• No results found

Mindfulness och välmående: Kan större medvetenhet om den nuvarande stunden få oss att vara mer nöjda med livet?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mindfulness och välmående: Kan större medvetenhet om den nuvarande stunden få oss att vara mer nöjda med livet?"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för samhällsvetenskap HT 2010 Psykologi 2PS600

G3-uppsats

MINDFULNESS OCH VÄLMÅENDE

- Kan större medvetenhet om den nuvarande stunden få oss att vara mer nöjda med livet?

Författare: Jerry Gustavsson Handledare: Yvonne Terjestam Examinator: Andrejs Ozolins

(2)

Abstrakt

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning mindfulness hos studenter predicerades av välmående (i form av livstillfredsställelse), kön, ålder och utbildning.

Mindfulness är av intresse eftersom det är hjärtat i den buddistiska traditionen i form av mindfulness meditation och vägen mot upplysningen. Men det är också en inriktning inom psykologin där mindfulness betyder att närvara i stunden. Min hypotes är att mindfulness kan skapa utrymme att omvärdera den subjektiva värderingen av hur nöjd man är med sitt liv. 66 kvinnor och 47 män ingick i studien. Två mätinstrument i form av Mindfulness Attention Awareness Scale (MAAS) och Satisfaction With Life Scale (SWLS) sammanställdes till en enkät tillsammans med de andra variablerna. En multipel regressionsanalys visade att det gick att konstatera ett signifikant samband mellan mindfulness och livstillfredsställelse i samklang med tidigare forskning inom detta område. Det fanns inget signifikant samband mellan mindfulness och någon av de andra undersökta variablerna.

Nyckelord: Mindfulness, välmående, livstillfredsställelse, positiv psykologi

Abstract

The aim for this study was to explore to what extent mindfulness of students could be predicted by well-being (life satisfaction), gender, age and education. Mindfulness is

interesting because it is the heart of the Buddhist tradition in the shape of mindful meditation and the way to enlightenment. But it is also an orientation in psychology where mindfulness can be defined as being conscious in the present moment. My hypothesis is that mindfulness can create ways to revaluate the subjective view of how satisfied people are with their lives.

66 woman and 47 men participated in this study. Two measuring instruments; Mindless Attention Awareness Scale (MAAS) and Satisfaction With Life Scale (SWLS) were compiled into one survey together with the other variables. A multiple regression analysis showed that there was a significant relationship between mindfulness and life satisfaction according to earlier research in this area. There was no significant relationship between mindfulness and any of the other investigated variables.

Keywords: Mindfulness, well-being, life-satisfaction, positive psychology 

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

2. TEORI 5

2.1 Forskningen inom välmående……....……….. 5

2.1.1 Definitionen av välmående i positiv psykologi………... 5

2.1.2 Affektiva komponenten i välmående………... 5

2.1.3 Kognitiva komponenten i välmående... 6

2.1.4 Vad gör oss nöjda med livet?... 7

2.2 Mindfulness och att vara medveten... 8

2.2.1 Mindfulness-begreppet... 8

2.2.2 Definition av mindfulness... 9

2.2.3 Förändrat tankeperspektiv... 10

2.2.4 Förmågan att bryta mönster... 10

2.2.5 Tredje vågens terapi...11

2.2.6 Välmående och mindfulness... 12

2.3 Problemformulering och syfte………... 12

3. METOD 14

3.1 Urval... 14

3.2 Tillvägagångssätt... 14

3.3 Mätinstrument... 14

3.4 Statistisk analys... 16

4. RESULTAT 18

5. SLUTDISKUSSION 20

6. REFERENSLISTA 23

BILAGA 1:Frågeformulär 25

(4)

1. Inledning

1.1 Mindfulness och välmående

Mindfulness är ett relativt nytt begrepp inom psykologin. Det är ursprungligen ett begrepp som har tillhört den österländska filosofin där mindfulness-meditation är hjärtat i den buddistiska vägen mot upplysningen och befriandet från lidandet. Men istället för att se mindfulness enbart i ett religiöst sammanhang har den västerländska traditionen börjat öppna upp sina vyer för österländska tankesätt och tillämpa dessa. Mindfulness har länge varit välkänt inom buddismen att vara nyckeln till en större medvetenhet om sig själv och livet.

Genom att mindfulness har blivit ett forskningsområde inom positiv psykologi har man också kunnat visa de många positiva effekter som mindfulness ger och därmed ge

mindfulnessforskningen större utrymme och förtroende.

Man har sett på många sätt hur människor kan ändra sitt tankesätt och därmed påverka många mentala och fysiska tillstånd i en positiv riktning. Mindfulness tillhör en ny terapivåg i

psykologin där man försöker utveckla större acceptans och mer medvetenhet om den

nuvarande stunden. Men det är också något som är tillgängligt för alla människor att bli mer mindful. Att bli mer mindful verkar skapa ett mer positivt liv på många sätt, kanske är det så att vi måste finna lyckan inom oss genom att bli medveten om vårt tankesätt innan vi söker den utanför oss?

Mitt intresse för den här studien är de många positiva utkomsterna som mindfulness har visat ge upphov till genom tillexempel minskade negativa tankemönster (Greeson 2008) och bättre hälsa genom minskad stress (Colle m.fl., 2010). Därför vill jag undersöka om det också kan vara så att mindfulness har ett samband med livstillfredsställelse. Kan man genom att bli mindful också förvänta sig att man kanske värdesätter sitt liv högre? Är människor som är nöjda med sitt liv i större grad mindful? Det är intressant eftersom det kan vara nyckeln till ett lyckligare liv och visa sig vara av lika stor betydelse som till exempel pengar och när man värdesätter sitt liv. Kanske är medvetenheten om pengarna viktigare än själva pengarna?

(5)

2. TEORI

2.1 Forskningen inom välmående

Inom psykologin har man under 1900-talet fokuserat främst på svagheterna och sjukdomarna hos människor och inte lämnat mycket utrymme åt att studera de positiva sidorna hos

människor (Passer & Smith, 2008). Nu har positiv psykologi fått allt större genomslagskraft och har som mål att föra fram kunskap om människors styrkor och utveckla dessa. Detta har inte varit självklart inom tidigare forskning, till exempel uttryckte Sigmund Freud att

psykologins mål skulle vara att ersätta neurotiska missöden med den vanliga olyckan i livet (Snyder, Shane & Lopez, 2007). Positiv psykologi vill förstå vad som skapar välmående och vad som är orsaken till våra positiva känslor. Genom att förstå detta kan människor få bättre förutsättningar till ett ökat välmående. Ökat välmående ger en större livstillfredsställelse och kan förebygga många sjukdomar (Argyle, 2001).

2.1.1 Definitionen av välmående i positiv psykologi

Forskningen om välmående kan avgränsas till två centrala aspekter. Den första aspekten är upplevelsen att ha en positiv känsla just nu i den här stunden. Den andra aspekten är att vara nöjd med sitt liv som helhet (Collard, Avny & Boniwell, 2008). Ibland används också en tredje aspekt som är avsaknaden av negativa känslor som till exempel depression och ångest (Argyle, 2001).

2.1.2 Affektiva komponenten i välmående

Den första komponenten av välmående innebär i detta sammanhang att befinna sig i en positiv känsla just nu. Det är en affektiv komponent. Tidigare studier inom positiv psykologi har definierat affektivt välmående som känslan av spontan glädje, lättnad och intresse. Den affektiva komponenten har också inom forskningen delats inom i två olika områden. Den första känslan av dessa är intensiv glädje, det kan komma av upprymdhet och spänning. Den andra känslan är mer djup, harmonisk glädje av att vara avslappnad och trygg (Argyle, 2001).

En modell som på ett bra sätt lyckas dela in de olika affekterna är Russel (1980) som har en horisontell skala från lycklig till ledsen, och en vertikal skala från intensiv till passiv.

Forskningen inom affektiv teori vill veta vilka känslor personer upplever och med vilken frekvens och tid. I en studie utförd av Larsen och Diener (1987) för affektivt välmående mättes frekvensen och intensiteten man spenderade med positiva känslor. Där fann man att frekvensen korrelerade ungefär .50 med upplevt välmående medan intensiteten korrelerade

(6)

ungefär .25. Studien visade att intensiteten av känslorna inte var av någon större betydelse för hur man utvärderade sin eget välmående. Det har större betydelse att ofta känna positiva känslor. Däremot finns det studier som visar att intensiva känslor i form av upplevelser och sportaktiviteter kan påverka välmåendet för hela dagen och dagen efteråt (Argyle, 2001).

Att mäta affektivt välmående innebär att försöka mäta hur man känner just nu. Det innebär att man oftast får mäta samma befolkning vid olika tillfällen för att försöka minimera undantag i hur man vanligtvis brukar känna sig (Larsen och Diener, 1987). Ett vanligt sätt att mäta affektivt välmående är genom att försöka mäta hur man upplever positiva och negativa känslor. Till exempel är mätinstrumentet PANAS utformat för att mäta positiv och negativ affekt och dess intensitet. För att mäta affektivt välmående har man till exempel sett hur stor del av dagen personer befinner sig i positiva känslor samt intensiteten i dessa (Larsen och Diener, 1987).

2.1.3 Kognitiva komponenten i välmående

Den kognitiva aspekten utgörs alltså av en subjektiv bedömning av hur tillfredsställd man är med sitt liv, antingen som helhet eller inom vissa delområden (Snyder, Shane & Lopez, 2007). En subjektiv bedömning av välmående är beroende av människors olika kognitiva stilar. Det har visat sig att människor främst baserar sitt eget välmående på jämförelser med det förgångna och med andra människor. Sociala jämförelseteorier är av stor betydelse inom positiv psykologi. Till exempel kan det förklara faktumet att nationens ekonomiska välstånd inte automatiskt betyder ökat välmående beroende på att alla andra också fått bättre inkomster (Argyle, 2001). I en studie utförd av Wills (1981) fann man stöd för att människor kan öka sitt generella välmående genom jämförelser med mindre lyckosamma människor.

Den subjektiva bedömningen påverkas också av hur vi vänjer oss vid saker. Vi blir vana vid en speciell nivå av välmående och värderar sedan detta som normalt. Detta kan man till exempel se genom en studie av Krause och Sternberg (1997) utförd på patienter med skador i ryggmärgen. De fann att patienternas generella välmående ökade med tiden medan andra variabler var konstanta. Det är personligt hur man anpassar sig till olika händelser i livet som till exempel att drabbas av en ryggmärgsskada. En del människor fortsätter att vara

deprimerade under en lång tid medan andra vänjer sig fortare vid samma typ av händelse (Argyle, 2001).

Välmående skulle kunna vara en illusion i fråga om hur människor lurar sig själva om hur nöjda de är med livet (Snyder, Shane & Lopez, 2007). En stor del i hur man värderar sitt

(7)

välmående är hur man väljer att tänka om olika saker. Bara genom att i förväg tänka på positiva upplevelser som hänt i livet har gjort att personer har rapporterat en högre poäng på hur tillfredsställd man är med sitt liv (Strack m.fl., 1985).

Det vanligaste sättet att mäta den kognitiva aspekten av välmående är att fråga hur nöjd man är med olika områden i sitt liv. Man kan fråga generellt hur nöjd man är med sitt liv vilket man gör i mätinstrumentet SWLS (Satisfaction with lifescale) som ofta nämns som det mest primära sättet att mäta livstillfredsställelse (Collard, Avny & Boniwell, 2008). Ett annat sätt att mäta den kognitivt välmående är till exempel att välja ut olika livsområden som i

mätinstrumentet LASA (Linear analogue self-assessmentscale). Här ingår 12 olika domäner av livstillfredsställelse som till exempel intellektuellt, fysiskt, emotionellt, socialt och

spirituellt (Colle m.fl., 2010). Andra sätt att mäta kognitivt välmående är genom formulär som bara mäter hur nöjd man är med ett speciellt område i livet. Det kan till exempel vara hälsan, eller hur nöjd man är med sin privatekonomi (Argyle, 2001).

Det är viktigt att förstå skillnaderna i hur olika individer värderar sitt subjektiva välmående.

Strävan efter välmående ser olika ut beroende på individuella och kulturella faktorer. I västerländska kulturer har människor vanligtvis ett mer individualistisk perspektiv medan många österländska kulturer har ett mer kollektivistiskt perspektiv. Generellt sett kan en västerlänning framhäva individens välmående medan en österlänning istället värderar gruppens välmående högre. Detta sätt att värdera olika kan skapa problem när man ska jämföra olika nationer med varandra i studier om hur välmåendet ser ut (Snyder, Shane &

Lopez, 2007).

2.1.4 Vad gör oss nöjda med livet?

I en studie utförd av Headey och Wearing (1992) fann man att de viktigaste faktorerna när man värderade sitt eget välmående var hur nöjd man var över sin fritid, följt av partner, vänner, sexliv, arbete och hälsa. Den övergripande faktorn om man slår ihop partner, vänner och sexliv är sociala relationer som är en fundamental förutsättning för välmående. Sociala relationer är det som är bakom många av de rapporterade områdena som gör att vi känner glädje och är nöjda med vårt liv. Sociala relationer påverkar alla aspekter av välmående.

Vänskap genererar positiva känslor, glädje, hälsa och förhindrar ensamhet. Familjelivet är en källa för välmående även om det kan vara stressfyllt ibland (Snyder, Shane & Lopez, 2007).

En av de viktigaste faktorerna i sociala relationer är närheten och utbytet av positiva känslor (Argyle, 2001).

(8)

En annan övergripande faktor som rapporteras i den här studien och i andra studier om välmående är arbete. Att vara nöjd med sitt arbete korrelerade .44 med livstillfredsställelse i en metaanalys utförd av Tait (1989). Element som höjer livskvalitén i arbetet är ha positiva relationer, inkomst och meningsfullt arbete (Snyder, Shane & Lopez, 2007). Den första faktorn är positiva relationer som ger oss förutsättningar för välmående på arbetet. Den andra faktorn är inkomst. Det verkar främst att inkomst har störst betydelse att ge lycka i fattiga länder, troligen för att det ger trygghet för basbehov som mat och hushåll (Diener & Oischi, 2001). I många studier kan vi se att trots att medelinkomsten har ökat för invånare i väst har den rapporterade livstillfredsställelsen varit i stort sett konstant, därför är det inte automatiskt så att pengar gör människor mer nöjda med livet (Snyder, Shane & Lopez, 2007). Den tredje faktorn som nämns som positivt med arbete är att utföra meningsfullt arbete. Att känna mening med saker i livet är ett av de viktigaste elementen i välmåendet (Argyle, 2001). Det har gjort att också religion som ofta utgör en grund för existentiell mening har visat ge

positiva samband med välmående, mental och fysisk hälsa (Argyle, 2001). Den underliggande aspekten av detta samband är att religionen integreras i vardagen och ger upphov till en känsla av kompetens och kontroll samt en befrielse från känslor av oro och skuld (Gauthier m.fl, 2006).

2.2 Mindfulness och att vara medveten

Mindfulness har sitt ursprung i österländska traditioner och har blivit namngivet som ”hjärtat”

i buddistisk meditation (Shapiro, Carlson & Astin, 2006). Mindfulness är en djupt rotad idé inom den buddistiska traditionen eftersom den är en av de åtta komponenterna i den

”åttafaldiga vägen” som definierar vägen som leder till lidandets slut och spirituellt

uppvaknande. Mindfulnessforskningen och tillämpningen av den genom olika terapiformer har kommit att användas från mitten av 1980-talet (Collard, Avny & Boniwell, 2008).

2.2.1 Mindfulness-begreppet

Det finns två olika synsätt inom den moderna psykologin när det gäller mindfulness. Det dominerande synsättet kommer från den buddistiska traditionen där begreppet från början är främst associerat med den praktiska utövningen av mindfulness meditation (Hede, 2010).

Meditationsövningarna är helt enkelt ramverket som används för att utveckla ett tillstånd eller en förmåga till mindfulness (Kabat-Zinn, 2003). Begreppet mindfulness används inom

psykologin och förklaras som ett naturligt medvetandetillstånd som involverar att medvetet vara fullt närvarande i varje ögonblick av en upplevelse (Kabat-Zinn, 2003).

(9)

Det andra synsättet har sitt ursprung relativt nyligen inom området för kognitiv psykologi där Ellen Langer är en av de mest framträdande forskarna. Langer (1989) beskriver

nyckelkvalitéer som ingår i mindfulness. Dessa är skapandet av nya kategorier, öppenhet till ny information och att vara medveten om mer än ett perspektiv. Langer använder sig också av begreppet mindlessness som är motsatsen till mindfulness. Mindlessness innebär att vi gör oss alltför beroende av fasta kategorier och distinktioner som vi själva har skapat, som till

exempel maskulint/feminint och ung/gammal. Det leder till att vi agerar utifrån automatiska beteenden utan att egentligen medvetet uppmärksamma dem (Langer, 1989).

2.2.2 Definition av mindfulness

En ofta citerad definition av mindfulness är att hålla uppmärksamheten på ett speciellt sätt, avsiktligen, i den nuvarande stunden och icke-dömande (Kabat-Zinn, 1994). En modell av komponenterna som ingår i mindfulness består enligt Shapiro, Carlson och Astin (2006) av intention, uppmärksamhet och attityd. De här tre komponenterna är inte separerade från varandra utan är integrerade aspekter och inträffar samtidigt i en helhetsprocess. Den första komponenten är intention. Med detta menas att ha ett klart mål med varför man utför sin handling. Den här intentionen kan vara av olika slag, för buddisterna var målet upplysningen och medkänsla för allt levande. Intentionen är personlig och därför dynamisk och

utvecklande med tiden (Freedman, 2005).

Den andra komponenten i modellen är uppmärksamhet, att vara uppmärksam inkluderar att kunna observera interna och externa upplevelser i nuet. Det innebär att inte försöka tolka upplevelsen utan att bara närvara i själva upplevelsen som den presenteras här och nu. Här finns likheter inom andra områden i psykologin som gestalterapi och kognitiv-beteendeterapi som fokuserar på förmågan till uppmärksamhet på interna och externa beteenden. Kognitiv psykologi använder sig att olika aspekter av uppmärksamhetsförmågor. Till exempel att hålla uppmärksamheten under lång tid på samma objekt, förmågan att flytta fokus mellan objekt och mentala uppsättningar, samt förmågan att bli medveten om tankeprocesser, känslor och förnimmelser (Shapiro, Carlson & Astin, 2006).

Den tredje komponenten är vår attityd eller den ”kvalité” som vi håller uppmärksamhet med.

Det är viktigt att gå in med en god attityd, till exempel kan uppmärksamheten bestå av en kall, kritisk kvalité eller så kan den ha en tillgiven och medkännande kvalité (Kabat-Zinn, 2003).

Genom att till exempel avsiktligen föra in en attityd av tålamod, medkänsla och ”icke- strävan” i uppmärksamheten utvecklas kapaciteten att inte automatiskt sträva efter behagliga upplevelser eller att tränga bort obehagliga upplevelser. Om man inte har en god attityd kan

(10)

det resultera i att man blir fördömande av sina inre upplevelser vilket kan förstärka tillexempel ångesttankar (Shapiro, Carlson & Astin, 2006).

2.2.3 Förändrat tankeperspektiv

Att med intention vara uppmärksam med öppenhet och icke-dömande leder till ett betydande skifte av perspektiv. Istället för att vara försjunken i dramat av vår personliga livshistoria, har vi förmågan att stå tillbaka och helt enkelt observera (Kabat-Zinn, 2003). Shapiro, Carlson och Austin (2006) har försökt förklara hur mindfulness förändrar vårt sätt att se på saker.

Perspektivskiftet kan beskrivas som en förändring i medvetandet där det som tidigare var subjekt blir objekt. Det här skiftet i perspektiv har varit en nyckel i utvecklingspsykologin för att förklara vår medvetandeutveckling under livets gång. Den här processen kan illustreras med det klassiska exemplet av mammas födelsedag, där hennes 8-åriga son ger henne

blommor medan hennes 3-åriga son ger henne sin favoritleksak. ´Treåringen är i grunden fast i sin begräsning av sitt självcentrerade (narcisstiska) perspektiv. Konsekvensen blir att han inte kan skilja på sina egna behov från andras behov. Men medan medvetandeprocessen utvecklas kan han börja förstå andras perspektiv och därmed också utveckla empati. I forskningen om mindfulness har man sett att individer som ägnar sig åt mindfulnessträning fortsätter och accelererar den här utvecklingen vilket gör att man stärker förmågan till självobservation (Shapiro, Carlson & Astin, 2006).

2.2.4 Förmågan att bryta mönster

Genom att stärka sitt observationssjälv kan vi bli medvetna om våra tillstånd utan att

identifiera oss med dem. Därigenom kan det också få oss att bryta vanor och beteendemönster som kan skada vår hälsa, som att röka en cigarett när man känner sig stressad, äta tröstande mat när man känner sig nedstämd eller dricka alkohol för att koppla av. Att bryta

beteendemönster är något som kan utvecklas med större uppmärksamhet och observation av sina egna beteenden. (Greeson, 2008). Beteendemönster som går på rutin kan få oss att agera utan uppmärksamhet om det som händer i varje ögonblick. Ellen Langer benämner detta som att agera mindlessness. Det innebär till exempel att vi förlorar vår kontroll och styrs av inlärd hjälplöshet (Langer, 1989). Det gör att människor ofta begränsar sina egna val genom att exempelvis problem bara tillskrivs en enda orsak. Till exempel har det visat sig att

alkoholister som ser sitt drickande som ett rent genetiskt problem tenderar att ge upp kontroll som kunde hjälpt dem. När vi förklarar saker med en enda orsak så uppmärksammar vi inte annan information som skulle kunna fått oss att förklara saker annorlunda. Inlärd hjälplöshet är också en effekt av rutinmässigt, mindlessnesstänkande. Det hindrar oss från att ompröva

(11)

situationer. En person kan förbli passiv i situationer som annars kunde hanterats utan svårigheter. Tidigare erfarenheter bestämmer våra nuvarande reaktioner. Det hindrar vår förmåga till självkontroll och att se saker i nya perspektiv (Langer, 1989).

2.2.5 Tredje vågens terapi

Mindfulnessprogram har utvecklats inom bland annat hälsovården som ett sätt att förebygga hälsan hos människor. Efterfrågan på alternativa metoder som förebygger hälsa och

välmående har varit stora i till exempel USA där 75 % av alla medicinska utgifter utgörs av patienter med kroniska sjukdomar (Colle m.fl., 2010). Kogntiv-beteende terapi (CBT) har varit den dominerande formen i psykoterapi för en rad mentala störningar under lång tid, men nu har acceptans- och mindfulness-baserade terapiformer kommit att utvecklas och användas.

De kallas ibland för ”tredje vågens terapi” (Hofmann & Asmundson, 2007).

En sådan alternativ metod är MBSR (Mindfulness-based stress reduction) som skapades av Dr Jon Kabat-Zinn som är den som anpassade mindfulness begreppet till det västerländska tankesättet. Den utbildning som han utvecklat omfattar i teori kring mindfulness, i

självutforskande metoder och aktiviteter som andning, yoga, kroppsskanning och långsamt gående. Alla dessa aktiviteter bidrar till att fokusera medvetandet på den nuvarande stunden (Grossman m.fl., 2004). MBSR är en originell och personlig metod att hantera stress då man ändrar sitt förhållningssätt till upplevelsen av stress (Colle m.fl., 2010). Under 20 år av utförda MBSR-program har studier visat fördelar med MBSR med kliniskt relevanta

minskningar i medicinska och psykologiska symptom över en rad diagnoser som till exempel stress, ångest och depression (Colle m.fl., 2010). MBSR har också visat sig stärka

immunsystemet efter vaccinering (Kabat-Zinn, 2003).

En annan metod som baseras på mindfulness är MBCT (Mindfulness Based Cognitive Therapy) Det är också ett strukturerat program som vanligtvis utförs under en åttaveckors period med ungefär två timmar i veckan (Collard, Avny & Boniwell 2008). MBCT

utvecklades av Segal, Williams och Teasdale (2002) på samma sätt som Kabat-Zinns MBSR.

Programmet utvecklades för att assistera med återkommande prevention för människor som tidigare lidit av depression. Resultat har visat att patienter som tidigare lidit av tre eller fler episoder av depression signifikant reducerade återfall under de följande 60 veckorna (Brown

& Ryan 2003). En annan studie visade positiva effekter av MBCT på det subjektiva

välmåendet. Negativ affekt av välmående minskade något medan det fanns en stark trend för ökat subjektivt välmående (Collard, Avny & Boniwell 2008).

(12)

Ytterligare ett program som utvecklats är ACT (Acceptance and commitment therapy) som har som mål att skapa acceptans för oönskade tankar och känslor, och att stimulera processer som bidrar till förbättringar i livet. Mer specifikt är målet för ACT att avskräcka undvikandet av att uppleva negativa känslor, fysiska förnimmelser och tankar. I den specifika processen för att nå detta mål ingår acceptans, kognitiv diffusion, att vara närvarande, självet i en kontext, värden och engagerande handling (Hofmann & Asmundson 2007).

2.2.6 Välmående och mindfulness

Sammanfattningsvis är en stor del av välmåendet beroende av hur människor tänker om olika saker som inträffar i livet utifrån deras kognitiva stil. Förslagsvis kan det därmed påverkas av hur medvetna vi är om oss själva och våra tankar. Jag vill mäta hur uppmärksamma vi är på våra tankar. Genom att uppmärksamma och bli mer medveten om sig själv borde man enligt tidigare beskrivna forskningsresultat också få större förmåga att välja sitt liv i form av bättre välmående generellt sett. Tidigare forskning har indikerat att mindfulness samverkar med välmåendet på olika sätt. Mindfulness har i många studier visat sig ha effekter på välmåendet indirekt genom att reducera stress och förbättra den fysiska hälsan (Greeson, 2008). Det har också påvisats att mindfulness växelverkar med ökat välmående inom olika områden som till exempel minskad negativ affekt (Howell m.fl., 2010).

2.3 Problemformulering och syfte

Min problemformulering för studien är att undersöka om välmående samvarierar med

mindfulness. För att studera detta använder jag mig av prediktorerna livstillfredsställelse, kön, ålder och utbildning. Syftet är att ta reda på huruvida mindfulness har ett samband med

livstillfredsställelse, samt om mindfulness har något samband med någon av mina prediktorer.

Hypotes 1: desto högre grad av mindfulness, desto högre tillfredsställelse med livet mätt utifrån rapporterad poäng på livstillfredsställelse-formuläret. Livstillfredsställelse är en bedömning av sitt eget välmående där man värderar hur nöjd man är med sitt liv, alltså den kognitiva aspekten. Nollhypotesen (H0) borde enligt detta förkastas.

Hypotes 2: ålder kan förutsäga mindfulness. Jag tror att ålder kan vara av betydelse för hur mindful man är. Graden av mindfulness antar jag ökar med åldern. Därför tror jag det finns en möjlighet att nollhypotesen (H0) kan förkastas.

(13)

Hypotes 3: kön förutsäger inte mindfulness. Inget i forskningen tyder på att kön skulle vara en faktor som har något samband med mindfulness. Men jag väljer att testa den här hypotesen och jag tror alltså att nollhyotesen (H0) gäller.

Hypotes 4: utbildningsval förutsäger inte mindfulness. Jag tror inte det kommer finnas några skillnader i mitt fall mellan lärarstudenter och ekonomistudenter. Därför antar jag att

nollhypotesen (H0) gäller.

(14)

3. Metod

3.1 Urval

I mitt material ingick totalt 113 studenter och fördelningen över kön och utbildning finns beskrivet i Tabell 1. Åldern varierade mellan 19 och 31 år där medelåldern var 23,3 år och standardavvikelsen var 2,9 år. Urvalet är taget från ett svenskt universitet. Alla som fyllde i frågeformuläret var svensktalande.

Tabell 1. Fördelning av oberoende variablerna kön och utbildning.

N %

Män 48 42,5

Kvinnor 65 57,5

Lärarstudenter 55 49

Ekonomistudenter 58 51

Totalt i studien 113 100

3.2 Tillvägagångssätt

Data samlades in vid fyra olika tillfällen under november 2010. När frågeformuläret delades ut på föreläsningstid fick deltagarna informationen att undersökningen handlar om välmående bland studenter inom området för psykologi. Den informationen var tillräcklig för att inte äventyra att studenterna visste mer om huvudsyftet och därmed påverkade resultatet. Min förhoppning är att deltagarna fyllde i enkäterna efter hur det brukar kännas så ärligt som möjligt så att resultaten är tillförlitliga. Dessutom fick studenterna informationen att alla uppgifter kommer behandlas anonymt. Det tog ungefär 10 minuter att fylla i.

3.3 Mätinstrument

I undersökningen ingår två standardiserade och ofta använda test. För att mäta

livstillfredsställelse använde jag mig av mätinstrumentet SWLS (Satisfaction With Life Scale) (Diener mfl, 1985) mäter den kognitiva aspekten av välmående och MAAS (Mindful

(15)

Attention Awareness Scale) (Brown & Ryan, 2003) mäter mindfulness. Jag kunde också valt att mäta den affektiva komponenten men jag gjorde bedömningen att avgränsa mig till den kognitiva aspekten eftersom det fanns begränsad tid.

SWLS består av fem frågor som till exempel; Jag är nöjd med mitt liv. Svarsalternativen består av en sexgradigskala som har alternativen 1=avvisar helt, 2=avvisar, 3=Avvisar i viss mån, 4=Instämmer i viss mån, 5=Instämmer, 6=Instämmer helt och hålet.

I SWLS mäter man generellt hur nöjda människor är mitt sitt liv. SWLS används ofta för att mäta livstillfredssällelse inom positiv psykologi (Collard, Avny & Boniwell 2008). SWLS utvecklades av Diener, Emmons, Larsen och Griffin (1985). Validiteten har i en studie av Diener (1985) visat sig ha en alfa koefficient 0,83. Medelvärdet i SWLS är 56 % i den

generella populationen, bland studenter är medelvärdet 67 % av skalans maxpoäng (Cummins 1998). Ett problem med skalor som mäter hur nöjd man är med sitt liv är att de flesta

människor uppskattar sitt välmående högt över vad som kan förväntas. Människor är motiverade att ha positiva upplevelser och det kan därför vara problematiskt med en sådan kort skala som SWLS är med fem påståenden, speciellt i internationella jämförelser eftersom längre skalor ibland kan ge ett mer rättvisande resultat (Cummins 1998). SWLS består av totalt fem frågor. Itemanalysen för den här studien visar ett alfavärde på 0,72 med Cronbachs alfa. Att beräkna resultatet på SWLS gör man genom att lägga ihop antal poäng. Desto högre poäng innebär att man har en högre livstillfredsställelse.

MAAS består av femton påståenden som till exempel; Jag kommer på mig själv med att vara upptagen med framtiden eller det förflutna. Svarsalternativen består av en sexgradig skala i form av, 1=Nästan alltid, 2=Mycket ofta, 3=Ganska ofta, 4=Ganska sällan, 5=Mycket sällan, 6=Nästan aldrig.

MAAS är designad för att mäta kärnan av mindfulness vilket representerar en närvaro och medvetenhet om vad som händer i nuet. MAAS har en stark validitet som har bekräftats i många olika studier (Brown & Ryan 2003). MAAS har visat sig ha ett samband mellan Meditationsträning och graden av mindfulness. Brown och Ryan (2003) fann att år av mindfulness träning (inte den exakta träningstiden) var positivt korrelerade med poängen på MAAS. Signifikanta skillnader i totalpoäng var noterade i deras forskning mellan MAAS- poäng mellan utövare av Zenmeditation och en kontrollgrupp. MAAS har blivit kritiserad av andra forskare. Schmidt (2006) menade att skalan placerade fokus på uppmärksamhet och närvarande, och det lämnar ut andra aspekten av mindfulness som icke-dömande,

(16)

accepterande attityd och insiktsfull förståelse. Därför har till exempel formuläret ”The Freiburg Mindfulness Inventory (FMI) försökt ta med alla aspekter av mindfulness. MAAS består av totalt 15 frågor. Itemanalysen för MAAS i denna studie visar ett alfavärde på 0,74 med Cronbachs alfa. Att beräkna resultatet på MAAS gör man genom att lägga ihop antal poäng. Desto högre poäng innebär att man har en högre grad av mindfulness.

3.4 Statistisk analys

Jag använder mig av SPSS som är ett datorprogram för statistisk analys och för att analysera datamaterialet kommer jag att använda mig av multipel regressionsanalys (MRA) för att predicera vilka variabler som kan förutsäga mindfulness. Regressionsanalys används med fördel när man vill undersöka sambandet mellan en beroende variabel (Y) och en eller flera oberoende variabler (Allison 1999).

Jag använder mig av en standard linjär MRA där alla prediktorerna kommer analyseras simultant. Principen i linjär regressionsanalys är att finna den regressionslinje som bäst kan sammanfatta relationen mellan beroende och oberoende variabler och därmed skatta så precisa regressionskoofficienter som möjligt (Brace, Kemp & Snelgar, 2009). Ett mått på regressionsmodellens prediktionsförmåga, alltså samstämmigheten mellan predicerade och observerade värden är det så kallade R2 värdet. R2 värdet mäts i en skala från 0-1 och kan också översättas i procent. För att få ett mer exakt beräknat R2 värde så beräknas det justerade R2 värdet (adjusted R2). För att ta reda på varje oberoende variabels unika effekt, eller

samband med beroende variabeln kontrollerar man för övriga oberoende variabler när man skattar regressionskoefficienterna (Allison, 1999).

För att kontrollera regressionskoefficienternas giltighet utför regressionsanalysen signifikanstestning. Genom att göra detta kan man utvärdera om det finns ett egentligt samband mellan beroende och oberoende variabler i populationen eller om resultatet enbart uppkommit på grund av slumpen. Man utgår oftast från en signifikansnivå på fem procent.

Om signifikansnivån är under 0,05 kan man med 95 % säkerhet förkasta nollhypotesen (H0) och utgå från att resultatet visar ett faktiskt samband. Om signifikansnivån är under 0,05 gäller alternativhypotesen (H1) vilken beskriver de situationer som inte omfattas av nollhypotesen (Brace, Kemp & Snelgar, 2009).

För att få tillförlitliga resultat genomför jag en så kallad poweranalys. Power är ett mått på sannolikheten att det finns en statistiskt signifikant skillnad när en sådan skillnad verkligen

(17)

existerar. Power är alltså sannolikheten att förkasta nollhypotesen på ett korrekt sätt. Det konventionella värdet är att power bör bara 0,8 eller större. Då är det alltså minst 80 % chans att hitta en statistiskt signifikant skillnad när en sådan existerar (Brace, Kemp & Snelgar, 2009) Resultaten i studien bör uppnå en medium effektstorlek som föreslagits enligt Cohens (1988) modell som är konventionella värden inom kvantitativ forskning. Effektstorleken talar om vilken styrka man har för att upptäcka en effekt av den oberoende variabeln på den

beroende variabeln. För multipel regressionsanalys med fyra olika prediktorer behöver studien minst 84 personer för att uppnå en medium effektstorlek på signifikansnivån 0,05 (Cohen, 1988). Detta uppnås genom att den här studien har 109 deltagare efter bortfall som ingår i analysen.

(18)

4. Resultat

I detta avsnitt presenteras databearbetningen. För att kunna genomföra multipel

regressionsanalys och uppfylla kraven för detta gör jag en analys om datan uppfyller kraven för parametriskt test. Kraven är att datan ska vara normalfördelad och att det inte ska finnas några signifikanta variansskillnader mellan fördelningarna. De i analysen ingående

variablerna kontrollerades för dessa krav och rangordnades för att uppfylla dessa. Jag genomförde också en kontroll av extremvärden i en så kallad scatterplot (se figur 1). Det fanns inga extremt avvikande resultat i populationen och därför behåller jag samtliga data i den statistiska analysen.

Figur 1. Scatterplot, översikt över fördelningen (n=109).

För att predicera hur olika variabler spelar roll för graden av mindfulness använder jag mig av standard multipel regressionsanalys (MRA) som analyseras simultant. Den här modellen var signifikant och beräknades: F=10,739, p= <.0005. Den gemensamma variansen i

prediktorerna förklarade 22,2 % av variansen i mindfulness (R2= ,222) och det justerade R2 värdet var 19,3 % (adj R2= ,193).

(19)

Tabell 2. Icke standardiserade och standardiserade regressionskoeffecienter för variablerna som ingick i standard multipel regressionsanalys.

Resultatet av regressionsanalysen i tabell 1 visar att det finns ett signifikant samband mellan grad av mindfulness och grad av livstillfredsställelse (β= ,321, p<,0005). P-värdet är under den kritiska gränsen 0,05. Därmed kan nollhypotesen förkastas i den här forskningshypotesen.

På prediktorn ålder behålls nollhypotesen, dvs. det finns inget signifikant samband mellan ålder och mindfulness (β= ,113, p=0,14). Däremot är det svårt att uttala sig om sambandet mellan ålder och mindfulness eftersom ålderspannet i den här studien inte är det bästa möjliga för att mäta detta. Kön (β= ,051, p= 0,32) och utbildning (β= ,042, p= 0,44) förutsäger inte mindfulness och därmed behålls även här nollhypotesen.

Medelvärdet för totalMAAS är m=51,6 (sd=6,4) och för totalSWLS m=20,4 (sd=2,9). Den genomsnittliga populationen för totalSWLS befinner sig därmed mellan 17 och 23 poäng.

TotalSWLS kan variera mellan 5-30 poäng. Genomsnittspopulationen för totalMAAS befinner sig mellan 45 och 58 poäng. TotalMAAS kan variera mellan 15-90 poäng.

Effektstorleken i den här studien beräknades till r=0,22. Observerad power var 0,98 efter en beräkning av studiens fyra prediktorer och adjusted R2. Det är minst 98 % chans att hitta en statistiskt signikant skillnad när det finns en sådan.

Variabel B SE B t-värde p-värde (sig.) β Total SWLS ,741 ,170 3,66 ,00 ,321

Kön ,385 1,114 ,75 ,32 ,051

Utbildning ,366 1,123 1,51 ,14 ,042

Ålder ,291 ,192 ,54 ,44 ,113

(20)

5. Diskussion

Min frågeställning var att undersöka vad som förutsäger mindfulness. Det huvudsakliga fokus i studien är hur mindfulness är relaterat till välmående. Utifrån tidigare forskning har det visat sig att mindfulness samverkar med välmående. Mindfulness ändrar vårt tankesätt och ger därmed också oss möjligheter till att omvärdera saker i livet. Brown och Ryan (2003) har konstaterat att mindfulness har en viktig roll för välmående, samtidigt har andra studier av exempelvis Collar, Avny och Boniwell (2008) inte lyckats påvisa ett signifikant samband mellan mindfulness och livstillfredsställelse även om det fanns en stark tendens i resultatet.

Resultatet i den här studien visar ett signifikant positivt samband mellan grad av

livstillfredsställelse och grad av mindfulness. Det fanns en hypotes att ålder skulle kunna påverka mindfulness men sambandet var inte signifikant. Utifrån tidigare forskning har det föreslagits att mindfulnessträning kan utveckla förståelsen av andras perspektiv och accelerera den här medvetandeprocessen där det som tidigare var subjekt blir objekt (Shaprio, Carlson &

Astin, 2006). Därför skulle man kunna anta att den här medvetandeprocessen skulle kunna ske med åldern. Den här hypotesen kan dock inte bekräftas i den här studien. För att undersöka detta bättre skulle man behöva undersöka en population med större åldersskillnader än vad som var möjligt att undersöka bland studenter där medelåldern i studien var 23 år. Det fanns ingenting som gav stöd för att kön eller utbildning skulle ha ett samband med mindfulness.

Framtida studier med större möjligheter skulle kunna utföra bättre och mer intressanta jämförelser när det gäller ålder och utbildning.

Jag har undersökt den kognitiva aspekten av välmående eftersom människor då kan göra en generell, subjektiv bedömning över hur nöjda de är med sitt liv. Om utrymmet hade funnits i den här studien hade jag också kunnat mäta den affektiva aspekten av välmående. Tidigare studier som mätt sambandet mellan mindfulness och affektivt välmående har kommit fram till att det finns ett samband mellan mindfulness och minskad negativ affekt (Collard, Avny &

Boniwell, 2008). Det innebär alltså att en ökad grad av mindfulness kan minska tiden man spenderar i negativa känslotillstånd.

Forskningen om välmående menar att subjektiva faktorer har större betydelse än objektiva faktorer när man värderar hur nöjd man är med sitt liv (Diener, 1999). En vanlig uppfattning om välmående är att pengar ger lycka men studier har visat att det inte är något som alltid

(21)

stämmer när man jämför inkomst och välmående (Argyle, 2001). Ofta är det så att vi bara fokuserar på att öka vårt välmående genom att skaffa oss mer materiella och sociala resurser.

Men detta avgör inte enbart vårt välmående, istället har det visat sig att vår kognitiva stil avgör hur vi värderar de resurser vi har och därmed gör en subjektiv bedömning. Vi baserar vårt välmående på jämförelser med andra människor (Willis, 1981), utifrån hur vi själva har haft det tidigare samt hur fort vi vänjer oss vid olika tillstånd (Krause & Sternberg, 1997). På detta sätt skapar vi vårt eget välmående, därför är det intressant att det har visat sig finnas ett samband med mindfulness som handlar om att vara medveten och uppmärksam om vad händer i den nuvarande stunden (Kabat-Zinn, 1994).

Eftersom det har visat sig finnas en växelverkan mellan mindfulness och livstillfredsställelse skulle man kunna vara mer nöjd med sitt liv om man samtidigt också är mindful. Genom medvetenhet om sina egna tankeprocesser kan man också känna sig med nöjd med sitt liv.

Större medvetenhet om sig själv har visat sig kunna ge större förmåga att bryta negativa mönster och till exempel avsluta beroende och andra beteenden som kan vara skadliga (Greeson, 2008). Det är alltså främst negativa känslotillstånd som kan brytas med

mindfulness. Vi blir mer medvetna om dessa tillstånd och kan minska frekvensen av negativa känslor. Frekvensen av våra känslor är det som till största del påverkar vår subjektiva

bedömning av hur nöjda vi är med vårt liv (Argyle, 2001). På så sätt kan man få större förmåga att kunna forma livet i en mer generell, positiv riktning.

Detta har också visat sig att mindfulnessträning skapar en större självkontroll av våra egna mentala och kroppsliga tillstånd (Kabat-Zinn, 2003) På så sätt kan vi också få en mer positiv inställning till olika hälsotillstånd som vi inte kan påverka. Vi utvecklar kapaciteten att ha tålamod och att inte automatiskt tränga bort obehagliga upplevelser (Shapiro, Carlson &

Astin, 2006). Det innebär till exempel att ett försämrat hälsotillstånd inte längre behöver betyda katastrof, utan vi kan lära oss att acceptera detta istället och behålla en positiv inställning till vårt liv. Andra positiva effekter som kommer av mindfulness är att vi kan hantera vardagliga situationer på ett sätt där vi har mer acceptans för det som sker här och nu.

Det gör att vi kan bli bättre på att hantera stress eftersom vi ändrar sitt förhållningssätt till stress (Colle m.fl, 2010). På samma sätt kan vi ändra vårt förhållningssätt till välmående när vi väl blir medvetna om vad som händer i vårt liv. Man kan få större insikt om saker i livet som påverkar välmåendet i negativ riktning och därmed kunna förändra detta negativa mönster.

(22)

Att förändra negativa mönster genom att göra människor mer medvetna är något som ofta används i tredje vågens terapi. Det är acceptans- och mindfulnessbaserade terapiformer som arbetar med självutforskande metoder, medvetenhet och att skapa mer acceptans för oönskade tankar och känslor (Hoffman & Asmundson, 2007). Att utföra dessa övningar har visat sig ge en rad positiva effekter som indirekt är relaterade till välmående, som minskad ångest och stress samt färre depressioner. Men det har också visat sig att till exempel MBSR-metoden minskat medicinska symptom genom att stärka immunsystemet och förbättra den fysiska hälsan (Kabat-Zinn 2003). Mindfulnessmeditation har använts för att bli mer medveten om sig själv och för en del människor är det en del i att bli upplysta (Hede 2010).

Meditationsövningarna används för att utveckla en förmåga till mindfulness och är alltså en metod att öka sin grad av mindfulness. Detta har också visat sig att den skala (MAAS) jag använder i studien för att mäta mindfulness har visat sig ge en ökad totalpoäng med meditation (Brown & Ryan, 2003).

Att undersöka hur slumpmässiga studenters grad av mindfulness är relaterad till grad av livstillfredsställelse är en medveten strategi. Det fanns ingen kontroll av deras förkunskaper till mindfulness eller mindfulnessmeditation. Resultatet av den här undersökningen indikerar att vårt välmående växelverkar med mindfulness. Bara genom att ändra sin kognitiva stil kan man värdera samma saker på olika sätt. Inom positiv psykologi försöker man undersöka vad som påverkar vårt välmående och den här studien har visat att mindfulness kan vara av stor betydelse för att må bättre och skapa ett mer positiv liv. Att bli mer medveten om vad som händer i nuet skapar möjligheter att påverka våra livsmönster på många olika sätt som får oss att omvärdera saker som verkar självklara i livet. När vi är nöjda med livet är vi ofta också medvetna och uppmärksamma på de händelser som sker i livet istället för att agera omedvetet och mindless.

(23)

6. KÄLLFÖRTECKNING

Allison, P. (1999). Multiple Regression: A Primer. California: Pine Forge Press. USA.

Argyle, M. (2001). The psychology of happiness (2nd ed.). East Sussex: Routledge.

Brace, N., Kemp, R., & Snelgar, R. (2009). SPSS for psychologists. Basingstoke : Palgrave Macmillan. 

Brown, K.W. & Ryan, R.M. (2003). The benefits of being present: Mindfulness and its role in psychological well-being. Journal of Personality and Social Psychology, vol. 84, s.

822-848.

Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioral sciences (2nd ed.). New Jersey: Lawrence Erlbaum. USA.

Collard, P., Avny, N., Boniwell, I. (2008). Teaching Mindfulness Based Cognitive Therapy (MBCT) to students: The effects of MBCT on the levels of Mindfulness and Subjective Well-Being. Counselling Psychology Quarterly. Vol.21 (4), s.323-336.

Colle, K., Vincent, A., Cha, S., Loehrer, L., Bauer, B., Wahner-Roedler, D. (2010).

Measurement of quality of life and participant experience with the mindfulness-based stress reduction program. Complementary Therapies in Clinical Practice. Vol.16, s.36- 40.

Diener, E., & Oischi, S. (2001). Money and happiness: income and subjective well-being across nations. Social Indicators Research. Vol.16, s.263-274.

Diener, E., Emmons, R.A., Larson, R.J., & Griffin, S. (1985). The satisfaction with life scale. Journal of Personality Assessment, vol. 49, s. 71-75.

Greeson, J. (2009). Complementary Health Practice Review: Mindfulness Reseach Update 2008. Complementary Health Practice Rewiew 2009. Vol. 14 (10).

Grossman, P., Niemann, L., Schimdt, S., Walach, H. (2004). Mindfulness-based stress reduction and health benefits. A meta-analysis. J Psychosom Res. Vol.57(1), s.35-43.

Headey, B. & Wearing, A. (1992). Understanding Happiness. Melbourne, Australia:

Longman Cheshire.

Hede, A. (2010). The dynamics of mindfulness in managing emotions and stress. Journal of Management Development, vol.29 (1), s. 94-110. University of the Sunshine Coast, Maroochydore, Australia.

Hofmann, S., Asmundson, G. (2008). Acceptance and mindfulness-based therapy: New wave or old hat? Science direct. Clinical Psychology Review. Vol. 28, s.1-16.

(24)

Howell, A., Digdon, N., Buro, K. (2010). Mindfulness predicts sleep-related self-regulation and well-being. Personality and Individual Differences. Vol.48, s.419-424.

Kabat-Zinn, J. (2003). Mindfulness-based interventions in context: Past, present, and future.

Clinical Psychology: Science and Practice, vol.10, s.144-156.

Keyes, C. (2005). Mental illness and/or mental health? Investigating the axioms of the complete state model of health. Journal of Consulting and Clinical Psychology. Vol.73, s.539-548.

Langer, E. (1989). Mindfulness. Addison-Wesley. New York. USA.

Passer., Smith. (2008). Psychology : the science of mind and behavior. Boston : McGraw- Hill Higher Education, 2008

Russel, J. (1980). A circumplex model of affect. Journal of Personality and Social Psychology. Vol.39, s. 1161-1178.

Segal, Z. V., Williams, J. M. G., & Teasdale, J. D. (2001). Mindfulness-based cognitive therapy for depression: A new approach to preventing relapse. New York: Guilford.

Shapiro, S., Carlson, L., & Astin, J. (2006). Mechanisms of Mindfulness. Journal of clinical psychology, vol. 62 (3), s.373-386. Santa Clara University, USA.

Snyder, C., & Lopez, S. (2007). Positive psychology: the scientific and practical

explorations of human strengths. Thousand Oaks, Calif. : SAGE Publications, cop. USA.

 

Strack, F., Schwarz, N., & Gschneidinger, E. (1985). Happiness and reminiscing: the role of time perspective, affect and mode of thinking. Journal of Personality and Social

Psychology. Vol.49, s.1460-1469.

Tait, M., Padgett, M., & Baldwin, T. (1989). Job satisfaction and life satisfaction: a reexamination of the strength of the relationship and gender effects as a function of the date of the study. Journal of Applied Psychology. Vol.74, s.502-507.

(25)

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR

Hej!

Jag studerar psykologi på Linnéuniversitetet i Växjö. Nu gör jag en uppsats som handlar om livskvalité där jag intresserar mig för medvetenhet och välmående bland studenter.

Jag skulle behöva din hjälp med att fylla i svaren på det här frågeformuläret. Undersökningen tar ca 5 minuter och deltagandet är självklart frivilligt. Uppgifterna kommer sedan användas för analysen i min studie där varje person är anonym. Jag är tacksam för ert deltagande.

Besvara först två frågor om ditt kön och ålder.

Jag är: Man

Ο

Kvinna

Ο

Jag är --- år

Del 1

Här följer fem olika påståenden som du kan instämma med eller avvisa. Läs varje påstående och bedöm i vilken grad du håller med det. Ringa in den siffra som bäst överensstämmer med påståendet.

Svara hur det vanligtvis brukar kännas för dig.

1=Avvisar helt 2=Avvisar

3=Avvisar i vis mån 4=Instämmer i vis mån 5=Instämmer

6= Instämmer helt och hållet Mitt liv överensstämmer på flera

olika sätt med mitt ideal. 1 2 3 4 5 6

Mina livsvillkor är utmärkta. 1 2 3 4 5 6

Jag är nöjd med mitt liv. 1 2 3 4 5 6

Hitintills har jag uppnått de saker som är 1 2 3 4 5 6

viktiga för mig i livet. Om jag kunde leva mitt liv på nytt skulle jag inte ändra någonting. 1 2 3 4 5 6

Vänligen vänd blad och börja fylla i formuläret på nästa sida...

(26)

DEL 2

Instruktioner: Här nedan finns ett antal påståenden om vardagliga upplevelser. Din uppgift är att använda skalan från 1 till 6 för att markera hur ofta eller hur sällan som du brukar ha dessa olika upplevelser. Det är viktigt att du svarar i enlighet med hur dina upplevelser faktiskt ser ut.

1 2 3 4 5 6

Nästan alltid Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Nästan aldrig

1. Jag kan reagera med en känsla utan att

bli medveten om det förrän efter en stund. 1 2 3 4 5 6 2. Jag har sönder saker eller spiller saker

på grund av slarv eller ouppmärksamhet 1 2 3 4 5 6 3. Jag tycker att det är svårt att hålla

uppmärksamheten på det som händer i nuet. 1 2 3 4 5 6 4. Jag har en benägenhet att gå fort dit jag

ska utan att lägga märke till vad som finns (sker) 1 2 3 4 5 6 längs vägen.

5. Jag brukar inte märka känslor av kroppslig

spändhet eller obehag förrän de verkligen 1 2 3 4 5 6 är påtagliga (alt. Påträngande).

6. Jag glömmer bort en persons namn nästan

på en gång efter att jag har fått höra det för 1 2 3 4 5 6 första gången.

7. Det är som om jag går på automatik utan

att vara särskilt medveten om vad jag gör. 1 2 3 4 5 6 8. Jag rusar igenom aktiviteter utan att vara

riktigt uppmärksam på dem. 1 2 3 4 5 6 9. Jag blir så fokuserad på det mål jag vill

uppnå att jag förlorar kontakten med det jag 1 2 3 4 5 6 gör i stunden för att nå målen.

10. Jag utför uppgifter och arbeten automatiskt,

utan att vara medveten om vad jag gör. 1 2 3 4 5 6 11. Jag märker att jag lyssnar på en person med

ett öra, och gör något annat på samma gång. 1 2 3 4 5 6 12. Jag åker till ställen rent “vanemässigt”

och sedan undrar jag varför jag åkte just dit. 1 2 3 4 5 6

Vänd blad

(27)

1 2 3 4 5 6 Nästan alltid Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Nästan aldrig

13. Jag kommer på mig själv med att vara

upptagen med framtiden eller det förflutna. 1 2 3 4 5 6 14. Jag kommer på mig själv med att göra

saker utan att vara uppmärksam. 1 2 3 4 5 6 15. Jag små-äter utan att vara medveten

om att jag äter. 1 2 3 4 5 6

TACK FÖR DIN MEDVERKAN!

 

References

Related documents

Vid yttre bestrålning av mediet med fotonerna begränsas teorins användbarhet vad avser energin till fotonenergier ≤1 MeV (60Co-γ-strålning eller 2 MV röntgenstrålning).

Som vi tidigare nämnde i diskussionen går det inte att utröna ur vårt resultat vilka strategier och faktorer som sjuksköterskan kan använda sig av för att öka sin självkännedom

Vad studien kommer fram till är att det i ämnet svenska i gymnasieskolan inte finns något speciellt stöd för den talrädda eleven, och det finns inga pedagogiska

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Den forskning som hittills gjorts tyder på att MBSR skulle ha potential som metod för att hjälpa veteraner med PTSD att reducera symptom och fungera som en del i

En möjlighet är då att mindfulness som behandling av missbruk och beroende är särskilt lämplig för de patienter som i samband med missbruk och beroende lider av oro,

Although taking a different approach, using genre, the study demonstrates the viability in matching user tweets with movie keywords to generate recommendations in a

Det är också troligt att denna inställning in- dikerar att bidrag av olika slag inte är rätt utfor- made för de verksamheter som är föremål för stöden.. I den meningen