Det är dubbelt så många som andra

Polletter i Sverige före 1660

Lea Ahlborn - fotog ra fl konstens vän

SNF:s auktion

NOVEMBER 7. 97

Pris 20 kr

158

Postgirot har två g lobala nätverk för utlandsbetalningar.

Det är dubbelt så många som andra

banker har.

~ ~

POsTGIROT

För mer information faxa: 08-24 35 Il

Mynt till salu

Gus1av Vasa: Mark 1558, Sm 118 _1+!01 4500:- Erik XIV: Riksdaler 1561.Sm5 (l+) 8.400:- Guslav Il Ad: Riksdaler 1632. Sm 32b l+ 4.800:- Ulrika Eleonom: Mark 1719. Sm 7 G.l+ 3.21XJ:- Fredrik 1:1/4 Rd. 1736.Sml04 l 1.200:- Fredrik l: 2 mark 1751 be gr. Sm l S2 _01/0 4.800:- Karl XIII: l/3 Rd. 11118 bcgr. Sm34b _01/0 1.750:- Karl XIV J: 1f6 Rc.l 1829. Sm 58 01 1.500:- Karl XV: kaslpenning 1860. Sm 82 1+101 375:- Oskar Il: kaSipenning 1873, Srn 232 _01/0 1.200:- Berrnuda: penny 1793. Km 5 F-VF 250:- Colombia: Escudo 1824. Km 81.2 _VF 950:- Gibrnltar: 2 quarts 1820. Km T n. 9 XF 350:- Fn:nch lndo·China: 20 ccm. J937.Km 17.2 une. 125:- Danzig: 6 groszy 1762. Km 117 VF 275:- Saarland: l()() fraoken 1955. Km 4 VF 80:- Macao: 5 pawcas 1952, Km 5 une. 275:- Portugal: 500 reis 1891. Km 535 XF 150:- Romani a: 2 ban i 1880. Km 11.2 une. 175:- Russia: 5 roublcs 1846. C. 175.1 (VF) 950:- USSR/Emiralc of nukhara: JO 1enga 1337 VF 375:- Croalia: 2 kunc 1941. Km 2 Ull C. 130:-

Vi utger lagerlistor

HB MYNTINVEST CORONA 0. STORGATAN 20

611 34 NYKÖPING

TEL. 0155-28 63 25 FA><. 0155-28 63 25

SVENSK

NUMISMATISK TIDSKRIIT

h nr en uppinga på 1.400 ex.

Ca 1110 av dessa när utanför Sverige - Norden, Europa, USA. Tidningen kornmer ut med 8 nr per år.

För annonsering kontakta Frederic Elfver.

tel 08-777 68 12 (kvällstid och helger)_ personsökare 0740-19 36 25.

Priscxernpcl:

l/l sida (151 x 214 mm) 2:a omslagssidan 4:e omslagssidan

l/2sida(l51 x 105mm) 1/4 sida (72 x 105 mm) 1/6 sida (47 x 105 mm) 1/12 sida (47 x 50 mm)

1.800:- 2.200:- 2.500:-

1.000:- 500:- 350:-

175:-

Sista materia Idag: Den l :a i månaden före utgivning.

Heloriginal eller manus och gäma skiss sändes till Frederic Elfver efter överenskommelse.

Amtmt.\'{!1' ^,\'0111 ej är förenliga med SNF:s. FIDEM:.1· oclt MNP:s etik avböjs.

SNT7 -97

ges ut av

SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN

i samarbete med

KUNGL.

MYNTKABINETTET

Fiirmingm:

Banergatan 17 nb 115 22 Stockholrn Tel 08-667 55 98 onsdag -torsdag kl 10.00- 13.00

Fax 08-66 7 07 7 l f!.po,t: snf<l!wine.lsy.,c

Postgiro 15 00 07-3 Bankgiro 219-0502 Svenska Handelsbanken

Redaktionen:

Kungl. Myntkabinettet Box 5405 114 84 Stockholm

Tel OB-783 94 00 Fax 08-411 22 14

i\ml'(lrig mgil'llrt':

lan Wis~hn

lllll'lltlri'tlllktUr nclt /aymll:

Monica Golnbicwsk1 Lnnnby

MtiiiiL\kript{:rml.\ktlrl':

Lars O. LagerqviM

t\ ven tcl 0152-200 79

Jlnno11ur och miÅtiam(tllrflflu:

Frederic EJf,cr Tel 08-777 68 12 (kviiiiMid och helger)

Fijreningl'ns auktianu:

Jan Karlsson Tel/Fax 018-54 B3 -12

~Jobil 010-279 Il') !!6

~i nieall 0749-10 09 56 l'remwtertllitmcr:

J>ris 15() kr/~r (8 nr) Medlemmar crh&llcr tidningen

automatiskt

SNT7 ·97

Tryck:

Masterprim Såncri & Tryckeri AB

ISSN 0283-0ilX

SNFs program hösten 1997

Föreningslokalerna är öppna ffir medlemmar - gärna med sällskap - en torsdagskväll i månaden. Oiirmma tlppnas kl 18.30.

6 november Öppet hus.lemn: Gu,tnv Il Adolf. Inställt!

6 november Obs! KMK:s hllrsnl kl.l8.00.1 samarbete med Kungl.

Myntkabinenets Vllnncr. Förra chefen for Kungl. Myntkabinettet, professor Brita Malmer:

Mynt oclt mil1111i.~kor-om ••ikingmidens my/Ilning.

20 november Obs! KMK:s hiirsul kl. 111.00.1 samarbete med Kungl. Myntkabinenets V1inner.

Julius llagander: MinfleY.rtmliga syn på S•·eriges guldmym.

J december SNF:s auktion. KMK:s hörsal. För vidare information se auktionslistan i tidningen' minde l.

Il december SNF:s julfest. Kaffe och frngesport. Ta gäma med priser tillloneriet.

Om ej 111111111 a11ges lt/11/s mlitnm kl 1/U() på Btmergman 17 11b. Tag buss nr 4-1 eller 54 r/ler T-ba11a till Karlapla11.

SNFs kansli

~<kn Numismati.<kn Förmin8'n pdlntmttt:

l -h~·~i<l.1: hnp:l/w\\ w.uscrs.wmeasy.sc/snf/

Besökstid 10.30 · 13.00 on.~dag och tor-dag.

Stiingt: Midsommar-l september samt jul-och nyårshelgerna.

Kungl. Myntkubincttet

liröppet för allmänheten: tisdag _,ilndag kl. 10.00-16.00.

Numismatiska boksamlingen: torsdagar kl. 13.00 · 16.00.

Arsavgiften Or 200 kr. juniorer (under 20 år) t 00 kr.

Som modlem lår Ou SNT automatiskt.

Ou kan också enban prenumerera på tidningen.

Bli medlem l SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN Det kostat ondast 150:-för ålla nr per år lr.o.m. 1997.

Innehåll SNT 7 • 97 Sid

PoUener i S'erige !bre 1660 . . . . . • • • • . . . . • . . • • • . . . ....•....... 160

Politi~kn motiv p;l "mym" . . • . . . . . . . . . ....... 167

Lea Ahlborn- fotogrntlkonRten' vUn ...•........ 168

N) medaij. Andre~ polarexpedition 11!97 -ett hundraårsminne . . . . . . . . 169

Mynthandlare C.G. Rc:sselbhtd' ut!!ivning av lagerlistor . . . . . . . . . . 170

En frtimrTillndc filgel i m)mlmb1nenel\ 'amlingar .......•.. 173

En soncu om Kungl. Mynthbinenct ......•.... 173

Nytt om böcker - recensioner .. . . . . .. .. .. . . .. . .. .. .. .. .. . 174

Nya mynt .................... 176

Auktioner & Mii.~'iOr . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . • . . . . . 176

Omslag

Ari>e~:~ren till hiigcr h:unrar ut u:nnma och en annan. ull vllilster. handpräglor mynten. Bakom ~yns .:n hel deh:gatiQn som l)cks diskuto:r:s mynmingen. Den äger rum i Bellinwna. som på den uden var myntYerk fbr Uri. Scbwyz och Nied\\alden. Av Diepold Schillintt d.). Ur Ut:.emer Chronik ( 1513).

159

Polletter i Sverige före 1660

Av Bengt Hemmingsson

A o

mässing. silfwcr. papper. eller hwad wirke man sjelf behagar. som pliiga för waror. eller gjorl arbete lllgif- was. wid Bruk och Manufaclllrer".1 Emedan pollcuernas eventuella me- tallvärde inte motsvarade deras på- lydande viirde. konstaterade Berch också all deras köpkraft var "endast grundad! på det förtroende. som .arbetaren hafwer t il ~in patron".

Själva ordet "pollen .. hiirledde Olof Nauclcr. som åren 1702-03 utgav två akademiska avhandlingar om Stora Kopparberg. ''utan tvivel ..

från det fran~ka ordet poule1.² Della ord kan nUmligen ii ven ha betydelsen av li1e1 lm•1•. En alternativ förklarinl!

iir au ordet kommer från det italien'::

ska hol/a. med betydelsen bulla. si- gi11.3 Boleller kallades mycket riktigt ell slags niirvarotcckcn, som råds- medlemmarna i Köln och andra stä- der vid Rhcn erhöll från ca 1500 och framät vid sammantriiden i rådsför- samlingama. Dessa holeller bcrlilli- gade i siu tllr till crsiillning i kontan- ter eller varor.~ Namnformen polle/l återfinns på polska riiknepcnningar från 1579 och 1585.⁵ och samma namnfonn återkommer i det iildsta svenska skriftliga beWgget for denna företeelse.

De äldsta svenska polletterna Inför flilll;,gct mot danskarna i början av 156S skrev Erik XIV till ståthål- lama i Stockholm och bcgiirde au dc skulle tala med iscrsnidama (gravö- rerna) p~ myntet och efterhöra. om det fanns n~gra stampar som skulle kunna anviindas till alt priigla pollet- ter (poleel), vilka ~kulle givas ut i f1iltlägrcl. S~som Himpliga motiv p~

dessa poll\:llcr föreslog kungen ··an- thcn Saluator. _Wa~en heller :mncdt sådant". Fanns inga dylika stampar tillhand:.. skulle sl~lh~llarna låta

"M. Willem görc cnn eller twå thcr till" och skicka dem "oförsumligcn ..

kungen tillhanda i fåltlligret (se bi- laga /).⁶

''Miistcr Willem" Boy är ju mest känd s:'lsom kunglig bildhuggare och arkitekt, men ovanstående notis ut- gör ännu cll bcl~igg fiir :111 han även 160

Fig l: Ensiiiiii polleu m· ~oppm:

lroligenfimllell inom slcmstmm1det i Vadstena (SiiM-KMK 156-IX).

Illustration ur NM XXI. ·' JO.

var verksam s:'lsom gravör och för- lagetecknare (jfr SNT 1995 • 2 s 28).

Några palleller som kan förknip- pas med 1568 ~rs noti~ linns ej be- vamdc. Det linn!> emellenid några fdremål som troligen visar an bnlket av polleuer i Sverige lir 1ildrc r1n så.

År 1916 inköpte Kungl Myntkabi- nenet en 28 mm Mor ensidig koppar- penning med en krönt G av en stil som återkommer pi\ llera av Gustav Vasas mynt. Kronan iir öppen, dvs av en fonn som ocks~ fiirckommcr flire Erik XIV:s tid. Kring kanten syns svaga spår av inskrift som ej gi\r antyda (jig /).Den publicerades 1918 i Numismatiska meddelanden (XX L s 30) med kommentaren all den f<irvärvat:. från VadMen a. dlir den troligen var funnen. TG Appclgren upptog den sist i sin bc~krivning över Gustav Vasas mynt (nr 1102). Vid arkeologiska undc~ökningar av Vad- stena s l ou åren 1958-59 framkom yuerligare exemplar. snm bekräftar anknytningen till denna plats. l en husgrund vid den östw vallmuren påtrliffades en dylik pollen ~amt 23 opriigladc rondeller. Dessutom fram- kom ell mctallföremM p& samma plats. som enligt fyndförteckningen

"möjligen kan ha au göra med pol- leuillverkning". På plat~en ifråga låg tidigare det sk corps-dc-gardes- huset. vilket skall ha uppförts 1595:

spår av ännu äldre murar linns också.

Det är fOijaktligcn inte otroligt au man på just denna p lat~ bedrivit till- verkningen av ifrågavarande pollet- ter. Uppförandet av Vadstena sloll inleddes 1544 och den m~ta bygg- nadsfasen avslutades vid minen av

1550-talet. Då var sloncts fyra hörn- torn inte f1irdiga. men dc fullborda- des senare enligt dc ursprungliga pla- nerna och stod under tak n~gon g~ng

inemot 1560. Under den nlimnda pe- rioden kan således delta slag!> pollet- ter ha begagnais.⁷

Några rikssvenska pulleller som kan hänföras till Erik XIV:s tid ii r ej bevarade. Däremot bör i delta sam- manhang nämnas. all det bevarats kvarnpollcuer i koppar fri\n Reva!

med årtalet 1562. d vs från början av svensktiden. Eli exemplar av denna sällsynthel såldes

r• '

Vid utgr.ivningar av en av dc and- ra kungliga slouen. niimligcn det i Kalmar. påträffades i den sk ba- garegården en fyrkantig blypollcn.

På dess ena sida återfinnes en öp- pen krona och inskriften (l?) 5 DAX:VERKER:. Frånsidan iir otyd- lig. men visar möjligen en vapen- sköld (jig 3). Pollellen kan ~uuas i samband med dc "vMdteckcn" som niimns fn'n 1570-talet och framfil i rlikenskaperna för Kaltnar sloll. År 1572 gjordes en utbetalning av 2 mark Tör l Stempcl an slå dagzucr- kier opå" och 1575 omtalas en hus.

"som worteken gaffes vti". dvs diir polletterna hade~ utgivits. Samma år gjordes en utbetalning till "en Guld- smed för JO Sternplcr han giont haf- fuer till all slå wåntcken oppa för Dagzuerckcr som göres wcd Slot- ted". ¹åeot år senare anskaffades nya stämplar. möjligen för all und- vika förfalskningar. En Tomas guld- srned erhöll d11 betalning för "nogra Stempler hann wtgraiTerit haffuer som wår leckn stemplcss mcdh".

Nya stämplar fOr priigling av dessa polJetler tillverkades sednn nitstan

~arje l1r under Jolwn III :s regering.

Ar 1579 betalades 1 ex en daler och en mark för "stcmplcr som wtgraff- ne äro till an slå wanecken med for the panzelcr som böndemner föra till Bijgningen". Polleucrna. eller v~rd­

tecknen. har således anvlints dels som bevis för utförda dagsverken.

dels som kviuon på gjorda leveran- ser av material till byggnationer p~

slollet. Bly till pollellcma erhölls bia genom ~teranvlindning av en del av slonets yuenaks llickning.⁸

Det ii r möjligt. för all inte siiga l ro- ligt. au liknande polleuer begagnats även vid de övriga kungliga sloucn under 1500-talct. Hiirvidlag kan sii-

SNT 7 ·97

Fig 2: Rt:l'lll. kl'lzmpollt•fl 1562. E Kieler.r sam/ing.fon·iin·ad av KMK (SIIM-KMK 29 753).

kerligen en förnyad granskning av bevarade räkenskaper ge upplysnin- gar, i likhet med vad man furmit i handlingama rörande Kalmar stoll.

En par andra skriftliga notiser om polletter iir av nagot senare datum.

men likaledes intressanta (se bilaga 2). l februari 1587 övertog Willem

~e Wijk driften av Finsp~ngs bruk i Östergötland för andra ^g~ngen. De Wijk var en till Sverige innyuad nederländare, som år 15RO uts~gs

au leda och effektivisera dc svenska berl!verken. Under senare delen av 15S4 skildes han från detta uppdrag.

ankJagad för diverse oegentligheter.

Ansvaret för bl a Finspan g~ bruk övertogs av Per Andersson. kronans befallningsman över östgötabruken.

Dc Wijk lyckades uppenbarligen freda sig från anklagelserna om un- derslev. eftersom han sedcnnerJ lick

~terta arrendet av bl a Pi n~pångs

bruk.⁹

Troligen har de Wijk infört bruket av polletter redan under sin första tid såsom ansvarig för driften vid Fin- spångs bruk. Den 17 augusti 1587 anklagades nlimligen Per Andersson vid tinget i Vånga för att för egen vinnings skull ha sålt ett parti om tvåhundra palleuer och vid årsskif- tet 1589/90 patrUffades en falsk dy- lik. De äkta polletterna g!illde vid inlösen i brukskontoret för 3 vågar (6 lispund) tackjlirn och fungerade som betalningsmedel för ~tavrums­

ved. Rättegång rörande den falska polletten ägde rum i Hlillestad den

13 januari 1590.¹⁰

De två händelserna indikerar att dessa polletter dc facto cirkulerat i grannskapet ^l>Oill betalningl-medeL en företeelse som ju tidigare inte kurmat beHiggas frirrän under 1600- talct.

Polletternas övriga användningsområden

Det skriftliga kUllmaterialet visar. att man under första hiilftcn av 1600- SNT7·97

talet brukade polletter för en rad olika ändam~l. Berchs inledningsvis citerade delinitian täcker egentligen bara brukspollettema. Dessa kan ju påvisas ha införts pä 1580-talct, i samband med utbyggnaden av järn- hanteringen i Sverige.

Det var emellertid vid gruvorna - framförallt vid Stora Kopparberg - som naran av polletter kom att viixa rikast under 1600-talet. Skriftliga belligg får att man anviinde polletter vid kolleveranser till gruvan från bönderna i salatrakten finns från år 1636 och det är troligt att systemet då redan funnits en tid!' Kolleve- ranserna vid Stora Kopparberg (och förmodligen även leveranser av ved) tillgick enligt Naucler på så siitt. att bönderna i socknarna runt Berget ålades att betala sin skatt i kol. Vid fullgjord leverans erhöll bonden ett kvitto i fom1 av ett stycke vax. bark eller papper som var försen med bergsmannens sigill. Dessa kvitton eller polletter insamlades såsom skatt av fogden bland bönderna. och bergsmännen var i sin tur sktldiga att inlösa dem inom viss tid. ¹ Sam- ma system synes ha begagnats vid Salagruvan.

En tidig Salapollctt i niiver bär inskriften (nonnaliserad) ''l lass vask". Vask var malm av sekunda kvalitet och varje delägare i gruvan hade s"-yldighet an årligen föra ett visst antal lass dylik malm till hyt- torna. För varje lass lämnade en pol- lett. som vid årets slut uppvisades såsom bevis för gruvlcdningen att fomingspliktcn fullgjorts. ¹³

Vid Stora Kopparberg anviindes även polletter såsom kvitto pa full- gjorda gemensamma arbeten. som kriivdes för att hålla igång gruvan.

Dessa bestod i bonforsling av hind- rande jord eller gråberg, s k rym- ningar. Därvid erhöll bergsmännen speciella rymningspollettcr. Siirskil- da pollettutdelare ansvarade för att dessa kviuon ordentligt utlämnades,

Fig 3: Polll'll tlla "t·tlrdtecken" m· bly fiir utfiirda dagst·erken. funnen i den sk ba/itlfl'/iården ptl Kalmar s lo/l. Troligen

f>riiglad ptl 1570-eller 80-wlen.

Tt'ckni/11( m· Il Fait/t- Eli 19-!3.

vilka sedan skullt.: företes på gnrv- stugan. Dc !ildsta skriftliga beliiggen för denna typ av polletter Ur frän

1656 och 1659.¹⁴

Ett annat slags polletter niimns i en handling från är 1660. niimligen för "vasedragning", dvs uppforslan- dc av timmerstockar till gruvan.'⁵

Polletter anv1inclcs liven vid ertäg- gandet av olika slags tullar. l 1622 ars förordningar om Lilla Tullen i Kalmar¹⁶ respektive Stockholm¹⁷ ta- las om att dc vägfarande skulle erhalla en "miirke" såsom bevis på erlagd tull eller vid enbart genom- resa. 1623 års ordning för Lilla Tullen i Falun kallar dcna märke för "ett Bollct".'⁸ Uppenbarligen var dessa polletter av papper. eftersom man på dem skulle ange den vägfa- mndes namn. hur mycket han rör- tullat samt dagens datum (jfr jig Il).

Polletterna utdelades vid de yttre tullarna och skulle presenteras samt avliimnas vid passering av dc inre.

l 1627 års ordning för kvarntullen föreskrevs. att respektive ståthållare skulle låta trycka "en hop medh Scdler eller Pol<.:tter". pil vilka plats skulle Wmnas för notering av namn och det slidesslag som fördes till kvamcn. Varje mjölnare skulle till- stiiilas "nagrc tusende stycker" av dessa polletter. De skulle seelan efter påskrift utges till respektive bonde, som i sin tur skulle leverem dem till kyrkoherden eller sockenprosten för vidare befordrJn till fogden. Ett or- dentligt register skulle uppriittas över dc),sa polletter och de skulle mänat- Iigen siindas till "bookhallaren uLhi Landzlind;m". Kontroller skulle hål- la!>. på hur mycket varje familj mal- dc. för att se att ingen handmalde i smyg." Polletterna utgjorde således i detta fall ett effektivt kontrollmedel vid kronans skalleindrivning. långt före vår tids datorer.

Även kyrkan synes ha begagnat sig av polletter på 1600-talct. l Fi-

-

lipstad anvlindes år 1663 stämplade blypenningar ~om allest om kristen- domskunskap vid försw nauvards- gångcn. Nauvard~polleuer var emel- lcnid j bruk redan år 1627 j Åbo. r

domkyrkans r'.iJ...en~kapcr mr delta år bokfördes ntimligen en utgift om 12 öre för el! Mlimpcljiim. "au stcmpla märeken för thcm StJm om fastatij- den blifva cxamincradc''.²⁰

Det kan slutlil!cn crinms om au vissa palleller kclin all cirkulera så- som rcgelriiua betalningsmedel. De

inledningsvi~ nlimnda finspångspol- letterna från ca 1590 synes ju ha haft en sådan funktion. Åren 1628 och 1639 utgav hcrg~lagen vid Stora Kopparhcrg rektangullira palleuer i näver. vi l k a cirJ...ulcradc i trakten till eu vtirdc mot~varande 1/4 riksdaler.

Material

Det ligger i sakens natur all pollet- ter inte tillverkas i iidla metaller. Dc äldsta bevarade svenska pollcucma är såledc~ av koppar. mlissing. bly eller näver. Av dc ovan nlimnda för- ordningarna från 1620-talet framgår dock. all ii ven pollcuer av papper be-

gagnade,. Andra material som be- varade polleuer av något senare da- tum lir priiglade i. lir llidcr och lack.²¹ Det faktum au dc ncsta polleuer

fr~n tiden före ca l(i70 synes ha till- verkats i förglin g liga material s:\som näver och papper gör all yucrst få bevarats t i Il våra dagar. U n der 1660- talct synes man av llcra anledningar genomg:knde ha iivergilll till att prägla palleuer i koppar. Dels slets ju niivcrpollcllcma fort ut. dels var de iivcn Hilla all förfai~J...a. Falsarier förekom ju ~om nlimnt!. redan år 1590. Vi~'icrligcn omtafas inte vilket material dc\\a pulleller \'ar gjorda av. men det troliga lir :111 de var präg- lade i niivcr. l Sala upptlicktes ~r

1660 att tu~entals pollcllcr av niiver förfalskats. varför man omedelbart Iii t prägla dylika av koppar i stiillet.²² Salapollcucr i nliver synes diireftcr endast ha priiglats år 1690. då dylik:) med årtal samt texten l respektive 1

DAGSWERKE utgavs. De yngsta näverpolleucr ~om. fömtom dc sist- niimnda. utgivits i någon ~törre om- fallning syne\ mr iivrigl vara dc från Wauholma jiimvcrk i Upp~ala !;in.

De har enlict Sticm~tcclt tillverkats p~ 1670-tal;t.l.•

All inte heller dc tidiga kopparpol- lellerna gick fria från förfalsknings- försök visar docl.. hcvarade riiltc- gångsprotukoll fr:1n Tornd år 1666.

Det var Kcngi~ bruks palleuer som dä hade blivit föremål för eflerap-

ning.2~

162

Fig .J: Niil'erpol/eut•r. m· Sth·mm•tlt ttltribm•rade r il/ Kalmars fiistninll·'".".~/11' 16/.J -U. E.1e111plar i Riksbunkt•m .111111ling. Den ursprunglige iigaren. Gustaf Rtiltllllh,

datemtlt• tlt•mri/1 1660.

Fig 5: 'fi•c:kningar m· 11111111'1'11 jlir.ll'tlllllflllih·ei'/IOIIel/erft'ån Srora Kopparhl'l;~.

1628 oclt 16JY. Pol/('llemul'irknlt·nule r il/ t'// l'iinle m• 1/4 riksdala Skala 1: l.

(!"oro: Rik.wrki1·er).

Kalmar fästnings pollcller 161-J-2-J

Dc Uld~ta !>Ven:-.ka pollcllcr :.om Sticmstedt identifierade hiinf(;rdc han till Kalmar. Han antog att dc tillverkats för au anviindas vid dc beflislllingsarbcten som utförde~ på stadens si oH mellan åren Hi 14 och l 624. Dc förekommer i åtta o l i- ka typer. vardera endast kiind i eu exemplar och samtliga iir priigladc i näver (/i g../). Hela serien hetinner sig i Riksbankens samling: den ingick ursprungligen i den rålambska kol- lektionen. vilken rtirvärvadc~ av ban- ken år 1756.

D~ en av polleuema förc~tlillcr en bastion. på vilken in,kriftcn CALM

:1tcrfinne~. :.yne:. Stiern~tcdts auri- buering inte vam hell orimlig. Vid dc omfauandc griivning~arbctcn 'om utfördes vid Kalmars 11l~tning under dc sa ~r. hölls nlimligen no!!grann räkning p~ hur m~nga jordki~tor som fyllde~. l senare instruktioner "chu- m i Calmar procederas widh Fortiti-

cations arbetedt mcdh landtfolchet"

hcskrevs n1innare hur dylika pollet- ter användes. De uppbådade bön- derna fick fOr vart och el! la\' jord

"cll Kronomärke som :ir briindt på ell stycke Trä". Varje bonde var tvungen au arbeta i ålla dagar och vid periodens slut erhöll "hwar arbetare emot berörde kronomiirkcn som ~th­

enagas een stämplat Zcdcll". Mot sistnämnda ''sedel" eller pappers- pollell erhöll diirefter bönderna an- tingen kontant betalning. eller ~~

tillgodoräknades d~-vid crHiggande av kronouppbörder.""

Stora Kopparbergs polletter 1628 och 1639

År 1724 tillsalles en J...ommi~~ion i f-alun. ~om bia undersökte dc 'å J...al- lade myntpallenema som Bcrg~l:tgen

utgivit åren dessförinnan. l den till Kungl Maj:t fromlagda ber:iueben

kon~taterade kommissionen. all dyli- ka polleuer också utgivits 11\ngt ti- digare. Bergmästaren Andcr~ Swah

SNT 7 · <)7

J\xiEN:s KAM't NTE T EC KE N.JLr P o=

.. . .

LETTER.~n~ d-<?~4~

hade nämligen ··andmgit. att Pollet- ter uthi förra tijder hiir iifwen broke- lige warit" och såsom bevis uppvi- sade Swab "twiinne af nlifwer. elen ena teclmad med åhrtahlct 1628 och cll schacht, den andra med åhnahl 1639 och äfwen ett schacht". Dc bå- da polletterna avbildades d:ircflcr i berättel en (fig 5).

Swab hade vidare i "Memorial af den 28 April is l 724 bcr.ittat ~i g ingen annan Kunskap hafwa. iin att seelan Kåppar Compagnict blcf up·

häfwit. som i mangel af tillrlickcli- ga medel skall brukat Crcditif Zcd- ler an utgifwa. hwilka i Blirgslagcn stor willerwalla och oro skola åst:td- kommit. har Bärgslagcn cij ~å snart med förlag kunnat blifwa accomo- dcmt. hwarföre de skola nödgat~

slå benämnda näfwcr Pollcncr. ~om

[Swab] skall blifwit berlinad hafwa i orten gått för en Rijkzon l= l/4 riksdaler] stycket. och scdcnncra efterhand blifwit inlösta".²⁶

Det första kopparkompanict. vil- ket hade monopol på uppköp av kop·

par från bergsmännen. igångsattes 1620 och avvecklades 1628. varvid dess tillgångar övergick till kronan.

Kompaniet upplöstes dock rncd en likviditetsmlissigt underskott initialt.

SNT7 · 97

~

Fig 6: .. Förbwulshiiri!II.S ·· pol/euerfrtln /1'>34.

Illustration ur

Ii 7huuius' arbete om runda kopparmynt 1731.

och dess participalller fick vänta i ncra år på cr!.ättning från kronan för sina insat~cr. Kompaniets fordrings- ligare blev i sin tur lidande. vilket ocks1\ skapade en likviditetsbrist vid Kopparbcrgct.²⁷ Della var således, enligt Swab. orsaken till alt bergs- Jagen tvingades utge näverpollcucr.

vilka cirkulerade i trakten till ett vHrdc av 1/4 riksdaler. När likvidi- tetsiiiget förbättrades så inlöstes de.

Det andra kopparkompaniet upp-

riittade~ den 9 januari 1636. Det fick privilegiet att under tre 1\rs tid upp- köpa kopparen med ensamriitl. Niir dess privilegier gick ut den 31 de- cember 163R. så förnyades dc inte.²⁸ Liksom vid det första kompaniets avveckling 1628 uppstod en likvidi- tetsbrist vid KopparbergeL l en r.:tp- pon till bergsamtet på ny1\ret 1639 skrev bergmiistaren Peder Hansson.

att det dagligen var en "jiimmcrlig klaaghan uthaf gemene bergslagen.

all dc ingen förslriickning f:\ uthaf

n~gon kiöpman ... vilket hade 1 iii följd att bergsmännen mestadels än- nu hade varken ved eller kol för gruv- brytningen och kopparsmähningcn.²⁹ Följaktligen tvingades bt:rgslagen

~nyo alt utge myntpolletter i niivcr.

Dc av Swab :1r 1724 förevisade

polleuema är tyvlirr försvunna och några andra exemplar har ej fram- kommit. varför vi f1\r nöja oss med de avbildningar som lyckligtvis bi- fogades Fulukommissionens beriit- tefse. Det kan för övril!t nämnas. all 1628 års pollett uppvi~ar den äldsta avbildningen av bergslagens mlir- kc. dvs en schakttimring. Just detta är möter vi också tennen schakt för första gängen i källoma rör.mdc Stora Kopparberg . .10

"Förbundshiirens" polletter från 1634

En serie pollcucr i koppar har en kunglig krona och ;\rtalet 1634 p~

ena sidan. samt texten J STOP. l S.

J KAN eller liknande jiimte initialer på den andra. Serien har behandlats av flera numismatiska författare allt- sedan 1700-talet. Thunius avbildade tio varianter av dessa polle11er i and- ra delen av sill verk om dc runda koppannyntcn. vilket utkom 1731·¹¹ (fig 6). Han ansåg, au dc anvilnts vid staden Hanans be!Ugring. medan Berch föm1odade att de priiglats till Gustav ll Adolfs begravning i Stock- holm den 22 juni 1634. Dc skulle i

-