En tandstämpel av skiffer från Värmland Oldeberg, Andreas
Fornvännen 1954(49), s. 56-58
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_056 Ingår i: samla.raa.se
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
De ifrågavarande engelska pjäserna ha j ä m f ö r t s med senare tiders k r u t - b o m . Fettich h a r för det avariska föremålet f r a m h å l l i t dess lämplighet för r y t t a r e .
I ett fall skiljer sig det västgötska hornet ifrån det avariska och det schweiziska; det äger i m o t s a t s till dessa även ett häl på b o r n s t å n g e n s fria långsida, k o r r e s p o n d e r a n d e med bigrenens. Vad detta innebär, synes svårt att avgöra.
Vårt horn skulle alltså snnrast vara en pjäs till förvaring av något slugs föremål eller ä m n e , kanske en » p o r t m o n n ä » . Snarast skulle det t i l l h ö r a någon del av yngre j ä r n å l d e r n , tiden ca 400—ca 1050 e. Kr.
Emellertid böra även a n d r a förslug till b e s t ä m n i n g av den gåtfulla pjäsen från Stommen d i s k u t e r a s ; ovan h a r dr Andreas Oldeberg frumlugt ett a n n a t tolkningsforslag.
Birger N e r m a n
EN TANDSTÄMPEL AV S K I F F E R FRÄN VÄRMLAND
Det h ä r ifrågavarande 8,4 cm långa redskapet (fig. 1) h i t t a d e s på cn pota- tisåker vid gården Berget, Gettjärn i Sunne socken, V ä r m l a n d , j ä m t e tre skär- vor av grä dålig flinta. Tidigare lär på s a m m a åker bl. a. ba h i t t a t s cn pil- spets av vit flinta och en t r i n d y x a av sten med r u n d o v a l t t v ä r s n i t t . Föremålet, som är förfärdigat av r ö d b r u n skiffer, är i ena I n d r a försett med fem små t ä n - der, den a n d r a änden är s a m m a n d r a g e n till en liten »hals», som slagits av. T r o - ligen h a r b ä r funnits ett skaft; detta kan ba varit rakt och b a r möjligen varit a v s l u t a t med ett mer eller m i n d r e stiliserat d j u r h u v u d eller kunske till och med varit T-format liksom fallet är med vissa n o r r l ä n d s k a redskap.1
Bedskapcts ena k a n t är tämligen r a k och h a r en ganska slö egg medan den a n d r a k a n t e n ä r något r u n d a d och försedd med en s k a r p a r e egg. Troli- gen får redskapet b e t r a k t a s som ett slags orneringsiiistrumenf, som blivit a n v ä n t för dekorering av lerkärl, s å l u n d a en k a m s t ä m p e l , med vars l a n - dade ände man gjort avtryck i den våta leran. Dessa avtryck ha det u t s e - ende som fig. 2 visar. L i k a r t a d e grova k a m - eller t a n d s t ä m p d a v t r y c k före- k o m m a på den östliga k a m k e r a m i k e n , t. ex. den finska k a m k c r a m i k e n stil II2, samt i Sverige främst inom den östliga b o p l a t s k u l t u r e n , jfr t. ex. fig. 3 från Mjölkbo i ö s t e r u n d a socken, Uppland. Det bör f r a m h å l l a s , att de cggliknande p a r t i e r n a hos redskapet mycket väl k u n n a ha a n v ä n t s för att släta till y t a n på lerkärlen. Även en d d av de ovan n ä m n d a n o r r l ä n d s k a redskapen ä r o försedda med egg. Visserligen ö v e r e n s s t ä m m e r icke det v ä r m l ä n d s k a exem-
1 O. M o n t e l i u s : Minnen 493, 495, 497—8, 509—12, 537—543, 546—7, 551—5.
2 Aarne Europaeus—Äyräpää, Die r d a t i v e Chronologie der steinzeitlichcn Keramik in F i n n l a n d . Acta Archaeologica I (1930), s. 180—81, fig. 46, 54.
56
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
>-'U
Fig. 1. T a n d s l ä m p e l ov skiffer från Geltjärn i Sunne socken. V ä r m l a n d (SHM 23872). 1/1. — Toothed s t a m p of slate from Gettjärn in Sunne p a r i s h , V ä r m l a n d . Fig. 2. Avtryck au t n n d s t ä m p e l n frän Geltjärn. i l l . —
Impression of toothed s t a m p from Gelljärn.
v *
v*
'
*
T
v
»
1
Fig. 3. Keramik med lundstämpeluvlryck från boplats vid Mjölkbo i Öster- u n d a socken. Uppland (SHM 12i31). 1/1. — P o t t e r y wilh I m p r e t t i o n of toothed
s l u m p from dwelling sile al Mjölkbo in ö s t e r u n d u p a r i s h , Uppland.
57
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
plaret fullständigt till formen med de n o r r l ä n d s k a redskupen, men det före- faller ganska sannolikt, a t t vårt e x e m p l a r eller å t m i n s t o n e m a t e r i a l e t b ä r r ö r från n o r r l ä n d s k t eller norskt o m r å d e . Enligt vad statsgeologcn Bror Ask- lund benäget meddelat mig, a n s t å r nämligen vad Sverige beträffar den röda skiffern icke sydligare än i Härjedalen. Den största a n h o p n i n g e n finnes emellertid i Ångermanland och vidare förekommer denna skiffer som block i en del kustfynd, sydligast i Hälsingland.3
Andreas Oldeberg
SVENSKA F O R N M I N N E S F Ö R E N I N G E N 1953
Svenska F o r n m i n n e s f ö r e n i n g e n h a r u n d e r året avhållit t r e s a m m a n - t r ä d e n med föredrag och ett e x t r a v a l s a m m a n t r ä d e samt o r d n a t en vår- och en b ö s t u t f ä r d . Styrelsen h a r s a m m a n t r ä t t fyra g å n g e r : 25 f e b r u a r i , 13 och 27 m a r s och 23 a p r i l . Antalet m e d l e m m a r h a r u n d e r året utgjort 411, d ä r a v 12 h e d e r s l e d a m ö t e r och 21 ständiga l e d a m ö t e r ; m e d l e m s a n t a l e t visar d ä r - med från föregående å r en uppgång med 34 personer.
Vid å r s m ö t e t den 16 m a r s ägde först de o r d i n a r i e föreningsförhand- l i n g a r n a r u m med u n d a n t a g för styrelse- och revisorsval, vilka a j o u r n e r a d e s till ett e x t r a s a m m a n t r ä d e den 27 m a r s . Vid det fortsatta mötet den 16 murs ö v e r l ä m n a d e ordföranden prof. Birger Nerman Hildebrandspriset till a n t i k v a r i e n fil. d r R a g n a r Blomqvist för dennes mångåriga, betydelsefulla u n d e r s ö k n i n g a r r ö r a n d e Lunds stads medeltida h i s t o r i a . Därefter höll prof.
Nils Ahnlund föredrag över ä m n e t : »Magnus Ladulås och Stockholm».
Vid v a l s a m m a n t r å d e t den 27 m a r s fick styrelsen följande s a m m a n - s ä t t n i n g :
O r d f ö r a n d e : professor Birger Nerman, Stockholm.
Vice o r d f ö r a n d e : docent Sven B. F. J a n s s o n , Saltsjöbaden.
S e k r e t e r a r e : befattningen som sådan skulle till 1 j u l i , ev. längre, u p p r ä t t - h å l l a s av fil. dr Olle Källström, Stockholm, därefter till n ä s t a å r s - möte av ordföranden.
Andre s e k r e t e r a r e : fil. d r K. E. S a h l s t r ö m , Stocksund.
S k a t t m ä s t a r e : kapten Bertil Sterner, Stockholm.
Övriga s t y r e l s e l e d a m ö t e r : fil. lic. Henrik Alm, Stockholm, f r i h e r r i n n a n Wera von Essen, V a t t h o l m a , förste a n t i k v a r i e n K.-A. Gustawsson, Stockholm, fil. d r Gustaf Hallström, Stockholm, fil. d r Olle Källström, Stockholm ( n y v a l d ) , förste a n t i k v a r i e n Nils Ludvig R a s m u s s o n , Stockholm, f.
landshövdingen A. E. Bodbe, Saltsjöbaden, a n t i k v a r i e n Dagmar Selling, Stockholm, v e r k m ä s t a r e Alfred Steijer, Stockholm, fil. d r Per-Olof West- lund, Stockholm ( n y v a l d ) och docenten Nils G. Wollin, Stockholm.
• Jfr även Bror Asklund—Per Tborslund, F j ä l l k e d j c r a n d e n s bergbyggnad i norra J ä m t l a n d och Ängermanland, Sveriges Geologiska Undersökning ser.
C. n r 382 (1935).
58
