Sex- och samlevnadsundervisning och interprofessionellt samarbete inom SeSam-projektet i Värmland
- En kvalitativ intervjustudie
Sexual education and interprofessional collaboration whithin the SeSam-project in Värmland
- A qualitative study
Christine Siljeblad
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Masterprogram för hälsovetenskap, Examensarbete II 15 hp
Handledare: Helene Hjalmarsson Examinator: Ulla-Britt Eriksson Vårterminen 2014
Sammanfattning
Under de senaste 20 åren har STI, tonårsgraviditeter och tonårsaborter ökat dramatiskt i Värmland liksom övriga Sverige. En inventering av sex- och samlevnadsundervisningen på skolor i Värmland påvisade förbättringsområden, därmed startades ett SeSam-projekt år 2010 där alla kommuner bjöds in att delta. Syftet med SeSam-projektet var att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen genom interprofessionell samverkan för att stärka eleverna till hälsosamma livsval. En kvantitativ utvärdering av SeSam-projektet genomfördes år 2013 och resultatet av utvärderingen lämnade frågor obesvarade samtidigt som nya frågor väcktes.
Syftet med denna studie var därför att utforska erfarenheterna av sex- och samlevnadsundervisning och interprofessionell samverkan inom SeSam-projektet i Värmland.
Studien hade en kvalitativ ansats och sju professionella intervjuades. Intervjutexterna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och fyra kategorier växte fram. Det framgick av resultatet att de professionella hade ett stort intresse och engagemang för sex- och samlevnadsundervisningen vilket bland annat tog sig i uttryck som en varierad undervisning där eleverna gjordes delaktiga. Resultatet visade att SeSam-projektet var uppskattat och har tillfört både inspiration samt konkreta verktyg till undervisningen. Det framkom också av resultatet att brist på tid och ledarskap kan utgöra hinder för interprofessionellt samarbete samtidigt som ansvarsfullt ledarskap kan utgöra en framgångsfaktor. Kollegialt ansvar, god planering samt interprofessionella mötesforum var andra framgångsfaktorer för samarbete som framkom av resultatet. En slutsats som kan dras av studien var att framgångsrik interprofessionell samverkan förutsätter kunskaper om samverkan hos såväl ledare som övriga professionella.
Nyckelord: Sex- och samlevnadsundervisning, skola, sexuell hälsa/ohälsa, samverkan
Abstract
During the last 20 years, STI, teenage pregnancies and teenage abortions have increased dramatically in Värmland and in Sweden as a whole. An inventory of sexual education at schools in Värmland showed areas of improvement, and therefore a SeSam project was initiated in 2010, in which all municipalities were invited to take part. The purpose of the SeSam project was to develop sexual education through interprofessional action, in order to encourage the pupils to choose a healthy lifestyle. A quantitative evaluation of the SeSam project was carried out in 2013, and the results implied unanswered questions but also raised new ones. Therefore, the aim of this study was to explore the experiences of sexual education and interprofessional collaboration in connection with the SeSam project in Värmland.
The study had a qualitative approach and seven professionals were interviewed. The interview texts were analyzed with the help of a qualitative content analysis, and were divided into four categories. The results showed that the professionals had a significant interest in and a genuine commitment to sexual education, which manifested itself in varied teaching in which the pupils were accessory. Furthermore, the SeSam project was appreciated, and has contributed to inspiration as well as instruments for teaching. The results also showed that lack of time and leadership could inhibit professional collaboration, whereas responsible leadership could be a success factor. Collegial responsibility, good planning and interprofessional meeting opportunities were other success factors for collaboration, according to the results. A conclusion that could be drawn from the study was that successful interprofessional collaboration requires prerequisites, which could be expected from both leaders and other professionals.
Keywords: sexual education, school, sexual health/ill-health, collaboration
Förord
Denna masteruppsats är ett avslutande led i min utbildning inom Masterprogrammet VAMAS vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstads universitet. Genom såväl min magister- som masteruppsats har jag haft förmånen att få vara en del i utvärdering av SeSam- projektet i Värmland. Det har varit mycket givande att genom masteruppsatsen fördjupa kunskaperna om de professionellas erfarenheter inom projektet då frågor väcktes av resultatet i magisteruppsatsen. Jag hoppas att resultaten av mina studier kan tas tillvara i det fortsatta hälsofrämjande arbetet med att utveckla det interprofessionella samarbetet inom SeSam- projektet.
Det finns många personer som har varit viktiga i min arbetsprocess med uppsatsen. Jag vill varmt tacka Anna-Carin Johansson, vid enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin på Landstinget i Värmland, för förtroendet att vara behjälplig med delutvärderingar av SeSam- projektet. Jag vill också tacka alla informanter som genom sin entusiasm har varit en positiv drivkraft för mig i mitt arbete. Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Helene Hjalmarsson för ovärderligt stöd under arbetets gång.
Christine Siljeblad
Förkortningar och Centrala begrepp
Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd
Hälsa En dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Hälsan kan vara både god och dålig
Hälsopromotion Åtgärder för att främja hälsa
Interorganisatorisk Mellan organisationer
Interprofessionell Mellan professionella
Intersektoriell Mellan sektorer
Lgr 11 Läroplan för grundskola 2011
Samverkan Gemensamt handlande för visst syfte
Sex- och
samlevnadsundervisning
Skolundervisning som tidigare främst hade fokus på biologiska aspekter av sexualiteten men som numera försöker ge en mångsidig samlevnadsinformation inkluderande etisk, psykologisk och social information
SeSam Sex och Samlevnad
Sjukdomsprevention Åtgärder för att förebygga ohälsa
SRHR Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter:
Tillgång till kunskap om sexualitet, reproduktion samt könssjukdomar. Tillgång till preventivmedel samt säker abort i de länder där det är lagligt. Frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld.
WHO World Health Organisation
WAS World Association of Sexology
Innehållsförteckning
Introduktion ... 7
Problemformulering ... 8
Syfte ... 8
Frågeställningar ... 9
Bakgrund ... 9
Sexuell hälsa ... 9
Sexuell ohälsa ... 10
Hälsofrämjande sex och Samlevnadsundervisning i skolan ... 11
Styrdokument inom grundskolan ... 12
SeSam-projektet ... 13
Bakgrund till SeSam-projektet ... 14
Kvantitativ utvärdering av SeSam-projektet våren 2013 ... 14
Teoretisk ram ... 15
Samverkan ... 15
Tre teorier kring interprofessionell samverkan/samarbete ... 16
Metod ... 19
Urval ... 20
Datainsamling ... 20
Analys ... 21
Forskningsetiska aspekter ... 22
Resultat ... 22
Nya influenser kräver nya pedagogiska grepp ... 23
Varierad undervisning ... 23
Undervisning i tiden ... 25
Uppmuntran av elevdelaktighet ... 26
Fördjupat lärande i ett uppskattat utvecklingsarbete ... 27
Känsla av inspiration och interprofessionell förändring ... 27
Nya hälsopedagogiska verktyg till arbetet... 28
Hinder för interprofessionellt samarbete ... 29
Brister i ledarskap ... 29
Prioritering av andra arbetsuppgifter ... 30
Motstånd hos professionella ... 31
Framgångsfaktorer för interprofessionellt samarbete ... 31
Ansvarsfullt ledarskap ... 31
Kollegialt ansvar med generositet ... 32
Gemensam logistik och god planering ... 33
Interprofessionella mötesforum ... 34
Diskussion ... 35
Resultatdiskussion ... 35
Variationsrik sex- och samlevnadsundervisning ... 36
Elevers delaktighet prioriterades ... 36
Interprofessionella samarbetesformer ... 37
Integration och ledarskap inom SeSam-projektet ... 37
Hinder för interprofessionellt samarbete ... 38
Framgångsfaktorer för interprofessionellt samarbete... 39
Utvärdering av undervisningen ... 39
Metoddiskussion ... 40
Trovärdighet ... 40
Tillförlitlighet ... 41
Överförbarhet ... 41
Övriga reflektioner ... 42
Slutsatser ... 42
Referenser ... 44 Bilaga 1 ... ..
Bilaga 2 ... ..
Bilaga 3 ... ..
7
Introduktion
De senaste 20 åren har STI (Sexually Transmitted Infections - Sexuellt överförbara sjukdomar), tonårsgraviditeter och tonårsaborter ökat dramatiskt i Värmland såväl som i Sverige (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009; Landstinget i Värmland, 2013). Ökade kunskaper om sexualitet och reproduktion hos ungdomar anses viktigt för att främja den sexuella hälsan hos befolkningen i Sverige (Regeringen, 2006). Sexualitet och reproduktiv hälsa bör studeras och diskuteras på ett brett plan. Alla ska äga rätten att bestämma över sin egen kropp utan tvång, våld eller diskriminering. Diskussioner om kön, sexuell identitet, etnicitet, religion samt funktionsnedsättningar bör vara naturliga inslag i skolans undervisning inom sex och samlevnad (Statens Folkhälsoinstitut, 2010).
Skolans sex- och samlevnadsundervisning är ett hälsofrämjande arbete som ska ge eleverna en god kunskapsgrund till att fatta hälsosamma val som gäller den egna sexuella hälsan (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009). Ungdomar har enligt nationella strategier inom folkhälsa rätt till korrekt, ungdomsvänlig och situationsanpassad information inom SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter). Genom att sex- och samlevnadsundervisning är en integrerad del i utbildningssystemet får alla ungdomar ta del av sådan kunskap (Regeringen, 2006). Innehållet i utbildning har betydelse för folkhälsan och det pågår en ständig utveckling inom olika områden (Green & Tones, 2010). Forskning inom sex- och samlevnad påvisar ett ökat behov av kondomkunskap och kunskaper om STI (Sexually Transmitted Infections) hos ungdomar för att förebygga sjukdomar och graviditeter då detta har ökat över tid. I Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) har innehållet och kraven på eleverna ändrats för att anpassa sex- och samlevnadsundervisningen till nya behov.
Sex- och samlevnadsundervisning ingår i ett flertal kurser i grundskolan (Skolverket, 2011) och syftar till att främja sexuell hälsa hos eleverna (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009).
Det framgår av Lgr 11 att det är rektors ansvar att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad och det framgår också att det är lärares ansvar att organisera och genomföra arbetet så att eleverna får möjlighet att studera ämnesövergripande (Skolverket, 2011).
Hälsofrämjande arbete inom sex- och samlevnad i skolan bedrivs av lärare såväl som skolsköterskor och undervisningen sker bäst i samarbete mellan de professionella (Hillman, 2010; Rooth, 2005). Genom samarbete kan innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen sättas in i ett sammanhang och det skapas därmed en bättre helhet för eleverna (Rooth, 2005).
8 Med intentionen att förbättra den sexuella hälsan hos ungdomar i Värmland startedes år 2010 ett projekt för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen på skolor i länet. Projektet är ett samarbetesprojekt som kom att kallas SeSam-projektet (Sex och Samlevnadsprojektet) och inbegriper interprofessionellt samarbete mellan lärare, skolsköterska och barnmorska. År 2013 gjordes en kvantitativ utvärdering av SeSam-projektet som visade att det fanns få aktiva SeSam-team men trots detta ändå ett visst interprofessionellt samarbete. Resultaten påvisade behov av fortsatt utveckling inom sex- och samlevnadsundervisningen i sin helhet (Siljeblad, 2013). En fördjupad förståelse för det interprofessionella samarbetet samt för sex- och samlevnadsundervisningen inom SeSam-projektet främjar utvecklingsmöjligheter inom undervisningen.
Problemformulering
Under de senaste 20 åren har sexuellt överförbara sjukdomar, tonårsgraviditeter och tonårsaborter ökat dramatiskt i Värmland så väl som i Sverige. Denna ökning är ett folkhälsoproblem och en utveckling av hälsopromotion samt sjukdomsprevention inom sex- och samlevnadundervisning på skolor kan därmed ses som nödvändigt (Regeringen, 2006;
Magnusson & Häggström-Nordin, 2009). Behov av en förbättrad sex- och samlevnadsundervisning stärktes av resultaten från den nationella kvalitetsgranskning som utfördes 1999 av skolverket och från inventeringen av sex- och samlevnadsundervisning som utfördes på skolor i Värmland år 2008. För att utveckla det hälsofrämjande arbetet inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolan startade 2010 ett projekt i Värmland kallat SeSam. Då SeSam-projektet pågått tre år var LIV (Landstinget i Värmland) intresserade av hur arbetet inom projektet fortgått. En enkätstudie utfördes under våren 2013 och av resultaten framgick att det fanns fortsatta förbättringsområden inom sex- och samlevnadsundervisningen. Genom att fråga de professionella öppnas en möjlighet att få en nyanserad bild omkring deras erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen och det interprofessionella samarbetet inom projektet. En intervjustudie med professionella som deltagit i SeSam-projektet är av intresse för LIV samt utifrån ett folkhälsoperspektiv och kan generera ökad förståelse för utvecklingsarbetet inom sex- och samlevnadsundervisningen i Värmland.
Syfte
Syftet med studien var att utforska erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning och interprofessionell samverkan inom SeSam-projektet i Värmland.
9
Frågeställningar
Vilka erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen har professionella på skolor inom SESam-projektet?
Vilka upplevelser har de professionella av att ingå i SeSam-projektet?
Hur kan det interprofessionella samarbetet se ut på skolor som ingått i SeSam-projektet?
Vilka möjligheter och barriärer finns för interprofessionellt samarbete inom sex- och samlevnadsundervisning?
Bakgrund
Sexuell hälsaHälsa kan ses som en mänsklig rättighet och innefattar bland annat den sexuella hälsan eftersom sexualitet är ett grundläggande behov hos alla människor (World Association of Sexology – WAS, 1999). WHO (1986) beskriver sexuell hälsa som ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Detta innebär därmed inte enbart frånvaro av sjukdom, funktionsnedsättning eller lidande. Sexuell hälsa kräver en positiv och respektfull inställning till sexualitet och sexuella relationer, liksom att ha en möjlighet till njutbara och säkra sexuella erfarenheter. För att sexuell hälsa ska kunna uppnås måste människors sexuella rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas (WHO, 2006).
Befolkningen har rätt till både omfattande sexualundervisning och sexuell hälsovård med syftet att främja sexuell hälsa (WAS, 1999). Hälsopromotion inom ramen för sexuell hälsa syftar till att bevara samt främja den sexuella hälsa hos befolkningen och beskrivs i jämförelse med Ottawa Charter som en process som ska göra det möjligt för människor att öka inflytandet över sin egen hälsa (WHO, 1986). En sådan process ska enligt Regeringens proposition (2002) öka möjligheterna till trygg och säker sexualitet för att optimera individers upplevelse av sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan har betydelse för elevers kunskapsutveckling och inkluderar normkritik. Samhällets normer bestämmer till exempel om människors sexuella läggning kan komma att utsättas för fördomar och diskriminering eller inte (Regeringen, 2002).
Sexuell ohälsa
Sexuell ohälsa kan uppstå om ungdomar inte förhållningssätt och strategier
slags risker inom området för
kontakter kan nämnas som några av konsekvenserna vid ett riskfullt beteende. Vid oskyddat sex kan alkoholpåverkan spela in
ungdomar i stunden tänker på att skydda sig
att ungdomar har en negativ attityd till kondomanvändning trots att de är medvet riskerna för smittspridning (Larsson
kondomer i lägre utsträckning än i andra länder, då särskilt bland de yngre (Makenzius, Gillander-Gådin, Tyden, Romild & Larsson,
flickorna och pojkarna hade erfarenheter av oskyddat samlag
% av pojkarna upplevde liten
Forsberg, 2011). En annan studie som utförts i
pojkarna och 13 % av flickorna på High School någon gång drabbats av klamydia (Nsuami Nsa, Brennan, Cammarata, Martin & Taylor
minskade bland ungdomar 15
talet ökade däremot klamydiainfektionerna i snabb takt minska igen. Minskningen av antalet klamydiafall Sverige (Landstinget i Värmland,
uppåt från 660 fall 2003 till 1060 fall 2013.
Klamydia Värmland 1994-2013
Diagram 1. Statistik för klamydia i Värmland under 1994
kan uppstå om ungdomar inte har haft möjligheter att tillägna sig bra förhållningssätt och strategier för att bemästra olika riskfyllda situationer
för sexualitet där STI, oönskade graviditeter och oönskade sexuella kontakter kan nämnas som några av konsekvenserna vid ett riskfullt beteende. Vid oskyddat alkoholpåverkan spela in, men starka känslor spelar också en stor roll för om
r på att skydda sig eller inte (Strandell, 2008). Flera studier har visat att ungdomar har en negativ attityd till kondomanvändning trots att de är medvet
riskerna för smittspridning (Larsson, Eurenius, Westerling & Tyden, 2006). I Sverige används kondomer i lägre utsträckning än i andra länder, då särskilt bland de yngre (Makenzius, Gådin, Tyden, Romild & Larsson, 2009). En studie visar att ungefär hälften av både flickorna och pojkarna hade erfarenheter av oskyddat samlag och att 79 % av flickorna och 78
liten eller ingen risk att drabbas av klamydia (Tikkanen,
studie som utförts i New Orleans år 1996-2005 visar att 7 % av pojkarna och 13 % av flickorna på High School någon gång drabbats av klamydia (Nsuami Nsa, Brennan, Cammarata, Martin & Taylor, 2013). STI främst orsakade av klamydia minskade bland ungdomar 15-19 år i Värmland under 1990-talets första hälft
klamydiainfektionerna i snabb takt (se Diagram 1) för att år 2013 en av antalet klamydiafall i Värmland följer trenden
(Landstinget i Värmland, 2013). Ser man dock över en tioårsperiod har trenden gått uppåt från 660 fall 2003 till 1060 fall 2013.
2013
iagram 1. Statistik för klamydia i Värmland under 1994-2013.
10 haft möjligheter att tillägna sig bra för att bemästra olika riskfyllda situationer. Det finns olika och oönskade sexuella kontakter kan nämnas som några av konsekvenserna vid ett riskfullt beteende. Vid oskyddat , men starka känslor spelar också en stor roll för om Flera studier har visat att ungdomar har en negativ attityd till kondomanvändning trots att de är medvetna om , 2006). I Sverige används kondomer i lägre utsträckning än i andra länder, då särskilt bland de yngre (Makenzius, ungefär hälften av både 79 % av flickorna och 78 risk att drabbas av klamydia (Tikkanen, Abelsson &
2005 visar att 7 % av pojkarna och 13 % av flickorna på High School någon gång drabbats av klamydia (Nsuami, TI främst orsakade av klamydia talets första hälft. Under 2000-
för att år 2013 åter Värmland följer trenden i resten av Ser man dock över en tioårsperiod har trenden gått
11
Hälsofrämjande sex och Samlevnadsundervisning i skolan
Skolans sex- och samlevnadsundervisning ryms främst inom hälsopromotion till skillnad mot hälso- och sjukvården som inom sex och samlevnad arbetar med sjukdomsprevention.
Befolkningen har rätt till både omfattande sexualundervisning och sexuell hälsovård (WAS, 1999) och ett väl utbyggt utbildningssystem är viktiga förutsättningar för en framgångsrik SRHS-politik (Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter) enligt Regeringen (2006).
Hälsopromotion syftar till att påverka folkhälsan positivt och skolan har en viktig del i detta arbete (Green & Tones, 2010). Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att främja ungdomars sexuella hälsa eftersom tonårstiden lägger grunden för individens syn på det fortsatta sexuallivet (Regeringens proposition 2007/08:110). Av de 11 övergripande målen för folkhälsan berörs sex- och samlevnadsundervisningen i skolan främst av två målområden, dels målområde 7: Skydd mot smittspridning samt målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa (Regeringen 2002).
Det finns ett kontinuerligt behov av hälsopromotion inom skolans sex- och samlevnadsundervisning och vid enskilda elevkontakter (Socialstyrelsen, 2004). Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan består av tre delar. Dessa tre delar innebär att personalen i skolan tillsammans med eleverna diskuterar de frågor som spontant dyker upp, att ämnet tas upp vid specifika lektioner som vid temadagar och att sex- och samlevnadsundervisning genomförs utifrån läroplanens mål (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009). Sex- och samlevnadsundervisningen har tidigare haft ett snävt innehåll som till en stor del inriktades på STI och oönskade graviditeter. Sexuell hälsa innefattar dock också bitar som relationer, kroppsuppfattning, kärlek, intimitet, normer och värderinger (Tolman, Striepee & Harmoy, 2003; Centerwall, 2000) vilket numer ingår i läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011).
För att hälsopromotion i skolan ska bli framgångsrik bör den inte enbart ske vid enstaka tillfällen utan integreras under hela utbildningen i olika ämnen. Delaktighet och elevinflytande är framgångsfaktorer vid hälsofrämjande arbete i skolan (Simovska, 2012). Det finns ofta en klyfta mellan vad lärare anser som viktig kunskap inom sex- och samlevnadsundervisningen och vad eleverna vill veta (Naidoo & Wills, 2000). En studie visar att 97 % av eleverna har fått sex- och samlevnadsundervisning varav hälften av eleverna ansåg att den var acceptabel, men mer än en tredjedel tycker att den var dålig eller mycket dålig (Ekstrand, Engblom, Larsson & Tyden, 2011).
Ansvaret för undervisning inom sex och samlevnad vilar främst på lärare samt rektor (Skolverket, 2011). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete inom sex- och samlevnad utförs
12 med fördel i ett samarbete med den pedagogiska personalen. Det är också betydelsefullt för skolsköterskan att etablera ett samarbete med ungdomsmottagningar för att barnmorskor ska kunna involveras i det hälsofrämjande arbetet för de äldre eleverna på grundskolan (Socialstyrelsen, 2004). Barnmorskor ska enligt Socialstyrelsen (2006) arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa inom området för sexuell och reproduktiv hälsa på såväl individ-, grupp- och samhällsnivå. En studie i Florida utvärderade ett projekt som syftade till att starta ett interprofessionellt och intersektoriellt samarbete inom sex- och samlevnadsundervisning i skolan för att förebygga sexuella riskbeteenden hos unga. Slutsatsen av studien visade att samarbete är nödvändigt för att unga ska få en så bra utbildning som möjligt inom sex och samlevnad (Howard-Barr et al, 2010).
Styrdokument inom grundskolan
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan styrs av rådande skollag. Syftet med utbildningen inom grundskolan är enligt skollagen (2010:800) ”att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”. Genom specifika kunskapsmål i ett antal olika kurser på grundskolan (se Tabell 1) säkras sex- och samlevnadsundervisning till eleverna.
Undervisningen regleras både genom skollagen samt Lgr 11 (Skolverket, 2011). Eleverna ska genom delaktighet ges inflytande i utbildningen och stimuleras till att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter ålder och mognad (Skollagen, 2010:800).
Skolan är ålagd att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Genom interprofessionell samverkan inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolan skapas förutsättningar för att kunskapen hos de professionella utvecklas och utökas. De professionella inom skolan ska också eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet då skolan inte ensam kan förmedla alla kunskaper som eleverna kommer att behöva (Skolverket, 2011) och detta kan stimuleras genom ett interprofessionellt samarbete som i SeSam-projektet.
13 Tabell 1. Kursplaner i Lgr 11 med kunskapsmål kopplat till sex- och samlevnad (Skolverket, 2011).
Bild
Bildanalys där bilder som behandlar frågor om identitet, genus, sexualitet kan tolkas och kritiskt granskas.
Massmediebilders budskap och påverkan, hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
Biologi
Innehållet behandlar reproduktion, sexualitet, preventiva metoder och förebyggande av sexuellt överförbara sjukdomar på individnivå, global nivå och i ett historiskt perspektiv. Frågor om relationer och kärlek diskuteras.
Hem- och konsumentkunskap
Undervisningen ska bidra till kunskaper och reflektioner över jämställdhet och arbetsdelning i hemmet ur ett genusperspektiv.
Historia
Innehållet behandlar demokratisering i Sverige, kampen för allmän rösträttför kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på genus och sexualitet.
Idrott och hälsa
Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att delta i skolans fysiska aktiviteter samt bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och positiv självbild. Reflektioner om hur individens val av idrotter påverkas av faktorer som genus.
Modersmål Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor används.
Religionskunskap
Undervisningen ska bidra till utvecklande av kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som kön, genus, sexualitet, jämställdhet, kärlek samt relationer.
Samhällskunskap
Innehållet behandlar barns identiteter och grupp-
tillhörigheter, familjen och olika samlevnadsformer. Hur kan sexualitet, genusmönster och jämställdhet
framställas i olika medier samt populärkultur, hur kan identitet och livsstil påverkas av kön och sexuell läggning
Svenska Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
SeSam-projektet
Under våren 2010 initierades arbetet med att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen av STI-samordnaren i Värmland. Alla skolor i Värmland erbjöds att delta i SeSam-projektet och
14 13 av 16 kommuner valde att delta. Arbetet med att förbättra sex- och samlevnadsundervisningen skulle ske genom ett interprofessionellt samarbete mellan lärare, skolsköterskor och barnmorskor. På de skolor som deltog bildades SeSam-team som bestod av en skolsköterska (teamledare), en barnmorska och ett obestämt antal lärare. Det bildades totalt 54st SeSam-team på 49st olika skolor runt om i länet.
Vid uppstarten av SeSam-projektet erbjöds alla professionella att delta vid en inspirationsdag och en utbildningsdag med kondomkunskap. Andra året genomfördes en utbildningsdag kring normmedvetet förhållningssätt. Alla professionella erbjöds också en grundutbildning i MI (Motiverande Samtal) och vid några tillfällen fanns det möjlighet att delta i en träningsgrupp med praktiska övningar samt uppföljning av arbetet med MI-metoden. Nationella medel har beviljats till SeSam-projektet för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen.
Bakgrund till SeSam-projektet
Avsikten med den nationella kvalitetsgranskningen som utfördes 1999 var att granska hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrevs i förhållande till målen, om undervisningen integrerades inom olika ämnen och en bedömning av skillnader i undervisningen mellan skolformerna. Resultaten visade stor variation av sex- och samlevnadsundervisningen mellan skolor. Det var endast i ämnet biologi som det fanns direkta mål kopplade till sexualitet medan samlevnadsfrågor gick att tolka in inom vissa andra ämnen. (Skolverket, 1999).
Mot bakgrund av den nationella kvalitetsgranskningens resultat samt en ökning av STI, tonårsgraviditeter och tonårsaborter i Värmland, fick Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad år 2008 i uppdrag av Barn- och ungdomsnämnden att utföra en inventering om hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrevs. Inventeringen genomfördes i ett samarbete mellan enheten Folkhälsa och Samhällsmedicin inom landstinget samt Karlstads kommun.
Inventeringen påvisade förbättringsområden inom sex- och samlevnadsundervisningen i enighet med resultatet av den nationella kvalitetsgranskningen från 1999 (Engh Kraft, 2008;
Skolverket, 1999). Denna bakgrund föranledde beslut om en satsning inom sex- och samlevnadsundervisningen i Värmland. Innan SeSam-projektet startade förankrades utvecklingsarbetet hos skolcheferna i Värmland.
Kvantitativ utvärdering av SeSam-projektet våren 2013
Då SeSam-projektet hade pågått i tre år genomfördes en enkätundersökning med de professionella inom SeSam-projektet. Studien hade en kvantitativ ansats där respondenterna ombads att besvara en webenkät som hade utformats av en arbetsgrupp med bland andra STI-
15 samordnaren i Värmland. Det framgick av resultatet att det endast finns ett fåtal SeSam-team kvar av de 54 som deltog i projektet från början, men det fanns ändå ett visst interprofessionellt samarbete mellan lärare, skolsköterskor och barnmorskor. På de flesta skolor saknades det tydligt nedskrivna mål för sex- och samlevnadsundervisningen och det skedde inte årligen någon kvalitetssäkring för undervisningen. Resultaten visade ett betydande behov av fortsatt utveckling inom sex- och samlevnadsundervisningen samt interprofessionell samverkan, vilket kan anses verifierats genom det faktum att studien hade ett bortfall om mer än 70 % (Siljeblad, 2013).
Teoretisk ram
SamverkanSamverkan är ett begrepp som är både mångtydigt och komplext. Det förekommer olika definitioner och det finns andra begrepp som är snarlika som till exempel samarbeta och samordna (Green, 2012; Axelsson & Axelsson Bihari, 2007). Det står individer fritt att tolka begreppet samverkan då begreppsförklaringar inte är entydiga (Cederblom, 2012). Janlert (2000) beskriver samverkan som ett gemensamt handlande för ett visst syfte.
Samverkan kan ske på olika nivåer. Interorganisatorisk samverkan innebär samverkan mellan olika organisationer. Den typen av samverkan är ofta också interprofessionell som innebär att professionella inom olika yrkesgrupper arbetar tillsammans (Reevs, Lewin, Espin &
Zwarenstein, 2010). Intersektoriell samverkan sker då flera samhällssektorer deltar och då har ofta de professionella olika huvudmän som till exempel landsting och kommun (Axelsson &
Axelsson Bihari, 2007). Landstinget och kommuner har en förväntan på sig att samverka och ett sätt att skapa förutsättningar för detta kan vara att upprätta ett samverkansavtal. I ett sådant avtal definieras och regleras innebörden av samverkan (Cederblom, 2012).
En definition av samverkan är enligt Axelsson & Axelsson Bihari (2007):
Samverkan i gränsöverskridande team innebär att en grupp professionella som kommer från olika yrkesbakgrund arbetar tillsammans över formella organisatoriska gränser. Teamen kan vara tillfälliga eller permanenta men består av samma deltagare som inte byts ut. Samverkan i interprofessionella team har framgång om de är stabila över tid.
Det ställs således krav på att de professionella sätter sina egna intressen åt sidan till förmån för målet för samverkan om en interprofessionell samverkan ska bli framgångsrik. Vid intersektoriell samverkan kan det bli nödvändigt att organisationerna får ge avkall på delar av
16 sina områden till förmån för andras och det är av betydelse att det finns en medvetenhet om att samverkan kräver stora investeringar i tid och energi (Axelsson & Axelsson Bihari, 2009).
Arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen inom SeSam-projektet innefattar utifrån detta perspektiv ett interprofessionellt samarbete som även är intersektoriellt då både kommun och landsting finns representerade i SeSam-teamen.
Det ställs stora krav på ledarskap för att ett interprofessionellt team ska kunna utvecklas framgångsrikt. Teamledare kan utses av de samverkande organisationerna eller av teammedlemmarna. Enligt vissa teorier kring samverkan genomgår interprofessionella team fyra olika stadier i teamutvecklingsprocessen nämligen ”forming”, ”storming”, ”norming” och
”performing”. I den första fasen ”forming” är kommunikation och kontakt mellan teammedlemmarna i fokus. I den andra fasen ”storming” har ledaren som uppgift att hantera konflikter som uppstår inom teamet. I den tredje fasen ”norming” är ledarens uppgift att stödja uppbyggnaden av ett förtroendefullt samarbete mellan medlemmarna. I den fjärde och sista fasen ”performing” kan ledaren inrikta sig på att underlätta arbetet i teamen för att de ska kunna uppnå sina mål (Axelsson & Axelsson Bihari, 2007).
Utvärdering och fortlöpande feedback är ett viktigt moment för att driva utvecklingen av interprofessionell samverkan framåt. Om positiva utfall till följd av samverkan lyfts farm vid en utvärdering kan team stärkas och motiveras till fortsatt samverkan. Positiva utfall kan handla om såväl framgångsrik processutveckling inom teamen som positiv påverkan på målgruppen där mätbara resultat återförs till teamen. Med fördel ska innehållet i utvärderingen också inkludera analys där såväl fördelar som nackdelar med samverkan lyfts fram men där vinsterna överväger hindren (Reeves et al, 2010; Hjalmarsson, Åberg &
Strandmark, 2012).
Tre teorier kring interprofessionell samverkan/samarbete
Då olika aktörer förs samman till en större enhet kan begreppet integration användas. Det finns enligt Axelsson & Axelsson Bihari (2007) fyra olika integreringsformer som de illustreras i en modell: kontraktsstyrning, samordning, samarbete och samverkan (se Figur 1).
Integration kan åstadkommas på olika sätt och kan beskrivas utifrån såväl vertikal- (hierarkisk) som horisontell organisation (a.a.).
Enligt modellen är kontraktsstyrning en integrationsform där det finns lite integration och har låg grad av både horisontell och vertikal integrering. Integrationsformen samordning har hög grad av vertikal integrering och låg grad av horisontell integrering och förekommer i
17 organisationer som är hierarkiskt styrda. Integration inom nätverk mellan olika aktörer tillhör integrationsformen samarbete och har hög grad av horisontell integrering och låg grad av vertikal integrering. Samverkan som är den mest komplexa integrationsformen har hög grad av både vertikal och horisontell integrering (Axelsson & Axelsson Bihari, 2007).
Horisontell integrering
- +
Vertikal integrering + Samordning Samverkan
- Kontraktsstyrning Samarbete
Figur 1. Olika integreringsformer (Axelsson & Axelsson Bihari, 2007 s 14).
En annan teori kring integrering handlar om situationsanpassning och utarbetades av Lawrence och Lorsch redan år 1967. De menar att effektiviteten hos de olika integrationsformerna beror på graden av differentiering (se Figur 2) mellan organisationer, professioner och verksamheter. Differentieringen kan vara av olika art som till exempel strukturell eller funktionell och kan innefatta skillnader i kultur, attityder och beteenden.
Enligt denna teori om situationsanpassning hanteras låg grad av differentiering genom vertikal integrering och hög grad av differentiering med horisontell integrering.
Som framgår av Figur 2 är samordning en effektiv integration vid en låg grad av differentiering och samarbete en effektiv integrationsform vid en hög grad av differentiering.
Samverkan är en kombination av både samordning och samarbete. Differentieringen är medium vid samverkan och där krävs både vertikal och horisontell integrering (Axelsson &
Axelsson Bihari, 2007).
18
Figur 2. Effektiva former av integration för olika grader av differentiering (Axelsson &
Axelsson Bihari, 2007 s 16).
Aktivitetsteori är ytterligare en teori som kan användas för att få en ökad förståelse för interprofessionell samverkan (Engeström, 2005). Samverkan påverkas av många olika faktorer så som tid, uppgifters komplexitet och sociala interaktioner (Reeves et al, 2010).
Engeström (2005) har utvecklat en form av aktivitetsteori och den är användbar i analyser av förändringar och utveckling. Teorin innehåller en analysmodell som också kallas aktivitetssystem. De olika kategorier en aktivitet består av beskrivs för att synliggöras och analyseras. I originalversionen kallas kategorierna för subject, objekt, tool, rules, community, division of labour och outcome, vilket ofta översätts med deltagare, mål, verktyg, regler och normer, gemenskap, arbetsfördelning och resultat. I figur 3 framgår SeSam-projektets olika komponenter under respektive kategori i ett aktivitetssystem.
Deltagare är den eller de vars perspektiv analysen behandlar vilket i studien innefattar deltagarna i SeSam-teamen. Mål är det område mot vilket aktiviteten riktas och här innebär det att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen. Verktyg är det redskap som finns att tillgå som till exempel kursmål, IT och litteratur. Resultat är det som önskas uppnå och inom SeSam-projektet innebär det sexuell hälsa hos eleverna och en fungerande interprofessionellt samverkan. Gemenskapen består av människor som har samma målsättning som deltagarna och det innefattar andra deltagare i SeSam-projektet, rektorer, chefer och andra lärare.
Arbetsfördelning delas av deltagarna och de andra som ingår i gemenskapen, där dessa förhandlar om planering, prioritering samt tid. Regler och normer upprätthålls av både deltagarna och de professionella som ingår i gemenskapen i form av prioritering av arbetsrytm och uppförandekoder.
19
Figur 3. Beskrivning av SeSam-projektet i ett aktivitetssystem enligt Engeström (2005).
Genom dessa tre modeller har studien sin teoretiska utgångspunkt. Modellerna kommer att användas för att diskutera resultatet och därmed förhoppningsvis bidra till fördjupade erfarenheter och ökad förståelse av formerna för sex- och samlevnadsundervisningen och det interprofessionella samarbetet inom SeSam-projektet i Värmland.
Metod
Studien hade en kvalitativ ansats där erfarenheter av sex och samlevnadsundervisningen och det interprofessionella samarbetet inom SeSam-projektet i Värmland studerades. I studien sökte författaren inte förklaringar utan snarare förståelse för upplevelser, erfarenheter och värderingar hos informanterna i enlighet med kvalitativ metod. Det centrala i forskningen vid kvalitativ metod innebär att karaktärisera, söka efter kategorier och beskrivningar utifrån
Deltagare
lärare, skolsköterskor barnmorskor
Mål
utveckla sex- och samlevnads undervisningen genom samverkan
Resultat
sexuell hälsa hos eleverna,
Regler och normer
arbetsrytm, uppförande- koder
Gemenskap
SeSam-projektet, rektorer, chefer, lärare
Verktyg
kursmål, IT, litteratur
Arbetsfördel- ning
planering, prioritering, tid
20 informanternas erfarenheter och upplevelser (Olsson & Sörensen, 2007; Trost, 2010).
Studiens resultat grundades på djupintervjuer som bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.
Urval
För att få kunskaper om vilka informanter som kunde bli aktuella att delta i studien, diskuterades med STI-samordnaren i Värmland vilka skolor som var aktiva inom SeSam- projektet. Deltagarlistan från enkätstudien inom SeSam-projektet i Värmland (Siljeblad, 2013) granskades sedan utifrån dessa premisser. Några av de professionella som matchade kriterierna aktiv skola och besvarat SeSam-enkät valdes ut från listan. Tre skolsköterskor, en lärare och en barnmorska kontaktades i det första skedet. Informanterna har i studien valts ut i två steg där skolor valdes i det första steget och informanter valdes ut i steg två. Vid studier där målstyrda urval är aktuella görs urvalet normalt på mer än en nivå (Bryman, 2012).
De professionella kontaktades efter första urvalet via telefon och de fick information om studiens bakgrund och syfte. Det framfördes önskemål om att få namnförslag på lärare och skolsköterskor som skulle kunna vara aktuella att delta i studien
.
De eventuella blivande informanterna fick ett informationsbrev (se Bilaga 1) och kontaktades efter några dagars betänketid för samtycke till att delta i studien.De tillfrågade tackade alla ja till att delta i studien och det resulterade i att 7 personer deltog i studien; fyra lärare, två skolsköterskor och en barnmorska. För att få variation i urvalet har informanter från alla de tre yrkeskategorierna som ska ingå i ett SeSam-team valts ut. Urvalet i studien kan anses som målinriktat och informanterna förväntades vara relevanta utifrån studiens syfte och forskningsfrågor (Bryman, 2012).
Informanternas arbetslivserfarenheter gav också variation till studien då de varierade från 2- 25 år. Två av deltagarna i studien hade inte varit med i SeSam-projektet från starten 2010, men upplevde sig ändå vara väl insatta i SeSam-projektets syfte och hade tagit del av information som delgivits dem i projektet under bland annat inspirationsdagar. Deltagarna i studien hade erfarenheter av SeSam-projektet från sju olika skolor fördelat på fem orter i Värmland.
Datainsamling
Intervjuerna genomfördes under våren 2014 på informanternas arbetsplatser. Platsen för intervjun valdes av informanterna och enda kravet från författaren var att det skulle vara en
21 plats där störningsmoment minimerats. Innan intervjuerna startade fick informanterna fylla i en samtyckesblankett (se Bilaga 2) där de gav sitt samtycke att delta i studien och att intervjuerna skulle bandas. Intervjuerna spelades in för att i efterhand transkriberas ordagrant och varje intervjuerna tog mellan 35-65 minuter.
Intervjuerna i studien var strukturerade med öppna frågor och utgick från en intervjuguide (se Bilaga 3). Intervjuguiden konstruerades utifrån studiens syfte samt frågeställningar och utgick ifrån sex olika frågeområden: Uppstart av SeSam-projektet, Utveckling av arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen, Sex- och samlevnadsundervisningen, Rektorns roll i skolans sex- och samlevnadsundervisning, Elevfokus samt Hur fungerar/fungerade samarbetet inom SeSam-projektet. Den kvantitativa utvärderingen av SeSam-projektet (Siljeblad, 2013) ligger till grund för denna studies syfte samt frågeställningar och bidrar därmed indirekt till innehållet i intervjuguiden.
Intervjuguiden konstruerades som en lista över frågeområden och informanterna var delvis med och styrde ordningsföljden i intervjun. Varje intervju är en process som kännetecknas av förändringar vilket också kan påverka intervjuguiden (Trost, 2010). I likhet med detta sågs intervjuguiden över allteftersom intervjuerna genomfördes och ändrades något efter hand.
Analys
Intervjuerna analyserdes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Författaren av studien var vid analysen av intervjutexterna medveten om att samspelet mellan intervjuare och intervjuperson återspeglas i resultatet. Varje människa är unik och tolkar frågor utifrån sina egna erfarenheter och det innebär också att varje möte är unikt (Bryman, 2012; Trost, 2010).
Intervjuerna spelades in på röstmemo och skrevs ut ordagrant i anslutning till intervjutillfällena. Intervjutexterna lästes först igenom två gånger för att få ett helhetsintryck av intervjuerna. Efter genomläsningarna lästes texterna rad för rad och meningsbärande enheter identifierades vilket innefattar meningar, ord eller fraser som är relevanta för syftet.
De meningsbärande enheterna jämfördes utifrån innehåll och karaktär med varandra och de som hade liknande innehåll markerades med samma färg.
Fyra matriser konstruerades utifrån studiens syfte och problemformuleringar där de meningsbärande enheterna fördes in. Meningarna kondenserades vilket innebar att texten kortades ned utan att förlora sin innebörd och de tilldelades sedan en kod. Koderna
22 grupperades till kategorier och underkategorier. Det framkom ett övergripande tema för resultatet i sin helhet.
Forskningsetiska aspekter
Etiska överväganden innebär bland annat att omsorgen om deltagarna alltid går före vetenskapens och samhällets intresse. Forskaren har i denna studie beaktat de fyra forskningsetiska principerna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2014).
Samtliga informanter informerades muntligt och skriftligt om studiens syfte och tillvägagångssätt. De fick också information om att deras deltagande i studien när som helst kunde avbrytas utan att ange någon orsak. Deltagarna i studien fick ge såväl skriftligt som muntligt samtycke till att delta i studien. Vidare informerades deltagarna om att uppgifterna som samlades in i studien skulle behandlas konfidentiellt, vilket innebar att deltagarnas identitet inte avslöjades och citat som förekom i studien redovisades på ett sådant sätt att ingen identitet kunde röjas. Materialet förvarades otillgängligt för obehöriga och bandningar raderades efter studiens avslut. Studiens material användes enbart i den aktuella studien (Bryman, 2012).
Resultat
En gemensam nämnare i alla intervjuer var ett stort engagemang för sex- och samlevnadsundervisning samt interprofessionellt samarbete och detta kan ses som ett övergripande tema som sammanfattar kärnan i informanternas berättelser. Det var fyra viktiga kategorier som växte fram i analysen som på olika vis relaterar till engagemang för sex- och samlevnadsundervisning nämligen: Nya influenser kräver nya pedagogiska grepp, Fördjupat lärande i ett uppskattat utvecklingsarbete, Hinder för interprofessionellt samarbete samt Framgångsfaktorer för interprofessionellt samarbete (se Figur 4). Sammanfattningsvis visar resultatet att professionella är öppna för att ta till sig ny kunskap och att använda sig av en varierad pedagogik. Det fanns en vilja till att utveckla interprofessionellt samarbete inom sex- och samlevnadsundervisningen inom SeSam-projektet och i detta arbete möttes de professionella av såväl hinder som framgångsfaktorer.
23
Figur 4. Översikt av resultatets tema, kategorier och underkategorier.
Nya influenser kräver nya pedagogiska grepp Varierad undervisning
Sex- och samlevnadsundervisningen präglades av ett stort mått fantasi och engagemang som tog sig uttryck i ett mycket omväxlande innehåll i undervisningen. Innehållet varierades med allt från kunskaper om kroppen, STI, preventivmedel, olika begrepp för kärlek och känslor.
24 Det variationsrika innehållet ledde till att elevernas behov av kunskaper tillgodosågs på bred front. Metoderna som användes i undervisningen var också av skiftande slag. Föreläsningar varvades med värderingsövningar, filmer, tipspromenader, praktiska övningar, rollspel och temadagar. Variationen uppskattades av såväl eleverna som lärarna och kreativiteten flödade.
Genom en varierad undervisning stimulerades elevernas intresse och engagemang vilket troligen ledde till att eleverna blev mer aktiva under lektionerna. Nedan illustreras variationer av innehåll och metoder av två pedagoger:
”Vi ser på olika filmer som den gamla norska och dom är nöjda med sex på kartan”(4)
”Dom får träna på att sätta på kondomer och det är viktigt att få känna hur det känns”(1)
”En gång per år har vi en happening i centralkapprummet när vi gör olika saker med eleverna och förra året gjorde vi kondomkylskåpsmagneter och tipspromenad”(1)
Interprofessionellt samarbete tillförde en djupare och mer nyanserad dimension till undervisningen vilket uppfattas som positivt för elevernas kunskapsinhämtning.
Skolsköterskor och barnmorskor deltog i undervisningen dock i varierad grad. Skolsköterskor tog ofta upp kunskaper om STI och också hur man både kan skydda samt testa sig.
Barnmorskor tog oftast emot besök på ungdomsmottagningen för att eleverna ska få kännedom om vart de finns, men det förekom också att de besökte skolor. Kuratorer deltog också vid undervisningen på skolor och ibland vid studiebesök på ungdomsmottagningar.
Olika former för interprofessionell samverkan illustreras av följande citat:
”Våran kurator är väldigt duktig och hon pratar om kärlek och känslor och att tycka om någon att inte bara är att ha sex. För det är ju inte bara likhetstecken med att ha samlag utan det är mycket annat också”(7)
25
”Samarbete har vi ju med barnmorskan också och hon kom in som på klamydiadagen till exempel”(6)
Undervisning i tiden
Det krävs tidsenligt material i sex- och samlevnadsundervisningen för att den ska kännas trovärdig och tas på allvar av eleverna menade lärarna. Filmer och läroböcker får inte vara för gamla eftersom fokus då kan förskjutas från det egentliga budskapet och det beskrevs av en lärare i följande citat:
”Man måste ta det som kommer nytt för dom ser direkt om det är något som är omodernt. Då kan dom haka upp sig på att någon har en gammal mobiltelefon och störa sig på det”(4)
På skolorna fanns det ett stort utbud av ny teknik tillgänglig och några exempel på det var tillgång till datorer, smartboards och Ipads. Hos professionella fanns det en vilja och ett intresse av att ta in den nya tekniken i undervisningen. Nya verktyg ansågs utveckla undervisningen positivt bland annat genom att kunskaper görs mer lättillgängliga för eleverna.
Då eleverna medvetandegörs om vart kunskaper finns att finna ansågs chansen vara större att de själva aktivt söker svar på egna frågor. De professionella menade också att om de ska kunna använda sig av ny teknik ställs krav på kunskaper om dels tekniken i sig men också om riskerna med de forum som finns tillgängliga där. Positiva åsikter om ny teknik beskrivs nedan av tre professionella:
”Om det finns massor med nytt att använda så tror jag att det kan utveckla undervisningen”(4)
”UMO-sidan är bra tycker jag och den använder man på sexualkunskapen och det är bra att den finns när dom har funderingar”(2)
”Man har behov av vidareutbildning bara det här med internet hur tacklar man allt som finns där. Men dom hittar mycket bra information där också”(1)
26 Uppmuntran av elevdelaktighet
De professionellas erfarenheter berättade om styrkan av att styrdokument som Lgr 11 påverkar samt styr innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen och eleverna bjuds in till delaktighet vid planeringen av sex- och samlevnadsundervisningen helt i enlighet med skollagens intentioner. Då innehållet i undervisningen planläggs i ett gemensamt engagemang mellan lärare och elever, tas elevernas intresse och behov tillvara och detta beskrivs av en lärare i följande citat:
”Jag kartlägger i början vad eleverna vill. I början får dom skriva lappar och ibland har dom fått fylla i en enkät och i den får man gradera vad man vill prata om”(4)
De professionella återkommer till att förutsättningarna för att skapa delaktighet med eleverna minskar om inte det interprofessionella samarbetet fungerar. Det krävs till exempel starkt interprofessionellt samarbete och bra logistik för att barnmorskor ska kunna få ta del av elevernas önskemål och frågor. Barnmorskor bör ha kännedom om vilken kunskapsmässig nivå eleverna befinner sig på, vilket möjliggörs om eleverna själva får uttrycka sina behov.
Detta borde prioriteras då det har betydelse för kvaliteten i studiebesöken på ungdomsmottagningen menar barnmorskan i studien:
”Det hade varit jättebra om eleverna hade haft med sig frågor eller skickat frågor innan för då vet vi vad dom funderar över…Kvaliteten i studiebesöken skulle naturligtvis bli bättre om vi kan anpassa den till deras behov och då behöver lärarna höra av sig om det innan”(7)
Genom att ta tillvara elevernas uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen ökar förutsättningarna för att utveckla den framtida undervisningen. Detta visade flera lärare exempel på och en lärare beskrev:
27
”Eleverna får utvärdera när det är slut men det utgår ju från vad dom vill eftersom dom får skriva sina önskemål och då ser man vad dom är intresserade av”(2)
Fördjupat lärande i ett uppskattat utvecklingsarbete Känsla av inspiration och interprofessionell förändring
SeSam-projektet startades med en utbildningsdag där många uppskattade föreläsare deltog.
Dagen innehöll en stor mängd information och hade ett varierande innehåll. De ansvariga för projektet hade en väl genomtänkt och bra planering för att skapa intresse för att delta i projektet. En bra inledning av ett projekt kan ha stor betydelse för hur de professionella tar till sig och arbetar vidare med projektet. Citaten nedan framställs av två nöjda lärare:
”Dom som har haft hand om det där har varit duktiga”(1)
”…och det var väldigt många bra föreläsare så man kände sig jätteinspirerad att dra igång”(4)
En viktig del i utvecklingen av lärande handlade om att bli berörd. En föreläsning som berörde informanterna på djupet hölls av en kvinna som själv har HIV. Upplevelsen av föreläsningen kan komma att påverka innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen och två lärare beskriver upplevelserna av föreläsningen i följande citat:
”Vi fick lyssna på en fantastisk kvinna som hade aids”(3)
”Det var massa föreläsare och jag minns henne som fått HIV mest” (1)
Det upplevdes som värdefullt att gemensamma fortbildningsdagar återkommer kontinuerligt.
Träffarna skapade motivation till förändring utifrån interprofessionellt samarbete och fungerade som en sporre till att jobba vidare med att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen vilket några lärare illustrerar på följande vis:
28
”Skolsköterskan och vi brukar träffas och diskutera när vi har varit iväg och då pratar vi om hur vi kan använda nytt som vi lärt oss och tips som man fått”(2)
”Vi har ju alltid så mycket att diskutera när vi ses på SeSam-träffarna och det brukar ofta bli att vi kommer fram till att vi ska hitta på nåt nytt”(3)
SeSam-projektet skapade känslor av tillhörighet där professionella kunde identifiera sig som en gemensam interprofessionell plattform inom sex- och samlevnadsundervisningen. Genom SeSam-träffar skapades givande inter- och intraprofessionella diskussioner och att projektet uppskattades framgår av följande citat:
”Det känns som vi hör ihop på nåt vis för vi ska ju jobba tillsammans”(2)
Nya hälsopedagogiska verktyg till arbetet
Genom projektet har de professionella fått tagit del av nya användbara redskap till undervisningen som till exempel tips om filmer, värdefulla internetadresser samt röda tråden - ett arbetsmaterial med värderingsövningar. Allt material sågs som individuella vinster till sex- och samlevnadsundervisningen och detta illustreras av två lärare:
”På våran skola har vi använt mycket material som vi fått av SeSam, bland annat röda tråden”(1)
”Vi fick ju så bra på genusdagen typ en Power Point där det gick att klicka och då kom det fram Wikipediaförklaringar”(4)
Ett av verktygen som erbjöds och antogs av de flesta professionella inom SeSam-projektet var en utbildning i MI-metoden, som innebär ett speciellt förhållningssätt i samtal och möten med eleverna. Erfarenheterna från studien talar för att det krävs regelbunden träning för att omsätta nya kunskaper till praxis och få metoden ska kännas trygg att använda, detta beskrivs nedan av en lärare:
29
”Skulle behöva träna mer på att föra samtal enligt MI och vi gjorde det tre gånger”(4)
Hinder för interprofessionellt samarbete Brister i ledarskap
Intervjuerna visade att för en lyckad implementering av SeSam-projektet fanns ett stort behov av stöttning och mandat från rektorer till de professionella. Det var också viktigt att få tid avsatt för att kunna planera för och arbeta med att utveckla undervisningen. Då det gäller sex- och samlevnadsundervisningen är det enligt skollagen rektorerna som är ansvariga för att detta hälsofrämjande arbete blir av. Informanterna beskrev att det inte räckte med att rektorer passivt stödjer interprofessionellt samarbete genom SeSam-projektet. De menade det krävs ett mer aktivt ledarskap för att få arbetet att fungera vilket beskrevs av två skolsköterskor:
”Säger inte någon att man får tiden och att det är avsatt tid så kanske det inte blir av”(6)
”Det är ju egentligen rektorns roll att få det att fungera”(5)
Inom SeSam-projektet har teamledaren också ett stort ledaransvar som har betydelse för hur arbetet inom projektet fortgår. Teamledaren bär ansvaret för att SeSam-teamen träffas regelbundet och för att det interprofessionella utvecklingsarbetet drivs framåt. Om inte detta
ledarskap fungerar riskerar det interprofessionella samarbetet att stagnera eller till och med äventyra teamens existens. Brist på organisationsförmåga ansågs därför vara en anledning till
mycket problematik som kan uppstå:
”Det är ju lätt att det rinner ut i sanden om ingen håller i det”(7)
”Men sen när man har många aktörer så ska det samordnas med alla och det är nog svårt”(6)
30 Prioritering av andra arbetsuppgifter
Då många olika arbetsuppgifter tar de professionellas tid i anspråk kan det leda till att visst arbete får stå tillbaka till förmån för annat. Det kräver till exempel sin tid att sätta sig in i den nya läroplanen Lgr 11 eftersom den innefattar förändringar i både de olika kursernas innehåll och i betygssystemet. Interprofessionellt samarbete kräver mycket tid och bli åtsidosatt om det är andra arbetsuppgifter som går före vilket två lärare beskriver:
”Vi har ju fått det nya betygssystemet och det slukar all tid tyvärr”(3)
”Vi har inte fått tid till att utveckla och diskutera. Den tid vi har tillsammans har vi fått använda mycket till betygen och den nya läroplanen”(4)
Andra aktiviteter som tog tid från arbetet med SeSam-projektet var till exempel införande av ny teknik till undervisningen och mattelyftet som innebär fortbildning av matematikkunskaper. Det är rektorernas uppgift att prioritera vad de professionella ska fylla sin arbetstid med och detta signalerar vilket utvecklingsarbete som är viktigt enligt två lärare:
”Dessutom införde vi nya Ipads vilket innebar att mycket tid går åt till att utbilda oss på det”(4)
”Vi har inte mycket tid till detta nu för det är många som går mattelyftet”(1)
Det fanns en önskan om att ta in externa föreläsare men det kostar pengar och hur medel fördelas inom verksamheten är också en prioriteringsfråga som i huvudsak ligger på rektorns ansvar. Föreläsningar skulle kunna ses som en gemensam plattform för interprofessionellt samarbete som de professionella kan utgå ifrån vid planering av olika moment i sex- och samlevnadsundervisningen.
”Man skulle önska att vi hade värsta penningpåsen så man skulle kunna ta hit föreläsare och så”(2)
31 Motstånd hos professionella
Det fanns professionella som menade att det kan finnas en osäkerhet i att undervisa inom ämnet sex- och samlevnadskunskap. Det är därmed inte en självklarhet att alla professionella upplevde sig obesvärade i sin undervisning trots att det ingår i ens ämne. Detta kan få till följd att de professionella inte vill ingå i ett interprofessionellt samarbete eftersom det innebär att någon annan får tillträde till ens domän och en osäkerhet skulle då kunna röjas. En skolsköterska beskriver en av följderna som kan uppstå vid osäkerhet:
”En del kanske inte vill vara med i teamen för de känner sig obekväma hur man tar upp det i sitt ämne”(5)
SeSam-projektet är ett frivilligt projekt där de professionella har haft möjligheten att både tacka ja och att tacka nej till att delta. Valmöjligheten kan dock upplevas större för lärare som är fler till antalet än för skolsköterskor och barnmorskor. Skolsköterskan är en självklar deltagare som förutbestämd teamledare, men barnmorskor kan vara en eller flera på en ungdomsmottagning vilket innebär en valmöjlighet. Det skulle kunna upplevas svårt att säga nej till att delta i projektet för att inte stjälpa ett helt SeSam-team samtidigt skulle lågt intresse kunna innebära låg motivation hos deltagare som inte har ett egentligt intresse av att ingå i projektet. Citaten nedan beskriver professionellas upplevelser av motstånd hos andra:
”Jag vet inte om det är rätt person på rätt plats”(2)
”Hon försöker men ingen lärare hakar på”(1)
Framgångsfaktorer för interprofessionellt samarbete Ansvarsfullt ledarskap
Det framgick av intervjuerna att rektorer har ett stort ansvar för att SeSam-projektet ska bli förankrat hos både lärare och skolsköterskor på skolorna. Genom att hålla en positiv profil och understödja personalen med utrymme för interprofessionell samverkan kan rektorer främja framtidsutsikten för projektets utveckling. Citaten nedan påvisar upplevelser av stöd från rektorer:
32
”Han tog upp på stormöten och berättade om att projektet pågår och att man kan tänka till hur man kan lyfta ut det i helklass”(5)
”Skulle vi säga här att nu behöver vi träffas så är det inga problem och så känner jag stöd från ledningen men det kan ju vara skillnad på andra ställen”(1)
Ett positivt ledarskap betydde enligt informanterna bland annat att ledaren visar att den tycker att det interprofessionella arbetet inom SeSam-projektet har betydelse för att möjliggöra en utveckling inom sex- och samlevnadsundervisningen. Innehållet från en intervju påvisar en ledares engagemang:
”Det är inte många chefer som är som den chefen jag hade som tycker det här är viktigt”(5)
Det visade sig att teamledarna också har en ansvarsfull ledarroll. Skolsköterskorna var förutbestämda till teamledare och det kunde upplevas som både positivt och negativt. En gemensam ståndpunkt var att det stora ansvaret som teamledare ska ligga på en person som är intresserad, men rollen behövde inte nödvändigtvis vara kopplat till en speciell yrkeskategori vilket framgår av citaten nedan:
”Det spelar ingen roll vem det är men det måste vara någon som brinner för det”(5)
”Den samankallande måste ta det ansvaret så det är ett stort ansvar på den personen”(7)
Kollegialt ansvar med generositet
De professionella delade gärna med sig av nya kunskaper så väl intra- som interprofessionellt.
Det fanns en öppenhet och en interprofessionell gemenskap eftersom alla inom projektet har ett engagemang för ämnet som därmed blir en gemensam nämnare att samarbeta omkring.
33 Några olika exempel på hur de professionella delade med sig av kunskaper framgår av följande citat:
”Skolsköterskan mailar ut information som HIV-nytt och annan information från landstinget”(3)
”Att träffa andra och ge tips är jätteviktigt”(4)
”Jag har hört ganska mycket eftersom vi delat arbetsrum och dom har varit frikostiga att dela med sig av information när dom varit iväg på grejor”(2)
Resultaten återspeglar en kollegial generositet. Genom interprofessionellt samarbete stöttade de professionella varandra i olika undervisningsmoment vid behov. Vissa moment i kursen kanske någon annan professionell hade mer kunskaper i och vid ett upparbetat samarbete kunde det enligt informanterna vara lättare att be om stöd. Stödet ökar kvaliteten i undervisningen och det gagnar därmed elevernas kunskapsutveckling. Om en lärare inte är trygg i ämnet skulle det kunna innebära svårigheter med att vara flexibel i undervisningen och i värsta fall att vissa moment inte tas upp alls. Nedan betonar lärare vikten av stöd i undervisningen och vilka följder det skulle kunna få om stöd uteblir:
”Man behöver hitta sin trygghet som ung lärare och kan behöva stöd av någon som jobbat länge”(4)
”En del kolleger är inte trygga och då kanske man håller sig fyrkantig i stället för att bjuda in till diskussion”(3)
”Man kan ju känna oro för att det finns lärare som tar den lätta vägen och hoppar över det helt och hållet”(2)
Gemensam logistik och god planering
Det behövs enligt informanterna en fungerande logistik på organisationsnivå för att ett interprofessionellt samarbete ska komma till stånd. Genom att organisera arbetet väl
