• No results found

Kvinnors rökvanor och alkoholkonsumtion i Gottsunda och Skutskär

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvinnors rökvanor och alkoholkonsumtion i Gottsunda och Skutskär"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Kvinnors rökvanor och alkoholkonsumtion i Gottsunda och Skutskär

Författare: Handledare:

Cecilia Burman Helena Lindstedt

Malin Wennerö Examinator:

Barbro Wadensten Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ht 2009

(2)

ABSTRACT

AIM: The aim of this study was to analyze relation and difference between randomly selected women in Gottsunda and Skutskär regarding smoking habits and alcoholic habits at the same occation.

METHODS: To point out relation between Gottsunda and Skutskär the Spearman rang correlation´s test was used. To point out differences between drug habits in Gottsunda and Skutskär Wilcoxons test was used. RESULTS: The Spearman rang correlation´s test showed a significant relation between smoking habits and alcohol habits. Wilcoxons test showed that there was a stronger significance between alcohol and smoking habits in Skutskär than in Gottsunda. CONCLUSION: This study shows a positive relation between smoking habits and alcohol habits at the same occation amongst all included participants. This study also shows a stronger positive relation between alcohol habits at the same occation and neighborhood amongst women living in Skutskär compared to the women living in Gottsunda. There was no significant relation between smoking habits and neighborhood amongst women living in Skutskär compared to the women living in Gottsunda. Keywords: smoking, alcohol habits, women, relation, differences.

SAMMANFATTNING

SYFTE: Syftet med studien var att undersöka samband och skillnader mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökvanor bland slumpmässigt utvalda kvinnor i Gottsunda och Skutskär, Uppsala Län. METOD: För att påvisa samband mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökvanor i Skutskär och Gottsunda användes Spearman’s rangkorrelations test. För att påvisa skillnader mellan bostadsområdena användes Wilcoxons test. RESULTAT: Spearman’s rangkorrelations test visade att det finns ett signifikant samband mellan bostadsort och rökvanor och alkoholkonsumtion vid samma tillfälle. Wilcoxons test visade att det finns en signifikant skillnad mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och bostadsort och att kvinnorna i åldern 20-40 år dricker mer i Skutskär än i Gottsunda. Dock finns det ingen signifikant skillnad mellan rökvanor i Gottsunda och Skutskär.

SLUTSATS: Denna studie visade att det finns ett samband mellan rökvanor och alkoholkonsumtion vid samma tillfälle hos de kvinnor som deltog i studien. Studien visar även att det finns ett starkare positivt samband mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle i Skutskär än i Gottsunda. Däremot fanns inget signifikant samband mellan rökvanor i Skutkär och Gottsunda. Sökord: rökning,

alkoholkonsumtion, kvinnor, samband, skillnader.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND

1.1 Inledning 5

1.2 Rökvanor 5

1.3 Rökning i olika befolkningsgrupper 5-6

1.4 Rökning bland kvinnor 6

1.5 Tobak och nikotinpåverkan på kroppen 6-7

1.6 Alkoholvanor 7

1.7 Kvinnors alkoholkonsumtion 7

1.8 Beroendetillstånd 7-8

1.9 Alkoholpåverkan på kroppen 8

1.10 Samband mellan alkohol och tobak 8-9 1.11 Områdesfakta Gottsunda, Uppsala kommun 9 1.12 Områdesfakta Skutskär, Älvkarleby kommun 9

1.13 Folkhälsa 10

1.14 Primärvård och vårdcentraler i Sverige 10

1.15 Problemformulering/Syfte 10

1.16 Frågeställningar 11

2. METOD 11

2.1 Design 11

2.2 Urval 11-12

2.3 Datainsamlingsmetod/procedur 12

2.4 Dataanalys 12

(4)

3. RESULTAT 13

3.1 Svar på frågeställning 1 13

3.2 Svar på frågeställning 2 14

4. DISKUSSION 14

4.1 Resultatdiskussion 14-15

4.2 Metoddiskussion 15

4.3 Slutsats 16

5. REFERENSER 17-19

6. BILAGOR 20-23

(5)

1. BAKGRUND 1.1 Inledning

Det finns en känd koppling mellan alkoholism och rökning (Löf, 2008). En person som röker löper tio gånger större risk att drabbas av alkoholism än en icke-rökande individ.

Forskningsresultat tyder på att det inte enbart beror på sociala förhållanden utan också

genetiska faktorer. Att försöksråttor som vid fritt val mellan alkohol och vatten, väljer alkohol då de behandlas med nikotin, illustrerar detta väl (ibid.). Alkohol och tobaksrökning bidrar till en mycket stor hälsofara för vår population. Forskning relaterat till kvinnors perspektiv är speciellt viktigt då kvinnor och män kliniskt visar upp olika bild på ett beroende eller

missbruk av beroendeframkallande droger. Mera forskning om kvinnors missbruk är speciellt viktig, eftersom kvinnor och män påverkas olika av beroende och/eller missbruk. Det har visat sig att fler kvinnor unga som gamla har ett ökat alkoholdrickande som är alarmerande och bör studeras vidare (Clemens, Matthews, Young & Powers, 2007).

Denna studie fokuserar därför på relationen mellan rökvanor och alkoholkonsumtion vid samma tillfälle, samt om bostadsort innebär skillnad avseende dessa vanor hos kvinnor.

1.2 Rökvanor

Trots att rökningen har minskat finns det nu omkring en miljon människor som röker i

Sverige. År 2005 var det 18 % bland kvinnor och 14 % bland män som rökte av befolkningen i åldrarna 16-84 år. Vidare var det 750 000 som tillhörde gruppen tillfällighetsrökare (Statens folkhälsoinstitut, 2007).

Rökningen har sedan 1990-talet blivit vanligare bland kvinnor. På 1960-talet rökte endast var fjärde kvinna medan varannan man var rökare (Statistiska centralbyrån, 2007).

1.3 Rökning i olika befolkningsgrupper

Rökningen har ett tydligt socialt mönster då män i socioekonomiskt gynnade grupper var de som började röka först men även de som i störst utsträckning slutade när rökningens

skadeffekter blev kända (Lopez, Collishaw & Piha, 1994). År 2004-2005 fanns högsta andelen rökare hos utlandsfödda män och kvinnor. Bland kvinnor var det 7 % av tjänstemännen som rökte medan det bland arbetarna var 25 % som rökte. Bland gravida kvinnor har det synts en minskning där 20 % färre gravida kvinnor röker från 1983 fram till

(6)

2006. Det har även visat att de som slutar i samband med graviditet inte tar upp rökningen igen i någon större utsträckning (Socialstyrelsen, 2009).

1.4 Rökning bland kvinnor

Vanligast är rökning hos kvinnor i åldersgruppen 45-65 år. Dessa åldersgrupper grundade sitt rökande under 1950-talet fram till 1970-talet där den allra högsta andelen fanns hos kvinnor som är födda på 1940- och 1950- talet. Bland kvinnor har det skett en rejäl minskning av rökare bland dem som är under 45 år (Socialstyrelsen, 2009).

1.5 Tobak och nikotinpåverkan på kroppen

Röken från tobak innehåller fler än 4000 ämnen, varav ca 50 är cancerogena, dvs. kan orsaka cancer hos människan. De mest kända är nikotin, tjära och kolmonoxid. Just nikotinet kan skapa ett beroende som är svårt att bryta. För en person som är nikotinberoende kan tobak ge en känsla av ökat stämningsläge. Efter inhalation av tobaksrök med nikotin hamnar nikotinet i blodbanan och nervsystemet lika snabbt som om det skulle injiceras rakt in i en ven. Ett tobaksberoende leder till olika former av ohälsa och en för tidig död. På lite längre sikt har tobaksberoendet effekter på många organ. Lungorna drabbas av sjukdomar som ofta är kroniska. Hjärt- och kärlsystemet skadas allvarligt (Finer, 2008a).

En individ som är i närheten eller i samma rum där någon röker utsätts för passiv rökning.

Passiv rökning innebär en ökad risk för att utveckla; astma, lungcancer och hjärt-

kärlsjukdomar. Kvinnor i barnafödande ålder som röker hemma utsätter sina barn för skadlig rök, som kan ge men för livet. Tobaksrökning i hemmamiljö är ett problem. Passiv rökning kan vara en orsak till plötslig spädbarnsdöd (Finer, 2008a). Enligt Lund, Skrondal, Vertio och Helgasson (1998) verkar det finnas kännedom om faran med passiv rökning och en vilja hos föräldrar att ändra sitt rökmönster då de är hemma med sina barn I de nordiska länderna har det dock rapporterats att föräldrar som röker har försökt förbättra hemmamiljön för sina barn så att de inte ska drabbas av den farliga röken (Lund, Skrondal., Vertio & Helgasson, 1998).

Införandet av rökfria lokaler i Sverige väntas lätta på sjukbördan (Finer, 2008a). Ett lyckat rökstopp kan stoppa sjukliga förändringar och minska risken för cancer markant, vilket innebär att ett rökstopp är en investering i den egna hälsan (ibid.). Om det rökmönster som råder i världen inte bryts beräknas ungefär 450 miljoner personer att dö direkt till följd av rökning mellan år 2000 och 2050. Hälften av dessa väntas dö i åldern 30 till 69, och förlorar alltså flera decennier av produktivt liv i samhället (Jha, 2009).

(7)

1.6 Alkoholvanor

Sedan 1990 talet har det skett en ökning av alkoholkonsumtionen i Sverige. Enligt de uppgifter som är självrapporterade skall det ha skett en ökning från 1.5 liter till 2.9 liter ren alkohol per kvinna och år från 1990 till 2006 Siffran baseras på självrapporterad konsumtion, och den verkliga siffran beräknas vara 6,1 liter per kvinna och år (Socialstyrelsen, 2009).

Försäljningsstatistiken av alkohol har ökat år 2006 eftersom konsumtionen har ökat och när den totala försäljningen med oregistrerad alkohol (olaglig och laglig) är uträknad landar slutsiffran på 9.7 liter per person och år. År 1996 var siffran 8.0 liter per person och år. I denna siffra är både män och kvinnor medräknade (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2007). Den egentliga alkoholkonsumtionen är 40 % högre än den

självskattade. Detta beror på att många med alkoholproblem inte svarar på enkätintervjuer och dessutom underskattar de som svarar sin konsumtion. Även kvinnor med depression och ångest dricker i högre grad alkohol (Leifman, 2003).
Total försäljning av sprit har minskat medan försäljningen av vin och starköl har ökat från 1960 till 2005 (Socialstyrelsen, 2009).

1.7 Kvinnors alkoholkonsumtion

Kvinnor dricker mest i yngre ålder, och allra mest i ålder 20-24 år: 8,8 liter ren sprit per person och år (2002). Detta motsvarar ca 2 flaskor vin i veckan (1,4 liter vin, alkoholhalt 12

%). (Leifman, 2003). Konsumtionen sjunker successivt med stigande ålder (Boman, Engdahl, Gustafsson, Hradilova-Selin & Ramstedt, 2007).

1.8 Beroendetillstånd

Missbruk och beroende är skilda saker. För att uppfylla missbruk enligt DSM IV skall en eller flera punkter av vara uppfyllda. Punkterna handlar om kontakt med rättvisan, misslyckande socialt samt utsatthet för fysiska skador i samband med drogintag (Heilig, 2004). När beroende utvecklats finns 7 kriterier enligt DSM IV där tre eller flera skall vara uppfyllda.

Kriterierna innefattar bl.a. toleransbeteende, psykiska besvär, fysiska besvär, abstinens, kontrollförlust, tankar kring alkoholen, livsstil kring alkohol och misslyckande att sluta (idib.).

1.9 Alkoholpåverkan på kroppen

Att alkohol inte är bra i stora mängder, är känt. Men vad är det egentligen som händer med kroppen vid långvarigt drickande? De flesta organ i kroppen utsätts för påfrestning. Ett

(8)

kroniskt alkoholberoende är givetvis det som är allvarligast för vår kropp (Finer, 2008b).

Intag av alkohol kan orsaka malignitet i flera viktiga organ (Internetmedicin, 2009). Det pågår debatter om huruvida alkohol i måttliga mängder istället kan ha en skyddande effekt på hjärt- kärlsystemet. Dock är det de negativa konsekvenserna som överväger. Det är konstaterat att i mer än hälften av självmorden i Sverige finns det alkohol med i bilden (Finer, 2008b).

När en person druckit stora mängder alkohol kan inte levern rensa bort allt utan en del är kvar i blodbanan och fortsätter ut i kroppen. Innan etanolen i alkoholen har förbränts påverkar den hela vår kropp. Det en person ofta märker är hur etanolen påverkar hjärnan, man blir snurrig, tappar balansen och har sämre omdöme. Generellt sätt påverkas en kvinna starkare än män (Finer, 2008b). Livshotande promillehalt i blodet beräknas vara runt 4,5 för kvinnor och 5 för män (Internetmedicin, 2009).

Det är inte bara kroppen som drabbas hårt av dessa droger utan också det samhälle vi lever i . I takt med att alkoholkonsumtionen ökar i världen, ökar också kostnaderna för att vårda de som till följd av sitt alkoholberoende blir beroende av sjukvård. I många länder i väst är kostnaderna för sjukvård relaterade till alkoholproblem hög. Många miljarder spenderas varje år på ett samhällsproblem som kan förhindras genom ökad kunskap och forskning (Clemens et al, 2007). Det elfte svenska folkhälsomålet syftar till minskat bruk av bland annat alkohol och tobak. Ytterst är givetvis målet för samhällets insatser att generellt minska

drogmissbruket i landet (Ewles & Simnett, 2003).

1.10 Samband mellan alkohol och tobak

I en översiktsstudie över kombinationen av alkohol- och tobaksanvändning har Schlaepfer, Hoft och Ehringer (2008) visat på ett tydligt samband mellan tobak och alkohol som en ökad riskfaktor för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och olycksfall.

Schlaepfer et al (2008) skriver att nikotin och alkohol (etanol) är två av de allvarligaste drogerna i vår tid. Detta eftersom både nikotin och alkohol kan orsaka ett kroniskt beroende som leder till för tidig död. Tidigare rapporter har enligt författarna visat ett tydligt samband mellan beroende av alkohol och tobak och detta ska enligt författarna bero på både

miljö/omgivning och arv. Fysiologiskt beskriver de tre forskarna att ett dubbelberoende skulle kunna bero på att de båda drogerna modulerar samma receptor i vårt neurologiska system och att båda substanserna aktiverar vårt egna belöningssystem av dopaminfrisättning. Schlaepfer et al (2008) konstaterar att ett dubbelberoende medför en ökad risk att dö tidigare, ännu

(9)

tidigare än vid ett enkelberoende eftersom en alkoholberoende person har en ökad benägenhet att börja röka och vice versa (ibid.).

I Stockholm drivs centrum för tobaksprevention (CTP), dit kan personer som behöver stöd och motivering till att sluta röka kan vända sig och få hjälp. Enligt CTP är den vanligaste orsaken till återfall berusning, vilket stärker tron om att de båda substanserna fungerar i symbios. Det har även visat sig att ungdomar som börjar röka tidigt har lättare än andra att bli beroende av alkohol och andra droger senare i livet (Bohlin, 2009).

1.11 Områdesfakta; Gottsunda, Uppsala kommun

Gottsunda är en stadsdel i sydvästra Uppsala. Området ligger ca 7 km från Uppsalas stadskärna. Totalt bor det i Gottsunda 9513 personer, och av dessa har 4704 utländsk bakgrund. Bebyggelsen är framförallt från 60- och 70-talet, samt en del hus från miljonprogrammet (Uppsala kommun, 2009).

I likhet med många andra stadsdelar i utkanten av storstäder, drabbades Gottsunda av sociala problem efter några decennier. Dessa blev med tiden lugnare men har på senaste tiden blommat upp igen med många bilbränder och upplopp mot polisväsende (Uppsala kommun, 2009).

De flesta kvinnor i Gottsunda arbetar inom offentlig sektor. Ensamstående kvinnor med barn är 499 stycken och antal sjukdagar beräknas till 38,5/år för kvinnor i området. Skolor finns i området upp till högstadienivå (Uppsala kommun, 2009).

1.12 Områdesfakta Skutskär; Älvkarleby kommun.

Skutskär är ett samhälle i Älvkarleby kommun, i Uppsala Län, ca 15 km från tätorten Gävle.

Totalt bor det 9064 personer i Älvkarleby av dessa har 906 personer utländsk bakgrund.

Under 1900-talet har det skett en obetydlig befolkningsökning, och från 70-talet det skett en liten tillbakagång istället (Älvkarleby kommun, 2009).

I Älvkarleby kommun är sjukdagarna för kvinnor hela 60,5 dagar/år (Statistiska

Centralbyrån, 2009). Upptåget stannar i Skutskär från och med augusti 2006, vilket innebär bra pendlingsmöjligheter till Gävle, Uppsala och Stockholm. Skutskär är en typisk svensk bruksort som domineras av Stora Ensos pappersmassefabrik. Det finns skolmöjligheter i bygden upp till högstadienivå, gymnasium finns i Gävle och Tierp (Älvkarleby kommun, 2009).

(10)

1.13 Folkhälsa

Begreppet ”hälsa” betyder olika för alla människor. En rad faktorer på många nivåer inverkar på en människas upplevda hälsa. Det råder en ojämlikhet mellan olika sociala grupper, etniska grupper, åldersgrupper, kön och samhällen gällande hälsa. I samhällen med små klyftor mellan inkomst uppges hälsan vara bäst (Ewles & Simnett, 2003). Ett hälsofrämjande arbete går ut på att angripa de sociala, ekonomiska och miljörelaterade faktorer som påverkar människors hälsa. Dessa faktorer påverkar också människors livsstil och beteenden. Det har utvecklats både internationella och nationella tillvägagångssätt för att påverka förhållanden relaterade till livsstil, socioekonomiska aspekter och miljö. I Sverige finns sedan 2003 elva nationella folkhälsomål som riksdagen antagit. Dessa syftar ytterst till att ge folkhälsan en plats i samhällspolitiken (ibid.).

1.14 Primärvård och Vårdcentraler i Sverige

Primärvården är en instans inom hälso- och sjukvården i Sverige som ansvarar för hälsotillståndet hos en avgränsad population, vanligtvis ett geografiskt område. Till primärvården kan patienter som inte kräver medicinsktekniska resurser få hjälp med exempelvis rehabilitering, diabeteskontroll, vaccinationer och provtagningar. Den svenska primärvården har tre uppdrag; jourverksamhet med hembesök, preventivt hälsoarbete i området samt hälso- och sjukvård av de äldre. I Sverige finns det drygt tusen vårdcentraler, husläkarmottagningar och distriktsköterskemottagningar. Det är detta som kallas primärvård och här ställs ofta den första diagnosen när en patient söker behandling (Löfgren, 2004).

1.15 Problemformulering/Syfte

Syftet med denna studie är att jämföra alkoholkonsumtion ”fyra eller fler glas vid samma tillfälle” och rökvanor hos kvinnor som besökt vårdcentraler från bostadsområden som skiljer sig åt avseende socioekonomiska förutsättningar, samt att undersöka huruvida det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion vi samma tillfälle och rökvanor hos dessa kvinnor.

(11)

1.16 Frågeställningar

1. Vilka skillnader finns mellan bostadsorterna Gottsunda och Skutskär avseende

alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökvanor hos kvinnliga invånare i åldrarna 20-40 år?

2. Vilka samband finns mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökvanor hos kvinnor i åldern 20-40 år?

2. METOD 2.1 Design

För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ tvärsnittstudie valts (Polit & Beck, 2004).

2.2 Urval

Frågeformuläret (bilaga 1-3) som användes till studien fanns tillgänglig hos barnmorskor, distriktsjuksköterskor, dietister, kuratorer, läkare, psykologer, sjukgymnaster, sjuksköterskor samt undersköterskor i Gottsunda och Skutskär. Informerat samtycke förelåg och patienterna fick muntlig och skriftlig information angående projektet. Innan patienten besökte vårdgivare gavs information om frågeformuläret via lappar i väntrum (bilaga 4) där information om tidsåtgång och frågeområden togs upp. Patienter som endast kom för vaccination eller provtagning samt de som kom från särskilda boenden exkluderades.

Antalet besvarade frågeformulär var totalt 1782, av dessa var 1043 från Gottsunda och 739 från Skutskär. Det var 428 kvinnor i Skutskär och 649 kvinnor i Gottsunda som besvarade formulären. Från dessa lottades 40 kvinnor i åldern 20-40 år ut från vardera orten genom att slumpmässigt dra lappar ur en hatt med kodade nummer som representerade deltagarna.

Åldern 20- 40 valdes eftersom det är tillåtet att vid 20-års ålder lagligt inhandla alkohol från Systembolaget och med tanke på att medelåldern för förstföderskor i Sverige är 28,6 år vilket innebär att kvinnorna i studien är i barnafödande ålder. Vidare är alkoholkonsumtionen högst i ung ålder och sjunker vid 40-års ålder, varför det valdes som övre gräns (Socialstyrelsen, 2008).

(12)

2.3 Datainsamlingsmetod/procedur

Ett frågeformulär (bilaga 1-3) om hälsotillstånd användes för att besvara studiens

frågeställningar. Formuläret utformades av en personalgrupp med deltagare från båda orterna med syftet att mäta kommunernas vårdtyngd. Formulär användes på båda orternas

vårdcentraler. Totalt var det 12 frågor i frågeformuläret. De två frågor vi använt oss av är;

Hur ofta dricker Du 4 ”glas”(kvinna) alt 5 ”glas” (man) eller mer vid samma tillfälle, t. ex en kväll? Svarsalternativen var aldrig, mindre än en gång i månaden, varje månad, varje vecka, dagligen eller nästan dagligen. Vi har också analyserat svaren på frågan; Röker eller snusar du? Svarsalternativen var på denna fråga; har aldrig använt tobak, har slutat röka, röker då och då, röker dagligen, har slutat snusa, snusar då och då, snusar dagligen. Här har snusning uteslutits. Utöver dessa bestod formuläret av flera andra frågor om livsstil. Formulären besvarades inne hos vårdgivaren och lämnades sedan åter till vårdgivaren som ansvarade för att de besvarade formulären sedan lämnades till huvudansvarig för undersökningen. Etiska aspekter och autonomi beaktades genom att deltagande var frivilligt och både skriftlig och muntlig information gavs i samband med besöket på vårdcentralen.

2.4 Dataanalys

Eftersom data ej uppfyllde parametriska förutsättningar har icke-parametriska test använts.

Frågeställning 1 analyserades med Wilcoxons test. Frågeställning 2 analyserades med

Spearman’s rangkorrelationstest (Ejlertsson, 2003). Analyserna utfördes i Statistical Package for the Social Sciences 17.0 (SPSS).

3. RESULTAT

3.2 Skillnader mellan bostadsorterna Gottsunda och Skutskär avseende

alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökvanor hos kvinnor i åldrarna 20-40 år Resultatet indikerar att det finns en signifikant skillnad mellan grupperna avseende

alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och bostadsort. Kvinnorna i Gottsunda hade ett lägre rangordningsvärde (mean rank 35,41) jämfört med Skutskär som hade ett högre

rangordningsvärde (mean rank 45,59). Det signifikanta värdet var 0,032 p<0,05. Detta visar att det finns en skillnad mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och bostadsort vilket betyder att kvinnorna i åldern 20-40 år dricker mer alkohol vid samma tillfälle i Skutskär än i

(13)

Gottsunda. Tabell 1 visar beskrivande statistik avseende alkoholkonsumtion vid samma tillfälle.

Tabell 1. Beskrivande statistik gällande alkoholkonsumtion vid samma tillfälle hos kvinnor i Gottsunda och Skutskär.

___________________________________________________________________________

Alkoholkonsumtion; Hur ofta dricker du 4 ”glas” eller mer vid samma tillfälle?

Gottsunda Skutskär ___________________________________________________________________________

Dricker aldrig 57% (n=23) 35% (n=14)

Mindre än en gång i månaden 35% (n=14) 45% (n=18)

Varje månad 7% (n=3) 15% (n=6)

Varje vecka 0 5% (n=2)

Dagligen/nästan dagligen 0 0

___________________________________________________________________________

Vidare visar resultatet att det inte finns en signifikant skillnad mellan grupperna avseende rökvanor och bostadsort. Kvinnorna i Gottsunda hade ett rangordningsvärde på 38,18 (mean rank) och kvinnorna i Skutskär hade ett rangordningsvärde på 40,75 (mean rank). Signifikanta värdet var på 0,485 p>0,05. Detta innebär att det inte finns en signifikant skillnad mellan rökvanor och bostadsort bland kvinnor i åldern 20-40 år i Gottsunda och Skutskär.

I Skutskär uppgav 35 % (n=17) av kvinnorna att de röker. I Gottsunda uppgav 25 % (n=10) av kvinnorna att de röker . Det finns därmed en större andel kvinnliga rökare i Skutskär än i Gottsunda.

3.2 Samband mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökvanor hos kvinnor i åldern 20-40 år

Materialet har analyserats och Spearman’s rangkorrelationstest har genomförts. Resultatet visar ett svagt positivt samband (rho= 0,381; p=0,001). Vilket betyder att det bland alla deltagande kvinnor finns ett signifikant samband mellan alkoholkonsumtionen vid samma tillfälle och rökvanor. Detta betyder att kvinnor som röker även dricker fler glas alkohol vid samma tillfälle i större utsträckning än de som inte dricker alkohol. Detta resultat visas i tabell 2.

(14)

Tabell 2 . Beskrivande statistik mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökning hos kvinnor i Gottsunda och Skutskär, n=79, bortfall n=1.*

N %

Röker & Dricker Röker & Dricker Ej

Röker Ej & Dricker Röker Ej & Dricker Ej

15 1

28 33

18,9 1,2

35,4 41,7

*Bortfallet motsvarar en deltagare som endast hade svarat på en fråga i frågeformuläret.

4. DISKUSSION

4.1 Resultatdiskussion

Ett långvarigt drickande av alkohol medför många negativa konsekvenser för enskilda personer, familjer och vårt samhälle. Det är därför uppseendeväckande när siffror i

Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 tyder på att kvinnor i Sverige dricker uppemot 6,1 liter ren sprit varje år. I samma rapport presenteras sammanställd data från år 2005 då hela 18

% av kvinnorna i Sverige uppgav att de rökte regelbundet (Socialstyrelsen, 2009). I denna studie var det i Gottsunda 25 % av kvinnorna som uppgav att de rökte och 35 % i Skutskär.

Hur många av dessa som rökte regelbundet framkommer dock ej i denna studie. I jämförelse med den nationella siffran (18 %) från folkhälsorapporten är dessa procenttal höga i båda orterna.

Det finns ett känt samband mellan alkoholintag och nikotin enligt Löw (2008) där forskning på råttor genomförts och majoriteten av råttorna med nikotin i kroppen vid fritt val mellan alkohol och vatten valde alkohol. Det råttor som däremot inte hade nikotin valde övervägande vatten. Detta visar på att det finns en genetisk faktor gällande samband (ibid.). Det skall inte förbises att denna forskning är gjord på råttor och liknande forskningar på människor vore klarläggande för att konstatera ett samband. Resultaten utifrån denna studie visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökvanor bland alla deltagande kvinnor med en stark signifikans.

(15)

De två bostadsområdena Gottsunda och Skutskär kan ses som mycket olika varandra. Den ena orten består av höghus i utkanten av Sveriges fjärde största stad och den andra består av bebyggelse på landet med naturen i centrum. Hälften av invånarna i Gottsunda har utländsk bakgrund och sociala oroligheter har funnits sedan slutet av 60-talet. I Skutskär fokuseras det på naturturism och enligt kommunen rapporteras sällan oroligheter, vilket är förvånande då kvinnorna i Skutskär har en betydligt högre andel sjukdagar per år än kvinnorna i Gottsunda. I Leifmans (2000) rapport för Socialstyrelsen redogörs att individer som lider av depression och ångest i högre grad använder alkohol. Det höga antalet sjukdagar per år (60,5) bland kvinnorna i Skutskär som besvarat frågeformuläret skulle kunna ha ett samband med deras alkoholkonsumtion, som är högre än i Gottsunda där kvinnorna också har färre antal sjukdagar per år (38,5) (Älvkarleby kommun, 2009; Gottsunda kommun, 2009).

4.2 Metoddiskussion

Eftersom formulären är utformade av vårdcentralernas egen personal finns en risk att de psykometriska egenskaperna inte uppfyller kravet för god reliabilitet och validitet (Polit &

Beck, 2007). Syftet med utformandet av frågeformuläret var att mäta vårdtyngden på vårdcentraler. Detta kan ha haft en inverkan på personalens attityd och motivering till

insamlande av frågeformulär. Deltagarnas ärlighet bör ifrågasättas vid frågor som rör livsstil, speciellt gällande alkoholkonsumtion där det visats sig att individer skattar sin konsumtion som 40 % lägre än den egentliga (Socialstyrelsen, 2009). Personalen var medverkande vid ifyllning av formulären vilket gör att patienten kan påverkas att inte svara sanningsenligt. Då denna studie endast omfattar 80 kvinnor från två orter i samma län är resultatet inte

generaliserbart för en hel befolkning. Fler studier på större populationer och från fler orter krävs för att få ett generaliserbart resultat. Dessutom är resultatet inte generaliserbart eftersom alla deltagare är tagna från samma urvalsgrupp (vårdcentralsbesökare) - som nästan

definitionsmässigt är sjukligare än standardpopulationen. För att öka trovärdigheten i svaren skulle en ny studie med anonyma svar och anonyma inlämningsmetoder vara lämpligt.

Exempelvis att frågeformulär skickas hem till en specifik åldersgrupp som sedan skickar tillbaka svaren anonymt. Detta skulle främja trovärdigheten i resultaten. I denna studie har patienterna svarat på formulär i närvaro av vårdpersonal, vilket kan ses som en potentiell bias till resultatet. En fråga för att kunna undersöka sambandet skulle kunna vara: Röker du mer i samband med alkoholintag?

(16)

4.3 Slutsats

Gällande frågeställningen huruvida vilka skillnader som finns mellan bostadsorter avseende alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökvanor hos kvinnliga invånare i åldrarna 20-40 visar resultatet att det finns en skillnad mellan bostadsort och alkoholkonsumtion vid samma tillfälle. Kvinnorna i studien dricker mer vid samma tillfälle i Skutskär än i Gottsunda, vilket vore intressant att analysera djupare för att få ökade kunskaper om bakomliggande orsaker.

Däremot fanns ingen skillnad avseende rökvanor och bostadsort hos kvinnorna. Resultatet av denna studie visar att det finns ett samband mellan rökvanor och alkoholkonsumtion vid samma tillfälle bland de deltagande kvinnorna. Detta innebär att de som röker även dricker i högre utsträckning. Detta ger ett svar på frågeställningen gällande vilka samband som finns mellan alkoholkonsumtion vid samma tillfälle och rökvanor hos kvinnor i åldern 20-40.

Vi trodde inför projektet att resultatet skulle se annorlunda ut och att kvinnorna i Gottsunda skulle ha en högre konsumtion av alkohol vid samma tillfälle och röka i högre utsträckning än kvinnorna i Skutskär. Vad det beror på vore intressant att veta mer om. En förklaring kan vara att vi inför studien hade fördomar om förorter respektive bruksorter och dess invånare.

Resultatet utifrån denna studie har en relativt låg omvårdnadsrelevans eftersom det inte gäller något patientnära arbete utan fokuserar på folkhälsomål och livsstil (Ewles & Simnett, 2003) . Fokus ligger på patientens vardagliga vanor och skulle i omvårdnadsperspektiv mer relatera till förebyggande insatser för vården. Detta kan till exempel ta sig i praktiskt form genom rådgivning och tydlig information från vårdpersonal till patient vid besök på vårdcentral.

Ett av de elva nationella folkhälsomålen är att yrka till ett mindre bruk av

beroendeframkallande medel, däribland alkohol och tobak (Ewles & Simnett, 2003). Det är därför viktigt att vara medveten om samvariation mellan tobak och alkohol för att kunna arbeta preventivt mot båda riskbruken som åstadkommer stora skador på hälsan. Detta skulle kunna användas som underlag till primärvårdens insatser vid möte med patienter som har ett riskbruk av alkohol och/eller tobak.

(17)

5. REFERENSER

Bohlin, H. (2009). ”En drog kommer sällan ensam ...”. Hämtad 23 november 2009 från Stockholm,

http://www.systembolaget.se/AlkoholHalsa/Alkoholsamhalle/alkohol_nikotin_rokning.htm

Boman, U., Engdahl, B., Gustafsson, N-K., Hradilova-Selin, K. & Ramstedt, M. (2007).

Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2007. Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol-och drogforskning, SoRAD-rapportserie nr. 48.

Calén, S. (2008). Alkoholens väg genom kroppen- Vad händer i kroppen? Hämtad 1 december 2009 från Stockholm, http://www.vardguiden.se/Tema/Alkohol/Vad-hander-i- kroppen/?themestate=expand

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.(2007). Drogutvecklingen i Sverige 2007. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, C AN-rapport nr.

107.

Clemens, S-L., Matthews, S., Young, A. & Powers, J. ( 2007). Alcohol consumption of Australian women: results from the Australian Longitudinal Study on Women’s Health. Drug and Alcohol Review, 5, 525-535(11).

Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. ( 1. Uppl). Lund: Studentlitteratur.

Ewles, L & Simnett, I. (2003). Hälsoarbete. (2. Uppl). Lund: Studentlitteratur.

(18)

Finer, D. (2008a). Tobaksberoende . Hämtad 1 december 2009 från Stockholms läns landsting, http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och- besvar/Tobaksberoende/

Finer, D. (2008b). Alkoholens väg genom kroppen- Skador och sjukdomar. Hämtad 23 november 2009 från Stockholm läns landsting,

http://www.vardguiden.se/Tema/Alkohol/Skador-och-sjukdomar/

Heilig, M. (2004). Beroendetillstånd.(1. Uppl). Lund: Studentlitteratur.

Jha, P. (2009). Avoidable Global Cancer deaths and Total Deaths from Smoking.

Nat Rev Cancer, 9,655-664.

Knudsen, K. (2009). Intoxikation-Alkohol. Hämtad 23 november 2009 från Göteborg, http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2310

Leifman, H. & Gustafsson, N-K. (2003). En skål för det nya millenniet. En Studie av folkets alkoholkonsumtion i början av 2000-talet. Stockholms Universitet, SoRAD-Folkhälsorapport nr.11.

Leifman, H. (2003). Social problems from drinking in the Swedish general population:

measurement and reliability. Journal of substance use, 12 (2)103-11.

Lopez, A., Collishaw, N. & Piha, T. (1994). A descriptive model of the cigarette epidemic in developed countries. Tobacco Control, 3, 242–7.

Lund, KE., Skrondal, A., Vertio, H. & Helgason, AR. (1998). To what extent do parents strive to protect their children from environmental tobacco smoke in the Nordic countries? A

population-based study. Tob Control,7,56-60(1).

(19)

Löf, E. (2008). Sambandet mellan nikotin och alkohol- En angreppspunkt för läkemedel mot alkoholberoende? Medicinsk access 2008, 3, 47-48.

Löfgren I, (2004). Primärvård- Vårdcentraler. Hämtad 12 december 2009 från Stockholm, http://www.skl.se/artikel.asp?A=232&C=451

Nationalencyklopedin Nätupplaga. (2009). Nikotin. Hämtad 27 november 2009 från Malmö, http://www.ne.se/lang/nikotin

Polit, D & Beck, C. (2007). Nursing Research- Principles and methods. (7. Uppl).

Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Schlaepfer, IR., Hoft, N. & Ehringer, M. (2008). The genetic components of Alcohol and Nicotine co-addiction; from Genes to Behavior. Curr Drug Abuse Rev, 1, 124-134.

Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009. (2009). (art.nr. 2009-126-71). Västerås: Edita Västra Aros.

Statistiska Centralbyrån. (2007). Alkohol- och Tobaksbruk. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, SCB-rapport nr. 114.

Uppsala kommun. (2009). Områdesfakta. Hämtad 4 december 2009 från Uppsala,

http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Ekonomi--statistik/Statistik--fakta/Omradesfakta- stad--landsbygd/

Älvkarleby kommun. (2009). Älvkarleby- Där dalälven möter havet. Hämtad 19 november 2009 från Älvkarleby, http://www.alvkarleby.se/default.asp

(20)

Bilaga
1


(21)

Bilaga
2


(22)

Bilaga
3


(23)

Bilaga
4


References

Related documents

these votes intact while Aspinall and th two Rogers carried the pall in the technical legal debate. It was a well-oiled

The managers of Husqvarna Motorcycles are facing a number of challenges in respect to the process of building a strong brand strategy in terms of increasing brand equity which is

anpassad för att ge någon form av utsignal till andra enheter, dels för att Calmare Nyckel är ett litet fartyg där det i vissa fall fungerar utmärkt med enklare utrustning som

It then examines the recent restrictive measures that are being instilled by many countries across the world (in an attempt to curb the transboundary flow of refugees and

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet,

Comparing the N K-edge spectra of NaTCNE and V共TCNE兲x we conclude that the sodium-doped system models the nitrogen-based frontier unoccupied electron structure of V 共TCNE兲x well

merkantilismen, som det system och den form den hade i Sverige, gick ut på att skydda den inhemska produktionen från utländsk import. Samma produkter som man tidigare importerat

I sökandet efter identitet är alkohol ett effektivt medel, dels på grund av att det är det mest lättillgängliga verktyget för nya erfarenheter och att få interagera