• No results found

“Min pappa har dödat min syster!”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "“Min pappa har dödat min syster!”"

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

“Min pappa har dödat min syster!”

- En kvalitativ studie om hedersförtryck och dess påverkan på unga kvinnor i Sverige

Av: Shené Salam & Tamara Redha Handledare: Sara Ferlander

Södertörns högskola, Institutionen för Samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp

Sociologi C HT 2020

(2)

Förord

Författarna Tamara Redha och Shené Salam har för denna uppsats gemensamt ansvarat för innehållet och har samarbetat med samtliga delar av studien därav blir det svårt att separera arbetet då uppsatsen skrevs gemensamt. Intervjuerna har också genomförts tillsammans.

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till våra intervjupersoner som valt att dela med sig av sina berättelser, detta hade inte varit möjligt utan er. Era historier har berört oss något enormt och vi tror att era historier kommer innefatta en stor betydelse för många kvinnor.

Vi vill även tacka vår handledare Sara Ferlander som väglett oss genom studiens gång och med hjälp av hennes råd och uppmuntran har vi kunnat genomföra denna studie på bästa möjliga sätt.

(3)

Sammanfattning

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka kvinnors förståelse och uppfattning av begreppet heder och deras hantering av hederskultur. Studiens syfte är även att undersöka på vilket sätt hedersförtryck har påverkat kvinnornas sociala relationer. De teoretiska

utgångspunkterna för studien grundar sig i Bourdieus teorier om det symboliska våldet och det sociala kapitalet. Vidare analyseras empirin även med hjälp av det teoretiska begreppet intersektionalitet.

Studien grundar sig i en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlats in genom 5 stycken kvalitativa intervjuer med unga kvinnor i åldrarna 22 - 30 år som bor i Stockholm. I intervjuerna har kvinnorna delat med sig av sina historier och berättelser. Resultatet har sammanfattats i tre olika teman vilket är heder, utsatthet och sociala relationer. Resultatet visar att kvinnorna har upplevt hederskultur och förtryck som kontrollerande och

begränsande, därav har de valt att påbörja ett nytt liv utan föräldrarnas inverkan. Deras sociala liv har på grund av detta begränsats och gjort kvinnorna tvungna till att bryta många band. Slutsatsen i denna studie visar att låg integration hos papporna har en stor betydelse för problemen som uppstår och leder till att det bildas en över- och underordnad relation mellan döttrar och fäder.

Nyckelord: hedersvåld, förtryck, samhälle, kvinna, våld

(4)

Abstract

This qualitative study aims to examine women's understanding and perception of the concept of honor and their handling of honor culture. The purpose of the study is also to investigate in what way honor oppression has affected women's social relationships. The study is based on Bourdieu's theories of symbolic violence and social capital, but also on the theoretical concept of intersectionality.

The study uses a qualitative method where the empirical material was collected through five interviews with women aged 22 - 30 years living in Stockholm. In the interviews, the women shared their stories and narratives. The results have been summarized in three different identified themes, which are honor, vulnerability and social relations. The results show that women have experienced honor culture and oppression as controlling and limiting, hence they have chosen to start a new life without the influence of their parents. Due to this, their social lives have been limited and forced the women to break many social ties. The

conclusion of this study indicates that low integration of the fathers is of importance for the problems that arise which leads to the formation of a superior and subordinate relationship between the daughters and the fathers.

Keywords: honor violence, oppression, society, woman, violence

(5)

Populärvetenskaplig sammanfattning

Denna studie syftar till att undersöka vad hederskultur innebär för kvinnor med erfarenhet av det, men också deras hantering och upplevelser av det. Vi har även velat undersöka hur dessa kvinnors sociala relationer påverkas av hedersförtryck. Undersökningen har utförts med hjälp av fem kvinnor som valt att ställa upp på intervjuer. Deras svar har analyserats med hjälp av utvalda teoretiska perspektiv, om socialt kapital, symboliskt våld och begreppet

intersektionalitet.

Det vi har kommit fram till i denna studie är att begreppet heder är komplicerat och har många olika betydelser för olika människor. Men mestadels så grundar sig begreppet på normer och värderingar samt omgivningens anseende. Heder utspelar sig i form av kontroll, begränsningar och förtryck. Personerna som medverkat i studien har upplevt någon slags förtryck från familjen. Skola, fritidsaktiviteter, vänskaper och levnadssätt har kontrollerats sedan ung ålder. Detta kommer att förklaras mer ingående genom studiens gång.

(6)

​​​ ​​

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION 1

1.1 Vad är heder? 2

1.2 Innebörden av hedersvåld och förtryck 2

1.3 Hedersvåld och förtryck i Sverige 4

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 4

2.1 Avgränsningar 5

2.2 Uppsatsdisposition 5

3. BAKGRUND 6

3.1 Fadime Sahindal 6

4. TIDIGARE FORSKNING 10

4.1 Patriarkala enklaver eller ingenmansland 10

4.2 Heder på liv och död 12

4.3 Hedersrelaterat våld och förtryck 13

4.4 Heder och samhälle 15

4.5 Hedersrelaterat våld i Sverige 16

4.6 Sammanfattande motivering av tidigare forskning 18

5. TEORETISKA PERSPEKTIV 19

5.1 Intersektionalitet 19

5.2 Socialt kapital 20

5.3 Symboliskt våld 21

6. METOD 22

6.1 Metodologisk Ansats 22

6.2 Urval 23

6.3 Datainsamling 24

6.3.1 Kontakt med intervjupersoner 24

6.3.2 Utformning och genomförande av intervju 24

6.3.3 Intervjupersoner 26

6.5 Dataanalys 26

6.5.1 Utskrift och kodning av material 26

6.6 Etiska överväganden 27

7. RESULTAT OCH ANALYS 28

7.1 Heder 28

7.1.1 Synen på hederskultur för de utsatta 28

7.1.2 Arbetet mot hederskultur och förtryck 30

7.2 Utsatthet 32

7.2.1 Hur började det? 32

(7)

​ ​

33 7.2.2 Att försvara sig mot sin familj

7.2.3 Den inre konflikten 35

7.3 Sociala Relationer 37

7.3.1 Omgivningen 37

7.3.2 Stödet 38

8. AVSLUTANDE DISKUSSION 40

8.1 Förslag för framtida forskning 42

9. KÄLLFÖRTECKNING 43

10. BILAGOR 46

10.1 Bilaga 1 46

10.1.1 Intervjuguide för nyckelperson 46

10.1.2 Intervjuguide för utsatta 46

10.2 Bilaga 2 48

(8)

​ ​

1. Introduktion

“För att varenda liten sak jag gör, är jag ute till exempel och tar upp en cigarett så kommer det att påverka dem. Det här med heder betyder väldigt mycket för dem, jag måste göra allt

som de säger. Jag har gjort så mycket skada, jag har trampat på de här människorna, jag har trampat på deras heder. Det här med heder det är det enda de har, det har jag ju tagit

från dem” - Fadime Sahindal (P3 Dokumentär 2019)

Den 21 januari 2002 kommer ett larm samtal in till polisen. En kvinna skriker förtvivlat “Min syster är död… min syster är död, min pappa har dödat min syster!”. Det är Songul Sahindal som har ringt in och Fadime, hennes syster, ligger död med ett skott i huvudet och ett i käken.

Det var tyvärr inte första gången det svenska samhället hört Fadimes namn. Hennes kamp för frihet hade pågått i flera år. Det var inte heller första gången en kvinna hade bragts om livet på grund av heder. Pela Atroshi hade år 1999 åkt till sitt hemland där hon blev skjuten till döds och begravdes i en namnlös grav. Detta på grund av att hon uttryckt att hon ville leva mer som sina svenska klasskompisar. Dessa fall har tyvärr inte tagit slut där även om man hade önskat det. Arash Ghorbani 2003, Abbas Rezai 2005,Tugba Tunc 2006, Du'a Khalil 2007, Aaasiyah Zubair 2009, Jian Subahi Aref 2010, Ramin Sherzai 2016 och många fler.

Att förlora sitt liv och sin familj för att kunna gå sin egen väg och leva det liv man strävar efter kan vara svårt. Många unga kvinnor idag som upplever hedersförtryck behöver ta det steget för att kunna leva sitt eget liv, fritt från regler och krav. När de går till skolan får de lära sig att de har rätten till sitt liv och rätten till sina drömmar. När de kliver in tillbaka till sitt hem så ändras denna verklighet till något annat. Nu måste de leva utefter familjens verklighet och övervakning. Begränsningar för kvinnan läggs fram och om hon inte sköter och beter sig kommer hon att bestraffas. Att bevara familjens heder ska vara prio ett för kvinnan och de olika kraven och reglerna som hon måste följa ser olika ut, men det handlar nästan alltid om deras sexualliv och beteende. Den kollektiva hedern och skammen kan bara förstås i gruppkulturen, där gruppens överlevnad placeras före den individuellt

självförverkligande. På grund av hedersrelaterat våld och förtryck lever allt för många människor idag under hot, våld och begränsningar. Hedersrelaterat våld och förtryck kan finns i många olika former, men utövas vanligtvis och sanktioneras kollektivt. Våld och

1

(9)

​ ​

förtryck kan manifesteras på många sätt - från att leva i enlighet med normerna och begränsningar och till att uppleva rent våld och allvarliga hot. Detta kan handla om

oförmågan att fritt få bestämma om sitt sociala liv, sina kläder eller att kunna få bestämma vem man väljer att älska (Socialstyrelsen, 2019).

1.1 Vad är heder?

Heder är ett begrepp som kan innebära många olika saker beroende på människors bakgrund och kultur. Heder i Sverige skiljer sig från hur andra kulturer och länder uppfattar heder. Till exempel i Sverige är heder en person som är ärlig och en god medborgare. Heder är något för andra länder relaterade till en kvinnas sexualitet och i många fall till hur kvinnan beter sig och agerar. Om en kvinna i en familj gör något som anses vara förbjudet kommer det att förstöra hela familjens ära och heder. En person kan alltså påverka hela familjens anseende och stabilitet beroende på vad personen väljer att göra med sin sexualitet eller hur den agerar och beter sig. I Sverige kritiseras även personer för sin sexualitet eller sexuella läggning men skillnaden ligger i att enbart personen i fråga blir kritserad för dess betende och inte hela familjen eller släkten (Jarl-Åberg, 2009).

Hederskulturen har inget att göra med någon religion, utan är relaterade till olika kulturer.

Vissa kvinnor med svensk bakgrund lever under våld. Skillnaden i denna typ av våld är att när en man slår sin partner motsätter sig samhället mot detta och anser detta beteende som oacceptabelt. När det handlar om hedersvåld är det inte den enskilda personen som utför våldet mot någon annan utan det är ett helt kollektiv som står bakom våldet (Jarl - Åberg, 2009). FN definierar heder som en del av den traditionella familjeideologin, som framlägger olika villkor för kvinnors sexualitet och deras familjeroller. Om en kvinna bryter mot dessa olika normer och villkor, som till exempel kan vara sex före äktenskapet eller en kärleks - eller sexuell relation med “fel” typ av människor, kan utvecklas till hot och våld, ibland till och med dödligt våld (NCK, 2010).

1.2 Innebörden av hedersvåld och förtryck

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som följer oss än idag. Detta trots att FNs mänskliga rättigheter ska gälla för alla individer. Alla människor ska ha samma rättigheter, fri vilja och värde oavsett etnisk bakgrund och andra omständigheter. Hedersrelaterat våld, förtryck samt mord är också en typer av våld som främst riktar sig mot kvinnor i majoritet (Kamali, 2005;Carbin, 2010).

2

(10)

Vi har under sent 1990-tal och under 2000-talet sett många exempel och tragiska händelser som grundar sig i just hederskultur. Hedersrelaterat våld är en form av systematisk kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter vilket även kallas för “Harmful Traditional Practices”.

Förutom hedersrelaterat våld inkluderar det också kvinnlig könsstympning, barn - och tvångsäktenskap. Genom globalisering och migration överförs många av dessa sedvänjor.

Motivationen är vanligtvis relaterad till det faktum att offrets beteende anses vara självständigt och individualistiskt, vilket strider mot det traditionella kollektivistiska konceptet om vad som är hedervärt beteende. Hedersrelaterat våld brukar oftast vara kollektivt planerade brott där vissa familjer och släktingar arbetar tillsammans för att bekämpa brott som de anser utgöra ett hot mot gruppens heder (Kriminalvården, 2015).

GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime), en ideell och sekulär organisation i Sverige som vänder sig till kvinnor och män som blir utsatta för hedersrelaterat våld, beskriver hederskultur som ett kulturellt mönster som begränsar människor från deras frihet och rättigheter, med familjens heder som motiv. De beskriver att i vissa kulturer är familjen den viktigaste delen i människors liv men även att det finns en rangordning inom själva familjen.

Männen är överlägsna och därav är deras värde och status beroende av familjens uppförande.

Kvinnans sexualitet är väldigt viktig för familjens heder och därav är det kvinnan som bär på mannens, men också familjens heder och ska se till att den är intakt (GAPF, 2019).

Hedersrelaterat våld och förtryck har sina rötter i kulturella uppfattningar om kön, makt och sexualitet. De begrepp som står i fokus för hederstänkandet är begrepp såsom oskuld och kyskhet, men också familjens rykte och anseende. Kontrollen sträcker sig från dagliga livsval i vardagen relaterade till klädval, sociala relationer och umgänge till olika livsval som till exempel arbete, utbildning och äktenskap. Det kan handla om flickor som måste åka hem direkt efter skolan, inte får delta i alla skolämnen eller inte får välja sina vänner. Det kan också innebära att pojkar träffar sina systrar i skolan varje dag eller unga män och kvinnor som inte får etablera kärleksrelationer eller sexuella relationer. Dessutom kan det även handla om ungdomar som tvingas gifta sig mot sin egen vilja med någon som är vald av deras familj eller släktingar (Länsstyrelsen Östergötland 2020, hederskultur.se).

3

(11)

1.3 Hedersvåld och förtryck i Sverige

Den svenska regeringen har skapat flera olika åtgärder för att motverka hedersrelaterade fall i Sverige genom att genomföra många utredningar och studier inom detta område. Definitionen av hedersrelaterat våld enligt regeringen baseras på kulturella uppfattningar om kön,

sexualitet och makt. Enligt denna definition menar regeringen att detta kan tyckas likna mäns våld mot kvinnor i intima och nära förhållanden.

En rapport som utfördes av Örebro Universitet fick i uppdrag av Stockholm stad, Göteborgs stad och Malmö stad att kartlägga omfattningen av det hedersrelaterade våldet och förtrycket ur ett intersektionellt perspektiv bland unga i Uppsala mellan åren 2017 och 2018

(Socialstyrelsen, 2019). Undersökningen inkluderar över 230 intervjuer och en enkät som 6002 ungdomar i årskurs 9 svarat på. Resultatet visar att i Göteborg är det mellan 8 och 13 procent unga som lever med hedersrelaterade normer och förtryck, i Stockholm är det 7 och 10 procent och i Malmö 9 och 20 procent (Socialstyrelsen, 2019). De övergripande resultaten indikerar att personer med olika etniska tillhörigheter, funktionsvariationer, sexuella

läggningar, åldrar och socioekonomisk status lever under normerna för våld och förtryck.

Dessutom visar det också att våld och förtryck är relaterat till heder. Många tror att

hedersvåld är att mörda kvinnor eller att kvinnor blir slagna men i själva fallet är det många andra faktorer som spelar roll. Människor som lever i en hederskultur har ingen rätt att bestämma sina egna liv (Socialstyrelsen, 2019).

Hedersvåld började uppmärksammas allt mer i svensk media under 2000-talet när Fadime Sahindal vågade öppna upp sig om den förtryck hon genomgått. När hon sedan blev mördad av sin egen pappa blev hennes fall, som inte var det första i Sverige, grunden till att de politiska debatterna om hedersmord drog igång.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med vår uppsats är att undersöka vad hederskultur innebär samt de utsatta kvinnornas upplevelse och hantering av det. Vi vill även undersöka hur hedersförtryck påverkar

kvinnornas sociala liv. Vi har valt att endast fokusera oss på kvinnor, då vi sett att det är allt fler kvinnor som utsätts för det genom de finns mycket tidigare relevant forskning som vi kan

4

(12)

​ ​​ ​

​ ​ ​ ​ ​

​ ​ ​

​ ​

fördjupa oss i, men också för att det är fler kvinnor som utsätts för det. Våra frågeställningar är:

● Vad innebär hederskultur för kvinnor som har erfarenhet av detta?

● Vilken roll spelar sociala relationer för kvinnor med erfarenhet av hederskultur?

2.1 Avgränsningar

Att bara kvinnor drabbas av hederskultur och dess problematik är långt ifrån sant men i denna studie har vi valt att avgränsa till bara kvinnor. Detta på grund av att den tidigare forskning vi läst och analyserat så är detta problem vanligare bland kvinnor och därav har vi avgränsat och fokuserat endast på kvinnor. I denna kvalitativa studie är kvinnorna i åldrarna mellan 20-30 i Stockholmsområdet vår utgångspunkt. Vi kan inte genom denna studie uttala oss för hela populationen eller för alla kvinnor som har upplevt hederskultur, men vi har försökt få en inblick i ämnet genom att fördjupa oss i just dessa kvinnors berättelser.

Fallet som drog igång Sveriges politiska debatt om hederskultur och våld var mordet på Fadime Sahindal. Fadimes fall har varit en grund i vår studie då det väckt mycket uppmärksamhet och diskussion i det svenska samhället, men det har också varit en utgångspunkt i många studier om just hedersrelaterade frågor.

Även begreppet heder är en viktig faktor i studien, men det är också ett ord som tolkas på många olika sätt. För att kunna få en helhetsbild och en bättre förståelse har vi läst artiklar som försökt förklara begreppet på olika sätt.

2.2 Uppsatsdisposition

Uppsatsen presenteras med inledande introduktion som förklarar begreppen heder,

hedersförtryck och hedersrelaterat våld, följt av ett bakgrundsavsnitt om Fadime Sahindal.

Därefter presenteras ett avsnitt om syfte och frågeställningar. Efter det presenteras tidigare forskning där olika vetenskapliga artiklar granskades som ansågs vara betydelsefulla och relevanta för uppsatsen. Därefter presenteras de teoretiska perspektiven och begreppen intersektionalitet, symboliskt våld och socialt kapital som använts för att kunna besvara de valda frågeställningarna. Vidare presenteras ett metodavsnitt i syfte till att beskriva den valda

5

(13)

​ ​

metodologiska ansatsen, urvalsförfarande, etiska överväganden samt datainsamling - och analys. Därefter presenteras det empiriskt insamlade materialet i ett resultat - och

analysavsnitt i syfte att besvara frågeställningarna. Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion som summerar resultatet. Även en vidare diskussion och slutsatser framförs i detta avsnitt. Detta är för att förklara uppsatsen frågeställningar och belysa de luckor som kan finnas för att bygga en bredare förståelse för ämnet.

3. Bakgrund

I detta kapitel presenteras en bakgrund och redogörelse för berättelsen om Fadime Sahindal och hennes kamp mot hedersvåldet och vad som hände dagen hon blev mördad av sin pappa.

Informationen som samlats till detta avsnitt har vi hämtat från P3 dokumentärer samt boken

“Du ska dö, en dokumentär berättelse om mordet på Fadime” skriven av Ulf Broberg och Leif Ericksson.

3.1 Fadime Sahindal

Den 21 januari 2002 mördades 26 - åriga Fadime Sahindal. Hon sköts ihjäl av sin pappa i hennes systers lägenhet i Uppsala. Innan Fadime miste sitt liv hade hedersmord inte fått den uppmärksamhet som krävdes i Sverige trots att flera andra tjejer mist sitt liv på grund av heder. Tusentals människor blandat med ministrar och kronprinsessan Victoria gick till hennes minnesstund i Uppsalas domkyrka. Fadimes fall blev tillslut det som väckte stor uppmärksamhet i media och hennes död skapade stor reaktion bland det svenska folket. Detta för att hedersrelaterat våld var ett nytt begrepp vid den tiden i Sverige. Det tydde dock inte på att mord med heder som motiv inte hade förekommit innan Fadime.

Fadime föddes 1975 i den kurdiska delen av Turkiet och var är ett av sex syskon.

Tillsammans med hennes fyra systrar, bror och mamma flyttade dem till Sverige 1983.

Hennes pappa hade flyttat till Sverige redan 1981. Fadime är då sju år gammal och börjar skolan. Genom hela hennes skolgång hade hon höga betyg och skötte sig fint. Men redan då hade förtrycket börjat. Pappan hade koll på hennes och hennes systrars schema samt tiden det skulle ta dem att komma hem från skolan. Detta för att dem inte skulle kunna göra något annat efter skolan utan bara gå hem. Att gå på olika aktiviteter, fika eller bara umgås med vänner var inte en möjlighet. Tjejer skulle lyda männen och inte säga emot. Dessa regler och

6

(14)

krav sattes bara på dem fem tjejerna i familjen och gällde inte deras bror. Men Fadime beskrivs som en modig tjej av sina systrar. Hon vågade tänja på gränserna lite mer än dem.

Hon kom hem lite senare än bestämt, gick ut på café och träffade sina vänner trots att hon förbjudits.

Fadime bestämmer sig för att gå på en datakurs och där träffar hon Patrik som är halv svensk och halv iranier. Dem blir kära i varandra, men vet att dem måste hålla deras förhållande hemligt. De träffades sällan ute för att inte råka träffa på fel personer. Efter en viss tid blev dem mindre försiktiga och glömde vad som stod på spel. En dag när dem var på väg till McDonalds träffade dem på Fadimes pappa och den stunden kom att förändra hela Fadimes liv. Rahmi som hennes pappa heter, blev rasande och han kallade henne för hora. Han spottade på henne och ville slå henne och då förstod Fadime att hon aldrig kunde åka hem igen.

Efter det väntade Fadime tills hennes pappa gick till jobbet för att åka hem med två poliser för att hämta sina tillhörigheter. Hemma var hennes mamma och lillasyster Songul. Fadime förklarar att hon då insåg att hennes mamma också vänt henne ryggen, vilket var väldigt svårt för Fadime att ta in.I en intervju uttryckte hon sig såhär:

“Det gjorde så ont i mig att se min mamma.. som burit mig i nio månader.. som har klätt mig.. som har gett mig kärlek.. hur hon bara kunde stöta bort mig sådär från sitt liv, som att

jag aldrig har funnits.. hon tittade på mig som att jag vore vem som helst.. som att jag vore en jävla hora.. Jag förstår inte hur man som mamma kan göra så mot sitt eget barn. Att en kultur kan vara så jävla stark… slita henne ifrån mig på det sättet. Jag ville bara att hon

skulle hålla om mig.” -Fadime i P3 Dokumentär

Patriks pappa som kom från Iran gick hem till Fadimes familj för att på det traditionella sättet be om hennes hand, vilket hennes familj med på. Dem skulle få gifta sig. När resten av släkten fick reda på detta ingrep dem och ville ha familjeråd. Hela släkten som var väldigt stor i Uppsala motsatte sig att Fadime skulle få gifta sig med Patrik. Den enda som faktiskt ville att det skulle ske var Rahmi hennes egen pappa. Han blev dock nedtystad av den motsägande delen av släkten som bestod av lika många kvinnor som män. Deras skäl i detta fall var om Fadime skulle få gifta sig med Patrik skulle alla tjejer i släkten sedan be om att få gifta sig med svenskar, och planen var att tjejerna skulle gifta sig med män från deras egna kultur. Det som också betonades under mötet var att det inte bara handlade om att Patrik var

7

(15)

svensk, utan att Fadime inte kunde tänka sig att ställa upp på att gifta sig med en kusin.

Familjen gav sitt besked till Fadime, men detta var inte ett besked hon tänkt acceptera. Hon fortsatte sin relation med Patrik men förstod snart att det inte var tryggt för henne att stanna kvar i Uppsala. Hon valde att flytta till Sundsvall men detta hindrade inte hennes familj från att fortsätta hota henne.

Detta ledde till att Fadime ställde sin pappa och bror inför rätten, trots att hon visste vad det kunde leda till. Hon var den första kvinnan i Europa som gjorde detta offentligt och ville visa för samhället att dessa problem fanns. Hennes pappa och bror stod i rätten åtalade för olaga hot, och brodern erkände ganska direkt. Under lunchpausen får brodern syn på Fadime och kallar henne för bland annat hora, men fortsätter också att hota henne. Detta leder till att han direkt efter rättegången grips för övergrepp i rättssak, men han och pappan blir även dömda för olaga hot.

I väntan på en till rättegång mot hennes bror, ska Fadime och Patrik flytta ihop. I samband med flytten hamnar Patrik i en bilolycka och avlider. Det ofattbara har hänt och Fadime står där helt ensam. Den enda personen hon haft kvar är nu borta. En vecka efter dödsfallet är Fadime i Uppsala hos sin advokat för att diskutera kommande rättegång, efter samtalet beger hon sig ut i Uppsala. På busstorget i Uppsala står hennes bror som släpps från häktet, detta ger honom tillfälle att slänga sig över Fadime och misshandla henne ganska brutalt på öppen gata. Fadime körs därefter med ambulans till sjukhus. Därefter är det återigen dags för

rättegång mot Fadimes bror, för övergrepp i rättssak men också för misshandeln. Trots att han bara var 17 år vid den tiden dömdes han till fängelse, men hade familjens stöd under hela rättegången. Det var under andra rättegången man förstod att detta var väldigt allvarligt och man tog Fadimes ord på största allvar.

Efter rättegångarna flyttar Fadime till Östersund för att studera på socionomprogrammet. Hon försöker att gå vidare med sitt liv. Fadime kontaktar då gamla vänner och kusiner, men höll också kontakten med hennes advokat som var oerhört orolig för henne. Han försökte bland annat söka stipendier så hon kunde studera utomlands, han ville få ut henne från landet och från familjen. Men Fadime valde att stanna och studera för att kunna jobba med och hjälpa andra flickor som blivit utsatta som henne. Under sommaren bjöd Nalin Pekgul hem Fadime till sin familj, Nalin var under den tiden socialdemokratisk riksdagsledamot. Nalin kommer från en annan typ av kurdisk familj, exakta motsatsen till Fadimes familj. Under hennes

8

(16)

vistelse hos familjen Pekgul lägger Fadime märke till en tavla som de har i hemmet och frågar vem det är. Tavlan Fadime frågar om är Mustafa Barzani, en av Kurdistans största och kändaste ledare. Nalin berättar då att hon och hennes familj blev ganska chockade över att Fadime inte visste vem det var, men insåg ganska snabbt att Sahindal familjen inte gett sina barn någon typ av kunskap om kurdisk historia men bara valt ut de värsta delarna, som kontrollen mot tjejer. Det var enligt dem kultur.

Trots allt detta hittade hennes familj olika sätt att fortsätta trakassera och hota Fadime, men det stoppade inte hennes saknad av hennes systrar och mamma. Familjen Pekgul kontaktade då familjen Sahindal för att åka dit så Fadime kunde få se sin mamma och sina systrar.

Samtidigt försökte familjen Pekgul övertala hennes pappa om att låta Fadime vara så hon kunde få hålla kontakten med systrarna. Detta gick hennes pappa inte med på direkt, utan han hade två krav. Fadime skulle sluta ställa upp i media och hon skulle aldrig mer visa sig i Uppsala. Hon var död för sin familj, och om hon gick med på detta skulle dem låta henne vara. Detta går Fadime inte med på. Hon kunde inte sluta åka till Uppsala, eftersom hon saknade sin mamma och sina systrar för mycket.

Den 20 november 2001 håller Fadime ett tal på ett seminarium mot hedersrelaterat våld. De som är bjudna är politiker, personer som jobbar i skolor och inom socialtjänsten, det vill säga folk som Fadime ansåg kunde göra skillnad och hjälpa tjejer i liknande situationer.

Efter detta ställde Fadime aldrig mer upp i media, för att hon någonstans hoppades att hon någon gång skulle kunna bli sams med sin familj. Efter allt detta flyttade Fadime ihop med en tjejkompis som hon kommit väldigt nära, och det verkade som att allt hade lugnat ner sig.

Fadime skulle åka till Kenya för att göra sin avslutande praktik, hon skulle vara borta sex månader. Den 20 januari 2002 tar hon sin stora resväska och sätter sig på ett tåg mot Uppsala för att träffa sina systrar och mamma för en sista gång innan sin resa. Fadime ska hem till systern Songul, och hennes mamma och syster ska också åka dit. Songul ringer sin mamma för att berätta att Fadime ska dit, men det är brodern som svarar. Songul och mamman pratar i koder för att resterande familj inte ska förstå att Fadime ska åka till Uppsala. Fadime och hennes mamma träffas den kvällen hemma hos Songul. De kramar om varandra. Medans dem väntade på att hennes yngsta syster ska komma hem från träningen berättar Fadime glatt om sin resa.

9

(17)

​ ​ ​

​ ​

​ ​

En stund senare knackar det på dörren. Dem tror att det är den yngsta systern som kommit, men Songul kollar genom kikhålet ändå. Där står Rahmi och Fadime tycker synd om sin pappa. Hon erbjuder sig att gömma sig under sängen så han kan få komma in, men det vågar inte de andra. Efter en stund blir det tyst, och Fadime ska bege sig därifrån. Men när hon öppnar dörren står hennes pappa där. Han tar fram sin pistol, tar tag i hennes hår och skjuter henne till döds. Bara några timmar senare är Rahmi anhållen och erkänner sitt brott. Hans motiv var att Fadime hade gjort förfärliga saker mot sin familj och att Fadime var ett problem, men nu var problemet borta. (Broberg & Ericksson : 2017)

4. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning kring hederskultur, våld och förtryck. Den tidigare forskning som presenteras anses vara relevanta för studiens ämne.

Idag finns det allt fler vetenskapliga studier om hedersrelaterade frågor och hedersförtryck och hur detta påverkar kvinnor som lever under hederskultur. Samtliga artiklar vi använt oss av i denna studie har vi hittat med hjälp av Söder- och Google Scholar. I detta avsnitt

presenteras fem studier. Den första är rapporten Patriarkala enklaver eller ingenmansland av Paulina de los Reyes (2003) som beskriver och analyserar situationer som uppstår för flickor och kvinnor med invandrarbakgrund som kontrolleras av våld och hot från sina egna familjer och även släktingar. Den andra studien är Åsa Eldén (2004) doktorsavhandling, Heder på liv och död som fokuserar på tre huvudbegrepp: rykte, oskuld och heder. Den tredje studien är Kriminalvårdens (2015) rapport hedersrelaterat våld och förtryck och den fjärde är rapporten Heder och samhälle ((Baianstovu m fl, 2019) som kartlägger omfattningen och karaktären av hedersförtryck och våld i Stockholm, Göteborg och Malmö utifrån ett intersektionellt

perspektiv. Den sista studien är den vetenskapliga artikeln “Honor based violence in Sweden – Norms of Honor and Chastity”av Björktomta (2019) som grundar sig i en kvalitativ

undersökning av hedersrelaterad våld i hemmet.

4.1 Patriarkala enklaver eller ingenmansland

Paulina de los Reyes (2003) belyser i sin rapport att flickor och kvinnor som upplever våld och hot av sina familjer befinner sig i ett så kallat “institutionellt ingenmansland” där

10

(18)

kontrollerande föräldrar som utövar våld neutraliseras av samhällets egna uppfattningar om andra människors kulturer. Detta leder till en generalisering och passiva attityder till

övergrepp mot kvinnor och flickor. De los Reyes framför att det finns en tydlig aspekt i detta problem och det är att både flickorna och föräldrarna kännetecknas som kulturella, etniska och religiösa avvikelser i det svenska samhället. Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka och analysera situationer som uppstår för flickor och kvinnor med

invandrarbakgrund som kontrolleras av våld och hot från sina egna familjer och även släktingar. Det framtagna empiriska materialet är intervjuer med flickor och kvinnor, intervjuer med personal på kvinnojourer och andra personer som på något sätt har kommit i kontakt med flickor och unga kvinnor som har utsatts för hot och våld. Ett annat empiriskt underlag som rapporten omfattar är svar från en enkätundersökning som utfördes av Integrationsverket i samarbete med Rikspolisstyrelsen.

I uppdrag av Integrationsverket tillsammans med andra myndigheter ville de genom denna rapport få fram olika metoder och åtgärder som kan förebygga olika konflikter som kan uppstå mellan individen och familjen där orsakerna till de olika konflikterna beror på patriarkala normer. De los Reyes belyser i sin rapport att familjer med invandrarbakgrund normaliseras och klassificeras som patriarkala av samhället, vilket bidrar till att deras döttrar ses som offer. När detta sker är risken stor för ett schablonmässigt bemötande, vilket ökar risken för felaktiga åtgärder. Schablonmässigt innebär att något ses som stereotypiskt eller traditionellt. De los Reyes menar att dessa schabloner bidrar till ett hinder och en svårighet att försöka förstå och motverka särskilda mönster av förtryck. Flickorna som har intervjuats är mycket unga och många av de har blivit utsatta för både hot och misshandel av både föräldrar och släktingar. På grund av detta blir kvinnojourerna mycket begränsade eftersom flickorna bör vara över arton år för att kunna erbjudas ett skyddat boende.

Resultatet i De los Reyes (2003) rapport visar främst att de flickor och kvinnor som väljer att söka hjälp har fått utså för misshandel och hot under en väldigt lång tid. Förutom själva hoten och misshandeln, upplevde de även en rad olika känslor som rädsla, smärta, ångest och koncentrationssvårigheter. Det är inte något ovanligt. Flickorna fick även utstå olika kränkningar från familjen men också ett långvarigt förtryck och hot. Flickornas andra familjemedlemmar kan även utsättas för misshandeln och detta är även en orsak till att de känner att de måste fly ifrån sin egna familj. Kontrollen över flickorna börjar ofta redan i tidig ålder från föräldrarna, och oftast av pappan. Enligt flickorna och kvinnorna menar de att

11

(19)

föräldrarna känner en viss oro för att de ska ses som dåliga. Om de inte lyder, och således bryter föräldrarnas krav och regler, blir de bestraffade och hela familjens anseende påverkas av hur flickorna och kvinnorna beter sig. På grund av detta behöver föräldrarna och oftast pappan ha kontroll över döttrarnas beteende, och över vad de gör.

Dessa hot och förtryck som de utsatta går igenom belyser De los Reyes har sin grund i ett komplext maktspel. I detta fall är gränserna mellan vad som är tillåtet och icke tillåtet mycket tydliga. Många av dessa familjer som består av potentiella dödshot så finns det även en familjerelation som är fylld av kärlek och lojalitet. Konsekvensen av detta gör att de drabbade kan känna en enorm känslomässig dubbelhet som gör det svårt för flickor och kvinnor att motstå och ifrågasätta förövarnas beteenden. Relationen som de utsatta har för familjen spelar en stor roll i detta problemet. Något som bör framföras menar De los Reyes är att det är många andra familje och släktmedlemmar som är inblandade i hoten och misshandeln och detta brukar vara bröder, far- och morbröder.När Fadime mördades uppkom det en stor debatt som ledde till att “hedersrelaterade” brott definierades utifrån en kulturell aspekt. De los Reyes (2003) belyser att detta är problematiskt eftersom denna debatt ska inte enbart handla och förklara “hedersrelaterade” brott utifrån ett kulturellt perspektiv utan hon menar att kulturer också kännetecknas av en könsmaktsordning.

4.2 Heder på liv och död

Åsa Eldéns (2004) övergripande syfte med sin doktorsavhandling är att analysera den rättsliga behandlingen av mordet på Sara som mördades vintern 1996. Det största fokuset i analysen är bakgrunden till förövarnas liv, handling och offrets beteende och erfarenheter.

Som är relaterade till myndigheternas och rättsväsendets agerande och tolkningar av detta hedersmord. Hon nämner även Fadimes fall som blev ett stort mediauppståndelse där en rad olika politiska debatter och åtgärder för hedersmord och förtryck började existera. Eldén berättar i sin avhandling att förr var hedersmord främmande och exotiskt i det svenska samhället. Denna uppfattning har ändrats där man tar begreppet på större allvar.

Studiens empiriska underlag grundar sig på tio intervjuer med kvinnor som upplevt

hedersförtryck. Eldén (2004) belyser hur kultur skapas i förhållande till kvinnornas liv och argumenterar för att morden på Sara och Fadime har ett likadant samband. Detta samband menar hon är, att män som ett kollektiv har familjens heder som ett motiv för att utföra olika

12

(20)

former av våld och kontroll som har på olika sätt begränsat kvinnan i familjen. Där de sedan valt att mörda henne för familjens anseende då hon har brutit mot de regler och krav som finns inom familjen.

Eldén (2004) framför att den kulturella bakgrunden av heder är som en förklarande ram där individuellt beteende och kollektivets heder inte är åtskilda. Hon menar att vi kollektivt kan etablera olika betydelser alltifrån familj, släktingar eller bredare tillhörigheter som till exempel kultur. Den manliga hedern menar Elden är ansluten till kvinnans beteende och handlingar. Om en kvinna beter sig på ett sätt som andra kan tolka som “fel” eller

“opassande” drar hon då skam över hela kollektivet, där hon nu behöver bestraffas för att inte fortsätta skada kollektivets heder. Detta innebär alltså att kollektiv heder har olika betydelse för männen och för kvinnorna. Ifall kvinnans rykte är dåligt och om hon bryter mot de regler och krav som finns kan de handla om en fråga om liv eller död. Elden (2004) lyfter fram att denna skillnad mellan att skapa en könsidentitet utifrån andras åsikter om vad som är en

“rätt” eller “fel” kvinna är avgörande för själva ryktet och hedern. Det som spelar roll är hur kvinnan lyckas dölja ett olämpligt beteende och istället visa upp ett felfritt beteende för allmänheten.

4.3 Hedersrelaterat våld och förtryck

I Kriminalvårdens (2015) rapport om hedersrelaterat våld och förtryck fördjupar de sig i vad dessa begrepp egentligen betyder, men jämför dem också med våld i nära relationer för att ge en klarare bild. I rapporten belyses också ett flertal gånger att hederskultur och våld inte är kopplat till någon specifik kultur, religion eller folkgrupp. Kriminalvårdens (2015) rapport skriver att det egentligen rör sig om system byggt av normer och värderingar som även kan utövas i icke-religiösa sammanhang. De menar också att hederskultur och våld utövas vart som helst i världen men är mest förekommande i länder som ligger i Mellanöstern,

Nordafrika, Centralasien, Indien men också bland romer.

I dessa länder är familjen oftast kärnan i samhället och är oftast hierarkiskt konstruerade efter kön och ålder. De unga är alltså underordnade de äldre och kvinnorna är underordnade männen. Familjens status och värde i samhället baseras starkt på deras heder, som oftast bärs av kvinnorna i familjen. Detta menar kriminalvården beror på en svag statsbildning, eftersom individerna blir tvungna att kompensera för den svaga statsbildningen genom att stärka

13

(21)

tillhörigheten till kollektivet som i detta fall blir släkten vilket resulterar i lojalitet, skydd och stöd. Detta i sin tur leder till att individens livsval blir avgörande för familjen/släktens rykte, då individen ses som en del av ett större kollektiv. Enligt rapporten (2015) beskrivs begreppet heder som “Heder betyder i dessa sammanhang anseende, ära, aktning eller respekt och ger social ställning eller rang i den egna gruppen. En individs heder fastställs med andra ord dels med hänvisning till dennes eget rykte, dels i förhållande till familjen och släktens rykte”

(Kriminalvården 2015, s.13).

Kriminalvården (2015) menar också att heder kan betraktas som ett typ av socialt kapital i samhällen där staten inte lyckas ge ett pålitligt trygghetssystem. Genom att vara inräknad dessa grupper eller klaner har man rättigheter men också skyldigheter. Skulle man inte följa dessa skyldigheter är risken stor att man blir utstött och förlorar dem privilegier som också medföljer när man är en del av gruppen. Därför ska individer i dessa grupper inte sätta sig själv i situationer där gruppens rykte sätts på spel då de kan leda till att hedern förloras.

Hedern kan återställas med hjälp av bestraffning, kontroll eller bortstötning av individen som satt gruppens heder på spel. De belyser också att heder och dessa normer/värderingar är olika i olika länder och kulturer men också att det kan förändras.

I flesta fall är det mannen som besitter hedern, men kvinnan ses som den som bär på hela familjens och mannens heder. Man behöver då skilja på dessa två olika typer av heder, mannen kan öka sin heder genom ekonomiska framgångar, vara pålitlig, generös och ärlig.

Men hans heder berikas även genom att hans familj visar honom respekt och att kvinnorna i familjen beter sig hederligt, och genom att utföra sina hushållsuppgifter väl. Kvinnans heder hänger på att kvinnans sexualitet skyddas och hennes “renhet”. På grund av detta är inte mannens heder endast knuten till hans eget beteende utan även kvinnans beteende, oskuld samt sexualitet har också en stor påverkan. Skulle någon inleda ett förhållande med dessa kvinnor utan familj faderns godkännande mister familjen men främst männen sin heder. För att kunna återta den förlorade hedern måste personerna i fråga bestraffas. Bestraffningarna kan vara fysiska men också psykiska, det kan vara allt från kränkningar, nedvärderande behandling, isolering och utfrysning. Det fysiska kan vara mord eller att driva individen till självmord, könsstympning, misshandel men också tvångsäktenskap.

14

(22)

4.4 Heder och samhälle

I denna kvalitativa rapport av Baianstovu, Strid, Cinthio, Särnstedt och Enelo (2019) har man genom 6002 enkäter och 95 intervjuer undersökt omfattningen och karaktären av

hedersförtryck och våld i Stockholm, Göteborg och Malmö utifrån ett intersektionellt perspektiv. Studien visar att individer med olika sexuella läggningar, ålder, etniska

tillhörigheter, könsöverskridande identiteter eller olika religiösa tillhörigheter är mer troliga att leva under våldsamma omständigheter på grund av de normer som begränsar men också förtrycker dem. Många av dessa individer är inte redo att söka efter det stöd och den hjälp dem är i behov av många gånger eftersom dem inte anser det nödvändigt. De är också ofta rädda för att skada eller förlora sina familjer, att de inte ska bli förstådda eller för att deras tidigare erfarenheter inte varit bra.

Syftet med studien är också att belysa och sprida mer kunskap om ämnet hedersrelaterat förtryck. Mallen som skapats för att kunna känna igen utsatta präglas av bilden att det är unga heterosexuella flickor som blir utsatta, vilket leder till bland att annat att hbtq-personer, pojkar/män och funktionsnedsatta ofta inte identifieras eftersom de inte passar in i “mallen”. I studien presenteras även vilka som blir utsatta för hedersförtryck men också vilka som utövar det.

Intersektionalitet grundar sig i en teoretisk insikt att kön samverkar med andra ojämlikheter som etniska ojämlikheter, trosuppfattning, religion, sexuell läggning, ålder och

funktionsnedsättning. Forskarna har genom tidigare forskning, regeringens definition samt den kvalitativa studien som utförts definierat hederskultur där kvinnors sexualitet är kärnan i hederskontext. Kärnan i männens fall är dock annorlunda, eftersom de förväntas hålla koll på kvinnorna i sin omgivning, vara heterosexuella och hitta en kvinna som är oskuld när dem ska gifta sig. Detta visar att heder för respektive kön är olika och kan inte definieras på samma sätt (Baianstovu m.fl., 2019).

De ungdomar som lever under hedersförtryck lider oftast av att dem är begränsade inom flera olika fält, såsom relationer, vardagsaktiviteter och vilka vänner dem får ha. Det har också påvisats att ungdomar som lever under hedersförtryck och utsätts för våld (psykiskt och

15

(23)

fysiskt) med stor sannolikhet själva kommer utsätta andra för våld. Men man kan även se att dessa tendenser är vanligare bland männen som är förtryckta. Rapporten (Baianstovu m.fl., 2019) har också påvisat att det är kvinnorna som är mest drabbade av oskuldsnormen och hennes vardagsliv kan begränsas genom att hon förbjuds att delta i skolaktiviteter,

fritidsaktiviteter och bli kontrollerade på sociala medier.

4.5 Hedersrelaterat våld i Sverige

Denna studie av Björktomta (2019) grundar sig i en kvalitativ undersökning som undersöker hedersrelaterad våld i hemmet genom intervjuer med unga kvinnor i åldrarna 16 - 20 år som har föräldrar som inte är födda i Sverige. Författaren vill undersöka vilka olika typer av våld som finns och hur de samverkar med varandra och även ser på olika likheter och skillnader som finns med icke - hedersrelaterat våld. Kvinnorna i studien berättar att de levde med begränsningar över deras sociala liv och även sin sexualitet där de levde under ständig kontroll av sina föräldrar.

Det teoretiska tillvägagångssättet som användes i studien var Bourdieus teori om symboliskt våld. Kvinnorna levde med patriarkala familjer där familjens normer skulle följas till fullo och det fanns många krav på kvinnan som handlade mycket om hennes sexualitet. Det finns många kopplingar mellan begränsningar de upplevde och deras sårbarhet för olika former av våld. De berättar även om deras emotionella band de har med deras far i de flesta fallen.

Författaren skriver att kvinnornas handlingar påverkas oavsett om de blev misshandlade fysiskt eller inte. Studien framför att hedersbrott har blivit ett globalt problem där ungefär 5000 kvinnor och barn mördas varje år.

Heder spelar en väldigt stor roll i familjens liv och individens egna värde inkluderar även hela familjens, allt man gör kommer eventuellt påverka hela familjens heder både om hon uppför sig omoraliskt. Artikeln vill belysa hur även icke våldsamt kontrollerande beteende kan påverka barns och unga kvinnors mående och beteende.

Resultatet i studien visar att kvinnornas fäder begränsade och kontrollerade dem på olika sätt, såväl deras frihet som att göra olika saker. Kvinnor och flickor som lever under

16

(24)

hedersrelaterat våld hemma beskrivs vara under en väldigt komplex situation med många extremt svåra problem.

Studien visar att denna grupp har ett större behov av stöd vid vardagliga aktiviteter och för att kunna bygga upp nya sociala nätverk som ersätter förlusten av familjen man förlorat. Många av flickorna och kvinnorna känner att de står inför många hinder som hindrar dem från att söka hjälp eftersom de känner sig ensamma och separerade från omvärlden angående deras problem. Av den anledningen känner de flesta en rädsla att bli förnekade av deras familj om någon annan utanför hemmet får veta om våldet som sker bland stängda dörrar. Många av de deltagande känner sig beroende av deras familjer där de bygger starka känslomässiga band mellan deras familjemedlemmar trots att det uppstår våld i hemmet, vilket gör det svårare för dem att handskas med sina upplevelser av våld både fysisk och psykiskt och att kunna lämna denna familjesituation på grund av dessa känslomässiga band de har med familjen. De

befinner sig i en väldigt sårbar situation och många upplever många psykosomatiska symtom.

Björktomta belyser att det inte finns många studier som tar upp förståelsen för hur

hedersrelaterat våld påverkar unga kvinnors liv. Hon använder Bourdieus teori om symboliskt våld och habitus som ett sätt att förklara hur manlig dominans kan produceras och

reproduceras till följd av normer, symboler, kommunikation men också genom känslor och kroppsspråk. Begreppen är centrala för att kunna förstå helheten hur dessa normer och värderingar överförs från den äldre generationen till den yngre.

Författaren menar att Bourdieus definitionen av symboliskt våld är en form av mjuk och obemärkt typ av våld. Våld handlar inte enbart om fysiskt våld utan det kan även handla om andra taktiker som är ämnade för att skrämma, förnedra, isolera och kontrollera. Genom att använda Bourdieus begrepp i studien har man kunnat förstå hur dominans skapas och upprätthålls genom känslor som skapas mellan offret och förövaren. Resultatet av studien visar att det finns tydliga hierarkier inom familjer och kön och generations roller. Dessutom visar resultat att det finns en stark kontroll över kvinnans sexualiet och hur hennes kyskhet bär hela familjens anseende. Symboliskt våld kan förklaras i förhållande till kvinnornas berättelser om deras fars tysta ilska, arga blick eller genom utfrysning mot döttrarna. Utöver det kan symboliskt våld även få dottern att känna skuld eller skam. Denna förståelse bidrar till hur icke våldsamt kontrollerande kan påverka unga flickor och kvinnors

handlingsutrymme.

17

(25)

4.6 Sammanfattande motivering av tidigare forskning

Den tidigare forskningen vi valt har gett oss olika perspektiv på begreppet heder men det har även visat att sammanfattningen och resultaten i samtliga rapporter ofta är detsamma. Kärnan i hedersförtryck/-kultur är beteenden som anses vara fel, sexualitet men också familjens kontroll. Familjens rykte skyddas till högsta grad, och om någon i familjen mot förmodan skulle agera på ett sätt som anses förstöra familjens rykte måste det åtgärdas. Att återvinna sin heder baseras oftast på något slags typ av våld och det kan vara allt från psykiskt våld, misshandel, att bli utstött från familjen och i värsta fall bli bragd om livet (Eldén 2001).

Björktomta (2019) nämner också att familjens rykte och anseende har en stor betydelse.

Individens individuella handlingar menar Björktomta har en påverkan på hela familjen.

Björktomta (2019) samt Kriminalvården (2015) anser att det icke våldsamma kontrollerandet påverkar kvinnornas mående samt beteende.

Kriminalvårdens (2015) rapport belyser främst att det är kvinnan som bär på hela familjens och mannens heder. Därför är det hennes ansvar att hålla hedern intakt där hon beter sig hederligt. Rapporten framför att de ungdomar som lever under hedersförtryck är ofta begränsade inom flera olika sociala områden såsom relationer och vardagsaktiviteter.

En annan viktigt aspekt inom detta område som vi funnit i den tidigare forskningen från Kriminalvårdens rapport (2015) är att många kvinnor känner sig inte redo att söka efter hjälp som de egentligen behöver. Detta på grund av att de inte vill såra eller förlora deras familjer.

Andra anledningar kan också vara att de är rädda för att inte bli förstådda samt för att deras tidigare erfarenheter inte varit bra.

Vi tyckte att dessa studier ger flera olika perspektiv och beskrivningar på ämnet vi valt att fördjupa oss i, eftersom hedersfrågor är väldigt komplext och kan vara väldigt annorlunda i olika situationer och familjer. Vi vill med denna studie upplysa fler människor kring detta ämne som vi anser vara viktigt. Genom att belysa ämnet och sprida kunskap anser vi att fler individer engagerar sig i denna samhällsdiskussion. I samband med sökandet efter tidigare studier insåg vi att sociala relationer inte uppmärksammats därför hoppas vi att denna studie kan bidra med nya kunskapsluckor. Detta är ett ämne som ligger oss varmt om hjärtat och vi hoppas på att få kunna bidra ännu mer i framtida forskningar.

18

(26)

5. Teoretiska perspektiv

För att analysera materialet används tre stycken olika teoretiska perspektiv och i detta kapitel presenteras en redogörelse för dessa teoretiska perspektiv: intersektionalitet, socialt kapital och symboliskt våld.

5.1 Intersektionalitet

Det intersektionella perspektivet skapades av juridisk professor Kimberle Crenshaw (1991) i artikeln “Mapping the Margins: Intersectionality, Identify Politics and Violence Against Women of Color” (Baianstovu m.fl., 2019). Begreppet ingår i ett brett kunskapsfält som både är ett samhällsvetenskapligt och sociologiskt perspektiv som kan definieras på flera olika sätt och användas inom många olika fält och kategorier. Det används som ett sätt att kunna förklara och skapa kunskap om mänskliga förhållanden. Intersektionalitet är ett redskap för att förstå hur maktstrukturer interagerar och hur de synliggörs i samhället genom olika lagar och normer. Det intersektionella begreppet visar hur maktfördelningen kan förstås baserat på olika samverkande strukturer som kön, ålder, klass, hudfärg etc.

Kärnan i att förstå intersektionalitet är att behandla makt som en flerdimensionell struktur trots dess komplexitet, där makt förstås som något rörligt och kan bildas och omfördelas på olika plan (Intersektionellt perspektiv på våld i nära relationer). En individ som utsätts för förtryck kan vara kvinna, fattig, ung och muslim. Intersektionaliteten handlar om att kunna se hur dessa ovanstående faktorer påverkar våldet och dess konsekvenser. Det handlar om att ha en förståelse för att det stöd och den hjälp som funkar för en etnisk svensk, högutbildad man förmodligen inte kommer funka för en kvinna med arabisk påbrå som inte har någon

utbildning alls.

Om vi analyserar hedersrelaterat våld och förtryck utifrån ett intersektionellt perspektiv kan vi förbättra vår förmåga att tydligt se hur komplexa människorelationer är och dess

flerdimensionella dynamik. Men det är också ett verktyg som hjälper oss analysera hur makten utspelar sig i olika situationer i skilda sammanhang. Detta på grund av att begreppet intersektionalitet är knutet till ett maktbegrepp som baseras på förmodan att under- och överordnade alltid finns i människorelationer (Baianstovu m.fl., 2019).

19

(27)

Maktrelationerna skapas interaktivt genom de flerdimensionella konstruktionerna av

identiteter och kategorier som kön, ras, klass, religion, etnicitet, ålder och sexualitet. Därav är makt en mänsklig resurs som finns i alla typer av interaktioner och samspel mellan individer och grupper i samhället, men vem som är under - och överordnad är inte givet. Individens position i dessa två kategorier kan betraktas som olika beroende på vilka situationer och sammanhang de befinner sig i. Ett exempel kan vara att en kvinna som är muslim och

outbildad kan betraktas som underordnad på sin arbetsplats men hemma med sina barn anses hon som överordnad.

Att studera eller fördjupa sig i ett ämne med ett intersektionellt perspektiv innebär att man måste bekänna och förtydliga att dessa olika kategorier och identiteter har en betydelse men också att dem inte alltid betyder och är detsamma i olika situationer. En anledning till att ett intersektionellt perspektiv kan bli komplicerat att använda kan tillexempel vara människans olika uppfattningar om t.ex kön, sexualtitet och ålder som oftast sitter i individens egna värderingar (Baianstovu m.fl., 2019).

Det intersektionella perspektivet anser vi vara relevant för studien eftersom dessa kvinnor diskrimineras på olika plan som till exempel ålder, etnisk bakgrund, kön och sexualitet. Detta perspektiv kan bidra med en förståelse kring hur dessa kategorier samspelas i sin kamp för sina rättigheter.

5.2 Socialt kapital

Bourdieus (1986) kapitalteori består av fyra olika pelare, det ekonomiska kapitalet, sociala kapitalet, kulturella kapitalet och det symboliska kapitalet. Dessa former av kapital skapar olika förutsättningar för individer med olika livsstilar och maktpositioner i samhället. Det sociala kapitalet består av nätverk av kontakter som man ofta också ärver från föräldrar.

Bourdieu menar att det sociala kapitalet är olika typer av resurser som människor kan erhålla genom att vara “medlemmar” i olika sociala nätverk och organisationer. Det kan bestå av familj och ett nätverk där någon typ av utbyte sker mellan medlemmarna. Det sociala kapitalet består då kortfattat av nätverk som är varaktiga. Detta leder i sin tur att personerna inom nätverket får ett slags band. Bourdieu definierar begreppet socialt kapital som de

20

(28)

​ ​

faktiska och potentiella resurser som är kopplade till det varaktiga nätverket eller tillhörighet i en grupp som genom det kollektiva ägda kapitalet (Bourdieu 1986: 248-249).

Människor har oftast redan sedan födseln ett grundkapital som de växer upp med. Släkt eller familj som är välkända och respekterade i lokalsamhället gör att de har ett förtroende för varandra. Ett exempel på detta tar Bengt Starrin (2011) upp i sin bok Socialt kapital i ett välfärdsperspektiv där han berättar om en jordbrukare som skadas allvarligt och har själv inte förmågan att driva sin gård under ett år. Men istället för att låta hans verksamhet upphöra gick grannskapet ihop och gemensamt turades om att hjälpa till och ansvara för gården (Starrin 2011: 23).

Bourdieus teori om socialt kapital anser vi vara väsentlig för studien genom två olika

perspektiv, männens nätverk som ger dem stöd och status vilket hjälper dem att utföra dessa förtryck. Men också kvinnornas sociala relationer och hur de påverkas av förtrycket.

5.3 Symboliskt våld

I familjer där heder har en stor betydelse har familjemedlemmarnas könsidentitet ofta fastställts. På grund av att männen för det mesta har tillgång till det sociala nätverket begränsas kvinnorna automatiskt. Detta i sin tur leder till att kvinnorna i detta fall anpassar sitt beteende, sitt umgänge och sina livsval efter familjen men främst mannens önskemål.

Detta betyder att den överordnade som i detta fall är mannen åstadkommer sitt sociala värde genom att värdera sig själv gentemot kvinnan. Syftet med symboliskt våld är att underkasta sig den som är överordnad, det är en form av makt mot känslor som uppskattning och respekt men också skuld, skamkänsla och förolämpning. De som blir utsatta för symboliskt våld är ofta omedvetna men i vissa fall finns det personer som medvetet upprätthåller det genom att hålla tyst och accepterar den påtvingade känslan. Bourdieu (1999) menar att det symboliska våldet sitter djupt inristad i de underordnade på grund av det dem gått igenom men också deras släktskapsrelationer, och att medvetet frigöra sig inte är möjligt genom bara möda och önskan. Att befria sig från det symboliska våldet kan leda till att personen blir utesluten från dess strukturer och även sig själv vilket kan vara påtaglig eftersom personen i fråga ofta känner kärlek, respekt och lojalitet då dessa känslor är djupt inristade (Bourdieu 1999).

21

(29)

Anledningen till valet av symboliskt våld hjälper oss att kunna förstå kvinnors psykiska förtryck samt hur makthierarkin mellan familjen och kvinnan uppstår.

6. Metod

Detta kapitel syftar till att redovisa metod, metodologisk ansats, urval, datainsamling och - analys och etiska överväganden.

Syftet med studien är att närma sig och kunna förstå kvinnors egna erfarenhet av hederskultur och deras egna uppfattning av hedersrelaterade frågor. Dessutom förstå vilken roll detta har haft för deras egna sociala relationer. Av den anledningen har vi valt att använda oss av en lämplig metod som vi anser passa vårt huvudsakliga syfte och våra frågeställningar.

Uppsatsen kommer att baseras på en kvalitativ metod där tillvägagångssättet är intervjuer. Att använda kvalitativa intervjuer är det perfekta instrumentet för att fånga de deltagandes olika berättelser och upplevelser på ett bredare spektrum och djupare plan. Aspers (2011) lyfter fram att den kvalitativa metoden är den ideala metoden när det kommer till att fånga individers egna tankeprocesser och tankegångar. Han menar att denna typ av metod hjälper oss att kunna skapa en djupare förståelse kring detta ämne när dessa kvinnor berättar om sina upplevelser och livsberättelser. Att svara på känsliga frågor som kan uppkomma i en studie som denna hade till exempel enkäter inte gett oss samma informativa och djupgående svar som vi är ute efter.

6.1 Metodologisk Ansats

Vi vill genom kvalitativa intervjuer förstå hur våra deltagare uppfattar innebörden av hederskultur, hanteringen av detta och på vilket sätt deras olika sociala relationer har

påverkats av hederskulturen för dem. Vi anser att intervjuer är det mest givande och lämpliga sättet då det är personliga erfarenheter vi vill åt. Det bör även nämnas att hederskultur kan se olika ut därför är det intressant att kunna analysera detta ur flera olika perspektiv. Det ideala för vår forskning är att individerna som deltar i forskningsprojektet är informerade om att de kommer vara föremål för forskningen där vi även fått deras samtycke och godkännande i förväg.

22

(30)

Vår slutsats kommer att baseras utifrån respondenternas svar och därför kommer vår studie utgå från en abduktiv utgångspunkt, vilket innebär en kombination av induktiv och deduktiv metod.

6.2 Urval

Vårt urvalsförfarande som vi valt att använda oss av är ett målstyrt och bekvämlighetsurval.

Målstyrt urval innebär att de informanter vi har valt kommer att innefatta gemensamma egenskaper som är centrala för studiens upplägg. Urvalet kommer att bestå av kvinnor som har specifika egenskaper och på något sätt ha en koppling till hederskultur då studiens utmärkande drag handlar om hedersrelaterade frågor (Bryman, 2011:351).

Vi valde att avgränsa vårt urval till bara kvinnor. Dock kom vi fram till att inte avgränsa till någon specifik ålder då hederskultur egentligen inte kan kopplas till en viss ålder. Av etiska skäl bestod vårt urval inte av unga kvinnor som är under 15 år. Orsaken till detta berodde på att vi skulle behöva samtycke från vårdnadshavare vilket i detta fall inte skulle vara av etisk princip då vi inte ville sätta unga kvinnor i en problematisk eller jobbig situation.

Vi skrev ett inlägg i en facebookgrupp med ca 160 000 medlemmar. I inlägget förklarade vi studiens syfte och att de kvinnor som kände att de var villiga att dela med sig av sina historier kunde skicka ett privat meddelande till oss. Då blev vi kontaktade av flertal personer som ville veta mer djupgående vad studien handlade om. Efter att vi förklarat var det fyra personer som ställde upp. I samband med detta kontaktade vi en tidigare bekant till oss som har flera års erfarenhet av hedersrelaterade frågor. Det andra urvalet som användes var

bekvämlighetsurvalet (Trost 2010:140). Anledningen till detta urval berodde på att vi har tidigare varit i kontakt med en kvinna som jobbar politiskt, men som även tidigare arbetat med olika kvinnojourer och med hedersrelaterade frågor. Därför valde vi att kontakta henne eftersom vi ville ha en nyckelperson som beskriver och berättar om innebörden av

hederskultur.

23

(31)

6.3 Datainsamling

6.3.1 Kontakt med intervjupersoner

För att komma i kontakt med respondenter valde vi att skriva i en sluten tjejgrupp på Facebookgruppen är inte inriktad på något speciellt ämne utan är bara en plats för unga kvinnor att kunna prata av sig eller ställa frågor. Eftersom gruppen har över 160 000

medlemmar ansåg vi att chansen för att respondenterna skulle känna igen varandras historier vara väldigt liten. Vi skrev ett inlägg där vi förklarade att vi var två studenter som studerar på Södertörns högskola och att vi skriver vår C - uppsats om heder och berättade om syftet med vår studie. Vi förklarade att deras svar endast skulle användas i studiens syfte och att deras identiteter skulle behandlas konfidentiellt, och av den anledningen skulle dem skriva privata meddelanden till oss om det var så att de ville dela med sig av sina historier och erfarenheter.

Efter några timmar kom ganska många meddelanden in från kvinnor som undrade hur studien skulle gå till och att dem kanske skulle vilja medverka. Dem var inte helt säkra på om dem var redo för det så vi bad dem att tänka över saken och höra av sig inom några dagar om de skulle känna sig säkra. Inom några timmar hörde fem tjejer av sig som var säkra på att de ville dela med sig av sin historia.

Under tiden vi letade och läste om tidigare forskning insåg vi att det skulle vara givande och intressant om vi fick med ett annat perspektiv också, det vill säga en person som har arbetat med just dessa frågor och utsatta kvinnor. En av oss hade sen tidigare kontakt med en kvinna som idag jobbar som ledamot i Stockholms landstingsfullmäktige men har en lång bakgrund inom arbete med organisationer som GAPF och Fadimes årliga gala. Vi mailade henne och berättade om vår studie och undrade om hon ville ställa upp på en intervju, och det tackade hon ja till.

6.3.2 Utformning och genomförande av intervju

Eftersom vår studie är kvalitativ behövde vi förbereda en intervjuguide som vi kunde

använda oss av som mall för våra intervjuer. När vi diskuterat och kommit överens om ämnet vi ville fördjupa oss i började vi läsa tidigare forskning om ämnet. Detta gjorde vi för att kunna få en bättre förståelse och kunskap om ämnet, men också för att kunna bestämma vilka frågor vi ville ställa till våra respondenter för att finna dem svaren vi var ute efter, utifrån våra frågeställningar. Den intervjutyp vi ansåg vara mest lämplig och som vi använde oss av

24

(32)

​ ​

​ ​ ​

för vår studie var semistrukturerade intervjuer. Orsaken till detta val berodde på att

semistrukturerade intervjuer skulle ge oss mer informativa och strukturerade intervjuer där vi skulle få svar på våra grundfrågor men under intervjuns gång skulle det väcka andra frågor som skulle ge oss mer information. Efter att vi bestämt vilken intervjutyp som passade oss bäst bestämde vi gemensamt vilka teman som passade bäst i våra intervjuguider för att sedan formulera konkreta frågor till våra kommande intervjuer (Aspers 2011:143).

Eftersom vi skulle intervjua fyra kvinnor som på något sätt upplevt hederskultur och en kvinna som tidigare arbetat med hedersrelaterade frågor, behövde vi två olika intervjuguider.

Intervjuguiden vi förberedde för våra intervjuer med dem fyra kvinnorna bestod av 23 konkreta frågor, men vi visste att följdfrågor skulle tillkomma under intervjuns gång.

Intervjuguiden delades in i fyra huvudteman vilket var personlig information, bakgrund och familj, åsikter om hederskultur och sociala livet. Intervjuguiden vi förberedde inför kvinnan som arbetat med hedersrelaterade frågor bestod av 17 frågor men vi var öppna för följdfrågor eller ämnen hon själv ansåg var viktiga att belysa.

På grund av de rådande omständigheterna kring covid-19 valde vi att genomföra intervjuerna genom Zoom, detta för att inte sätta någon i fara. Vi ansåg detta vara vårt etiska ansvar att följa de restriktioner som fanns och för att våra respondenter inte skulle blir sjuka på grund av vår studie. Zoom var ett bra alternativ då vi kände att vi med hjälp av kameran kunde ta del av respondenternas ansiktsuttryck samt känslor under intervjuns gång. För att vi skulle kunna vara så närvarande som möjligt de vi läst intervjuguiderna ett par gånger för att frågorna skulle komma mer naturligt och inte läsas direkt från pappret (Trost 2010:65).

Innan intervjuerna började frågade vi respondenterna om det var okej med dem att vi spelade in samtalen, detta för att vi skulle kunna fokusera på deras svar under själva samtalet och inte behöva anteckna ner alla svar. När dem godkänt detta började vi spela in och startade alltid med att inhämta deras samtycke. Vi förklarade ännu en gång vad studien gick ut på och att deras svar endast skulle användas i undersökningens syfte. Tjejerna blev också informerade om att dem när som helst kunde välja att avsluta eller ångra sig, då deras välmående var det viktigaste.

Vår första respondents intervju (nyckelpersonen) varade i ca 60 minuter på zoom, där hon besvarade frågorna väldigt väl och detaljerat. Anledningen till att vi valde att intervjua henne

25

References

Related documents

In telecom sector customer-support service plays an important role in customer relationship and long term relationship with customers depends how good

Än mer besynnerligt blir avhandlingens resone­ mang, när det hävdas att det ’förolyckade uttrycket’ (som på en gång ligger till grund för ett system av

Slutligen hänvisar han till att för alla tre författare finns det bibliografier, vilka kan supplera vad som medtagits i Dansk litteraturhistorisk. bibliografi

Avhandlingen är ett viktigt bidrag inte bara till sonettens svenska historia utan också, genom den breda orienteringen, till utfor­ skandet av den äldre svenska litteraturen

Tydligt och klart framhäver Stråle, att rytt- mästare von Schewen själv direkt spjärnade emot rollen såsom angivare vid vare sig polis­ förhöret eller en

All this together a tool for analyse KPIs in these specifi c studies is both doable and would prob- ably provide extra value to McKinsey.. The project is to create an pilot tool for

Dessutom har många elever med beviljat stöd i skolan inte tillgång till stöd när de kommer till fritidshemmet på eftermiddagen (SOU 2020:34). Att stöd inte ges i

Intervjupersonen berättar att han själv har arbetat med två stycken pojkar, haft samtal med dem samt placerat dem på grund av att de utsatts för hedersförtryck och våld, men