Uppsala universitet Institution för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete, 15 hp VT 2021
Grundskollärares utsatthet och erfarenheter av hot och våld
En granskning av elevers hot och våld mot lärare från lärares synvinkel
Författarna Påvel Engström
Sara Niklasson
Handledare Johan Boberg
Examinator Olle Nordberg
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka den utsträckning som grundskollärare upplever hot och våld gentemot dem i svenska skolor och hur de resonerar kring förebyggandet av hot och våld. I studien har vi valt att använda en kvalitativ analysmetod i form av en enkät. Vi har även kvalitativt undersökt de kommentarer som deltagarna i enkäten fick skriva till vissa av frågorna. 130 deltagare från hela landet har medverkat i studien. Empirin har utgått från två teorier, den första är Robert Thornbergs teori kring begreppen auktoritativ och klassrumsledarskap. Den andra teorin utgår från Eva Ganneruds begrepp om könsmaktsordning och professionellt förhållningssätt. Dessa begrepp avser att bidra till att förstå vilken påverkan ledarskap och lärarens kön kan ha vid hot och våld gentemot dem.
Denna studies slutsats och resultat visar att de avgörande faktorerna för hot och våld mot lärare är elevers uppfattning om vad som är norm (manligt respektive kvinnligt), deras inställning till lärares auktoritet och elevers sociala bakgrund samt hemförhållanden. Vidare visar studien på att det råder en koppling till elevers uppfattning, speciellt hos pojkar, om att makt och auktoritet vilar hos männen och att denna inställning kan försvåra arbetet för kvinnliga lärare. Studien visar att goda relationer till elever kan förebygga hot och våld mot lärare. Studien kom även fram till att manliga och kvinnliga lärare har liknande tankar gällande de riktlinjer och hjälpmedel som finns för att stödja lärare i deras arbete.
Nyckelord: grundskollärare, hot och våld, kön, ledarskap, rättigheter.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... 1
1 INLEDNING ... 4
1.1ARBETSFÖRDELNING ... 4
2 BAKGRUND ... 5
2.1MEDIA UPPMÄRKSAMMAR HOT OCH VÅLD I SKOLOR ... 5
2.2RAPPORTER OM HOT OCH VÅLD FRÅN SKOLVERKET OCH ARBETSMILJÖVERKET ... 6
2.3SKOLLAGEN... 6
3 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 9
3.1LÄRARLEDARSKAP ... 9
3.2KONFLIKTHANTERING ... 10
3.3NÄR NEGATIVA SITUATIONER UPPSTÅR ... 11
3.4ARBETSMILJÖVERKETS OCH BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS RAPPORTER OM ELEVERS VÅLD OCH LÄRARFÖRBUNDETS RAPPORT OM LÄRARES HANDLINGSUTRYMME ... 12
3.5STUDIENS PLATS I FÖRHÅLLANDE TILL TIDIGARE FORSKNING... 13
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 13
4.1AUKTORITATIV ROLL OCH KLASSRUMSLEDARSKAP ... 14
4.2KÖNSMAKTSORDNING OCH PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 16
5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 18
6 METOD ... 18
6.1METOD FÖR DATAINSAMLING ... 18
6.2URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 19
6.3GENOMFÖRANDE ... 20
6.4VALIDITET OCH RELIABILITET ... 20
6.5METODKRITIK ... 21
6.6ETISKT HÄNSYNSTAGANDE ... 21
7 RESULTAT OCH ANALYS ... 23
7.1HUR OFTA FÖREKOMMER HOT OCH VÅLD PÅ SKOLOR? ... 23
7.2UPPLEVER LÄRARE ATT KÖN PÅVERKAR OM DE BLIR UTSATTA FÖR HOT OCH VÅLD? ... 24
7.3VILKA RISKFAKTORER TROR LÄRARE KAN LEDA TILL HOT OCH VÅLD? ... 26
7.4VAD TYCKER LÄRARE OM DE RIKTLINJER SOM FINNS GÄLLANDE HOT OCH VÅLD MOT LÄRARE?... 27
7.5UPPLEVER LÄRARE ATT DE KÄNNER STÖTTNING AV SKOLLAGEN I HOTFULLA ELLER VÅLDSAMMA SITUATIONER?
... 31
8 DISKUSSION ... 33
8.1UPPLEVER LÄRARE ATT DERAS KÖN PÅVERKAR OM DE BLIR UTSATTA FÖR HOT OCH VÅLD I SKOLAN? ... 33
8.1.1 Forskningsfråga ett i relation till tidigare forskning ... 33
8.1.2 Forskningsfråga ett i relation till begreppen könsmaktsordning och professionellt förhållningssätt ... 34
8.2UPPLEVER LÄRARE ATT DE RIKTLINJER SOM FINNS GÄLLANDE HOT OCH VÅLD STÖTTAR DEM I DERAS YRKESVERKSAMHET? ... 36
8.2.1 Forskningsfråga två i relation till tidigare forskning... 36
8.2.2 Forskningsfråga två i relation till begreppen auktoritativ roll och klassrumsledarskap... 37
8.3STUDIENS BIDRAG OCH FRAMTIDA FORSKNING ... 38
REFERENSLISTA ... 40
BILAGOR ... 42
BILAGA 1.MISSIVBREV ... 42
BILAGA 2.BREVUTSKICK ... 43
BILAGA 3.ENKÄTFRÅGORNA ... 44
1 Inledning
”Förr var barn rädda att gå till skolan, nu är lärare rädda att gå till skolan” hörde vi lärare skämtsamt säga under den verksamhetsförlagda utbildningen på olika skolor. Dock skrattar nog inte läraren som blir allvarligt hotad av elever eller till och med utsatt för våld på sin egen arbetsplats.
Innan vi påbörjade vår studie anade vi att hot och våld var en del av vardagen i många svenska skolor och att lärare i sin yrkesroll infinner sig i en unik utsatthet. I denna studie har vi tagit oss för att närmare studera den faktiska förekomsten av hot och våld och hur det kan förhindras, och hur lärare upplever att stöd från skola och lag verkar för deras bästa samt hur kön påverkar om lärare blir utsatta.
1.1 Arbetsfördelning
Arbetsfördelningen i denna studie såg ut på följande sätt: de delar som Påvel Engström självständigt arbetat med är: Bakgrund 2.2 och 2.3, Forskningsöversikt 3.4, Metod 6, Resultat 7 och Diskussion 8.2.
De delar som Sara Niklasson självständigt arbetat med är: Bakgrund 2.1, Forskningsöversikt 3.1, 3.2 och 3.3, Teoretiska utgångspunkter 4, och Diskussion 8.1 och 8.3. Resterande delar har genomförts gemensamt.
2 Bakgrund
I svenska skolor förekommer både hot och våld mot skolpersonal. Vilka underliggande faktorer som leder till hot och våld är ett omdebatterat område där olika myndigheter, som Brottsförebyggande rådet och Arbetsmiljöverket, framställt rapporter för att kunna ange orsaker eller förklara omständigheter där hot och våld förekommer. Exempel på dessa rapporter kommer att presenteras nedan. Skolverket har presenterat rapporter för att kartlägga olika perspektiv inom skolan där hot och våld förekommer. Just dessa rapporter har i syfte att skapa utrymme för diskussion samt fastställa behovet för ytterligare analyser (Attityder till skolan, 2018). I dessa rapporter från de olika myndigheterna börjar en bild av hotet och våldet träda fram.
2.1 Media uppmärksammar hot och våld i skolan
Media spelar en roll i att skildra det som händer i skolor runt om i landet. Olika reportage rapporterar att våldet ökar och att antalet anmälningar om hot och våld ökar. SvD skriver år 2019 att anmälningar om hot och våld kraftigt ökat samt att Arbetsmiljöverket anser att förebyggande arbete behöver utvecklas (SvD, 2019). Samma artikel publicerades av Lärarförbundets magasin Läraren som ursprungligen publicerats på lararnastidning.se. Skolvärlden publicerade år 2021 en artikel om att hot och våld ökar i Östergötland, där skolor satt in väktare för att få bukt med sitt problem av hot och våld. Artikeln redogör för att antalet anmälningar i just den regionen mer än fördubblats de senaste fem åren. Magnus Henell, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund säger i artikeln, ”när det är oroligheter som det var på min skola för några år sedan kan väktare vara nödvändigt för att visa att skolan tar situationen på allvar. Det är en åtgärd som även skapar trygghet för både lärare och elever som inte är inblandade i oroligheterna”. Skolvärlden skrev 2018 en artikel om att nya riktlinjer skulle hjälpa minska hot och våld i skolan.
SVT (2018), Expressen (2018) och Skolvärlden (2019) har uppmärksammat lärare som hotas och misshandlas och hur en tystnadskultur gör personal på vissa skolor rädda för att anmäla elever.
Några fall har lett till domstol, bland annat om en gymnasieelev som hotade och våldtog en kvinnlig lärare (Göta hovrätt dom 2019-02-07 i mål nr B 3574–18). Lärarförbundet (2020) skriver i tidningen Läraren att under 2020 har 165 arbetsolyckor i grundskolor och förskolor, orsakade av hot och våld, och som har lett till sjukskriven skolpersonal, anmälts till Arbetsmiljöverket. Med en
satsning på 57 miljoner kronor på våldsförebyggande arbete i förskolor och skolor mellan 2018–
2020, hoppas regeringen, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), att uppmärksamheten och genomförandet av våldsförebyggandet arbetet i skolan kommer att
”förändra stereotypa könsnormer som kopplar samman maskulinitet och våld”
(Arbetsdepartementet 2019) i svenska skolor.
2.2 Rapporter om hot och våld från Skolverket och Arbetsmiljöverket
Skolverket rapporterar om olika förhållanden i svenska skolor och beskriver bland annat om hot och våld och att “det är vanligast att elever är förövare, dvs. källan till sådan stressupplevelse, men det förekommer även att andra lärare och/eller föräldrar är det. Omkring 22 % av lärarna i årskurs 4–9 och cirka 13 % av gymnasielärarna i Sverige utsätts för våld, hot eller trakasserier i skolan”
(Skolverket, 2009). År 2018 presenterade Skolverket sin rapport Attityder till skolan som rapporterar att ”nästan var fjärde lärare svarar att de har utsatts för våld eller hot på sin arbetsplats under det senaste året”. I likhet med Skolverkets rapporter har även Arbetsmiljöverket framställt en rapport som granskat just huruvida hot och våld påverkar lärare. I deras undersökning var det,
“29 % av kvinnliga och 42 % av manliga lärare i mellan- och högstadiet samt 5 % av kvinnliga och 11 % av manliga lärare i gymnasiet som utsattes för våld” (Knight, Göransson & Sverke, 2011, s. 16). Indikationer av dessa rapporter pekar på att det finns en medvetenhet hos myndigheter om att lärare utsätts för hot och våld.
2.3 Skollagen
Skollagen omfattar skolväsendet och dess verksamhet. Den utgörs av de regler och bestämmelser som reglerar vilka rättigheter och skyldigheter lärare, elever och vårdnadshavare har. De rättigheter och skyldigheter som lärare har för att bedriva undervisning och säkerställa elevers lärande i skolan beskrivs bland annat i kapitel 2 – 5. I kapitel 5, trygghet och studiero, § 3 står det,
”utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”. För en lärare innebär det ett ansvar för elevers trygghet och studiero under skolgången. I samma kapitel § 5 står det att ordningsregler ska finnas på varje skolenhet.
Dessa ska utarbetas i samråd med elever. Läraren har i uppgift att upprätthålla ordningsregler och säkerställa att dessa efterföljs av eleverna. I 5 kap. § 3, § 5, § 6, § 7, § 9 av Skollagen (SFS 2010:800) står det även om disciplinära åtgärder, som både rektor och lärare får vidta för att säkra att ovannämnda trygghet och studiero ska infinnas för eleverna:
Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero […] ordningsregler ska finnas för varje skolenhet […] rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande […] i grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero […] huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Det centrala innehållet i skollagen handlar om elevernas trygghet i skolan. Skollagen reglerar de rättigheter och skyldigheter som barn, elever och vårdnadshavare har samt vilket ansvar som skolverksamheten har. Utöver eleverna omfattas även lärare och annan skolpersonal av skollagen, vad gäller rättigheter och skyldigheter i skolan. De lagstadgade medel som lärare har rätt att använda för att säkerställa en trygg miljö för elever, och sig själva, kan uppfattas som diffusa (2010:800). Detsamma gäller om en lärare har blivit kränkt av barn och elever, och där gränsen för övertramp kan upplevas som otydlig. Vidare är de åtgärder som rektorer och lärare får använda sig av för att upprätthålla de vuxnas säkerhet och arbetsro svåra att tolka på grund av subjektivitet inför situationen som gäller. Lärare kan vända sig till Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), för att överblicka deras rättigheter på deras arbetsplats. I 1 kap. § 1, 2 kap. § 2, 3 kap. § 2 i Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) kan man läsa att dess syfte är att:
Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö […] arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö […] arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall […] arbetsgivaren skall
beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.
Arbetsmiljölagen tolkas efter arbetsgivarens egen förmåga och uppfattning av lagen. Skollagen och arbetsmiljölagen kan komma att sättas mot varandra, då en prioriteringsordning uppstår när arbetsgivaren ska lösa tvister mellan elev och lärare. Om en rektor inte är vittne till att en hotfull eller våldsam situation uppstår kan en problematik kring besluttagande skapas. Enligt skollagen måste rektorn garantera trygghet och studiero till varje elev (Skollagen, kap. 5, 6 §), samtidigt som hen har i uppgift att försäkra en god arbetsmiljö för varje lärare på skolan. I en situation där sanktioner riktas mot en elev finns risken att konsekvenser medföljer. Ett exempel på det här är om en lärare ingriper i en situation som hen bedömer att det krävs en tillrättavisning för eleven.
En följd av det kan vara att läraren blir polisanmäld av vårdnadshavaren.
Utgångspunkten till studiens fokus har varit till följd av det som har nämnts ovan, att elevers hot och våld mot lärare fortsätter trots uppmärksamhet i media och regeringens satsning på att förebygga våldet. Fastän lagen skyddar lärare till viss del finns det lärare som avstår från att anmäla elever på grund av följderna, det vill säga mer hot och våld från elever, men också risken att bli av med lärarlegitimationen. I vår studie berör vi detta genom att engagera lärare i vår enkät och få del av hur de tänker och resonerar kring elevers hot och våld mot dem, om kön kan vara en avgörande faktor, och hur man kan förebygga hot och våld i skolan.
3 Forskningsöversikt
I följande kapitel presenteras tidigare forskning i olika teman utifrån det som är relevant för denna studie. Litteraturen har grupperats i fyra tematiska indelningar och de har valts för att vi anser att de är relaterade till hot och våld. Den första utgörs av studier som behandlar lärarledarskap, den andra tar upp hur lärare hanterar konflikter med elever, och den tredje studien behandlar bakomliggande orsaker till negativa situationer som uppstår i skolan. Slutligen presenteras rapporter från Arbetsmiljöverket, Brottsförebyggande rådet och Lärarförbundet (i Skolverkets rapportserie ”attityder till skolan” presenteras data som trygghet, kränkning, stress och hur relationen mellan elever och lärare är).
3.1 Lärarledarskap
Ett centralt tema i forskningslitteraturen är ledarskap och om detta kan förebygga allvarliga konflikter i skolan. Matts Dahlkwist adresserar denna fråga i sin bok Lärarledarskapet.
Situationsanpassat ledarskap. Strukturerad undervisning (2019). Han hävdar att gott lärarledarskap leder till goda relationer mellan lärare och elever och kan på det sättet förhindra många konflikter. När en lärare använder ett direkt ledarskap, det vill säga ett situationsanpassat ledarskap, finns ”möjligheten att direkt påverka elevers lärande i klassrummet och därmed direkt påverka elevens resultat” (ibid.: 11). Klassrummet är en komplex miljö där läraren tvingas hålla många bollar i luften, för samtidigt som läraren undervisar måste hen skapa och upprätthålla positiva relationer med varje elev, och fatta snabba beslut för att förhindra konflikter. Tydliga gränser och regler är väsentliga för att skapa studiero och sätta stopp för beteenden som hämmar inlärningen (ibid.: 13).
En yrkesprofessionell lärare har förmågan att, ”upprätthålla en god och tydlig kommunikation åt olika håll samtidigt: med föräldrar, elever, kollegor, skolledning och samhället utanför skolan”
(Dahlkwist, 2019, s. 27). Hen kan även situationsanpassa sitt ledarskap beroende på elevgruppen och hur mogna eller omogna eleverna är när det gäller ansvar. Vidare måste lärare ha en personlig utstrålning och våga ”ta plats” i klassrummet, annars riskerar elever att åta sig ledarrollen (ibid.:
26). Dahlkwist betonar vikten av ”ett öppet och prestigelöst klassrumsklimat” (ibid.: 28) som en av de viktigaste grundpelare för positivt lärande. Om elever vågar vara sig själva och känner att de
kan ställa frågor utan att känna sig dumma, så motiveras de till att lära sig nya saker. Tvärtom blir det i en omogen klass, där elever inte vågar ifrågasätta uppgifter i rädsla för att dumförklaras inför klasskamraterna.
3.2 Konflikthantering
Ett annat centralt tema i forskningen är konflikthantering i skolan. Agneta Lundström studerar, i sin avhandling Lärare och konflikthantering: En undersökande studie ur ett könsperspektiv (2008), konflikter i elev-elev-interaktion och lärar-elev-interaktion. Skolan är en plats där många konflikter uppstår, mycket för att lärare, elever och föräldrar har olika uppsättningar av regler och normer som utmanas. Lundström menar att en konflikt blir destruktiv ifall ena parten pressas till underordning och därmed inte vågar uttrycka sig, medan en konflikt med positiv utgång innebär att ett samförstånd uppstår där båda parter får yttra sig. Från början finns det en ojämlik relation mellan lärare och elever, eftersom läraren är vuxen och står i ”överordnad position i förhållande till elever,” (ibid.: 14), men för den sakens skull betyder det inte att elever automatiskt intar en passiv roll. Resultat visar att 85 % av eleverna rättar sig efter skolans regler medan resterande 15
% vägrar att anpassa sig och istället utvecklar ett påtagligt bråkigt beteende, och av dessa är två tredjedelar pojkar (ibid.: 21).
Forskarstudier om flickors motstånd mot könsmaktsordningen i skolan har visat att flickor har fått nog av passiv underordning och istället lierar med varandra i opposition mot maktkampen.
Kollektivt motstånd har varit flickornas vapen, men även i singularform har flickor trotsat den maskulina hierarkin i skolan. Visserligen tar pojkar fortfarande mer plats i klassrummet och har oftast övertaget över det motsatta könet, men den nya flickan låter sig inte kuvas. Snarare tar hon käckt för sig och låter dem inte behandla henne hur som helst (Wernersson, 2006, ss. 45–46).
Skolinspektionens rapport mellan 2015–2019 visar att flickor står för cirka en tredjedel av elever som anmäls för disciplinära åtgärder (Skolinspektionen, 2019).
3.3 När negativa situationer uppstår
I föregående sektioner har vi lyft fram vad lärarledarskap är och hur lärare kan hantera konflikter.
I denna sektion lyfter vi istället fram orsakerna som ofta ligger till grund för våld och konflikter i skolan. Eva Ganneruds avhandling, Genusperspektiv på lärargärning. Om kvinnliga klasslärares liv och arbete (1999), och hennes fortsatta forskning (2001, 2003) inom samma område, fokuserar bland annat på hur elevernas hemförhållanden och sociala bakgrund samt elevgruppens sammansättning kan bidra till att negativa situationer uppstår i skolan. Sociala problem och föräldrars inställning till skolan tillsammans med kulturkrockar kan också vara bidragande orsaker som påverka situationen i klassrummet. Gannerud menar att det är avgörande, för en god miljö i skolan, att läraren är väl införstådd med elevernas hemförhållanden, så att hen kan kreera undervisningen och bemöta eleverna därefter (2001, s. 106).
Somliga har en uppfattning om att makt och auktoritet vilar hos männen, och att manliga lärare
”har lättare, disciplinärt sett, speciellt i invandrartäta områden, där mannen har en annan status”
(Gannerud, 1999, s. 187), medan kvinnor ska underordna sig. När pojkar har denna inställning och vägrar respektera läraren, just för att hon är kvinna, så försvåras arbetet avsevärt för henne (Gannerud, 2001, s. 37). Ett annat exempel på en negativ norm kan vara att manliga elever inte borde få för höga betyg i ”pluggämnen” (Dahlkwist, 2019, 79). Dahlkwist nämner att könsnormer kan ha en negativ effekt på både kvinnliga och manliga studenters psykiska hälsa. Flickor brottas med att vinna plats i den sociala arenan, men de får inte ”sticka ut” för mycket medan pojkar brottas med att leva upp till maskulinitetsnormer, där känslor och ohälsa klassas som ”svaghet”
(ibid.: 84). När en elev bryter mot dessa förväntade normer så kan konflikter uppstå och då är det viktigt att läraren använder sitt direkta ledarskap (ibid.: 90).
En annan orsak till varför konflikter uppstår beror oftast på missförstånd i kommunikation mellan personer. Det är inte helt ovanligt att läraren möter oroliga elever, upprörda föräldrar och stressade kollegor under sin arbetsdag. Känslor kan blossa upp och arga ord kan riktas mot läraren och då är det viktigt att gott lärarledarskap tas i akt, för ”konflikthantering i ett tillstånd av upprörd affekt är sällan lyckosamt” (Dahlkwist, 2019, s. 143). Det finns elever som kan ha svårt att uttrycka sig med ord och låter då ”sin ilska flöda för att de inte har förmåga att uttrycka sig på något annorlunda
sätt” (ibid.: 148). Men med ett situationsanpassat ledarskap kan läraren rädda situationen genom att låta den upprörde eleven få tala till punkt utan att bli avbruten, och vid rätt tillfälle säga med lugn röst att det är okej att bli upprörd, men att det inte ska störa resten av elevgruppen.
3.4 Arbetsmiljöverkets och Brottsförebyggande rådets rapporter om elevers våld och Lärarförbundets rapport om lärares handlingsutrymme
En av anledningarna till varför det är svårt att finna ett entydigt svar i forskningen om varför våld förekommer i skolor, enligt Arbetsmiljöverket, är att begreppen hot och våld är så diffusa, och för att de används på olika sätt beroende på situationen. I deras undersökning nämns elevers attityder, beteende och agerande som faktorer till hot och våldssituationer (Knight, Göransson & Sverke, 2011, s. 20). Brottsförebyggande rådet (härefter BRÅ) fick i uppdrag av Utbildningsdepartementet att granska och kartlägga grövre våld, exempelvis skolskjutningar (Rapport 2009:6). I samband med detta presenterades en bild av hur den svenska skolan ser på hot och våld och hur skolor försöker förebygga det (BRÅ, 2009, ss. 5–7). BRÅ menar att, ”en rimlig utgångspunkt för det förebyggande arbetet är att veta vad som ska förebyggas och hur det uppstått. Det finns inte någon enskild faktor som kan förklara våldsamt beteende” (ibid.: 80). Den här problematiken innebär svårigheter i förebyggandet av hot och våld då orsaken som utlöser en situation ofta är komplex.
Detta styrks i rapporten, ” […] grova våldshändelser som inträffar i skolan lika väl som på andra platser kan betraktas som resultat av en rad olika processer, där bidragande faktorer finns såväl hos den enskilda individen som inom familjen, kamratgruppen, bostadsområdet, samhället i stort, samt självfallet även i själva skolan” (ibid.: 80).
Brottsbalken nämner att nödvärnsrätten tillåter lärare att agera enligt lagens mening och Jaara Åstrand menar att lärare måste ges rätten att med fysiska medel få kontroll över undervisningssituationen (Jaara Åstrand, 2019, ss. 5–6). Elever, vars mål är att störa undervisningen, måste kunna hanteras på ett effektivt sätt (ibid.: 17). I skollagen redogörs rektorers och lärares rättigheter för att säkra studiero, ”de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande” (Skollagen, 5 kap. 6 §). Det handlingsutrymme som lärare har för att säkerställa studiero är begränsat och är i många instanser otydligt. Till exempel, när
lärare vill utvisa en elev från klassrummet, men eleven i fråga motsätter sig utvisningen.
Situationen försvåras avsevärt om läraren vid handgemäng försöker fösa ut eleven som fysiskt motsätter sig (Jaara Åstrand, 2019, s. 6). Jaara Åstrand påpekar att många lärare är osäkra på sina rättigheter när hotfulla situationer uppstår (ibid.: 12).
3.5 Studiens plats i förhållande till tidigare forskning
Forskningen fokuserar mycket på elevers situationer i skolan och de bakomliggande faktorerna kring elevernas beteende. Vår studie griper tag i liknande frågor, men fokuserar mycket på hur lärare påverkas av elevernas situationer och beteende, och vi vill veta hur lärare ser på och upplever elevers hot och våld gentemot dem. Forskningen som har presenterats i detta kapitel ger en uppfattning om vilka faktorer som påverkar elevers uppförande och agerande mot lärare när de motsätter sig lärarens instruktioner. Hur kan och bör en lärare hantera en hotfull situation som är riktad mot dem? I förhållande till tidigare forskning avser vår studie att undersöka hur lärare resonerar kring hot och våld mot dem, och hur man kan förebygga hot och våld i skolan. Elevers utsatthet för hot och våld i skolan är ett väl utforskat område, men desto mindre känt är lärares utsatthet på deras arbetsplats. Denna studie ämnar bidra till att fylla denna lucka.
4 Teoretiska utgångspunkter
I följande kapitel presenteras de teoretiska perspektiv som kommer att ligga till grund för analysen av det empiriska materialet. Studien anlägger två teoretiska utgångsperspektiv: dels Robert Thornbergs begrepp auktoritativ och klassrumsledarskap, och dels Eva Ganneruds begrepp könsmaktsordning och professionellt förhållningssätt.
4.1 Auktoritativ roll och klassrumsledarskap
Ledarskapsforskaren Robert Thornbergs teori om lärarrollen som indelat i olika sociala roller har varit inflytelserikt i studier av utbildning. Han tar upp tre viktiga punkter som är relevanta för lärarrollen: emotionellt stöd, klassrumsorganisation och undervisningsstöd. Den första innebär att läraren skapar ett trevligt klassrumsklimat när hen bygger goda relationer med eleverna genom interaktion, positiva kommentarer och förväntningar. Det andra handlar om lärarens skicklighet att i sina interaktioner med eleverna snabbt uppfatta frustration och dåligt beteende, så att hen kan förhindra detta och istället skapa rutiner och procedurer som eleverna känner till. Den tredje punkten refererar till lärarens förmåga att använda interaktions- och undervisningspraktiker för att stötta elever till kognitiva färdigheter i alla ämnen i skolan (Thornberg, 2020, s. 98).
I Det sociala livet i skolan (2020) skriver Thornberg att auktoritet handlar om en hierarkisk relation där en eller några personer har fått legitimitet att leda de andra, för deras ledarskap tjänar en moralisk ordning som har accepterats. Med moralisk ordning, menar Thornberg, ”en komposition av gemensam verksamhet eller ett gemensamt projekt” (ibid.: 74), som alla i gruppen vill uppnå.
En auktoritativ lärare har möjligheten att påverka samspelet mellan lärare och elever, både på ett positivt eller negativt sätt, för ord och handlingar har ”inflytande över andra personers föreställningar, attityder eller beteenden, som en följd av att andra upplever att det finns skäl att lyssna till denna person och göra som hen säger” (ibid.: 74). Auktoritativa lärare kan beskrivas som varma kravställare, när de prioriterar varma och stödjande relationer med sina elever samtidigt som de har höga förväntningar på dem. De förklarar och upprätthåller regler, lyhörda till elevernas åsikter, och har som mål att motivera dem samt göra dem så självständiga och ansvarsfulla som möjligt när det gäller deras studier (ibid.: 104–105). Enligt Thornberg, mår elever mentalt bättre
som har auktoritativa lärare, och när de känner att deras lärare behandlar dem rättvist så avstår de i högre grad från fusk, kränkningar och våld (ibid.: 105).
Ett välfungerande klassrumsledarskap innehar flera väsentliga komponenter: berätta för eleverna att läraren har höga förväntningar av dem redan från början; förklara på ett klart och tydligt sätt klassrumsregler och rutiner; skapa goda relationer mellan lärare och elever och elever sinsemellan som främjar elevers lärande; med välplanerad undervisning stötta och motivera eleverna till att lära sig nya saker; ha en bra översikt över elevernas beteenden och snabbt förhindra störande beteende; och slutligen, att hantera beteendeproblem som uppstår i klassrummet (Thornberg, 2020, ss. 98–99). Med fokus på positiva lärar-elevrelationer, menar Thornberg, att ovannämnda komponenter är möjliga att uppnå, om relationerna kännetecknas av ”värme, närhet, tillit och störd” (ibid.: 99). Negativa lärar-elevrelationer innebär däremot ”maktkamp, avståndstagande och ständiga konflikter” (ibid.: 99). Elever som innehar en hög grad av beteendeproblem eller psykiska problem kräver mycket av läraren, genom att vara besvärliga med deras störande beteenden i klassrummet. Men deras aggressiva eller antisociala beteenden minskar om varma och stöttande relationer existerar mellan dem och läraren. Relationen kan fungera som ett skyddande nät som minskar risken för aggressiva utbrott och ökar sannolikheten för att de ska lyckas i skolan (ibid.:
102).
Resultat från en studie om tonårskillar i ett socialt underprivilegierat bostadsområde visade att dessa elever presterade bättre när de investerade mer i sina relationer till lärare, som de kände att de brydde sig om eleverna. Eleverna accepterade lärarens förväntningar av dem och att läraren gav dem stöd och struktur. Vidare visade det sig att eleverna försökte följa skolans regler och engagera sig mer under lektionstid. Med andra ord, så kan positiva relationer mellan lärare och elever vara A och O för ”lärares psykiska hälsa, arbetstillfredsställelse och tillit till sin egen kapacitet som lärare” (ibid., s. 103).
Det som gör Thornbergs begrepp relevanta för vår analys är att de hjälper oss att förstå vikten i hur lärare med auktoritativ roll bidrar till ett gott samspel mellan lärare och elever, så att de gemensamma målen kan uppnås, och hur klassrumsledarskap leder till goda lärar-elevrelationer och kan på det sättet förhindra negativt beteende. I analysen av vår insamlade empiri kan teorin bidra till att förstå hur hot och våld mot lärare har kunnat ske.
4.2 Könsmaktsordning och professionellt förhållningssätt
Genusforskaren Eva Gannerud skriver i Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv (2001), att ett hierarkiskt förhållande existerar mellan ”det manliga” och ”det kvinnliga,” och där det som framställs som manligt (vad män gör) värdesätts mer än det som klassas som kvinnligt (vad kvinnor gör) (ibid.: 14). Detta kallas, i litteraturen, ofta för ”könsmaktsordningen” och med det menar man att en maktskillnad existerar, och där hegemonisk maskulinitet med dess normer råder i hierarkin. Lars Jalmert menar att hegemonisk maskulinitet syftar på en viss typ av maskulinitet med normer som många gånger är kulturellt dominanta, och som ligger högst upp i hierarkin.
Normen är att det ”manliga” råder och anses allmänligt och där det ”kvinnliga” differerar (2007, s. 112). Med begreppet könsmaktsordning medger man att kön och makt hör ihop och att det frambringar sociala mönster där två logiker framgår. Jalmert talar om hur den första logiken är könens isärhållande, alltså att det manliga och det kvinnliga inte bör blandas, och den andra logiken är den manliga normens dominerande ställning, alltså att männen är riktlinjen för det som anses normalt och generellt (ibid.: 112). Genom att utöva våld mot kvinnor och barn visar männen sin suveränitet. Makt och överordning anknyts till maskulinitet, som i sin tur inkluderar könet, fysisk styrka och kroppsstorlek, men även rösten (Gannerud, 2001, s. 150).
Eva Gannerud (1999) använder begreppet professionellt förhållningssätt i hennes avhandling när hon redogör för hur läraren har en medveten såväl som målinriktad hållning i relation till sina elever och deras föräldrar. Detta inkluderar även situationer då manliga elever och fäder inte respekterar kvinnliga lärare just för att de är kvinnor. I ett pedagogiskt sammanhang betyder det
”att man i yrkesutförandet låter sig styras av det som gagnar eleven på kort tid och lång sikt, av elevens legitima behov, inte av de egna behoven, känslorna och impulserna” (Gannerud, 2003, s.
48). Den professionelle yrkesföraren måste ha i åtanke att relationen till eleven inte är ömsesidig eller på samma nivå, utan läraren har högre krav på sig själv på grund av sin position och måste ideligen visa respekt samt prioritera elevens behov över sina egna. Automatiskt vilar en auktoritet i positionen som vuxen och lärare i skolan, men en yrkesskicklig lärare utnyttjar inte sin auktoritet i termer av makt, utan mer som i ledarskap, där ansvar och förtroende dominerar (ibid.: 26). För att bli en stark personlig ledare, måste läraren vara tydlig och ansvarsfull, främja elevens lärande,
skapa stabilitet och trygghet i klassrummet, likväl vinna elevernas förtroende, vilket innebär en långsiktig och målmedvetet arbete. När förtroendet har skapats så behöver man inte tillämpa disciplinära medel, höja rösten eller bli arg för att upprätthålla den sociala ordningen i klassrummet. Det socio-emotionella arbetet omvandlas till ett genuint engagemang, där personliga kommentarer, beröm, gemenskap och samhörighet samt rutiner höjer den positiva stämningen i skolan. Med en personlig relation till varje elev blir läraren en viktig person som de litar på och tycker om (ibid.: 26).
En viktig orsak till att hot och våld förekommer i skolor handlar huvudsakligen om relationer mellan elever och lärare, och här kommer Ganneruds begrepp till stor användning för vår studie.
Det hjälper oss att förstå hur hotfulla situationer kan uppstå, men även förebyggas om läraren har ett professionellt förhållningssätt. Dessutom hjälper det oss att förstå hur elever (och deras föräldrar) ser på kön och behandlar lärare därefter, och hur manliga elever utmanar ständigt könsmaktsordningen för att de vill att den manliga normens dominerande ställning ska fortsätta. I analysen av vår insamlade data kan teorin bidra till att förstå hur lärares erfarenheter har en inverkan på varför de tycker och tänker som de gör kring stressrelaterade situationer med elever.
5 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur mellan- och högstadielärare upplever och hanterar hot och våld, och om lärarens kön har någon betydelse för att bli utsatt för hot och våld. Detta görs utifrån begreppen auktoritativ, klassrumsledarskap, könsmaktsordning och professionellt förhållningssätt. Studien kommer utgå från följande forskningsfrågor:
1. Upplever lärare att deras kön påverkar om de blir utsatta för hot och våld i skolan?
2. Upplever lärare att de riktlinjer som finns gällande hot och våld stöttar dem i deras yrkesverksamhet?
6 Metod
I detta kapitel presenteras den valda metoden som legat till grund för utförandet av studien. Vidare är kapitlet indelat i sex avsnitt som behandlar: metod för datainsamling, urval och avgränsningar, genomförande, validitet och reliabilitet, och metodkritik samt etiskt hänsynstagande. Val av metod motiveras till bakgrund av syfte och frågeställningar samt teoretisk ansats.
6.1 Metod för datainsamling
Denna studie baseras på en webbenkät där behöriga mellan- och högstadielärare från kommunala och enskilda skolor i Sverige har svarat på frågor om hot och våld på deras arbetsplatser och om lärarens kön kan vara en bidragande faktor till att hen utsätts för hot och våld. Enkäten skapades med hjälp av tjänsten Google formulär vilket erbjuder möjligheten att skapa diagram och staplar av data för presentation. De svar som skickades in av respondenterna sparades automatiskt i en svarsektion. Enkäten skapades i enhet med det Jan Trost och Oscar Hultåker (2016) beskriver som hög standardisering. För att undvika att respondenterna skulle göra egna tolkningar av frågorna så skrevs inga utförliga beskrivningar eller förklaringar till frågorna. I stället var de rakt på sak
samtidigt som de följde en regelbundenhet och struktur (ibid.: 57–61). Vi valde att göra en kvantitativ studie som även gav kvalitativa svar. Den kvantitativa aspekten gav oss uppfattningen om hur många lärare som upplevt hot och våld medan den kvalitativa aspekten gav de tillfrågade möjligheten att fördjupa deras svar om deras upplevelser (ibid.: 17–18).
Enkäten följde Trost och Hultåkers exempel på olika typer av frågor. De lyfte fram sak-frågor som behandlar faktiska händelser eller företeelser, och där åsikter inte värderas (ibid.: 66–67). De beskrev även attityd- och åsiktsfrågor, där ställningstagandet av respondenten var det väsentliga.
Ofta har denna typ av frågor flera valmöjligheter (ibid.: 70) och i vår enkät erbjöds svar såsom,
”Väldigt bra stöd”, ”Bra stöd”, ”Varken bra”, ”Dåligt stöd”, eller ”Väldigt dåligt stöd”. De var så kallade slutna frågor där respondenten inte gavs möjlighet att vidareutveckla sitt svar, men som ändå kunde vidarekopplas till en eller flera händelser. Den här skalan valdes, då vi ansåg att en skala på 1–10 med siffror kan vara mer svårtolkade. Frågorna markerades även som obligatoriska för att säkerställa att respondenterna inte hoppade över dem. En del av frågorna var dock öppna frågor som gav respondenterna möjligheten att kommentera mer utförligt (ibid.: 74). Detta gjorde vi på de frågor där vi ville analysera lärarnas tankegång på en djupare nivå och för att kunna se deras motiveringar om de hade några sådana.
6.2 Urval och avgränsning
Målet med enkäten är att bidra med kunskap om vad lärare i grundskolan anser om hot och våld och om lärarens kön är av betydelse, och därför var det av störst vikt att respondenterna var lärare.
Vi resonerar att det är lärare som hanterar majoriteten av kommunikation och interaktion med elever (och föräldrar) i skolan. ”Skolinspektionen har lyft att de ser ett samband där de skolor som har störst problem med kvalitet och studiero ofta har stor andel obehöriga lärare, samtidigt som det är de skolor som har de största utmaningarna som har svårast att rekrytera behöriga lärare”
(Jaara Åstrand, 2019, s. 11). Med den anledningen har vi valt att endast använda oss av legitimerade lärares svar och studien baserar på deras upplevelser av elevers hot och våld gentemot dem, och hur avgörande könet på läraren kan vara samt lärarledarskap i förhindrandet av hot och våld.
6.3 Genomförande
Under hösten 2020, när denna studie skrevs, fanns det rådande restriktioner gällande Covid-19, som påverkade valet för användning av olika metoder till insamling av data. För att följa de råd som Folkhälsomyndigheten angivit ansåg vi att en webbenkät var ett tryggare sätt att samla data.
Enkäten skickades ut till ca 3000 mejladresser som finns i skolenhetsregistret på Skolverkets hemsida. I vår studie deltog 130 mellanstadie- och högstadielärare, varav 31 var män och 97 var kvinnor, samt två lärare som inte ville identifiera sig med något av könen. I missivbrevet uppmärksammas respondenter om att enbart behöriga mellan- och högstadielärare ska skicka in svar till enkäten. Enkäten bestod av 21 frågor och där majoriteten av frågorna hade en tillhörande kommentar där respondenten kunde fördjupa sitt svar. Enkäten hölls öppen under två veckors tid.
Efter att svaren inkommit och enkäten stängts sammanställdes resultatet med en enkätfunktion där diagram och staplar presenterar vad respondenterna svarat. Vi granskade svaren och formade vår analys utifrån resultatet. Enkätens svar analyserades utifrån ledarskapsperspektivets begrepp om auktoritativ och klassrumsledarskap, och genusperspektivets begrepp om könsmaktsordning och professionellt förhållningssätt.
6.4 Validitet och reliabilitet
För att enkäten skulle ha så hög reliabilitet som möjligt förhöll vi oss till fyra grundpelare som Trost och Hultåker (2016) tydliggör: kongruens, precision, objektivitet och konstans. Kongruens handlar om att inte utforma frågor som är allt för lika varandra, som skulle ge samma svar och därmed göra dem överflödiga. För att få så hög precision som möjligt utformades frågorna så att svarsalternativen inte kunde misstolkas eller vara ledande på något sätt, så att de inte influerade deltagarnas svar. Här inkluderades svar såsom ”Vet inte” eller ”Om ja på fråga” alternativ och frågor. I missivbrevet framkom tydligt det att endast behöriga lärare kunde delta i enkäten och var man inte behörig kryssade man i ”Jag godkänner inte villkoren”, och då avslutades enkäten med en gång. En svårighet med konstans är den inställning som en lärare har när hen fyller i enkäten.
Beroende på omgivande faktorer kan dessa påverka respondentens svar. Till exempel, om hen har blivit hotad eller utsatt för våld nyligen. Detta har vi dock inte kunnat råda över utan helt enkelt fått tolka de svar som kommit in på ett objektivt sätt (ibid.: 62).
För att enkäten ska ha hög validitet behöver frågorna utformas så att svaren blir användbara och relevanta för att kunna besvara de teorier som undersökningen bygger på. För denna studie betyder det att frågorna som skapades skulle kunna ge svar från ett genusperspektiv. Trost och Hultåker förklarar att validitet handlar om att frågan man ställer ska vara formulerad för att kunna ge svar på det man söker. Därför måste frågorna i enkäten vara noggrant konstruerade så att respondenterna inte vilseleds. Validitet, menar Trost och Hultåker, kopplas ofta till kvantitativa studier, medan för kvalitativa studier blir det mer relevant att tala om trovärdighet (ibid.: 62–63).
Denna studie bygger på både kvantitativa och kvalitativa studier, och har därför i åtanke att skapa frågor som genererar svar för den kvantitativa delen och för den kvalitativa delen.
6.5 Metodkritik
Den här enkäten är specifikt riktad till mellan- och högstadielärare vilket innebär att perspektiv, erfarenheter och tankar från övriga nivåer inom skolväsendet inte tas med i analysen. I och med att vi inte kan kontrollera vem som svarar på enkäten har vi inte makt att styra så att det är ett jämt antal kvinnor och män ska svara. Det innebär att svaren kommer få en viss prägel när det jämförs med annan data eller perspektiv. Vidare kan ett problem med enkäter uppstå när en fråga som ställs inte erbjuder möjlighet att fördjupa svar för respondenten. Även om vi i den här enkäten inkluderade möjligheten att kommentera till majoriteten av frågorna, så brister enkäter överlag med att respondenten inte kan ge mycket nyans i sina svar. En annan problematik som knyts till enkäter är att känsliga ämnen som hot och våld kan upplevas som opersonliga att svara på.
Tidsaspekten kring enkäter kan också bidra till svårigheter. Lärare som i sitt yrkesutövande måste lägga tid på planering, samtal, betygsättning och övriga administrativa uppgifter, kan komma att prioritera bort enkäter på grund av tidsbrist.
6.6 Etiskt hänsynstagande
Denna enkätstudie följer Vetenskapsrådets riktlinjer (2017) gällande god forskningssed. De uppgifter och svar som respondenterna skickade in var deras egna tankar och åsikter, och de har enbart använts för att korrelera statistik och jämförelse med annan forskning. Försiktighetsåtgärder
har vidtagits för att ingen data ska hamna i fel händer, det vill säga att svaren har enbart varit tillgängliga för denna studie. Detta framkom tydligt i missivbrevet (se bilaga 1), som var det första respondenterna läste när de mottog mejlet om enkäten. Missivbrevet förklarade enkätens löfte om att hålla all information anonym. Premissen av enkäten var att den skulle kunna fyllas i med vetskapen om att deltagandet var helt konfidentiellt och att enda möjligheten till att genomföra enkäten var ett (skriftligt) samtycke till de villkor som ställdes i missivbrevet, “alla svar kommer att vara anonyma och enbart användas för att korrelera statistik” (se bilaga 3).
7 Resultat och analys
I detta kapitel presenteras och analyseras den insamlade empirin till studien. Resultatet tar stöd av de teorier som presenteras i denna studies teorikapitel. Presentationen i detta kapitel är indelat i fem kategorier: hur ofta hot och våld förekommer i skolor, hur lärarens kön påverkar om de blir utsatta för hot och våld, riskfaktorer som kan leda till hot och våld, vad lärare tycker om de riktlinjer som finns gällande hot och våld mot lärare, och slutligen om lärare känner att de känner att skollagen stöttar dem i hotfulla eller våldsamma situationer. I det empiriska materialet har vi identifierat tre olika mönster avseende elevers hot och våld mot lärare, dessa är: relationer är mer avgörande än kön, könsordning kopplas ideligen till maskulinitet, och riskfaktorer till hot och våld beror på relationer och social bakgrund.
130 grundskollärare har medverkat i studien, med en relativt jämn spridning i åldersgrupperna (22–29, 30–39, 40–49 och 50+) bland båda könen. 31 män deltog, varav hälften av dem undervisar årskurs 7–9 och resterande i årskurserna 4–6, eller 4–9. 97 kvinnor deltog och nästan två tredjedelar av dem undervisar årskurs 4–6 och återstående i årskurserna 7–9 eller 4–9. Två lärare ville inte ange deras kön. Arbetserfarenhet hos respondenterna hade också en relativt jämn spridning, där majoriteten, 55 respondenter, hade 15 års erfarenhet eller mer.
7.1 Hur ofta förekommer hot och våld på skolor?
För att kunna analysera om lärare upplevt att hot eller våld förekommit på skolor som de själva arbetat på delades frågan upp i två, fråga 7 och fråga 8. De svar som vi fick av fråga 7 visade att 91 lärare upplevt att hot förekommit mot lärare på vissa skolor, där 71 var kvinnor, 19 män och en av annat kön. 25 svarade att de upplevt hot mot lärare på samtliga skolor som de arbetat på, där 16 var kvinnor, 8 var män och en av annat kön. En lärare skriver i en frivillig kommentar till fråga 7 att, ”hot kommer både från vårdnadshavare och elever” (Enkät, svar 49, fråga 7). 14 av lärarna svarade att de inte upplevt hot på skolor de arbetat på, där 10 var kvinnor och 4 var män.
I fråga 8 fick lärarna besvara hur ofta våld förekommit mot lärare på skolor som de arbetat på. 84 av lärarna svarade att det förekommit våld på vissa av skolorna, av de 84 var 64 kvinnor, 19 män och en av annat kön. Av de 18 lärare som svarade att det förekommit våld mot lärare på alla skolor de arbetat på var 14 kvinnor, 3 män och en av annat kön. Av de 28 lärare som svarade nej till fråga 8 var 19 kvinnor och 9 män.
7.2 Upplever lärare att kön påverkar om de blir utsatta för hot och våld?
I fråga 20 fick lärarna svara på om de upplever att något kön har det enklare att hantera hot och våld. 100 svarade, ”nej, ingen har det enklare” (Enkät, fråga 20) Av de 100 var 78 kvinnor, 21 män och en av annat kön. En lärare skrev, ”nej, jag tror inte att något kön har det enklare, men däremot väljer många gånger flickor och pojkar att hantera det på olika sätt”. 24 svarade, ”ja, män har det enklare”. Av de 24 var 15 kvinnor, 8 män och en av annat kön. En kvinnlig lärare skrev, ”män tror jag inte blir lika rädda då de har ett fysiskt övertag i jämförelse med kvinnor som är i ett fysiskt underläge med elever på högstadiet/gymnasiet och kan då uppleva det som mer obehagligt”
(Enkät, svar 21, fråga 20). 6 svarade, ”ja, kvinnor har det enklare”. Av de 6 var 4 kvinnor och 2 män.
En kvinnlig lärare kommenterade, ”oavsett kön så påverkas man på samma sätt om våld och hot används. Dock tycker jag storlek på pedagogen spelar roll. Har elever som kommentera att de inte vågar bruka våld mot någon som är större än dem” (Enkät, svar 43, fråga 20).
I fråga 21 fick deltagarna svara på om de upplever att elever gör medvetna val att inte bruka hot eller våld mot lärare beroende på deras kön. 71 svarade att, “nej, könet har ingen” (Enkät, fråga 21). Av de 71 var 55 kvinnor, 15 män och en av annat kön. 48 deltagare svarade, ”ja, i vissa fall”.
Av de var 32 kvinnor, 15 män och en av annat kön. 11 deltagare svarade, ”ja, i många fall” (Enkät, fråga 21). Av de var 10 kvinnor och en man.
En kvinnlig lärare kommenterade att, ” […] man vågar inte bråka med de som är mkt större/starkare” (Enkät, svar 78, fråga 21) och det stämmer överens med Ganneruds forskning om
kön (2001, s. 150). Samtidigt kommenterar ett flertal lärare att, ” nej, jag tror det är helt omedvetet”
(Enkät, svar 33, fråga 21), ”inte utifrån min erfarenhet” (Enkät, svar 70, fråga 21), ”det kan också ha med kultur att göra. Inte nödvändigtvis kön” (Enkät, svar 30, fråga 21). Men även goda relationer mellan lärare och elever är väsentligt för att förhindra hot och våld mot både manliga och kvinnliga lärare. Detta gäller även mellan lärare och elevens föräldrar. En lärare kommenterar i fråga 18 att, ”ibland har lärare av ena könet enklare att skapa goda relationer med socialt utsatta/utåtagerande elever. Kanske p.g.a. att den eleven har privata trauman med vuxna av det ena eller andra könet. Då spelar könet på läraren en indirekt roll, men det är fortfarande inte könet som triggar igång eleven, utan endast gör det svårare för läraren att bygga goda relationer” (Enkät, svar 45, fråga 18).
7.3 Vilka riskfaktorer tror lärare kan leda till hot och våld?
För att kunna analysera hur lärare ser på de riskfaktorer som kan leda till hot och våld mot dem baseras den här delen av resultatet på fråga 11 och 12 från enkäten. I fråga 11 tillfrågades lärarna vad de tror väcker irritation hos elever så att de agerar mot lärare. En lärare kommenterade, ”jag tror att hot och våld kommer i situationer där elever kommer i affekt. Det gör de p.g.a. diagnoser, stress eller allmänt dålig impulskontroll. Att just lärare blir utsatta är för att det ingår i uppdraget att vara aktivt närvarande hos elever med psykiska och sociala svårigheter. Alltså att just de elever som utgör störst risk för hot och våld arbetar lärare extra tätt med” (Enkät, svar 45, fråga 11). Både Lundström (2008, s. 7) och Knight, Göransson och Sverke (2009, s. 80) nämner att skolan är en plats där många konflikter uppstår på grund av att lärare, elever och föräldrar har olika uppsättningar och normer som utmanas, och detta innebär att elever inte är de enda som hotar, utan även deras föräldrar (och släktingar och vänner) kan uppföra sig aggressivt gentemot läraren.
Deltagare från enkäten påpekar även att, ”jag tror att barn inte får de verktyg de behöver inför skolan. Många barn har svårt att koncentrera sig, att acceptera att man förlorar, att det ställs krav osv” (Enkät, svar 55, fråga 11) och, ”att de är i en miljö som inte fungerar för dem. De har behov som inte blir tillgodosedda eller annan bakomliggande problematik. De får inte det stöd de behöver” (Enkät, svar 127, fråga 11). I fråga 12 (se nedan) pekade deltagarna ut vilka riskfaktorer som de tror kan leda till att elever brukar hot eller våld.
Av riskfaktorer som deltagarna fick välja bland var psykisk ohälsa mest markerad i samtliga svar, där 119 av 130 (91,5 %) markerade det bland alternativen som gavs. Social utsatthet var det näst mest valda alternativet där svarade 106 av 130 (81,5 %) respondenter. Det tredje mest valda alternativet angav 40 av 130 (30,8 %) och det var ekonomisk bakgrund. En av lärarna som valde att kommentera fråga 12 skrev, ”betygen är en stor stressfaktor idag och elevens bakgrund och hemförhållanden påverkar hur man kan hantera kraven från skolan. Sedan ett underkänt betyg infördes har psykisk ohälsa ökar dramatiskt och vi har fått en stor mängd hemmasittare” (Enkät, svar 126, fråga 12). En annan lärare skrev, ”jag skulle säga att alla alternativ passar in, men det handlar också om vilken relation lärare och elev har. Om det inte finns någon relation eller att det inte är en bra relation kan det vara en riskfaktor till att en elev gör som den gör” (Enkät, svar 18, fråga 12).
7.4 Vad tycker lärare om de riktlinjer som finns gällande hot och våld mot lärare?
För att kunna analysera vad lärare tycker om de riktlinjer som finns kring hot och våld på deras arbetsplats har den här delen av analysen utgått från fråga 14 och 15 från enkäten.
De svar som vi fick in från fråga 14 visade att 116 personer hade svarat att det finns tydliga riktlinjer för hantering av hot och våld på deras skola medan 14 personer svarade att det inte finns det. Av de 14 tillfrågade, som svarade att det inte finns några riktlinjer på deras skola, var 13 kvinnor och en man. I frågan fick lärarna även ett alternativ att kommentera frågan och skriva in övriga tankar som de hade kopplat till de riktlinjer som finns eller inte finns på deras skola. I de kommentarer var det många av de som hade svarat ”ja” på frågan som skrev att de inte kände sig säkra på de riktlinjer som finns på deras skola, eller att de inte känner sig nöjda med de riktlinjer som de har på skolan. En kvinnlig lärare skrev, ”jag skulle ha svarat nej på denna fråga om enkäten kommit för två månader sedan. Vi har varit utsatt för hot och våld under de senaste två åren utan att ha några riktlinjer eller handlingsplaner för hur vi skulle hantera det, men fick för två månader sedan en handlingsplan” (Enkät, svar 104, fråga 14).
Två andra kvinnliga lärare som hade svarat ”ja” på frågan har kommenterat frågan. Den första skrev, ”klart att det gör, problemet är att det finns så många andra lagar som ta ut dem och sedan har vi makt faktorn som måste tas i beaktning så det brukar inte bli någon nämnbar förändring”
(Enkät, svar 72, fråga 14). Den andra skrev, ”det finns ett vackert papper med plan för hur det ska hanteras. Men det efterföljs inte ö.h.t. i min uppfattning. Eleverna - och skolpengen - är viktigare än hälsan för personal m.fl.” (Enkät, svar 61, fråga 14). Att många lärare känner sig osäkra på de riktlinjer som finns på deras skolan överensstämmer med vad Jaara Åstrand tog upp i hennes rapport till Lärarförbundet, att många lärare känner sig osäkra på vilka befogenheter som de har (2019, s. 12).
I enkätens kommentarer på fråga 14 svarade majoriteten av kvinnliga lärare att de inte ansåg att de riktlinjer som finns på deras skolor är tillräckligt bra. När det kommer till de manliga lärarna
var det fem lärare som lämnade kommentarer och enbart en av dem avsåg att riktlinjerna ”följs inte när det blir skarpt läge” (Enkät, svar 53, fråga 14). De andra ansåg att det finns riktlinjer och att dessa följs. De manliga lärarna som lämnade en kommentar hade alla svarat ”ja” på frågan om det finns riktlinjer medan den enda manliga läraren som hade svarat ”nej” valde att inte lämna någon kommentar.
På fråga 15 kunde man svara antingen ”ja” eller ”nej” huruvida man ansåg att de riktlinjer som finns i ens skola är tillräckliga för att minska och kunna hantera hot och våld effektivt. 71 personer svarade ”ja” på den frågan, 49 personer svarade ”nej”, och resterande 10 personer valde att inte svara alls. Av de 49 personerna som svarade ”nej” var fem av dem män, 43 svar var från kvinnor, och en som svarade att hen inte ville identifiera sig som vare sig man eller kvinna. Lärarna som gjorde enkäten kunde kommentera frågan. Många lärare, oavsett personens kön, svarade att de ansåg att det både fanns och inte fanns riktlinjer som var tillräckliga på deras skola. En av de manliga lärarna svarade:
”Som svar på fråga 15 - både ja och nej. Rent juridiskt är behovet täckt för de följder som kan uppstå vid våld på en skola. Dock är skolan i ständig förändring med stor påtryckning utifrån där våra lagar inte kommer räcka till och täcka upp de situationer som kan och som kommer uppstå. Religion och nomadiserande kulturer finns idag inom skolan som påverkar verksamhet och mående, och här saknas lagar inom främst det sekulära för att trygga skolans elever och personal i framtiden” (Enkät, svar 8, fråga 15).
