EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM, SVERIGE 2021
Röda Korsets
lokalföreningar och Scope 3
Underlag för klimatbokslut EVA CARLZON
SIGNE ROSENBLAD
KTH
SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
Sammanfattning
På grund av antropogena utsläpp av växthusgaser sker stora förändringar i klimatet. Dessa kan leda till förödande konsekvenser för både människor, djur och natur. För att olika företag och
verksamheter ska kunna mäta, hantera och eventuellt reducera sina växthusgasutsläpp används Greenhouse Gas Protocol som standard för växthusgasrapportering. Röda Korset Sverige har påbörjat ett klimatbokslut enligt Greenhouse Gas Protocol men inte inkluderat sina cirka 600 lokalföreningar runt om i landet. Syftet med detta arbete är därför att identifiera och kategorisera vilka aktiviteter Röda Korsets lokalföreningar bedriver som är av relevans i en växthusgasrapportering. Detta sker enligt Greenhouse Gas Protocol Scope 3, som är uppdelat i 15 olika kategorier och innefattar de indirekta växthusgasutsläppen genererade av den rapporterande verksamheten. Arbetet ämnar även leda till en enkät med generella frågor som ska kunna ställas till olika lokalföreningar för att mäta deras utsläpp av växthusgaser.
För att besvara syftet studerades inledningsvis Greenhouse Gas Protocol. Vidare genomfördes ett studiebesök inkluderat en intervju med ansvarig vid Röda Korsets lokalförening i Örebro samt en intervju med ansvarig vid Röda Korsets lokalförening i Piteå. Informationen om lokalföreningarnas aktiviteter som anskaffades kategoriserades sedan enligt kategorierna som Scope 3 innefattar, vilket sammanställdes i en tabell. En enkät utformades baserat på de kategoriserade aktiviteterna.
Resultatet visar att lokalföreningen i Örebro bedriver aktiviteter som platsar i Scope 3 kategorierna 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 11, medan lokalföreningen i Piteå bedriver aktiviteter som platsar i kategorierna 1, 3, 4, 5, 6, 7 och 9. Frågeenkäten som skapades innehåller frågor baserade på de aktiviteter som platsade i någon av kategorierna som ingår i Scope 3, det innebär alltså att aktiviteter som inte tagits i beaktande i samband med kategoriseringen inte heller behandlats i frågeenkäten. Slutsatsen är att det saknas mycket information för att göra en fullständig Scope 3 rapportering. Förbättringar som behövs göras är bland annat att kartlägga verksamheterna mer noggrant. Det borde också undersökas
huruvida lokalföreningarna bör ingå i Scope 1 och 2 som innefattar de direkta växthusgasutsläppen, i stället för Scope 3.
Nyckelord: Röda Korset Sverige, lokalförening, klimatbokslut, Greenhouse Gas Protocol Scope 3, växthusgasutsläpp
Abstract
Due to anthropogenic emissions of greenhouse gases, major changes are taking place in the climate.
These can lead to devastating consequences for both humans, animals, and nature. For various companies and businesses to be able to measure, manage and possibly reduce their greenhouse gasemissions, the Greenhouse Gas Protocol is used as a standard for greenhouse gas reporting. The Red Cross Sweden has started a greenhouse gas accounting according to the Greenhouse Gas Protocol but has not included its approximately 600 local associations around the country. The purpose of this report is to identify and categorize which activities the Red Cross local associations carry out that are relevant in a greenhouse gas accounting. This was done according to the Greenhouse Gas protocol, Scope 3 which is divided into 15 different categories that includes indirect greenhouse gasemissions generated by the reporting companies. The report also intends to lead to a questionnaire with general questions that can be asked to local associations to measure their greenhouse gasemissions.
To answer the purpose of the report, the Greenhouse Gas Protocol was initially studied. Furthermore, a study visit including an interview at the Red Cross Örebro was done and an interview with the Red Cross Piteå. Information about the local associations' activities that were acquired was then
categorized according to the categories included in Scope 3, which were summarized in a table. The questionnaire was then designed based on the categorized activities.
The results show that the activities of the Red Cross Örebro fit in categories 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9 and 11, while the activities of Red Cross Piteå fit in categories 1, 3, 4, 5, 6, 7 and 9. The questionnaire that was created contains questions based on the activities that were placed in at least one of the categories included in Scope 3, which means that activities not taken in account during the categorization were not included in the questionnaire. However, it can be stated that there is a lack of information in order to make a complete greenhouse gas accounting. Further improvements that need to be made are to map the activities more accurately. It should also be examined whether the local associations should be included in Scope 1 and 2, instead of Scope 3.
Keywords: Red Cross Sweden, local associations, greenhouse gas accounting, Greenhouse Gas Protocol Scope 3, greenhouse gasemissions
Förord
Detta kandidatexamensarbete motsvarar 15 högskolepoäng och är det avslutade arbetet för kandidatutbildningen av civilingenjörsprogrammet inom Energi och Miljö på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet utfördes på uppdrag av Röda Korset Sverige och uppdragsgivare var inledningsvis Sophie Gripenberg, Sustainability Cordinator och därefter Åsa Ander, Project Leader Organisational Development. Arbetet färdigställdes under våren 2021. Handledare för arbetet har varit Monika Olsson, högskoleadjunkt, SEED.
Vi vill tacka Johanna Johnte, verksamhetsansvarig vid lokalföreningen i Örebro och Ulla-Britt Boström, ordförande vid lokalföreningen i Piteå för att de tog sig tiden och svarade på våra frågor samt tagit fram den informationen som vi har efterfrågat. Vi vill även rikta ett tack Sophie Gripenberg som sammanförde oss med Johanna Johnte och Ulla-Britt Boström och till Åsa Ander. Avslutningsvis vill vi tacka Monika Olsson som hjälpte och stöttade oss genom hela arbetet.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Syfte och mål 2
2 Metod 3
2.1 Litteraturstudie 3
2.2 Intervjumetodik och kategorisering av aktiviteter 3
2.3 Framtagande av frågeenkät 4
2.4 Avgränsningar 4
3 Greenhouse Gas Protocol 5
3.1 Scope 3 5
4 Beskrivning av lokalföreningarna 7
4.1 Röda Korset Örebro 7
4.2 Röda Korset Piteå 8
5 Resultat och analys 10
5.1 Scope 3 och lokalföreningarnas aktiviteter 10
5.1.1 Scope 3 kategori 1–8 Örebro och Piteå 11
5.1.2 Scope 3 kategori 9–15 Örebro och Piteå 12
5.2 Jämförelser mellan lokalföreningarna 13
5.3 Sammanställning av frågeenkäten 13
6 Diskussion 16
6.1 Greenhouse Gas Protocol:s riktlinjer 16
6.2 Källkritik 17
6.3 Generaliserbarhet och förbättringsåtgärder 18
7 Slutsats 19
Referenser 20
Bilagor 22
Bilaga 1. Intervjufrågor till Örebro 22
Bilaga 2. Intervjufrågor till Piteå 23
Bilaga 3. Beräkningsmetoder 24
1
1 Inledning
Extrema väderförhållanden, skogsbränder och smältande isar är konsekvenser av
klimatförändringarna provocerade av mänskliga aktiviteter, i synnerhet aktiviteter som släpper ut växthusgaser. Klimatförändringarna resulterar i att medeltemperaturen ökar och det leder till
konsekvenser för människor, djur och natur över hela planeten. I värsta fall kan klimatförändringarna leda till irreversibla förändringar som katalyserar varandra (Sjöstrand 2015). Ett förändrat och extremt klimat kommer leda till att människor i fattigdom blir mer utsatta och på grund av ekonomiska skäl får svårare att hitta alternativa lösningar för att anpassa sig (Olsson et al. 2014, 802). Det finns redan nu en stark koppling mellan fattigdom och dödsfall relaterade till miljöproblem (Globala målen u.å.a, 66). Klimatförändringar kan även leda till att produktion av livsmedel sjunker. Ett sätt att förhindra dessa konsekvenser är att på olika sätt arbeta med hållbarhet. (Naturskyddsföreningen 2020).
Hållbarhet som en policy nämns för första gången 1987 i Brundtland rapporten och där beskrivs det som en utveckling som gör att dagens behov kan mötas utan att kompromissa på möjligheten för kommande generationer att möta sina behov (World Commission u.å.). Ett vanligt sätt att beskriva detta är genom tre dimensioner, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. De kan visualiseras med hjälp av ett Venndiagram, där alla tre dimensioner har lika stort värde eller på ett mer hierarkiskt sätt där den ekologiska hållbarheten ofta anses vara en förutsättning för de andra två (KTH 2020).
Klimatet och de pågående klimatförändringarna inryms i den ekologiska hållbarheten.
Efter startskottet 1987 har allt fler åtgärder som gynnar en hållbar utveckling etablerats, exempelvis olika typer av certifieringar, lagar, regler, globala hållbarhetsmål samt hjälpmedel för att kunna identifiera sin klimatpåverkan. De globala hållbarhetsmålen består av 17 olika mål som berör alla tre dimensioner av hållbarhet. Ett av dessa mål, nummer 13, är “Bekämpa klimatförändringarna”
(Globala målen u.å.b). Företag och organisationer kan identifiera sin klimatpåverkan genom att göra ett klimatbokslut. Ett hjälpmedel för att genomföra ett sådant skapades 1988 av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) där de
tillsammans tog fram Greenhouse Gas Protocol. Greenhouse Gas Protocol togs fram i syfte av att bli en internationell standard för att mäta, hantera, rapportera och eventuellt reducera växthusgasutsläpp (Greenhouse Gas Protocol u.å.). Greenhouse Gas Protocol är uppdelat i Scope 1, 2 och 3 där Scope 1 syftar till att mäta de direkta utsläpp som den rapporterande verksamheten ger upphov till medan Scope 2 och 3 syftar till de indirekta utsläppen.
Röda Korset Sverige har påbörjat ett klimatbokslut enligt Greenhouse Gas Protocol. Röda Korset Sverige är en del av det internationella Röda Korset som är en internationell humanitär organisation med cirka 115 miljoner medlemmar. Organisationen startades av Henri Dunant 1863 i syfte att hjälpa krigsoffer (Nationalencyklopedin u.å). Idag är verksamheten betydligt mer utvecklad och innefattar bland annat katastrof- och flyktinghjälp och freds- och biståndsarbete. Deras verksamhet finansieras av gåvor från främst privatpersoner och bidrag från myndigheter och offentliga organ. Svenska Röda Korset (SRK) grundades år 1865 och har idag fler än 25 000 medlemmar i lokalföreningar runt om i landet. Det finns cirka 600 lokalföreningar i Sverige (Röda Korset u.å).
Lokalföreningarna har mycket gemensamt med varandra, men mer detaljerat så skiljer sig
aktiviteterna mycket från lokalförening till lokalförening. Av den anledningen har lokalföreningarna inte tagits med i de hittills gjorda klimatboksluten (Gripenberg 2021). För att ta med
lokalföreningarna krävs ett större underlag, vilket är syftet med det här arbetet. Utöver att arbeta med klimatbokslut belyser Röda Korset i sin årsberättelse från 2019 att de arbetar med alla globala hållbarhetsmål i tre dimensioner. I den första dimensionen ingår de mål som Röda Korsets arbete direkt bidrar till, och att de främst bidrar till en social hållbar utveckling. Den andra dimensionen berör de hållbarhetsmål som Röda Korset bidrar till genom sitt sätt att arbeta och bedriva
verksamheten på, men inte aktivt har som mål att bidra till. Den tredje dimensionen innefattar de
2 hållbarhetsmål som Röda Korset genom sitt arbete varken bidrar till att förbättra eller på något sätt motverkar i samband med deras verksamhet. (Röda Korset 2020).
Röda Korset publicerade rapporten The Cost of Doing Nothing (2019) där de belyser riskerna som kan uppstå i samband med klimatförändringarna om inte åtgärder vidtas för att motverka dem. De befarar bland annat att 200 miljoner människor kommer behöva humanitärt bistånd år 2050 på grund av klimatförändringarna. Det gör klimatfrågan till mycket prioriterad inom organisationen (International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies 2019). Genom att identifiera de aktiviteter som har en väsentlig klimatpåverkan, i relation till varandra kommer organisationen besitta underlag för att kunna göra relevanta åtgärder och således minska sitt klimatmässiga fotavtryck. Om fler
organisationer och företag tillämpar liknande utredning finns en god potential att utsläpp av växthusgaserna minskar.
1.1 Syfte och mål
Syftet med arbetet är att identifiera och kategorisera vilka aktiviteter Röda Korsets lokalföreningar bedriver som är av relevans att undersöka vid en framställning av ett klimatbokslut. Detta sker enligt Greenhouse Gas Protocol, Scope 3. Arbetar ämnar även till att ta fram en frågeenkät som Röda Korset kan skicka till olika lokalföreningar runt om i Sverige för att få en uppfattning om deras utsläpp, för att kunna göra ett klimatbokslut.
Syftet ska besvaras genom att uppfylla följande mål:
Det första målet är att identifiera vilka parametrar som Scope 3 innefattar enligt Greenhouse Gas Protocol. Det andra målet är att identifiera Röda Korsets lokalföreningars aktiviteter och med hjälp av Scope 3 kartlägga och kategorisera aktiviteterna. Slutligen ska en enkät skapas innehållande frågor som ger Röda Korset en uppfattning om lokalföreningarnas utsläpp, för att slutföra ett klimatbokslut.
3
2 Metod
För att besvara syftet utfördes en kartläggning av två lokalföreningars aktiviteter. Dessa
lokalföreningar valdes ut av kontaktpersonen på Röda Korset. Valet av lokalförening baserades bland annat på storlek för att undersöka eventuella skillnader i aktivitetsmönster. Således kan eventuellt utsläppen av växthusgaser vara olika stora. Röda Korset centralt, det vill säga Röda Korsets
huvudkontor i Stockholm, begärde att kartläggningen genomfördes enligt Greenhouse Gas Protocol Scope 3. Uppgiften samt intervjuobjekten tilldelades vid ett möte med Sophie Gripenberg (2021). För att kunna placera aktiviteterna Röda Korsets lokalföreningar bedriver i de olika kategorierna i Scope 3 genomfördes först en litteraturstudie samt intervjuer med personer som har ett övergripande ansvar vid respektive lokalförening.
2.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien syftar till att identifiera vilka parametrar som ingår i Greenhouse Gas Protocol, Scope 3 och det genomfördes genom att använda Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions (Greenhouse Gas Protocol 2013). Inledningsvis studerades tidigare arbeten och klimatbokslut som innefattar Scope 3 för att sedan fokusera mer på Scope 3 genom att studera instruktioner från Greenhouse Gas Protocol. Informationssökningen syftar även till att söka information för att kunna genomföra intervjuer.
Litteraturstudien och informationssökningen genomförs genom att söka information på olika databaser som Rednet (Röda Korsets egna intranät), Diva, Primo, Google Scholar. Sökord som nyttjades utan inbördes ordning är följande: Greenhouse Gas Protocol, Scope 3, Röda Korset, Intervjumetodik.
2.2 Intervjumetodik och kategorisering av aktiviteter
Kvalitativa intervjuer (se Bilaga 1 och 2) genomfördes med en ansvarig vid respektive lokalförening.
De ansvariga som intervjuades var Johanna Johnte som är verksamhetsansvarig vid Röda Korsets lokalförening i Örebro och Ulla-Britt Boström som är ordförande vid Röda Korsets lokalförening i Piteå. Syftet med intervjuerna var att kunna kartlägga lokalföreningarnas aktiviteter som orsakar utsläpp av växthusgaser. Den första intervjun genomfördes i samband med ett studiebesök i Örebro vilket skapade en naturlig miljö för intervjuobjektet. Intervjun med ordföranden i Piteå genomfördes via telefon då det saknades möjlighet att besöka lokalföreningen. En semistrukturerad intervjumetodik användes för att låta intervjuobjektet tala så fritt som möjligt men samtidigt garantera att liknande frågor behandlades vid samtliga intervjuer (Bryman 2018, 301). Inledningsvis ställdes öppet formulerade frågor för att sedan ställa frågor som kompletterade eller förtydligade informationen. I och med att verksamheterna skiljer sig åt så varierade några av frågorna. Efter intervjuerna
upprätthölls kontakten genom mailkommunikation där ytterligare frågor besvarades.
Informationen som samlades in vid intervjuerna gällande de aktiviteter som bedrivs vid respektive lokalförening jämfördes med kategorierna som ingår i Scope 3 enligt Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions (Greenhouse Gas Protocol 2013). Detta genomfördes genom att jämföra innebörden av varje kategori med samtliga aktiviteter som bedrivs vid respektive
lokalförening. De ihopparade aktiviteterna och kategorierna sammanställdes i en tabell. För att kunna genomföra kategoriseringen i enlighet med Greenhouse Gas Protocol i så stor utsträckning som möjligt beslutades att definiera den rapporterande verksamheten som Röda Korsets lokalföreningar.
Eftersom det är Röda Korset centralt som i realiteten genomför växthusgasrapporteringen är det de som definieras som den rapporterande verksamheten, om den sistnämnda definitionen hade följts hade inga av lokalföreningarnas aktivitetet platsat i Scope 3 kategorierna.
4 2.3 Framtagande av frågeenkät
Enkätfrågorna skapades dels baserat på hur aktiviteterna var placerade i de olika Scope 3
kategorierna, dels baserat på metoderna för hur växthusgasutsläppen beräknas enligt Greenhouse Gas Protocol (se Bilaga 3). Utöver det redan befintliga kategorierna så adderades en ny kategori, Kategori 0 (se tabell 2). Denna kategori skapades i syfte att lokalföreningarna inte ska behöva urskilja vilken aktivitet som gett upphov till utsläpp från fordonet, eftersom endast den totalt körda distansen och bränsleförbrukningen är dokumenterad. För att undvika svårigheter i samband med att kategorisera utsläppen från fordonet skapades kategori 0. I övrigt är frågorna uppdelade i sina ordinarie kategorier.
Frågorna formulerades så att de ska ge tillräckligt med information för att kunna beräkna
växthusgasutsläppen för respektive kategori. Det finns olika metoder för att beräkna utsläppen som uppkommer och det som skiljer dessa metoder åt är vilken indata som krävs för att genomföra beräkningarna. Vid framtagningen av frågeenkäten har de metoder som valts baserats på intervjuerna och den datan som bedöms vara lättillgängligast. För kategori 1, 3 och 5 applicerades suppliers- specific method där beräkningarna för mängden utsläpp som en viss inköpt vara ger upphov till är baserat på data från den specifika leverantören. Utöver detta baseras beräkningarna på kvantiteten av den köpta varan. Enkätfrågorna baserades på ekvation 1 från Greenhouse Gas Protocol (2013) (se Bilaga 3). För kategori 4, 6 och 7 applicerades distance-based method som är en metod där utsläppen beräknas baserat på ett fordons körda distanser samt utsläppsfaktorn som fordonet har. Frågorna baserades på ekvation 3 från Greenhouse Gas Protocol (2013) (se Bilaga 3). För kategori 8 applicerades asset-specific method som är baserad på bränslekonsumtionen som fordonet har
tillsammans med utsläppsfaktor samt mängd köldmedium, om sådan brukas. Enkätfrågorna baserades på ekvation 4, 5 och 6 från Greenhouse Gas Protocol (2013) (se Bilaga 3). För kategori 0 applicerades fuel based method där utsläppen beräknas baserat på mängden bränsle som fordonet har och frågorna baserades på ekvation 2 från Greenhouse Gas Protocol (2013) (se Bilaga 3). Detta kommer att utvecklas i kapitel 5.3 Sammanställning av frågeenkäten.
2.4 Avgränsningar
Enligt uppdragsgivaren Röda Korset tillhör lokalföreningarna Scope 3 medan huvudkontorets, alltså Röda Korset centralt, utsläpp ingår i Scope 1 och 2. Antalet lokalföreningar som studerades i detta arbete är två, en i Örebro och en i Piteå. Båda lokalföreningarna har ett fordon kopplat till
verksamheten och de driver en second hand-butik, därav baseras resultat på de förutsättningarna. De geografiska avgränsningarna som gjorts är dels att fokusera på Röda Korset Sverige, dels att fokusera på de aktiviteter som sker i anslutning till den utvalda lokalföreningen. Undantaget är dock transporter som sker mellan olika lokalföreningar i närområdet. Avgränsningen som gjorts gällande tidsaspekten är att fokusera på aktiviteter som skedde under verksamhetsår 2019 i syfte att få en mer realistisk bild då pandemin som bröt ut under år 2020 drabbade många aktiviteter som Röda Korsets lokalföreningar bedriver.
5
3 Greenhouse Gas Protocol
Greenhouse Gas Protocol ger genomgående och utvecklade standardiserade ramar för att beräkna och fastställa utsläpp av växthusgaser för olika verksamheter, exempelvis företag. Greenhouse Gas Protocol består av tre olika scopes där utsläpp av växthusgaser kategoriseras och behandlas beroende på var och hos vem i processen de uppstår. Utsläpp av växthusgaser som kommer från källor som ägs eller kontrolleras av den rapporterande verksamheten omfattas i Scope 1. Detta kan till exempel komma från förbränning av bränsle i pannor eller fordon (United States Environmental Protection Agency u.å). Scope 2 omfattar utsläpp från generering av förbrukad el, ånga, värme eller kylning enligt Greenhouse Gas Protocols standard. Dessa utsläpp, tillsammans med Scope 3, är indirekta utsläpp i förhållande till den rapporterande verksamheten. Detta på grund av att de sker som
konsekvens av den rapporterande verksamhetens aktiviteter, men de sker inte direkt av källor som ägs eller kontrolleras av den rapporterande verksamheten. Scope 3 innefattar de indirekta
växthusgasutsläppen som sker utanför verksamhetsgränserna (Greenhouse Gas Protocol 2015, 5).
3.1 Scope 3
Scope 3 består av 15 olika kategorier som delas upp i uppströms växthusgasutsläpp som sker innan den egna verksamheten och nedströms växthusgasutsläpp som sker efter den egna verksamheten.
Kategorierna som berör uppströms utsläpp av växthusgaser är följande (Greenhouse Gas Protocol 2013):
1. Köpt gods och tjänster
Här inkluderas de inköpta varor och tjänster som inte täcks av kategori två till åtta.
2. Kapitalvaror
Det är utsläpp som kommer från verksamhetens användning av kapitalvaror alltså de varor som används av företaget för att till exempel kunna tillverka en produkt eller erbjuda en tjänst.
3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
Denna kategori berör utsläpp relaterade till produktion av bränsle och energi som köps av den rapporterande verksamheten. Alltså innefattar det inte utsläppen som uppstår vid
förbrukning.
4. Uppströms transport och distribution
Transport som sker av fordon som inte ägs eller hyrs av verksamheten. Här inkluderas transport av varor och gods med till exempel tåg, sjöfart och flyg.
5. Avfall som genererats av verksamheter
Det är endast avfallshantering av tredje part som ingår i Scope 3. Det innefattar fast avfall samt avloppsvatten. Här inkluderas alla framtida utsläpp som kommer från avfallet som genererades under rapporteringsåret.
6. Affärsresor
Här inkluderas affärsresor som genomförs av anställda i verksamheten med fordon som ägs av tredje part. Exempelvis flyg- och tågresor samt affärsresor i privatägda bilar.
7. Anställdas pendling
Denna kategori innefattar anställdas resor mellan arbetet och hemmet.
8. Uppströms leasade tillgångar
Denna kategori är ämnad för de verksamheter som är leasetagare. Beroende på hur verksamheten definierar och använder de leasade tillgångarna faller de in i Scope 3.
Kategorierna som berör nedströms utsläpp av växthusgaser är följande (Greenhouse Gas Protocol 2013):
9. Nedströms transport och distribution
I kategori nio ingår de utsläpp som uppstår i samband med transporter och distribution av fordon som inte ägs av den rapporterande verksamheten och som sker efter att varan eller tjänsten har sålts. Exempel är leveranstransport.
6 10. Bearbetning av sålda produkter
Här inkluderas bearbetning av sålda mellanprodukter. Det innefattar utsläppen från de produkter som den rapporterande verksamheten säljer och sedan behöver bearbetas.
11. Användning av sålda produkter
Här inkluderas de utsläpp som uppstår vid användning av varan eller tjänsten under hela livslängden. Utsläppen som uppstår kategoriseras som direkta och indirekta kopplat till varan eller tjänsten.
12. Slutbehandling av sålda produkter
Utsläpp som uppstår vid avfallshantering och behandling av sålda produkter. Det kräver att antaganden om hur konsumenter tros agera vid tillfället då produkten tas ur bruk.
13. Nedströms leasade tillgångar
Nedströms leasade tillgångar inkluderar de utsläpp som sker när verksamheten agerar som leasegivare.
14. Franchiser
De utsläpp som kommer från franchiseföretag ingår i denna kategori. Franchiseföretag är de som får sälja andra företags varor och tjänster vid en viss plats.
15. Investeringar
De utsläpp som associeras med verksamhetens investeringar, de kan vara vinstdrivande och icke vinstdrivande investeringar. Kategori 15 är främst anpassad för finansinstitut.
7
4 Beskrivning av lokalföreningarna
Klimatpåverkan undersöktes vid två olika lokalföreningar. Den ena lokalföreningen ligger i Örebro och tillhör de större lokalföreningarna som Röda Korset har. Den andra lokalföreningen ligger i Piteå.
Lokalföreningen i Piteå är något mindre än den i Örebro, men klassas fortfarande som medelstor i förhållande till övriga lokalföreningar runt om i Sverige.
4.1 Röda Korset Örebro
Örebro lokalförening består av tre verksamheter som slagits samman, Örebro, Olaus Petri och Lillkyrka. En stor del av verksamheten är de två second hand-butikerna i Marieberg och Wadköping.
Marieberg är en tätort utanför Örebro, där Röda Korsets second hand finns på en handelsplats tillsammans med bland annat IKEA, Rusta, K-rauta och Blomsterlandet. Butiksytan i Marieberg är cirka 1000 kvadratmeter och lagerlokalen cirka 400 kvadratmeter. I Wadköping är butiken betydligt mindre, 28 kvadratmeter. (Johnte, 2021) Örebros lokalförening har även en lokal i centrala Örebro som kallas för Mötesplatsen. Här bedrivs språkcafé, ungdomsverksamhet och förvaring för första hjälpen-gruppens material. På språkcafet bjuds det på fika och det är möjligt att lämna in gåvor där som sedan körs till second hand-butiken Marieberg.
På Röda Korset arbetar en hel del volontärer som inom organisationen benämns som frivilliga. Enligt Johnte (2021) tar de även emot personer som arbetstränar eller gör samhällstjänst. De frivilliga hjälper till med allt möjligt. Det finns även ett par anställda, exempelvis intervjuobjektet Johanna Johnte själv som är verksamhetschef, och en chaufför. Chauffören kör lokalföreningens leasade fordon, en lätt lastbil. Den har utgångspunkt i Marieberg och används bland annat för att leverera sålda möbler hem till kunder, åka till återvinningen och hämta upp gåvor hos företag och privatpersoner. Lastbilen används inte som skjuts, utan de frivilliga pendlar med lokaltrafik eller privata fordon till och från Röda Korset. När de frivilliga ska transportera sig “i tjänsten”, exempelvis till ett evenemang som Röda Korset ska närvara på, så använder de lokaltrafik eller privata fordon. De har rätt att ta ut reseersättning för både de resor som gjorts med lokaltrafik och med eget fordon, men enligt Johanna Johnte (2021) så är det inte så många som gör det. På grund av det är det svårt att veta exakt hur många mil som frivilliga transporterar sig “i tjänst”.
Varje år går en fyra dagar lång hästtävling av stapeln i Segersjö, cirka 40 kilometer från Marieberg, där Röda Korset ställer upp en Pop Up-butik. Lastbilen går dit två gånger tur och retur för att leverera varor som ska säljas. De frivilliga som är där och jobbar tar sig dit på egen hand, och reser dit tur och retur varje dag som tävlingen är (Johnte 2021).
Lokalföreningen i Örebro har ett samarbete med H&M. Örebro använder sin lastbil för att åka och hämta kläder och attiraljer i Eskilstuna och vid huvudkontoret på Sergels Torg. De hämtar varor som har produktionsfel eller inte gått att sälja från H&M-butikerna. Detta sker mellan fem och sex gånger per år. Marieberg delar gåvorna med andra lokalföreningar som Västerås, Ludvika, Katrineholm och Eskilstuna. Örebro har också ett samarbete med företaget Inrego som köper in, renoverar och säljer vidare begagnad elektronik. Inrego finns i Täby utanför Stockholm men har ett bord i butiken i Marieberg med telefoner, iPads och datorer som går att beställa i butiken. Den beställda varan skickas sedan från Täby till butiken i Marieberg så att kunden får hämta ut varan där, och Röda Korset får provision per såld vara. Alla datorer och TV-apparater som finns på kontoret i Marieberg kommer från Inrego. (Johnte 2021)
Röda Korset skickar kläder till Tyskland, till ett företag som heter Texaid. Det är de kläder, skor, bälten och väskor som inte har blivit sålda i butikerna. Även trasiga kläder går bra att skicka, men inte något som luktar illa eller är kontaminerat. Runt om i Sverige finns 13 depåer där lokalföreningar kan lämna säckar med kläder för att skickas till Texaid, varav Marieberg är en utav dem. Röda Korsets lokalföreningar benämner dessa säckar som “blå säckar”. Enligt Johnte (2021) så hjälper Röda Korset
8 Örebro även andra lokalföreningar genom att med sin lastbil åka och hämta deras säckar med kläder som ska till depån. Den hämtar regelbundet säckar i Västerås, var tredje vecka, och Eskilstuna två gånger per månad. Utöver det hämtar lastbilen säckar i Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Fröby, Kumla och Karlskoga, men det sker inte regelbundet. Det finns inte statistik på hur många av de blå säckarna som kommer från vilken lokalförening. När depån i Marieberg börjar bli full så beställs en stor lastbil som kommer och hämtar upp säckarna och kör dem till Tyskland. För att lasta lastbilen kommer ofta frivilliga från Västerås och hjälper till, som tack bjuds de på lunch. Det sker vanligtvis fem eller sex körningar till Tyskland per år.
Texaid är ett zero waste-företag som antingen säljer kläderna de får in eller återvinner tyget. Vid återvinningen mals kläderna ner i tre omgångar och blir till exempelvis filtar eller isolering. Dammet som skapas i samband med återvinningen går till pappersmassefabriker eller bränns och omvandlas till energi. Det som inte går att sälja eller inte går att skicka i säckar till Texaid i Tyskland körs till Atleverkets återvinningscentral för att återvinnas. Röda Korsets lastbil kör dit i snitt en och en halv gånger per vecka. (Johnte 2021) De böcker som inte säljs slängs i en container utanför butiken i Marieberg och hämtas av företaget Pre Zero. På Mellringe Återvinningscentral i Örebro finns något som kallas Åternyttan, vilket är ett rum på centralen som olika organisationer turas om att bemanna.
Här kan folk lämna in saker som skulle kunna säljas eller användas av organisationerna i stället för att slängas. Röda Korset bemannar Åternyttan cirka 12 veckor om året och under en bemanningsvecka åker Röda Korsets lastbil mellan återvinningscentralen och butiken i Marieberg ungefär tio gånger, tur och retur (Johnte 2021). Ett flödesschema går att återfinna i figur 1 där flödet till och från Marieberg samt mellan olika verksamheter som lokalföreningen bedriver har illustrerats. Dubbelpilarna
representerar transporter som sker tur och retur. De gula enkelpilarna representerar flödet av energi som förbrukas av de lokalerna som nyttjas av Röda Korset Örebro.
Figur 1. Flödesschema över lokalföreningens verksamhet i Örebro.
4.2 Röda Korset Piteå
Röda Korset Piteå består främst av en second hand-butik som ligger i centrala Piteå. Butiken är cirka 400 kvadratmeter stor (Boström 2021). Lokalföreningen äger en minibuss som används bland annat till att leverera sålda möbler till hem kunder, åka till återvinningen och hämta upp gåvor hos kunder.
Även lokalföreningen i Piteå tar emot personer som arbetstränar eller gör samhällstjänst. Majoriteten av de frivilliga pendlar till och från Röda Korset med egna fordon. Vissa av de som arbetstränar bor på gruppboende och de åker ofta färdtjänst till lokalföreningen. När de frivilliga ska transportera sig “i tjänsten” så använder de också lokaltrafiken eller privata fordon. De har rätt att ta ut ersättning för både de resor som gjorts med lokaltrafik och eget fordon, men enligt ordförande Ulla-Britt så är det inte heller så många i Piteå som gör det.
9 Det finns en sygrupp tillhörande Röda Korset Piteå som träffas någon gång i veckan i Samvaron, en lokal som ägs av kommunen. Allt som stickas eller sys av sygruppen säljs i second hand-butiken och alla garner och tyger som används kommer in som gåvor. Dock har lokalföreningen köpt in
symaskiner för att kunna sy. Hantverket kan också komma att användas som lottovinster som skänks från Röda Korset Piteå till Majblomman och Lions Club. Vidare har Röda Korset hjälpt till på en flyktingförläggning. Från 2016 till 2019 samarbetade Migrationsverket med Pite Havsbad, då deras lokaler fungerade som flyktingförläggning under vintrarna. Här bodde 600–800 flyktingar. Röda Korset höll då i olika aktiviteter som dans, målning och språkcafé (Boström 2021).
Röda Korset hjälper även till på landstingets sjukhustransport som går mellan Piteå och Sunderbyn.
Enligt Boström (2021) behöver invånarna i Piteå åka till Sunderby Sjukhus, som ligger mellan Luleå och Boden, för att träffa specialistläkare eftersom det inte finns närmare. Det finns en buss som går tur och retur Piteå-Sunderbyn tre gånger per dag på veckodagar, som landstinget bekostar. Denna buss brukar alltid vara bemannad av en frivillig från Röda Korset för att finnas till hands om någon
behöver hjälp med något eller bara vill ha någon att prata med under resan. De brukar också hjälpa till att visa vägen väl framme på Sunderby sjukhus. Röda Korset Piteå jobbar också med stödverksamhet, detta innebär att de besöker äldre människor som lever ensamma i lägenheter centralt i Piteå eller på ett äldreboende. Varje år hålls en julmarknad på första advent då Röda Korset Piteå deltar genom att sälja hantverk och bakverk.
När butiker eller företag, exempelvis H&M, har något som inte går att sälja brukar det skänkas till Röda Korset. Det är dock inget som sker regelbundet, utan då tillfälle uppstår. Liknande gäller även om en butik går i konkurs, det som inte kunnat säljas på konkursutförsäljning går ofta till Röda Korset. Röda Korset Piteå har ingen egen depå med säckar som ska skickas till Texaid i Tyskland, utan skickar i stället sina säckar till närmaste depå som finns fem mil bort i Luleå. De använder sin buss för att transportera säckarna, vilket sker två till tre gånger i månaden. Det brukar skicka ungefär 80 säckar per gång. Det som inte hamnar i de blåa säckarna körs till återvinningscentralen
Bredviksberget. Det brukar ungefär bli två körningar dit per vecka (Boström 2021). Ett flödesschema går att återfinna i figur 2 där flödet till och från second hand-butiken samt mellan olika aktiviteter har illustrerats. Dubbelpilarna representerar transporter som sker tur och retur. De gula enkelpilarna representerar flödet av energi som förbrukas av de lokalerna som nyttjas av Röda Korset Piteå.
Figur 2. Flödesschema över lokalföreningens verksamhet i Piteå.
10
5 Resultat och analys
Resultaten presenteras i två delar. Del ett i en tabell där Scope 3 kategorierna parades ihop med aktiviteter som respektive lokalförening bedriver, se kapitel 5.1 Scope 3 och lokalföreningarnas aktiviteter, tabell 1. Del två presenteras i en tabell med enkätfrågorna som skapades för att kunna samla in nödvändig information för att genomföra ett klimatbokslut presenteras, se kapitel 5.2 Frågeenkät, tabell 2.
5.1 Scope 3 och lokalföreningarnas aktiviteter
Resultatet som tagits fram presenteras i tabell 1 där varje kategori i Scope 3 listas tillsammans med de aktiviteter som lokalföreningarna bedriver och som parats ihop med respektive kategori. För en mer detaljerad beskrivning se kapitel 2 Metod. De kategorier som är märka med “-” innebär att det inte bedrivs någon aktivitet vid lokalföreningen som platsar in i den kategorin.
Tabell 1. Scope 3 kategorier Röda Korset Örebros och Röda Korset Piteås aktiviteter.
Aktiviteter:
Scope 3 kategori: Röda Korset Örebro Röda Korset Piteå
Uppströms
Kategori 1: Köpt gods och tjänster Inköp av kontorsmaterial, kaffe, fika, datorer, arbetskläder
Inköp av datorer, fika, symaskiner, bussen
Kategori 2: Kapitalvaror - -
Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
Butikens elförbrukning, bränsle till lastbilen Butikens elförbrukning, bränsle till bussen
Kategori 4: Uppströms transport och distribution
Leverans av varor/tjänster (kategori 1), kunder som lämnar in gåvor, lastbilen som hämtar gåvor från H&M och privatpersoner
Leverans av varor/tjänster (kategori 1), kunder som lämnar in gåvor, bussen som hämtar gåvor från företag och privatpersoner
Kategori 5: Avfall som genererats av verksamheter
Avfallshanteringen på Atleverket Avfallshanteringen på Bredviksberget
Kategori 6: Affärsresor Resor under arbetstid, exempelvis till hästtävlingen i Segersjö
Resor under arbetstid, exempelvis till Pite Havsbad eller hembesöken hos ensamma
Kategori 7: Anställdas pendling Anställdas och frivilligas pendling Anställdas och frivilligas pendling Kategori 8: Uppströms leasade tillgångar Användning av lastbilen, skrivaren,
kassaapparaten
-
Nedströms
Kategori 9: Nedströms transport och distribution
Hemkörning av köpta varor till kunder, leverans av köpta Inrego-produkter till Marieberg, körning av blåa säckar till Tyskland
Hemkörning av köpta varor till kunder, körning av blå säckar till Luleå
Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter - -
Kategori 11: Användning av sålda produkter Upphämtning av säckar hos andra lokalföreningar
-
Kategori 12: Slutbehandling av sålda produkter - -
Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar - -
Kategori 14: Franchiser - -
Kategori 15: Investeringar - -
11 5.1.1 Scope 3 kategori 1–8 Örebro och Piteå
Kategori 1
Den rapporterande verksamheten har ersatts med lokalföreningen och således är det utsläppen som genereras av varor som lokalföreningen köper in. Båda verksamheterna köper in varor för att kunna bedriva verksamheten.
Kategori 2
Varken lokalföreningen i Örebro och Piteå har några kapitalvaror. De produkter som
lokalföreningarnas frivilliga tillverkar är handgjorda och utrustningen som krävs för att bedriva verksamhet täcks av gåvor från privatpersoner och företag. Därav finns det inga aktiviteter som platsar i kategori 2.
Kategori 3
Enligt Greenhouse Gas Protocol ska utsläppen av den rapporterande verksamheten köpta bränsle- och elproduktion räknas här, det vill säga Röda Korset centralts bränsle- och elproducenters utsläpp per producerad kilowattimme. I stället har lokalföreningens elleverantör räknats här, eftersom den inte passar in i någon av de andra kategorierna för Scope 3. Gällande båda lokalföreningarna så går utsläppen som fordonen genererar att täcka upp genom att placera aktiviteten i andra kategorier. För att energiförbrukningen och samtliga aktiviteter som inkluderar bränsleförbrukning ska inkluderas placeras dessa i kategori 3.
Kategori 4
Gåvorna som lokalföreningarna tar emot körs dit av privatpersoner eller hämtas upp av
lokalföreningarna hos privatpersoner eller företag. Detta gäller för både Örebro och Piteå. Sett utifrån Röda Korset centralt är detta transporter som sker utanför den egna verksamhetsgränsen, så därför placeras den i Scope 3, kategori 4. I och med att pengarna som Röda Korsets lokalföreningar tjänar när de säljer gåvorna delvis går till att bistå med förnödenheter i hela Sverige och världen, inte bara till lokala verksamheter så hamnar dessa bedöms dessa aktiviteter som uppströms om den
rapporterade verksamheten (Röda Korset, 2019).
Kategori 5
I kategori 5 ingår de gåvor som tas emot av respektive lokalförening men rensas bort och återvinns.
Detta bedöms vara uppströms i kedjan för att det är gåvor som inte kan bidra till verksamheten men som lokalföreningarna måste hantera och köra till återvinningscentraler. Dock ingår inte de kläder som direkt sorteras till de blå säckarna och skickas till Tyskland i denna kategori, eftersom de enligt avfallsdefinitionen klassas som biprodukt.
Kategori 6
Anställda och frivilliga vid lokalföreningen i Örebro genomför resor under “arbetstid” för olika ändamål, exempelvis transporter mellan de olika second hand-butikerna. Det sker även transporter i samband med olika aktiviteter, till exempel så upprättar lokalföreningen en pop-up butik i Segersjö.
Det sker även längre affärsresor av anställda till exempelvis Stockholm. Lokalföreningen i Piteå utför också resor i samband med transporter mellan olika aktiviteter som hembesök och julmarknad.
Kategori 7
I denna kategori ingår frivilligas pendling. Pendlingen som genomförs i Örebro sker främst med privata fordon samt lokaltrafik. I Piteå sker pendlingen främst med privata fordon men det sker även resor med färdtjänst.
Kategori 8
Denna kategori innefattar leasade tillgångar som leasas av den rapporterande verksamheten men som inte räknas in i Scope 1 och 2. Därav räknas de leasade tillgångarna lokalföreningen har in i kategori 8. Lokalföreningen i Örebro leasar sin lätta lastbil, kassaapparaten och sin kopieringsmaskin. Vad gäller lokalföreningen i Piteå är inga tillgångar leasade.
12 5.1.2 Scope 3 kategori 9–15 Örebro och Piteå
Kategori 9
Kategori 9 innefattar transporter som genomförs av fordon som inte ägs av den rapporterande verksamheten. Lokalföreningen i Örebro erbjuder tjänsten att köra hem köpta varor till kunden. Det sker även transporter i samband med att kunder beställer produkter av Inrego och de skickas till lokalföreningen i Örebro. I och med att det finns en depå i Örebro ingår den inköpta frakten av blå säckar till Tyskland i denna kategori. Lokalföreningen i Piteå erbjuder också tjänsten att köra hem köpta varor till kunden. Eftersom Piteå inte har en egen depå kör de blå säckarna till Luleå. Dessa transporter ingår i kategori 9 dels för att fordonen inte ägs av Röda Korset centralt, dels för att de sker efter att varorna lämnar lokalförening, antingen till en privatperson eller till återvinning.
Kategori 10
De produkter som den rapporterande verksamheten säljer har valts att tolkas som de produkter som lokalföreningarna säljer för att de ska ingå i växthusgasrapporteringen. För det första säljer inte second hand-butikerna de typer av varor som generellt sett kräver bearbetning. För det andra så hamnar de varor som lokalföreningarna sålt hos privatpersoner, och efter att en vara är såld är det omöjligt att veta vad som händer med den. Svårigheten med att lokalisera vad kunden gör med varan beror dels på att second hand-butiken säljer så mycket olika varor. Därför blir denna kategori tom för båda lokalföreningarna.
Kategori 11
Kategorin innefattar produkter och tjänster som den rapporterande verksamheten säljer, vilket valts att tolkas som de produkter och tjänster som lokalföreningarna säljer. Lokalföreningen i Örebro säljer tjänsten att åka och hämta blå säckar hos andra närliggande lokalföreningar vilket tagits i beaktande, dock Piteå har ingen aktivitet som platsar i denna kategori.
Kategori 12
Likt tidigare har den rapporterande verksamheten ersatts med lokalföreningarnas verksamhet. Likt de föregående kategorierna är det även på denna kategori väldigt svårt att veta vad som händer med produkterna efter att det sålts till privatpersoner, och därmed är också denna kategori tom för båda lokalföreningarna.
Kategori 13
Det finns inga aktiviteter som platsar i kategori 13, eftersom ingen av lokalföreningar erbjuder tjänsten att leasa.
Kategori 14
Franchise är inte heller något som lokalföreningarna erbjuder eller bedriver.
Kategori 15
Lokalföreningarna har inga investeringar. Möjligtvis skulle lokalerna, om de vore köpta kunna ses som investeringar men i både Örebros och Piteås fall så hyrs lokalerna.
13 5.2 Jämförelser mellan lokalföreningarna
De likheter som tabell 1 påvisar är att båda lokalföreningarna bedriver aktiviteter som platsar i Scope 3 kategorierna 1, 3–7 och 9. Lokalföreningarna bedriver liknande typer av verksamheter, vilket innebär att växthusgasutsläppen kommer från liknande källor. Detta går exempelvis att återfinna i samband med att lokalföreningarna har en second hand-verksamhet. Ett exempel är att båda lokalföreningarna måste göra sig av med gåvor som de inte kan sälja och då uppstår transporter.
Lokalerna behöver förses med el och frivilliga behöver pendla till och från second hand-butikerna.
Det finns även gemensamma utsläppskällor i samband med att lokalföreningarna har fordon kopplade till verksamheten. Det innebär förbränning av bränsle samt utsläppen som uppstod vid produktion av fordonen. Båda lokalföreningarna bedriver flera typer av verksamheter utöver second hand-butiken (se kapitel 4 Beskrivning av lokalföreningarna) där transporter till och från aktiviteterna är en gemensam utsläppskälla av växthusgaser.
I resultatet (tabell 1) framgår det även att aktiviteter som lokalföreningarna bedriver skiljer sig åt, trots att de parats ihop med samma Scope 3 kategorier. Det beror på att lokalföreningarnas
verksamheter är formade efter vilket behov och efterfrågan som finns. Till exempel hästtävlingen som lokalföreningen i Örebro är delaktiga i, medan en sådan typ av aktivitet inte finns i Piteå. De Scope 3 kategorierna som skiljer sig åt är kategori 8 och 11. Anledningen till att det uppstår en skillnad är dels är för att lokalföreningen i Örebro är större och har en depå som erbjuder tjänster kopplat till det, dels för att de har valt att leasa deras fordon i stället för att köpa det. Dock uppstår ingen skillnad i vilken utsläppskälla som växthusgaserna kommer ifrån varken om aktiviteterna skiljer sig åt eller om kategorierna skiljer sig åt. Det som kan variera är mängden utsläpp. En anledning till att de inte finns större skillnader mellan de olika lokalföreningarna är att de är relativt lika i storlek i förhållande till lokalföreningar som inte har en second hand-butik eller ett fordon kopplat till verksamheten.
Olika aktiviteter som lokalföreningarna bedriver ger olika stort upphov till utsläpp av växthusgaser.
Lokalföreningarna tar emot väldigt många gåvor och måste således göra sig av med de som inte går att sälja. Det ger upphov till växthusgasutsläpp i samband med transport av varorna samt när det återvunna materialet bearbetas. Röda Korsets lokalföreningar ser till att allt material som kan
återvinnas gör det medan samma garanti inte finns i samband med att privatpersoner själva gör sig av med material som de inte behöver. Dock går det inte att avgöra hur stor mängd växthusgaser som detta ger upphov till i förhållande till resterande aktiviteter i och med att det inte finns någon insamlade data. Mängden transporter som lokalföreningarna som äger ett fordon ger upphov till är dock något som bedöms vara viktigt att undersöka i ett klimatbokslut baserat på en stor majoritet av aktiviteterna innefattar transporter. Detta innefattar dels transporter med fordonet som är kopplat till verksamheten, dels transporter med privata fordon. Resor med kollektivtrafik bedöms inte lika relevant att studera närmare då den inte används i lika stor utsträckning samt att kollektivtrafiken inte endast beror på Röda Korsets verksamhet.
5.3 Sammanställning av frågeenkäten
Frågeenkäten framställs utifrån enligt kategorierna som ingår i Scope 3 och som har blivit hopparade med aktiviteter som lokalföreningarna bedriver. Undantaget är kategori 0 som samlar alla frågor som är relaterade till ett fordon som ägs eller leasas av lokalföreningen. För ett mer detaljerat
tillvägagångssätt (se kapitel 2 Metod). Frågeenkäten är utformad enligt att den som besvarar den, först besvarar varje fråga per kategori i kursiv stil med ja eller nej. Om svaret är ja så ska även
följdfrågorna besvaras. Frågan avser det år för vilket klimatbokslutet utförs, och svaret ska då exempelvis innehålla endast den färdande distansen för det rapporterade året. Frågeenkäten går att återfinna i tabell 2. Enkät ämnar samla in den information som krävs från lokalföreningarna angående deras aktiviteter för att kunna gör ett fullständigt klimatbokslut med alla Scopes inräknade.
14 Tabell 2. Frågorna som är skapade för att samla in nödvändig information för att kunna genomföra ett klimatbokslut. Frågorna är ordnade efter kategorierna i Scope 3 med undantaget kategori 0.
Kategori 0: Fordon
Äger lokalföreningen ett fordon?
● Hur stor är bränslekonsumtionen i liter?
● Vad är utsläppsfaktorn för bränslet?
Leasar lokalföreningen ett fordon?
● Hur stor är bränslekonsumtionen i liter?
● Vad är utsläppsfaktorn för bränslet?
Kategori 1: Köpt gods och tjänster
Köper lokalföreningen in varor och tjänster?
- Vilka leverantörer får ni varor/tjänster från?
- Vilka typer av varor har köpts in?
- Hur stora kvantiteter har köpts per typ av vara?
- Hur stora är växthusgasutsläppen från vaggan till (eran) port per typ av vara?
Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Äger/hyr lokalföreningen en lokal?
● Hur många kilowattimmar el konsumeras i lokalen per år?
● Hur stort är er elleverantörs utsläpp per producerad kilowattimme?
Kategori 4: Uppströms transport och distribution Lämnar kunder in gåvor till er?
● Hur många kunder lämnar gåvor hos er (på ett ungefär)?
● Vilken är den genomsnittliga färdande distansen för kunder för att lämna in gåvor hos er?
● Vilken är den genomsnittliga utsläppsfaktorn för en personbil?
Kategori 5: Avfall som genererats av verksamheter Lämnar lokalföreningen avfall på en återvinningscentral?
● Hur många ton avfall av respektive sort skickas till soptipp/återvinningscentral (plast, glas, textil, osv)?
● Vad är utsläppsfaktorn för avfallshantering per sort och per ton?
Kategori 6: Affärsresor
Gör lokalföreningen tjänsteresor? Till detta räknas även resor som frivilliga gör för Röda Korsets räkning.
● Vilken är distansen som frivilliga har använt eget fordon för att transportera sig?
● Vilken är det genomsnittliga utsläppsfaktorn för en personbil?
● Vilken är den totala resta distansen med varje färdmedel?
Båt:
Utsläppsfaktor båt:
Buss:
Utsläppsfaktor buss:
Tåg:
Utsläppsfaktor tåg:
Flyg:
Utsläppsfaktor flyg:
Bil (taxi):
Utsläppsfaktor bil:
15 Fortsättning på tabell 2.
Kategori 7: Anställdas pendling
Har lokalföreningen anställda eller frivilliga som pendlar till lokalföreningens lokal?
● Vilken är den totala färdande distansen av anställda/frivilliga i eget fordon/färdtjänst?
● Vilken är det genomsnittliga utsläppsfaktorn för en personbil?
● Vilken är den totala färdande distansen av anställda/frivilliga i lokaltrafiken?
Tåg:
Utsläppsfaktor tåg:
Båt:
Utsläppsfaktor båt:
Buss:
Utsläppsfaktor buss:
Spårvagn:
Utsläppsfaktor spårvagn:
Tunnelbana:
Utsläppsfaktor tunnelbana:
Kategori 8: Uppströms leasade tillgångar Har lokalföreningen några leasade tillgångar?
● Vad är utsläppsfaktorn (för exempelvis elförbrukning) vid användning av dessa tillgångar?
● Hur många timmar har den använts?
Kategori 9: Nedströms transport och distribution Köper lokalföreningen in körningar?
● Vilken är distansen för körningen som köpts?
● Vilken är fordonets utsläppsfaktor?
För att inte räkna samma utsläpp flera gånger har det plockats särskilda delar ur vissa Scope 3 kategorier som sammanställts i en ny kategori, som valts att kallas för kategori 0. Dels är det
lokalföreningarnas utsläpp från fordonets bränsleförbrukning i kategori 2 som hade räknats dubbelt i och med att lokalföreningarnas fordons utsläpp också räknas med i andra kategorier, beroende på vilken aktivitet som det är kopplat till. Eftersom de båda lokalföreningarna som undersökts har haft svårt att specificera exakt hur långa körda distanser som hör till vilka aktiviteter så har allt som har med fordonets körsträcka att göra slagits samman till kategori 0. Denna kategori har då tagit utsläpp som annars hade räknats i kategori 3, 4, 6, 8, 9 och 11.
I övrigt är frågorna uppdelade i sina kategorier och skapade efter vad Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions (2013) påstår behövs veta för att räkna ut utsläpp per aktivitet.
16
6 Diskussion
Under processen då resultatet togs fram uppstod viss problematik och svårigheter. Detta presenteras nedan tillsammans med förbättringsförslag som syftar till att få ett mer detaljerat och trovärdigt resultat.
6.1 Greenhouse Gas Protocol:s riktlinjer
Greenhouse Gas Protocol är egentligen skapat för producerande verksamheter, och därmed uppstår komplikationer med att placera en second hand-butiksaktiviteter i de olika Scope 3 kategorierna.
Detta på grund av att en second hand-butik och ett producerande företags aktiviteter skiljer sig avsevärt. Av den anledningen behövdes vissa anpassningar och tolkningar göras för att kunna placera alla aktiviteter i Scope 3 kategorier (se kapitel 2 Metod). Målet var att kunna placera alla aktiviteter för att få ett så fullständigt underlag till ett framtida klimatbokslut som möjligt, inte att exakt följa riktlinjerna från Greenhouse Gas Protocol. Ett exempel på där riktlinjerna inte gått att följa till fullo går att återfinna i kategori 3, energi- och bränslerelaterade aktiviteter som köps av den rapporterande verksamheten men som inte räknas in i Scope 1 och 2. Ett flertal kategorier blev tomma eftersom Röda Korset inte har den typen av aktiviteter som platsar, exempelvis kategori 12–15.
Vidare fanns svårigheter i samband med att kartlägga exakt vilken typ av aktivitet som ger upphov till vilket utsläpp och till vilken lokalförening. Exempel på utsläpp som är svåra att para ihop med en specifik aktivitet är transporter som fyller olika syften. Lokalföreningarna har data på hur långt fordonet kör per år samt mängden inköpt bränsle, men det finns ingen information om vilka aktiviteter som är kopplade till vilka körsträckor. Det kan vara så att det sker transporter som fyller flera syften, till exempel att åka till återvinningen och samtidigt lämna en vara hos en kund som ytterligare försvårar kartläggningen av aktiviteter kopplade till utsläppen. Det går att se vilka aktiviteter som finns men inte hur stora utsläpp som är kopplade till varje aktivitet. För att kunna kartlägga vilka aktiviteter som är kopplade till vilka sträckor krävs att fordonets transporter studeras noga. Dock uppstår frågan om resultatet som en kartläggning av körsträckor ger upphov till är värt den typen av arbete som krävs eller om det går att dra liknande slutsatser eller vidta rätt åtgärder utan att genomföra undersökningen. Den totala miljöpåverkan som fordonet ger upphov i samband med en kartläggning kommer bli samma utan att de olika sträckorna kategoriseras. Men om Röda Korset vill veta vilka typer av aktiviteter som kräver att fordonet brukas och hur mycket växthusgaser som släpps ut i samband med aktiviteterna behöver en kartläggning enligt ovan genomföras.
Ett exempel på utsläpp som är svåra att koppla till en viss lokalförening är de som uppstår i samband med att lokalföreningarna tar emot och skickar säckarna vidare till Tyskland. Eftersom det inte finns någon information kring hur många säckar som kommer från de olika lokalföreningarna. Till depån i Luleå är det lokalföreningen i Luleå och Piteå som kör sina säckar, eventuellt ännu fler. Till depån i Örebro är det Örebro själva, Eskilstuna, Västerås, med flera. Det uppstår samma typ av problem som tidigare nämndes kring körsträckor kopplade till olika lokalföreningar, vad hör till vem? Vilka utsläpp är vems? Det som där skulle kunna göras är antingen att börja föra statistik på hur mycket de olika lokalföreningarna skickar till depåerna, eller att allokera en viss andel av säckarna till varje
lokalförening baserat på en uppskattning om hur mycket de skickar. Det innebär alltså exempelvis att två tredjedelar av säckarna som räknas på depån i Örebro kommer från Örebro själva, att en sjättedel är från Eskilstuna och en annan sjättedel från Västerås. Ytterligare ett alternativ är att räkna alla säckar till lokalföreningen som har depån. Den lokalföreningen får då ett större utsläpp än de som inte har en depå, vilka i stället får minskat utsläpp, men det totala utsläppet från Röda Korset Sverige har varken ökat eller minskat. Valet får därmed göras baserat på hur detaljerat Röda Korset vill göra klimatbokslutet och hur mycket resurser i form av tid och pengar de har för att undersöka detta.
