• No results found

Nyuppställning av Vadstena klosterkyrkas inventarier Berthelson, Bertil Fornvännen 51-53 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_051 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nyuppställning av Vadstena klosterkyrkas inventarier Berthelson, Bertil Fornvännen 51-53 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_051 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nyuppställning av Vadstena klosterkyrkas inventarier Berthelson, Bertil

Fornvännen 51-53

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_051 Ingår i: samla.raa.se

(2)

Smärre meddelanden. 51

Nyuppställning av Vadstena klosterkyrkas inventarier.

Våren 1926 igångsattes det länge planerade arbetet med införande av värmeledning i Vadstena klosterkyrka. Visserligen kunde starka betänkligheter ur flera synpunkter hysas mot lämpligheten av en dylik åtgärd, men försam- lingens berättigade krav pä att kunna begagna kyrkan för gudstjänst även under vintermånaderna ansägos ej böra tillbakavisas.

Vid beredandet av plats för värmeledningsrören och elementen i kyikans inre nödvändiggjordes vissa omflyttningar av de lösa inventarierna, vilka 1918 under dåvarande docenten ANDREAS LINDBLOMS ledning uppordnats pä ett i huvudsak synnerligen lyckligt sätt, vilket dock i viss män var att betrakta som ett provisorium. Särskilt gällde detta vävpostamenten, vilka frän början voro modeller, avsedda att utbytas mot andra i trä eller sten. Dä därför en ompla- cering nu blev oundviklig, beslöt man att taga steget fullt ut och med stöd av vunna erfarenheter mera definitivt ordna den rika skatten av träskulptur och övriga inventarier. I den mån de utförda arbetena betingats av värmeled- ningen ha de bekostats av församlingen, varemot övriga, av historiska och estetiska skäl föranledda åtgärder kunnat vidtagas tack vare ett synnerligen värdefullt bistånd från H. K H. prins EUGEN och greve ERIC VON ROSEN. Ny- uppordningen i sin helhet har letts av professor LINDBLOM.

De nämnda postamenten hava utbytts mot konsoler eller postament av ek, utförda i Vadstena enligt ritningar av Arkitekten Erik Fant. Sedermera hava dessa snickerier pä ett mycket förtjänstfullt sätt lätt bemålats i temperafärg av dekorationsmålaren Mauritz Ekholm.

Vid 1918 års uppordning betonades en del av inventariebeståndets mu- seala karaktär genom sammanförandet till en koncentrerad grupp i kyrkans nordöstra del, där ett parti av golvet utmed nordväggen med en järnkedja särskilt avgränsats. Denna princip har övergivits vid den sista omplaceringen.

Föremålen ha nu mera jämnt fördelats i hela kyrkan, som härigenom fått ett betydande tillskott av dekorativt värde. Bland särskilt lyckliga detaljer mä nämnas här avbildade parti av nordväggen, där den gamla nischen, som for- dom öppnat sig åt en utbyggnad omedelbart intill kyrkan, tagits lill central- punkt för en harmonisk och vacker gruppering, i huvudsak genomförd redan 1918, men nu något modifierad. Den främsta olikheten har sin grund däii, att de utmed golvet under döljande bänkar framdragna värmeledningsrören nöd- vändiggjorde en uppflyttning pä konsoler av vissa smärre skulpturer, vilka tidigare stått pä sammanhängande, bänkliknande postament ä ömse sidor om Rosenkransskåpet. Altarbordet under detta skåp är för övrigt också nytt. Be- träffande denna grupp må slutligen nämnas, att i dörrnischen längst upp å väggen ställts en Madonna-skulptur. Denna nisch är en rest av förbindelsen frän nunneklostret till kyrkan.

Bland övriga nyplaceringar bör särskilt påpekas framflyttandet av Drott- ning Filippas S. Anna-bild till den nordvästligaste pelaren, där den alltså fått sin plats i närheten av det gamla Drottningakoret med Filippas grav, samt återupphängandet av de yttre flygeldörrarna till Birgitta-altarskåpet pä deras

(3)

52

a :..- }éSmk

i

L i

3

• o

>

M M

O G

E

(4)

Smärre meddelanden. 53 egentliga plats, varigenom den kulturhistoriskt riktigaste synpunkten fått göra sig gällande.

Vid klosterkyrkans restaurering pä 1890-talet insattes nya bänkar i tidens stil, bl. a. försedda med höga gavlar, vilka förlänade interiören en orolig och bizarr karaktär. Dessa gavlar ha nu avsågats, varigenom en betydligt lugnare och enhetligare rumsverkan ernåtts. Den frän samma tid härrörande predikstolens baldakin har också till förmån för helhetsintrycket avlägsnats.

Alla de skilda arbeten, vilka har endast kunnat antydas, ha samverkat till alt ytterligare försköna ett vårt lands vackraste kyrkorum.

Bertil Berthelson.

Meddelanden från Skåne.

/. Stenåldersgrav i V. Klagstorps socken.

En synnerligen intressant markgrav frän yngre stenåldern har förf. under- sökt i ett grustag ä nr 16 i V. Klagstorps socken, Oxie härad. Under ett plant, nästan cirkelrunt röse av ganska stora kullerstenar läg ett tämligen väl bevarat

3 5 ^ .

Fig. 34. Röse i enmansgrav från stenåldern från V. Klagstorp sn, Skäne.

skelett. Rosets diameter var c:a 1,8 m. (fig. 34), sett frän söder. — Skelettet läg med huvudet ät ung. öster (någon dragning ät söder) och ansiktet vänt ät norr (fig 35). Orienteringen är så till vida märklig, att detta är den hitintills enda kända graven tillhörande båtyxkulturen i Skäne, där huvudet legat ät öster, eljest ät norr, samt ansiktet ät norr, eljest ät öster. — Invid huvudet lågo resterna av en illa skadad lerurna, med ornament i snörteknik (fig. 36). In-

References

Related documents

Dot inte minst genom modverkan från kulturminnesvårdens reprosontantor åtoruppvaknade in- tresset för kyrkliga minnesmärken har ibland faktiskt lett till en över- driven

Som 34-äring kom Erik Lundberg 1929 till Skansen som chef för dess kultur- historiska avdelning och ritkontor.. Han stannade där till 1932, då han

Planen innebar i korthet att byggnadsresterna efter förnyad friläggning skulle lämnas så orörda som möjligt och att ett svagt kupigt betongvalv skulle slås över hela

1 Professor ANDREAS LINDBLOM har fäst min uppmärksamhet på att denna mur sannolikt utgör ett led i en avgränsning av platsen för kyrkobygget och att den sälunda efter

Magnosiumljuset är, .såsom Moltkc framhåller, av största värde vid foto- grafering av runstenar, mon det bör handhavas på annat sätt, än dot Moltkc föreslår, om det skall

Dess gatu- nät, dess bebyggelse, storleksordningen på dess institutioner, dess offentliga an- läggningar böra alla utformas efter mänskliga mått och efter den måttstock som finns

Förutom Anna-koret torde till »invigningsperioden» ha hört följande större och mindre altaren: ett helgat Kristus, ett Treenigheten, två för Helga lekamen (ett »in claustro»,

Strängt taget vilka stereoskopiska målbilder som helst kan bearbetas analytiskt, vilket innebär, att valda punkten lägen i de häda bilderna uppmätes, och frän dessa