Effekter av mobilapplikationer som stöd i egenvård av diabetes
-En litteraturstudie
The effect of mobile applications to support self-management in patients with diabetes: A literature review
Johannes Byrö
Madeleine Iderström
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15hp Grundnivå
Handledare: Jonas Svanström, Anna Hollsten Examinator: Birgitta Bisholt
Inlämningsdatum: 21-10-2020
SAMMANFATTNING
Titel: Effekten av mobilapplikationer som stöd i egenvård av diabetes: En litteraturstudie Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Johannes Byrö, Madeleine Iderström
Handledare: Anna Hollsten, Jonas Svanström
Sidor: 18 sidor
Nyckelord: Mobilapplikationer, mobila applikationer, diabetes, diabetes typ 1, diabetes typ 2, egenvård, HbA1c, hyperglykemi, hypoglykemi
Introduktion/Bakgrund: Diabetes är ett stort och växande hälsoproblem. Vården av denna sjukdom är långsiktig och innebär stort eget ansvar från patienten. Brister i denna egenvård kan leda till framtida komplikationer, vilket ofta är fallet. Smarta mobiltelefoner och dess mobila applikationer kan erbjuda nya sätt att hantera sjukdomen.
Syfte: Att beskriva effekter av mobila applikationer i samband med egenvård vid diabetes.
Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats som genomförts enligt Polit och Becks (2020) nio steg.
Artikelsökning utfördes i CINAHL och PubMed. Resultatets baserades på 11 artiklar och samtliga har kvalitetsgranskats.
Resultat: Appanvändande kopplades till förbättrat HbA1c, förbättrat blodsocker, ökad testfrekvens av blodsocker, minskad förekomst av hyperglykemi, samt förbättrat hälsotillstånd i viss bemärkelse. Ingen förbättring kunde ses gällande kroppsvikt, eller hypoglykemi. Utfallet av interventionen korrelerade med deltagarnas följsamhet till appen.
Slutsats: Mobila applikationer kan vara en god omvårdnadsintervention, dock behövs mer forskning om mobila applikationer från ett omvårdnadsperspektiv.
Innehåll
1. Introduktion ... 4
2. Bakgrund ... 4
2.1 Diabetes ... 4
2.2. Egenvård och omvårdnad ... 5
2.2 Egenvård och omvårdnad vid diabetes ... 5
2.4 Mobila applikationer ... 6
2.5 Tidigare forskning ... 6
2.6 Problemformulering ... 7
2.7 Syfte ... 7
3. Metod... 7
3.1 Litteratursökning ... 8
3.2 Inklusion- och exklusionskriterier ... 10
3.3 Urvalsprocessen ... 10
3.4 Databearbetning ... 10
3.5 Forskningsetiska överväganden... 11
4. Resultat ... 12
4.1 Förändring av beteende i samband med egenvård... 12
4.2 Upplevd hjälp till egenvård ... 13
4.3 Förändringar av upplevd hälsa ... 13
4.4 Tecken på förbättrad blodsockerkontroll ... 14
5. Diskussion ... 14
5.1 Resultatdiskussion ... 15
5.2 Metoddiskussion ... 17
6. Slutsats ... 18
7. Klinisk betydelse ... 18
5.5 Förslag till fortsatt forskning ... 18
Referenser ... 19
Bilaga 1: Artikelmatris ... 22
4
1. Introduktion
Diabetes är en stor och växande folkhälsosjukdom. Den internationella diabetesfederationen [IDF] (2019) genomförde 2019 en uträkning där det framkom att cirka 463 miljoner människor runt om i världen nu lever med någon form av diabetes. I Sverige uppskattas nästan 500 000 människor leva med diabetes (International Diabetes Federation 2017). Sjukdomen innebär livslång behandling och kräver omfattande dagliga åtgärder som individen själv måste utföra, så kallad egenvård. Brister i denna egenvård kan medföra svåra konsekvenser. Förutom ökad morbiditet, löper diabetespatienter risk för komplikationer så som synskada, nervskada, njurskada, och svårläkta perifera sår (Desveaux m.fl. 2018). Trots dessa konsekvenser är egenvård av diabetes i stor utsträckning bristfällig (Goyal m.fl. 2016; Huang m.fl. 2019). Därmed föreligger ett stort behov av förbättring i patienters egenvård i samband med diabetes. Nya teknologiska framsteg som smarta mobiltelefoner, hädanefter smartmobiler, har lett till att avancerad datahantering finns tillgänglig för allmänheten. Denna utveckling kan vara en värdefull resurs i egenvården. I dagsläget finns ett stort antal mobila applikationer som riktar sig till personer med diabetes tillgängliga (Goyal m.fl. 2016).
2. Bakgrund
Kostanden globalt för hälso-och sjukvård vid diabetes uppgick till 850 miljarder USD år 2017.
Enligt beräkningar kommer cirka 700 miljoner människor leva med diabetes år 2045 om inte åtgärder sätts in för att minska utvecklingen (IDF 2019).
2.1 Diabetes
Diabetes är ett samlingsnamn för flera tillstånd som leder till att blodsocker inte tas upp av kroppens celler korrekt (IDF 2019). De vanligaste formerna av diabetes kallas typ 1 och typ 2.
Diabetes typ 1 innebär att en skada har inträffat på de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Detta innebär att personer med diabetes typ 1 själv måste injicera insulin. Vid diabetes typ 2 sker en långsamt tilltagande glukosintolerans, trots att kroppen fortfarande producerar insulin. Dock avstannar ofta denna egna produktion av insulin under livets gång vid diabetes typ 2, vilket medför att även personer med diabetes typ 2 kan behöva injicera insulin (IDF 2019).
Symtomen för dessa tillstånd är mycket lika (Ramachandran 2014). Ökad hunger sker till följd av att kroppens celler inte får tillräckligt med energi. Humörsvängningar, aggression, och förvirring kan också förekomma. Personen får också ökad törst och ökad urinproduktion när den höga glukoshalten leder till glukos i urinen. Över tid leder diabetes till svåra komplikationer på både stora och små kärl vilket yttrar sig som exempelvis ateroskleros, njurskada, nedsatt känsel, och ögonskada. Vidare riskera personer med diabetes bland annat svårläkta perifera sår och en förtidig död. För att förhindra uppkomsten av dessa komplikationer krävs noggrann kontroll av balansen mellan blodsocker och insulin (Ramachandran 2014; WHO 2016).
5
2.2. Egenvård och omvårdnad
Egenvård är ett brett område som berör hur en person främjar sin egen hälsa. Det innefattar alla de aktiviteter, åtgärder, eller handlingar som en person utför i försök att antingen åstadkomma, upprätthålla, eller främja bästa möjliga hälsa (Richard & Shea 2011).
Upprätthållande och främjande av hälsan kan vara basala åtgärder och innefatta sådant som är gemensamt grundläggande för liv, som att andas, äta, dricka, och sova (Orem m.fl. 2003). Det kan också innefatta mer specifika handlingar som individen utför utifrån en förståelse att handlingen kan stärka hälsan, som att borsta tänderna, bära stödstrumpor, begränsa matintag till specifik kost, motionera, och att följa ordinerade behandlingar från vården (Orem m.fl.
2003). Det finns mycket som kan påverka hur väl en person kan utföra egenvård. Känslan av att ha kontroll över sitt eget liv, kompetenser och färdigheter, kunskap, kultur, och värdering är exempel på faktorer som kan medföra att kvaliteten eller kvantiteten av egenvården inte kan möta kraven (Richard & Shea 2011).
Enligt Orems (2003) omvårdnadsteori är det denna marginal mellan individens förmåga att utföra egenvård och individens behov av egenvård som utgör behovet av omvårdnad. Det är i detta egenvårdsunderskott som sjuksköterskan arbetar och verkar till att minska underskottet.
Denna rolluppfyllnad sker på ett spektrum mellan helt övertag av personens egenvård, till att sjuksköterskan står till tjänst med information, stöd, och råd. Det som avgör var på detta spektrum sjuksköterskan arbetar baseras på hur mycket personen klarar att utföra själv (Orem m.fl. 2003).
2.2 Egenvård och omvårdnad vid diabetes
Hanteringen av diabetes är livslång. Det är en sjukdom som innebär att en person själv måste kontrollera sitt blodsocker. Centrala åtgärder för diabetes liknar rekommendationer för generell hälsa. Det innebär en hälsosam kost och goda motionsvanor, samt modererad alkoholkonsumtion och rökfrihet (Shrivastava m.fl. 2013; Umeh & Nkombua 2018). Utanför dessa åtgärder innebär också sjukdomen att personer med diabetes måste utföra många åtgärder specifika till sjukdomen (Shrivastava m.fl. 2013). Regelbunden mätning av blodsocker, ofta flera gånger om dagen, är centralt om personen med diabetes behandlas med insulininjektioner.
Hur ofta dessa injektioner utförs beror på den medicinska ordinationen, men innebär inte sällan flera injektioner om dagen vid specifika tidpunkter, och specifika doser, som personen med diabetes behöver komma ihåg. Personen med diabetes behöver också variera insticksstället regelbundet för att förebygga lipohypertrofier, samt inspektera sina fötter som förebyggande för framtida fotkomplikationer. Om sjukdomen är tablettbehandlad tas även dessa orala läkemedel ofta flera gånger om dagen. Vidare är rekommendationen att personer med diabetes bör äta regelbundet berörande måltidstider och portionsstorlek (Shrivastava m.fl. 2013).
För att kontrollera om diabetesvården möter kraven hos personer med diabetes rekommenderar Socialstyrelsen (2018) minst årliga kontroller av personens hälsa. Kontrollerna fokuserar på ett antal indikatorer, som personens upplevda hälsotillstånd och livskvalitet, kost och motionsvanor, samt fysiologiska markörer som övervikt, blodtryck, fasteblodsocker, och HbA1c, vanligen känt som långtidsblodsocker. Dessa markörer berättar för vårdprofessionerna som samverkar i vårdteamet hur vården har fungerat, både medicinskt och omvårdnadsmässigt (Socialstyrelsen 2018).
6 Flera tecken tyder på att egenvården vid diabetes ofta är bristande. Exempelvis har personer med diabetes påvisats ha lägre livskvalitet än friska personer (Jing m.fl. 2018). Endast hälften av personer med diabetes typ 2 uppmättes ha ett långtidsblodsocker under målvärdet 53 mmol/mol (Goyal m.fl. 2016), och 40% av personer med diabetes har visats ha bristande följsamhet i avseende till ordinerad insulinbehandling (Huang m.fl. 2019). Nya möjligheter för personer med diabetes att möta denna utmaning presenterar sig i nya teknologier, som de smartmobiler som nu är vanliga i samhället.
2.4 Mobila applikationer
Smartmobilens förmåga att anpassas till användarens behov och behag är centralt för de möjligheter tekniken erbjuder (Goyal m.fl. 2016). Dessa smartmobiler erbjuder kraftfull datahantering med en uppsjö av sensorer och funktioner men med ett enkelt gränssnitt som gör dem enkla att använda. Dessa enheter har också möjligheten att ansluta till internet och installera mobilapplikationer (Martin m.fl. 2017). Mobilapplikationer är skräddarsydd programvara som kan installeras till smartmobiler från olika digital marknadsplatser. De mobila applikationerna kan antingen kräva betalning eller vara gratis att ladda ner. Karaktäristiskt för dessa mobilapplikationer är att teknisk eller specialiserad kunskap hos smartmobilens användare inte krävs i dess användning, då de ofta utformas med målet att vara så intuitiva som möjligt (Martin m.fl. 2017).
En stor och ökande kategori av mobila applikationer tillgängliga för allmänheten är mobila applikationer av hälsobefrämjande art, varav diabetes har en framstående representation (Chomutare m.fl. 2011; Huang m.fl. 2019). En studie från 2011 fann att antalet mobila applikationer för diabetes på marknadsplatsen App Store hade stigit från 60 till 260 mobila applikationer på 2 år (Chomutare m.fl. 2011), en siffra som enligt Huang m.fl. (2019) hade stigit till nästan 1800 diabetesrelaterade mobila applikationer på samma marknadsplats år 2018.
De funktioner som mobilapplikationer för diabetes erbjuder varierar, men överlag finns ett antal kategorier av funktioner, identifierade av bland andra Trawley m.fl. (2017) och Hou m.fl.
(2016). En vanlig funktion är en digital dagbok. I appen kan användaren dokumentera bland annat blodsockermätningar, matintag, vikt, läkemedelstider, motion, symtom, och andra händelser. I många fall kan dessa värden presenteras visuellt med grafer eller dylikt. Denna data registreras ofta manuellt men kan i vissa fall kopplas till kompatibla blodsockermätare för automatisk registrering. Andra egenskaper inkluderar personliga målsättningsfunktioner, förslag på matrecept, undervisande material i form av exempelvis föreläsningar, chattfunktioner mellan användare, och påminnelser för läkemedelstider. Vissa av mobilapplikationerna erbjuder också automatiska hälsoråd baserat på inmatade data, beräkning av bolusdos av insulin, och kontakt med en hälsocoach eller vårdteam (Hou m.fl. 2016; Trawley m.fl. 2017).
2.5 Tidigare forskning
Mobila applikationer i samband med olika kroniska sjukdomar är ett ungt och relativt outforskat område, speciellt från omvårdnadsperspektiv. Överlag visar forskningen på att mycket fortfarande inte är känt och att mer forskning behövs. I samband med sjukdomen KOL undersökte (McCabe m.fl. 2017) om mobila applikationer kunde hjälpa personer med KOL att uppnå bättre hälsa genom sin egenvård. I sin metastudie kunde (McCabe m.fl. 2017) endast identifiera tre studier som svarade mot syftet. De inkluderade studierna påvisade viss förbättrad hälsa hos deltagarna men denna förbättring kunde inte påvisas hålla longitudinellt. McCabe
7 m.fl. (2017) drog slutsatsen att mobila applikationerna inte kunde påvisas vara effektivare än traditionell omvårdnad på sikt, samt att det förelåg ett behov för mer forskning. Samma slutsats fattade Marcano Belisario m.fl. (2013) som undersökte samma intervention vid astma, en sjukdom, som likt diabetes, innefattar betydande egenvårdstyngd. Även i denna metastudie kunde endast tre studier inkluderas, vilket Marcano Belisario m.fl. (2013) sammanfattade vara långt ifrån tillräckligt. Ingen förbättring observerades relaterat till deltagarnas upplevda livskvalitet, läkemedelsföljsamhet, eller upplevda symtom, i de tre inkluderade studierna.
Därav drog Marcano Belisario m.fl. (2013) samman slutsats som McCabe m.fl. (2017) att ingen förbättring kunde observeras på deltagarnas egenvårdsutföranden i längden samt att mer forskning behövs. (Marcano Belisario m.fl. 2013) gjorde en observation att den tekniska kompetensen hos deltagarna tycktes ha en stor inverkan på hur väl interventionen användes i deltagarnas egenvårdsarbete. McCabe m.fl. (2017) kunde inte påvisa samma koppling men kunde däremot observera att gott utfall av interventionen på egenvårdsutförandet sammanföll med lägre ålder hos deltagarna. Denna observation kan ses stämma med Marcano Belisario m.fl. (2013) observation då det har påvisats att högre ålder korrelerar med lägre förmåga att använda digitala verktyg som smartmobiler, till följd av hinder som minskad kognitiv förmåga och försämrad fingerfärdighet (Lu m.fl. 2017). Således tyder tidigare forskning på att mobila applikationer hittills inte har kunnat visas stärka egenvårdsutförande i olika kroniska sjukdomar, att området är otillräckligt utforskat, samt att teknisk kompetens tycks vara en påverkande faktor.
2.6 Problemformulering
Tidigare forskning visar att det krävs ytterligare forskning om effekter av mobila applikationer vid kroniska sjukdomar. Diabetes, som andra kroniska sjukdomar, kan orsaka personer allvarliga problem och innebär en betydande egenvårdstyngd, vilket ställer stora krav på egenvårdsutförandet. Sjuksköterskan står i en unik position att hjälpa personer med diabetes att motverka ett eventuellt egenvårdsunderskott. Modern teknologi som smartmobiler och dess mobila applikationer kan utgöra ett möjligt verktyg i detta arbete. Dock är forskningsområdet nytt och få studier har hittills utförts, speciellt vad omvårdnad beträffar. Det krävs goda kunskaper om evidensen för hur dessa mobila applikationer kan stödja patienten i utförandet av egenvård och vilken effekt det har på patientens hälsa. Därför behövs en litteraturstudie i ämnet.
2.7 Syfte
Syftet var att beskriva effekter av mobila applikationer i samband med egenvård vid diabetes.
3. Metod
Föreliggande studie utformades som en litteraturöversikt för att utröna de effekter som har studerats som kunde svara på om mobila applikationer kunde stärka egenvården vid diabetes.
Denna metod ansågs mest relevant då en litteraturstudie innebär att på ett systematiskt sätt kartlägga det aktuella forskningsläget, vad som är känt in om området, och eventuella gap i vetenskapen inom området (Polit & Beck 2020).
8
3.1 Litteratursökning
Enligt Polit och Beck (2020) är ett av huvudmålen vid en litteraturstudie att metoden ska vara noga utförd och dokumenterad för att kunna replikeras av en tredje part. För att åstadkomma detta används Polit och Becks nio steg för ett strukturerat artikelsökande (Polit & Beck 2020).
Dessa steg är fritt översatta till svenska:
1. Syfte formuleras.
2. Sökstrategi utformas så som sökord, databaser, och andra källor.
3. Databassökning utförs för att hitta primärkällor
4. Artiklarnas abstrakt granskas för relevans mot syftet och icke-relevanta artiklar avvisas.
5. Relevanta artiklar läses i sin helhet.
6. Relevant data identifieras i artiklarnas resultat.
7. Artiklarna kvalitetsgranskas.
8. Teman identifieras i artiklarnas resultat.
9. Resultat sammanställs.
(Polit & Beck 2020, s. 85)
I Steg 1 Utformades syfte utifrån det valda ämnet.
I steg 2 valdes sökord som passade till studiens syfte, samt övervägdes vilka databaser som skulle tillämpas i sökprocessen. De två databaserna PubMed och CINAHL ansågs mest relevanta till syftet. Samtliga sökord som användes var indexerade i respektive databasthesaurus, vilket i PubMed markeras med [Mesh], och i CINAHL med [MH]. Sökorden har sökts på var för sig först och sedan i kombination med varandra. Vid kombinationssökningen har de booelska operatörerna AND och OR använts (Polit & Beck 2020). Att använda AND emellan två termer begränsar sökningen till enbart de artiklar där båda termerna förekommer tillsammans. OR används för att söka på båda termerna var för sig, då artiklar inkluderas där någon utav termerna förekommer (Polit & Beck 2020).
För sökningen i PubMed användes sökorden (Diabetes Mellitus, Type 2 OR Diabetes Mellitus, Type 1) för att begränsa sökningen till den relevanta patientgruppen. Major concept [MM] i CINAHL och [Mesh major topic] i PubMed användes i samband med diabetestermerna för att exkludera artiklar där diabetes inte var huvudämnet. Vidare användes AND (Mobile Applications OR Smartphone) för att representera interventionen. Till sist användes AND (Self management OR Self-care) för att begränsa sökresultatet till artiklar som berör egenvård.
Söktermen nurs* prövades i båda databaserna för att begränsa sökresultaten till omvårdnadsforskning, men gav för få resultat. Beslut togs om att studiernas omvårdnadsrelevans istället skulle bedömas manuellt utifrån om en effekt kunde visa hur egenvårdsunderkottet förändrades. I denna bedömning användes de nationella riktlinjerna för diabetesvård (Socialstyrelsen 2018). Sökningen I CINAHL genomfördes på samma sätt som i PubMed men utan orden self care och self manegement. Detta på grund av att det begränsade antalet träffar och därmed kunde relevanta artiklar missas. Söktermerna cell-phone och telehealth fanns indexerade i respektive databasthesaurus.
9 Dessa sökord visades dock ge icke-relevanta resultat som hade fokus på SMS- och telefonrådgivning. Därför exkluderades dessa termer.
I steg 3 genomfördes databassökningen med valda sökord i databaserna. De båda databassökningarnas gav totalt 224 artiklar. Sökningarna i respektive databas presenteras i tabell 1 och tabell 2.
Tabell 1. PubMed. Sökning utförd 2020-09-03.
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 "diabetes mellitus, type 1"[MeSH Major Topic]
62602 S2 "diabetes mellitus, type
2"[MeSH Major Topic]
108674
S3 S1 OR S2 161876
S4 "smartphone"[MeSH Terms]
4571
S5 "mobile
applications"[MeSH Terms]
6149
S6 S4 OR S5 9091
S7 (S3) AND (S6) 193
S8 "self
management"[MeSH Terms]
2369
S9 "self care"[MeSH Terms]
54876
S10 S8 OR S9 56910
S11 (S3) AND (S6) AND
(S10)
119 33 12 11
S12 S11 AND nurs’ 19
Total 33 12 11
Tabell 2. CINAHL. Sökning utför 2020-09-04.
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MM "Diabetes
Mellitus, Type 1")
20576
S2 (MM "Diabetes
Mellitus, Type 2")
47688
S3 S1 OR S2 65125
S4 (MH "Mobile
Applications")
7612
S5 (MH
"Smartphone")
2727
S6 S4 OR S5 9430
S7 (S3) AND (S6) 105 16 ((16)) 0 0
Total 0 0 0
(( )) = externa dubbletter från PubMed
10
3.2 Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusion- och exklusionskriterier formulerades och dokumenterades. Artiklar som inkluderades hade fokus på diabetes typ 1, diabetes typ 2, mobila applikationer och egenvård.
Andra inklusionskriterier var att artiklarna hade genomgått peer review, och var skrivna på engelska. Artiklar som exkluderades hade fokus på prediabetes, risk för diabetes och graviditetsdiabetes. Även artiklar där deltagare var under 18 år exkluderades, samt systematiska litteraturöversikter och artiklar där interventionen inte var en mobilapplikation. Vidare exkluderades studier om mobila applikationers design och layout, samt enkätstudier om deltagares föredragna funktioner, då dessa inte mätte någon effekt.
3.3 Urvalsprocessen
Urval 1
I Steg 4, och därmed Urval 1 i urvalsprocessen, granskades titel och abstrakt på de artiklar som framkom efter sökningen i CINAHL och PubMed. Totalt granskades 224 artiklar, 119 från PubMed och 105 från CINAHL. Av dessa 224 artiklar ansågs 33 artiklar från PubMed och 16 artiklar från CINAHL svara på studiens syfte. Artiklarna som exkluderades var bland annat artiklar som inte hade mobilapplikationer som intervention. Till exempel om en intervention var webbaserad och inte via en smartphone eller att interventionen enbart var sms påminnelser.
Andra artiklar som exkluderades fokuserade på graviditetsdiabetes, barn med diabetes eller var inte skrivna på engelska. Artikelhanteringen utfördes med mjukvaran Zotero, där relevanta artiklar indexerades i en fil vardera för databaserna. Dubblettsökningsfunktionen i Zotero användes och identifierade att samtliga 16 artiklar från Cinahl hade påträffats i PubMed sökningen. Efter manuell granskning av dessa 16 artiklars abstrakt framkom det att samtliga var externa dubbletter från PubMed.
Urval 2
I Steg 5 och steg 6 utfördes urval 2. De 33 utvalda artiklarna från databaserna lästes i sin helhet först enskilt och sedan tillsammans. Efter att artiklarna lästs igenom valdes 12 artiklar ut som ansågs svara på studiens syfte i sitt resultat. Övriga artiklar avfärdades då de efter genomläsning visade sig att inte möta inklusionskriterierna. Dessa artiklar var bland annat inte skrivna på engelska, fokuserade på patienter under 18 års ålder, var systematiska litteraturöversikter, eller var studieprotokoll.
Urval 3
I steg 7 utfördes urval 3. De 12 återstående artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Becks (2020) granskningsmall ’Guide to focused critical appraisal of evidence quality in a quantitative research report’. En artikel föll bort på grund av att den visade sig vara en konferensartikel och, därav, inte mötte kvalitetskraven. Kvar var 11 artiklar som passerade kvalitetskontrollen enligt Polit & Becks (2020) mall.
3.4 Databearbetning
I Steg 8 och steg 9 bearbetades artiklarnas resultat, teman identifierades och resultatet sammanställdes. Artiklarna analyserades utifrån en deduktiv ansats med omvårdnadsteorin av Orem (2003) som utgångspunkt. Deduktiv ansats innebär att data analyseras utifrån en fördefinierad modell eller teori (Polit & Beck 2020). Artiklarna skrevs ut i pappersformat och numrerades från 1 till 11 för att underlätta bearbetningsprocessen. Därefter lästes och sammanfattades artiklarnas resultat på svenska i ett separat Word dokument. Uppfattade
11 effekter som ansågs vara relaterade till varandra namngavs en bokstavskombination. Varje gång ett exempel av liknande effekt påträffades i den översatta texten markerades platsen med en av bokstavskombinationerna. Sökfunktionen i Word dokumentet användes sedan för att identifiera alla förekomster av var bokstavskombination. Resultaten grupperades sedan utifrån dessa bokstavskombinationer i ytterligare ett Word dokument. Den översatta texten genomlästes sedan ytterligare en gång för att identifiera eventuellt missade förekomster av en effekt. Sedan bearbetades grupperna till 4 teman: Effekten på egenvårdsbeteende, upplevd hjälp till egenvård, upplevd hälsa och tecken på förbättrad blodsockerkontroll. Dessa teman sammanställdes till resultatet.
3.5 Forskningsetiska överväganden
God forskningssed baseras på fyra grundläggande principer, tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar (ALLEA 2018). Dessa fyra principer har legat till grund för litteraturstudiens etiska ställningstaganden. Artiklarna som används i studien har kvalitetsgranskats för att säkerhetsställa kvaliteten. Ett objektivt synsätt har eftersträvats i hanteringen av den insamlade datan. Alla artiklar som ingår i resultatet har beskrivit att de inhämtat medgivande från deltagarna innan studiestart samt att interventionen ej orsakat skada för deltagarna under studien. Forskare har skyldighet att undvika och minimera skaderisken för studiedeltagaren, samt att inhämta medgivande från deltagare (Polit & Beck 2020). Samanställningen av data genomfördes noggrant, artiklarna har lästs flera gånger och har diskuterats för att undvika missuppfattningar. Vid behov av översättning från engelska till svenska har svensk-engelskt lexikon tillämpats. Detta för att undvika feltolkningar.
12
4. Resultat
Litteraturstudiens resultat baseras på 11 kvantitativa studier. Dessa beskrev olika effekter som mobilapplikationer hade på patienters egenvårdsbeteende, uppfattade hälsa, och patienters fysiska mående. Syftet besvarades i resultatet och effekterna delades in i 4 teman Förändring av beteende i samband med egenvård, upplevd hjälp till egenvård, Förändringar av upplevd hälsa, och tecken på förbättrad blodsockerkontroll.
En överblick av områden där studierna uppmätte förbättring presenteras i tabell 3. I kolumnen längst till höger i tabell 3 besvarades frågan om studien drog slutsatsen att användandet av en mobilapplikation var en fungerande intervention. 9 av de 11 inkluderade artiklarna drog slutsatsen att användning av mobilapplikationer hade hjälpt deltagarna att förbättra sin egenvård. (Zhou m.fl. 2016; Kleinman m.fl. 2017; Trawley m.fl. 2017; Kumar m.fl. 2018;
Offringa m.fl. 2018; Gunawardena m.fl. 2019; Kim m.fl. 2019; Yu m.fl. 2019; Zhang m.fl.
2019).
Tabell 3. Områden där förbättring studerades i studierna.
Studie Egentestning av blodsocker
Egenvårds- vanor
Upplevd hälsa
Upplevd hjälp
Hypo- glykemi
Hyper- glykemi
HbA1c blodsocker Fungerande intervention?
Agarwal m.fl. 2019
- NEJ NEJ NEJ - - NEJ - NEJ
Drion m.fl.
2015
NEJ - NEJ - - - NEJ - NEJ
Gunawardena m.fl. 2019
- - - JA - - JA - JA
(Kim m.fl.
2019)
- NEJ JA - NEJ NEJ JA JA JA
(Kleinman m.fl. 2017)
JA NEJ JA JA - - JA NEJ JA
(Kumar m.fl.
2018)
- - JA JA - JA JA - JA
(Offringa m.fl. 2018)
JA - - - NEJ JA - JA JA
(Trawley m.fl. 2017a)
JA - - - - - JA - JA
(Yu m.fl.
2019)
- - - - NEJ NEJ JA NEJ JA
(Zhang m.fl.
2019)
- - - - - - NEJ JA JA
(Zhou m.fl.
2016)
- - - - NEJ NEJ JA JA JA
JA: förbättring inom området observerades, NEJ: förbättring inom området observerades inte, - : studerades ej.
4.1 Förändring av beteende i samband med egenvård
Fyra studier undersökte om mobilapplikationer hjälpte deltagarna att förändra hur ofta de testade sitt blodsocker (Drion m.fl. 2015; Kleinman m.fl. 2017; Trawley m.fl. 2017; Offringa m.fl. 2018).
13 Kleinman m.fl. (2017) fann att 40 % av deltagarna som använde mobilapplikationer ökade hur ofta de självtestade sitt blodsocker. Denna andel var fyra gånger så stor som andelen deltagare i kontrollgruppen som förbättrade sina självtester (p=0.01). Offringa m.fl. (2018) såg också en positiv förändring till egentestning av blodsocker. De fann att deltagarna i testgruppen ökade antalet gånger de testade sitt blodsocker med 7.9% (p<0.001). Likväl observerade Trawley m.fl.
(2017) en koppling att de deltagare som använde mobila applikationer också testade sitt blodsocker oftare (p=0.001). Dock fann Drion m.fl. (2015) ingen påtaglig skillnad i deltagarnas egentestning i deras studie.
Förändring till olika egenvårdsvanor undersöktes med enkäter före och efter studierna av Kleinman m.fl. (2017), Agarwal m.fl. (2019), och Kim m.fl. (2019). Dessa enkäter berörde exempelvis hur ofta deltagarna åt hälsosamt, utförde fotvård, motionerade, rökte, följde läkemedelsordinationer och utförde egenmätning av blodsocker. Ingen av studierna uppmätte någon statistisk signifikant förändring hos deltagarna med dessa enkäter (Kleinman m.fl. 2017;
Agarwal m.fl. 2019; Kim m.fl. 2019).
4.2 Upplevd hjälp till egenvård
Deltagarna tillfrågades huruvida de kände att de mobila applikationerna hade hjälpt dem i sin egenvård i tre studier (Kleinman m.fl. 2017; Kumar m.fl. 2018; Agarwal m.fl. 2019).
Kumar m.fl. (2018) redovisade att över 70% av deltagarna tyckte att mobilapplikationen hade hjälpt dem hitta nya strategier i sin egenvård och att de kände att mobilapplikationen motiverade dem till att utföra egenvård. Speciellt pekade deltagarna på mobilapplikationens undervisningsinnehåll, kontakten med en hälsocoach, och att kunna registrera sina levnadsvanor på en plats, som speciellt hjälpsamma och motiverande funktioner (Kumar m.fl.
2018). I studien av Kleinman m.fl. (2017) uppgav 80% av de som använde mobilapplikationen att den var till hjälp i deras egenvårdsarbete. Framför allt var det funktionen att kunna överblicka sina egna registrerade data som grafer över tid som deltagarna identifierade som speciellt hjälpsamt (Kleinman m.fl. 2017). Deltagarna i studien av Agarwal m.fl. (2019) hade delade åsikter om den mobila applikationen. Hälften av deltagarna i denna studie uppgav att de inte skulle rekommendera den mobila applikationen till andra personer med diabetes (Agarwal m.fl. 2019).
4.3 Förändringar av upplevd hälsa
Fem studier undersökte med enkäter om interventionen hade påverkan på deltagarnas upplevda hälsa, eller påverkan på upplevda problem som sjukdomen medförde (Drion m.fl. 2015;
Kleinman m.fl. 2017; Kumar m.fl. 2018; Agarwal m.fl. 2019; Kim m.fl. 2019).
Kleinman m.fl. (2017) och Kumar m.fl. (2018) fann att interventionen ledde till en signifikant förbättring med avseende till diabetesproblematik; att graden till vilket ledsamhet, oro, eller andra svårigheter i livet som resultat av sjukdomen, förbättrades. Vidare fann Kim m.fl. (2019) en stor och signifikant förbättring i deltagarnas upplevda hälsa efter att ha använt mobilapplikationerna i sitt egenvårdsarbete. Detta mättes med hjälp av enkäter berörande smärta, energi och ork, målmedvetenhet, och självkänsla. Agarwal m.fl. (2019) och Drion m.fl.
(2015) kunde inte påvisa positiv effekt av interventionen till varken upplevd hälsa eller diabetesproblematik. Inte heller Kleinman m.fl. (2017) kunde uppmäta en förbättring från interventionen relaterat till upplevd hälsa.
14
4.4 Tecken på förbättrad blodsockerkontroll
Samtliga studier undersökte, med olika metoder, om mobila applikationer kunde hjälpa deltagarna att förbättra sin blodsockerkontroll (Drion m.fl. 2015; Zhou m.fl. 2016; Kleinman m.fl. 2017; Trawley m.fl. 2017; Kumar m.fl. 2018; Offringa m.fl. 2018; Agarwal m.fl. 2019;
Gunawardena m.fl. 2019; Kim m.fl. 2019; Yu m.fl. 2019; Zhang m.fl. 2019).
Fem studier undersökte om deltagarna lyckades bättre med att undvika extrema blodsockervärden om de använde mobilapplikationer (Zhou m.fl. 2016; Kumar m.fl. 2018;
Offringa m.fl. 2018; Kim m.fl. 2019; Yu m.fl. 2019). Fyra av dessa studier, Kim m.fl. (2019), Zhou m.fl. (2016), Yu m.fl. (2019), och Offringa m.fl. (2018), kunde inte observera någon förbättring i avseende till hypoglykemi. Dock kunde Offringa m.fl. (2018) och Kumar m.fl.
(2018) påvisa att deltagarna upplevde mindre hyperglykemi och färre allvarliga symtom om de använde mobilapplikationer i sin egenvård. Ingen av studierna visade på en ökad frekvens av extrema blodsockervärden till följd av att deltagarna använde mobilapplikationer (Drion m.fl.
2015; Zhou m.fl. 2016; Kleinman m.fl. 2017; Trawley m.fl. 2017; Kumar m.fl. 2018; Offringa m.fl. 2018; Agarwal m.fl. 2019; Gunawardena m.fl. 2019; Kim m.fl. 2019; Yu m.fl. 2019;
Zhang m.fl. 2019).
Tio studier observerade om deltagarnas HbA1c påverkades av att använda mobilapplikationer.
Sju av dessa tio studier kunde genom HbA1c-värdena påvisa att mobilapplikationsanvändarna förbättrade sin blodsockerkontroll (Zhou m.fl. 2016; Kleinman m.fl. 2017; Trawley m.fl. 2017;
Kumar m.fl. 2018; Gunawardena m.fl. 2019; Kim m.fl. 2019; Yu m.fl. 2019). Samtidigt kunde tre av studierna inte påvisa denna förbättring (Drion m.fl. 2015; Agarwal m.fl. 2019; Zhang m.fl. 2019). Genomsnittligen, över samtliga studier, sjönk testgruppernas HbA1c-värden 6 mmol/mol mer än kontrollgruppernas (Kleinman m.fl. 2017; Kumar m.fl. 2018; Gunawardena m.fl. 2019; Kim m.fl. 2019; Zhou m.fl. 2016; Drion m.fl. 2015; Agarwal m.fl. 2019; Yu m.fl.
2019; Zhang m.fl. 2019; Trawley m.fl. 2017).
Tre studier kunde påvisa ytterligare koppling mellan användning av mobilapplikationer och förbättrad blodsockerkontroll; de deltagare som använde mobilapplikationerna oftare såg också en större förbättring i HbA1c än de deltagare som använde mobilapplikationerna mindre ofta (p<0.001) (Kleinman m.fl. 2017; Trawley m.fl. 2017; Gunawardena m.fl. 2019).
Utöver HbA1c-värden undersökte sex av studierna förändring av blodsockerkontroll genom en engångsmätning av deltagarnas blodsocker (Zhou m.fl. 2016; Kleinman m.fl. 2017; Offringa m.fl. 2018; Kim m.fl. 2019; Yu m.fl. 2019; Zhang m.fl. 2019). Fyra av dessa sex studier kunde påvisa en stark och signifikant förbättring i blodsockervärdet efter interventionen (Zhou m.fl.
2016; Offringa m.fl. 2018; Kim m.fl. 2019; Zhang m.fl. 2019).
5. Diskussion
Syftet med studien var att beskriva effekter som tyder på om mobilapplikationer kan vara till hjälp för personer med diabetes i deras egenvård. Resultatet bestod av 11 kvantitativa artiklar.
15
5.1 Resultatdiskussion
Resultatet visar att mobilapplikationer kan öka hur ofta en person med diabetes testar sitt blodsocker samt att det finns tecken på att de kunde bättre kontrollera sitt blodsocker.
Deltagarna som fick testa en mobilapplikation som hjälp i egenvård tyckte mobilapplikationen var hjälpsam och de upplevde att den hjälpte dem att hanteras sin diabetes bättre. Dock kunde ingen förbättring ses vad det gällde den upplevda hälsan hos personerna och ingen positiv påverkan på andra egenvårdsvanor kunde uppmätas.
En person med diabetes möter en stor utmaning till följd av diabetessjukdomens höga egenvårdskrav. Dessa krav behöver mötas med egenvårdsåtgärder som personer med diabetes själva måste utföra efter egen kunskap och egna färdigheter. Det är marginalen mellan denna förmåga att utföra egenvård och kraven på egenvård som sjukdomen ställer som utgör egenvårdsunderskottet hos personen, enligt Orem (2003). Detta underskott menar Orem är anledningen till att omvårdnad behövs och det är sjuksköterskans roll att hjälpa personen att motverka underskottet genom råd och handling. Ett möjligt verktyg som stöd i egenvårdsarbetet vid diabetes är mobilapplikationer. I denna litteraturstudie har vi undersökt om dessa mobilapplikationer kan påvisas hjälpa personer med diabetes att stärka sin egenvård, något som en grundläggande faktor för att dessa ska kunna användas i omvårdnadsarbetet.
Resultatet visade sig vara heterogent och vi kunde inte påvisa någon klar enhällighet till huruvida mobilapplikationer stärkte egenvården, dock kunde ett antal trender och mönster ändå observeras.
Det framgick övergripande att mobilapplikationerna upplevdes som en hjälp i egenvården och beskrevs som motiverande och informerande. Detta är högst relevant för omvårdnaden då motivation och information är enligt Orem (2003) en av de centrala sätten för en sjuksköterska att stödja i egenvården. Överlag kunde en god association ses mellan de pedagogiska funktionerna i mobilapplikationerna och gott utfall av interventionen. De studier där deltagarna fann mobilapplikationen hjälpsam hade också gott utfall, och studierna sammanfattade att det var en fungerande intervention. Den studien där mobilapplikationen inte var övergripande omtyckt var också en av de två studierna som inte kunde visa att egenvården stärktes på något sätt. Detta tyder på att en avgörande faktor för mobilapplikationens användbarhet i egenvården är hur den är utformad och om användaren kan använda den på ett sätt som gör att de känner sig hjälpta av den. Marcano Belisario m.fl. (2013) drog en liknande slutsats beträffande astma;
en annan kronisk sjukdom med betydande egenvårdstyngd. Marcano Belisario m.fl. (2013) observerade en korrelation mellan deltagarnas förmåga att använda mobilapplikationen och gott utfall i studien. Fu m.fl. (2017) stödjer denna ansats; I en metastudie som utvärderade användarvänligheten av kommersiella mobila applikationer uppmättes en stark koppling mellan användarvänlighet och positiv effekt på blodsockerkontroll. Fu m.fl. (2017) kategoriserade användarvänligheten i de olika mobila applikationerna mellan medelgod och katastrofalt bristande. Främst var det brister i mobila applikationernas utformning, som icke-heuristisk layout och att åtgärder krävde flera steg, som ledde till fel i loggning och att användningen tog onödigt lång tid (Fu m.fl. 2017).
Det framkom att pedagogiska funktioner i mobilapplikationerna var den främsta anledningen till att deltagarna fann mobilapplikationen användbar. Mobilapplikationernas funktion att låta användaren konsolidera registrerade värden och egenvårdsbeteenden på en plats lyftes som positivt. Denna korrelation påvisade även Desveaux m.fl. (2018) som fann att en överblick av den registrerade datan hjälpte dem att behålla fokus och fick dem att känna ett större engagemang till egenvård. Andra funktioner som grafisk representation av inmatade värden,
16 undervisande material, och integrerad hälsocoach lyftes också som speciellt användbara.
Samtliga studier vars intervention bestod av en mobilapplikation med integrerad kontakt med hälsocoach uppmätte en positiv effekt (Kleinman m.fl. 2017; Kumar m.fl. 2018; Kim m.fl.
2019; Yu m.fl. 2019; Zhang m.fl. 2019; Zhou m.fl. 2016). Å andra sidan erbjöd inte mobilapplikationen i Agarwal m.fl. (2019) eller i Drion m.fl. (2015) någon möjlighet till denna professionella kontakt, vilket sammanföll med att dessa studier inte kunde påvisas vara till hjälp i egenvården. Denna upptäckt stämmer överens med att regelbunden och kontinuerlig kontakt med hälsocoach har kopplats till signifikant förbättring i blodsockerkontroll, då en hälsocoach kan stödja i målsättning, undervisning, individanpassade rekommendationer, och uppföljning (Sherifali m.fl. 2016; Veazie m.fl. 2018). Detta lyfter vikten av professionell och regelbunden uppföljning, vilket är något som mobilapplikationer möjligtvis även kan facillitera mellan personer med diabetes och sjuksköterskan i vårdteamet.
Ett annat tecken på att mobilapplikationer kan stärka egenvården hos en person med diabetes är hur deltagarna över lag påvisades förändra sina egenvårdsbeteenden i avseende till egentestning av blodsocker. Denna egentestning är en central del av egenvården vid insulinbehandlad diabetes och sjuksköterskan samverkar med personen med diabetes utifrån att stärka detta arbete (Socialstyrelsen 2018; Ozcan m.fl. 2014). Personerna med diabetes som fick använda en mobilapplikation kunde i flera studier observeras förbättras till sin egentestningsfrekvens, vilket tyder på stärkt egenvård. Dock kunde ingen förbättring observeras till andra relevanta utföranden av egenvård som rökstopp, motion, eller hälsosamt ätande. Detta medför tvivel kring ovannämnda resultat kring egenmätningar då de enkäter som användes för att mäta denna icke-konklusiva effekt också innefattade egentestning av blodsocker.
Andra tecken på att mobilapplikationer kunde motverka ett egenvårdsunderskott var tecken som tyder på förbättrad blodsockerkontroll. Att få blodsockret under kontroll är den centrala måttstocken för hur egenvården fungerar vid diabetes, och sjuksköterskan tar del av dessa resultat i sin bedömning av personens egenvårdsutförande (Gulanick & Myers 2011;
Socialstyrelsen 2018). Ett positivt resultat i detta område kan således anses en viktig markör som talar för att mobilapplikationen kan stärka personens egenvård. Flera studier visade på stärkt egenvård genom dessa tecken på förbättrad blodsockerkontroll; Genomsnittligen sjönk både blodsockret och HbA1c mer i testgrupperna än i kontrollgrupperna. HbA1c-resultatet i föreliggande studie håller med tidigare litteraturstudier inom ämnet. Hou m.fl. (2016) fann att mobilapplikationer bidrog till att HbA1c sjönk 5 mmol/mol mer än kontrollgrupperna. Wang m.fl. (2019) fann att testgrupperna sjönk 6 mmol/mol mer än kontrollgrupperna. Dessa uppmätta förbättringar liknar resultatet i föreliggande studie; testgruppernas Hba1c sjönk genomsnittligen 6 mmol/mol mer än kontrollgrupperna. Detta kan anses stärka föreliggande resultat och visar på att mobilapplikationer kan förbättra personens förmåga att kontrollera sitt blodsocker. Dock var evidensen även här ej helt konklusiv då flera studier inte kunde påvisa gott utfall på HbA1c eller blodsocker. Inte heller syntes en tydlig förbättring till hur ofta deltagarna upplevde extrema blodsockervärden. För omvårdnaden antyder detta resultat att mobilapplikationer inte kan med visshet hjälpa personer med diabetes att förbättra sin blodsockerkontroll, men viss möjlighet för detta kan ändå föreligga.
17
5.2 Metoddiskussion
Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2020) nio steg, detta ger studien en tydlig struktur som är enkel att replikera vilket är en styrka för litteraturstudien. För att söka fram artiklar användes databaserna CINAHL och PubMed som båda anses vara relevant för omvårdnadsforskning, och för litteraturstudiens syfte. Enligt Henricson 2017 stärks validiteten i en litteraturstudie när mer än en databas används för att söka fram artiklar.
Sökorden som användes var diabetes mellitus type 1, diabetes mellitus type 2, mobile applications och smartphone. Dessa sökord användes i de båda databaserna. I PubMed lades [Mesh]termerna self care och self management till som ett sätt att rikta sökningen mer till omvårdnad. PubMed är en databas som riktar sig mer mot medicinsk forskning. Senare i arbetet gjordes försök att lägga till ordet nurs* vilket enbart begränsade sökningen till 19 träffar som vid genomgång enbart visade artiklar som redan framkommit i tidigare sökning. Vid sökningen i CINAHL som är en databas som är mer riktad mot omvårdnadsforskning inkluderades dessa ord inte i sökningen på grund av att det inte gav önskat antal träffar. Sökningen i CINAHL resulterade enbart i artiklar som redan valts ut från PubMed vilket kan enligt Henricson (2017) ses som en styrka och ett bevis på att sökorden varit rätt för ämnet. Forskningsområdet är fortfarande relativt nytt och det finns begränsat med forskning att sammanställa i en litteraturstudie med inriktning omvårdnad. På grund av ämnets begränsning var sökningen efter artiklar tvungen att vara bred och därför inkluderades inte fler sökord riktade mot just omvårdnad i databassökningarna från början. Svårigheten att hitta relevant material är en svaghet för studien. Fritextord hade kunnat inkluderats i sökningen för att inkludera artiklar som inte blivit indexerade än. Till exempel ordet app hade varit ett relevant ord att inkludera.
Dock anser författarna till denna litteraturstudie att sökorden som använts och de 11 artiklarna som valts ut är tillräckliga för att svara på studiens syfte.
De 11 artiklarna som valdes ut för att ingå i resultatet har genomgått peer review vilket betyder att de är granskade och anses vara vetenskapliga. Detta ökar enligt Henricson 2017 studiens trovärdighet. Merparten av artiklarna var randomiserade kontrollerade studier vilket också ökar trovärdigheten för studien.
Artiklarna har ursprung från USA, Kina, Nederländerna, Indien, Sydkorea, Sri Lanka, Kanada och Australien. Således är den geografiska spridningen stor vilket visar på en global generaliserbarhet. Huruvida resultatet är applicerbart på Sverige specifikt är dock inte helt klart, då var land kan ha olika förutsättningar att nyttja digitala resurser och har olika fungerande sjukvårdssystem. I många utav länderna där studierna har genomförts får patienterna betala mycket för sin vård. Att sjukvård kostar mycket pengar eller upplevs som otillgänglig för patienten kan bli ett problem i omvårdnaden. Det kan vara en bidragande orsak till varför vissa patienter upplever det svårt eller känner sig omotiverade till att genomföra egenvård. En del artiklar beskriver att de delat ut gratis teststickor till deltagarna under studiens gång vilket kan vara en påverkande faktor i artiklarnas resultat om testfrekvensen. Detta kan ha påverkat artiklarnas trovärdighet.
18 6.
Slutsats
Resultatet av litteraturstudien tyder på att mobilapplikationer kan vara till hjälp för att stärka egenvården för personer med diabetes. Mobilapplikationer kan uppmuntra personer med diabetes att testa sitt blodsocker oftare, kan uppfattas som hjälpsamma i egenvårdsarbetet, och kan underlätta för personer med diabetes att förbättra sin blodsockerkontroll.
Mobilapplikationernas möjliggörande för regelbunden professionell kontakt och pedagogiska funktioner framstod som viktiga faktorer för om egenvården stärktes eller inte. Dock visade resultatet på betydande heterogenitet till exakt om och hur mobilapplikationer lyckades stärka egenvården, samt att mer forskning behövs.
7. Klinisk betydelse
Mobilapplikationer har visat sig kunna vara en god omvårdnadsintervention för att kunna hjälpa personer med diabetes med sin egenvård. Mobilapplikationen kan tillåta personen med diabetes att hålla koll på sitt blodsocker och på så sätt uppnå en bättre blodsockerkontroll, som är viktigt både för patientens välmående och för att undvika komplikationer av diabetes. Personer med diabetes behöver dock ha grundläggande kunskap i hur man använder mobilapplikationer samt vara positivt inställd till att använda applikationer för att den ska ge en positiv effekt. En påverkande faktor för patientens inställning kan vara applikationens utformning och dess tillgängliga funktioner. De funktioner som personen med diabetes har mest nytta av bör därav diskuteras i samråd med densamme, och utvärderas utifrån dennes egenvårdsförmågor och behov. Exempelvis erbjuder vissa mobila applikationer insulindosberäknare, vilket inte är relevant för en patient som inte behöver bolusdos. Särskild akt bör ges till personens tekniska förmåga och mobilapplikationen bör övervägas beträffande layout och enkel användning. Det föreligger inga tecken på att användandet av en mobilapplikation kan kopplas till en ökad risk för komplikationer som hypoglykemi, jämfört med traditionella metoder. Detta är viktigt att veta i diskussion kring att använda mobilapplikationer.
5.5 Förslag till fortsatt forskning
Det behövs fortsatt forskning på hur mobilapplikationer som omvårdnadsintervention kan stödja patienten i sin egenvård av diabetes. Studier som inkluderats i denna litteraturstudie har som längst pågått 6 månader. Det observerades även under litteraturstudiens gång att mobila applikationer med vissa funktioner, som integrerad vårdkontakt, visade goda resultat för personerna. Framtida forskning kunde således fokusera på vilka funktioner som hjälper personer mest i sin egenvård. Vidare uppdagades inga studier som utförts i Sverige eller Nordeuropa. Då vården skiljer sig åt i olika länder borde det vara intressant att se hur mobilapplikationen kunde hjälpa just svenska patienter.
Referenser
Agarwal, P., Mukerji, G., Desveaux, L., Ivers, N. M., Bhattacharyya, O., Hensel, J. M., Shaw, J., Bouck, Z., Jamieson, T., Onabajo, N., Cooper, M., Marani, H., Jeffs, L. & Bhatia, R. S. (2019). Mobile App for Improved Self-Management of Type 2 Diabetes:
Multicenter Pragmatic Randomized Controlled Trial. JMIR mHealth and uHealth, 7(1), e10321. doi:10.2196/10321.
ALLEA (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet: Reviderad utgåva.
https://allea.org/sw_allea_den_europeiska_kodexen_for_forskningens_integritet_digit al_final/ [2020-11-10].
Chomutare, T., Fernandez-Luque, L., Årsand, E. & Hartvigsen, G. (2011). Features of Mobile Diabetes Applications: Review of the Literature and Analysis of Current Applications Compared Against Evidence-Based Guidelines. Journal of Medical Internet Research, 13(3), e65. doi:10.2196/jmir.1874.
Desveaux, L., Shaw, J., Saragosa, M., Soobiah, C., Marani, H., Hensel, J., Agarwal, P., Onabajo, N., Bhatia, R. S. & Jeffs, L. (2018). A Mobile App to Improve Self- Management of Individuals With Type 2 Diabetes: Qualitative Realist Evaluation.
Journal of Medical Internet Research, 20(3), 1–1. doi:10.2196/jmir.8712.
Drion, I., Pameijer, L. R., van Dijk, P. R., Groenier, K. H., Kleefstra, N. & Bilo, H. J. G.
(2015). The Effects of a Mobile Phone Application on Quality of Life in Patients With Type 1 Diabetes Mellitus: A Randomized Controlled Trial. Journal of Diabetes Science and Technology, 9(5), 1086–1091. doi:10.1177/1932296815585871.
Goyal, S., Morita, P., Lewis, G. F., Yu, C., Seto, E. & Cafazzo, J. A. (2016). The Systematic Design of a Behavioural Mobile Health Application for the Self-Management of Type 2 Diabetes. Canadian Journal of Diabetes, 40(1), 95–104.
doi:10.1016/j.jcjd.2015.06.007.
Gulanick, M. & Myers, J. L. (2011). Nursing Care Plans: Diagnoses, Interventions, and Outcomes. Elsevier Health Sciences.
Gunawardena, K. C., Jackson, R., Robinett, I., Dhaniska, L., Jayamanne, S., Kalpani, S. &
Muthukuda, D. (2019). The Influence of the Smart Glucose Manager Mobile
Application on Diabetes Management. Journal of Diabetes Science and Technology, 13(1), 75–81. doi:10.1177/1932296818804522.
Hou, C., Carter, B., Hewitt, J., Francisa, T. & Mayor, S. (2016). Do Mobile Phone Applications Improve Glycemic Control (HbA1c) in the Self-management of Diabetes? A Systematic Review, Meta-analysis, and GRADE of 14 Randomized Trials. Diabetes Care, 39(11), 2089–2095. doi:10.2337/dc16-0346.
Huang, Z., Lum, E., Jimenez, G., Semwal, M., Sloot, P. & Car, J. (2019). Medication
management support in diabetes: a systematic assessment of diabetes self-management apps. BMC medicine, 17(1), 127. doi:10.1186/s12916-019-1362-1.
International Diabetes Federation (2017). IDF Diabetes Atlas. 8.uppl.
International Diabetes Federation (2019). IDF Diabetes Atlas. 9.uppl.
Jing, X., Chen, J., Dong, Y., Han, D., Zhao, H., Wang, X., Gao, F., Li, C., Cui, Z., Liu, Y. &
Ma, J. (2018). Related factors of quality of life of type 2 diabetes patients: a systematic review and meta-analysis. Health and Quality of Life Outcomes, 16(1), 189. doi:10.1186/s12955-018-1021-9.
Kim, E. K., Kwak, S. H., Jung, H. S., Koo, B. K., Moon, M. K., Lim, S., Jang, H. C., Park, K.
S. & Cho, Y. M. (2019). The Effect of a Smartphone-Based, Patient-Centered Diabetes Care System in Patients With Type 2 Diabetes: A Randomized, Controlled Trial for 24 Weeks. Diabetes Care, 42(1), 3–9. doi:10.2337/dc17-2197.
Kleinman, N. J., Shah, A., Shah, S., Phatak, S. & Viswanathan, V. (2017). Improved Medication Adherence and Frequency of Blood Glucose Self-Testing Using an m- Health Platform Versus Usual Care in a Multisite Randomized Clinical Trial Among People with Type 2 Diabetes in India. Telemedicine Journal and E-Health: The Official Journal of the American Telemedicine Association, 23(9), 733–740.
doi:10.1089/tmj.2016.0265.
Kumar, S., Moseson, H., Uppal, J. & Juusola, J. L. (2018). A Diabetes Mobile App With In- App Coaching From a Certified Diabetes Educator Reduces A1C for Individuals With Type 2 Diabetes. The Diabetes Educator, 44(3), 226–236.
doi:10.1177/0145721718765650.
Lu, S.-C., Wen, T.-N. & Chang, P.-L. (2017). The Study of Smartphone Usage Competency Assessment and Training for the Elderly. Studies in health technology and informatics, 245 161–165.
Marcano Belisario, J. S., Huckvale, K., Greenfield, G., Car, J. & Gunn, L. H. (2013).
Smartphone and tablet self management apps for asthma. Cochrane Database of Systematic Reviews, (11), 1–47. doi:10.1002/14651858.CD010013.pub2.
Martin, W., Sarro, F., Jia, Y., Zhang, Y. & Harman, M. (2017). A Survey of App Store Analysis for Software Engineering. IEEE Transactions on Software Engineering, 43(9), 817–847. doi:10.1109/TSE.2016.2630689.
McCabe, C., McCann, M. & Brady, A. M. (2017). Computer and mobile technology interventions for self-management in chronic obstructive pulmonary disease.
Cochrane Database of Systematic Reviews, (5), 1–34.
doi:10.1002/14651858.CD011425.pub2.
Offringa, R., Sheng, T., Parks, L., Clements, M., Kerr, D. & Greenfield, M. S. (2018). Digital Diabetes Management Application Improves Glycemic Outcomes in People With Type 1 and Type 2 Diabetes. Journal of Diabetes Science and Technology, 12(3), 701–708. doi:10.1177/1932296817747291.
Orem, D. E., Renpenning, K. M. & Taylor, S. G. (2003). Self care theory in nursing: selected papers of Dorothea Orem. New York: Springer Pub.
Ozcan, S., Amiel, S. A., Rogers, H., Choudhary, P., Cox, A., de Zoysa, N., Hopkins, D. &
Forbes, A. (2014). Poorer glycaemic control in type 1 diabetes is associated with reduced self-management and poorer perceived health: A cross-sectional study.
Diabetes Research and Clinical Practice, 106(1), 35–41.
doi:10.1016/j.diabres.2014.07.023.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2020). Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Ramachandran, A. (2014). Know the signs and symptoms of diabetes. The Indian Journal of Medical Research, 140(5), 579–581.
Richard, A. A. & Shea, K. (2011). Delineation of Self-Care and Associated Concepts. Journal of Nursing Scholarship, 43(3), 255–264. doi:10.1111/j.1547-5069.2011.01404.x.
Shrivastava, S. R., Shrivastava, P. S. & Ramasamy, J. (2013). Role of self-care in
management of diabetes mellitus. Journal of Diabetes & Metabolic Disorders, 12(1), 14. doi:10.1186/2251-6581-12-14.
Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer fördiabetesvård - Stöd för styrning och ledning.
Trawley, S., Baptista, S., Browne, J. L., Pouwer, F. & Speight, J. (2017). The Use of Mobile Applications Among Adults with Type 1 and Type 2 Diabetes: Results from the Second MILES-Australia (MILES-2) Study. Diabetes Technology & Therapeutics, 19(12), 730–738. doi:10.1089/dia.2017.0235.
Wang, Y., Li, M., Zhao, X., Pan, X., Lu, M., Lu, J. & Hu, Y. (2019). Effects of continuous care for patients with type 2 diabetes using mobile health application: A randomised
controlled trial. International Journal of Health Planning & Management, 34(3), 1025–1035. doi:10.1002/hpm.2872.
World Health Organization (2016). Global report on diabetes. Geneva, Switzerland: World Health Organization.
Yu, Y., Yan, Q., Li, H., Li, H., Wang, L., Wang, H., Zhang, Y., Xu, L., Tang, Z., Yan, X., Chen, Y., He, H., Chen, J. & Feng, B. (2019). Effects of mobile phone application combined with or without self‐monitoring of blood glucose on glycemic control in patients with diabetes: A randomized controlled trial. Journal of Diabetes
Investigation, 10(5), 1365–1371. doi:10.1111/jdi.13031.
Zhang, L., He, X., Shen, Y., Yu, H., Pan, J., Zhu, W., Zhou, J. & Bao, Y. (2019).
Effectiveness of Smartphone App-Based Interactive Management on Glycemic
Control in Chinese Patients With Poorly Controlled Diabetes: Randomized Controlled Trial. Journal of Medical Internet Research, 21(12), e15401. doi:10.2196/15401.
Zhou, W., Chen, M., Yuan, J. & Sun, Y. (2016). Welltang - A smart phone-based diabetes management application - Improves blood glucose control in Chinese people with diabetes. Diabetes Research and Clinical Practice, 116 105–110.
doi:10.1016/j.diabres.2016.03.018.
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare, årtal och land
Syfte Intervention Metod Huvudresultat
1. Agarwal m.fl.
2019
Land: Kanada
Titel: Mobile App for Improved Self- Management of Type 2 Diabetes:
Multicenter Pragmatic Randomized Controlled Trial.
Att undersöka om en mobila
applikation som intervention förbättrar HbA1c och egenvård hos diabetes typ 2 patienter.
Digital egenvårdsdagbok med läkemedelspåminnelser och automatiska rekommendationer.
Förinstallerad på separat smartmobil. Utan inbyggd vårdteamskontakt. Jämfört med kontrollgrupp med vanlig traditionell vård.
Datainsamling: genom blodprov före intervention, efter 3 månader och 6 månader. Enkät om
förändrade egenvårdsvanor skickades ut varje vecka.
Metadata om använda funktioner samlades in från applikationen.
Urval: Strategiskt urval Bortfall: 77 av 223 (34,5%) fullföljde ej.
Analysmetod:
Deskriptiv
Ingen statistisk förbättrad HbA1c mellan testgrupp och kontrollgrupp efter 3 och 6 månader (p=0,19).
Ingen uppmätt förändring på egenvårdsbeteende efter 3 månader (p=0,32). Uppmätt signifikant korrelation mellan antal dagar som appen användes och förbättrat HbA1c (p=0,01).
Författare, årtal och land
Syfte Intervention Metod Huvudresultat
2. Drion m.fl. 2015 Land:
Nederländerna Titel: The Effects of a Mobile Phone Application on Quality of Life in Patients With Type 1 Diabetes
Mellitus: A Randomized Controlled Trial.
Att undersöka om en mobilapplikation som intervention förbättrar
livskvalitet, minskar emotionella
problem och förbättrar HbA1c hos patienter med diabetes typ 1.
Mobilapplikationen DBEES.
Användaren kunde registrera blodsockervärden,
kolhydratintag, fysisk aktivitet, medicinintag och göra
anteckningar.
Datainsamling:
HbA1c vid studiestart och efter 3 månader. Enkäterna RAND-36 (livskvalitet) och PAID
(emotionella problem)
genomfördes vid baseline, samt efter 3 månader. SUS
(användarvänlighet) enkät genomfördes efter avslutad intervention.
Urval:
Strategiskt Bortfall:
1 av 63 (1.6%) avslutade ej studien.
Analysmetod:
Deskriptiv statistik
Ingen statistisk förbättrad HbA1c.
RAND-36 och PAID poäng förblev oförändrade efter intervention och mellan grupperna. Ingen ökad adherence uppmätt i testgruppen.
Författare, årtal och land
Syfte Intervention Metod Huvudresultat
3. Gunawardena m.fl. 2019 Land: Sri Lanka Titel: The Influence of the Smart Glucose Manager Mobile Application on Diabetes Management.
Att undersöka om en mobilapplikation kunde förbättra HbA1c hos patienter med diabetes.
Digital egenvårdsdagbok.
Installerad på patientens smartmobil. Påminnelser för blodsockermätning,
läkemedelstider, måltidstider, och träningstider. Beräkning av bolusdos insulin för patienter med bolusinsulin. Utan inbyggd vårdkontakt/coach.
Kontrollgrupp med konventionell vård.
Datainsamling:
HbA1c vid studiestart, efter 3 månader, och efter 6 månader.
Urval:
Strategisk, krävde smartmobilkompetens.
Bortfall:
15 av 67 (22%) avslutade ej studien.
Analysmetod:
Deskriptiv statistik
Signifikant förbättring i HbA1c uppmättes hos testgruppen efter 3 månader (p=0.0001), samt 3
månader därefter (p=0.0001). Ingen statistisk skillnad uppmättes mellan kontrollgrupp och testgrupp efter 3 månader (p=0,45). Statistisk signifikant förbättring i daglig blodsockermätning efter 6 månader jämfört med kontrollgruppen (p=0,0001). Över hälften av patienterna hade inte uppnått gymnasienivå-utbildning. Grad av följsamhet till interventionen var mycket hög.
Författare, årtal och land
Syfte Intervention Metod Huvudresultat
4. Kim m.fl. 2019 Land: Sydkorea Titel: The Effect of a Smartphone- Based, Patient- Centered Diabetes Care System in Patients With Type 2 Diabetes: A Randomized, Controlled Trial for 24 Weeks.
Att undersöka om en mobilapplikation förbättrar HbA1c, kroppskomposition, egenvårdsbeteende och livskvalitet hos patienter med diabetes typ 2 efter 6 månader.
Digital egenvårdsdagbok.
Installerad på patientens
smartmobil. Inkluderad kopplad glukosmätare och
aktivitetsklocka. Automatiska rekommendationer baserat på blodsocker. Automatisk insulin- bolusdosberäkning. Flera kontakter med vårdteam under studien.
Datainsamling:
HbA1c, kroppskomposition, enkäterna SDSCA och
WHOQOL-BREF vid studiestart och efter 6 månader.
Urval:
Strategiskt urval.
Bortfall:
40 av 191 (21%) genomförde ej studien.
Analysmetod: Deskriptiv statistik
Signifikant förbättrad HbA1c hos testgruppen jämfört med
kontrollgruppen. Signifikant färre allvarliga komplikationer hos testgruppen. Förbättrad uppfattad livskvalitet. Oförändrad
kroppskomposition. Oförändrat egenvårds-beteende. Högre följsamhet i kontrollgruppen än i testgruppen.
Författare, årtal och land
Syfte Intervention Metod Huvudresultat
5. Kleinman m.fl.
2017
Land: Indien Titel: Improved Medication Adherence and Frequency of Blood Glucose Self-Testing Using an m-Health Platform Versus Usual Care in a Multisite Randomized Clinical Trial Among People with Type 2 Diabetes in India.
Att undersöka om en mobilapplikation kunde förbättrade egenvårdbeteende, ökad
kommunikation med vården, samt förbättrad hälsa, efter 6 månader.
Digital egenvårdsdagbok.
Installerad på patientens smartmobil. Påminnelser.
Inbyggd vårdteamskontakt.
Datainsamling:
Enkäter vid avslut: PSQ-18, SDSCA, PAID-5, PERC, ICICE.
Urval:
Strategiskt urval.
Bortfall:
22 av 91 (24%) avslutade ej studien.
Analysmetod: Deskriptiv statistik
Signifikant förbättrad läkemedels- följsamhet hos testgruppen jämfört med kontrollgruppen (p=0.03).
Signifikant ökad frekvens av glukoskontroll (p=0.01).
