Fastställt datum 2012-02-09 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/627–4.1.1.2
Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och
Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas.
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sjöfartsvetenskap
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet sjöfartsvetenskap är fastställd av fakultetsstyrelsen för teknik datum 2016-02-05 och börjar gälla från 2016-02-05.
1. Ämnesbeskrivning
Ämnet sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet kan övergripande definieras som studier rörande operativ verksamhet inom svensk och internationell sjöfart. Inom denna definition ryms bland annat teknikutveckling och samspel mellan människa och teknik, arbetsmiljö och organisation, samt sjöfartens förutsättningar och konsekvenser. Inom sjöfartsvetenskapen studeras till exempel den teknik och den kunskap som möjliggör en besättningsmedlems dagliga verksamhet och hur organisation och arbetsmiljö kan påverka personalens
engagemang och välbefinnande. Vidare studeras hur internationell sjöfart styrs av ekonomi och regelverk samt hur sjöfarten påverkar samhälle och miljö.
Utbildning på forskarnivå i sjöfartsvetenskap innebär att utveckla forskning om sjöfart där metoder och teoribildning inhämtas från andra discipliner inom samhällsvetenskap, naturvetenskap eller teknik.
2. Utbildningens mål 2a. Doktorsexamen
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För en doktorsexamen i sjöfartsvetenskap kan detta innebära men är inte begränsat till - övergripande kunskap och förståelse rörande verksamhet och forskning inom svensk och internationell sjöfart,
- specialistkunskap inom minst ett av de för närvarande aktiva forskningsområdena, och - fördjupade insikter i de vetenskapliga metoder och teorier som används.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
För en doktorsexamen i sjöfartsvetenskap kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att åstadkomma nytänkande och rikta uppmärksamhet till- och ge innovativa lösningar inom en begränsad del av sjöfartsområdet,
- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling till aktörer inom svensk och internationell sjöfart och till representanter för samhället i övrigt,
- förmåga att granska vetenskapliga resonemang och upptäcka brister i dessa,
- förmåga att kritiskt bedöma och diskutera tillförlitlighet i egna och andra forskares resultat, och
- förmåga att på ett säkert sätt självständigt sätta sig in i litteratur på alla nivåer inom det specifika forskningsområdet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
För en doktorsexamen i sjöfartsvetenskap kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att se sina egna resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, - förmåga att identifiera de forskningsområden som kräver etiska överväganden och bedömningar,
- förmåga att tillämpa upphovsrätt och etiska riktlinjer vid publicering och granskning av vetenskapliga resultat på alla nivåer .
Utbildningsspecifikt mål
För doktorsexamen i sjöfartsvetenskap skall doktoranden - vara förberedd för en kommande arbetsmarknad.
För en doktorsexamen i sjöfartsvetenskap kan detta innebära men är inte begränsat till - kunskaper och färdigheter för att arbeta inom högre utbildning eller vid svenska och internationella myndigheter och organisationer inom sjöfartssektorn.
Innehåll och måluppfyllelse
En doktorsexamen i sjöfartsvetenskap kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 hp omfattande en kursdel om 60 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 180 hp. Utbildning på forskarnivå i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet är utformad så att samtliga mål uppfylls.
Utbildning på forskarnivå sker inom institutionens forskningsmiljö. Forskningsmiljön består för närvarande av forskare som bl.a. studerar effekter av organisation och arbetsmiljö samt sjöfartens miljöeffekter. Samarbete bedrivs också med ett flertal forskningsgrupper inom och utanför LNU. Institutionens huvudhandledare väljs bland de forskare som kan uppvisa en god publiceringsverksamhet. Doktorander väljs bland sökande som bäst uppfyller
urvalskriterierna.
Utbildningen består av forsknings- och avhandlingsarbete, kurser, deltagande i seminarier, samt av medverkan vid nationella och internationella konferenser. Ett flertal kurser är förlagda utanför den egna forskningsmiljön.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteori för doktorander 7,5 hp - forskningsetik 2,5 hp
- deltagande i seminarier 4 hp Valbara kurser
Valbara kurser med relevans för ämnet eller för avhandlingsarbetet 46 hp. Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa beror på specifik forskningsinriktning och bestäms av examinator i samråd med doktoranden själv och handledaren. Detta fastställas i den individuella
studieplanen.
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
För doktorsexamen ska doktoranden författa en vetenskaplig avhandling och ämnet för avhandlingen väljs så att det stöds av de forskningsgrupper som just då är aktiva. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan utformas som ett
sammanhängande verk (monografiavhandling) eller som en sammanfattning av publicerade uppsatser (sammanläggningsavhandling). Inom ämnet sjöfartsvetenskap uppmuntras
doktoranden att välja en sammanläggningsavhandling.
Sammanläggningsavhandlingar innehåller i normalfallet minst fyra artiklar samt en
sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Några av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller antologi av hög kvalitet. Doktoranden skall ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i avhandlingen på ett omfattande sätt. Minst en artikel i en sammanläggningsavhandling skall ha doktoranden som förstaförfattare. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet
mellan artiklarna diskuteras i denna del. För de ingående artiklarna som är samförfattade med andra personer ska doktoranden deklarera sina insatser i förordet.
En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen text, uppdelad
i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden ska vara ensamförfattare till monografiavhandlingen. En monografiavhandling ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsavhandling.
För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg ordnas regelbundna seminarier där doktoranden redogör för resultat i sin forskning. I syfte att möjliggöra
publicering i tidskrifter av hög kvalité, utgör diskussion av artikelmanuskript ett naturligt inslag i ämnets seminarieverksamhet. Motsvarande kvalitetsarbete vid författande av monografier utgörs av diskussionsseminarier på kapitelmanuskript. En mer övergripande uppföljning av ett avhandlingsarbete genomförs en gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena kan göras i form av en ”intern disputation”. Det sista tillfället kan också genomföras med diskutant från ett annat lärosäte.
Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen.
Avhandlingen skrivs företrädesvis på engelska för att möjliggöra internationell bedömning och internationell spridning. Avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Måluppfyllelse
Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsmiljö. I samråd med handledare väljer doktoranden ut ett antal breddande kurser som kan ges av lärare i andra ämnen.
Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. I samråd med handledare väljer doktoranden även ut kurser som stödjer det egna forskningsarbetet. Kurserna ordnas ofta så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen. En del av kurserna är läskurser, där doktoranden skall visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur.
Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik, genom egen forskning och genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. I ämnet sjöfartsvetenskap är diskussioner rörande metodval i våra huvudområden centrala. Kurser och allt avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om olika metoders för- och nackdelar.
Doktoranden skall genom sitt avhandlingsarbete uppvisa de färdigheter och förmågor som beskrivs i målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg.
Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden genomgår kurser i vetenskapsteori och etik. Vetenskapsteori, etik samt feministisk teori och forskning används också som återkommande diskussionsunderlag vid ämnets seminarieverksamhet. Vid
förhållningssätt inom samtliga vid Linneuniversitetet aktiva sjöfartsvetenskapliga forskningsområden.
Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranden för en kommande arbetsmarknad.
Ämnet sjöfartsvetenskap har hög relevans inom hela sjöfartssektorn, landbaserade aktiviteter inräknat. Ämnet berör även andra samhällsintressen, så som samhällets behov av
havsplanering. Sjöfartshögskolan har kontinuerlig kontakt med en rad arbetsgivare och aktörer inom berörda områden. Normalt kräver sjöfartsforskning ett nära samarbete med myndigheter eller kommersiella aktörer inom sjöfartssektorn.
2 b. Licentiatexamen
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För en licentiatexamen i sjöfartsvetenskap motsvarar detta vad som angivits för en
doktorsexamen med några undantag. Doktoranden kan inte förväntas ha förvärvat lika stor bredd och systematisk förståelse inom ämnesområdet som kan förväntas inför en
doktorsexamen. Ej heller kan doktoranden förväntas uppvisa samma grad av förtrogenhet med relevanta vetenskapliga metoder.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För en licentiatexamen i sjöfartsvetenskap motsvarar detta vad som angivits för en
doktorsexamen med några undantag. Doktoranden kan inte förväntas ha motsvarande förmåga till vetenskaplig analys, syntes och kritiska granskning av nya komplexa företeelser som kan förväntas inför en doktorsexamen. Ej heller kan doktoranden förväntas ha tillägnat sig samma förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap. Doktoranden begränsade
avhandlingsarbete medför dessutom inte samma förutsättningar att väsentligt bidra till
kunskapsutvecklingen eller att uppvisa förmåga att i kvalificerade professionella sammanhang kunna bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, jämfört med en
doktorsavhandling.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
För en licentiatexamen i sjöfartsvetenskap motsvarar detta vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag. Doktoranden kan inte förväntas uppvisa samma intellektuella självständighet och fördjupade insikt om vetenskapens möjligheter som kan förväntas inför en doktorsexamen.
Utbildningsspecifikt mål
För licentiatexamen i sjöfartsvetenskap skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.
För en licentiatexamen i sjöfartsvetenskap motsvarar detta vad som angivits för en doktorsexamen.
Innehåll och måluppfyllelse
Licentiatexamen i sjöfartsvetenskap kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 40
högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 80 högskolepoäng.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteori för doktorander 7,5 hp - forskningsetik 2,5 hp
Valbara kurser
Valbara kurser med relevans för ämnet och/eller för avhandlingsarbetet 30 hp.
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring sker efter samma principer som angivits för doktorsexamen. Detta ska dock ske med beaktande av de nivåskillnader som uttrycks i HF och som identifierats ovan. Licentiatexamen betraktas i normalfallet som en kontrollstation inför en kommande doktorsexamen. All aktivitet hos den som avser ta en licentiatexamen sker och kvalitetssäkras från första stund parallellt med dem som avser gå till doktorsexamen utan licentiatexamen. Ett viktigt kvalitetskrav på denna nivå är att doktoranden ska kunna
identifiera sitt fortsatta behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
Bedömningen av avhandlingsarbetets omfång ska återspegla att en licentiatavhandling ska kunna betraktas som en halv doktorsavhandling, dvs. licentiatavhandlingen ska innehålla minst två artiklar samt en sammanläggningsdel (kappa). Kvalitetskravet för de ingående artiklarna är detsamma som för doktorsexamen. Kravet att minst en artikel ska ha doktoranden som förstaförfattare aktualiseras dock inte förrän i doktorsavhandlingen.
Uppsatsen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning och möjliggöra internationell spridning. Uppsatser som skrivs på engelska ska ha en
sammanfattning på svenska. Om uppsatsen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelse för licentiatexamen sker efter samma principer som angivits för
doktorsexamen, med beaktande av skrivningar i HF, av samma skäl som angivits ovan.
3. Övrigt
I normalfallet kan forskarutbildningen kombineras med institutionstjänstgöring med t.ex. 20
%, alternativt tjänstgöring ute i näringslivet. Längden på forskarutbildningen förlängs då i motsvarande omfattning,. Inom institutionstjänstgöringen kan t.ex. konferensarrangemang, arbete med kurser på grundnivå samt arbete med kurs- och utbildningsplaner förekomma.
4. Individuell studieplan och ansvarsfördelning
Den individuella studieplanen beskriver ansvarsfördelning, studiegång, kurser,
avhandlingsarbete, måluppfyllelse och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och doktoranden i samråd med examinator och prefekt och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.
Beträffande allmänna anvisningar, se HF 6 kap 29 §.
Huvudhandledaren ansvarar för den övergripande planeringen av utbildningen på forskarnivå och för att de givna problemställningarna är tillräckligt intressanta och kan sättas in i ett sammanhang. Huvudhandledaren ansvarar tillsammans med doktoranden också för att doktorandens avhandlingsarbete utgör en helhet i slutskedet av forskarutbildningen.
Examinator, tillsammans med huvudhandledare och doktorand, ansvarar för att den
individuella studieplanen vid varje revisionstillfälle anger hur examensmålen i den allmänna studieplanen är uppfyllda. Examinator ansvarar för att doktoranden efter genomgången forskarutbildning uppfyller samtliga mål.
Prefekten vid den institutionen till vilken doktoranden är knuten, i normalfallet genom anställning, ansvarar för att de krav som finns på forskningsmiljön och att doktorandens arbetsförhållanden är uppfyllda. Institutionens prefekt skall ta initiativ till uppdatering av den individuella studieplanen ifall väsentliga förändringar i forskningsmiljön påkallar detta.
Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Beslutande organ skall vidta åtgärder ifall någon av de parter som undertecknat den individuella studieplanen inte uppfyller sina skyldigheter.
En aktuell individuell studieplan måste finnas tillgänglig under hela den tid forskarstudierna pågår.
5. Examination
Licentiatseminarium
Opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av examinator. Doktorandens handledare eller biträdande handledare kan vara examinatorer.
Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av en ordförande.
Disputation
En betygsnämnd ska bestå av tre ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden får högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden.
Bestämmelserna ovan om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle.
Utbildningens kurser bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en av universitetet utsedd särskild lärare (examinator). Vid examination och betygssättning av
doktorsavhandlingen tillämpas LNU:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå.
Inför utfärdandet av examensbevis ska examinator skriftligen intyga att samtliga mål i forskarutbildningen är uppfyllda.
6. Behörighet
6a. Grundläggande behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 35 § och HF 7 kap 39 §.
6b. Särskild behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 40 §.
För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i sjöfartsvetenskap erfordras - minst 90 högskolepoäng i ämnen som anknyter till forskarutbildningen i Sjöfartsvetenskap eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet och - goda språkkunskaper i svenska och/eller engelska.
7. Bedömnings- och urvalskriterier
Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen.
Urval av sökande görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå, avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som tänkt huvudhandledare, examinator och andra kollegor inom ämnet får av den sökandens förutsättningar.
De sökande rangordnas av det berörda organet for forskarutbildning efter att yttrande från den tilltänkta huvudhandledaren erhållits med förslag på rangordning.
Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av
8. Antagning
Antagning regleras i antagningsordningen och av HF 7 kap 36 §. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning.
9. Övergångsregler
Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner. En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning av aktuell högskoleförordning följs.
Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet sjöfartsvetenskap, Dnr:
2011/633 kan byta till gällande allmän studieplan.
10. Examensbenämningens förled
För forskarexamina inom ämnet sjöfartsvetenskap används förledet filosofie om inte grundexamen anger annat förled.
11. Möjlighet att avlägga delexamen
Inom ämnet sjöfartsvetenskap finns möjlighet för forskarstuderande med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen.
