Styrketräning i skolan, en styrka eller svaghet?
En kvantitativ studie om styrketräning i skolan
Marcus Brown & Sebastian Månsson
Självständigt arbete (4IDÄ2E) 15 högskolepoäng
Datum: 21-01-04 Handledare: Haris Pojskic´
Examinator: Anna Hafsteinsson Östenberg
1
Abstrakt
Detta är en studie som undersöker vad lärare i Idrott och hälsa i svenska högstadie-och gymnasieskolor har för innehåll i undervisningen om styrketräning. Uppsatsens syfte är att undersöka vilket innehåll lärare har när de undervisar om styrketräning. Vidare vill vi även granska verksamma lärares möjligheter och källor till fortbildning inom området. I studien deltog 60 aktiva lärare i Idrott och hälsa i svenska högstadie- och gymnasieskolor. Resultatet av studien visar att lärare är säkra på att undervisa i styrketräning både praktiskt och teoretiskt kopplat till styrdokumenten. Det som dominerar det praktiska innehållet i undervisningen är kroppsviktsövning utan vikter vilket 96,7% av lärarna har med i sin undervisning. Vad gäller det teoretiska innehållet som lärare väljer krig styrketräning ser vi att lärare här är samstämmiga och behandlar samma innehåll. Deltagarna i undersökningen tycker att de har mer teoretiska förberedelser om undervisning i styrketräning än praktiska från sin utbildning vilket visar på en akademisering av ämnet. Resultatet från enkäten i relation med läroplansteorin som använts i uppsatsen är att lärare använder styrdokumenten så att det speglar deras undervisning även om det som undervisas är mer av ämnestradition än av utbildningens styrdokument. Slutsatsen av studien blir att lärare anser att de får för lite praktisk utbildning i relation till vad som står i styrdokumenten. Därav kan lärarutbildningen behöva se över och formatera om sin utbildning för att möta läget ute i skolorna.
Nyckelord: Akademisering, Lärarutbildning, Idrott och hälsa, Undervisning
2
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
2. Syfte och frågeställningar 5
2.1 Frågeställningar 5
3. Bakgrund 5
3.1. Begreppet styrketräning 5
3.2. Styrketräning bland unga 7
3.3. Styrketräning i skolans styrdokument 8
4. Tidigare forskning 9
5. Teoretiskt perspektiv 12
5.1. Läroplansteori 12
5.2. Transformeringsarenan 13
6. Metod 14
6.1. Urval 15
6.2. Utformande av frågeformulär 16
6.3. Forskningsetik 18
6.4. Undersökning 18
7. Resultat 20
7.2. Vilken form av styrketräning förekommer i skolorna och varför? 21 7.3. Hur har lärare förvärvat sina kunskaper inom området styrketräning? 23
8. Analys/Diskussion av resultatet 25
8.1. Vad har lärare för förtrogenhet/kunskap i att undervisa om styrketräning? 25 8.2. Vilken form av styrketräning förekommer i skolorna och varför? 26 8.3. Hur har lärare förvärvat sina kunskaper inom området? 29
9. Vidare forskning 31
10. Slutsatser 31
Referenslista 33
Litteratur 33
Elektronisk resurs 34
Bilagor 37
3
Förord
Vi är två lärarstudenter som skrivit detta självständiga arbete och gjort detta under näst sista terminen på lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Vi har tagit hjälp av vår handledare Haris i framställningen av vår enkät för att nå vårt syfte och mål med uppsatsen. Uppsatsens mål är att ge en nutida syn på hur undervisningen i en större utsträckning ser ut på olika svenska högstadie- och gymnasieskolor, är det undervisas om styrketräning på lektionerna i Idrott och hälsa.
Växjö, 4 januari 2021
4
1. Inledning
I kursplanen för Idrott och hälsa kan man läsa att fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande (Skolverket, 2011). Vad det gäller barn och ungdomars val av fysiska aktiviteter på fritiden har åldern en stor betydelse för individernas val av aktiviteter. Enligt en studie presenterad av statistiska centralbyrån (SCB) (SCB, 2018) så aktiverar sig sju av tio barn mellan åldrarna 12–15 år i organiserad klubb- eller föreningsidrott minst en gång i veckan. I åldersgruppen 16–18 år sjunker denna siffra till fem av tio och här syns även att framförallt flickors deltagande minskar. Enligt SCB (2018) ökar dock intresset för motion på egen hand (egenträning) i denna åldersgrupp, där sju av tio ungdomar mellan 16–
18 år väljer att träna själva minst en gång i veckan med exempelvis träningsformen jogging, spontanidrott eller gym (SCB, 2018). Ungdomars träningsvanors fördelning bekräftas även av en studie av Thedin Jakobsson (2008:43) som undersökte varför många elever slutar med föreningsidrott när de börjar närma sig 16 års ålder. Med vetskapen att äldre ungdomar föredrar individuella träningsformer anser vi att det är intressant att undersöka hur möjligheterna ser ut att införskaffa kunskaper om dessa i skolan. Vi har därför valt att närmare granska hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om styrketräning i svenska skolor. Eftersom det tillhör den vanligaste egen träningsformen är det intressant att se om skolorna speglar sin undervisning med elevernas intresse utanför skolan.
I det centrala innehållet för Idrott och hälsa på både grundskolan i årskurs 7–9 och Idrott och hälsa 1 på gymnasiet står det utskrivet att eleverna ska arbeta med styrketräning. Dessutom omnämns innehåll som har tydliga kopplingar till styrketräning såsom arbetsställningar och belastning vid fysiska aktiviteter, förebyggande av skador och frågor kring doping.
Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. (Skolverket, 2011:3)
Trots att innehållet har en tydlig plats i ämnets centrala innehåll verkar det finnas en stigmatisering kring användandet av gym-och styrketräning bland lärare i Idrott och hälsa.
Utifrån våra erfarenheter använder lärare i Idrott och hälsa gymträningen som något negativt laddat och pratar ofta om skaderisken. Anledningen till att undersöka vad som undervisas om när det kommer till styrketräning i skolan är av egen erfarenhet att det
5
saknas eller har en liten del i undervisningen. Detta kan vara ett tecken på att det finns en kunskapslucka när det kommer till att undervisa om styrketräning. Med tanke på att gym och styrketräning är en aktivitet som många ungdomar kommer i kontakt med så ämnar uppsatsen att undersöka hur styrketräning undervisas i skolan och vad det är eleverna lär sig och vad lärarna har med sig för kunskaper från utbildningen.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur och i vilken utsträckning styrketräning undervisas i svenska högstadie-och gymnasieskolor och vilka kunskaper som undervisande lärare besitter.
Vidare ämnar studien granska verksamma lärares möjligheter och var deras fortbildning inom undervisning om styrketräning kommer ifrån.
2.1 Frågeställningar
● Vad har lärare för förtrogenhet i att undervisa om styrketräning?
● Vilken form av styrketräning förekommer i skolorna och varför?
● Hur har lärare förvärvat sina kunskaper inom området?
3. Bakgrund
I bakgrunden ges förklaringar om begrepp och relevant information som kommer att användas i uppsatsen för att ge en djupare förklaring på vad som skrivs om.
3.1. Begreppet styrketräning
Styrketräning är ett brett och komplext begrepp som syftar till flera olika underkategorier av träning med sin kropp antingen med eller utan vikter. Enligt NE så är definitionen av styrketräning.
6
styrketräning, träning som syftar till att öka den muskulära styrkan och vanligen bedrivs i dynamiska arbetsformer, även om statisk (isometrisk) träning förekommer (Nationalencyklopedin, styrketräning.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/styrketräning [hämtad 2020-10-04])
Som citatet beskriver är styrketräning en träningsform som kan utföras på flera olika sätt där kroppen tränas genom med- och motvikt. Detta kan genomföras med vikter för att ha mer motvikt för musklerna, men det går även att träna utan vikter där kroppens egen vikt är motvikten. Båda varianterna har som mål att göra samma övning flera gånger med vikt från aningen kroppen själv eller vikter som läggs till. Det gör att en viss muskelgrupp tränas mer specifikt och på det sättet ökar den muskulära styrkan. Andra träningsformer som finns vid styrketräning är exempelvis cirkelträning som är en form av gruppträning där träningen har flera olika stationer och deltagarna roterar runt mellan stationerna. Detta för att deltagarna ska göra flera övningar och träna många olika delar av kroppen under ett och samma pass.
Cirkelträning brukar förekomma både på gym av en instruktör och av lärare i undervisning av Idrott och hälsa. Anledningen till att cirkelträning är så populärt är för att många elever blir aktiverade samtidigt under en kontrollerad form av läraren. Istället för att eleverna ska välja själva vilka övningar de ska göra och läraren att läraren kan ha en bredare översikt vad eleverna gör under lektionen. En annan vanligt förekommande styrketräningsform är tabata intervaller.
Detta är en intervallform som är 20 sekunders arbete och 10 sekunders vila, intervallerna görs åtta gånger. Träningspasset kan inkludera både styrka och kondition på ett enkelt och effektivt sätt. Denna form av styrketräning har även ökat i popularitet i undervisningen just för dess effektivitet och simpelhet för den undervisande läraren. Andra populära styrketräningsövningar bland annat boxercise som är intervaller där övningarna kretsar runt boxning (BBC, 2005).
Ytterligare finns crossfit som är funktionell träning, övningarna kretsar runt övningar som handlar om att bli stark och smidig och ha en så funktionell kropp som möjligt (Hansson, 2021).
Styrketräningsintervaller har ofta en mer övergripande funktion än just träning då det kan vara en väg in för att elever ska bli intresserade av träningsformen. Anledningen till det är i unga åldrar även kan väva in styrketräning i lekar så att eleverna ska få en positiv koppling till styrketräning som något rolig än något jobbigt och tråkigt (Riksidrottsförbundet, 2009:20).
7
3.2. Styrketräning bland unga
I en rapport från Riksidrottsförbundet (2009:4) framkommer det att styrketräning för barn och ungdomar är ett känsloladdat ämne. Riksidrottsförbundet menar att man i Sverige länge haft en återhållsam inställning i frågan och områdets nytta eller onytta, men under många år gick styrketräningens nytta outforskat. Det finns i Sverige fortfarande farhågor kring att undervisa om styrketräning för barn och ungdomar då denna träningsform skulle innebära en hög skaderisk eller vara hämmande för barns tillväxt (Riksidrottsförbundet, 2009:10). I själva verket är dessa typer av skador relativt sällsynta och i den mån de förekommer kan de kopplas till felaktig teknik eller mycket tunga belastningar (Riksidrottsförbundet, 2009:12). Dock har en undersökning gjord av Världshälsoorganisationen (WHO) visat att 70% av alla sjukdomar i världen kommer vara en produkt av våra levnadsvanor bland vuxna där de inte är aktiva nog.
Karolinska institutet gjorde en undersökning på barn och ungdomar och vad som rekommenderas för dem när det kommer till vardaglig aktivitet och levnadsvanor. Det som framkom av undersökningen är att alla barn och ungdomar (7–17 år) bör ha 60 minuters pulshöjande aktivitet varje dag och minst tre pass i veckan som jobbar med muskel- och skelettstärkande träning (Hagströmer, 2017:9).
Vidare lyfter Riksidrottsförbundet att skadefrekvensen i andra idrotter som exempelvis fotboll och handboll är betydligt högre jämfört med styrketräning. Denna kritik att styrketräning skulle vara ett riskfyllt moment är således enligt Riksidrottsförbundet (2009:13) obefogat. Totalt finns det ett rapporterat fall i världen 2007 som orsaken till skadan var tyngdlyftning av barn, men barnet återhämtade sig från skadan utan problem. Skadan skedde dessutom i ett maxlyft och inte vid vanlig styrketräning (Tonkonogi, 2007:41) De menar istället att styrketräning är en synnerligen trygg och säker träningsform som dessutom kan förebygga skador och hjälpa barn i deras rörelseutveckling. Denna bild av styrketräning stämmer även med den bild som finns internationellt i USA, Kanada, Storbritannien och Ryssland där styrketräning har en naturlig, nödvändig och central position i allsidig fysisk träning för unga (Riksidrottsförbundet, 2009:15–16;21).
När styrketräning genomförs på ett korrekt sätt kan det ha en skadeförebyggande effekt och hjälpa till att stärka och främja uppbyggnad av skelettet upptill 68% i de mest utsatta grupperna av barnen (Tonkonogi, 2020). En ökad muskelstyrka kan även hjälpa barn i deras motoriska
8
utveckling och underlätta inlärningen av allsidiga rörelser (Riksidrottsförbundet, 2009:20).
Med dessa positiva effekter i åtanke menar Riksidrottsförbundet (2009:20) att styrketräning bör vara en del av barn och ungdomars allsidiga rörelseträning. Vidare lyfter de att styrketräning kan vara särskilt gynnsamt för flickor då de är särskilt utsatta för skador i samband med andra idrotter. Skaderisken kan då förebyggas med styrketräning i förberedande syfte när muskulaturen byggs upp. Framförallt när flickorna närmar sig puberteten vid 14 års ålder växer de mer och riskerar att få knäskador så blir det extra viktigt att utföra styrketräning för att bibehålla muskelstyrkan och minska risken för skador (Augustsson & Wernbom,2007:47).
Detta stärks av Riksidrottsförbundet (2009:20) som rekommenderar styrketräning från en tidig ålder, där de lyfter vikten av att se styrketräning som ett hjälpmedel att kunna förbättra sin presentation och förebygga skador snarare än ett självändamål att bli muskulösa. Styrketräning för barn och ungdomar bör vara av allsidig karaktär där fokus ligger på att främja lärande och kunskap om kroppens uppbyggnad och funktion (Riksidrottsförbundet 2009:5;20). Vidare bör man även utveckla en god teknik innan man applicerar tyngder. Avslutningsvis menar Riksidrottsförbundet (2009:20) att tränare och lärare behöver goda kunskaper och utbildning inom området för att kunna genomföra en god och allsidig styrketräning.
3.3. Styrketräning i skolans styrdokument
De verksamma styrdokumenten som uppsatsen använder är Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Lgy11). I Lgy11 står det i centrala innehållet om vad som ska ingå i undervisningen. Det är där lärarna ska hämta inspiration och innehåll till sin undervisning. Då det inte står ordagrant vad lärarna ska ta med i sin undervisning så finns det rum för tolkning och möjlighet att påverka vad som ska ingå. Centrala innehållet i styrdokumenten tar upp det som är relevant för uppsatsens undersökning.
Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa. [...]
Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning. [...]
Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation. [...] (Skolverket, 2011:2)
Lärare bygger upp sin undervisning bland annat utifrån det centrala innehållet. En undersökning utförd av Myndigheten för skolutveckling ger en bild av vad eleverna uppfattas sig att lära i under lektionerna. Detta inkluderar att man mår bra av att röra på sig, utföra olika
9
idrottsaktiviteter samt hur man kan förbättra sin kondition och koordination (Quennerstedt, 2007:14). Med anledning av det som Quennerstedt (2007:14) tar upp är det av stor relevans att undervisningen i skolan speglar ungdomars fritidsintresse för att öka förståelsen och variationen av olika träningsformer som till exempel styrketräning med och utan vikter.
4. Tidigare forskning
Ekberg och Erberth (2000:63) lyfter fram ämnet Idrott och hälsas inverkan på elevers framtida intresse för fysisk aktivitet. Författarna menar att elever som har ett fritidsintresse som till exempel lagidrotter eller är aktiva under skolidrotten, har en större tendens att fortsätta vara aktiva i vuxen ålder jämfört med de elever som inte är aktiva under sin studietid. Vidare framför författarna att elever som inte är aktiva under sin skoltid har större tendens att inte utveckla ett intresse för träning i vuxen ålder heller. Detta leder i sin tur till att gruppen av människor som inte är fysiskt aktiva ökar eftersom det är färre vuxna som har tid eller ger sig själv tid att träna om de inte har ett intresse för det (Ekberg & Erberth, 2000:63). Ett av målen med Idrott och hälsa är att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet så att befolkningen blir välmående och inte riskerar att drabbas av kroniska sjukdomar som grundar sig i inaktivitet. Därför erbjuder oftast undervisningen i Idrott och hälsa en bred repertoar av olika aktiviteter som eleverna ska bli bekväma med och som gör att de vill fortsätta efter avslutad skoltid. Därför är det viktigt att undervisningen ger möjlighet för eleverna prova på aktiviteter som fungerar att utföra på egen hand då den sortens aktiviteter är mer vanliga i vuxen ålder (Ekberg & Erberth, 2000:65).
I relation till denna uppsats kommer Ekberg och Erberths (2000) studie att användas som en motivation för att undervisa om styrketräning. Som författarna skriver så är den vanligaste träningen som sker för vuxna en träningsform som är enskild, där ett exempel är styrketräning på gym.
Larsson (2002:82) påvisar hur ungdomars fritidsvanor ser ut. Det som Larsson lyfter fram i sitt resultat är att ungdomar har ett ökande intresse för egen träning istället för lagidrotter. Resultatet visar att oberoende social klass så visar att ungdomar visar större intresse för egen träning än lagidrotter. Detta sätter skolan i en intressant position där undervisningen i Idrott och hälsa kan förbereda eleverna på riskerna som finns med gymträning.
10
Vidare är det intressant hur de olika socioekonomiska grupperna agerar i olika träningssituationer enligt Engström (2013:85), att både män och kvinnor ur högutbildade familjer är mer intresserad av att hålla sig i fysisk god form. Högutbildade familjer ansåg att det är av större relevans att vara stark, ha bra kondition och se attraktiv ut än män och kvinnor som inte var högutbildade. Som tidigare nämnts så är styrketräning av växande intresse som egen träning jämfört med tidigare då lagsporter har varit av större intresse. Ett medlemskap på gym är en dyr investering vilket gör att det blir en socioekonomisk skillnad mellan vilka personer som befinner sig på gymmen som kan spegla sig i skolans värld. Detta i sin tur kan påverka hur undervisningen struktureras efter vilken elevgrupp som finns på skolan. Är det en skola där eleverna kommer från en lågutbildad familj finns det risk att eleverna inte har intresse för styrketräning på gym eftersom de inte söker samma attribut som de högutbildade gör och kan kanske inte ha råd med ett medlemskap som kostar så mycket per år (Engström, 2013:85).
En annan del av forskningen pratar om vad är det som saknas i undervisningen, alltså en kunskapslucka som eleverna får eftersom lärarna inte lär ut eller kan lära ut om vissa saker då lärarna saknar förkunskapen själva. Lundvall och Meckbach (2008:361) lyfter fram att läroplanen för Idrott och hälsa är kontrollerande i innehållet samtidigt som den inte ger tydliga direktiv nog i innehållet. Författarna ser att läroplanen ger tydliga direktiv om vad som ska ingå i ämnet och vad det är eleverna ska lära sig av ämnet. Men, innehållet i undervisningen speglar inte läroplanen utan det följer en tradition i ämnet som är starkt förknippat med lagsporter. Detta resulterar i att elever som inte är aktiva i lagsporter eller föreningar känner en distansering från vad ämnet praktiserar. Lärarna som utmanar traditionerna med att ha annan undervisning och som inte använder sig av lagsporter möter stor kritik av elever. Detta är ett problem eftersom det är lärarna och eleverna tillsammans som skapar lärandet under lektionerna och är de som formar ämnet (Lundvall och Meckbach, 2008:365)
En annan aspekt som påverkar hur ämnet ser ut är olika kunskaper. Med kunskaper pratar lärarutbildningen om vad är det eleverna ska lära sig i Idrott och hälsa. Är det olika idrotter, fysisk och mental hälsa, samarbete eller hur idrott och föreningsliv påverkar vårt samhälle?
Alla dessa delar har en del i hur undervisningen i Idrott och hälsa ser ut vilket gör att det är svårt att uppfylla alla delar som lärare (Ekberg, 2020:8). Detta skapar då en kunskapslucka hos eleverna, med det menas att en lärare inte har kunskap nog om ett område (källan specificerar
11
inte kunskapsluckan) och då väljer att inte undervisa om ett speciellt område för att de inte har kunskap nog om det. Detta resulterar i att elever på olika skolor eller elever som har andra lärare lär sig olika saker och riskerar att få en kunskapslucka (Ekberg, 2020:10). Både Ekberg (2020:8) och Lundvall och Meckbach (2008:361) skriver om att det är lärare i relation till både styrdokumenten och eleverna som skapar lärandet för att ge den undervisningen som eleverna vill ha. Dock är det just kunskapsluckan som belys eftersom lärarna i det avseendet inte väljer något de inte kan och då riskerar att inte undervisa om till exempel styrketräning. Detta är för att lärarna inte känner sig bekväma i att undervisa om den delen då deras utbildning inte har haft det momentet eller att skolans lokaler inte erbjuder den formen av undervisning (Ekberg, 2020:10).
Utöver det urvalet som läraren gör så handlar undervisningen i Idrott och hälsa om vad som presenteras och på vilket sätt. Olika undervisningsmetoder ger olika resultat till vilket området som undervisas om (Iserbyt, Ward & Li, 2017:85). En undervisningsform som är effektiv när det kommer till boll- eller racketsporter visar inte samma effektivitet när den används i andra områden som till exempel friluftsliv. Ett vanligt sätt att undervisa om racketsporter är att eleverna får testa på sporten en tid själva först innan elever paras ihop och utför övningar för att sedan gå vidare till att tävla. Hade den formen av undervisning praktiserats vid styrketräning når läraren inte samma kunskaper som om hen hade undervisat mer med diskussioner och skador som är vanliga vid träning på gym som är den vanligare formen av undervisning i det momentet (Iserbyt et. al, 2017:85). I det läget visar sig även hur lärarens kunskap om området syns och vad hen kan och inte kan. För att kunna undervisa om ett område måste läraren själv vara förtrogen med området och då kunna se olika pedagogiska lösningar och sätt att undervisa om ett område så att alla elever har möjligheter att nå målen (Iserbyt et. al, 2017:90). kunna presentera området på flera sätt.
Akademiseringen av ämnet Idrott och hälsa har också påverkat lärares möjligheter att få fördjupade ämneskunskaper. I en artikel av Siedentop (2002:20) framhålls att lärarutbildningar inom idrottsundervisning i stort sett har slutat att lära ut fördjupade ämneskunskaper. Det finns en grundläggande idé om att idrottsliga kunskaper inte har samma akademiska värde.
Lärarutbildningen idag definieras till stor del av pedagogiska metoder, processer men lite uppmärksamhet riktas åt fördjupade ämneskunskaper. Lärare idag är pedagogiskt mer skickliga än någonsin men när det kommer till ämneskunskaper kan de enligt Siedentop (2002:15) näst
12
intill ses som ignoranta. Konsekvenserna av detta är att generationer av idrottslärare som är dåligt utrustade i att undervisa mer än aktiviteter på en grundläggande nivå. Siedentop förhåller sig pessimistisk till utsikten av att bilden av ämnet kommer att ändras under en snar framtid.
Han menar att akademiseringen av högre studier endast förvärrar problemet.
Ur ett annat perspektiv lyfter Backman och Larsson (2014:191) också om akademiseringen av lärarutbildningen.
Since the academicization of teacher education, which in Sweden formally started 1977, the teaching orientation in teacher education has successively been challenged by an expansion of strongly classified university subjects. For PETE, this process has resulted in a major reduction of physical movement [...]
(Backman & Larsson, 2014:191)
Det Backman och Larsson belyser är både problemen i att lärarutbildningen för Idrott och hälsa blir akademiserad och med det minskar den praktiska undervisningen som tidigare funnits i utbildningen. Detta skapar då en kunskapslucka som Ekberg (2020:10), Lundvall och Meckbach (2008:361) lyfter i sina artiklar om vad som saknas i utbildningen och senare inte är med i undervisningen. För det som Backman och Larsson (2014:192) lyfter som är så viktigt med att lärare i Idrott och hälsa måste ha den fysiska utbildningen är att det hjälper dem att undervisa med ett eget praktiskt exempel som är ett tydligt pedagogiskt redskap. Det blir då en stor lucka att fylla som istället blir fyllt med akademiskt arbete istället för andra pedagogiska lösningar.
5. Teoretiskt perspektiv
5.1. Läroplansteori
Läroplansteori är ett forskningsperspektiv inom forskning om utbildning. Läroplansteori kan användas för att besvara en bredd av olika frågor men huvudsakligen hjälper den till att skapa en förståelse av hur undervisningsmål och undervisningens innehåll formas och väljs ut samt hur undervisningen utformats och innehållet organiseras. För att förstå läroplansteorin brukar man dela in den i tre olika arenor: formulering av läroplaner, transformering av läroplaner och realisering av läroplaner (Linde, 2012). Den arena som vi valt att rikta ett särskilt fokus på i
13
denna studie är transformeringsarenan. Detta för att kunna undersöka hur lärare omsätter läroplanen till undervisning samt vilka faktorer som påverkar val av innehåll. Genom att använda oss utav läroplansteori i vår forskning kan vi tolka vårt resultat och jämföra det med lärares utformning av sin undervisning (Lundgren, 1981:231).
5.2. Transformeringsarenan
Läroplansteorin bygger vidare ut i skolan på det sättet att innehållet som finns i läroplanen transformerats om, ut till undervisning av läraren. När läraren läser läroplanen formaterar hen den till undervisning. Det är viktigt att då vara medveten om att olika lärare tolkar och transformerar läroplanen olika och skapar individuell undervisning (Linde, 2012:56).
Inom transformeringsarenan undersöker vi hur lärare tolkar läroplanen, gör tillägg och fråndrag för att omsätta styrdokumenten till lektionsinnehåll (Linde, 2012:55). Infallsvinkeln här är att undersöka vilket innehåll som förekommer i undervisningen och varför detta innehåll väljs ut.
För att kunna undersöka hur lärare tillämpar läroplanen beskriver Linde några på förhand utvalda inflytelserika faktorer på lärares val av undervisning. De faktorer som vi väljer att lägga fokus på kan delas in i fyra huvudsakliga kategorier: socialt fokus, ämnesfokus, lärarfokus och undervisningsprocessens fokus (Linde, 2012:60).
Inom socialt fokus beaktar vi hur lärarens val och tolkningar kan påverkas av sociala fenomen i samhället som till exempel socioekonomiska förhållande där skolan är placerad. Innehållet i skolan påverkas av både interna- och yttre sociala fenomen vilka kan leda till att sociala mönster reproduceras i utövandet av undervisning (Linde, 2012:56). När vi undersöker ämnesfokus kan man se att ett ämnestraditioner kan ha ett starkt inflytande på det innehåll som lärare väljer att undervisa. Då ämnet Idrott och hälsa är rotade i ett historiskt ursprung kan man se att de som tolkar styrdokumenten, det vill säga lärare och även läromedelsförfattare, för vidare gamla traditioner (Linde, 2012:57). Med lärarfokuset kan vi undersöka lärares stoffrepetoar (innehåll) och förmedlningsrepetoar (metodval) för att analysera hur lärare tolkar utrymmet för fri tolkning i läroplanen. Lärarens repertoar påverkas av bakgrund, tidigare erfarenheter och utbildning (Linde, 2012:58). Vissa ämnen som Historia har ett tydligt avgränsat innehåll medan andra ämnen lämnar mer utrymme för tolkning åt läraren som till exempel Idrott och hälsa.
Slutligen har vi undervisningsprocessen i fokus. När lärarna undervisar i skolan levereras inte
14
kunskapen från läraren till eleven i ett vakuum, utan lärandet är i praktiken en komplex process som kan påverkas av olika yttre förutsättningar. Ett begrepp för dessa yttre förutsättningar utvecklades under 1960-talet av Urban Dahlöf. Detta begrepp kom att kallas ramfaktorer vilka används för att beskriva hur organisatoriska ramar, klasstorlek och tidfördelningen i undervisningen med mera begränsade eller möjliggjorde resultatuppfyllelse (Lundgren, 2012:41). Begreppet vidareutvecklades av Lundgren till att göra en distinktion mellan tre olika typer av ramar. Först har vi konstitutionella ramar vilka innefattar begränsningar till följd av skollagen. Vi har sedan organisatoriska ramar vilket inkluderar åtgärder relaterade till ekonomiska resurser, klasstorlek, tidfördelning med mera. Slutligen även fysiska ramar vilket innebär att undervisningen begränsas av byggnader, tillgång till läromedel och utrustning (Lundgren, 1981:233–234).
6. Metod
Syftet med vår studie var att skapa oss en mer övergripande bild av användandet och kunskaperna kring styrketräning i svenska högstadie-och gymnasieskolor och vi har valt att använda oss utan kvantitativ surveyundersökning. Datainsamlingsmetoden som vi använde oss utav är frågeformulär via internet. Denscombe (2018:30) menar att surveyundersökningar lämpar sig bra till denna typ av forskning när man målmedvetet söker efter information från respondenter för att skapa en bred och omfattande överblicksbild för en viss tidpunkt.
Fördelar med användandet av surveyundersökningar med frågeformulär via internet är att man snabbt och enkelt kan nå ut till en stor och geografiskt utbredd målgrupp. Därigenom kunde vi göra en bred undersökning vilket skapade en möjlighet att se hur styrketräningsundervisningen går till i skolan och hur läraren har fått den kunskapen som hen undervisar om. Våra frågor var utformade för att skapa en övergripande bild av dagsläget i undervisningen. Resultatet för undersökningen är lättare att analysera och kan bidra med kvantitativ data som kan hjälpa oss att svara på våra frågeställningar. Att skicka ut enkäter digitalt är även mer ekonomiskt och miljövänligt och påskyndar datahanteringen vilket även kan vara en faktor att tänka på vid undersökningar med begränsade resurser (Denscombe, 2018:35). Då vår undersökning skedde under en begränsad tidsram och med begränsade resurser anser vi att denna forskningsstrategi passade vårt syfte väl.
15
Nackdelar med användandet av kvantitativa surveyundersökningar är att den data man genererar inte har samma djup och hänsyn till komplexitet som kvalitativa intervjuer eller observationer erbjuder. Då man inte heller har möjligheten att ställa följdfrågor eller ge förklaringar finns det även en risk att respondenterna inte förstår frågorna eller på ett tillräckligt sätt kan uttrycka sig. Vidare har det även uttrycks farhågor kring låg svarsfrekvens vid internetenkäter då man inte har någon personlig kontakt med respondenterna. Det har dock påvisats att skillnader i svarsfrekvens mellan internetenkäter och fysiska postade enkäter är mycket låg. (Denscombe, 2018:36).
6.1. Urval
För att få data som är relevant för att besvara frågeställningarna gjorde vi ett urval av deltagare i studien. Studien är av en kvantitativ karaktär och målsättningen var att vår population av respondenter skulle efterlikna ett representativt urval, det vill säga att i urvalet försöka efterlikna den lärarkår som arbetar i Sverige. Att finna en relevant urvalsram som motsvarar den population vi ser i Sveriges lärarkår idag kan vara både tidskrävande och resurskrävande. För att finna en relevant urvalsram valde vi oss därför av ett slumpmässigt klusterurval. Med detta menas att vi vände oss till en redan naturligt formad grupp som kan återspegla den heterogenitet som vi ser i vår population som helhet fast i en miniversion (Denscombe, 2018:62). I vårt fall valde vi att vända oss till sociala medier och mer specifikt till Facebookgruppen Idrottslärare som i skrivande stund har 12 300 medlemmar. Det finns givetvis fördelar och nackdelar med att använda internetforum för att hitta respondenter. Man kan nå ut till en bredare publik som man inte annars hade kunnat få kontakt med. Dock kan den population man finner online skilja sig från den population man avser att undersöka. Deltagande i Facebookgrupper kan kräva ett IT-intresse som inte alltid speglar den målgrupp man avser att undersöka och man måste därför vidta åtgärder för att se till att det inte blir en snedvridning av urval (Denscombe, 2018:36–37;
Ejlertsson, 2019:24). Man måste både beakta vilka som svarar på enkäten och vilka som inte svarar på enkäten i en bortfallsanalys. För att få en uppfattning om detta innehåller våra frågeformulär kategorier som kan fördela vår population i undergrupper såsom ålder, kön, utbildning, yrkeserfarenhet. Vidare kan respondenternas svar bli färgade av de normer som är socialt accepterade inom gruppen om man inte är tydlig med att uttrycka att all data kommer hanteras konfidentiellt (Denscombe, 2018:37).
16
Vad det gäller urvalets storlek i rådande pandemi så har enkäterna skickats ut på internet och lärarna har själva valt att svara på enkäten vilket gör att antalet som besvarade enkäten inte gick att räkna ut på förhand. Urvalets storlek påverkades av att undersökningen genomfördes under en kortare tidsperiod och med en låg budget. Det var därför inte troligt att vi kunde arbeta med en större population eller en totalundersökning där undersökningen speglade hela lärarkåren.
Utan urvalet för uppsatsen var inte täckande nog för att dra några större slutsatser. Vi har därför valt att ta ett pragmatiskt tillvägagångssätt till urvalsstorleken vilket betyder att studien drar resultat utifrån det urvalet vi fick av undersökningen. Detta innebär att precisionen i studien vägs mot den kostnad användandet av en större population innebär. Användandet av en mindre population kan fortfarande ge relevanta data men det kräver att man tar beslut om urvalets storlek med hjälp av erfarenhet och gott omdöme snarare än matematiska formler (Denscombe, 2018:77). Med gott omdöme avses att man väger urvalsstorleken mot tidigare undersökningar av liknande karaktär, dock inte färre än 30 enheter, samt att man tar hänsyn till hur de undergrupper av lärare på olika stadier som utgör respondenterna förhåller sig till den population man vill undersöka med risk för snedvridning eller urvalsfel. Vidare är det även viktigt att man är medveten om studiens begränsningar och vilka generaliseringar man kan göra med hjälp av den data man samlat in (Denscombe, 2018:77–78).
6.2. Utformande av frågeformulär
Som vi nämnde ovan valde vi att använda frågeformulär som metod för att samla in data.
Frågeformulär är lätta och flexibla i sitt användande vilket underlättade datainsamlingen då det annars kan vara svårt att planera in intervjuer denna tid på året då undersökningen gjordes, dels på grund av rådande pandemi under undersökningstillfället men även då det är en hektisk tid för lärare innan och efter julledigheten. Den programvara som användes för att distribuera enkäterna var Google forms. Frågeformulären var av självadministrerande karaktär vilket innebär att forskaren inte behöver vara närvarande för att det skall kunna fyllas i. Innan vi skickade ut frågeformulären såg vi till att fråga om tillstånd att genomföra vår studie på det forum som vi valt. Vi valde även att genomföra en pilotstudie för att säkerställa att de frågor vi ställde var lättolkade, inte upprepande eller onödiga och att den data som frågorna genererade kan användas för att besvara våra frågeställningar på ett relevant sätt (Denscombe, 2018:242).
17
När man utformar ett framgångsrikt frågeformulär menar Denscombe (2018:245) att man bör ha tre huvudsakliga områden i sin åtanke: svarsfrekvens, ifyllnadsgrad och svarens validitet.
För att försöka uppmuntra till en hög svarsfrekvens valde vi att skicka med relevant information om vår forskning, varför den är intressant för respondenterna samt vad som förväntas av dem.
Genom att sätta forskningen i ett perspektiv kan man lättare motivera till deltagande samtidigt som det fyller ett forskningsetiskt ändamål (Denscombe, 2018:245;252). Genom att se till att formuläret inte har upprepade, otydliga eller svårtolkade frågor kan man även minimera risken för att respondenterna ger upp mitt i undersökningen (Denscombe, 2018:245). Vi såg därav till att bistå med information om hur frågorna kunde besvaras med några exempelfrågor. Det är även viktigt att försöka hålla formuläret kort och koncist. För att säkerställa att frågorna besvaras så korrekt som möjligt är det väsentligt att frågorna inte kan misstolkas. Vidare måste vi även garantera respondenternas anonymitet så att de kan känna sig trygga med att svara ärligt på frågorna (Denscombe, 2018:245;250).
Frågeformuläret är utformat med en variation av frågor. Formuläret inleddes med frågor om respondenten som används för att kunna ge information om urvalet, sedan följde en rad av frågor som syftar att besvara frågeställningarna. Majoriteten av frågorna var av karaktären fasta frågor vilket innebär att respondenten ställs inför en fråga med förutbestämda svarsalternativ.
Ett exempel på en sådan fråga kan vara en fråga med likertskala vilket innebär att respondenten får med hjälp av en skala från 1–5 får uttrycka sin attityd i en fråga. I denna typ av frågor får respondenterna delge sina åsikter samtidigt som formatet erbjuder något mer nyansering än endast ja eller nej frågor. Dessa svarsalternativ är redan förkodade för att med lätthet kunna analyseras mot den teori vi valt för att kunna generera användbar information att svara på frågeställningarna (Denscombe, 2018:252). Den insamlade data från denna typ av frågor är lätt att kvantifiera och jämföra. Enkäten erbjöd en progression i frågornas komplexitet för att respondenterna inte skulle bli uttråkade eller fastna i ett visst svarsmönster. Enligt Denscombe (2018:257–258) kan användandet av ett frågeformulär med enbart fasta frågor vara frustrerande för respondenterna då de inte kan uttrycka sig fullt ut. Mot slutet presenterades därav även några öppna frågor där de fick möjlighet att ge ett mer fritt svar. För att säkerställa validiteten i respondenternas svar blandade vi även in några kontrollfrågor med syftet att kolla av att svaren var konsekventa (Denscombe, 2018:256).
18
6.3. Forskningsetik
Vi har arbetat med datainsamling och det var då extra viktigt att uppsatsen följde de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådets principer för humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Detta innefattar informationskravet, att respondenterna får relevant information om forskningens syfte, eventuella risker, vad de förväntas göra och upplysas om att deltagandet är frivilligt samt att de har rätt att avbryta medverkan när som helst utan negativa konsekvenser. Samtyckeskravet, respondenterna har rätt att bestämma om de vill delta. Detta samtycke att delta inhämtas av forskaren innan studien genomförs om deltagarna är under 15 år krävs samtycke från målsman. Konfidentialitetskravet, deltagarna har rätt till anonymitet och data förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta reda på deltagarnas identitet. Slutligen nyttjandekravet, uppgifterna som man samlar in får enbart användas i forskningens syfte. (Vetenskapsrådet, 2017:1–17; Ejlertsson, 2019:34).
Då vi i vår studie använt oss utav enkäter valde vi att i samband med dessa skicka ut ett informerat samtyckesformulär (se bilaga A) som deltagarna fick läsa och acceptera innan deltagande av studien. I detta samtyckesformulär beskrivs studien och informerar respondenterna om hur data hanteras i enlighet med ovan beskriva forskningsetiska krav.
6.4. Undersökning
Enkäten delades ut via internet på sociala medier. Frågorna i enkäten var knutna till våra frågeställningar samt läroplansteorin. Vår studie jämför sig med tidigare forskning när det kommer till antalet deltagare i enkäten. Vårt mål var att uppnå minst 30–40 svar för att uppsatsen skulle stå sig jämt mot liknande undersökningar men ett större deltagande var en förhoppning. Enkäten är den som är Bilaga b - Frågeformulär. Det urval vi fick på vår enkät var 60 deltagare. Vi fick fördelningen 65% män och 35% kvinnor. Spridningen mellan deltagarna i ålder var från 23 år till 66 år där de som var flest var fem som svarade att de var 27 år. Antal år som alla lärare hade arbetat sträckte sig från en termin till 42 år. Majoriteten av alla som deltog hade studerat till ämneslärare på gymnasiet vilket var 58,3%. Men det fanns en stor variation av utbildningar, totalt elva olika. Även om majoriteten var utbildad för gymnasiet så
19
jobbade 56,7% på högstadiet. Fördelningen mellan kommunal och friskola var 78,3% i kommunal skola och 21,7% på friskola.
20
7. Resultat
Enkätens varierande frågor presenteras i olika former av diagram och tabeller. Alla 60 respondenter i studien svarade på samtliga frågor. En kort sammanfattning av resultatet visar att de deltagande idrottslärarna uppskattar att de är säkra på att undervisa i styrketräning både praktiskt och teoretiskt. Ingen av respondenterna uttryckte att de kände sig osäkra att undervisa i området. Vidare framkom det att lärarna finner innehållet styrketräning relevant i förhållande till läroplanen och har inga problem att göra kopplingar till styrdokumenten. När det kommer till styrketräningens vad och hur ser vi att majoriteten av undervisningen sker praktiskt. Under dessa praktiska lektioner dominerar kroppsviktsövning vilket hela 96,7% av lärarna har med i sin undervisning. Populära träningsformer är cirkelträning, tabataintervaller och rörlighetsträning, vilka samtliga användas av över 70% av alla tillfrågade lärare. Styrketräning med fria vikter förekommer något mer sällan 63,3% och styrketräning med maskiner används av 36,7% av lärare och är dock något vanligare på gymnasiet 55%. I det teoretiska innehållet är lärarna relativt samstämmiga och behandlar huvudsakligen samma innehåll.
7.1. Vad har lärare för förtrogenhet/kunskap i att undervisa om styrketräning?
De första frågorna berörde lärarnas förtrogenhet att undervisa i området styrketräning.
Resultatet från dessa frågor summeras nedan i tabell 1.
Tabell 1. Lärare i Idrott och hälsas förtrogenhet i styrketräning
SVARSALTERNATIV
F1 N(%)
F2 N(%)
F3 N(%) 5-MYCKETSÄKER 37(61,6) 33(55) 37(61,6)
4 19(31,6) 22(36,6) 18(30)
3 4(6,6) 5(8,3) 5(8,3)
2 0(0) 0(0) 0(0)
1-MYCKETOSÄKER 0(0) 0(0) 0(0) Förklaring: N = Antal svar; % = Procent av svaren.
F1 = Hur säker känner du dig på att hålla undervisning i styrketräning praktiskt?
F2 = Hur säker känner du dig på att hålla undervisning om styrketräning teoretiskt?
F3 = Hur säker känner du dig som lärare på att koppla styrketräning till undervisningens innehåll och mål?
Tabellen visar att 61,6% av respondenterna i enkäten svarade att de är mycket säkra i sin undervisning praktiskt om styrketräning. Ingen av deltagarna i enkäten svarade att de är mycket osäkra eller ganska osäkra. Vidare kan man se liknande svar på fråga två där det är en majoritet som svarar att de är mycket säkra på att undervisa teoretiskt om styrketräning. Även om vi här
21
har fler som svarade att de är ganska säkra på att undervisa teoretiskt så är det ingen som svarat att de är mycket osäkra eller ganska osäkra. När det kommer till att koppla undervisningens innehåll till styrdokumenten är det en klar majoritet som är mycket säkra. Likt tidigare frågor är det ingen av de 60 deltagarna i enkäten som anser att de är mycket osäkra eller ganska osäkra på att koppla innehållet i sin undervisning till målen.
När vi undersökte lärarnas syn på styrketräning som innehåll i undervisningen i Idrott och hälsa jämfört med annat innehåll fann vi att det vanligaste svaret 45% ansåg att styrketräning är mycket relevant. Ytterligare 35% svarade att de var upplevde styrketräning som ett ganska relevant innehåll och 1,6% svarade att de fann undervisning om styrketräning som ganska irrelevant (Bilaga C, diagram 4).
7.2. Vilken form av styrketräning förekommer i skolorna och varför?
Resultatet visar att lärarna spenderar i snitt tio timmar per läsår på att undervisa praktiskt om styrketräning. Teoretiskt undervisar lärarna i snitt fyra timmar per läsår (Bilaga C, diagram 5- 6).
Diagram 1. Vilken typ av innehåll väljer lärare i Idrott och hälsa att undervisa i under sina praktiska lektionstillfällen inom området styrketräning.
(Diagram 1)
22
I diagram 1 ser vi att kroppsövningar utan vikt är den vanligaste förekommande träningsformen i undervisningen. Träning med maskiner och vikter förekommer mer sällan.
Diagram2. Vilket teoretiskt innehåll väljer lärare i Idrott och hälsa att arbeta med i sin undervisning inom området styrketräning?
(Diagram 2)
I diagram 2 ser vi att en majoritet av lärarna väljer att arbeta med liknande innehåll oberoende skola deltagarna arbetar på.
Tabell 2. Lärare i Idrott och hälsas upplevelse av hur deras undervisning påverkas av yttre faktorer.
SVARSALTERNATIV
F1 N(%)
F2 N(%)
F3 N(%)
F4 N(%) 5STORBEGRÄNSNING 5(8,3) 6(10) 1(1,6) 0(0)
4 10(16,6) 9(15) 7(11,6) 1(1,6)
3 14(23,3) 16(26,6) 11(18,3) 9(15)
2 15(25) 18(30) 17(28,3) 12(20)
1-INGENBEGRÄNSNING 16(26,6) 11(18,3) 24(40) 38(63,3) Förklaring: N = Antal svar; % = Procent av svaren.
F1 = Hur begränsas dina möjligheter att undervisa i styrketräning av skolans tillgång till lokaler?
F2 = Hur begränsas dina möjligheter att undervisa i styrketräning av skolans tillgång till material?
F3 = Hur begränsas dina möjligheter att undervisa i styrketräning på grund av tidsramar?
F4 = Hur begränsas dina möjligheter att undervisa i styrketräning på grund av underlag i styrdokument?
När vi undersöker vilka yttre faktorer som påverkar lärares val av innehåll kan vi se att fysiska ramar d.v.s tillgång till lokaler och material har störst påverkan. Även om de yttre faktorerna inte verkar ha någon större påverkan kan vi ändå se att drygt 20% av respondenterna uppger att
23
deras undervisning i någon mån påverkas av tillgång till lokaler. Vad gäller begränsningar av material kan vi se liknande siffror. Organisatoriska ramar som tidsbegränsning har även det en påverkan på lärares val även respondenterna här inte i samma utsträckning ser det som en stor begränsning. De konstitutionella ramarna vilket innefattar begränsningar av styrdokument upplevs inte påverka lärares val nämnvärt. Överlag kan vi se i tabellen att lärarnas svar är spridda men en majoritet av respondenterna upplever inte att deras val av innehåll påverkas avsevärt av yttre faktorer
.
7.3. Hur har lärare förvärvat sina kunskaper inom området styrketräning?
Tabell 3. Förvärvade kunskaper rörande styrketräning från lärarutbildning i Idrott och hälsa SVARSALTERNATIV
F1 N(%)
F2 N(%) 5 TILLHÖGGRAD 14(23,3) 18(30)
4 5(8,3) 14(23,3)
3 17(28) 16(26,6)
2 17(28) 10(16,6)
1-INTEALLS 7(11,6) 2(3,3) Förklaring: N = Antal svar; % = Procent av svaren.
F1 = Till vilken grad upplever du att du har fått kunskaper om att undervisa praktiskt om styrketräning från din utbildning?
F2 = Till vilken grad upplever du att du har fått kunskaper om att undervisa teoretiskt om styrketräning från din utbildning?
Tabell 3 visar att det finns en stor spridning i hur lärare uppfattar att de fått kunskaper om styrketräning från sin lärarutbildning. Vad gäller möjligheterna att förvärva praktiska kunskaper kan vi här se att det är fler lärare som svarat att de fått knappt ingen eller ingen kunskap om styrketräning från utbildningen jämfört med de som upplever att de fått kunskaper till en ganska hög eller hög grad. När det kommer till teoretiska kunskaper kan vi även här se en spridning bland lärarnas svar. Dock svarar här en majoritet av lärarna att de fått kunskaper till en ganska hög eller hög grad.
24
Diagram 3. Har du själv sökt information/ kunskap om styrketräning efter avslutad utbildning? Om ja, hur?
(Diagram 3)
Diagram 3 visar att majoriteten har införskaffat sig ny fördjupad kunskap efter sin utbildning, detta främst genom att söka fritt efter kunskap eller genom lärarnas eget intresse för styrketräning. I viss utsträckning har lärare även uppsökt utbildning på egen hand för att komplettera sina kunskaper.
I frågan om vad lärarna tror deras elever oftast tänker på när de hör begreppet styrketräning framkom det att de vanligaste svaren var gymträning 86,7%, cirkelträning 41,7% och träning med egna kroppen 38,3%. (Bilaga C, Diagram 7)
.
25
8. Analys/Diskussion
Resultatet av enkäten sätts i relation till teorin och tidigare forskning för att få en tydlig bild hur dagens undervisning om styrketräning ser ut. Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning styrketräning undervisas i svenska högstadie-och gymnasieskolor och vilka kunskaper som undervisande lärare besitter. Vidare ämnade studien granska verksamma lärares möjligheter och var deras fortbildning inom undervisning om styrketräning kommer ifrån. Ett fynd från resultatet är att de tillfrågade lärarna huvudsakligen undervisade om kroppsövningar utan vikter. Enbart drygt en tredjedel av respondenterna undervisade om styrketräning med maskiner. Enligt SCB (2018) visar det att av ungdomar mellan 16 - 18 år väljer sju av tio att träna på gym eller någon form av egen träning minst en gång i veckan, vilket visar på att undervisningen om styrketräning på i ämnet Idrott och hälsa inte speglar elevernas vardag.
8.1. Vad har lärare för förtrogenhet/kunskap i att undervisa om styrketräning?
Av resultatet fann vi tydligt att lärarna har bra förtrogenhet med att undervisa om styrketräning både praktiskt och teoretiskt. Det var fler som kände sig maximalt säkra på att undervisa praktiskt än teoretiskt men det var ingen stor skillnad. Något som visar på att transformeringsarenan är ett väl fungerande arbetssätt är att ingen som deltog i undersökningen kände sig osäker när det kom till att undervisa praktiskt eller teoretiskt. Detta visar på att lärarna utformar sin undervisning efter läroplanen och omformulerar den efter vad som är relevant för dem i deras undervisning (Linde, 2012:56). Detta bekräftas även då vi ser att en klar majoritet av respondenterna ansåg sig vara mycket säkra i sin koppling mellan innehåll i undervisningen med läroplanen.
När vi undersökte lärarnas syn på styrketräningens relevans som innehåll i undervisningen i Idrott och hälsa fick vi något spridda svar jämfört med de svar vi fick angående lärarnas förtrogenhet att undervisa om styrketräning. Anledningen till denna spridning i svaren kan tolkas till att den blir större på grund av att läroplanen inte har specificerat att styrketräning ska ingå i undervisningen eller hur styrketräning ska undervisas. Därav tycker lärare att det inte är
26
lika givet hur relevant styrketräning är i skolan. Dock ansåg majoriteten av deltagarna att styrketräning är högst relevant i relation till annan undervisning men i jämförelse med hur säkra deltagarna är på att undervisa om styrketräning var spridningen på svaren större.
Styrketräningens relevans kan inte enbart förankras i styrdokumenten utan även genom den nytta som Ekberg och Erberth (2000:63) beskriver i att exponeras för träning innan vuxen ålder.
Om eleverna bekantar sig med träningsformen i en yngre ålder är det mer sannolikt att detta intresse lever vidare även senare i livet. Om då lärare anser styrketräning inte är lika relevant som annan undervisning kan styrketräning komma att väljas bort för att göra plats åt annat innehåll.
Resultatet visade att lärare undervisar i snitt tio timmar per läsår praktiskt om styrketräning och i snitt fyra timmar teoretiskt per läsår. Sett till hur respondenterna transformerar innehållet i styrdokumenten till undervisning på lektionerna tycks det praktiska innehållet ses som mer relevant och ges därav mer undervisningstid (Linde, 2012:56). Denna bild av betoning på praktisk undervisning stämmer överens med den bild vi får av Backman och Larsson (2014:192) som nämner vikten av att undervisa med ett eget praktiskt exempel som är ett tydligt pedagogiskt redskap. Medan det bland lärarna finns en betoning på praktisk undervisning saknas det redskap från utbildningen om praktisk undervisning vilket vi kommer att återkomma till senare i diskussionen.
8.2. Vilken form av styrketräning förekommer i skolorna och varför?
För att analysera lärarnas val av innehåll granskades vår data med hjälp av läroplansteorins transformeringsarena (Linde, 2012:55). Vi granskade här vår data mot olika faktorer som påverkar lärares val inom fyra fokusområden: socialt fokus, ämnesfokus, lärarfokus och undervisningsprocessen i fokus. Inledningsvis undersökte vi med lärarfokus för att få en bild av lärarnas stoff- och förmedlings repertoar. När vi granskade vilken form av styrketräning som förekom på skolorna kunde vi uttyda att majoriteten av undervisningen var praktisk. Lärarna i studien spenderar i snitt runt 10 timmar per läsår åt praktisk undervisning. Detta är mer än dubbelt så mycket tid som de spenderar på teoretiska lektioner på området styrketräning.
27
Vad gäller lärarnas val av innehåll under de praktiska lektionerna kunde vi se att kroppsövningar utan vikt dominerade där hela 96,7% av lärarna valde undervisa denna typ av styrketräning. Inom denna kategori var cirkelträning, tabataintervaller och styrketräning med rörlighet de vanligaste metodvalen vilka en majoritet av respondenterna inkluderar i sin undervisning. Dessa träningsformer används på både högstadiet och gymnasiet samt bland både erfarna och nyutexaminerade lärare. En av anledningarna till detta skulle kunna kopplas till det som Ekberg (2020:8) beskriver som en kunskapslucka hos lärare i Idrott och hälsa om styrketräning på gym, vilket gör att lärarna väljer bort gymträningen och då istället använder sig av kunskap de är mer förtrogna med och är mer traditionsenligt inom ämnet Idrott och hälsa.
När vi jämförde styrketräning med kroppen som vikt kontra gymträning med maskiner eller vikter visade resultatet att det inte är lika utbrett i sin användning vilket är i linje med Ekberg (2020:8) som hänvisar till att lärare inte är förtrogna med den undervisningsformen och därav väljer bort den. Undervisning om lyftteknik utan vikter och styrketräning med fria vikter förekom något mer sällan än kroppsviktsövningar men används fortfarande av mer än hälften av respondenterna. Den stora skillnaden såg vi på styrketränings undervisning med maskiner vilket bara används av drygt en tredjedel av de tillfrågade lärarna. Utav de lärare som undervisar styrketräning med maskiner kunde vi se att det är något vanligare på gymnasiet. 55% av respondenterna som arbetade på en gymnasieskola svarade att de någon gång undervisat i styrketräning med maskiner detta jämförs med 26% av lärarna på högstadiet. En anledning till detta kan vara att högstadie-och gymnasieskolor har tillgång till olika lokaler och materiel (yttre faktorer) vilket vi kommer återkomma till senare i diskussionen. Det kan också bero på vilka tolkningar som lärare på högstadie- och gymnasieskolor gör när de transformerar innehållet i styrdokumenten till lektionsinnehåll som är relevant för den aktuella elevgruppen. Vad gäller lärarnas yrkeserfarenhet och skolformen, kommunal kontra friskola, tycks det inte ha någon större påverkan på lärarnas val av innehåll.
När vi tittade på det teoretiska innehåll som lärare valde behandla i samband med styrketräning såg vi att en majoritet av lärarna behandlar samma innehåll. Även i den tid som avsätts till detta var lärarna samstämmiga där de flesta uttryckte att de spenderar i snitt fyra timmar per läsår åt teori. Det tycks inte heller här skilja sig nämnvärt beroende på lärarnas yrkeserfarenhet, skolform eller utbildning även om man kan anta att gymnasiestudierna erbjuder en mer fördjupad teori. Denna data tyder på att lärarna är mer samstämmiga när det kommer till att välja ut det teoretiska innehållet. Att lärarna är samstämmiga kring det teoretiska innehållet kan
28
bero på att det teoretiska innehållet är mer tydligt formulerat i styrdokumenten och inte erbjuder samma svängrum i tolkningen som det praktiska innehållet. Vidare kunde vi även se i resultatet att respondenterna upplevde att de i större utsträckning fått teoretiska kunskaper från sin utbildning vilket kan bidra till att de är mer bekväma att presentera dessa områden. Detta går i linje med den bild av akademiseringen som Siedentop (2002) och Backman och Larsson (2014:191) beskriver vilket innebär att teoretiska kunskaper fått förtur över det praktiska i utbildningen.
När lektionsinnehållet analyserades genom att sätta undervisningsprocessen i fokus kunde vi vidare få förklaringar till de val av innehåll som lärare gör. Genom att använda oss utav ramteori kunde vi analysera vilka yttre faktorer, exempelvis tidsramar eller tillgång till lokaler, som påverkar lärarnas val (Lundgren, 2012:41). Först och främst kan vi konstatera att de konstitutionella ramarna det vill säga styrdokumenten inte tycks ha någon påverkan på lärarnas val. Endast en av de tillfrågade lärarna uttryckte att styrdokumenten var en begränsande faktor i att undervisa styrketräning i skolan. Dessa resultat tyder återigen på att lärare känner sig säkra på att transformera läroplanens innehåll till att använda styrketräning i undervisningen. Det är istället de fysiska ramarna som lokaler och material som tycks ha störst påverkan av de yttre faktorerna. En fjärdedel av respondenterna i studien svarade att tillgången till lokaler och material har en ganska stor eller stor påverkan på möjligheterna att bedriva styrketräning i undervisningen. Gymutrustning och framförallt maskiner är en dyr investering vilket kan vara en begränsande faktor för lärarna när det kommer till att undervisa denna typ av styrketräning.
Här kan vi dra en parallell till de socioekonomiska begränsningarna som Engström (2013:85) omnämner, där innehållet väljs bort på grund av skolans ekonomiska förutsättningar. Slutligen har vi organisatoriska ramar där drygt en av tio lärare uttryckte att tidsbegränsningar var en faktor som påverkade möjligheterna till ganska stor eller stor utsträckning. Att lärare till viss del upplever tidsramar som en begränsande faktor kan eventuellt kopplas till den bild som respondenterna ger om bristande praktiska kunskaper om styrketräning från sin utbildning.
Detta kan innebära att lärarna behöver ägna mer tid till att förbereda undervisningen genom att själv söka upp information.
Avslutningsvis analyserades hur innehållet påverkas av sociala fenomen och ämnestradition.
Här fann vi inga väsentliga skillnader i vilket innehåll som lärarna valde att undervisa beroende på ålder eller skolform. Att lärare väljer liknande innehåll skulle kunna indikera att det finns ett
29
visst innehåll som lärare för vidare av tradition. Likt vad Ekberg (2020:8) samt Lundvall och Mechbach (2008:361) uttryckte så försöker lärare i förhållande till styrdokument och eleverna skapa undervisning som är anpassad till elevgruppen. Dock är det inte ovanligt att lärarna väljer något som de är bekväma med då de kan sakna fördjupade kunskaper inom ett visst område, vilket blir intressant när man jämför lärarnas val av innehåll med den bild av styrketräning som lärarna tror att eleverna relaterar till begreppet styrketräning. Lärarna väljer emellertid huvudsakligen lektionsinnehåll relaterat till kroppsviktsövningar. 86,7% av de tillfrågade lärarna tror att elevernas syn på styrketräning främst riktar sig mot träning på gym. Att lärarna här inte anpassar sin undervisning fullt ut för att möta elevernas förväntningar kan tyda på att det finns en kunskapslucka och att man istället väljer innehåll som man är mer säker på (Iserbyt et. al. 2017:90; Ekberg 2020:10).
8.3. Hur har lärare förvärvat sina kunskaper inom området?
När vi undersökte hur lärare har förvärvat sina kunskaper att undervisa området styrketräning fann vi att det finns en viss skillnad i den upplevda mängden av praktisk och teoretisk kunskap som de förvärvat genom sina studier. När lärarna tillfrågades till vilken grad de upplevde att de fått praktiska kunskaper från sin utbildning svarade 40% av lärarna att de fått knappt ingen eller ingen praktisk kunskap alls om styrketräning. Knappt en tredjedel av de tillfrågade lärarna svarade att de hade fått kunskaper till en ganska hög eller hög grad. Detta kan jämföras med den upplevda teoretiska utbildningen där 20% av lärarna upplevde att de fått knappt någon eller ingen kunskap om styrketräning. Här svarade även lite mer än hälften av lärarna att de fått teoretiska kunskaper från utbildningen till en ganska hög eller hög grad. Även om vi ser en spridning bland lärarnas svar stämmer denna bild relativt väl överens med den bild vi fått av Siedentop (2002) och Backman och Larsson (2014:191). Nämligen att akademiseringen av har lett till att ett större fokus har riktats mot teoretiska kunskaper vilka har givits ett större ekonomiskt värde. Konsekvenserna av detta blir att 40% av lärarna i studien upplever att de har otillräckliga praktiska kunskaper.
När vi undersökte hur siffrorna ser ut bland våra respondenter baserat på hur länge de har varit yrkesaktiva kunde vi även här se en skillnad. Bland de som arbetat som lärare mellan 0–10 år samt över 20 år uppgav drygt en tredjedel att de fått goda praktiska kunskaper från sin utbildning. Bland lärare med mellan 10–20 års erfarenhet sjönk denna siffra till 15%. Vad gäller
30
de teoretiska kunskaperna upplevde drygt hälften av respondenterna för grupperna 0–10 år samt 20 år och uppåt att de har fått goda kunskaper. Detta kan jämföras med drygt en tredjedel av respondenterna i gruppen 10–20 år. Både sett till praktiska och teoretiska kunskaper så tycks lärarna i gruppen 10-20år vara de som är mest missnöjda med kunskaperna från utbildningen.
Detta kan eventuellt kopplas till de olika läroplaner som präglat skolan under dessa utbildningar. Den upplevda ökade kunskapen från utbildningen under de senaste tio åren kan kanske kopplas till de mer tydliga kunskapskraven i som Lgr11 erbjuder jämfört med föregångaren Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Resultatet från studien indikerar även att de teoretiska kunskaperna haft ett större inflytande på lärarutbildningarna än praktiska kunskaper under en längre tid.
Dessa resultat blir även intressanta att sätta i kontrast mot vår första frågeställning som visade att lärare känner sig om något säkrare att undervisa praktiskt i styrketräning än teoretiskt.
Samtidigt som 40% av lärarna uttryckte att de fått ingen eller knappt ingen utbildning praktiskt om styrketräning så ansåg i stort sett alla lärarna sig vara säkra eller mycket säkra på att hålla praktisk undervisning inom området. Vår data visar dock inte om detta beror på att lärarna själva efter sina studier valt att komplettera dessa kunskaper eller om de helt enkelt valt bort ett visst innehåll och istället fokuserat på mer traditionellt innehåll som de var säkra på. Vidare kan vi även mot bakgrund av att lärarna i undersökningen även dedikerar mer än dubbelt så mycket tid åt den praktiska undervisningen se att lärarnas värdering av den praktiska undervisningen skiljer sig från den vi ser på lärarutbildningen där teoretiskt innehåll väger tyngre.
Slutligen undersökte vi även till vilken utsträckning lärare sökt kunskap om styrketräning efter avslutade akademiska studier. Denna undersökning visade att i huvudsak alla respondenter sökt upp någon extra kunskap efter sina studier. Den främsta källan till vidare kunskap som respondenterna framhöll var att de erhållit kunskap om styrketräning genom eget intresse. Detta är kanske inte helt överraskande med tanke på att tidigare undersökningar som exempelvis Larsson (2002), där individuella träningsformer b.la. styrketräning lyfts fram som populära efter tonåren och framåt. Därefter såg vi att tre fjärdedelar av respondenterna har sökt fritt för att införskaffa kunskap efter avslutade studier. Vad gäller vidare utbildning om styrketräning efter avslutad lärarutbildning fann vi att detta inte är lika vanligt förekommande. Knappt hälften av respondenterna har sökt upp någon form av vidare utbildning och endast en av tio lärare har erbjudits vidare utbildning av arbetsgivaren.