GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Lggll
14000 000238715
Läroplan för gymnasieskolan
SKOLÖVERSTYRELSEN
Liber Utbildningsförlaget Stockholm
Supplement 118
Fastställt 1984-06-01 Dnr 5040-84:1288
Tvåårig verkstadsteknisk linje
Åk2 Gren Plåt- och svetsmekaniker, variant för Grovplåt
Separata exemplar kan beställas genom Liber
Kundtjänst Utbildning 162 89 STOCKHOLM Tfn 08-739 91 00
Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga studievägar, samt av supplement (del II) för skilda studievägar och ämnen.
Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl Maj:t fast
ställda mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment i enskilda ämnen) samt av SÖ utfärdade all
männa anvisningar för gymnasieskolans verksamhet.
Supplementdelen (del II) återger timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment), fogar till dessa i förekommande fall delmoment och årskursfördelningar samt ger allmänna rikt
linjer för undervisningens bedrivande i de olika ämnena.
Föreliggande supplement ersätter sidorna 131—150 i supple
mentet 2-årig Verkstadsteknisk linje som utkom 1970.
Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det ange
läget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.
Stockholm i oktober 1984 Skolöverstyrelsen
© Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget
ISBN 91-40-71319-9 123456789 10
L i b e r T r y c k S t o c k h o l m 1 9 8 4 3 4 5 3 5 5
INNEHÅLL
TIMPLAN 6
MÄL 8
HUVUDMOMENT 8 Svenska 8
Arbetslivsorientering 9 Idrott 10
KOMMENTARER TILL KURSPLAN 11
Delmoment 11 1. Gasskärning 13 2. Metallbågsvetsning 15 3. Svetsmekanisering 19 4. Plåtbearbetning 21 5. Bockning — Riktning 31 6. Montering 33
7. Ritningsläsning — plåtutbredning 35 8. Arbetsberedning — plåt 36
9. Tillämpning plåt- och svetsarbete 37 10. Numerisk styrning 38
Tvåårig verkstadsteknisk linje (Ve)
Antal veckotimmar
Ämne Årskurs 1 Årskurs 2
Gren Vm, Gren Jb Pm
Svenska
Arbetslivsorientering Verkstadsteknik^) Idrott
Timme till förfogande Engelska
B- eller C-språk Religionskunskap Psykologi
Samhällskunskap Konsumentkunskap Matematik
Bild eller musik
4
130-27
2
1
< 3
3
1
32
23
132
2
Summa 38 38 38
1) Verkstadsteknik innefattar arbetsteknik och fackteori enligt följande (tidsan
givelsen för fackteori är riktpunkt i den mån fackteorin icke enligt SÖ:s anvis
ningar helt eller delvis integreras med arbetsteknik).
Arbetsteknik 25-22 28 23
Fackteori 5 4 9
Undervisningen i arbetsteknik i årskurs 2 på varianten för grovplåt i grenen för plåt- och svetsmekaniker samt i gren för järnbruksyrken bedrivs som inbyggd utbild
ning .
Vm = verkstadsmekaniker
Pm = plåt- och svetsmekaniker Jb = järnbruksyrken
Klass som är sammansatt av elever från två årskurser får delas i års
kursgrupper under högst fem veckotim
mar i fackteori.
2) Inom ramen av tre veckotimmar kan en elev välja ett av dessa ämnen en
ligt timplanen och kursplanen för
ämnet på tvåårig ekonomisk, social
eller teknisk linje.
7
Verkstadsteknisk linjeGemensamt
Gren för verkstadsmekaniker
Gemensamt
Gren för plåt- och svetsmekaniker Variant för grovplåt
Gemensamt
Gren för järnbruksyrken
- V.
Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4
Verkstadsteknik
VERKSTADSTEKNISK LINJE
MÅL
Eleven skall genom undervisningen i verkstadsteknikinhämta kunskaper om förekommande maskiner och material samt om olika vid arbetsprocesserna använda utrustningar, verktyg och mätdon,
skaffa sig grundläggande färdighet att utföra olika ar betsuppgifter,
utveckla förmågan att rätt använda och tolka informationer och data i anvisningar, instruktioner, ritningar, tabeller o dyl,
förvärva insikt om säkerhetsföreskrifter av olika slag
och
deras tillämpning,
utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala för
hållanden på arbetsplatsen samt
förvärva insikt om yrkes- och arbetsförhållandens för
änderlighet .
• ;
'Material.
HUVUDMOMENT 1—'Maskiner och verktyg
•
•
Mätdon och mätmetoder.DVerkstadsmekaniska arbeten.
^Plåt- och svetsarbeten.
DArbetsplatsens miljöfrågor.
Svenska
MÅL Undervisningen i svenska skall ge eleverna vidgade kun
skaper om språket och litteraturen och utveckla deras för måga att använda språket. Detta skall ske i sådana former och med sådant undervisningsstoff att elevernas personliga utveckling främjas och att de förbereds för såväl fort
satta studier som kommande samhälls- och yrkesliv.
Eleverna skall alltmer självständigt och i meningsfulla sammanhang arbeta med olika språkliga uttrycksformer för att lära känna, bedöma och bruka spåket och litteraturen som medel för information, påverkan, kontakt och konstnär ligt skapande.
Detta innebär
att eleverna genom att själva pröva och använda skilda ut
trycksformer i tal och skrift får sådana kunskaper och
färdigheter att de med säkerhet och tilltro till egen for
måga kan redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar,
åsikter och känslor,
att eleverna genom att diskutera och studera språkets roll och funktioner, också i dess sociala, geografiska och historiska varianter, får kunskaper om språkets bruk och byggnad och därmed förutsättningar att ta ställning i språkfrågor,
att eleverna genom att studera nyare och äldre litteratur, från vår egen och andra kulturkretsar, får insikt i att litteraturen ger kunskap om människor, miljöer och pro
blem, blir medvetna om tradition och förnyelse i kulturen och därigenom också bättre förstår sig själva och sin om värld.
Inom ämnet svenska skall eleverna också utveckla sina kun
skaper om de nordiska grannländernas språk och litteratur.
HUVUDMOMENT ^Muntlig och skriftlig framställning O Språkets bruk och byggnad
^ Litteraturstudium Arbetslivsorientering
MÅL Eleven skall genom undervisningen i arbetslivsorientering stimuleras till ett personligt engagemang i arbetslivs
frågor samt skaffa sig kunskap om
arbetets värde i sig och dess betydelse för individens ut
veckling, social gemenskap, jämställdhet och ökad välfärd, olika sätt att medverka till utveckling av samhälle och arbetsliv i en demokrati,
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska mål och medel, bl a sådana som gäller sysselsättning och insatser för grupper med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden, företagets/institutionens allmänna villkor och beroende av samverkan med myndigheter och organisationer,
arbetsgivar- och arbetstagarorganistionernas roll i ar
betslivet samt deras syn på frågor som rör samhälle och arbetsliv samt stimuleras till att engagera sig i fackligt och politiskt arbete,
arbetsmiljöns betydelse för säkerhet och arbetstillfreds
ställelse och särskilt om hur arbetet och arbetsmiljön kan och bör anpassas till individens behov och förutsättningar samt stimuleras till att genom egna insatser med stöd av gällande lagar och avtal medverka till en god arbetsmiljö, hur arbetet kan orgnaiseras för att uppfylla krav på sam ordning
av olika mål,
teknik, administration, medbestäm m a n d e , a r b e t s m o t i v a t i o n , a r b e t s t i l l f r e d s s t ä l l e l s eo c h p r o
duktion,företagets eller institutionens uppbyggnad för att förstå behovet av och inneborden i olika organisatoriska och ad
m i n i s t r a t i v a f u n k t i o n e r ,
betydelseri a v e k o n o m i p å a r b e t s p l a t s e n s å v ä l f ö l e t a g s
s o m p r o d u k t i o n s t e k n i s k a f r å g o r s a m t s t i m u l e r a s a t t i s m
y r k e s u t ö v n i n g e n g a g e r a s i g i e k o n o m i s k a f r å g o r ,
HUVUDMOMENT
Idrott
olika löneformer och deras effekter på arbetets utförande, riskerna i arbetet och medinflytande,
innebörden i och tillämpningen av lagar och avtal som reg
lerar förhållandena i arbetslivet samt stimuleras att en
gagera sig i frågor som gäller arbetets villkor i övrigt, arbetsförmedlingens uppgifter och hur man söker anställ
ning samt
olika anställningsformer.
• •
• •
• •
• •
Arbetet.
Arbetsmiljön
Arbetsplatsens organisation.
Ekonomi.
Arbetsmarknaden Samhällsfrågor.
Samhällsaspekter på datoranvändningen.
Anställningen.
MAL Eleven skall genom undervisningen i idrott
skaffa sig rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten,
inhämta kunskap om och färdighet i arbetsteknik,
förvärva förståelse och intresse för fysisk aktivitet samt uppöva samarbetsvilja och organisationsförmåga.
HUVUDMOMENT •
• •
• •
• •
•
^ F u n k t i o n ä r - o c h l e d a r s k a p , o r g a n i s a t i o n s k u n s k a p d T e o r i .
Gymnastik.
Dans.
Bollspel Fri idrott.
Orientering.
Skridskoåkning.
Simning
A r b e t s t e k n i k .
1 1
SKOLÖVERSTYRELSEN Lgy
Supplement
K O I v ^ l K N T A R K R T I L L K U R S P L A N
VERKSTADSTEKNIK, årskurs 2, gren för plåt- och svetsmekaniker, variant för grovplåt
Delmoment
1 Gasskärning
2 Metallbågsvetsning
3 Svetsmekanisering
4 Plåtbearbetning
5 Bockning - Riktning
6 Montering
7 Ritnings läsning - plåtutbredning
8 Arbetsberedning - plåt
9 Tillämpning plåt- och svetsarbete
10 Numerisk styrning
Allmänna synpunkter
Innehållet i ämnet har strukturerats så att årskurs 2 utgör andra etappen i en tvåårig grundläggande utbildning. Huvudmo
menten ger översikt och orientering beträffande ämnets totala omfattning inom linjen. I delmomenten utvecklas för varje års
kurs ämnesinnehållet närmare.
För delmomenten anges rikttider för undervisningen, vilka mot
svarar bruttolektionsantalet för arbetsteknik och fackteori en
ligt timplanen. Vid planering måste tidsbortfall för helger, lov
dagar o d beaktas. Viss omfördelning av angiven rikttid mellan och inom de olika delmomenten kan erfordras vid det praktiska genomförandet, bl a beroende på elevernas varierande förkunskaper, tillgången på materiel och på andra lokala förhållanden
Undervisningen i arbetsteknik förläggs till företag utanför skolan (inbyggd utbildning).
Rikttider
För undervisning som är förlagd till arbetsställe utanför skolan får de på arbetsstället gällande arbetstiderna tillämpas. I fråga om undervisning som förläggs till arbetsställe utanför skolan gäller vidare, att den kommunala skolstyrelsen får be
sluta att arbetsvecka ges annan längd än vad som följer av tim
planens bestämmelser om antalet veckotimmar. SÖ rekommenderar skolstyrelserna att träffa sådana uppgörelser med företag till vilket inbyggd utbildning förläggs, att anpassningen till före
tagets arbetstider sker så smidigt som möjligt.
Samverkan med företag ställer särskilda krav på planering och uppföljning. I de fall arbetsmarknadens parter träffat avtal som berör utbildningen måste detta givetvis uppmärksammas.
Undervisningen måste därför planeras och organiseras så att den går att inordna i företagens verksamhet.
De övningsuppgifter inom arbetstekniken som eleverna genomför vid företaget skall representera de olika delmomentens innehåll.
De olika arbetsställena inom företaget är att betrakta som
studieplatser, där varje elev efter förplanerat schema får cirku
lera från plats till plats och successivt, enligt samma princip som under första året, bygga upp sina kunskaper och färdigheter.
Detta kräver en noggrann uppgifts- och tidsredovisning för varje elev.
På samma sätt som inom arbetstekniken bör fackteori inom respek
tive delmoment från en bred orientering byggas upp i flera varv med ökande svårighetsgrad. Detta är särskilt viktigt eftersom man knappast kan räkna med att eleverna vid de berörda företagen kan föreläggas exakt samma uppgifter.
Studietekniken måste ägnas särskild uppmärksamhet och anpassas till de olika kursavsnitten. Stora krav måste ställas på själv
verksamhet, arbetsplanering och ordning, vilket är av största betydelse för elevernas utveckling inom yrket.
Eleverna bör genom skolans försorg i olika sammanhang stimuleras att utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala för
hållanden på arbetsplatsen samt att komma till insikt om yrkes- och arbetsförhållandens föränderlighet på arbetsmarknaden. Frågan om solidaritet och jämställdhet måste särskilt beaktas.
Skydds- och miljöfrågor samt frågan om energihushållning behand
las särskilt inom flera delmoment. Utbildningens karaktär och innehåll kräver dock att frågorna beaktas i alla sammanhang där de har aktualitet och anknytning.
E l e v e r n a s k a l l i n f o r m e r a s o m d e n t e k n i k s o m t i l l ä m p a s n ä r r i t n i n g a r , k o n s t r u k t i o n s d e t a l j e r , b e r ä k n i n g a r e t c u t f ö r s m e d h j ä l p a v d a t o r e r . I n f o r m a t i o n e n s o m b ö r b e g r ä n s a s t i l l d e o m r å d e n s o m e l e v e r n a k o m m e r i k o n t a k t m e d u n d e r u t b i l d n i n g s t i d e n , k a n l ä m p l i g e n g e n o m f ö r a s s o m s t u d i e b e s ö k p å k o n s t r u k t i o n s k o n t o r e l l e r i n s t u t i t i o n o m d e n e g n a s k o l a n s a k n a r d e n u t r u s t n i n g s o m e r f o r d r a s .
13
DELMOMENT RIKTTIDER Sida
1 Gasskärning 1.1 Skärutrustningar 1. 2 Manövrering 1.3 Skärövningar 1.4 Material 1.5 Säkerhet
Syfte och innehåll Kommentarer
1 Gasskärning
Eleven skall genom sina studier skaffa sig vidgad kunskap om skärut
rustningar med tillbehör,
skaffa sig ökad färdighet i gasskär
ning samt
inhämta kännedom om säkerhetsföre
skrifter vid gasskärning och lära sig tillämpa dessa.
1.1 Skärutrustningar
Orientering om gascentraler och kall förgasare för oxygen
Svetsbrännare, handskärbrännare, kombinerade svets- och skärbrännare, portabel skärmaskin, konstruktion och användningsområden
Det är viktigt att eleverna har god kän
nedom om olika typer av utrustningar, deras konstruktion och användningsområ
den. D e måste också känna till olika ty
per av kopplingar och veta hur uppkopp
ling, skötsel och vård sker.
Munstycken, skärstöd, rensnålar, skärbord och övriga tillbehör Orientering om utrustningar för plasma- och pulverskärning och om stationära skärmaskiner
Skötsel och vård av svets- och skär- utrustningar
Syfte och .nnehåll Kommentarer
1 . 2 Manö
Tering
Koppling av regulatorer, slangar, svets- och skärbrännare
Inställning och reglering av gas
tryck på regulatorerna
Handhavande av brännare samt manöv
r e r i n g a v s k ä r m a s k i n , b y t e n a v m u n stycken, inställning av skärvinklar, skäranordn.ngar och skärhastigheter 1.3 Skärövningar
Rakskärning av plåt och profilmate
rial med handskärbrännare efter rits och med styrning
Figurskärn.ng av plåt med handskär
brännare och portabel skärmaskin ef
ter rits och med cirkelskäranordning Skärning av små hål med rak skärin
sats och hålskäranordning i plåt och balk
Avskärning av rör, rakt och i vinkel samt upptagning av hål i rör
Fogberedning
Gasmejslinq av svetsar 1.4 Material
Ge eleverna en grundläggande orientering om apparatur och metoder. Orienteringen bör i huvudsak förläggas till en studie
plats med hela elevgruppen samlad. Ma
növreringen kan då praktiskt demonstre?- ras.
Betona särskilt de risker som föreligger vid felmontering eller felaktigt handha- vande.
Lär eleverna att okulärt granska skär- snittets utseende för bedömning av even
tuella fel och deras orsaker.
Kontrollera regelbundet att påkallade skyddsåtgärder vidtagits och att elever
na vet vilka åtgärder som måste vidtas;
vid bakeld.
Olika materials skärbarhet med ace- tylen-oxygen
Material, skärbara under vissa be
tingelser, t ex medelst pulver-eller plasmaskärring
Varje elev bör känna till vilka krav ett material skall fylla för att vara skär- bart med acetylen-oxygenlåga. Orientera eleverna om vilka dessa krav är.
1.5 Säkerhet
Bränn-, brand-, explosions- och för
giftningsrisker
Poängtera nödvändigheten av att skydds
glasögon alltid används vid gasskärning både som skydd mot strålning och som skydd mot sprut eller stänk.
Det är av största vikt att eleverna har goda kunskaper om de allmänna säkerhets
föreskrifter som gäller vid svetsning och skärning och vet vilka skyddsåtgär
der som skall vidtas i samband med dessa arbeten.
1 5
D E L M O M E N T R I K T T I D E R
2 M e t a l l b å g s v e t s n i n g 2 6 0
2 . 1 S t r ö m k ä l l o r o c h s v e t s t i l l b e h ö r 2 . 2 M a n ö v r e r i n g
2 . 3 S v e t s t e k n i k 2 . 4 R i t n i n g a r 2 . 5 M a t e r i a 1 2 . 6 S ä k e r h e t
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
2 M e t a l l b å g s v e t s n i n g
E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r v i d g a s i n k u n s k a p o m m a s k i n e r o c h t i 1 l b e h ö r ,
s k a f f a s i g ö k a d f ä r d i g h e t i m e t a l l b å g s v e t s n i n g s a m t
i n h ä m t a y t t e r l i g a r e k ä n n e d o m o m s ä k e r h e t s k r a v .
2 . 1 S t r ö m k ä l l o r o c h s v e t s t i l l b e h ö r O l i k a s t r ö m k ä l l o r s å s o m o m f o r m a r e , t r a n s f o r m a t o r e r , l i k r i k t a r e , m o t o r d r i v n a g e n e r a t o r e r , d e r a s b y g g n a d , k o n s t r u k t i o n o c h a n v ä n d n i n g s o m r å d e n S v e t s t i l l b e h ö r
U n d e r h å l l o c h u t b y t e a v k a b l a r , e l e k t r o d h å l l a r e o c h g o d s k l ä m m o r F ö r v a r i n g o c h v å r d a v e l e k t r o d e r
I s a m b a n d m e d u n d e r v i s n i n g e n o m s t r ö m - k ä l l o r b ö r v i s s a e l t e k n i s k a g r u n d b e g r e p p k l a r g ö r a s f ö r a t t e l e v e r n a s k a l l f ö r s t å b e h o v e t a v r ä t t d i m e n s i o n e r a d e o : h v ä l a n s l u t n a l e d n i n g a r .
F r a m h å l l f ö r e l e v e r n a a t t d e ka~i m e d v e r k a t i l l a t t h å l l a e l e k t r o d k o s t n a d e r n a n e r e g e n o m a t t f ö l j a e l e k t r o d t i l l v e r k a r - n a s r e k o m m e n d a t i o n e r m e n o c k s å - m e d t a n k e p å d e t ö m t å l i g a e l e k t r o d h i l j e t - g e n o m e n a l l m ä n f ö r s i k t i g h e t v i i h a n d h a - v a n d e t .
2 . 2 M a n ö v r e r i n g
I n - o c h u r k o p p l i n g a v p r i m ä r s t r ö m m e n M a n ö v r e r i n g a v s t r ö m k ä l l o r n a
U p p k o p p l i n g a v s v e t s k r e t s
O r i e n t e r i n g o m i n s t ä l l n i n g a v r u l l - b o c k a r , s v e t s l ä g e s h å l l a r e s a m t o l i k a t y p e r a v r u n d d r i v n i n g s a n o r d n i n g a r
V i s a e l e v e r n a h u r s t r ö m k ä l l o r n a ä r k o p p l a d e f ö r a k t u e l l s p ä n n i n g o c h f r a m h å l l v i k t e n a v k o n t r o l l f ö r e i n k o p p l i n g e n p å n ä t e t .
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
2 . 3 S v e t s t e k n i k
S v e t s n i n g a v o l e g e r a d e s t å l , I - f o g , o l i k a k ä l f o g a r , V - f o g o c h X - f o g , h o r i s o n t a l - o c h v e r t i k a l l ä g e U p p m e j s l i n g a v r o t s i d a n a v I - , V - o c h X - s v e t s a r s a m t e f t e r s v e t s n i n g U n d e r u p p s v e t s n i n g , o l e g e r a d e s t å l , I - f o g , k ä l f o g a r o c h V - f o g
S v e t s n i n g i I - f o g o c h V - f o g a v l ä n g d - o c h r u n d s k a r v a r p å r ö r o c h t r u m m o r , h o r i s o n t a l - o c h v e r t i k a l l ä g e
S v e t s n i n g a v r ö r m o t p l å t , o l i k a l ä g e n
S v e t s n i n g a v v a r i e r a n d e p r o f i l m a t e r i a l i o l i k a f o g a r o c h l ä g e n
S v e t s n i n g i I - f o g , k ä l f o g a r o c h V - f o g a v r o s t f r i t t s t å l o c h l ä t t m e t a l l e r , h o r i s o n t a l - o c h v e r t i k a l l ä g e
S v e t s n i n g p å k a l l t r e s p e k t i v e v a r m t g j u t j ä r n , h o r i s o n t a l l ä g e H å r d s v e t s n i n g m e d h å r d s v e t s e l e k t r o d e r , h o r i s o n t a l l ä g e
Ö v n i n g a r n a s k a l l b y g g a v i d a r e p å k u n s k a p e r n a f r å n å r s k u r s 1 .
V i s a h u r m a n m e d h j ä l p a v l ä g e s t ä l l a r e , r u l l b o c k a r o c h i b l a n d p r o v i s o r i s k a a n o r d n i n g a r k a n i n s t ä l l a a r b e t s o b j e k t e t s å , a t t s v e t s l ä g e n a b l i r h o r i s o n t e l l a o c h d ä r m e d e n k l a r e o c h s n a b b a r n .
V i s s a a v d e k u n s k a p e r , s o m d e u p p r ä k n a d e ö v n i n; i s m o m e n t e n s k a l l g e k a n i n t e v t t o r - l i l a r e b e f ä s t a s v i d k o m m a n d e t i 1 l ä m o n i n g s - ö v n i n g a r . D e t t a g ä l l e r t e x g j u t i ä r n s - o e h h ä r d s v e t s n i n g . D e t ä r d ä r f ö r v i k t i g t : a t t a l l a e l e v e r i s a m b a n d m e d g e n o m g å n g e n a v d e t t a a v s n i t t o m s v e t s t e k n i k b e r e d s m ö i 1 i g h e t e r a t t e f f e k t i v t t r ä n a s å d a n a a r b e t s m o m e n t .
K o n t r o l l e r a a t t e l e v e r n a f r å n g r u n d e n a r b e t a r i n r ä t t m e t o d i k s a m t a t t d e s j ä l v a f ö r s ö k e r g e a k t p å e v e n t u e l l a f e l , t e x p o r e r , s m ä l t d i k e n o d , t a r l ä r d o m a v d e s s a f e l o c h r ä t t a r t i l l d e m v i d n ä s t a ö v n i n g .
P å v i s a a t t d å l i g g e n o m s v e t s , s l a g g i n n e - s l u t n i n g a r o c h p o r e r g e r f ö r s ä m r a d e h å l l f a s t h e t s v ä r d e n *
S v e t s n i n g m e d i n t r ä n g n i n g s - o c h h ö g u t b y t e s e l e k t r o d e r
P r o v s v e t s n i n g e n l i g t S v e n s k S t a n d a r d , S S 0 6 5 2 0 1 f ö r s v e t s a r p r ö v n i n g - h o r i s o n t a l l ä g e , v e r t i k a l l ä g e s t å e n d e o c h l i g g a n d e , u n d e r u p p l ä g e . M a t e r i a l S S 1 3 1 2
L ä r e l e v e r n a a t t ä v e n v i d d e e n k l a s t e s v e t s ö v n i n g a r e f t e r s t r ä v a a t t h å l l a g i v n a a - m å t t .
B å g - o c h b å g g a s s k ä r n i n g T i l l ä m p n i n g s ö v n i n g a r 2 . 4 R i t n i n g a r
S y m b o l e r f ö r o l i k a s v e t s m e t o d e r S v e t s b e t e c k n i n g a r
O r i e n t e r i n g o m s v e t s t e k n i s k a s t a n d a r d e r
D e i å r s k u r s 1 i n h ä m t a d e k u n s k a p e r n a i r i t n i n g s l ä s n i n g b e h ö v e r y t t e r l i g a r e b e f ä s t a s . D e t g å r a t t u n d v i k a t i d s ö d a n d e o c h k o s t s a m m a m i s s t a g i d e t k o m m a n d e s v e t s a r b e t e t o m e l e v e r n a h a r g o d a k u n s k a p e r o m d e s v e t s s y m b o l e r o c h s v e t s b e t e c k n i n g a r s o m d e k o m m e r a t t å t e r f i n n a p å a r b e t s r i t n i n g a r n a .
1 7
S v f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
I a t e r i a 1
U l i k a t y p e r a v e l e k t r o d e r m e d a v s e e n d e p å h ö l j e t , . s u r a o c h b a s i s k ; e l e k t r o d e r o c h n i t i 1 e l c k t r o d e r
H ö t ] u t b y t e s e 1 e k t r o d e r I n t r ä n g n i n g s e l e k t r o d e r
O l i k a t y p e r a v s p e c i a l e l e k t r o d e r f ö r s v e t s n i n g a v l e g e r a d e s t å l o c h i c k e - i ä r n m e t a l l e r
S t å l e t s e g e n s k a p e r v a d b e t r ä f f a r s v e t s b a r h e t
G j u t j ä r n o c h a d u c e r j ä r n , d e r a s e g e n s k a p e r i s a m b a n d m e d s v e t s n i n g K o p p a r m e d l e g e r i n g a r , l ä t t m e t a l l e r - v a l s a d e s å v ä l s o m g j u t n a - d e r a s e g e n s k a p e r o c h s v e t s b a r h e t S a m b a n d e t m e l l a n s t r u k t u r o c h s v e t s - h a s t i g h e t v i d s v e t s n i n g a v h ä r d b a r a s t å l
E l e v e r n a k o m m e r i s i n y r k e s u t ö v n i n g a t t s t ä l l a s i n f ö r k r a v e t a t t v ä l j a e l e k t r o d f ö r s k i l d a a r b e t s o b j e k t , v a r f ö r d e t ä r a v v i k t a t t d e f å r p r ö v a f l e r a s o r t e r s e l e k t r o d e r o c h f å r k u n s k a p o m d e r a s s p e c i e l l a e g e n s k a p e r .
E l e v e r n a b ö r ö v a s a t t u r e l e k t r o d k a t a l o g e r v ä l j a l ä m p l i g e l e k t r o d m e d h ä n s y n t i l l g r u n d m a t e r i a l e t , ä v e n s o m a t t a v p a s s a s t r ö m s t y r k a e f t e r e l e k t r o d , t j o c k l e k , s p a l t ö p p n i n g o c h s v e t s l ä g e .
L å t e l e v e r n a g ö r a d r a g p r o v p å n å g o n a v s i n a s v e t s a d e p r o v b i t a r s a m t b e r ä k n a d r a g h å l l f a s t h e t o c h f ö r l ä n g n i n g a v e r h å l l n a v ä r d e n . D i s k u t e r a r e s u l t a t e t .
K o l s t å l e t s o m v a n d l i n g a r v i d u p p v ä r m n i n g o c h a v s v a l n i n g
E l e k t r o d m a t e r i a l e t s i n v e r k a n p å g r u n d m a t e r i a l e t v i d s v e t s n i n g
M a t e r i a l p r o v n i n g i s a m b a n d m e d s v e t s n i n g
2 . 6 S ä k e r h e t
K l ä m - , b r ä n n - , s t r å l - o c h e l s k a d o r E x p l o s i o n s - , b r a n d - o c h f ö r g i f t n i n g s r i s k e r
O l i k a s k y d d s å t g ä r d e r , h u r d e s k a l l t i l l ä m p a s
H å l l f a s t h e t s k r a v p å s v e t s a d e k o n s t r u k t i o n e r
D e t ä r a v s t ö r s t a v i k t a t t k o n t i n u e r l i g t k o n t r o l l e r a a t t e l e v e r n a f ö l j e r g i v n a s k y d d s f ö r e s k r i f t e r o c h a t t d e v i d t a r d e s k y d d s å t g ä r d e r s o m ä r b e f o g a d e i o l i k a s a m m a n h a n g .
G ö r k l a r t f ö r d e m a t t r i s k f ö r b r a n d o c h b r ä n n s k a d o r f ö r e l i g g e r v i d a l l t s v e t s n i n g s a r b e t e .
G å i g e n o m d e e l e k t r i s k a s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f t e r s o m b e r ö r s v e t s n i n g e n o c h f r a m h å l l a t t e v e n t u e l l a f e l o c h b r i s t e r i d e n e l e k t r i s k a m a t e r i e l e n o m e d e l b a r t m å s t e r a p p o r t e r a s o c h a v h j ä l p a s .
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
O m d e t f ö r e k o m m e r s v e t s ö v n i n g a r a v b e h å l l a r e , b l a s å d a n a m e d p l a n a s i d o r , s å k a l l a d e k u b e r , s k a l l e v e n t u e l l t p r o v a v t ä t h e t e n u t f ö r a s m e d v a t t e n . T ä t h e t s - p r o v e t f å r u n d e r i n g a f ö r h å l l a n d e n u t f ö r a s g e n o m a n s l u t n i n g a v t r y c k l u f t s l e d - n i n g t i l l b e h å l l a r n a . V i s s o l y c k s f a l l s - r i s k k a n ä v e n f ö r e l i g g a d å g a s t ä t a k ä r l u t s ä t t s f ö r s t o r a t e m p e r a t u r v a r i a t i o n e r , e x e m p e l v i s v i d n e d s m ä l t n i n g i s a m b a n d m e d s k r o t n i n g . B e h å l l a r n a ( k u b e r n a ) s k a l l d ä r f ö r a l l t i d f ö r s e s m e d h å l i e n a v v ä g g a r n a f ö r e s a m m a n s v e t s n i n g e n , ä v e n o m p r o v i n t e s k a l l u t f ö r a s .
1 9
D E L M O M E N T
3 S v e t s m e k a n i s e r i n g 3.1 S v e t s u t r u s t n i n g a r 3 . 2 M a n ö v r e r i n g
3 . 3 S v e t s t e k n i k 3 . 4 S ä k e r h e t
RIK T TIDER 9 0
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
3 5 v e t s m e k a n i s e r i n g
E l e v e n s k a l l genom s i n a s t u d i e r s k a f f a s i g g r u n d l ä g g a n d e k u n s k a p om m a s k i n e r o c h t i l l b e h ö r för s v e t s - m e k a n i s e r i n g ,
s k a f f a s i g g r u n d l ä g g a n d e f ä r d i g h e t i s v e t s n i n g med s v e t s a u t o m a t e r s a m t
i n h ä m t a k ä n n e d o m om s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f t e r o c h l ä r a s i g t i l l ä m p a d e s s a . 3.1 S v e t s u t r u s t n i n g a r
S t r ö m k ä l l o r f ö r o l i k a s v e t s m e t o d e r S v e t s a u t o m a t e r
S k y d d s g a s e r , g a s a p p a r a t e r o c h g a s a u t o m a t i k
K y l a n l ä g g n i n g a r
Olika t y p e r av e l e k t r o d h å l l a r e o c h s v e t s p i s t o l e r
Olika t y p e r a v e l e k t r o d e r , s v e t s - t r å d , s v e t s p u l v e r o c h s k y d d s g a s e r T r å d m a t a r v e r k , e l e k t r o d e r
S v e t s f i x t u r e r , l ä g e s t ä l l a r e o c h s v e t s k r a n a r
Övrig s v e t s u t r u s t n i n g
Vård o c h u n d e r h å l l a v s v e t s u t r u s t n i n g a r
K l a r g ö r för e l e v e r n a vad b e t e c k n i n g a r n a f ö r d e olika s v e t s m e t o d e r n a b e t y d e r o c h o r i e n t e r a ö v e r s i k t l i g t om m e t o d e r n a s a n - v ä d n i n g s o m r å d e n .
E l e v e r n a b ö r b e r e d a s t i l l f ä l l e a t t få n ä r m a r e k ä n n e d o m om a l l m ä n t f ö r e k o m m a n d e s v e t s a p p a r a t u r e r .
f r a m h å l l för eleverna a t t s v e t s r e s u l t a - t e t o f t a b e r o r p å i vilket s k i c k d e n u t r u s t n i n g man a n v ä n d e r b e f i n n e r s i g . f ö r e t t g o t t r e s u l t a t f o r d r a s en n o g g r a n n vård av u t r u s t n i n g e n . S p e c i e l l u p p m ä r k s a m h e t b ö r ä g n a s å t g a s a u t o m a t i k o c h t r å d m a t n i n g .
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
3 . 2 M a n ö v r e r i n g
I n k o p p l i n g o c h r e g l e r i n g a v s t r ö m - k ä l l o r , t r å d m a t n i n g , s k y d d s g a s o c h s v e t s p u l v e r
I n s t ä l l n i n g a v s v e t s m a n i p u l a t o r e r 3 . 3 S v e t s t e k n i k
T i l l ä m p n i n g s ö v n i n g a r :
m a s k i n e l l p u l v e r b å g s v e t s n i n g g a s b å g s v e t s n i n g
e l e k t r o s l a g g s v e t s n i n g f o g b e r e d n i n g
3 . 4 S ä k e r h e t
K l ä m - , b r ä n n - , s t r å l - o c h e l s k a d o r E x p l o s i o n s - , b r a n d - o c h f ö r g i f t n i n g s - r i s k e r
B e l y s m e d u t g å n g s p u n k t f r å n e v e n t u e l l t b e f i n t l i g s v e t s a u t o m a t i k h u r s v e t s n i n g e n k a n r a t i o n a l i s e r a s o c h e f f e k t i v i s e r a s .
F ö r e k o m m e r s p e c i e l l a b e h o v a v s v e t s u t - b i l d n i n g i n o m f ö r e t a g e t k a n ö v n i n g a r n a t i l l r ä t t a l ä g g a s e f t e r d e s s a .
L j u s b å g e n v i d g a s b å g s v e t s n i n g ä r m y c k e t i n t e n s i v , v a r f ö r r i s k e r n a f ö r s t r å l n i n g s - o c h b r ä n n s k a d o r s ä r s k i l t s k a l l u p p m ä r k s a m m a s .
O l i k a s k y d d s å t g ä r d e r , h u r d e s k a l l t i l l ä m p a s
2 1
D E L M O M E N T R I K T T I D E R
4 P l å t b e a r b e t n i n g i m a s k i n e r 1 7 0 4 . 1 S a x a r
4 . 2 R u n d m a s k i n 4 . 3 K a n t m a s k i n 4 . 4 K a n t p r e s s
4 . 5 U n i v e r s e l l p l å t b e a r b e t n i n g s - m a s k i n
4 . 6 B o r r m a s k i n 4 . 7 R ö r b o c k m a s k i n 4 . 8 P r o f i l b o c k m a s k i n 4 . 9 S l i p m a s k i n
4 . 1 0 R i t n i n g a r 4 . 1 1 M a t e r i a l 4 . 1 2 S ä k e r h e t
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
4 P l å t b e a r b e t n i n g i m a s k i n e r E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r
s k a f f a s i g v i d g a d k u n s k a p o m m a s k i n e r o c h t i l l b e h ö r f ö r p l å t b e a r b e t n i n g , s k a f f a s i g ö k a d f ä r d i g h e t i b e a r b e t n i n g a v t u n n - o c h m e d i u m p l å t s a m t i n h ä m t a k ä n n e d o m o m s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f t e r o c h l ä r a s i g t i l l ä m p a d e s s a . 4 . 1 S a x a r
P r o f i l s t å n y s a x : k u n s t r u k t i o n , v e r k t y g o c h t i l l b e h ö r
O r i e n t e r i n g o m o l i k a t y p e r a v g r a d - s a x a r
S t a t i v , b o r d , s a x s k ä r , t i l l h å l l a r e o c h a n s l a g
G e e l e v e r n a e n k o r t o r i e n t e r i n g o m d e m a s k i n e r o c h v e r k t y g s o m d i s p o n e r a s i n o m f ö r e t a g e t * s a m t i d i g t k l a r t f ö r d e m v i l k a m a s k i n e r s o m m e d t a n k e p å r i s k e r f ö r s k a d o r o c h o l y c k s f a l l i n t e f å r u t n y t t j a s f ö r r ä n v i s s a g r u n d k u n s k a p e r i n h ä m t a t s .
D r i v n i n g o c h k o p p l i n g
G e e l e v e r n a e n ö v e r s i k t l i g o r i e n t e r i n g orn o l i k a t y p e r a v m a s k i n e r f ö r p l å t - b e a r b e t n i n g . G å m e r d e t a l j e r a t i g e n o m M a s k i n v å r d
Syfte och innehåll Kommentarer
d e maskiner som finns inom företaget och som eleverna kommer i direkt kon
takt med under sin utbildning.
Använd maskintillverkarnas instruktio
ner för att ge eleverna kunskaper om maskinernas byggnad och funktion samt om benämningarna på de viktigaste de
taljerna .
Klargör för eleverna att största tillåt
na materialtjocklek, som finns angiven på saxen, inte får överskridas.
Eleverna bör göra beräkningar av skär- krafter i samband med klippning.
4.1.1 Manövrering
Inställning och justering av grad- saxens saxskärspel, bakre anslag, skalor, gränslägen, plåttillhållare, klippvinkel och vinkeJanslag
Manövrering av profilstångsaxens strömställare och kopplingsanordning Inställning och justering av profil
stångsaxens saxskär, tillhållare och anslag
4.1.2 Klippning (gradsax)
Klippning i gradsax av plåt i varie
rande format, tjocklekar och kvali
teter:
efter rits,
mot främre och bakre anslag, mot vinkelanslag,
av strimlor samt mot snedställt anslag
Renklippning i gradsax av plåt med större längd än saxen med utnyttjan
de av gapdjupet i stativsidorna Klippning i profilstångsax:
Eleverna skall själva kunna byta sax- skär samt ställa in spelet efter den aktuella materialtjockleken.
Klippövningarna i gradsax skall göras i främst olegerad stålplåt men även i rostfritt stål, aluminium, koppar, mäs
sing och ytbelagda plåtar, i det senare fallet för att g e eleverna kunskaper om d e speciella svårigheter som finns vid klippning av sådana material.
Övningarna bör utformas s å att elever
na bereds tillfälle att utnyttja maski
nernas alla möjligheter.
Poängtera de speciella olycksfallsris
ker som föreligger vid klippning.
efter rits och mot anslag av platt-, vinkel-, rund- och fyrkantstänger
23
Syfte och innehåll
4 . 2 Rundmaskin
Maskinöversikt, verktyg och tillbehör Olika typer av rundmaskiner
Manövrering av förbockningsanordning Inställning och justering av valsar, konbockningsanordning, skalor och justerskruvar
Maskinvård
4.2.1 Rundbockning
Förbockning av cylindrar och konor över vals med slagverktyg, med för
bockningsanordning i maskin, i kant
maskin och i kantpress
Rundbockning av cylindrar i varie
rande material, tjocklekar, diamet
rar och längder
Rundbockning av konor av varierande material, tjocklekar, diametrar och konocitet med styrning dels för hand, dels mot styrrulle
P l a n v a l s n i n g a v p l å t 4 . 3 Kantmaskin
Orientering om olika typer av kant- maskiner
Inställning och justering av prismor, anslag, skenor och skalor
Maskinvård
4.3.1 Kantbockning
Bockning till varierande profiler i olika tjocklekar och material, efter rits och mot ställskena Bockning till olika radier med hjälp av axlar och rör
Bockning till viss vinkel mot vin
kelanslag
Strålning till konor och övergångar
Kommentarer
Gör klart för eleverna att maskinerna inte får överbelastas och inte utnytt
j a s för grövre materialdimensioner än som finns angivna på maskinerna.
Ägna särskild uppmärksamhet åt sådana anordningar för nödstopp som skall an
vändas när risk för olycksfall förelig
ger.
Eleverna skall själva kunna göra beräk
ningar av erforderligt materialformat för en viss given arbetsuppgift.
För att eleverna skall få tillräcklig övning i speciellt bedömningen av er
forderlig förbockning är det nödvändigt att ha tillgång till olika slag av öv
ningsobjekt .
Det är viktigt att varje elev har kän
nedom om hur maskinens prismor inställs och justeras i förhållande till plåt
tjocklek och den bockningsradie man ef
tersträvar. Övningarna skall läggas så att denna kännedom förvärvas.
Framhåll för eleverna betydelsen av en riktig arbetsplanering och vikten av att man innan arbetet påbörjas gör klart för sig i vilken ordning t ex bocknings- följden på ett arbetsstycke med mer än en bock skall komma.
Låt eleverna redogöra för den tänkta operationsgången, diskutera olika al
ternativ.
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
4 . 4 K a n t p r e s s
O r i e n t e r i n g a v m e k a n i s k a o c h h y d r a u l i s k a k a n t p r e s s a r , d e r a s b y g g n a d , k o n s t r u k t i o n o c h a n v ä n d n i n g s o m r å d e n G e n o m g å n g a v b e f i n t l i g k a n t p r e s s S t a t i v , ö v e r - o c h u n d e r b a l k
D r i v a n o r d n i n g m e d k o p p l i n g o c h j u s t e r i n g a r
A n s l a g o c h u p p l ä g g n i n g s a r m a r V e r k t y g s f ä s t e n m e d s p ä n n s k r u v a r , k l ä m b a c k a r , v e r k t y g s m e l l a n l ä g g , ö v e r - o c h u n d e r v e r k t y g
O l i k a t y p e r a v s t a n d a r d v e r k t y g , s t ä m p l a r o c h d y n o r
O l i k a t y p e r a v s t a n s - o c h k l i p p - v e r k t y g
O r i e n t e r i n g o m s p e c i a l v e r k t y g s o m k a n a n v ä n d a s i k a n t p r e s s
M a s k i n v å r d
4 . 4 . 1 M a n ö v r e r i n g
M a n ö v r e r i n g a v h u v u d s t r ö m s t ä l l a r e o c h k o p p l i n g s a n o r d n i n g
I n s t ä l l n i n g o c h j u s t e r i n g a v a n s l a g o c h u p p l ä g g n i n g s a r m a r O p p s ä t t n i n g o c h i n j u s t e r i n g a v s t ä m p l a r o c h d y n o r f ö r k a n t b o c k n i n g J u s t e r i n g ? v s l a g l ä n g d e l l e r p r e s s - t r y c k
R i g g n i n g a v s t a n s a r , d y n o r o c h k l i p p - v e r k t y g f ö r e n k l a r e s e r i e r a v s t a n s - o c h k l i p p o p e r a t i o n e r
S n e d s t ä l l n i n y a v b a l k f ö r k o n b o c k n i n g
L å t e l e v e r n a g ö r a b e r ä k n i n g a r a v ä m n e s - d i m e n s i o n e r m e d h ä n s y n t a g e n t i l l p l å t t j o c k l e k , r a d i e o c h a n t a l b o c k a r .
E l e v e r n a h a r i n t e t i d i g a r e h a f t t i 1 1 - f ä l l e a t t s t u d e r a o c h a n v ä n d a k a n t p r e s s e n . D e t ä r d ä r f ö r v i k t i g t a t t d e f a c k - t e o r e t i s k a g e n o m g å n g a r n a s a m o r d n a s m e d d i r e k t a i a k t t a g e l s e r a v m a s k i n e n s k o n s t r u k t i o n o c h a r b e t s s ä t t .
G e e l e v e r n a e n o r i e n t e r i n g o m d e n p r i n c i p i e l l a s k i l l n a d e n m e l l a n m e k a n i s k a o c h h y d r a u l i s k a k a n t p r e s s a r , d i s k u t e r a f ö r d e l a r o c h n a c k d e l a r m e d o l i k a k o n s t r u k t i o n e r .
O r i e n t e r a e l e v e r n a o m k a n t p r e s s e n s p r a k t i s k a a n v ä n d n i n g , u t r u s t n i n g o c h i n j u s t e r i n g .
K a n t p r e s s a d e d e t a l j e r f r a m s t ä l l s i b l a n d i g a n s k a s m å s e r i e r o c h t i l l o c h m e d s t y c k e v i s . D e t ä r v i k t i g t a t t e l e v e r n a f å r g o d a k u n s k a p e r i u p p s ä t t n i n g o c h r i g g n i n g a v v e r k t y g f ö r v a r i e r a n d e a r b e t s o p e r a t i o n e r . P å v i s a b e t y d e l s e n a v a t t v e r k t y g e n b l i r n o g g r a n n t c e n t r e r a d e .
G e e l e v e r n a e n o r i e n t e r i n g m e d e x e m p e l p å o l i k a s p e c i a l v e r k t y g f ö r s k i l d a u p p g i f t e r .
25
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
4 . 4 . 2 A r b e t s o p e r a t i o n e r
K a n t p r e s s n i n g a v o l i k a p l å t m a t e r i a l i s k i l d a t j o c k l e k a r o c h l ä n g d e r t i l l v a r i e r a n d e p r o f i l e r
L u f t b o c k n i n g , d y n f o r m n i n g o c h p r ä g - 1 i n g
B o c k n . i n g t i l l o l i k a r a d i e r m e d r a d i e v e r k t y g o c h g u m m i d y n a
B o c k n i n g t i l l o l i k a t y p e r a v f a l s a r o c h o m s l a g
B o c k n i n g t i l l l å d o r m e d h j ä l p a v s k l å d v e r k t y g
B o c k n i n g t i l l r ö r , r ö r h a l v o r , t r u m m o r , k o n o r o c h ö v e r g å n g a r
K l i p p n i n g a v h ö r n m e d k l i p p n i n g s v e r k t y g
H å l s t a n s n i n g a v m i n d r e h å l s e r i e r m e d s t a n s v e r k t y g a v b y g e l t y p
E l e v e r n a s k a l l i s a m b a n d m e d p l å t b e a r b e t n i n g i m a s k i n e r t o l k a a r b e t s r i t n i n g a r o c h m e d l e d n i n g a v d e m a v p a s s a d e n k r ä v d a m å t t n o g g r a n n h e t e n .
D e t ä r a v s t ö r s t a v i k t a t t e l e v e r n a f å r l ä r a s i g a t t r ä t t u t n y t t j a k a n t p r e s s e n s m ö j l i g h e t e r o c h k a p a c i t e t , v a r f ö r d e t m å s t e v a r a s t o r a v a r i a t i o n e r p å a r b e t s o b j e k t e n . L å t e l e v e r n a d i s k u t e r a a l t e r - t i v a l ö s n i n g a r s a m t s j ä l v a k o m m a m e d f ö r s l a g .
P r e s s - o c h s t a n s k r a f t e r s k a l l b e r ä k n a s t i l l v i s s a a r b e t s o p e r a t i o n e r . L ä r e l e v e r n a a n v ä n d a h j ä l p t a b e l l e r o c h d i a g r a m f ö r s n a b b a ö v e r s l a g s b e r ä k n i n g a r .
V a r j e e l e v m å s t e g r u n d l i g t o c h s y s t e m a t i s k t b y g g a u p p s i n a k u n s k a p e r . D e n n a m ö j l i g h e t k a n s ä l l a n e r b j u d a s e n b a r t g e n o m a r b e t e n u r p r o d u k t i o n e n . D ä r f ö r m å s t e s ä r s k i l d a ö v n i n g s o b j e k t t i l l g r i p a s . E n f ö r h å l l a n d e v i s s t o r d e l a v u n d e r v i s n i n g e n m å s t e ä g n a s å t d e m o n s t r a t i o n e r o c h p r i n c i p d i s k u s s i o n e r .
4 . 3 U n i v e r s e l l p l å t b e a r b e t n i n g s - m a s k i n
O r i e n t e r a o m o l i k a t y p e r a v e x c e n t e r - s a x a r o c h d e r a s a n v ä n d n i n g s o m r å d e n . G å s p e c i e l l t i g e n o m d e n v i d s k o l a n b e f i n t l i g a m a s k i n e n s u p p b y g g n a d o c h k o n s t r u k t i o n o c h l ä r e l e v e r n a b e n ä m n i n g a r n a p å d e v ä s e n t l i g a s t e d e l a r n a o c h t i l l b e h ö r e n . R e d o g ö r f ö r m a s k i n e n s k a p a c i t e t o c h a n v ä n d n i n g s o m r å d e n . V i s a h u r k l i p p s t å l e n s l i p a s o c h i n j u s t e r a s .
S i c k n i n g s - , n i b b l i n g s - , g ä l - , k u p - n i n g s - , k a n t v i k n i n g s - o c h k a n t r u n d - n i n g s v e r k t y g
C e n t r a l b l o c k , g e j d r a r , r a k k l i p p n i n g s - o c h r u n d k l i p p n i n g s a n o r d n i n g a r
O r i e n t e r i n g o m o l i k a t y p e r a v m a s k i n e r , d e r a s b y g g n a d , k o n s t r u k t i o n o c h a r b e t s o m r å d e n
G e n o m g å n g a v b e f i n t l i g m a s k i n S t a t i v , d r i v a n o r d n i n g o c h v e r k t y g s - f ä s t e n
R a k - , r u n d - o c h s p å r k l i p p n i n g s s t å l
M a s k i n v å r d
Syfte och innehåll Kommentarer
4.5.1 Manövrering
Manövrering av strömställare, inställ- Betona särskilt att en noggrann inställ
ning av slaghastighet och slaglängd ning av klippstål och verktyg underlät
tar den efterföljande arbetsoperationen.
Byte och inställning av klippstål Uppsättning och inställning av olika specialverktyg
Justering av gejdrar
Montering och inställning av rak- och rundklippningsanordning 4.5.2 Arbetsoperationer
Rakklippning på fri hand efter rits samt mot rakklippningslinjal
Rundklippning på fri hand efter rits samt med centrumanordning
Figurklippning efter rits
Nibbling med rakklippningslinjal och med centrumanordning
Gälning, kupning, spårklippning, joggling, sickning, kantvikning och kantrundning
4.6 Borrmaskin
Orientering om olika typer av Eleverna bör känna till de olika maskin-
borrmaskiner delarnas benämning och funktion.
Genomgång av radialborrmaskin Stativ med pelare, radialarm och fotplatta
Borrhuvud med motor, växellåda, borrspindel och borrchuckar
Bord och fastspänningsanordningar Ky1 vätskeanläggning och övriga tillbehör
Övningarna i de mindre frekventa momen
ten t ex gälning, kupning, joggling m m bör inte ges för stor omfattning utan bör koncentreras till sådana mo
ment som mera allmänt förekommer inom verkstadsindustrin. Eleverna behöver dock känna till alla de olika arbets- operationerna.
Maskinvård
27
Syfte och innehåll Kommentarer
4.6.1 Manövrering
Manövrering av maskinens ström- ställare
Växling och inställning av varv
tal
Höjning, sänkning och låsning av bord, borrhuvud och radialarm In- och urkoppling av matnings- rörelser
Uppsättning och nedtagning av chuckar och skärverktyg
Fastspänning av arbetsstyeken
Manövrering av kylvätskeanordninrjar 4.6.2 Borrning och gängning
Borrning av genomgående hål för skruv och nit i plåt och profilmaterial Borrning av bottenhål
Koniska och cylindriska försänk
ningar
Brotschning av koniska och cylind
riska hål
Gängning med tapp och gängapparat Användning av hålskärare
4.7 Rörbockmaskin
Översikt av rörbockningsverktyg, tillbehör och hjälpmedel
Orientering om olika rörbockmaskiner Handhavande och skötsel av befintlig rörbockmaskin, byten och inställning av böjblock, övriga hjälpverktyg vid kallbockning av rör
Uppvärmningsanordningar och hjälp
verktyg vid varmbockning av rör
Poängtera betydelsen från skyddssynpunkt av rätt metodik vid fastspänning av verktyg och arbetsstyeken. Visa olika alternativ och diskutera med eleverna lämpligheten av val i ena eller andra riktningen.
Eleverna måste känna till hur man väl
jer borrdimensioner dels för gängning vid olika gängsystem, dels för cylind
risk och konisk brotschning.
För att erhålla träning i att lösa upp
gifter på egen hand bör eleverna hämta data om de olika gängsystemen från ta
beller och handböcker.
Övningarna bör vara utformade s å , att d e lär eleverna att utföra borrningen med iakttagande av kraven på tolerans- givna inbördes hålavstånd.
Belys med utgångspunkt från skolans maskin de olika hjälpmedlens använd
ningsområden. Orientera även eleverna om andra typer av maskiner med hjälp av planscher, bildband, film och even
tuellt studiebesök.
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
4 . 7 . 1 R ö r b o c k n i n q
O r i e n t e r i n g o m o l i k a r ö r b o c k n i n g s - m e t o d e r
K a l l b o c k n i n g i r ö r b o c k m a s k i n a v r ö r i o l i k a d i a m e t r a r t i l l v a r i e r a n d e r a d i e r o c h m o d e l l e r
K a l l b o c k n i n g a v t u n n v ä g g i g a r ö r m e d h j ä l p a v s p i r a l f j ä d e r
Ö v n i n g a r n a i r ö r b o c k n i n g k a n g ö r a s g a n s k a b e g r ä n s a d e . E l e v e r n a b ö r e m e l l e r t i d f å k l a r t f ö r s i g h u r a r b e t s u p p g i f t e r n a u t f ö r s . V i s s a a r b e t s m o m e n t b ö r k u n n a d e m o n s t r e r a s f ö r h e l a e l e v g r u p p e n , v a r v i d v a l e t a v v e r k t y g o c h m e t o d t a s u p p t i l l d i s k u s s i o n .
V a r m b o c k n i n g a v r ö r e f t e r s a n d f y l l n i n g s a m t m e d s k v ä r m e v u l s t
4 . 8 P r o f i l b o c k m a s k i n
Ö v e r s i k t a v m a s k i n e r , v e r k t y g , t i 1 1 - b e h ö r o c h h j ä l p m e d e l
A n v ä n d a n d e t a v p r o f i l b o c k m a s k i n , b y t e n o c h i n s t ä l l n i n g a v b ö j b l o c k M a n ö v r e r i n g a v p r o f i l r u n d m a s k i n , i n s t ä l l n i n g a v v a l s a r s a m t b y t e n a v v a l s a r
G å i g e n o m v i l k a p r o f i l m a t e r i a l s o m k a n b o c k a s i m a s k i n e r s o m f i n n s v i d s k o l a n . L ä r e l e v e r n a a t t b e a k t a v a d s o m i f r å g a o m k a p a c i t e t b e t r ä f f a n d e m a t e r i a l d i m e n s i o n o c h m i n s t a b o c k n i n g s r a d i e ä r f ö r e s k r i v e n p å m a s k i n s k y l t a r n a .
M a s k i n v å r d
4 . 8 . 1 P r o f i l b o c k n i n g
B o c k n i n g i p r o f i l b o c k m a s k i n a v p l a t t - , v i n k e l - , r u n d - o c h f y r k a n t - s t ä n g e r a v o l i k a d i m e n s i o n e r t i l l v a r i e r a n d e f o r m e r
R u n d b o c k n i n g a v T - , v i n k e l - o c h p l a t t s t ä n g e r a v o l i k a d i m e n s i o n e r t i l l v a r i e r a n d e r a d i e r o c h f o r m e r
4 . 9 S l i p m a s k i n
O r i e n t e r i n g o m o l i k a t y p e r a v s l i p - m a s k i n e r , v e r k t y g o c h t i l l b e h ö r M a n ö v r e r i n g a v s l i p m a s k i n e r , i n s t ä l l n i n g o c h j u s t e r i n g a v s l i p s t ö d , m o n t e r i n g o c h p r o v k ö r n i n g a v s l i p s k i v o r
A v p l a t t - o c h v i n k e l s t å n g s m a t e r i a l k a n l ä m p l i g e n r u n d a o c h r e k t a n g u l ä r a
f l ä n s a r t i l l v e r k a s f ö r a n v ä n d n i n g i s a m b a n d m e d a n d r a ö v n i n g s o b j e k t .
D e t ä r a n g e l ä g e t a t t e l e v e r n a f å r g ö r a b e r ä k n i n g a r a v d e a v d r a g o c h t i l l ä g g f ö r t j o c k l e k a r , r a d i e r , v i n k l a r o c h a n t a l b o c k a r s o m b e h ö v s f ö r a t t d e t a l j e n s k a l l f å r ä t t d i m e n s i o n e f t e r b o c k n i n g e n .
E l e v e r n a s k a l l l ä r a s i g m e t o d e r n a f ö r b e r ä k n i n g a v s k ä r d a t a o c h t i l l å t n a p e r i f e r i h a s t i g h e t e r f ö r s l i p s k i v o r m e d o l i k a s l i p - o c h b i n d e m e d e l , d e t t a ä v e n f ö r h a n d s l i p m a s k i n e r .
H u v u d v i k t e n b ö r l ä g g a s p å b e r ä k n i n g a v t i l l å t n a p e r i f e r i h a s t i g h e t e r . A n v ä n d
29
S v f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
H a n d s l i p m a s k i n e r M a s k i n v ä r d
4 . 9 . 1 S l i p n i n g
S k r o t s 1 l p n i n g a v p l å t o c h p r o f i l - m a t e r i a l i f o r m a v g a s s k u r n a o c h k l i p p t a d e t a l j e r
S l i p n i n g a v s v e t s f o g a r o c h s v e t s a r S k ä r p n i n g a v b o r r a r o c h m e j s l a r S l i p n i n g a v k ö r n a r e , r i t s n å l a r o c h s k r u v m e j s l a r
S l i p n i n g m e d h a n d s l i p m a s k i n
4 . 1 0 R i t n i n g a r l o l e r a n s e r
R i t n i n g s l ä s n i n g S t a n d a r d i s e r i n g F ö r e n k l a t r i t s ä t t S ä r s k i l d a m a r k e r i n g a r M a t t u p p g i f t e r o c h a l l m ä n n a s y m b o l e r
s i i p m e d e l f a b r i k a n t e r n a s k a t a l o g e r o c h h a n d b ö c k e r s o m h j ä l p m e d e l f ö r e l e v e r n a v i d v a l a v s l i p s k i v o r f ö r s k i l d a s l i p ä n d a m å l .
S k r o t s l i p n i n g i n n e b ä r e n s t o r a v v e r k n i n g m e n i r e g e l s t ä l l s l å g a k r a v p å y t f i n h e t e n . E l e v e r n a s k a l l l ä r a s i g a t t v a l e t a v s l i p s k i v o r g ö r s m e d h ä n s y n t i l l d e t t a .
V i d a l l s l i p n i n g s k a l l g ä l l a n d e s k y d d s f ö r e s k r i f t e r f ö l j a s . P o ä n g t e r a v i k t e n a v a t t a n v ä n d a s k y d d s a n o r d n i n g a r o c h p e r s o n l i g s k y d d s u t r u s t n i n g .
S k ä r v i n k l a r n a s b e t y d e l s e v i d s l i p n i n g a v b o r r s k a l l p o ä n g t e r a s .
E l e v e r n a s k a l l f ö r d j u p a s i n a k u n s k a p e r i o c h s i n k ä n n e d o m o m r i t t e k n i k o c h r i t n i n g a r , s y m b o l e r , s t a n d a r d i s e r i n g o c h f ö r e n k l a t r i t s ä t t .
4 . 1 1 M a t e r i a l
M a t e r i a l e n s o l i k a e g e n s k a p e r m e d a v s e e n d e p å s k ä r a n d e o c h p l a s t i s k b e a r b e t n i n g
K l i p p s t å l e n s h å l l f a s t h e t , s k ä r b a r - h e t , s l i t s t y r k a , e g g s k ä r p a o c h s e g h e t
S m ö r j - o c h k y l m e d e l
E l e v e r n a b ö r f å e n f ö r d j u p a d u p p f a t t n i n g o m h u r o l i k a l e g e r i n g s ä m n e n i n v e r k a r p å b e a r b e t b a r h e t e n f ö r s å v ä l b o c k n i n g s o m k l i p p n i n g i s t å l , k o p p a r , m ä s s i n g , a l u m i n i u m m m .
O r i e n t e r a o m h u r s m ö r j m e d e l k a n f ö r b ä t t r a p l a s t i s k a o c h s k ä r a n d e e g e n s k a p e r v i d b e a r b e t n i n g e n .
K o r r o s i o n O r i e n t e r a o m k o r r o s i o n s b e s t ä n d i g h e t e n h o s o l i k a m a t e r i a l .
Syfte och innehåll Kommentarer
Svensk standard
Materialprovning
4 . 1 2 Säkerhet
Eleven bör kunna några vanliga stål, tillstånd och 1everansformer samt d e egenskaper som sammanhänger därmed.
Orientera om förstörande och oförstö
rande provmetoder. Studiebesök på materialkontrollavdelning.
Kläm-, skär-, klipp- och el- skador
Orientering om arbetarskyddslagens föreskrifter om arbetslokalers ut
formning, belysning, temperatur och buller
Personlig skyddsutrustning
Försök att få eleverna förstå den om
sorg och vaksamhet som säkerheten kräver Diskutera de verkningar som slarv och okunnighet kan leda till.
Gör klart för eleverna att det är vik
tigt att hålla arbetsplatser och maski
ner rena från ovidkommande tillbehör och material, då detta minskar risken för olycksfall samt bidrar till ökad trivsel och bättre arbetsresultat.
Erinra om att personlig skyddsutrust
ning såsom ögonskydd, skyddshandskar etc skall användas.
31
DELMOMENT RIKTTIDER
5 Bockning - riktning (manuellt) 55 5.1 Verktyg och värmeanordningar
5 . 2 Arbetsoperationer 5.3 Material
5 . 4 Säkerhet
Syfte och innehåll Kommentarer
5 Bockning - riktning (manuellt) Eleven skall genom sina studier skaffa sig vidgad kunskap om verktyg och tillbehör för bockning - riktning, skaffa sig ökad färdighet i manuell bockning - riktning samt
inhämta ytterligare kännedom om olika säkerhetskrav.
5.1 Verktyg och värmeanordningar Verktyg som används vid bockning - riktninc
Acetylen-och gasolvärmeapparater Olika typer av hjälpanordningar såsom riktplan, svetsplan, hålplan, arbetsbord, arbetsbänk, skruvstycken, städ, domkrafter, dragare och stöt
tor
Mallar och schabloner 5.2 Arbetsoperationer
Kallbockning av profiler genom sträckning och stukning på riktplan cch med underläggsbitar
Brytbockning av plattstång
Under- och överskevning av vinkel
stång
Varmbockning av plåt och profiler på hålplan och efter schablon
G e en elimän orientering om verktyg och värmeanordningar som kommer till an
vändning vid bockning och riktning.
Gå också igenom hur verktygen under
hålls och vårdas.
Övningarna i varmriktning bör föregås av en allmän demonstration av vad som händer med stålet vid uppvärmning res
pektive avsvalning. Lär eleverna hur man bedömer vilken riktningsmetod - kall- eller varmriktning - som är lämp
lig vid riktning av olika arbetsobjekt Eleverna skall lära sig att själva tillverka mallar för kontroll av t ex radier och vinklar.
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
V a r m b o c k n i n g a v p r o f i l e r e f t e r u t s k ä r - E l e v e r n a b ö r s t i m u l e r a s a t t k o m m a m e d
n i n g i d é e r o c h f ö r s l a g t i l l s c h a b l o n e r o c h
f i x t u r e r s o m u n d e r l ä t t a r d e o l i k a a r - K a l l r i k t n i n g a v p l å t o c h p r o f i l e r p å b e t s o p e r a t i o n e r n a .
r i k t p l a n o c h m e d h j ä l p a v m o t h å l l V a r m r i k t n i n g g e n o m a t t a n b r i n g a v ä r m e - p u n k t e r , v ä r n i e b a n d o c h v ä r m e k i l n r p å p l å t o c h p r o f i l e r i o l i k a d i m e n s i o n e r
T i l l v e r k n i n g a v m a l l a r o c h s c h a b l o n e r 5 . 3 M a t e r i a l
S t å l e t s s t r u k t u r
S t r u k t u r f ö r ä n d r i n g a r i s a m b a n d m e d v a r m - o c h k a l l b e a r b e t n i n g
V ä r m e b e h a n d l i n g s m e t o d e r 5 . 4 S ä k e r h e t
S k y d d s å t g ä r d e r K o n t r o l l e r a a t t e l e v e r n a h å l l e r r e n t p å a r b e t s p l a t s e n o c h a t t s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f t e r n a f ö l j s . D i s k u t e r a m e d e l e v e r n a
v i l k a å t g ä r d e r s o m s k a l l v i d t a s o m b r a n d e l l e r e x p l o s i o n s k u l l e u p p s t å . I n g e n f å r v a r a o i n f o r m e r a d o m h u r u t r y m n i n g s k e r e l l e r o m h u r m a n t a r h a n d o m e n s k a d a d .
33
D E L M O M E N T R I K T T I D E R
6 M o n t e r i n g 1 6 0
6 . , 1 V e r k t y g o c h l y f t r e d s k a p 6 . , 2 M o n t e r i n g s a r b e t e n
( > . . 3 S ä k e r h e t
l y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n L a r e r
> M o n t e r i n g
E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r v i d g a s i n k u n s k a p o m v e r k t y g o c h t i l l b e h ö r ,
s k a f f a s i g f ä r d i g h e t i m o n t e r i n g o c h s a m m a n f o g n i n g a v p r o d u k t e r i v i l k a p l å t . i n g å r s o m v ä s e n t l i g d e l s a m t i n h ä m t a y t t e r l i g a r e k ä n n e d o m o m o l i k a s ä k e r h e t s k r a v .
6 . 1 V e r k t y g o c h l y f t r e d s k a p V e r k t y g , h j ä l p r e d s k a p o c h f a s t s p ä n - n i n g s a n o r d n i n g a r s o m a n v ä n d s v i d m o n t e r i n g s a r b e t e n
H a n d b o r r m a s k i n , s l a g b o r r m a s k i n , g ä n g m a s k i n o c h m u t t e r d r a g a r e O l i k a s t a g n i n g s e l e m e n t
S a m m a n f o g n i n g s e l e m e n t s å s o m s k r u v , m u t t r a r , b r i c k o r , n i t a r , f a l s a r , f 1 ä n s a r e t c
O r i e n t e r a e l e v e r n a o m d e s k i l d a h j ä l p - m e d e l s o m k o m m e r t i l l a n v ä n d n i n g v i d m o n t e r i n g o c h s a m m a n f o g n i n g .
L å t e l e v e r n a t u r a s o m a t t v a r a m e d a n s v a r i g a f ö r k o n t r o l l o c h v å r d a v m a s k i n e r , l y f t a n o r d n i n g a r o c h v e r k t y g , f r a m h å l l v i k t e n a v e n t i l l f r e d s s t ä l l a n d e s k ö t s e l a v t i l l l y f t a n o r d n i n g a r h ö r a n d e b l o c k , t a l j o r , k ä t t i n g a r e t c .
S t ä l l n i n g a r o c h l y f t a n o r d n i n g a r 6 . 2 M o n t e r i n g s a r b e t e n
A n v ä n d n i n g a v h j ä l p a n o r d n i n g a r v i d h ä f t s v e t s n i n g s å s o m h a k a r , k i l a r , k l i p s , b y g l a r , d r a g s k r u v a r , s t a g o c h s t ö t t o r
H ä f t n i n g o c h s v e t s n i n g i o l i k a f o g - t y p e r a v p l å t o c h p r o f i l m a t e r i a l i v a r i e r a n d e t j o c k l e k a r , m a t e r i a l k v a l i t e t o c h u t f ö r a n d e
M o n t e r i n g a v s k r u v f ö r b a n d m e d o l i k a t y p e r a v s k r u v , m u t t e r , b r i c k o r o c h l å s a n o r d n i n g a r
P o ä n g t e r a f ö r e l e v e r n a a t t r ä t t u t f ö r d h ä f t n i n g u n d e r l ä t t a r d e n e f t e r f ö l j a n d e s v e t s n i n g e n o c h r i k t n i n g e n . V i s a i s a m b a n d m e d d e t t a h u r k l i p s o c h b y g l a r l ä m p l i g e n b ö r h ä f t a s f ö r a t t d e l s f u n g e r a v i d a n v ä n d a n d e t , d e l s v a r a l ä t t a a t t b r y t a l o s s .
Ö v n i n g a r n a i s v e t s n i n g s k a l l u t f ö r a s i o l i k a l ä g e n o c h f ö r s k i l d a ä n d a m å l s å , a t t e l e v e r n a f å r t i l l f ä l l e a t t b e f ä s t a s i n a k u n s k a p e r f r å n g r u n d u t b i l d n i n g e n .