsmetoden. Data analyserades med deskriptiv statistik.
Nästan tre fjärdedelar av sjuksköterskorna enades om att KAM skulle integreras i den konventionella medicinen. Hög 84% Trail-Mahan, T. Mao, C-L. Bawel-Brinkley, K. USA 2013 Complementary and Alternative Medicine: Nurses’ Attitudes and Knowledge. Pain Management What are registered nurses’ knowledge and attitudes regarding complementary and alternative Den kvantitativa data samlades in genom en enkätstudie som besvarades av 153 sjuksköterskor i akutvården.
Studien påvisade att
sjuksköterskor har en begränsad kunskap om KAM.
Majoriteten av sjuksköterskorna tyckte att patienter har rätt att få KAM-behandlingar integrerade i sin konventionella medicinska
statistik användes för datapresentation. Shorofi, SA. Arbon, P. Australien 2010 Nurses’ knowledge, attitudes, and professional use of complementary and alternative medicine (CAM): A survey at five metropolitan hospitals in Adelaide Complementary therapies in clinical practice To determine nurses’ knowledge, attitudes, and professional use of complementary and alternative medicine (CAM) at five metropolitan hospitals in Adelaide, while also investigating the relationships between socio-demographic factors and use of CAM domain Den kvantitativa data samlades in genom ett frågeformulär online. 311 sjuksköterskor deltog i studien. Bekvämlighetsurv al användes. Statistisk analysmetod användes genom SPSS för att sammanställa data 59 % av sjuksköterskorna var positiva till KAM, dock var det mer än 60 % som hade mycket liten eller ingen kunskap om KAM. Nästan 50 % av sjuksköterskorna använde KAM-metoder till sina patienter.
Bilaga 4 - Granskningsmall av kvantitativa studier (Kristensson, 2014, s .168)
Frågor: Poäng:
Syfte 1-3
Finns det en tydlig formulerad undersökningsfråga eller hypotes? 1-3
Metod 1-3
Beskrivs det var och när studien ägde rum? 1-3
Är populationen tydligt beskriven med tillhörande inklusionskriterier och exklusionskriterier? 1-3
Är det tydligt beskrivet hur urvalet rekryterades? 1-3
Beskrivs det hur urvalets storlek bestämdes (powerberäkning)? 1-3
Finns det en tydlig beskrivning av utfallsmått, eventuella prediktorer och confounders? 1-3
Finns det en tydlig beskrivning av hur data samlades in? 1-3
Finns det en tydlig beskrivning av hur eventuell risk för bias hanterades? 1-3
Finns det en tydlig beskrivning av vilka statistiska metoder som användes och om metoderna var relevanta? 1-3
Resultat 1-3
Finns det en tydlig beskrivning av antalet deltagare och bortfall? 1-3
Finns det en tydlig beskrivning av relevanta bakgrundsvariabler och eventuell bortfall för varje variabel? 1-3 Finns det en tydlig beskrivning av huvudfynden och eventuella bortfall för varje variabel? 1-3
Finns det en tydlig relevant bedömning av resultatens generaliseringsbarhet? 1-3
Bilaga 5 - Granskningsmall av kvalitativa studier (Kristensson, 2014, s. 171)
Frågor: Poäng:
Syfte 1-3
Finns det ett tydligt formulerat syfte eller undersökningsfråga? 1-3
Metod 1-3
Är studiens design beskriven (i termer av fenomenologi, etnografi, grounded theory etc.)? 1-3
Finns det en tydlig beskrivning av ett teoretiskt perspektiv? 1-3
Finns det en tydlig beskrivning av hur deltagarna rekryterades? 1-3
Rekryterades tillräckligt många för att nå mättnad? 1-3
Finns det en tydlig och transparent beskrivning av hur data samlades in? 1-3
Vad datainsamlingsmetoden relevant? 1-3
Beskrivs forskarnas roll i relation till deltagarna? 1-3
Finns det en beskrivning av forskarnas förförståelse 1-3
Finns det en tydlig beskrivning av hur data analyserades och är analysprocessen i termer av kodning, kategorisering eller tematisering relevant och transparent beskriven?
1-3
Resultat 1-3
Är resultatet logiskt beskrivet och lätt att följa? 1-3
Finns det belägg för de fyra komponenterna i trovärdighetsbegreppet? 1-3
