Notiser om bronsåldersfynd Nerman, Birger
Fornvännen 282-285
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1959_282 Ingår i: samla.raa.se
SMÄRRE MEDDELANDEN NOTISER OM BRONSÅLDERSFYND
(Forts, från Fornvännen 1944 sid. 342 ff. och 1953 sid. 313 ff.) 9. F r a g m e n t av ungersk h ä n g p r g d n a d ( f ) , funnet på Golland.
Är 1912 inköpte Statens Historiska Museum av h e m m a n s ä g a r e n Josef H a n d l , Bingc i Dalhems socken på Gotland, tre föremål från ön, cn »Hufei- s e n f i b d » av b r o n s , funnen å h a n s ägor, samt ifrån Hejdungs i Hcjdeby socken cn bronssked ifrån medeltiden och det h ä r i fig. 1 avbildade b r o n s - föremålet (inv.-nr 14689: 1—3); jfr F o r n v ä n n e n 1912 sid. 195. N ä r m a r e fynduppgiftcr s a k n a s .
Som synes, är det s i s t n ä m n d a en fragmentarisk hjulformig skiva med 3 e k r a r som den i F o r n v ä n n e n 1953 sid. 319 fig. 6 avbildade ifrån Rone socken på Gotland, vilken är förenad med ett fyrekrigt h j u l . J a g h a r å n y s s n ä m n d a ställe antagit, a t t s i s t n ä m n d a pjäs är ett ifrån Ungern i m p o r t e r a t stycke och j ä m f ö r t dess k o r s h j u l med s å d a n a å ungerska hängsmyckcn( ?), vilka kanske utgjort ett sorts klapperbleck till h ä s t u t r u s l n i n g , ifrån den 2:dra ungerska bronsuldcrspcrioden. (ca 1800—ca 1400 f. K r . ) . Liksom på h j u l p j ä s e n ifrån Rone sitta på den ifrån Hejdcby g j u t s ö m m a r n a ä n n u kvar. Liksom ifråga om den förra u p p f a t t a r jag även den senare som ett a v b r u t e t och kasserat arbete, vilket Uppenbarligen förts som r å v a r a ifrån Ungern till Norden.
10. Bronskniu frän Gotland.
I en frän nntikvitctshandliircn A. Florin i Visby år 1893 av Statens Histo- riska Museum inköpt samling föremål från Gotland (inv.-nr 9325), h u v u d - sakligen forntida, ingår även det h ä r i fig. 2 avbildade föremålet. Det före- ligger i i n v e n t a r i e t endast n o t i s e n : »Enligt uppgift f. i F r ö j d sn.» 1 inventa- riet betecknas det som »egendomligt formad gjuttacka af brons». Det är emellertid cn tydlig kniv ifrån Montelius per. 2, n ä r m a s t j ä m f ö r b a r med dennes Minnen I fig. 920. Skaftet ä r liksom på d e n n a ganska tjockt och trint, på det gotländska exemplaret dock ganska a v p l a t t a t på ena sidan.
Liknande g e n o m s k ä r n i n g h a r bladet, som dock är n ä s t a n alldeles platt på s i s t n ä m n d a sida. S å d a n t blad förekommer s t u n d o m på b r o n s å l d e r s k n i v a r n a . Kanske anger dock den starka välvningen av den ena b l a d s i d a n , a t t det h å r är fråga om d t ofärdigt arbete, som blivit k a s s e r a t .
11. B r o n s n å l med profilerat h u u u d f r å n Gotland.
Utan i n v e n t a r i e n u m m e r h a r i Statens Historiska Museums magasin för fynd ifrån Gotlands j ä r n å l d e r sedan g a m m a l t legat den i fig. 3 avbildade b r o n s n å l e n . Huvudet h a r profilering av tre små vulster, och skaftet är något
S M \ i; ii i; M i. i> i) i: I. A N D E N
Fig. I. Bronsföremål. Hejdung», Hejdebg soc- ken. Gotland. 1 1 . — Bronze object.
fortjockat på m i t t e n , Det år en i D a n m a r k välkänd typ ifrån Montelius 6:te period; se Broholm, H . C , D a n m a r k s Bronzealder IV, Köhenhavn 1949, sid.
110 med pl. 26 fig. 13, pl. 27 fig. 3, 4. Broholm k ä n n e r ifrån D a n m a r k ca 70 exemplar, de flesta ifrån J y l l a n d , samt 1 e x e m p l a r ifrån Skåne. Enligt honom äro de bäst utförda Importerade, m e d a n de a n d r a , t. ex. de med fortjockat skaft som värt exemplar, äro efterbildningar. Typens hemland skulle vara H i n t e r p o m m e r n och V i s t p r e u s s e n ; dess förekomst diir behand- las av F>nst Petersen, Die f i u h g c r m a n i s c h e K u l t u r in Ostdeutschland und Polen ( = Vorgeschichtliche Forschungen, hsgg von M. Ebert 11:2, Berlin 1929) sid. 107; han söker förebilder för d e n n a n å l g r u p p i äldre H a l l s t a t t k u l - t u r söderut på k o n t i n e n t e n .
Värt gotländska e x e m p l a r iir förmodligen Importerat Ifrån D a n m a r k .
12. Triangelställda b r o n s r i n y a r från Sverige.
I Statens Historiska Museum föreligger sedan länge den i fig. 4 avbildade pjäsen, bestående av tre till en liksidig triangel med v a r a n d r a s a m m a n s t ä l l d a ringar (inv.-nr 2203). Inventariet förmäler endast, a t t pjäsen t i l l h ö r cn samling föremål, »inlemnade af Hr. Mag. Docens N. G. Bruzelius, samlade under h a n s resa 1855», samt att den h ä r r ö r ifrån Hoby i Skåne.
En l i k n a n d e bronspjiis, fig. 5, men försedd med ögla, ligger sedan g a m m a l t bland en samling föremål i magasinet för gotländska Jårnåldersfynd i Sta- tens Historiska Museum, men s a k n a r fynduppgifler och I n v e n t a r i e n u m m e r ; d å de flesta av föremålen i samlingen äro av klart gotländsk typ, iir det all sannolikhet för a t t pjäsen h ä r r ö r ifrån Gotland.
Pä fig. 4 äro r i n g a r n a klart m a r k e r a d e i förhållande till v a r a n d r a , medan de på fig. 5 i någon mån flutit ihop (dock genom nötning s t a r k a r e betonat än det u r s p r u n g l i g e n v a r i t ) ; på den förra ses i mitten g e n o m b r y t n i n g , på den senare blott fördjupning.
På fig. 4 äro alla r i n g a r n a invändigt tydligt nöttii åt de h å l l , som bilda t r i a n g e l n s spetsar. Nötningen h a r alltså skett på s a m m a sätt som på en remdelare för tre r e m m a r . Den ä r så kraftig, a t t m a n t o r d e få f ö r u t s ä t t a , att de i r i n g a r n a fastade föremålen varit av m e t a l l . I n s k ä r n i n g e n s konturer,
s M 1 II I! i : M 1. 1) 1) E I. A N 1) E N
Fig. 2.
Fig. .'.'.
Fig. i. Bronsknio. Fröjels »ocken, Gotland i enligt uppgift). 3 i. — Bronze knife. F r ö j d parish. Gol- land, according to the availahle information.
Fig. 3. Bronsndl. Gotland utan n ä r m a r e fynduppgif- ter. I I . — Bronze neeille. Gotland, information as
to find-place lacking.
sårskilt å den på bilden nedåt vettande ringen, tyda s n a r a s ! på, att i ringarna varit fastade sinn r i n g a r ; den kraftigare nötningen på den n ä m n d a ringen lyder på större belastning än på de a n d r a , med andra ord all i den hängt någol och alt den alltså vett nedåt. På lig. 5 äro hålen så illa gjorda, att del är svårt alt draga slutsatser på grundval av i n n e r k o n t u r e m a s o j ä m n - h e t e r ; i analogi med den föregående ringen bör här öglan ha vetl nedåt.
De svenska Iriangclslällda b r o n s r i n g a r n a ha icke varit publicerade. Där- emot ha några sådana varit kända Ifrån Danmark, d ä r de tillhöra yngre
S M A li li I , M E 1) 1) E I. A N I) i : N
Q
v?^99
Fig. i. Fig. 5. Fig. 6.
Fig. i. I triangelform sammanställda bronsringar. Hobg, Skäne, 1/1. — Bronze rings joined together in triangulär pattern.
Fig. 5. / triangelform sammanställda bronsringar med ögla. Sannolikt Got- land. I/I. — Bronze rings joined together in triangulär pattern, with e g d e l . Fig. il. I triangelform sammanställda bronsringar. Koban. Kaukasus. 111. —
Bronze rings joined together in triangulär pattern.
b r o n s å l d e r n ; jfr Miiller, S.. Ordning af D a n m a r k s Oldsager, I Bronzealderen Fig. 2-J.i.
Den Ifrågavarande typen med d i e r u t a n runt d i e r trekantigt m i t t h å l d i e r sådan fördjupning IKH- emellertid cn vid spridning u t a n f ö r Skan- dinavien. Den iir betygad Ifrån t . e x . Mark Brandenburg1, även i hen-, provin- sen Sachsen', Thttringen.' Tiden iii- i Tyskland den äldsta j ä r n å l d e r n , mot- svarande Skandinavlens per. ii av b r o n s å l d e r n . Uppenbarligen leda ringarna till den samtida mellaneuropeiska H a l l s t a t t k u l t n r e n . Sådana ringar förekomma i Bosnien*, och cn iir känd Ifrån Göte d'Or i Frankrike.0 Men de finnas också al sydost. De äro vanliga i Kaukasus.7 I lig. (i återges en ifrån Koban
1 T. ex. Zeitschrift fiir Ethnologie, Bd 7, 1875, Taf. VII Fig. 7; Voss, A.
und S l i m m u n g , G., Vorgeschichtliche Altcrthuinei- aus der Mark Brandenburg, Brandenburg—Berlin, 1887, Abt. III Taf. 12 Fig. 1 c; Kiekebusch. A., Die Vorgeschichte der Mark Brandenburg (i Landesknnde der Provinz Branden- burg hgg von E. Prledel und B. M i d k c , III, Berlin 19121 Taf. IX Fig. 12.
- Voss S t i m m u n g , a. a. Ahl. III Taf. 2 Fig. 6.
" T. ex. Vcrhiindlungcn der Berliner Gesellschaft fiir Anthropologie, E t h n o - logie und Urgeschichte 1885, S. 333 Fig. 5 ; jfr S. 335.
4 Vorgeschichtliche A l t e r t h u m e r der Provinz Sachsen, II. V VIII, 1887, S. 29 Fig. 83.
• Wissenschaftliche Mittheilungcn aus Bosnien und der Hersegovina VIII, S. 36 Fig. 76.
' J a n s e , O., L'empiic des steppes et les relations entré 1'Europe ct 1'Extréme-Orient dans 1'antiquité, i Revue des art asiatiques 1935, Pl. VII, Fig. 6.
; Matcriali po archeologii kavkiizii 1 Taf. XIX Fig. 8, 8 Taf. XXVI Fig. 5, I.X.W Fig. 8.
S M Ä R R E M E D D E I. A N D E N
i mellersta delen av landet (nr 2 i not 7). Vidare k ä n n e s typen ifrån Luristan'1 i v ä s t r a Persien. Och även ifrån Ordosökncn i det inre Mongoliet ä r den betygad."
Vartill dessa r i n g a r t j ä n a t är en smula oklart. Man anser dem vara r e m - beslag, dels för h ä s t r e m l y g , dels för bälten och a n d r a r e m t y g till personlig u t r u s t n i n g . De skulle därvid ha a n v ä n t s som remdelare d i e r som k o m b i n e r a t r e m d e l a r e och h ä n g r i n g a r för s m ä r r e föremål. Även får m a n väl t ä n k a sig dem som rena hängsmycken, för vilket kunde tala, att i vissa fall en av r i n g a r n a är försedd med ögla (denna u t e s l u t e r icke cn funktion av d d andra slaget).
Med h ä n s y n till typens spridning hade i Europa och Asien synes det mig sannolikt, att den u p p s t å t t i Kaukasus, eventuellt L u r i s t a n , och d ä r i f r å n spritt sig dels åt öster till Mongoliet, dels åt väster lill Mellan-Europa. Från dess H a l l s t a t t k u l t u r h a r den k o m m i t till n o r r a Tyskland och N o r d e n ; i varje fall äga vi inga vittnesbörd om att den via Syd-Byssland och Polen skulle ha n å t t de senare o m r å d e n a . Birger Nerman
6 Godard, A., Les Bronzes du Luristan ( = Ars Asiatica, T. XVII), 1931, P l . XXIX Fig. 104.
* J a n s e , a. a. sid. 20.
NYA F Y N D I K U N G S - H U S B Y K Y R K A
1 våra dagar ligger socknarna i Trögds härad i Uppland vid sidan av nllfarvägen. 1 forna lider hade emellertid Veckholmslandet förhållandevis central belägenhet lack vare Mälarens livlig! trafikerade vattenvägar. H ä r o m vittnar ulan tvivel Iraklens m å n g a herresäten med en historia, som går till- h a k a till medeltiden. Det är därför ej förvånande att två medeltida kungs- g å r d a r fanns i trakten, husahyar, som givit n a m n ät n u v a r a n d e Kungs-Husby och llusby-Sjutolfls socknar. Gården Husaby tregh i Kungs-Husby är i det bevarade k ä l l m a l e r i a l d första gången n ä m n d år 12G4 då k o n u n g Valdemar tillsammans med Birger J a r l utfärdade d t brev därifrån.1 Under de n ä r m a s t följande decennierna h a r ytterligare kungahrev skrivits i Husaby Trögli och det förefaller troligt alt kungen relativt ofta avlagt besök därute.2
Den vid kungsgården belägna k y r k a n synes förslå gången vara n ä m n d år 1202, dä påven meddelar avlat åt dem, som på vissa dagar besöker Ecclesia Saneli M i c h a d i de Husaby in Troygd.% Den kyrka, som här åsyftas, måste
1 Dipl. Svec. I nr 492.
2 Se bl. a. Dipl. Svec. I nr 701, 757 o. 758.
3 Riksarkivet, V. A. M u n d i s avskrifter ur Vatikanarkivel 1080—1350. D d torde vara uteslutet all brevet åsyftar Hushy-Sjulollls kyrka. 1 anteckningarna om ä r k e b i s k o p a r n a s visitalionsresor i Uppsala stift från 1300-lalcts hörjan
(Dipl. Svec. 111, nr 2218) b e n ä m n e s de båda k y r k o r n a husaby-siulolpt och bnsnbgthriigdh.
