Fiskundersökningar i 14 vattendrag i Örebro län 2012.: Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av 91 elfisken 2012

(1)

Fiskundersökningar i 14

vattendrag i Örebro län 2012

Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av 91 elfisken 2012

Publ. nr 2013:7

www .l anss tyr elsen .se/orebro

(2)

Information

Titel: Fiskundersökningar i 14 vattendrag i Örebro län 2012.

- Statusbedömning av miljötillståndet och sammanfattning av 91 elfisken 2012

Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Projektledare/Redaktör: Pelle Grahn

Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro

Tfn växel: 019-19 30 00

E-post: orebro@lansstyrelsen.se

Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Telnr 019-19 35 21

e-post: pelle.grahn@lansstyrelsen.se Copyright: © Länsstyrelsen i Örebro län

Citering: Grahn, P./Red. (2013): Fiskundersökningar i 14 vattendrag i Örebro län 2012 (2013:7)

Framsidefoto: Elprovfiske i vattendrag, © Länsstyrelsen i Örebro län

(3)

Förord

Denna rapport redovisar resultat från provfiskeundersökningar i 14 vattendrag som ut- förts av Länsstyrelsen i Örebro län. Dessutom sammanfattas samtliga 91 elprovfiske- undersökningar som genomförts i länet under 2012.

Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fisk- bestånd. Resultaten från undersökningarna används i uppföljningen av miljökvalitets- normer för vatten, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljööver- vakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Status- bedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömnings- grunder för sjöar och vattendrag.

Undersökningarna har bl.a. finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljööver- vakning samt Havs- och vattenmyndighetens anslag för effektuppföljning i kalkade vatten.

Ansvariga för undersökningarnas genomförande i de 14 vattendragen har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställ- ning).

Örebro i februari 2013

Peder Eriksson

Enhetschef för Vattenenheten

(4)

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Status – Fisk i vattendrag ... 3

Karta – Fiskstatus ... 5

Inledning ... 6

Andra fiske- och biologiska undersökningar 2012 ... 7

Sammanfattning av samtliga 91 elfisken 2012 ... 8

Vädret 2011/2012 ... 11

Elfiske ... 11

Metoder ... 11

Resultat - elfiske ... 12

Brattforsbäcken, 122-382 ... 12

Bronaån, 67-110 ... 13

Flosjöbäcken, 138-217 ... 14

Forsaån, 67-188 ... 15

Gladhöjdsbäcken, 138-472 ... 16

Lerkesån, 122-263 ... 17

Lillsjöbäcken, 122-253 ... 18

Lillån (Multen), 121-111... 20

Mörttjärnsbäcken, 122-8901 ... 21

Orobäcken, 122-3851 ... 22

Rastälven - Grängshytteforsarna, 122-405 ... 23

Svartån, 122-1b... 24

Sågkvarnsbäcken, 670-83 ... 25

Åsebolsbäcken, 670-60 ... 27

Elfiskeprotokoll ... 28

Referenser ... 28

Bilaga ... 29

(5)

Sammanfattning

Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 14 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom fisk undersöktes även kiselalger i sju av vattendragen. Elva av de undersökta vattendragen berör s.k. vattenförekomster. Dessutom sammanfattas samtliga 91 elfiskeundersökningar som genomförts i länet under 2012.

Åtta av de 14 undersökta vattendragen bedöms ha Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället. Tre bedöms ha Måttlig status, tre bedöms ha Dålig status.

Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Kiselalger är en annan viktig miljöindikator i sjöar och vattendrag.

Utifrån kiselalger kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen, organiska ämnen eller metaller. De biologiska under- sökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fisk- bestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitets- normer för vattenförekomster som fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

Status – Fisk i vattendrag

Av de 14 vattendragen bedöms åtta ha Hög eller God status med hänsyn till fisk- samhället. Tre bedöms ha Måttlig status, tre bedöms ha Dålig status (tabell 2).

Den ursprungliga fiskfaunan i rinnande vatten påverkas huvudsakligen av tre, med var- andra kopplade faktorer; fiskens invandringshistoria efter istiden, olika arters anpass- ningsförmåga till fysiska och kemiska förutsättningar samt biologiska interaktioner.

Fiskfaunan påverkas också av mänsklig aktivitet. Miljöstörningar som försurning, eutro- fiering, fysiska ingrepp, kanalisering, dämningar för vattenkraft, skogsbruk m.m. har påverkat och påverkar fisk liksom övrig fauna och flora. Påverkan är olika stark för olika arter beroende på deras anpassningar. Man kan observera fiskfaunan på en given lokal och få en indikation på hur pass påverkad faunan är av olika miljöstörningar.

Kemisk eller toxisk påverkan är oftast av naturliga skäl betydligt mer drastisk för fisk jämfört med hydrologisk eller morfologisk påverkan. Bedömning av status visar generell påverkan.

(6)

Bedömning av fisksamhället i vattendrag har utförts för generell påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i Handbok 2007:4, se tabell 1.

Tabell 1. Status-Generell påverkan med Klassgränser.

VIX = Vattendrags-Index (Naturvårdsverket, 2007).

Status VIX-värde Kod

Hög ≥ 0,749 H

God ≥ 0,467 och < 0,749 G

Måttlig ≥ 0,274 och < 0,467 M Otillfredsställande ≥ 0,081 och < 0,274 O

Dålig < 0,081 D

Ej bedömd Eb

Tabell 2. Statusbedömning.

Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om för- valtning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater i Rt90-format). Status, se Tabell 1. VIX är medelvärde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattenförekomst. VIX-värde beräknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2007), där ingående parametrar är olika fiskarters andel vid fisket. Underlag för beräkning av VIX finns via http://www.havochvatten.se/

Vattenförekomst EU-ID Status VIX

Brattforsbäcken mellan Aspen och

Usken SE661797-145589 G 0,74 (1)

Bronaån SE653165-144530 D 0 (1)

Flosjöbäcken NW660489-143042 H 0,75 (2)

Forsaån NW651302-145388 H 0,77 (1)

Gladhöjdsbäcken SE663919-143564 D 0 (1)

Kvarnbäcken-Lerkesån *SE659721-145551 G 0,63 (1)

Lillsjöbäcken *SE660248-146171 G 0,54 (1)

Lillån vid Mullhyttan SE655964-143577 M 0,32 (1)

Mörttjärnsbäcken mellan

Barnfallsmossen och Stora Kumlan SE665556-144813 G 0,56 (1)

Orobäcken SE662202-145349 D 0 (2)

Rastälven mellan Stora/Lilla Grängen

och Sången SE662170-144233 G 0,65 (1)

Svartån från Lindbacka till Hjälmaren SE657201-146445 M 0,34 (2) Sågkvarnsbäcken mellan Bosjön och

Unden SE652098-142854 G 0,58 (1)

Åsebolsbäcken NW652426-141605 G 0,56 (2)

Kommentar: *Kvarnbäcken-Lerkesån och Lillsjöbäcken är s.k. preliminära vattenförekomster.

**Flosjöbäcken, Forsaån och Åsebolsbäcken är s.k. övrigt vatten.

Gladhöjdsbäcken och Orobäcken har Dålig status p.g.a. att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning.

(7)

Karta – Fiskstatus

Av de 14 vattendragen bedöms åtta ha Hög eller God status med hänsyn till fisksamhället. Tre bedöms ha Måttlig status, tre bedöms ha Dålig status.

(8)

Inledning

Denna rapport redovisar resultat från fiskundersökningar av förekomst och reproduktion av fisk 14 vattendrag (totalt 18 stationer) i Örebro län (Tabell 3). Förutom fisk i vattendragen undersöktes även kiselalger i sju av vattendragen (Länsstyrelsen, 2012a). Nio av de undersökta vattendragen är definierade som vattenförekomst (SFS 2004:660) och två av vattendragen är definierade som preliminär vattenförekomst. De resterande tre vattendragen är s.k. övrigt vatten.

Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fisk- bestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitets- normer* för vatten som senast fastställdes december 2009, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk åter- ställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervak- ningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig för- surning, Ingen övergödning och Giftfri miljö.

*Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom respektive vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Södra

Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009).

Tabell 3. Undersökta vattendrag.

Station = Namn på stationen/vattendraget och ev. stationsnummer. Lst nr = Länsstyrelsens interna nummer på vattendraget. X- och Y-koordinat = stationens läge enligt Rt90. Elfiske, Kiselalger = 1 om undersökning har utförts. VF =

Stationen har anknytning till en vattenförekomst.

Station Lst nr X-koord Y-koord Elfiske Kiselalger VF

Brattforsbäcken 122-382 6617770 1456330 1 1 X

Bronaån 67-111 6532717 1445124 1 X

Flosjöbäcken3 138-217 6605150 1430440 1 1

Flosjöbäcken4 138-217 6604580 1430420 1

Forsaån 67-188 6513120 1453520 1

Gladhöjdsbäcken 138-472 6638304 1435293 1 1 X

Lerkesån2 122-263 6595450 1455200 1 1 X

Lillsjöbäcken1 122-253 6603450 1461250 1 1 X

Lillån (Multen)1 121-111 6558950 1436230 1 1 X

Mörttjärnsbäcken mitt 122-8901 6654060 1447514 1 1 X

Orobäcken1 122-3851 6620936 1453625 1 X

Orobäcken2 122-3851 6621930 1453390 1 X

Rastälven-Grängshytteforsarna 122-405 6623000 1442600 1 X Svartån-Karlslundsforsarna1 121-1a 6571730 1462210 1 X Svartån-Karlslundsforsarna2 121-1a 6571600 1462040 1 X

Sågkvarnsbäcken1 670-83 6524250 1427350 1 X

Åsebolsbäcken3 670-60 6524850 1415950 1

Åsebolsbäcken4 670-60 6522880 1416200 1

Summa 18 7

(9)

Andra fiske- och biologiska undersökningar 2012

Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 1989 i Långsjön (652412- 143738) i Tiveden. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEU-programmet, där IKEU står för Integrerad KalkningsEffektUppföljning. Sjön specialundersöks nu i det nya delprogrammet ”IKEU kalkavslut” som innebär att sjön inte kalkas längre.

Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 2000 i Trösälven. Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Limmingssjön samt sedan 2007 i Ämten. Trösälven, Fagertärn, Limmingssjön och Ämten ingår i det nationella delprogrammet Trendvattendrag respektive Trendsjöar. SLU ansvarar för fiske- och bottenfaunaundersökningarna ovan, dataregistrering samt redovisning.

Bottenfaunaundersökning har genomförts på tre lokaler i Tisaren och på två lokaler i Estaboån. Sammanvägd status för bottenfauna: Enligt den expertbedömning som utförts så är det Otillfredsställande status i Tisaren och Måttlig status i Estaboån (Länsstyrel- sen, 2013a).

Kiselalgundersökning har genomförts i 19 vattendrag. Ekologisk status: Enligt den bedömning som utförts så är det Hög status i Allmosälven, Brattforsbäcken, Flosjö- bäcken, Gladhöjdsbäcken, Jonsbobäcken, Kvarnsjön/Lövsjöns utlflöde, Lerkesån, Lillsjöbäcken, Lillån (Mullhyttan), Mörttjärnsbäcken före St Kumlan, Sandån före Kölsjön, Saxhyttälven, Sikforsån, St Hällsjön utflöde, Stensjön utlopp, Svarthavsbäcken och God status i Estaboån, Fågelsjön utlopp och Måttlig status i Torpabäcken (Läns- styrelsen, 2012a).

Växtplanktonundersökning har genomförts i fem sjöar. Ekologisk status: Enligt den expertbedömning som utförts är det Måttlig status i Sottern, Tisaren och Tysslingen, Otillfredsställande status i Vibysjön, och Dålig status i Norra Lången (Länsstyrelsen, 2012b).

Dykinventering av musslor har genomförts i några av länets större vattendrag. Bland annat hittades flodpärlmusslor på nya lokaler där det tidigare saknats uppgifter om förekomst, t.ex. i Järleån, Sverkestaån, Svartälven och Rastälven. Utöver detta har en

”översiktlig musselinventeringen” utförts i Flosjöbäcken, vilket resulterade att 4-5 levande flodpärlmusslor noterades (SLU, 2013a).

I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfauna-, kiselalg- och växtplanktonundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för.

Elfisken har utförts av Sävenfors vattenbruksskola i 5 vattendrag, Lekebergs kommun i 2 vattendrag och konsulter på uppdrag av andra uppdragsgivare i 4 vattendrag (SLU, 2013b).

På uppdrag av Länsstyrelsen genomförde en konsult elfisken på 47 nya lokaler, varav 12 i näringspåverkade och 35 i regleringspåverkade vattenförekomster. Elfiskena visar på starkt störda fisksamhällen i både näringspåverkade (Länsstyrelsen, 2013b) och regleringspåverkade (Länsstyrelsen, 2013c) vattendragssträckor. Av 47 elfiskade lokaler

(10)

bedömdes 42 ha sämre än god status. I näringspåverkade vattendrag bedömdes alla sträckor ha sämre än god status.

Sammanfattning av samtliga 91 elfisken 2012

Under 2012 har 91 lokaler elfiskats av bl.a. Länsstyrelsen, Sävenfors vattenbruksskola, konsulter, m.fl. (SLU, 2013b). Aldrig tidigare har så många elfiskeundersökningar genomförts under ett år i Örebro län (inklusive Åsebolsbäcken) som under 2012.

Bedömning av vattendragens status med hänsyn till fisksamhället visas i tabellen nedan.

Efter tabellen visas de 91 elfiskelokalerna och vattendragens status på karta från 2012 års undersökningar.

Tabell 4. Statusbedömning från samtliga undersökningar 2012.

EU-ID: EU-ID som börjar med SE är Vattenförekomst, *SE är Preliminär vatten- förekomst, NW är Övrigt vatten och – är vatten som saknas i VISS (VISS, 2013).

Status: H=Hög, G-God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status.

* betyder att vattendragets status har klassats enligt en expertbedömning, vilket kan avvika från det värde som presenteras i kolumn VIX.

VIX: VIX-värde, se Tabell 1. Antal provfiskelokaler visas inom parentes som är underlag för beräkning av VIX-värdet (medelvärde).

Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön SE660360-146988 O* 0,22 (1)

Bornsälven SE660424-145661 O* 0 (1)

Brattforsbäcken mellan Aspen och Usken SE661797-145589 G 0,74 (1)

Brevensån SE654356-148738 O* 0,12 (1)

Bronaån SE653165-144530 D 0 (1)

Byabäcken SE653774-144487 D* 0,28 (1)

Dohnaforsån SE652680-144247 D* 0,29 (1)

Emmaån/Boverkeån mellan Storsjön och Lyren SE652856-147444 O* 0,44 (1)

Finnåkersån SE660371-148701 O* 0,30 (1)

Flosjöbäcken **NW660489-143042 G 0,57 (6)

Forsaån **NW651302-145388 H 0,77 (1)

Fräsebäcken mellan Stora Trehörningen och

Unden SE651231-142631 M 0,28 (2)

Garhytteån SE663823-145699 G* 0,69 (1)

Garphytteån-Falkabäcken SE657516-145057 M 0,36 (5) Getryggsån mellan Gryssjön och Glien SE663083-147032 G* 0,70 (1)

Gladhöjdsbäcken SE663919-143564 D 0 (1)

Gränsjöälven/Grönsjöälven mellan Gränsjön och

Stora Grängen SE663368-144040 O* 0,67 (1)

Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen SE662316-145877 G 0,59 (3) Imälven mellan Älgsimmen och Svartälven SE658155-143234 M 0,44 (1)

Kaggabäcken **NW664044-144347 D 0 (1)

Klockarbäcken SE659491-146664 D* 0,02 (1)

Kumla älv SE664873-144904 D* 0,42 (1)

Kvarnbäcken-Lerkesån *SE659721-145551 G 0,63 (1)

Kvarntorpsbäcken SE657145-142160 M 0,39 (1)

Kviddtjärnsbäcken - G 0,54 (1)

Kölsjöån SE663403-146392 D* 0,59 (1)

(11)

Tabell 4. Fortsättning

Laxån från V Laxsjön med utlopp i Svartån vid

Ågrena SE654042-143264 D* 0 (1)

Lekhytteån mellan Leken och Garphytteån SE657003-144472 G 0,59 (2)

Lekhytteån-Garphytteån SE656771-144729 M 0,43 (3)

Lillsjöbäcken *SE660248-146171 G 0,54 (1)

Lillån med utflöde i Ässingån SE659641-148413 D* 0 (1)

Lillån vid Mullhyttan SE655964-143577 M 0,32 (1)

Mörttjärnsbäcken mellan Barnfallsmossen och

Stora Kumlan SE665556-144813 G 0,56 (1)

NW650918-143586 (Igelbäcken) **NW650918-143586 G 0,69 (1)

Orobäcken SE662202-145349 D 0 (2)

Ralaån SE654908-146027 D* 0 (1)

Rastälven mellan Stora/Lilla Grängen och

Sången SE662170-144233 G 0,65 (1)

Rastälven mellan Sången och Fåsjön SE661535-144690 M 0,35 (2) Rönnesån från St Axsjön till inloppet i

Skyllbergsån SE653234-145881 D* 0,01 (2)

Rönnhöjdsbäcken - G 0,60 (1)

Skedviån SE659566-149339 O* 0,20 (1)

Stavån SE654281-143653 G 0,47 (2)

Storån mellan Sörsjön och Råsvalen SE662518-146317 M 0,31 (2) Svartån från Lindbacka till Hjälmaren SE657201-146445 M 0,34 (2) Svartån mellan Borasjön och Toften SE654248-142963 D* 0 (1) Svartån mellan Lillåns utlopp och

Lekhytteån/Garphytteåns utlopp SE656336-144485 O* 0,26 (2)

Svartån mellan Ölen och Stor-Björken SE656307-142473 D* 0,34 (1) Svartälven mellan Malmlången och Imälvens

inlopp SE658447-143170 G 0,51 (2)

Sverkestaån mellan Sörmogen och

Ullersättersbäcken SE660745-147827 M 0,41 (3)

Sågkvarnsbäcken mellan Bosjön och Unden SE652098-142854 G 0,58 (1)

Timsälven inlopp i Möckeln SE658054-142753 D* 0,02 (2)

Torpabäcken SE655310-145472 D* 0,29 (1)

Torsbroån från Åmmen till inloppet i Östersjön SE653948-144690 D* 0,00 (1)

Trösälven SE659564-142727 G 0,59 (3)

Täljeån (Kvismare kanal) från Kumlaåns utlopp

till Näsbygravens utlopp SE656432-146732 D 0,02 (2)

Täljeån från Vibysjön till Torpabäckens utlopp SE655296-144991 D* 0 (1)

Ullersättersbäcken SE659735-147650 D* 0,29 (1)

Vattendrag mellan Trunhatten och Letälven SE655306-141948 D* 0,01 (1) Västansjöbäcken från Björken till inloppet i

Sällingsjön SE660562-148273 D* 0,01 (1)

Åsebolsbäcken **NW652426-141605 G 0,56 (2)

Ässingån mellan Lillån och Arbogaån SE659226-148670 O* 0,25 (1)

(12)

Samtliga 91 lokaler där elprovfiske utförts 2012 och vattendragens status med hänsyn till fisksamhället.

(13)

Vädret 2011/2012

Senhösten 2011 var ovanligt mild och vi fick vänta ända till en bit in i januari innan vintern gjorde sitt inträde. Snötäcket var kortvarigt och mestadels mindre än 5 cm.

Enligt SMHI hade Örebro län 34 snödagar 2011/2012. En normal vinter brukar vi ha i genomsnitt 105 snödagar här i länet. I slutet av mars 2012 fick vi en period av torrt och varmt väder. I mitten av april fick vi ta del av en regnperiod. Sommaren och hösten blev nederbördsrik.

Elfiske

Metoder

Huvudsyftet med elfiskeundersökningen är att ta fram vattendragets status med avseende på fiskfaunan. Ett syfte är även att konstatera eventuell förekomst av öring alternativt bäckröding och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. Det elfiskeaggregat som använts har bl.a. varit motordrivet elfiskedon.

Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen.

Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts 3 gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste 0,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleks- intervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget.

Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar härvid med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. Statusbedömning av resultatet har utförts enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2007). För skattning av besättningstätheten av öring på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. Vid beräkning av besättningstätheten av öring på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (0+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öring- fångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll.

I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Samtliga fisken finns i Databasen för provfiske i vattendrag (SLU, 2013b).

Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket, 2010).

(14)

Resultat - elfiske

Primärdata redovisas i bilaga.

Brattforsbäcken, 122-382

Vid elfisket fångades 108 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 80 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 4 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, måttligt surt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a).

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från sjön Aspen, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1986. Bäcken har sitt utflöde i Usken. Under juli 2001 utplanterades 15 000 öringyngel. Under 2003 utfördes arbeten med att uppföra en tröskel vid sjön Aspen som ska ge bäcken en bättre vattenföring under torrperioder. 2004 utfördes biotopförbättrade åtgärder som innebar undanröjande av partiellt vandringshinder.

Dessutom utfördes utplantering av 15 000 öringyngel.

Från de tre vattenundersökningar som utförts i Brattforsbäcken under 2011 och t.o.m.

våren 2012 så har pH-värdet varierat mellan 6,2-6,9. Vid elfisket så var pH-värdet 5,1.

Resultat från elfisket år 2012 jämfört med tidigare år.

(15)

Elfiskestationen i Brattforsbäcken.

Bronaån, 67-110

Vid elfisket fångades en signalkräfta, men ingen fisk. Vattendraget har inte elfiskats tidigare. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Åns vatten kommer huvudsakligen från sjöarna Anten och Kvarnsjön och rinner via sjön Viken ut i Alsen.

Från de elva vattenundersökningar som utförts i Bronaån under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har pH-värdet varierat mellan 6,8-7,5.

Ett hydrauloljeutsläpp (slangbrott på en timmerlastbil) på ca 100 liter skedde den 20 juli 2012 (X-Rt90 = 6531805, Y-Rt90 = 1444074) i ett tillflöde i Bronaån, ca 500 m ned- ströms Kvarnsjön och ca 800 m uppströms dess utflöde i Bronaån. Räddningstjänsten la ut flytlänsar och flytande absorptionsmedel (Nerikes Allehanda, 2012). Hur utsläppet påverkat faunan lokalt och i Bronaån är osäkert.

(16)

Elfiskestationen i Bronaån.

Flosjöbäcken, 138-217

Vid elfisket, station 3, fångades 74 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 32 öringar per 100 m². Vid samma tidpunkt avfiskades även station 4, där 9 öringar fångades, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 9 öringar per 100 m². Station 4 är uppströms ett vandringshinder för bl.a. öring. Någon övrig fisk fångades inte vid de båda stationerna. Elfisken på fyra olika stationer i bäcken utfördes ca en månad senare av Sävenfors vattenbruksskola, där resultat hänvisas till Databasen för provfiske i vattendrag (SLU, 2013b). Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisk- samhället. Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, surt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a).

Inventering av flodpärlmussla har utförts i Flosjöbäcken bl.a. 1986, 1994 och 1998. Vid något av dessa tillfällen har tomma skal påträffats men inga levande musslor. 2012 utfördes en ”översiktlig musselinventeringen”, vilket resulterade att 4-5 levande flod- pärlmusslor noterades (SLU, 2013a).

Från de sju vattenundersökningar som utförts i Flosjöbäcken under 2011 och t.o.m.

elfisket 2012 så har pH-värdet varierat mellan 6,1-6,6.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Store Flosjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1985. Bäcken har sitt utflöde i Halvarsnoren. 1991 utsattes ca 12 000 st ögonpunktad öringrom. 1994 och 1995 utplanterades 3 000 respektive 2 000 öringyngel.

(17)

Elfiskestationerna i Flosjöbäcken.

Forsaån, 67-188

Vid elfisket fångades 372 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 214 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 14 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som Hög med hänsyn till fisksamhället.

Från den vattenundersökning som utfördes i Forsaån i samband med elfisket så var pH- värdet 7,3.

Forsaån rinner från Övre Forsasjön och mynnar till Forsaviken i Vättern. 2008 utfördes restaurering på flera platser i ån. Ån är 4 km lång och reproduktion av Vätteröring kan

(18)

idag efter undanröjande av tre vandringshinder, anläggande av lekbottnar och anlägg- ande av ny vattenföringshushållande självregelerande damm vid Övre Forsasjön leka i hela vattendraget mot tidigare 300 meter i åns nedre del, se Stn 1 i diagram nedan. El- fiskeundersökningarna 2012 visade tydligt att öring vandrat förbi tidigare vandringshinder och lekt på nya platser uppströms i ån, se Stn 2 i diagram nedan.

Resultat från elfisket år 2012 vid station 2 jämfört med tidigare år vid station 1.

Elfiskestationen i Forsaån.

Gladhöjdsbäcken, 138-472

Vid fisket erhölls ingen fångst. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället på grund av att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag.

Kräver lokal kunskap för bedömning.

(19)

Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, mycket surt gällande surhetsklassning

(Länsstyrelsen, 2012a).

Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2011 t.o.m. elfisket 2012 så har pH-värdet varierat mellan 5,6-5,9.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från våtmarker och har sitt utflöde i St Högsjön.

Från och med 2013 planeras kalkningsåtgärder ske på våtmarker i tillrinningsområdet.

Elfiskestationen i Gladhöjdsbäcken.

Lerkesån, 122-263

Vid elfisket fångades 21 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 15 öringar per 100 m². Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt nära neutralt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a).

(20)

Från de fyra vattenundersökningar som utförts i Rammsjöns utlopp och Lerkesån under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har pH-värdet varierat mellan 6,2-6,6.

Åns vatten har sitt utflöde i Norasjön och kommer huvudsakligen från Rammsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1981.

Elfiskestationen i Lerkesån.

Lillsjöbäcken, 122-253

Vid elfisket fångades 29 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 14 öringar per 100 m². Dessutom fångades 94 stensimpor, 3 gäddor och 5 nejonögon. Vatten- dragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

(21)

Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt nära neutralt gällande surhetsklassning (Länsstyrelsen, 2012a).

Från de fyra vattenundersökningar som utförts i Lillsjöbäcken under 2011 och t.o.m.

Elfiskestationen i Lillsjöbäcken.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Lillsjön och har sitt utflöde i Hammarbyån (Järleån).

(22)

Lillån (Multen), 121-111

Vid elfisket fångades 8 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 3 öringar per 100 m². Dessutom fångades 29 stensimpor, 3 signalkräftor, 3 abborrar och 2 lakar.

Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället.

Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, nära neutralt gällande surhetsklassning (Läns- styrelsen, 2012a).

Från den vattenundersökning som utfördses i samband med elfisket så var pH-värdet 7,1.

Åns vatten kommer huvudsakligen från Multen som endast har kalkats 1980. Ån har sitt utflöde i Svartån.

(23)

Elfiskestationen i Lillån.

Mörttjärnsbäcken, 122-8901

Vid elfisket fångades 19 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 16 öringar per 100 m². Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

Kiselalgundersökningar visar, Hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, mycket surt gällande surhetsklassning (Läns- styrelsen, 2012a).

Resultat från elfisket år 2012.

Från de tre vattenundersökningar som utförts i Mörttjärnsbäcken under 2011 och t.o.m.

(24)

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Stora Mörttjärn och har sitt utflöde i Stora Kumlan. Våtmarkskalkning i bäckens tillrinningsområde planeras ske för första gången under 2013.

Elfiskestationen i Mörttjärnsbäcken.

Orobäcken, 122-3851

Vid fiskena erhölls ingen fångst. Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället på grund av att fisk saknas. Kan vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning.

Från de tre vattenundersökningar som utförts i Orobäcken under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har pH-värdet varierat mellan 4,6-5,2.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från våtmarker och har sitt utflöde i Aspen.

Kalkning på två våtmarker inom bäckens avrinningsområde har utförts för första gången under juli 2012.

(25)

Elfiskestationerna i Orobäcken.

Rastälven - Grängshytteforsarna, 122-405

Vid elfisket fångades 21 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 4 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 1 signalkräfta, 42 stensimpor, 9 elritsor och 1 gädda. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

Från de två vattenundersökningar som utförts i Grängen och Rastälven vid Grängs- hyttan under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har pH-värdet varierat mellan 6,7-7,0.

Denna del av älvens vatten, som även kallas Grängshytteforsarna, kommer huvudsakligen från Grängen och har sitt utflöde i Sången. I Rastälven har utplantering utförts

(26)

1987 av ca 400 st Brunnshytteöringar i storleken 10-20 cm, 1996 av Brunnshytteöring och 2002 av 70-140 st 1-2 åriga Brunnshytteöringar.

Elfiskestationen i Rastälven-Grängshytteforsarna.

Svartån, 122-1b

Följande arter fångades vid elfisket: abborre, benlöja, bäcknejonöga, gers, gädda, lake, mört, signalkräfta, stensimpa och öring. Fångsterna dominerades kraftigt av stensimpa och totalt fångades ca 900 simpor. Stensimpa är strömlevande men påträffas även i sjöars strandzon. Höga tätheter av stensimpa hör troligen samman med avsaknaden av predatorer i vattenmiljön. I övrigt dominerade sjölevande arter som mört och abborre vilket är vanligt i regleringspåverkade forsmiljöer och tyder på att vattenhastigheten periodvis är låg. Ett fåtal lakar fångades och den största laken var över 30 cm. Lake betraktas som nära hotad på rödlistan och är precis som stensimpan både strömlevande och sjölevande. Den trivs i regel i djupare vatten med lägre vattenhastighet. En vuxen öring fångades vid elfisket (längd 17,6 cm). Bland de arter som fångades är öring och bäcknejonöga de mest karaktäristiska för strömmande vatten. Särskilt öring har höga krav på vattenkvalité, lek- och uppväxtmiljö. Eftersom endast en öring fångades förekommer sannolikt endast ett fåtal öringar i Karlslundsforsen. Vattendragets status bedöms som Måttlig med hänsyn till fisksamhället.

Endast en fiskomgång genomfördes med en total en sträcka på ca 488 m och en bredd på ca 13-15 m vilket innebär att en yta av 6 284 m² av forsens norra sida provfiskades d.v.s. sidan mot kraftverkskanalen. Alla kvillområden på norra sidan fiskades.

Vid elfisketillfället var vattenföring i Svartån ca 2-3 m3/s och flödet hade varierat mellan 1-4 m3/s under veckan innan. Vid fisket var även kraftverket avstängt och all tillrinning släpptes till naturfåran d.v.s. Karlslundsforsen.

(27)

Elfiskesträckor i Svartån-Karlsundsforsarna.

Vattenmiljön bedöms som påverkad av vattenkraft och jordbruk. Vid provtagningen var vattnet mycket grumligt och vattenhastigheten bedömdes som strömt (0,2-0,7 m/s). För- utom påverkan från vattenkraft och jordbruk är forsmiljön nästintill opåverkad och be- dömdes hysa en god uppväxtbiotop för laxfiskungar. Bottensubstratet dominerades av medelstora block (20-40 cm) och sten (10-20 cm) men det fanns även grus, sand och finsediment. Beskuggningen från omgivande lövskog var 10-30 %. Mossa och påväxt- alger dominerade vegetationen i vattnet.

Från de elva vattenundersökningar som utförts i Svartån vid Karlslund under 2011 och t.o.m. juni 2012 så har pH-värdet varierat mellan 6,6-7,4.

Svartåns avrinningsområde vid Karlsund är ca 1 230 km² och tillförs vatten från en stor mängd sjöar och vattendrag. Vattenmiljön i Karlslundsforsarna och andra strömsträckor i Svartån saknar sedan tidigare provfiskeundersökningar och även andra biologiska inventeringar. Sötvattenslaboratoriet har dock vid flera tillfällen genomfört elfisken i Karlslundsforsarna i utbildningssyfte under sent 1990-tal. Örebro kommun har under senare tid uttryckt önskemål om elfiskeprovtagningar i Svartån och särskilt i Karls- lundsforsarna. Under 2012 genomfördes även standardiserade elfisken i strömsträckor vid Kvistbro ca 30 km uppströms Örebro men även på andra ställen i avrinningsområdet (Länsstyrelsen, 2013b och Länsstyrelsen, 2013c).

Sågkvarnsbäcken, 670-83

Vid elfisket fångades 470 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 233 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 1 signalkräfta och 1 abborre. Vatten- dragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

(28)

Från de elva vattenundersökningar som utförts i bäcken under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har pH-värdet varierat mellan 6,0-6,7.

Resultat från elfisket år 2012 jämfört med tidigare år och andra närliggande stationer.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Sävsjön med Bergvattnet, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1978. Bäcken har sitt utflöde i Unden. Under 2009 utfördes följande restaureringsåtgärder: Fem vandringshinder för Undens öring åtgärdades. Därutöver restaurerades nästan 1 km av de nedersta forsområdena genom återförsel av sten och grus. Forsarna var rensade på grund av flottledsverksamhet och kraftutvinning.

Elfiskestationen i Sågkvarnsbäcken.

(29)

Åsebolsbäcken, 670-60

Vid elfiskestation 3 fångades 18 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 11 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 6 signalkräftor, 1 gädda och 1 lake. Vid elfiskestation 4 fångades 40 öringar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 15 öringar per 100 m². Vid fisket fångades även 4 signalkräftor, 8 lakar, 1 nejonöga och 1 gädda. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

Resultat från elfisket år 2012 vid station 3 jämfört med tidigare år.

Resultat från elfisket år 2012 vid station 4 jämfört med tidigare år.

Under våren 1990 utplanterades 5 000 st yngel av Brunnshytteöring. Yngel av Brunns- hytteöring utplanterades även våren 1991 och 1992 inom området. Vid ett elfiske 1997 noterades att det fanns hålor som var djupare än 160 cm i bäcken p.g.a. att det förekom guldvaskning under sommaren. Vattendraget kommer från Gårdsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1978, och har sitt utflöde i Unden. Dessutom har det tidvis till- förs kalk fr.o.m. 1985 från en kalkdoserare belägen ca 700 m uppströms elfiskestation 3.

(30)

Från de elva vattenundersökningar som utförts i bäcken under 2011 och t.o.m. elfisket 2012 så har pH-värdet varierat mellan 5,4-7,0.

Elfiskestationerna i Åsebolbäcken.

Elfiskeprotokoll

I separat bilaga redovisas resultatet från undersökningarna i vattendragen på blanketter.

Vattendragen har ordnats i bokstavsordning.

Referenser

Länsstyrelsen, 2012a. Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012. -Statusbedömning av miljötillståndet. – Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2012:43.

Länsstyrelsen, 2012b. Växtplankton i 5 sjöar i Örebro län 2012 - Statusbedömning av miljötillståndet. – Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2012:44.

Länsstyrelsen, 2013a. Bottenfauna i Tisaren och Estaboån 2012- Statusbedömning av miljötillståndet. – Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2013:1.

Länsstyrelsen, 2013b. Elfiske i näringspåverkade vattendrag i Örebro län 2012. – Läns- styrelsen i Örebro län, Publ. nr 2013:2

(31)

Länsstyrelsen, 2013c. Elfiske i regleringspåverkade vattendrag i Örebro län 2012.

– Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr 2013:3.

Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust- vatten och vatten i övergångszon. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4.

Naturvårdsverket, 2010. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten.

Nerikes Allehanda, 2012. http://na.se/nyheter/askersund/1.1741511-100-liter-olja-rann- ut-i-back

SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

SLU, 2013a. Musselportalen: http://www.musselportalen.se/

SLU, 2013b. Databasen för provfiske i vattendrag: http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl- fakulteten/om-fakulteten/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/

Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009. Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2009.

Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009. Förvaltningsplan Södra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015.

Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009. Förvaltningsplan Västerhavets vattendistrikt 2009-2015.

VISS, 2013. Vattensysteminformation Sverige: http://www.viss.lansstyrelsen.se/

Bilaga

Elfiskeprotokoll med längdfördelningsdiagram för öring.

(32)

Bilaga till Fiskundersökningar i 14 vatten- drag i Örebro län 2012.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1 Karta – Elfiskeundersökningar ... 1 Elfiskeprotokoll ... 2

Brattforsbäcken ...2 Bronaån ...4 Flosjöbäcken, Station 3 ...5 Flosjöbäcken, Station 4 ...7 Forsaån ...9 Gladhöjdsbäcken ... 11 Lerkesån ... 12 Lillsjöbäcken ... 14 Lillån (Multen) ... 16 Mörttjärnsbäcken ... 18 Orobäcken, Station 1 ... 20 Orobäcken, Station 2 ... 21 Rastälven – Grängshytteforsarna ... 22 Svartån (Karlslund) ... 24 Sågkvarnsbäcken ... 25 Åsebolsbäcken Stn 3 ... 27 Åsebolsbäcken Stn 4 ... 29

(33)

Inledning

I denna rapportbilaga redovisas resultatet från elfiskeundersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning.

Karta – Elfiskeundersökningar

Vattendrag där elfiskeundersökningar har utförts under året.

(34)

Elfiskeprotokoll

Brattforsbäcken

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lindesberg

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Brattforsbäcken 122-382 2012-09-21 M. Engström

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

Nedströms väg Garphyttan 661777 145633 + 7,5 grader Kraftigt färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

66 2,5 165 Slagg, block Påväxtalger,mossa, slingerväxter

Vattenföring 7 l/s Vattendjup 0 - 41 cm

Anmärkning

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 Öring 59 6,0 - 18,5

2 Öring 35 6,5 - 20,0

2 Signalkräfta 4 2,0 - 10,0

3 Öring 14 7,0 - 25,5

(35)

Brattforsbäcken 122-382 2012-09-21

ELFISKEUNDERSÖKNING

Vattensystem Arbogaån 122

Kommun Lindesberg

Lokal Nedströms väg Garphyttan Koordinater 661777 145633 Avfiskad yta m² 165

Antal avfiskn. 3

Fångst Öring Antal Medellängd cm

0+ 53 7,7

> 0+ 55 14,5

Totalt 108 11,1

ÖRING

Fångst antal öring / 100 m² 65 Beräkning enl. Zippin´s

Skattad population antal 131 0+ öring 73

>0+ öring 59

Antal per 100 m² 80

0+ öring 44

>0+ öring 36

LÄNGDFÖRDELNING ÖRING

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Antal öring

Längd cm

(36)

Bronaån

Vattensystem Mindre vattendrag till Vättern 67Län Örebro Kommun Askersund

Bronaån 67-110 2012-08-23 M. Nyberg

60m nedströms väg Ängatorp 6532717 1445124 + 17,5 grader Färgat

AVFISKAD YTA

68 2,8 190,4 Block, sten Mossa

Anmärkning Endast ett fiske

FÅNGST

1 Signalkräfta 1 6,5

(37)

Flosjöbäcken, Station 3

Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors

Flosjöbäcken 138-217 2012-08-21 M. Nyberg

Stn. 3 Karlstorpsbäcken 660515 143044 +19,0 grader Färgat

AVFISKAD YTA

76 3,4 258,4 Sten, grus,block Påväxtalger

Anmärkning

FÅNGST

1 Öring 45 5,0 - 22,0

2 Öring 21 5,0 - 19,5

3 Öring 8 5,5 - 18,0

(38)

Flosjöbäcken 138-217 2012-08-21

Vattensystem Gullspångsälven 138

Kommun Hällefors

Lokal Stn. 3 Karlstorpsbäcken Koordinater 660515 143044 Avfiskad yta m² 258,4

Antal avfiskn. 3

0+ 52 6,1

> 0+ 22 13,7

Totalt 74 8,4

ÖRING

Skattad population antal 82 0+ öring 60

>0+ öring 22

Antal per 100 m² 32

0+ öring 23

>0+ öring 9

01 23 45 67 89 1011 1213 1415 1617 1819 2021 2223 24

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Antal öring

Längd cm

(39)

Flosjöbäcken, Station 4

Flosjöbäcken 138-217 2012-08-30 M. Nyberg

Stn. 4 Sträckan mellan sjön och vägen 660458 143042 + 16 grader Färgat

AVFISKAD YTA

33 3,2 105,6 Block, grus, sten Påväxtalger

Anmärkning Endast två fisken

FÅNGST

1 Öring 7 7,5 - 29,5

2 Öring 2 6,5 - 22,0

(40)

Flosjöbäcken 138-217 2012-08-30

Vattensystem Gullspångsälven 138

Kommun Hällefors

Lokal Stn. 4 Sträckan mellan sjön och vägen Koordinater 660458 143042

Avfiskad yta m² 105,6 Antal avfiskn. 2

0+ 5 7,6

> 0+ 4 21,9

Totalt 9 13,9

ÖRING

Skattad population antal 9 0+ öring 5

>0+ öring 4

Antal per 100 m² 9

0+ öring 5

>0+ öring 4

0 1 2 3 4

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Antal öring

Längd cm

(41)

Forsaån

Vattensystem Mindre vattendrag till Vättern 67Län Örebro Kommun Askersund

Forsaån 67 - 188 2012-09-12

Stn. 2 Nedströms bro Stenhult 651312 145352 + 13 grader Kraftigt färgat

AVFISKAD YTA

81 2,7 218,7 Sten, grus, block Mossa

Anmärkning

FÅNGST

1 Öring 228 4,5 - 28,5

2 Öring 100 5,0 - 17,5

3 Öring 44 5,0 - 20,5

(42)

Forsaån 67 - 188 2012-09-12

Vattensystem Mindre vattendrag till Vättern 67

Kommun Askersund

Lokal Stn. 2 Nedströms bro Stenhult Koordinater 651312 145352

Avfiskad yta m² 218,7 Antal avfiskn. 3

0+ 303 6,7

> 0+ 69 15,3

Totalt 372 8,3

ÖRING

Fångst antal öring / 100 m² 170 Beräkning enl. Zippin´s

Skattad population antal 413 0+ öring 343

>0+ öring 70

Antal per 100 m² 214

0+ öring 178

>0+ öring 36

0 10 20 30 40 50 60 70

3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Antal öring

Längd cm

(43)

Gladhöjdsbäcken

Gladhöjdsbäcken 138-472 2012-09-04 M. Nyberg

Uppströms stig till ödehus 6638304 1435293 + 12 grader Kraftigt färgat

AVFISKAD YTA

80 1,4 112 Sten, grus, block Mossa, påväxtalger

Anmärkning Endast ett fiske

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm Ingen fångst

(44)

Lerkesån

Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora

Lerkesån 122-263 2012-08-31 M. Nyberg

Stn. 2 Norra landsvägsbron 659545 145520 + 15 grader Färgat

AVFISKAD YTA

67 2,2 147,4 Sten, block Sparsamt med slingerväxter, mossa

Anmärkning

FÅNGST

1 Öring 14 7,5 - 21,0

2 Öring 7 7,5 - 15,5

3 Öring 0