• No results found

gymnasieskolan för

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "gymnasieskolan för"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)
(3)

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Lggll

14000 000238715

Läroplan för gymnasieskolan

SKOLÖVERSTYRELSEN

Liber Utbildningsförlaget Stockholm

Supplement 118

Fastställt 1984-06-01 Dnr 5040-84:1288

Tvåårig verkstadsteknisk linje

Åk2 Gren Plåt- och svetsmekaniker, variant för Grovplåt

(4)

Separata exemplar kan beställas genom Liber

Kundtjänst Utbildning 162 89 STOCKHOLM Tfn 08-739 91 00

Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga studievägar, samt av supplement (del II) för skilda studievägar och ämnen.

Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl Maj:t fast­

ställda mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment i enskilda ämnen) samt av SÖ utfärdade all­

männa anvisningar för gymnasieskolans verksamhet.

Supplementdelen (del II) återger timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment), fogar till dessa i förekommande fall delmoment och årskursfördelningar samt ger allmänna rikt­

linjer för undervisningens bedrivande i de olika ämnena.

Föreliggande supplement ersätter sidorna 131—150 i supple­

mentet 2-årig Verkstadsteknisk linje som utkom 1970.

Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det ange­

läget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.

Stockholm i oktober 1984 Skolöverstyrelsen

© Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget

ISBN 91-40-71319-9 123456789 10

L i b e r T r y c k S t o c k h o l m 1 9 8 4 3 4 5 3 5 5

(5)

INNEHÅLL

TIMPLAN 6

MÄL 8

HUVUDMOMENT 8 Svenska 8

Arbetslivsorientering 9 Idrott 10

KOMMENTARER TILL KURSPLAN 11

Delmoment 11 1. Gasskärning 13 2. Metallbågsvetsning 15 3. Svetsmekanisering 19 4. Plåtbearbetning 21 5. Bockning — Riktning 31 6. Montering 33

7. Ritningsläsning — plåtutbredning 35 8. Arbetsberedning — plåt 36

9. Tillämpning plåt- och svetsarbete 37 10. Numerisk styrning 38

(6)

Tvåårig verkstadsteknisk linje (Ve)

Antal veckotimmar

Ämne Årskurs 1 Årskurs 2

Gren Vm, Gren Jb Pm

Svenska

Arbetslivsorientering Verkstadsteknik^) Idrott

Timme till förfogande Engelska

B- eller C-språk Religionskunskap Psykologi

Samhällskunskap Konsumentkunskap Matematik

Bild eller musik

4

1

30-27

2

1

< 3

3

1

32

2

3

1

32

2

Summa 38 38 38

1) Verkstadsteknik innefattar arbetsteknik och fackteori enligt följande (tidsan­

givelsen för fackteori är riktpunkt i den mån fackteorin icke enligt SÖ:s anvis­

ningar helt eller delvis integreras med arbetsteknik).

Arbetsteknik 25-22 28 23

Fackteori 5 4 9

Undervisningen i arbetsteknik i årskurs 2 på varianten för grovplåt i grenen för plåt- och svetsmekaniker samt i gren för järnbruksyrken bedrivs som inbyggd utbild­

ning .

Vm = verkstadsmekaniker

Pm = plåt- och svetsmekaniker Jb = järnbruksyrken

Klass som är sammansatt av elever från två årskurser får delas i års­

kursgrupper under högst fem veckotim­

mar i fackteori.

2) Inom ramen av tre veckotimmar kan en elev välja ett av dessa ämnen en­

ligt timplanen och kursplanen för

ämnet på tvåårig ekonomisk, social

eller teknisk linje.

(7)

7

Verkstadsteknisk linje

Gemensamt

Gren för verkstadsmekaniker

Gemensamt

Gren för plåt- och svetsmekaniker Variant för grovplåt

Gemensamt

Gren för järnbruksyrken

- V.

Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4

(8)

Verkstadsteknik

VERKSTADSTEKNISK LINJE

MÅL

Eleven skall genom undervisningen i verkstadsteknik

inhämta kunskaper om förekommande maskiner och material samt om olika vid arbetsprocesserna använda utrustningar, verktyg och mätdon,

skaffa sig grundläggande färdighet att utföra olika ar betsuppgifter,

utveckla förmågan att rätt använda och tolka informationer och data i anvisningar, instruktioner, ritningar, tabeller o dyl,

förvärva insikt om säkerhetsföreskrifter av olika slag

och

deras tillämpning,

utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala för­

hållanden på arbetsplatsen samt

förvärva insikt om yrkes- och arbetsförhållandens för­

änderlighet .

• ;

'Material.

HUVUDMOMENT 1—'Maskiner och verktyg

Mätdon och mätmetoder.

DVerkstadsmekaniska arbeten.

^Plåt- och svetsarbeten.

DArbetsplatsens miljöfrågor.

Svenska

MÅL Undervisningen i svenska skall ge eleverna vidgade kun­

skaper om språket och litteraturen och utveckla deras för måga att använda språket. Detta skall ske i sådana former och med sådant undervisningsstoff att elevernas personliga utveckling främjas och att de förbereds för såväl fort­

satta studier som kommande samhälls- och yrkesliv.

Eleverna skall alltmer självständigt och i meningsfulla sammanhang arbeta med olika språkliga uttrycksformer för att lära känna, bedöma och bruka spåket och litteraturen som medel för information, påverkan, kontakt och konstnär ligt skapande.

Detta innebär

att eleverna genom att själva pröva och använda skilda ut­

trycksformer i tal och skrift får sådana kunskaper och

färdigheter att de med säkerhet och tilltro till egen for

måga kan redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar,

åsikter och känslor,

(9)

att eleverna genom att diskutera och studera språkets roll och funktioner, också i dess sociala, geografiska och historiska varianter, får kunskaper om språkets bruk och byggnad och därmed förutsättningar att ta ställning i språkfrågor,

att eleverna genom att studera nyare och äldre litteratur, från vår egen och andra kulturkretsar, får insikt i att litteraturen ger kunskap om människor, miljöer och pro­

blem, blir medvetna om tradition och förnyelse i kulturen och därigenom också bättre förstår sig själva och sin om värld.

Inom ämnet svenska skall eleverna också utveckla sina kun­

skaper om de nordiska grannländernas språk och litteratur.

HUVUDMOMENT ^Muntlig och skriftlig framställning O Språkets bruk och byggnad

^ Litteraturstudium Arbetslivsorientering

MÅL Eleven skall genom undervisningen i arbetslivsorientering stimuleras till ett personligt engagemang i arbetslivs­

frågor samt skaffa sig kunskap om

arbetets värde i sig och dess betydelse för individens ut­

veckling, social gemenskap, jämställdhet och ökad välfärd, olika sätt att medverka till utveckling av samhälle och arbetsliv i en demokrati,

utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska mål och medel, bl a sådana som gäller sysselsättning och insatser för grupper med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden, företagets/institutionens allmänna villkor och beroende av samverkan med myndigheter och organisationer,

arbetsgivar- och arbetstagarorganistionernas roll i ar­

betslivet samt deras syn på frågor som rör samhälle och arbetsliv samt stimuleras till att engagera sig i fackligt och politiskt arbete,

arbetsmiljöns betydelse för säkerhet och arbetstillfreds­

ställelse och särskilt om hur arbetet och arbetsmiljön kan och bör anpassas till individens behov och förutsättningar samt stimuleras till att genom egna insatser med stöd av gällande lagar och avtal medverka till en god arbetsmiljö, hur arbetet kan orgnaiseras för att uppfylla krav på sam ordning

av olika mål,

teknik, administration, medbestäm m a n d e , a r b e t s m o t i v a t i o n , a r b e t s t i l l f r e d s s t ä l l e l s e

o c h p r o

duktion,

företagets eller institutionens uppbyggnad för att förstå behovet av och inneborden i olika organisatoriska och ad­

m i n i s t r a t i v a f u n k t i o n e r ,

betydelseri a v e k o n o m i p å a r b e t s p l a t s e n s å v ä l f ö l e t a g s

s o m p r o d u k t i o n s t e k n i s k a f r å g o r s a m t s t i m u l e r a s a t t i s m

y r k e s u t ö v n i n g e n g a g e r a s i g i e k o n o m i s k a f r å g o r ,

(10)

HUVUDMOMENT

Idrott

olika löneformer och deras effekter på arbetets utförande, riskerna i arbetet och medinflytande,

innebörden i och tillämpningen av lagar och avtal som reg­

lerar förhållandena i arbetslivet samt stimuleras att en­

gagera sig i frågor som gäller arbetets villkor i övrigt, arbetsförmedlingens uppgifter och hur man söker anställ­

ning samt

olika anställningsformer.

• •

• •

• •

• •

Arbetet.

Arbetsmiljön

Arbetsplatsens organisation.

Ekonomi.

Arbetsmarknaden Samhällsfrågor.

Samhällsaspekter på datoranvändningen.

Anställningen.

MAL Eleven skall genom undervisningen i idrott

skaffa sig rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten,

inhämta kunskap om och färdighet i arbetsteknik,

förvärva förståelse och intresse för fysisk aktivitet samt uppöva samarbetsvilja och organisationsförmåga.

HUVUDMOMENT

• •

• •

• •

^ F u n k t i o n ä r - o c h l e d a r s k a p , o r g a n i s a t i o n s k u n s k a p d T e o r i .

Gymnastik.

Dans.

Bollspel Fri idrott.

Orientering.

Skridskoåkning.

Simning

A r b e t s t e k n i k .

(11)

1 1

SKOLÖVERSTYRELSEN Lgy

Supplement

K O I v ^ l K N T A R K R T I L L K U R S P L A N

VERKSTADSTEKNIK, årskurs 2, gren för plåt- och svetsmekaniker, variant för grovplåt

Delmoment

1 Gasskärning

2 Metallbågsvetsning

3 Svetsmekanisering

4 Plåtbearbetning

5 Bockning - Riktning

6 Montering

7 Ritnings läsning - plåtutbredning

8 Arbetsberedning - plåt

9 Tillämpning plåt- och svetsarbete

10 Numerisk styrning

Allmänna synpunkter

Innehållet i ämnet har strukturerats så att årskurs 2 utgör andra etappen i en tvåårig grundläggande utbildning. Huvudmo­

menten ger översikt och orientering beträffande ämnets totala omfattning inom linjen. I delmomenten utvecklas för varje års­

kurs ämnesinnehållet närmare.

För delmomenten anges rikttider för undervisningen, vilka mot­

svarar bruttolektionsantalet för arbetsteknik och fackteori en­

ligt timplanen. Vid planering måste tidsbortfall för helger, lov­

dagar o d beaktas. Viss omfördelning av angiven rikttid mellan och inom de olika delmomenten kan erfordras vid det praktiska genomförandet, bl a beroende på elevernas varierande förkunskaper, tillgången på materiel och på andra lokala förhållanden

Undervisningen i arbetsteknik förläggs till företag utanför skolan (inbyggd utbildning).

Rikttider

För undervisning som är förlagd till arbetsställe utanför skolan får de på arbetsstället gällande arbetstiderna tillämpas. I fråga om undervisning som förläggs till arbetsställe utanför skolan gäller vidare, att den kommunala skolstyrelsen får be­

sluta att arbetsvecka ges annan längd än vad som följer av tim­

planens bestämmelser om antalet veckotimmar. SÖ rekommenderar skolstyrelserna att träffa sådana uppgörelser med företag till vilket inbyggd utbildning förläggs, att anpassningen till före­

tagets arbetstider sker så smidigt som möjligt.

(12)

Samverkan med företag ställer särskilda krav på planering och uppföljning. I de fall arbetsmarknadens parter träffat avtal som berör utbildningen måste detta givetvis uppmärksammas.

Undervisningen måste därför planeras och organiseras så att den går att inordna i företagens verksamhet.

De övningsuppgifter inom arbetstekniken som eleverna genomför vid företaget skall representera de olika delmomentens innehåll.

De olika arbetsställena inom företaget är att betrakta som

studieplatser, där varje elev efter förplanerat schema får cirku­

lera från plats till plats och successivt, enligt samma princip som under första året, bygga upp sina kunskaper och färdigheter.

Detta kräver en noggrann uppgifts- och tidsredovisning för varje elev.

På samma sätt som inom arbetstekniken bör fackteori inom respek­

tive delmoment från en bred orientering byggas upp i flera varv med ökande svårighetsgrad. Detta är särskilt viktigt eftersom man knappast kan räkna med att eleverna vid de berörda företagen kan föreläggas exakt samma uppgifter.

Studietekniken måste ägnas särskild uppmärksamhet och anpassas till de olika kursavsnitten. Stora krav måste ställas på själv­

verksamhet, arbetsplanering och ordning, vilket är av största betydelse för elevernas utveckling inom yrket.

Eleverna bör genom skolans försorg i olika sammanhang stimuleras att utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala för­

hållanden på arbetsplatsen samt att komma till insikt om yrkes- och arbetsförhållandens föränderlighet på arbetsmarknaden. Frågan om solidaritet och jämställdhet måste särskilt beaktas.

Skydds- och miljöfrågor samt frågan om energihushållning behand­

las särskilt inom flera delmoment. Utbildningens karaktär och innehåll kräver dock att frågorna beaktas i alla sammanhang där de har aktualitet och anknytning.

E l e v e r n a s k a l l i n f o r m e r a s o m d e n t e k n i k s o m t i l l ä m p a s n ä r r i t n i n g a r , k o n s t r u k t i o n s d e t a l j e r , b e r ä k n i n g a r e t c u t f ö r s m e d h j ä l p a v d a t o r e r . I n f o r m a t i o n e n s o m b ö r b e g r ä n s a s t i l l d e o m r å d e n s o m e l e v e r n a k o m m e r i k o n t a k t m e d u n d e r u t b i l d ­ n i n g s t i d e n , k a n l ä m p l i g e n g e n o m f ö r a s s o m s t u d i e b e s ö k p å k o n s t r u k t i o n s k o n t o r e l l e r i n s t u t i t i o n o m d e n e g n a s k o l a n s a k n a r d e n u t r u s t n i n g s o m e r f o r d r a s .

(13)

13

DELMOMENT RIKTTIDER Sida

1 Gasskärning 1.1 Skärutrustningar 1. 2 Manövrering 1.3 Skärövningar 1.4 Material 1.5 Säkerhet

Syfte och innehåll Kommentarer

1 Gasskärning

Eleven skall genom sina studier skaffa sig vidgad kunskap om skärut­

rustningar med tillbehör,

skaffa sig ökad färdighet i gasskär­

ning samt

inhämta kännedom om säkerhetsföre­

skrifter vid gasskärning och lära sig tillämpa dessa.

1.1 Skärutrustningar

Orientering om gascentraler och kall förgasare för oxygen

Svetsbrännare, handskärbrännare, kombinerade svets- och skärbrännare, portabel skärmaskin, konstruktion och användningsområden

Det är viktigt att eleverna har god kän­

nedom om olika typer av utrustningar, deras konstruktion och användningsområ­

den. D e måste också känna till olika ty­

per av kopplingar och veta hur uppkopp­

ling, skötsel och vård sker.

Munstycken, skärstöd, rensnålar, skärbord och övriga tillbehör Orientering om utrustningar för plasma- och pulverskärning och om stationära skärmaskiner

Skötsel och vård av svets- och skär- utrustningar

(14)

Syfte och .nnehåll Kommentarer

1 . 2 Manö

Tering

Koppling av regulatorer, slangar, svets- och skärbrännare

Inställning och reglering av gas­

tryck på regulatorerna

Handhavande av brännare samt manöv­

r e r i n g a v s k ä r m a s k i n , b y t e n a v m u n ­ stycken, inställning av skärvinklar, skäranordn.ngar och skärhastigheter 1.3 Skärövningar

Rakskärning av plåt och profilmate­

rial med handskärbrännare efter rits och med styrning

Figurskärn.ng av plåt med handskär­

brännare och portabel skärmaskin ef­

ter rits och med cirkelskäranordning Skärning av små hål med rak skärin­

sats och hålskäranordning i plåt och balk

Avskärning av rör, rakt och i vinkel samt upptagning av hål i rör

Fogberedning

Gasmejslinq av svetsar 1.4 Material

Ge eleverna en grundläggande orientering om apparatur och metoder. Orienteringen bör i huvudsak förläggas till en studie­

plats med hela elevgruppen samlad. Ma­

növreringen kan då praktiskt demonstre?- ras.

Betona särskilt de risker som föreligger vid felmontering eller felaktigt handha- vande.

Lär eleverna att okulärt granska skär- snittets utseende för bedömning av even­

tuella fel och deras orsaker.

Kontrollera regelbundet att påkallade skyddsåtgärder vidtagits och att elever­

na vet vilka åtgärder som måste vidtas;

vid bakeld.

Olika materials skärbarhet med ace- tylen-oxygen

Material, skärbara under vissa be­

tingelser, t ex medelst pulver-eller plasmaskärring

Varje elev bör känna till vilka krav ett material skall fylla för att vara skär- bart med acetylen-oxygenlåga. Orientera eleverna om vilka dessa krav är.

1.5 Säkerhet

Bränn-, brand-, explosions- och för­

giftningsrisker

Poängtera nödvändigheten av att skydds­

glasögon alltid används vid gasskärning både som skydd mot strålning och som skydd mot sprut eller stänk.

Det är av största vikt att eleverna har goda kunskaper om de allmänna säkerhets­

föreskrifter som gäller vid svetsning och skärning och vet vilka skyddsåtgär­

der som skall vidtas i samband med dessa arbeten.

(15)

1 5

D E L M O M E N T R I K T T I D E R

2 M e t a l l b å g s v e t s n i n g 2 6 0

2 . 1 S t r ö m k ä l l o r o c h s v e t s t i l l b e h ö r 2 . 2 M a n ö v r e r i n g

2 . 3 S v e t s t e k n i k 2 . 4 R i t n i n g a r 2 . 5 M a t e r i a 1 2 . 6 S ä k e r h e t

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

2 M e t a l l b å g s v e t s n i n g

E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r v i d g a s i n k u n s k a p o m m a s k i n e r o c h t i 1 l b e h ö r ,

s k a f f a s i g ö k a d f ä r d i g h e t i m e t a l l ­ b å g s v e t s n i n g s a m t

i n h ä m t a y t t e r l i g a r e k ä n n e d o m o m s ä k e r h e t s k r a v .

2 . 1 S t r ö m k ä l l o r o c h s v e t s t i l l b e h ö r O l i k a s t r ö m k ä l l o r s å s o m o m f o r m a r e , t r a n s f o r m a t o r e r , l i k r i k t a r e , m o t o r ­ d r i v n a g e n e r a t o r e r , d e r a s b y g g n a d , k o n s t r u k t i o n o c h a n v ä n d n i n g s o m r å d e n S v e t s t i l l b e h ö r

U n d e r h å l l o c h u t b y t e a v k a b l a r , e l e k t r o d h å l l a r e o c h g o d s k l ä m m o r F ö r v a r i n g o c h v å r d a v e l e k t r o d e r

I s a m b a n d m e d u n d e r v i s n i n g e n o m s t r ö m - k ä l l o r b ö r v i s s a e l t e k n i s k a g r u n d b e g r e p p k l a r g ö r a s f ö r a t t e l e v e r n a s k a l l f ö r s t å b e h o v e t a v r ä t t d i m e n s i o n e r a d e o : h v ä l a n ­ s l u t n a l e d n i n g a r .

F r a m h å l l f ö r e l e v e r n a a t t d e ka~i m e d v e r ­ k a t i l l a t t h å l l a e l e k t r o d k o s t n a d e r n a n e r e g e n o m a t t f ö l j a e l e k t r o d t i l l v e r k a r - n a s r e k o m m e n d a t i o n e r m e n o c k s å - m e d t a n k e p å d e t ö m t å l i g a e l e k t r o d h i l j e t - g e n o m e n a l l m ä n f ö r s i k t i g h e t v i i h a n d h a - v a n d e t .

2 . 2 M a n ö v r e r i n g

I n - o c h u r k o p p l i n g a v p r i m ä r s t r ö m m e n M a n ö v r e r i n g a v s t r ö m k ä l l o r n a

U p p k o p p l i n g a v s v e t s k r e t s

O r i e n t e r i n g o m i n s t ä l l n i n g a v r u l l - b o c k a r , s v e t s l ä g e s h å l l a r e s a m t o l i k a t y p e r a v r u n d d r i v n i n g s a n o r d n i n g a r

V i s a e l e v e r n a h u r s t r ö m k ä l l o r n a ä r k o p p ­ l a d e f ö r a k t u e l l s p ä n n i n g o c h f r a m h å l l v i k t e n a v k o n t r o l l f ö r e i n k o p p l i n g e n p å n ä t e t .

(16)

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

2 . 3 S v e t s t e k n i k

S v e t s n i n g a v o l e g e r a d e s t å l , I - f o g , o l i k a k ä l f o g a r , V - f o g o c h X - f o g , h o r i s o n t a l - o c h v e r t i k a l l ä g e U p p m e j s l i n g a v r o t s i d a n a v I - , V - o c h X - s v e t s a r s a m t e f t e r s v e t s n i n g U n d e r u p p s v e t s n i n g , o l e g e r a d e s t å l , I - f o g , k ä l f o g a r o c h V - f o g

S v e t s n i n g i I - f o g o c h V - f o g a v l ä n g d - o c h r u n d s k a r v a r p å r ö r o c h t r u m m o r , h o r i s o n t a l - o c h v e r t i k a l l ä g e

S v e t s n i n g a v r ö r m o t p l å t , o l i k a l ä g e n

S v e t s n i n g a v v a r i e r a n d e p r o f i l m a t e ­ r i a l i o l i k a f o g a r o c h l ä g e n

S v e t s n i n g i I - f o g , k ä l f o g a r o c h V - f o g a v r o s t f r i t t s t å l o c h l ä t t m e ­ t a l l e r , h o r i s o n t a l - o c h v e r t i k a l ­ l ä g e

S v e t s n i n g p å k a l l t r e s p e k t i v e v a r m t g j u t j ä r n , h o r i s o n t a l l ä g e H å r d s v e t s n i n g m e d h å r d s v e t s e l e k t r o ­ d e r , h o r i s o n t a l l ä g e

Ö v n i n g a r n a s k a l l b y g g a v i d a r e p å k u n s k a ­ p e r n a f r å n å r s k u r s 1 .

V i s a h u r m a n m e d h j ä l p a v l ä g e s t ä l l a r e , r u l l b o c k a r o c h i b l a n d p r o v i s o r i s k a a n ­ o r d n i n g a r k a n i n s t ä l l a a r b e t s o b j e k t e t s å , a t t s v e t s l ä g e n a b l i r h o r i s o n t e l l a o c h d ä r m e d e n k l a r e o c h s n a b b a r n .

V i s s a a v d e k u n s k a p e r , s o m d e u p p r ä k n a d e ö v n i n; i s m o m e n t e n s k a l l g e k a n i n t e v t t o r - l i l a r e b e f ä s t a s v i d k o m m a n d e t i 1 l ä m o n i n g s - ö v n i n g a r . D e t t a g ä l l e r t e x g j u t i ä r n s - o e h h ä r d s v e t s n i n g . D e t ä r d ä r f ö r v i k t i g t : a t t a l l a e l e v e r i s a m b a n d m e d g e n o m g å n g e n a v d e t t a a v s n i t t o m s v e t s t e k n i k b e r e d s m ö i 1 i g h e t e r a t t e f f e k t i v t t r ä n a s å d a n a a r b e t s m o m e n t .

K o n t r o l l e r a a t t e l e v e r n a f r å n g r u n d e n a r ­ b e t a r i n r ä t t m e t o d i k s a m t a t t d e s j ä l v a f ö r s ö k e r g e a k t p å e v e n t u e l l a f e l , t e x p o r e r , s m ä l t d i k e n o d , t a r l ä r d o m a v d e s ­ s a f e l o c h r ä t t a r t i l l d e m v i d n ä s t a ö v ­ n i n g .

P å v i s a a t t d å l i g g e n o m s v e t s , s l a g g i n n e - s l u t n i n g a r o c h p o r e r g e r f ö r s ä m r a d e h å l l ­ f a s t h e t s v ä r d e n *

S v e t s n i n g m e d i n t r ä n g n i n g s - o c h h ö g u t b y t e s e l e k t r o d e r

P r o v s v e t s n i n g e n l i g t S v e n s k S t a n ­ d a r d , S S 0 6 5 2 0 1 f ö r s v e t s a r p r ö v n i n g - h o r i s o n t a l l ä g e , v e r t i k a l l ä g e s t å e n d e o c h l i g g a n d e , u n d e r u p p l ä g e . M a t e r i a l S S 1 3 1 2

L ä r e l e v e r n a a t t ä v e n v i d d e e n k l a s t e s v e t s ö v n i n g a r e f t e r s t r ä v a a t t h å l l a g i v n a a - m å t t .

B å g - o c h b å g g a s s k ä r n i n g T i l l ä m p n i n g s ö v n i n g a r 2 . 4 R i t n i n g a r

S y m b o l e r f ö r o l i k a s v e t s m e t o d e r S v e t s b e t e c k n i n g a r

O r i e n t e r i n g o m s v e t s t e k n i s k a s t a n ­ d a r d e r

D e i å r s k u r s 1 i n h ä m t a d e k u n s k a p e r n a i r i t n i n g s l ä s n i n g b e h ö v e r y t t e r l i g a r e b e ­ f ä s t a s . D e t g å r a t t u n d v i k a t i d s ö d a n d e o c h k o s t s a m m a m i s s t a g i d e t k o m m a n d e s v e t s a r b e t e t o m e l e v e r n a h a r g o d a k u n ­ s k a p e r o m d e s v e t s s y m b o l e r o c h s v e t s b e ­ t e c k n i n g a r s o m d e k o m m e r a t t å t e r f i n n a p å a r b e t s r i t n i n g a r n a .

(17)

1 7

S v f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

I a t e r i a 1

U l i k a t y p e r a v e l e k t r o d e r m e d a v ­ s e e n d e p å h ö l j e t , . s u r a o c h b a s i s k ; e l e k t r o d e r o c h n i t i 1 e l c k t r o d e r

H ö t ] u t b y t e s e 1 e k t r o d e r I n t r ä n g n i n g s e l e k t r o d e r

O l i k a t y p e r a v s p e c i a l e l e k t r o d e r f ö r s v e t s n i n g a v l e g e r a d e s t å l o c h i c k e - i ä r n m e t a l l e r

S t å l e t s e g e n s k a p e r v a d b e t r ä f f a r s v e t s b a r h e t

G j u t j ä r n o c h a d u c e r j ä r n , d e r a s e g e n ­ s k a p e r i s a m b a n d m e d s v e t s n i n g K o p p a r m e d l e g e r i n g a r , l ä t t m e t a l ­ l e r - v a l s a d e s å v ä l s o m g j u t n a - d e r a s e g e n s k a p e r o c h s v e t s b a r h e t S a m b a n d e t m e l l a n s t r u k t u r o c h s v e t s - h a s t i g h e t v i d s v e t s n i n g a v h ä r d b a r a s t å l

E l e v e r n a k o m m e r i s i n y r k e s u t ö v n i n g a t t s t ä l l a s i n f ö r k r a v e t a t t v ä l j a e l e k t r o d f ö r s k i l d a a r b e t s o b j e k t , v a r f ö r d e t ä r a v v i k t a t t d e f å r p r ö v a f l e r a s o r t e r s e l e k t r o d e r o c h f å r k u n s k a p o m d e r a s s p e ­ c i e l l a e g e n s k a p e r .

E l e v e r n a b ö r ö v a s a t t u r e l e k t r o d k a t a l o ­ g e r v ä l j a l ä m p l i g e l e k t r o d m e d h ä n s y n t i l l g r u n d m a t e r i a l e t , ä v e n s o m a t t a v p a s s a s t r ö m s t y r k a e f t e r e l e k t r o d , t j o c k l e k , s p a l t ö p p n i n g o c h s v e t s l ä g e .

L å t e l e v e r n a g ö r a d r a g p r o v p å n å g o n a v s i n a s v e t s a d e p r o v b i t a r s a m t b e r ä k n a d r a g h å l l f a s t h e t o c h f ö r l ä n g n i n g a v e r ­ h å l l n a v ä r d e n . D i s k u t e r a r e s u l t a t e t .

K o l s t å l e t s o m v a n d l i n g a r v i d u p p v ä r m ­ n i n g o c h a v s v a l n i n g

E l e k t r o d m a t e r i a l e t s i n v e r k a n p å g r u n d m a t e r i a l e t v i d s v e t s n i n g

M a t e r i a l p r o v n i n g i s a m b a n d m e d s v e t s ­ n i n g

2 . 6 S ä k e r h e t

K l ä m - , b r ä n n - , s t r å l - o c h e l s k a d o r E x p l o s i o n s - , b r a n d - o c h f ö r g i f t ­ n i n g s r i s k e r

O l i k a s k y d d s å t g ä r d e r , h u r d e s k a l l t i l l ä m p a s

H å l l f a s t h e t s k r a v p å s v e t s a d e k o n ­ s t r u k t i o n e r

D e t ä r a v s t ö r s t a v i k t a t t k o n t i n u e r l i g t k o n t r o l l e r a a t t e l e v e r n a f ö l j e r g i v n a s k y d d s f ö r e s k r i f t e r o c h a t t d e v i d t a r d e s k y d d s å t g ä r d e r s o m ä r b e f o g a d e i o l i k a s a m m a n h a n g .

G ö r k l a r t f ö r d e m a t t r i s k f ö r b r a n d o c h b r ä n n s k a d o r f ö r e l i g g e r v i d a l l t s v e t s ­ n i n g s a r b e t e .

G å i g e n o m d e e l e k t r i s k a s ä k e r h e t s f ö r e ­ s k r i f t e r s o m b e r ö r s v e t s n i n g e n o c h f r a m ­ h å l l a t t e v e n t u e l l a f e l o c h b r i s t e r i d e n e l e k t r i s k a m a t e r i e l e n o m e d e l b a r t m å s ­ t e r a p p o r t e r a s o c h a v h j ä l p a s .

(18)

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

O m d e t f ö r e k o m m e r s v e t s ö v n i n g a r a v b e ­ h å l l a r e , b l a s å d a n a m e d p l a n a s i d o r , s å k a l l a d e k u b e r , s k a l l e v e n t u e l l t p r o v a v t ä t h e t e n u t f ö r a s m e d v a t t e n . T ä t h e t s - p r o v e t f å r u n d e r i n g a f ö r h å l l a n d e n u t ­ f ö r a s g e n o m a n s l u t n i n g a v t r y c k l u f t s l e d - n i n g t i l l b e h å l l a r n a . V i s s o l y c k s f a l l s - r i s k k a n ä v e n f ö r e l i g g a d å g a s t ä t a k ä r l u t s ä t t s f ö r s t o r a t e m p e r a t u r v a r i a t i o n e r , e x e m p e l v i s v i d n e d s m ä l t n i n g i s a m b a n d m e d s k r o t n i n g . B e h å l l a r n a ( k u b e r n a ) s k a l l d ä r f ö r a l l t i d f ö r s e s m e d h å l i e n a v v ä g g a r n a f ö r e s a m m a n s v e t s n i n g e n , ä v e n o m p r o v i n t e s k a l l u t f ö r a s .

(19)

1 9

D E L M O M E N T

3 S v e t s m e k a n i s e r i n g 3.1 S v e t s u t r u s t n i n g a r 3 . 2 M a n ö v r e r i n g

3 . 3 S v e t s t e k n i k 3 . 4 S ä k e r h e t

RIK T TIDER 9 0

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

3 5 v e t s m e k a n i s e r i n g

E l e v e n s k a l l genom s i n a s t u d i e r s k a f f a s i g g r u n d l ä g g a n d e k u n s k a p om m a s k i n e r o c h t i l l b e h ö r för s v e t s - m e k a n i s e r i n g ,

s k a f f a s i g g r u n d l ä g g a n d e f ä r d i g h e t i s v e t s n i n g med s v e t s a u t o m a t e r s a m t

i n h ä m t a k ä n n e d o m om s ä k e r h e t s f ö r e ­ s k r i f t e r o c h l ä r a s i g t i l l ä m p a d e s s a . 3.1 S v e t s u t r u s t n i n g a r

S t r ö m k ä l l o r f ö r o l i k a s v e t s m e t o d e r S v e t s a u t o m a t e r

S k y d d s g a s e r , g a s a p p a r a t e r o c h g a s ­ a u t o m a t i k

K y l a n l ä g g n i n g a r

Olika t y p e r av e l e k t r o d h å l l a r e o c h s v e t s p i s t o l e r

Olika t y p e r a v e l e k t r o d e r , s v e t s - t r å d , s v e t s p u l v e r o c h s k y d d s g a s e r T r å d m a t a r v e r k , e l e k t r o d e r

S v e t s f i x t u r e r , l ä g e s t ä l l a r e o c h s v e t s k r a n a r

Övrig s v e t s u t r u s t n i n g

Vård o c h u n d e r h å l l a v s v e t s u t ­ r u s t n i n g a r

K l a r g ö r för e l e v e r n a vad b e t e c k n i n g a r n a f ö r d e olika s v e t s m e t o d e r n a b e t y d e r o c h o r i e n t e r a ö v e r s i k t l i g t om m e t o d e r n a s a n - v ä d n i n g s o m r å d e n .

E l e v e r n a b ö r b e r e d a s t i l l f ä l l e a t t få n ä r m a r e k ä n n e d o m om a l l m ä n t f ö r e k o m m a n d e s v e t s a p p a r a t u r e r .

f r a m h å l l för eleverna a t t s v e t s r e s u l t a - t e t o f t a b e r o r p å i vilket s k i c k d e n u t ­ r u s t n i n g man a n v ä n d e r b e f i n n e r s i g . f ö r e t t g o t t r e s u l t a t f o r d r a s en n o g g r a n n vård av u t r u s t n i n g e n . S p e c i e l l u p p m ä r k ­ s a m h e t b ö r ä g n a s å t g a s a u t o m a t i k o c h t r å d m a t n i n g .

(20)

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

3 . 2 M a n ö v r e r i n g

I n k o p p l i n g o c h r e g l e r i n g a v s t r ö m - k ä l l o r , t r å d m a t n i n g , s k y d d s g a s o c h s v e t s p u l v e r

I n s t ä l l n i n g a v s v e t s m a n i p u l a t o r e r 3 . 3 S v e t s t e k n i k

T i l l ä m p n i n g s ö v n i n g a r :

m a s k i n e l l p u l v e r b å g s v e t s n i n g g a s b å g s v e t s n i n g

e l e k t r o s l a g g s v e t s n i n g f o g b e r e d n i n g

3 . 4 S ä k e r h e t

K l ä m - , b r ä n n - , s t r å l - o c h e l s k a d o r E x p l o s i o n s - , b r a n d - o c h f ö r g i f t n i n g s - r i s k e r

B e l y s m e d u t g å n g s p u n k t f r å n e v e n t u e l l t b e f i n t l i g s v e t s a u t o m a t i k h u r s v e t s n i n g e n k a n r a t i o n a l i s e r a s o c h e f f e k t i v i s e r a s .

F ö r e k o m m e r s p e c i e l l a b e h o v a v s v e t s u t - b i l d n i n g i n o m f ö r e t a g e t k a n ö v n i n g a r n a t i l l r ä t t a l ä g g a s e f t e r d e s s a .

L j u s b å g e n v i d g a s b å g s v e t s n i n g ä r m y c k e t i n t e n s i v , v a r f ö r r i s k e r n a f ö r s t r å l ­ n i n g s - o c h b r ä n n s k a d o r s ä r s k i l t s k a l l u p p m ä r k s a m m a s .

O l i k a s k y d d s å t g ä r d e r , h u r d e s k a l l t i l l ä m p a s

(21)

2 1

D E L M O M E N T R I K T T I D E R

4 P l å t b e a r b e t n i n g i m a s k i n e r 1 7 0 4 . 1 S a x a r

4 . 2 R u n d m a s k i n 4 . 3 K a n t m a s k i n 4 . 4 K a n t p r e s s

4 . 5 U n i v e r s e l l p l å t b e a r b e t n i n g s - m a s k i n

4 . 6 B o r r m a s k i n 4 . 7 R ö r b o c k m a s k i n 4 . 8 P r o f i l b o c k m a s k i n 4 . 9 S l i p m a s k i n

4 . 1 0 R i t n i n g a r 4 . 1 1 M a t e r i a l 4 . 1 2 S ä k e r h e t

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

4 P l å t b e a r b e t n i n g i m a s k i n e r E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r

s k a f f a s i g v i d g a d k u n s k a p o m m a s k i n e r o c h t i l l b e h ö r f ö r p l å t b e a r b e t n i n g , s k a f f a s i g ö k a d f ä r d i g h e t i b e a r b e t ­ n i n g a v t u n n - o c h m e d i u m p l å t s a m t i n h ä m t a k ä n n e d o m o m s ä k e r h e t s f ö r e ­ s k r i f t e r o c h l ä r a s i g t i l l ä m p a d e s s a . 4 . 1 S a x a r

P r o f i l s t å n y s a x : k u n s t r u k t i o n , v e r k ­ t y g o c h t i l l b e h ö r

O r i e n t e r i n g o m o l i k a t y p e r a v g r a d - s a x a r

S t a t i v , b o r d , s a x s k ä r , t i l l h å l l a r e o c h a n s l a g

G e e l e v e r n a e n k o r t o r i e n t e r i n g o m d e m a s k i n e r o c h v e r k t y g s o m d i s p o n e r a s i n ­ o m f ö r e t a g e t * s a m t i d i g t k l a r t f ö r d e m v i l k a m a s k i n e r s o m m e d t a n k e p å r i s k e r f ö r s k a d o r o c h o l y c k s f a l l i n t e f å r u t n y t t j a s f ö r r ä n v i s s a g r u n d k u n ­ s k a p e r i n h ä m t a t s .

D r i v n i n g o c h k o p p l i n g

G e e l e v e r n a e n ö v e r s i k t l i g o r i e n t e r i n g orn o l i k a t y p e r a v m a s k i n e r f ö r p l å t - b e a r b e t n i n g . G å m e r d e t a l j e r a t i g e n o m M a s k i n v å r d

(22)

Syfte och innehåll Kommentarer

d e maskiner som finns inom företaget och som eleverna kommer i direkt kon­

takt med under sin utbildning.

Använd maskintillverkarnas instruktio­

ner för att ge eleverna kunskaper om maskinernas byggnad och funktion samt om benämningarna på de viktigaste de­

taljerna .

Klargör för eleverna att största tillåt­

na materialtjocklek, som finns angiven på saxen, inte får överskridas.

Eleverna bör göra beräkningar av skär- krafter i samband med klippning.

4.1.1 Manövrering

Inställning och justering av grad- saxens saxskärspel, bakre anslag, skalor, gränslägen, plåttillhållare, klippvinkel och vinkeJanslag

Manövrering av profilstångsaxens strömställare och kopplingsanordning Inställning och justering av profil­

stångsaxens saxskär, tillhållare och anslag

4.1.2 Klippning (gradsax)

Klippning i gradsax av plåt i varie­

rande format, tjocklekar och kvali­

teter:

efter rits,

mot främre och bakre anslag, mot vinkelanslag,

av strimlor samt mot snedställt anslag

Renklippning i gradsax av plåt med större längd än saxen med utnyttjan­

de av gapdjupet i stativsidorna Klippning i profilstångsax:

Eleverna skall själva kunna byta sax- skär samt ställa in spelet efter den aktuella materialtjockleken.

Klippövningarna i gradsax skall göras i främst olegerad stålplåt men även i rostfritt stål, aluminium, koppar, mäs­

sing och ytbelagda plåtar, i det senare fallet för att g e eleverna kunskaper om d e speciella svårigheter som finns vid klippning av sådana material.

Övningarna bör utformas s å att elever­

na bereds tillfälle att utnyttja maski­

nernas alla möjligheter.

Poängtera de speciella olycksfallsris­

ker som föreligger vid klippning.

efter rits och mot anslag av platt-, vinkel-, rund- och fyrkantstänger

(23)

23

Syfte och innehåll

4 . 2 Rundmaskin

Maskinöversikt, verktyg och tillbehör Olika typer av rundmaskiner

Manövrering av förbockningsanordning Inställning och justering av valsar, konbockningsanordning, skalor och justerskruvar

Maskinvård

4.2.1 Rundbockning

Förbockning av cylindrar och konor över vals med slagverktyg, med för­

bockningsanordning i maskin, i kant­

maskin och i kantpress

Rundbockning av cylindrar i varie­

rande material, tjocklekar, diamet­

rar och längder

Rundbockning av konor av varierande material, tjocklekar, diametrar och konocitet med styrning dels för hand, dels mot styrrulle

P l a n v a l s n i n g a v p l å t 4 . 3 Kantmaskin

Orientering om olika typer av kant- maskiner

Inställning och justering av prismor, anslag, skenor och skalor

Maskinvård

4.3.1 Kantbockning

Bockning till varierande profiler i olika tjocklekar och material, efter rits och mot ställskena Bockning till olika radier med hjälp av axlar och rör

Bockning till viss vinkel mot vin­

kelanslag

Strålning till konor och övergångar

Kommentarer

Gör klart för eleverna att maskinerna inte får överbelastas och inte utnytt­

j a s för grövre materialdimensioner än som finns angivna på maskinerna.

Ägna särskild uppmärksamhet åt sådana anordningar för nödstopp som skall an­

vändas när risk för olycksfall förelig­

ger.

Eleverna skall själva kunna göra beräk­

ningar av erforderligt materialformat för en viss given arbetsuppgift.

För att eleverna skall få tillräcklig övning i speciellt bedömningen av er­

forderlig förbockning är det nödvändigt att ha tillgång till olika slag av öv­

ningsobjekt .

Det är viktigt att varje elev har kän­

nedom om hur maskinens prismor inställs och justeras i förhållande till plåt­

tjocklek och den bockningsradie man ef­

tersträvar. Övningarna skall läggas så att denna kännedom förvärvas.

Framhåll för eleverna betydelsen av en riktig arbetsplanering och vikten av att man innan arbetet påbörjas gör klart för sig i vilken ordning t ex bocknings- följden på ett arbetsstycke med mer än en bock skall komma.

Låt eleverna redogöra för den tänkta operationsgången, diskutera olika al­

ternativ.

(24)

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

4 . 4 K a n t p r e s s

O r i e n t e r i n g a v m e k a n i s k a o c h h y d r a u ­ l i s k a k a n t p r e s s a r , d e r a s b y g g n a d , k o n s t r u k t i o n o c h a n v ä n d n i n g s o m r å d e n G e n o m g å n g a v b e f i n t l i g k a n t p r e s s S t a t i v , ö v e r - o c h u n d e r b a l k

D r i v a n o r d n i n g m e d k o p p l i n g o c h j u s ­ t e r i n g a r

A n s l a g o c h u p p l ä g g n i n g s a r m a r V e r k t y g s f ä s t e n m e d s p ä n n s k r u v a r , k l ä m b a c k a r , v e r k t y g s m e l l a n l ä g g , ö v e r - o c h u n d e r v e r k t y g

O l i k a t y p e r a v s t a n d a r d v e r k t y g , s t ä m p l a r o c h d y n o r

O l i k a t y p e r a v s t a n s - o c h k l i p p - v e r k t y g

O r i e n t e r i n g o m s p e c i a l v e r k t y g s o m k a n a n v ä n d a s i k a n t p r e s s

M a s k i n v å r d

4 . 4 . 1 M a n ö v r e r i n g

M a n ö v r e r i n g a v h u v u d s t r ö m s t ä l l a r e o c h k o p p l i n g s a n o r d n i n g

I n s t ä l l n i n g o c h j u s t e r i n g a v a n ­ s l a g o c h u p p l ä g g n i n g s a r m a r O p p s ä t t n i n g o c h i n j u s t e r i n g a v s t ä m p l a r o c h d y n o r f ö r k a n t b o c k n i n g J u s t e r i n g ? v s l a g l ä n g d e l l e r p r e s s - t r y c k

R i g g n i n g a v s t a n s a r , d y n o r o c h k l i p p - v e r k t y g f ö r e n k l a r e s e r i e r a v s t a n s - o c h k l i p p o p e r a t i o n e r

S n e d s t ä l l n i n y a v b a l k f ö r k o n b o c k n i n g

L å t e l e v e r n a g ö r a b e r ä k n i n g a r a v ä m n e s - d i m e n s i o n e r m e d h ä n s y n t a g e n t i l l p l å t ­ t j o c k l e k , r a d i e o c h a n t a l b o c k a r .

E l e v e r n a h a r i n t e t i d i g a r e h a f t t i 1 1 - f ä l l e a t t s t u d e r a o c h a n v ä n d a k a n t p r e s ­ s e n . D e t ä r d ä r f ö r v i k t i g t a t t d e f a c k - t e o r e t i s k a g e n o m g å n g a r n a s a m o r d n a s m e d d i r e k t a i a k t t a g e l s e r a v m a s k i n e n s k o n ­ s t r u k t i o n o c h a r b e t s s ä t t .

G e e l e v e r n a e n o r i e n t e r i n g o m d e n p r i n ­ c i p i e l l a s k i l l n a d e n m e l l a n m e k a n i s k a o c h h y d r a u l i s k a k a n t p r e s s a r , d i s k u t e r a f ö r d e l a r o c h n a c k d e l a r m e d o l i k a k o n ­ s t r u k t i o n e r .

O r i e n t e r a e l e v e r n a o m k a n t p r e s s e n s p r a k ­ t i s k a a n v ä n d n i n g , u t r u s t n i n g o c h i n j u s ­ t e r i n g .

K a n t p r e s s a d e d e t a l j e r f r a m s t ä l l s i b l a n d i g a n s k a s m å s e r i e r o c h t i l l o c h m e d s t y c k e v i s . D e t ä r v i k t i g t a t t e l e v e r n a f å r g o d a k u n s k a p e r i u p p s ä t t n i n g o c h r i g g n i n g a v v e r k t y g f ö r v a r i e r a n d e a r b e t s o p e r a t i o n e r . P å v i s a b e t y d e l s e n a v a t t v e r k t y g e n b l i r n o g g r a n n t c e n t r e ­ r a d e .

G e e l e v e r n a e n o r i e n t e r i n g m e d e x e m p e l p å o l i k a s p e c i a l v e r k t y g f ö r s k i l d a u p p ­ g i f t e r .

(25)

25

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

4 . 4 . 2 A r b e t s o p e r a t i o n e r

K a n t p r e s s n i n g a v o l i k a p l å t m a t e r i a l i s k i l d a t j o c k l e k a r o c h l ä n g d e r t i l l v a r i e r a n d e p r o f i l e r

L u f t b o c k n i n g , d y n f o r m n i n g o c h p r ä g - 1 i n g

B o c k n . i n g t i l l o l i k a r a d i e r m e d r a d i e ­ v e r k t y g o c h g u m m i d y n a

B o c k n i n g t i l l o l i k a t y p e r a v f a l s a r o c h o m s l a g

B o c k n i n g t i l l l å d o r m e d h j ä l p a v s k l å d v e r k t y g

B o c k n i n g t i l l r ö r , r ö r h a l v o r , t r u m m o r , k o n o r o c h ö v e r g å n g a r

K l i p p n i n g a v h ö r n m e d k l i p p n i n g s v e r k ­ t y g

H å l s t a n s n i n g a v m i n d r e h å l s e r i e r m e d s t a n s v e r k t y g a v b y g e l t y p

E l e v e r n a s k a l l i s a m b a n d m e d p l å t b e a r b e t ­ n i n g i m a s k i n e r t o l k a a r b e t s r i t n i n g a r o c h m e d l e d n i n g a v d e m a v p a s s a d e n k r ä v ­ d a m å t t n o g g r a n n h e t e n .

D e t ä r a v s t ö r s t a v i k t a t t e l e v e r n a f å r l ä r a s i g a t t r ä t t u t n y t t j a k a n t p r e s s e n s m ö j l i g h e t e r o c h k a p a c i t e t , v a r f ö r d e t m å s t e v a r a s t o r a v a r i a t i o n e r p å a r b e t s ­ o b j e k t e n . L å t e l e v e r n a d i s k u t e r a a l t e r - t i v a l ö s n i n g a r s a m t s j ä l v a k o m m a m e d f ö r s l a g .

P r e s s - o c h s t a n s k r a f t e r s k a l l b e r ä k ­ n a s t i l l v i s s a a r b e t s o p e r a t i o n e r . L ä r e l e v e r n a a n v ä n d a h j ä l p t a b e l l e r o c h d i a g r a m f ö r s n a b b a ö v e r s l a g s b e r ä k ­ n i n g a r .

V a r j e e l e v m å s t e g r u n d l i g t o c h s y ­ s t e m a t i s k t b y g g a u p p s i n a k u n s k a p e r . D e n n a m ö j l i g h e t k a n s ä l l a n e r b j u d a s e n b a r t g e n o m a r b e t e n u r p r o d u k t i o n e n . D ä r f ö r m å s t e s ä r s k i l d a ö v n i n g s o b j e k t t i l l g r i p a s . E n f ö r h å l l a n d e v i s s t o r d e l a v u n d e r v i s n i n g e n m å s t e ä g n a s å t d e m o n ­ s t r a t i o n e r o c h p r i n c i p d i s k u s s i o n e r .

4 . 3 U n i v e r s e l l p l å t b e a r b e t n i n g s - m a s k i n

O r i e n t e r a o m o l i k a t y p e r a v e x c e n t e r - s a x a r o c h d e r a s a n v ä n d n i n g s o m r å d e n . G å s p e c i e l l t i g e n o m d e n v i d s k o l a n b e f i n t ­ l i g a m a s k i n e n s u p p b y g g n a d o c h k o n s t r u k ­ t i o n o c h l ä r e l e v e r n a b e n ä m n i n g a r n a p å d e v ä s e n t l i g a s t e d e l a r n a o c h t i l l b e h ö ­ r e n . R e d o g ö r f ö r m a s k i n e n s k a p a c i t e t o c h a n v ä n d n i n g s o m r å d e n . V i s a h u r k l i p p ­ s t å l e n s l i p a s o c h i n j u s t e r a s .

S i c k n i n g s - , n i b b l i n g s - , g ä l - , k u p - n i n g s - , k a n t v i k n i n g s - o c h k a n t r u n d - n i n g s v e r k t y g

C e n t r a l b l o c k , g e j d r a r , r a k k l i p p n i n g s - o c h r u n d k l i p p n i n g s a n o r d n i n g a r

O r i e n t e r i n g o m o l i k a t y p e r a v m a s k i ­ n e r , d e r a s b y g g n a d , k o n s t r u k t i o n o c h a r b e t s o m r å d e n

G e n o m g å n g a v b e f i n t l i g m a s k i n S t a t i v , d r i v a n o r d n i n g o c h v e r k t y g s - f ä s t e n

R a k - , r u n d - o c h s p å r k l i p p n i n g s s t å l

M a s k i n v å r d

(26)

Syfte och innehåll Kommentarer

4.5.1 Manövrering

Manövrering av strömställare, inställ- Betona särskilt att en noggrann inställ­

ning av slaghastighet och slaglängd ning av klippstål och verktyg underlät­

tar den efterföljande arbetsoperationen.

Byte och inställning av klippstål Uppsättning och inställning av olika specialverktyg

Justering av gejdrar

Montering och inställning av rak- och rundklippningsanordning 4.5.2 Arbetsoperationer

Rakklippning på fri hand efter rits samt mot rakklippningslinjal

Rundklippning på fri hand efter rits samt med centrumanordning

Figurklippning efter rits

Nibbling med rakklippningslinjal och med centrumanordning

Gälning, kupning, spårklippning, joggling, sickning, kantvikning och kantrundning

4.6 Borrmaskin

Orientering om olika typer av Eleverna bör känna till de olika maskin-

borrmaskiner delarnas benämning och funktion.

Genomgång av radialborrmaskin Stativ med pelare, radialarm och fotplatta

Borrhuvud med motor, växellåda, borrspindel och borrchuckar

Bord och fastspänningsanordningar Ky1 vätskeanläggning och övriga tillbehör

Övningarna i de mindre frekventa momen­

ten t ex gälning, kupning, joggling m m bör inte ges för stor omfattning utan bör koncentreras till sådana mo­

ment som mera allmänt förekommer inom verkstadsindustrin. Eleverna behöver dock känna till alla de olika arbets- operationerna.

Maskinvård

(27)

27

Syfte och innehåll Kommentarer

4.6.1 Manövrering

Manövrering av maskinens ström- ställare

Växling och inställning av varv­

tal

Höjning, sänkning och låsning av bord, borrhuvud och radialarm In- och urkoppling av matnings- rörelser

Uppsättning och nedtagning av chuckar och skärverktyg

Fastspänning av arbetsstyeken

Manövrering av kylvätskeanordninrjar 4.6.2 Borrning och gängning

Borrning av genomgående hål för skruv och nit i plåt och profilmaterial Borrning av bottenhål

Koniska och cylindriska försänk­

ningar

Brotschning av koniska och cylind­

riska hål

Gängning med tapp och gängapparat Användning av hålskärare

4.7 Rörbockmaskin

Översikt av rörbockningsverktyg, tillbehör och hjälpmedel

Orientering om olika rörbockmaskiner Handhavande och skötsel av befintlig rörbockmaskin, byten och inställning av böjblock, övriga hjälpverktyg vid kallbockning av rör

Uppvärmningsanordningar och hjälp­

verktyg vid varmbockning av rör

Poängtera betydelsen från skyddssynpunkt av rätt metodik vid fastspänning av verktyg och arbetsstyeken. Visa olika alternativ och diskutera med eleverna lämpligheten av val i ena eller andra riktningen.

Eleverna måste känna till hur man väl­

jer borrdimensioner dels för gängning vid olika gängsystem, dels för cylind­

risk och konisk brotschning.

För att erhålla träning i att lösa upp­

gifter på egen hand bör eleverna hämta data om de olika gängsystemen från ta­

beller och handböcker.

Övningarna bör vara utformade s å , att d e lär eleverna att utföra borrningen med iakttagande av kraven på tolerans- givna inbördes hålavstånd.

Belys med utgångspunkt från skolans maskin de olika hjälpmedlens använd­

ningsområden. Orientera även eleverna om andra typer av maskiner med hjälp av planscher, bildband, film och even­

tuellt studiebesök.

(28)

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

4 . 7 . 1 R ö r b o c k n i n q

O r i e n t e r i n g o m o l i k a r ö r b o c k n i n g s - m e t o d e r

K a l l b o c k n i n g i r ö r b o c k m a s k i n a v r ö r i o l i k a d i a m e t r a r t i l l v a r i e r a n d e r a d i e r o c h m o d e l l e r

K a l l b o c k n i n g a v t u n n v ä g g i g a r ö r m e d h j ä l p a v s p i r a l f j ä d e r

Ö v n i n g a r n a i r ö r b o c k n i n g k a n g ö r a s g a n s k a b e g r ä n s a d e . E l e v e r n a b ö r e m e l ­ l e r t i d f å k l a r t f ö r s i g h u r a r b e t s u p p ­ g i f t e r n a u t f ö r s . V i s s a a r b e t s m o m e n t b ö r k u n n a d e m o n s t r e r a s f ö r h e l a e l e v g r u p p e n , v a r v i d v a l e t a v v e r k t y g o c h m e t o d t a s u p p t i l l d i s k u s s i o n .

V a r m b o c k n i n g a v r ö r e f t e r s a n d f y l l ­ n i n g s a m t m e d s k v ä r m e v u l s t

4 . 8 P r o f i l b o c k m a s k i n

Ö v e r s i k t a v m a s k i n e r , v e r k t y g , t i 1 1 - b e h ö r o c h h j ä l p m e d e l

A n v ä n d a n d e t a v p r o f i l b o c k m a s k i n , b y t e n o c h i n s t ä l l n i n g a v b ö j b l o c k M a n ö v r e r i n g a v p r o f i l r u n d m a s k i n , i n ­ s t ä l l n i n g a v v a l s a r s a m t b y t e n a v v a l s a r

G å i g e n o m v i l k a p r o f i l m a t e r i a l s o m k a n b o c k a s i m a s k i n e r s o m f i n n s v i d s k o l a n . L ä r e l e v e r n a a t t b e a k t a v a d s o m i f r å g a o m k a p a c i t e t b e t r ä f f a n d e m a t e r i a l d i m e n ­ s i o n o c h m i n s t a b o c k n i n g s r a d i e ä r f ö r e ­ s k r i v e n p å m a s k i n s k y l t a r n a .

M a s k i n v å r d

4 . 8 . 1 P r o f i l b o c k n i n g

B o c k n i n g i p r o f i l b o c k m a s k i n a v p l a t t - , v i n k e l - , r u n d - o c h f y r k a n t - s t ä n g e r a v o l i k a d i m e n s i o n e r t i l l v a r i e r a n d e f o r m e r

R u n d b o c k n i n g a v T - , v i n k e l - o c h p l a t t s t ä n g e r a v o l i k a d i m e n s i o n e r t i l l v a r i e r a n d e r a d i e r o c h f o r m e r

4 . 9 S l i p m a s k i n

O r i e n t e r i n g o m o l i k a t y p e r a v s l i p - m a s k i n e r , v e r k t y g o c h t i l l b e h ö r M a n ö v r e r i n g a v s l i p m a s k i n e r , i n ­ s t ä l l n i n g o c h j u s t e r i n g a v s l i p ­ s t ö d , m o n t e r i n g o c h p r o v k ö r n i n g a v s l i p s k i v o r

A v p l a t t - o c h v i n k e l s t å n g s m a t e r i a l k a n l ä m p l i g e n r u n d a o c h r e k t a n g u l ä r a

f l ä n s a r t i l l v e r k a s f ö r a n v ä n d n i n g i s a m ­ b a n d m e d a n d r a ö v n i n g s o b j e k t .

D e t ä r a n g e l ä g e t a t t e l e v e r n a f å r g ö r a b e r ä k n i n g a r a v d e a v d r a g o c h t i l l ä g g f ö r t j o c k l e k a r , r a d i e r , v i n k l a r o c h a n t a l b o c k a r s o m b e h ö v s f ö r a t t d e t a l ­ j e n s k a l l f å r ä t t d i m e n s i o n e f t e r b o c k n i n g e n .

E l e v e r n a s k a l l l ä r a s i g m e t o d e r n a f ö r b e r ä k n i n g a v s k ä r d a t a o c h t i l l å t n a p e r i f e r i h a s t i g h e t e r f ö r s l i p s k i v o r m e d o l i k a s l i p - o c h b i n d e m e d e l , d e t t a ä v e n f ö r h a n d s l i p m a s k i n e r .

H u v u d v i k t e n b ö r l ä g g a s p å b e r ä k n i n g a v t i l l å t n a p e r i f e r i h a s t i g h e t e r . A n v ä n d

(29)

29

S v f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

H a n d s l i p m a s k i n e r M a s k i n v ä r d

4 . 9 . 1 S l i p n i n g

S k r o t s 1 l p n i n g a v p l å t o c h p r o f i l - m a t e r i a l i f o r m a v g a s s k u r n a o c h k l i p p t a d e t a l j e r

S l i p n i n g a v s v e t s f o g a r o c h s v e t s a r S k ä r p n i n g a v b o r r a r o c h m e j s l a r S l i p n i n g a v k ö r n a r e , r i t s n å l a r o c h s k r u v m e j s l a r

S l i p n i n g m e d h a n d s l i p m a s k i n

4 . 1 0 R i t n i n g a r l o l e r a n s e r

R i t n i n g s l ä s n i n g S t a n d a r d i s e r i n g F ö r e n k l a t r i t s ä t t S ä r s k i l d a m a r k e r i n g a r M a t t u p p g i f t e r o c h a l l m ä n n a s y m b o l e r

s i i p m e d e l f a b r i k a n t e r n a s k a t a l o g e r o c h h a n d b ö c k e r s o m h j ä l p m e d e l f ö r e l e v e r n a v i d v a l a v s l i p s k i v o r f ö r s k i l d a s l i p ­ ä n d a m å l .

S k r o t s l i p n i n g i n n e b ä r e n s t o r a v v e r k ­ n i n g m e n i r e g e l s t ä l l s l å g a k r a v p å y t f i n h e t e n . E l e v e r n a s k a l l l ä r a s i g a t t v a l e t a v s l i p s k i v o r g ö r s m e d h ä n ­ s y n t i l l d e t t a .

V i d a l l s l i p n i n g s k a l l g ä l l a n d e s k y d d s ­ f ö r e s k r i f t e r f ö l j a s . P o ä n g t e r a v i k t e n a v a t t a n v ä n d a s k y d d s a n o r d n i n g a r o c h p e r s o n l i g s k y d d s u t r u s t n i n g .

S k ä r v i n k l a r n a s b e t y d e l s e v i d s l i p n i n g a v b o r r s k a l l p o ä n g t e r a s .

E l e v e r n a s k a l l f ö r d j u p a s i n a k u n s k a p e r i o c h s i n k ä n n e d o m o m r i t t e k n i k o c h r i t n i n g a r , s y m b o l e r , s t a n d a r d i s e r i n g o c h f ö r e n k l a t r i t s ä t t .

4 . 1 1 M a t e r i a l

M a t e r i a l e n s o l i k a e g e n s k a p e r m e d a v s e e n d e p å s k ä r a n d e o c h p l a s t i s k b e a r b e t n i n g

K l i p p s t å l e n s h å l l f a s t h e t , s k ä r b a r - h e t , s l i t s t y r k a , e g g s k ä r p a o c h s e g h e t

S m ö r j - o c h k y l m e d e l

E l e v e r n a b ö r f å e n f ö r d j u p a d u p p f a t t n i n g o m h u r o l i k a l e g e r i n g s ä m n e n i n v e r k a r p å b e a r b e t b a r h e t e n f ö r s å v ä l b o c k n i n g s o m k l i p p n i n g i s t å l , k o p p a r , m ä s s i n g , a l u m i n i u m m m .

O r i e n t e r a o m h u r s m ö r j m e d e l k a n f ö r ­ b ä t t r a p l a s t i s k a o c h s k ä r a n d e e g e n ­ s k a p e r v i d b e a r b e t n i n g e n .

K o r r o s i o n O r i e n t e r a o m k o r r o s i o n s b e s t ä n d i g h e t e n h o s o l i k a m a t e r i a l .

(30)

Syfte och innehåll Kommentarer

Svensk standard

Materialprovning

4 . 1 2 Säkerhet

Eleven bör kunna några vanliga stål, tillstånd och 1everansformer samt d e egenskaper som sammanhänger därmed.

Orientera om förstörande och oförstö­

rande provmetoder. Studiebesök på materialkontrollavdelning.

Kläm-, skär-, klipp- och el- skador

Orientering om arbetarskyddslagens föreskrifter om arbetslokalers ut­

formning, belysning, temperatur och buller

Personlig skyddsutrustning

Försök att få eleverna förstå den om­

sorg och vaksamhet som säkerheten kräver Diskutera de verkningar som slarv och okunnighet kan leda till.

Gör klart för eleverna att det är vik­

tigt att hålla arbetsplatser och maski­

ner rena från ovidkommande tillbehör och material, då detta minskar risken för olycksfall samt bidrar till ökad trivsel och bättre arbetsresultat.

Erinra om att personlig skyddsutrust­

ning såsom ögonskydd, skyddshandskar etc skall användas.

(31)

31

DELMOMENT RIKTTIDER

5 Bockning - riktning (manuellt) 55 5.1 Verktyg och värmeanordningar

5 . 2 Arbetsoperationer 5.3 Material

5 . 4 Säkerhet

Syfte och innehåll Kommentarer

5 Bockning - riktning (manuellt) Eleven skall genom sina studier skaffa sig vidgad kunskap om verktyg och tillbehör för bockning - riktning, skaffa sig ökad färdighet i manuell bockning - riktning samt

inhämta ytterligare kännedom om olika säkerhetskrav.

5.1 Verktyg och värmeanordningar Verktyg som används vid bockning - riktninc

Acetylen-och gasolvärmeapparater Olika typer av hjälpanordningar såsom riktplan, svetsplan, hålplan, arbetsbord, arbetsbänk, skruvstycken, städ, domkrafter, dragare och stöt­

tor

Mallar och schabloner 5.2 Arbetsoperationer

Kallbockning av profiler genom sträckning och stukning på riktplan cch med underläggsbitar

Brytbockning av plattstång

Under- och överskevning av vinkel­

stång

Varmbockning av plåt och profiler på hålplan och efter schablon

G e en elimän orientering om verktyg och värmeanordningar som kommer till an­

vändning vid bockning och riktning.

Gå också igenom hur verktygen under­

hålls och vårdas.

Övningarna i varmriktning bör föregås av en allmän demonstration av vad som händer med stålet vid uppvärmning res­

pektive avsvalning. Lär eleverna hur man bedömer vilken riktningsmetod - kall- eller varmriktning - som är lämp­

lig vid riktning av olika arbetsobjekt Eleverna skall lära sig att själva tillverka mallar för kontroll av t ex radier och vinklar.

(32)

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

V a r m b o c k n i n g a v p r o f i l e r e f t e r u t s k ä r - E l e v e r n a b ö r s t i m u l e r a s a t t k o m m a m e d

n i n g i d é e r o c h f ö r s l a g t i l l s c h a b l o n e r o c h

f i x t u r e r s o m u n d e r l ä t t a r d e o l i k a a r - K a l l r i k t n i n g a v p l å t o c h p r o f i l e r p å b e t s o p e r a t i o n e r n a .

r i k t p l a n o c h m e d h j ä l p a v m o t h å l l V a r m r i k t n i n g g e n o m a t t a n b r i n g a v ä r m e - p u n k t e r , v ä r n i e b a n d o c h v ä r m e k i l n r p å p l å t o c h p r o f i l e r i o l i k a d i m e n s i o n e r

T i l l v e r k n i n g a v m a l l a r o c h s c h a b l o n e r 5 . 3 M a t e r i a l

S t å l e t s s t r u k t u r

S t r u k t u r f ö r ä n d r i n g a r i s a m b a n d m e d v a r m - o c h k a l l b e a r b e t n i n g

V ä r m e b e h a n d l i n g s m e t o d e r 5 . 4 S ä k e r h e t

S k y d d s å t g ä r d e r K o n t r o l l e r a a t t e l e v e r n a h å l l e r r e n t p å a r b e t s p l a t s e n o c h a t t s ä k e r h e t s f ö r e ­ s k r i f t e r n a f ö l j s . D i s k u t e r a m e d e l e v e r n a

v i l k a å t g ä r d e r s o m s k a l l v i d t a s o m b r a n d e l l e r e x p l o s i o n s k u l l e u p p s t å . I n g e n f å r v a r a o i n f o r m e r a d o m h u r u t r y m n i n g s k e r e l l e r o m h u r m a n t a r h a n d o m e n s k a d a d .

(33)

33

D E L M O M E N T R I K T T I D E R

6 M o n t e r i n g 1 6 0

6 . , 1 V e r k t y g o c h l y f t r e d s k a p 6 . , 2 M o n t e r i n g s a r b e t e n

( > . . 3 S ä k e r h e t

l y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n L a r e r

> M o n t e r i n g

E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r v i d g a s i n k u n s k a p o m v e r k t y g o c h t i l l b e h ö r ,

s k a f f a s i g f ä r d i g h e t i m o n t e r i n g o c h s a m m a n f o g n i n g a v p r o d u k t e r i v i l k a p l å t . i n g å r s o m v ä s e n t l i g d e l s a m t i n h ä m t a y t t e r l i g a r e k ä n n e d o m o m o l i k a s ä k e r h e t s k r a v .

6 . 1 V e r k t y g o c h l y f t r e d s k a p V e r k t y g , h j ä l p r e d s k a p o c h f a s t s p ä n - n i n g s a n o r d n i n g a r s o m a n v ä n d s v i d m o n t e r i n g s a r b e t e n

H a n d b o r r m a s k i n , s l a g b o r r m a s k i n , g ä n g m a s k i n o c h m u t t e r d r a g a r e O l i k a s t a g n i n g s e l e m e n t

S a m m a n f o g n i n g s e l e m e n t s å s o m s k r u v , m u t t r a r , b r i c k o r , n i t a r , f a l s a r , f 1 ä n s a r e t c

O r i e n t e r a e l e v e r n a o m d e s k i l d a h j ä l p - m e d e l s o m k o m m e r t i l l a n v ä n d n i n g v i d m o n t e r i n g o c h s a m m a n f o g n i n g .

L å t e l e v e r n a t u r a s o m a t t v a r a m e d a n ­ s v a r i g a f ö r k o n t r o l l o c h v å r d a v m a s k i ­ n e r , l y f t a n o r d n i n g a r o c h v e r k t y g , f r a m ­ h å l l v i k t e n a v e n t i l l f r e d s s t ä l l a n d e s k ö t s e l a v t i l l l y f t a n o r d n i n g a r h ö r a n d e b l o c k , t a l j o r , k ä t t i n g a r e t c .

S t ä l l n i n g a r o c h l y f t a n o r d n i n g a r 6 . 2 M o n t e r i n g s a r b e t e n

A n v ä n d n i n g a v h j ä l p a n o r d n i n g a r v i d h ä f t s v e t s n i n g s å s o m h a k a r , k i l a r , k l i p s , b y g l a r , d r a g s k r u v a r , s t a g o c h s t ö t t o r

H ä f t n i n g o c h s v e t s n i n g i o l i k a f o g - t y p e r a v p l å t o c h p r o f i l m a t e r i a l i v a r i e r a n d e t j o c k l e k a r , m a t e r i a l k v a ­ l i t e t o c h u t f ö r a n d e

M o n t e r i n g a v s k r u v f ö r b a n d m e d o l i k a t y p e r a v s k r u v , m u t t e r , b r i c k o r o c h l å s a n o r d n i n g a r

P o ä n g t e r a f ö r e l e v e r n a a t t r ä t t u t f ö r d h ä f t n i n g u n d e r l ä t t a r d e n e f t e r f ö l j a n d e s v e t s n i n g e n o c h r i k t n i n g e n . V i s a i s a m ­ b a n d m e d d e t t a h u r k l i p s o c h b y g l a r l ä m p l i g e n b ö r h ä f t a s f ö r a t t d e l s f u n g e r a v i d a n v ä n d a n d e t , d e l s v a r a l ä t ­ t a a t t b r y t a l o s s .

Ö v n i n g a r n a i s v e t s n i n g s k a l l u t f ö r a s i o l i k a l ä g e n o c h f ö r s k i l d a ä n d a m å l s å , a t t e l e v e r n a f å r t i l l f ä l l e a t t b e ­ f ä s t a s i n a k u n s k a p e r f r å n g r u n d u t b i l d ­ n i n g e n .

References

Related documents

Dessutom höjer regeringen behörighetskraven för behörighet till högskolan vilket också innebär att många elever kommer att behöva komplettera sina betyg på komvux

Entreprenören ska under entreprenaden, eller så snart som möjligt efter dess slutförande, leverera dessa massor, material och varor till av Borlänge Återbyggdepå

Personer som leder arbetet på eller i anslutning till arbetsplats med kabelförläggning ska ha genomgått utbildning och ska ha lämplig kunskap som ska styrkas genom uppvisande av

Varje elev bör känna till vilka krav ett material skall fylla för att vara skärbart med acetylen-oxy- genlåga. Orientera eleverna om vilka dessa

För att Klara skall komma upp på morgonen behöver hon hjälp av två personer som använder en personlyft för att flytta Klara från sängen till duschstol på hjul... Det

Termoplastiskt material som värmebehandlats i 6 timmar vid applice- ringstemperaturen skall före och efter åldring uppfylla kraven enligt 9.3 med avseende på reflektans

Samtliga inköpta material med D mindre än 90 mm skall vara deklarerade enlig SS-EN 13242 ”Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material till väg och anläggningsbyggande”

Jag försöker ge sakligt beröm och också försöka att inte bara säga att det här är bra, utan förtydliga vad är som bra och också ta med när man till exempel får gott