• No results found

Olika alternativ vid störsättning, Vägverket produktion, drift

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Olika alternativ vid störsättning, Vägverket produktion, drift"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2009:003 YTH

E X A M E N S A R B E T E

Olika alternativ vid störsättning, Vägverket produktion, drift

Robert Chlot

(2)

Förord

Jag vill börja med att tacka Tore Lindbäck, Robert Nyhlén och Lasse Ericsson för att ni gav mig chansen att få göra min praktik hos er på Vägverket produktion, numera Svevia. Jag kommer i rapporten att använda mig av det ”gamla” namnet Vägverket produktion eftersom det var det gällande namnet på företaget under min praktiktid. Vägverket produktion bytte namn till Svevia i samband med bolagiseringen vid årsskiftet 2008-09.

Praktiktiden har gett mig erfarenhet och jag har haft förmånen att få vara delaktig i flera olika typer av projekt i olika delar av länet.

Robert Chlot

Luleå

2009-02-15

(3)

Sammanfattning

I kursen ABY 005, verksamhetsförlagd utbildning ingår det även att göra ett examensarbete som är kopplat till ett problem eller behov inom det företag som man gör sin praktik på. Jag har gjort min verksamhetsförlagda utbildning hos Vägverket produktion i Luleå.

Jag har i mitt examensarbete undersökt två olika alternativ för störsättning, manuell och automatisk metod, som finns hos Vägverket produktion.

Examensarbetet inleds med beskrivning av de två jämförda metoderna. Längre fram kan man följa jämförelser i effektivitet, ekonomi, säkerhet och miljö.

Det finns många fördelar med den nya utrustningen jämfört med den gamla, bland annat är den automatiska metoden med Stickset 500 dubbelt så effektiv, betydligt billigare, säkrare att arbeta med och den är dessutom skonsammare mot miljön.

Tyvärr finns det dock en del driftproblem med den automatiska metoden som jag inte kunnat ta hänsyn till eftersom det kräver utvärdering under en betydligt längre tidsperiod.

Användningen av den automatiska metoden med Stickset 500 hade kunnat vara betydligt

bättre om den tekniska biten hade fungerat rätt från början. Ett undermåligt hydraulsystem på

den tillkopplade lastbilen har gjort att hydraulpumpar och hydraulpaket gått varma. Inför

kommande höst bör man vara bättre förberedd på hur Stickset 500 och den lastbil man

monterar utrustningen på fungerar tillsammans innan det är dags att sätta igång med

störsättningen.

(4)

Ordlista

Pilkäpp: plogkäpp tillverkad av pilträd kan även kallas för naturkäpp.

Plogkäpp: den markering som står utmed väggrenen för att underlätta för snöröjning. Val av plogkäpp beror på den totala årsdygnstrafiken därav har alla vägar inte plastkäppar med reflex utan de mindre vägarna har oftast pilkäppar. Plogkäpparna sätts ut under hösten innan första snön kommer och tas bort under våren då risken för mer snö är minimal.

Stickset 500: utrustning för automatisk nedsättning av plogkäppar som monteras på en TMA- bil.

Störsättning: utsättning av plogkäppar som ska finnas på båda sidor om vägbanan.

TMA-bil: Truck Mounted Attenuator (TMA) är ett påkörningsskydd som används framförallt vid vägarbeten. I vardagligt tal benämnt ”kuddbil”. Det består av ett deformationsblock som monteras baktill på ett arbetsfordon eller vanligare på en lastbil och som kör efter ett

vägarbete, till exempel vid slåtter av vägrenen.

Vägklass: klassindelningen görs utifrån den totala årsdygnstrafiken på vägen.

(5)

Innehållsförteckning

Förord... 1

Sammanfattning ... 2

Ordlista... 3

Inledning ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Syfte ... 5

1.3 Mål ... 5

1.4 Frågeställning ... 5

1.5 Metod ... 5

1.6 Avgränsningar ... 5

2 Beskrivning av de två jämförda metoderna ... 6

2.1 Manuell störsättning ... 6

2.1.1 Problem med utrustningen för den manuella metoden... 6

2.2 Stickset 500 ... 6

2.2.1 Problem med utrustningen i Stickset 500... 6

3 Jämförelse av effektivitet, ekonomi, miljö och säkerhet... 7

3.1 Effektivitet... 7

3.1.1 Manuell störsättning ... 7

3.1.2 Stickset 500 ... 7

3.2 Ekonomi ... 7

3.2.1 Manuell störsättning ... 7

3.2.2 Stickset 500 ... 7

3.3 Miljö ... 7

3.3.1 Manuell störsättning ... 7

3.3.2 Stickset 500 ... 7

3.4 Säkerhet... 8

3.4.1 Manuell störsättning ... 8

3.4.2 Stickset 500 ... 8

4 Diskussion ... 9

5 Slutsatser ... 11

6 Källor... 12

(6)

1 Inledning

I samband med vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) ingår det att skriva ett examensarbete. Tillsammans med Tore Lindbäck och Robert Nyhlén på Vägverket produktion så bestämde vi att jag skulle fördjupa mig i den nya automatiska störsättaren Stickset 500 och jämföra denna mot den traditionella ”manuella” metoden för utsättning av plogkäppar. Stickset 500 används på försök av Vägverket produktion sedan hösten 2008 men det finns även andra aktörer ute på marknaden som har köpt in samma typ av utrusning.

1.1 Bakgrund

Störsättning är utsättning av plogkäppar. Detta sker innan snön kommer för att markera vägområdet för plogbilar, väghyvlar och traktorer i arbetet med att hålla vägen fri från snö.

I Norrbotten och Västerbotten finns drygt 18 000 kilometer statliga vägar, området som Vägverket produktions driftavdelning i Luleå ansvarar för innefattar ca 67mil väg.

1.2 Syfte

Syftet med mitt examensarbete är att utvärdera metoden med manuell utsättning av plogkäppar och metoden med automatisk utsättning av plogkäppar med Stickset 500.

1.3 Mål

Målet med mitt examensarbete är att dra slutsatser kring de två metoderna med fokus på effektivitet, ekonomi, miljö och säkerhet.

1.4 Frågeställning

Vilken typ av störsättning är att föredra med hänsyn till kriterierna effektivitet, ekonomi, miljö och säkerhet och vad blir effekterna av detta val?

1.5 Metod

Genom samtal med dem som arbetade med störsättningen under hösten 2008 hos Vägverket produktion samt eget deltagande har jag fått en tydlig bild över hur arbetet går till och vilka risker det kan innebära att arbeta med de två olika metoderna. Förutom detta har

datainsamling från Vägverket produktion och webben hjälpt mig att få ytterligare information om de två olika metoderna för störsättning.

1.6 Avgränsningar

Jag kommer att utgå från den befintliga manuella utrustning som finns i bruk idag hos

Vägverket produktion samt Stickset 500. Jag kommer inte att jämföra andra tillverkares

utrustning som finns ute på marknaden. Jag har avgränsat mig till utsättningen av plogkäppar

och inte inplockning av samma plogkäppar under våren.

(7)

2 Beskrivning av de två jämförda metoderna

2.1 Manuell störsättning

Den traditionella metoden med manuell utsättning görs med hjälp av utrustning som är placerad bak på en lastbil vanligtvis en tvåaxlad Volvo FL 6:a. Det behövs en chaufför som kör lastbilen mellan dom olika nedsättningsställena samt en person som står bak i korgen och sköter det utskjutande hydraulspettet som knackar hål i marken för att senare stoppa ner plogkäppen. Från och med augusti 2008 kräver Vägverket Region Norr tungt skydd eller skyddsfordon vid manuell sättning av snöstör från korg oavsett vägklass.

2.1.1 Problem med utrustningen för den manuella metoden

Gamla produkter som har använts länge har också en tendens att gå sönder lite nu och då med driftstopp som följd. Hårda påfrestningar gör att materialet mattas ut och spricker, bultar börjar få en midja på grund av sträckningar och går av, glidbanor vidgas och leder släpper, hydraulslangar som spricker och börjar läcka och spett som går av.

2.2 Stickset 500

Stickset 500 tillverkas av det norska företaget S.Risa AS och är ett lättmonterat aggregat som du kan placera såväl fram och bak på exempelvis lastbil, hjullastare eller en jordbrukstraktor.

Aggregatet väger ca 500 kg och kan laddas med plastkäppar eller pilkäppar. Dom enda anslutningarna som behöver göras efter att aggregatet är fastlåst är tillkoppling av el och hydraulik, minimum krav ligger på 40 l/min och 140 bar. Stickset 500 behöver endast en chaufför som kör fordonet som aggregatet är monterat på mellan nedsättningsställena. Inne i hytten sköter samma chaufför som kör lastbilen de olika momenten som behövs för att knacka hål i marken och nedsättningen av plogkäppar. Hösten 2008 var första gången som

utrustningen togs i bruk och testades ute i fält av Vägverket produktion.

2.2.1 Problem med utrustningen i Stickset 500

Nya produkter/utrustning som börjar användas har en tendens att vilja dras med diverse barnsjukdomar, orsakerna kan vara många allt ifrån monteringsfel till fabrikationsfel.

Resultatet av användningen av Stickset 500 hade kunnat vara betydligt bättre om just den tekniska biten hade varit rätt från början, ett undermåligt hydraulsystem har gjort att

hydraulpumpar och hydraulpaket gått varma. På vissa ställen där samma system har använts

har det dykt upp andra problem som legat mer på tillverkarens ansvar än på köparen och

användarens. För övrigt har Stickset 500 väldigt många ledade delar och sensorer med

tillhörande kabelstammar. Dessa har skavt mot dom ledade delarna vilket har resulterat i

kabelbrott. Ytterligare ett problem som visat sig finnas med utrustningen i Stickset 500 är att i

samband med regn och frost så har gummihjulen som ska greppa tag i pilkäpparna inte fått

fäste utan bara slirat runt.

(8)

3 Jämförelse av effektivitet, ekonomi, miljö och säkerhet

3.1 Effektivitet

3.1.1 Manuell störsättning

Med den manuella metodenhar man på Vägverket produktion i Luleå hunnit med att sätta ut runt 350 plogkäppar per dag vilket motsvarar ungefär 2 mil per arbetsdag (8tim).

3.1.2 Stickset 500

Eftersom endast NCC i Lycksele har kunnat lämna information om hur deras resultat av Stickset 500 har varit så har jag tyvärr inga fler att jämföra med. De satte ut mellan 600-700 plogkäppar per dag vilket motsvarar ungefär 4 mil per arbetsdag (8 tim).

Utrusningen som monterades på Vägverket produktions bil i Gällivares har inte gett det utfall dom hade hoppas på och vill därför inte kommentera vilken effektivitet dom har uppnått.

3.2 Ekonomi

3.2.1 Manuell störsättning

Från och med augusti 2008 kräver Vägverket Region Norr tungt skydd eller skyddsfordon vid manuell störsättning oavsett vägklass. Kostnaden för den manuella utsättningen med två fordon och totalt tre arbetare är ca 2000 kr/tim. Den manuella metoden får en kostnad på 16 000 kr per dag för störsättning och den totala kostnaden för 134 mil blir då 1 072 000 kr (16000 kr/dag x 67 dagar).

Den manuella utrustningen är en blandning av inköpt material och egentillverkat utrustning där beräknad totalkostnad för investeringen är ca 150 000 kr.

3.2.2 Stickset 500

Förutsatt att Stickset 500 är monterat på ett TMA-fordon så finns det inget krav från Vägverket Region Norr att ha ytterligare skyddsfordon vid arbetet med störkäppar. Den automatiska störsättaren med ett fordon och en arbetare kostar 1000 kr/tim och inköpspriset för Stickset 500 är i dagsläget ca 450 000 kr (prisuppgift år 2009, Fredrik Sällström, NCC Lycksele ). Kostnaden för den automatiska metoden blir då 8000 kr per dag för störsättning och den totala kostnaden för 134 mil blir 268 000 kr (33,5 dagar x 8000 kr/dag).

3.3 Miljö

3.3.1 Manuell störsättning

Koldioxidutsläppet för den manuella metoden kommer från de två fordonen som krävs för manuell utsättning av plogkäppar. Risker för övrigt spill och utsläpp ökar när man har två fordon igång jämfört med bara ett.

3.3.2 Stickset 500

Koldioxidutsläppet med den automatiska metoden kommer endast från ett fordon. Risker för

övrigt spill och utsläpp minskar med bara ett fordon.

(9)

3.4 Säkerhet

3.4.1 Manuell störsättning

Med den manuella metoden ställs det krav på TMA-skydd på samtliga vägar oavsett klassning. För personen som står i korgen och sköter hydraulspett och nedsättningen av plogkäppar finns ändå vetskapen om att det är en lucka mellan TMA-bilen och där personen i korgen står vilket kan leda till viss oro.

3.4.2 Stickset 500

Genom att montera Stickset 500 på plogfästet till en TMA-bil så kan man köra störsättningen

på samtliga vägar oavsett klassning. TMA-skyddet, dess tavla och belysning gör att fordonet

syns på långt avstånd och chauffören kan lugnt arbeta på.

(10)

4 Diskussion

Jag har jämfört de två metoderna för störsättning (manuell och automatisk) och vägt för och nackdelar mot varandra för att kunna dra slutsatser kring effektivitet, ekonomi, miljö och säkerhet.

För den manuella metoden finns redan utrustningen i drift men den blir inte yngre med åren och om underhållskostnaden blir för stor så är det en dålig affär. För den automatiska metoden med Stickset 500 är det en investering på ca 450 000 kr och metoden är ännu inte helt

optimerad vilket kan göra att den får en ökad underhållskostnad.

Vägverket produktions driftområde är ca 67 mil enkel väg. Detta innebär att den totala sträckan där det ska sättas plogkäppar är 134 mil eftersom käpparna ska finnas på både vänster och höger väggren. Den manuella metoden klarar ca 2mil enkel vägren per dag på en 8 timmars arbetsdag medan den automatiska metoden med Stickset 500 klarar ca 4 mil enkel vägren på en 8 timmars arbetsdag. Detta innebär att den effektiva tiden för utsättning av plogkäppar är 67 dagar med den manuella metoden och 33,5 dagar med Stickset 500 i Vägverket produktions driftområde.

Mina ekonomiska uträkningar avgränsar sig till att räkna på att utrustningen för de båda metoderna fungerar utan driftstopp och eventuell service. Det hade varit intressant att ha med dessa högst verkliga parametrar, men det förutsätter en utvärdering under en betydligt längre tidsperiod än vad jag har haft möjlighet till.

För den manuella metoden har jag räknat med en timkostnad för dubbla lastbilar inklusive personal på 2000 kr/tim. Den manuella metoden får då en kostnad på 16 000 kr per dag för störsättning och den totala kostnaden för 134mil blir 1 072 000 kr (16000 kr/dag x 67 dagar).

För den automatiska metoden med Stickset 500 har jag räknat med en timkostnad på 1000kr/tim vilket innefattar en TMA-bil och en personal. Kostnaden per dag för den

automatiska metoden blir då 8000 kr per dag för störsättning och den totala kostnaden för 134 mil blir 268 000 kr (8000 kr/dag x 33,5 dagar).

Investeringskostnaden för den manuella metoden är ca 150 000 kr medan investeringen för den automatiska metoden är ca 450 000 kr. Stickset 500 är alltså tre gånger så dyr att köpa in jämfört med den manuella metoden (som dessutom redan finns hos Vägverket produktion).

Kostnaden för att sätta plogkäppar i 134mil med den manuella metoden är fyra gånger dyrare (1 072 000 kr/268 000 kr = 4) än den automatiska metoden med Stickset 500. Detta gör att man ”sparar” 804 000 kr per utsättningssäsong med den automatiska metoden jämfört med den manuella vilket också gör att investeringen av Stickset 500 redan första säsongen har betalat igen sig.

Om jag endast räknar på en ren investeringskostnad för Stickset 500 på 450 000 kr och inte

räknar med eventuell ränta på lån m.m. så fås en återbetalningstid på 18,75 dagar, jag har då

räknat på följande sätt: vinsten per säsong med Stickset 500 är 804 000 kr delat med antalet

arbetsdagar för att sätta plogkäppar för 134 mil som är 33,5 dagar ger 24 000 kr i vinst per

(11)

För miljön blir påverkan större med den manuella metoden då den ger dubbelt så höga koldioxidutsläpp eftersom den kräver två fordon jämfört med den automatiska metoden med Stickset 500, därmed halveras utsläppen av koldioxid genom den automatiska metoden. För de övriga miljöpåverkande utsläppen som skulle kunna vara oljespill från hydraulslangar så är det svårt att göra en jämförelse mellan de två metoderna eftersom utsläppet i så fall skulle vara en olyckshändelse och det är svårt att säga om det skulle ske och i så fall om den ena metoden är mer benägen att drabbas av olycka än den andra. En generell slutsats som kan dras är att den manuella metoden har äldre utrustning och dessutom två fordon vilket statistiskt sett bör innebära en större olycksrisk.

Att jämföra säkerheten mellan de två metoderna för störsättning är tyvärr rätt enkelt. Vid en

eventuell påkörning bakifrån så skulle skadorna riskera att bli riktigt allvarliga för den som

står bak i korgen på den manuella utsättaren trots att det finns en TMA-bil bakom som

säkerhet. Föraren som kör lastbilen med Stickset 500 skulle troligtvis klara sig bra men det

beror givetvis på vilken typ av fordon som kollisionen uppstår med och i vilken hastighet.

(12)

5 Slutsatser

Användningen av den automatiska metoden med Stickset 500 hade kunnat vara betydligt bättre om den tekniska biten hade fungerat rätt från början, ett undermåligt hydraulsystem på den tillkopplade lastbilen har gjort att hydraulpumpar och hydraulpaket gått varma. Inför kommande höst bör man vara bättre förberedd på hur Stickset 500 och den lastbil man monterar utrustningen på fungerar tillsammans innan det är dags att sätta igång med störsättningen.

Förutsatt att inga driftstopp uppstår för någon av de två metoderna så behöver den manuella metoden dubbelt så lång tid på sig för att utföra samma arbete som den automatiska med Stickset 500.

Driftkostnaden för den manuella metoden är dubbel så dyr jämfört med den automatiska, lägger man dessutom till tiden det tar för den manuella metoden så blir det fyra gånger dyrare i slutändan jämfört med Stickset 500.

Med den manuella metoden så använder man sig av två fordon vilket borde leda till dubbla servicekostnader jämfört med Stickset 500, detta har jag dock inte räknat in i den ekonomiska utvärderingen.

Det är dubbelt så höga koldioxidutsläpp med den manuella metoden då den kräver två fordon istället för bara ett med Stickset 500.

Vid en eventuell påkörning så skulle skadorna troligtvis bli allvarliga för den som står bak i korgen på den manuella utsättaren. Föraren som kör lastbilen med Stickset 500 skulle

troligtvis klara sig bra men det beror givetvis på vilken typ av fordon som kollisionen uppstår med och i vilken hastighet.

Trots att Stickset 500 ännu inte är helt optimerad i sin utrustning för Vägverket produktion så är det de val jag skulle göra om jag själv fick bestämma. Utrustningen kostar en hel del men den kan köras av bara en chaufför vilket är både säkrare, effektivare, billigare och

miljövänligare än den manuella metoden. Ytterligare en fördel med Stickset 500 är att

tidsvinsten gör att flera driftområden inom ett geografiskt område skulle kunna nyttja samma

utrustning i olika tidsperioder, därmed behöver inte investeringen göras för varje enskilt

driftområde.

(13)

6 Källor

http://www.vagverketproduktion.se/VVPtemplates/StandardPage____341.aspx (081117) http://www.entreprenadaktuellt.se/?p=29322&pt=107&m=2879 (081021)

http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____1664.aspx (081021) http://sv.wikipedia.org/wiki/TMA (090206)

http://www.svevia.se/Det-har-ar-vi2/Miljo/ (090211)

http://www.vv.se/filer/publikationer/vagklass.pdf (090215)

References

Related documents

På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten.. Vi

Skulle köpare eller säljare göra upp affär på sidan om Stödrättsbörsen åtar sig denne att omedelbart korrigera sitt bud på Stödrättsbörsen.. Köparen förbinder sig att inom

• Prognosen för årets resultat har förbättrats med 100 miljoner kronor jämfört med föregående prognos och uppgår till 400 miljoner kronor beroende på förändringar

landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige fatta beslut att berättiga innehavare av Färdtjänstkort utfärdat av Stocldiolms läns landsting fri resa i

Beslut fattade undertiden 2013-06-14 -2013-09-23 med stöd av landstingsstyrelsens delegation.. =y^= Stockholms

Resultatet per juli uppgår till -996 miljoner kronor och prognosen för helåret 2013 uppgår till -700 miljoner kronor.. I prognosen ingår både ökade pensionskostnader på grund

Verksamhetens kostnader för perioden januari-juli uppgick till 41502 (39 706) miljoner kronor och är 4,5 procent högre än för motsvarande period 2012.. Det är till stor

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tjänsteutlåtande den 19 juni 2013 Årsredovisningar år 2012 för samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Välfärd Nacka, Södertälje,