c z
o j
o <
4°
Allmänna S e k t i o n e n
M a t e m .
L Ä R O B O K
G E O M E T R
F O R
F O L K S K O L A N
U T A R B E T A D
ERIDTJUY BERG O C H H J A L M A R BERG
L Ä R A R E V I D S T O C K H O L M S F O L K S K O L O R
S T O C K H O L M
P . A . N O R S T E D T & S Ö N E R S F Ö R L A G
F Ö R O R D .
Författarne t i l l detta arbete äro i l i k h e t m e d f o l k s k o l e b o k s - kommittéen a f den åsikten, att »vid a l l g e o m e t r i s k u n d e r v i s n i n g åskådning måste utgöra utgångspunkt o c h h u f v u d s a k l i g v i k t fästas v i d att lärjungarna själfva få så långt det är möjligt på efter- tankens väg söka arbeta s i g f r a m t i l l det för hvarje gång åsyf- tade resultatet», a t t r e n t m e k a n i s k a föreskrifter rörande r i t n i n g a r och beräkningar äro a f f ö g a värde, enär d y l i k a föreskrifter a l d r i g så fästa sig i lärjungarnes sinne o c h m i n n e , att de b l i f v a deras v e r k l i g a e g e n d o m och v i d förefallande b e h o f stå d e m t i l l buds, samt att det i n o m förevarande ämne är m i n s t l i k a v i k t i g t som i n o m a n d r a att »klargöra sammanhanget och underlätta b e g r i - pandet genom att b y g g a det efterföljande på det föregående». A t t detta begripande, då fråga är o m b a r n a u n d e r v i s n i n g , icke öfverallt kan vara af den strängt e u k l i d i s k a a r t e n säger s i g själft. T i l l en början måste det h v i l a på åskådning och på u r denna ome- d e l b a r t härledda slutsatser; först längre fram k u n n a n o g g r a n n a r e och utförligare bevis vara på sin p l a t s .
I allmänhet har den a f folkskolebokskommittéen förordade läro- gången b l i f v i t följd. I några f a l l hafva v i dock ansett afvikelser lämpliga. Sålunda hafva v i genast från början utgått från k r o p - par, ej från l i n j e r o c h v i n k l a r ; g e n o m u p p t a g a n d e af en på samma gång vetenskapligare o c h lättfattligare framställning a f be- g r e p p e t v i n k e l hafva v i s l u p p i t a t t u p p s k j u t a vinkelmätning t i l l läran o m c i r k e l n o. s. v.
K o n s t r u k t i o n s k u r s e n , h v i l k e n o m f a t t a r sådana u p p g i f t e r , s o m äga större p r a k t i s k betydelse, har b l i f v i t inflätad i den öfriga framställningen. Räkneexemplen hafva för redighetens s k u l l er- hållit s i n särskilda n u m r e r i n g . D e första i n o m hvarje g r u p p äro afsedda för hufvudräkning, o c h äfven i de följande äro de r e n t a r i t m e t i s k a svårigheterna så v i d t möjligt u n d v i k t a .
Tor att tillfredsställa o l i k a s k o l f o r m e r s s k i l d a behof utgifves b o k e n i tvenne u p p l a g o r : en m i n d r e ( n : r 2), hvars innehåll unge- färligen m o t s v a r a r n o r m a l p l a n e n s lärokurs, samt en större ( n : r 1 ) , som därutöfver i n r y m m e r en k u r s g e o m e t r i s k a satser m e d strän- gare b e v i s n i n g . S t o c k h o l m i september 1 8 9 0 .
Fridtjuv Berg. Hjalmar Berg.
