Hur kan en hälsopedagog arbeta med utbrändhet?

1

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Estetiskt filosofiska fakulteten

Maria Eriksson

Hur kan en hälsopedagog arbeta med utbrändhet?

How can a health pedagogue work with the burn out syndrome?

Pedagogik C-uppsats

Datum/Termin: 11-08-17 Handledare: Björn Eliasson Examinator: Tomas Saar

Löpnummer: X-XX XX XX

1. Abstract

Because stress and stress related diseases have increased dramatically over the last couple of years, especially in the west, the question about how you can work with this from a health- perspective has brought to the for/made a topic. The purpose with this examination is to find out how you can work with the burn out syndrome as a health pedagogue. More specifically this study is trying to answer the questions about how health pedagogues can work to prevent and treat the burn out syndrome, and what similarities and differences there is between these health pedagogues way of working. The purpose of this study is also to find out how these health pedagouges experience, or are conscious of, the burn out syndrome, its causes and work methods from a phenomenological perspective.

Five health pedagogues where interviewed in order to find out how they understand this concept.

Through the qualitative method I have gotten an insight in their opinions when it comes to stress and burnout, and have therefore gotten a deeper knowledge about how they work, but also why they work the way the do. The result has shown that the similarities weighs most heavy when it comes to their opinion and also their working methods. Nevertheless there are some differences in their way of describing the burn out syndrome and also how they work. My conclusion however, is that it has to do with their differences in language, focus and different backgrounds and experiences. The result shows that health pedagogues works from a health perspective, i.e. with all the aspects of a person, in witch involves the physic, psychological and the mental part. They work to strengthen an individual on every level by wholesome life habits from a cognitive perspective with thoughts and behaviour to help people to be aware and be able to handle stress, and in that way diminish the risk of symptoms like stress and burn out. The health pedagouges experiences the burn out syndrome as a mental and physical collapse, where the persons resources are emptied. The burn out syndrome is also a result of an overcharge of the nervesystem. When it comes to how these health pedagouges experiences the riskfactors, I have found out that it is first of all the personality that increases the risk when it comes to this syndrome. It is primarily about the person having difficulty focusing and give priority.

To prevent the burn out syndrome, the health pedagouges works by giving the person knowledge

and deeper understanding about himself or herself. They also work by giving support, healing

treatment and relaxation for those who are struck with the burn out syndrome.

1.1 Sammanfattning

Då stress och stressrelaterade sjukdomar har ökat dramatiskt under senare år, framförallt i västvärlden, har frågan aktualiserats hur man kan arbeta med detta ur ett hälsoperspektiv. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur man som hälsopedagog kan arbeta med utbrändhet. Mera specifikt har studien strävat efter att besvara frågeställningarna om hur hälsopedagoger kan arbeta med att förebygga utbrändhet, att behandla utbrändhet samt vilka likheter och skillnader det finns bland hälsopedagogernas arbetssätt inom dessa områden. Studien strävar också efter att ta reda på hur hälsopedagogerna erfarar dvs. är medvetna om fenomenet utbrändhet, dess orsaker samt arbetssätt ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Fem hälsopedagoger intervjuades för att ta reda på hur de ser på begreppen stress och utbrändhet, vad de anser leder dit och hur de arbetar för att förebygga eller behandla dessa tillstånd. Genom den kvalitativa metoden har jag fått ta del av deras uppfattningar och åsikter när det gäller stress och utbrändhet och har på så sätt fått en djupare inblick i hur de arbetar, men också varför de arbetar som de gör. Resultatet har visat att likheterna överväger när det gäller deras synsätt gällande utbrändhet samt hur de arbetar med det. Det finns dock vissa skillnader i deras sätt att beskriva utbrändheten samt hur de arbetar. Min slutsats är dock att detta har mer att göra med att de har olika språk och satt olika saker i fokus, beroende på deras olika bakgrund och erfarenheter.

Resultaten visar att hälsopedagoger främst arbetar ur ett helhetsperspektiv dvs. med alla aspekter av en människa vilket innefattar det fysiska, psykiska och den mentala biten. De arbetar för att stärka upp individen på alla plan, delvis genom att föra in hälsosamma levnadsvanor framförallt ur ett kognitivt perspektiv dvs. med tankar och beteenden, för att hjälpa människor att bli medvetna om och kunna hantera och stå emot stress, och på så sätt minska risken att hamna stressrelaterade sjukdomar som exempelvis utbrändhet. Hälsopedagogerna erfarar utbrändheten som en mental och fysikt utmattning där individen fått slut på sina resurser både fysiskt och psykiskt. Ubrändheten är också ett resultat av en överbelastning av nervsystemet. När det gäller hur hälsopedagogerna erfarar riskfaktorerna har jag funnit ut att det framförallt är personligheten som ligger till grund och ökar risken för att att drabbas av utbrändhet där individen har svårigheter i att fokusera och prioritera. För att förebygga arbetar hälsopedagogerna främst genom att ge den drabbade kunskap och självinsikt.

Samt stöd, läkande behandlingar och avslappning för dem som redan drabbats.

Innehållsförteckning

1. Abstract...2

1.1. Sammanfattning...3

2. Inledning/Bakgrund...6

3. Syfte...7

4. Litteraturbearbetning...8

4.1. Begreppet hälsa... 8

4.2 Stress... 9

4.3. Vad är utbrändhet?... .... 11

4.4. Vad förorsakar utbrändhet?...13

4.5. Hälsopedagogiskt arbete och hälsopedagogens roll...16

4.6. Pedagogiskt hälsoarbete mot stress...17

4.7. Förebyggande åtgärder och behandling vid stress och utbrändhet...18

5. Frågeställningar...21

6. Metod och genomförande...22

6.3. Den kvalitativa forskningsintervjun...22

6.4. Urval...23

6.5. Genomförande...23

6.6. Utskriften...23

6.7. Intervjuguiden...24

6.8. Bearbetning av data/analys...25

6.9. Fenomenologi...25

6.10. Hermeneutik...26

6.11. Validitet...26

6.12. Reliabilitet...28

6.13. Etiska perspektiv...28

7. Resultat...29

7.1. Hur uppfattar hälsopedagogerna utbrändhet?...29

7.2. Vilka är riskfaktorerna för att hamna i utbrändhet?...32

7.3. Hur arbetar hälsopedagogerna för att förebygga utbrändhet?...33

7.4. Hur arbetar de med människor som hamnat i en utbrändhet?...38

8. Kopplingar till litteraturen ...41

9. Diskussion och slutsats ...43

10. Källförteckning...47

2. Inledning/Bakgrund

Kronisk stress och utbrändhet är den snabbast växande sjukskrivningsorsaken i Sverige. En grov uträkning visar att detta kostar Sverige ca 80 miljarder kronor per år. De höga sjukskrivningstalen börjar få konsekvenser för vår allmänna välfärd och kommit att bli ett snabbt ökande folkhälsoproblem (Krauklis och Schenström 2002). De hävdar att Sverige har den snabbaste ökningen av stressrelaterade sjukdomar i hela västvärlden och att detta har pågått sedan mitten av 1990-talet.

Dock kan skönjas en ökning av stressrelaterade sjukdomar även i den övriga västvärlden. Maslach och Leither (2001) hävdar att utbrändhet börjar sprida sig mycket snabbt även i Nordamerika. De stressrelaterade sjukdomarnas dramatiska ökning tros har sina orsaker i de samhällsförändringar som skett senare årtionden. Vårt tidigare samhälle präglades till större del än i dag av trygghet och förutsägbarhet, till skillnad från idag då det bytts ut mot föränderlighet och osäkerhet, vilket bidrar till att skapa stress för individen (Krauklis och Schenström 2001).

En anledning till att jag intresserat mig för dessa frågor är att jag själv vid en tid i mitt liv fått

diagnosen emotionell utmattning, dock under andra omständigheter än i arbetslivet. Jag tror att det

har lett till att jag vill söka ett svar och en mening. Jag vill även själv arbeta med dessa frågor och

tyckte därför att min frågeställning lämpade sig bra.

3. Syfte

Syftet med studien är att studera hur hälsopedagoger kan arbeta med stress och utbrändhet utifrån ett fenomenologiskt perspektiv.

Jag tycker också det är intressant att få en förståelse för varför de arbetar som de gör. Därför innefattar min studie även hur hälsopedagogerna uppfattar begreppet och vilka riskfaktorer är, eftersom dessa fenomen borde fungera som en utgångspunkt för hur de arbetar.

Detta kan i slutändan ge en ökad förståelse för både vad utbrändhet handlar om och hur man på bästa sätt kan handskas med människor som drabbats. Både när det gäller hälsopedagoger men också andra sektorer, både privat och offentligt.

Fenomenologisk vetenskapssyn försöker att uppnå en förståelse av den djupare meningen i intervupersonernas erfarenhet i förhållande till det som ska studeras. Min uppgift är att rekonstrera och förstå de intervjuades perspektiv och skapa en helhetsbild av det som ska studeras, i detta fallet utbrändhet, så som de själva upplever detta (Kvale 1997), (Dalen 2004).

Livsvärlden är ett filosofiskt begrepp med ontologisk innebörd. Den är främst grundad av Edmund Husserl (Bengtsson 1999). Den fenomenologiska livsvärlden handlar om att förstå aktörernas egna perspektiv och beskriva världen så som den upplevs av honom eller henne. Man utgår här från att verkligheten är subjektiv och påverkas av vår historia och bakgrund och tidigare erfarenheter.

Verkligheten är alltså här vad människor uppfattar att den är (Bjurwill 1996).

Mitt syfte är att beskriva hälsopedagogernas livsvärld såsom den upplevs av dem själva, dvs. ur deras perspektiv. Därför har jag redogjort intervjuernas beskrivningar så som dom själva har uttryckt sig, och dessutom skrivit med egna ord så som jag tolkar att dom menar.

Jag önskar mer forskning inom området utbrändhet och hälspedagogik. Det finns väldigt begränsat

med böcker om ämnet hälsopedagogik och utbrändhet. Den litteratur som finns beskriver mest

psykoterapi och utbrändhet. Men när det gäller forskning om hälsopedasgogik och utbrändhet finns

inte så mycket. Men min undersökning visar att man också kan jobba med detta genom

hälsopedagogik. Därför menar jag att min undersökning är aktuell. Den huvudsakliga meningen med

arbetet i slutändan är betydelsen av hälsopedagoger och hur de kan bidra för att hjälpa utbrända

både på personlig nivå och för samhället i stort.

4. Litteraturbearbetning

4.1. Begreppet hälsa

Hälsa har genom tiderna definierats på olika sätt. Under lång tid har hälsobegreppet varit knutet till den medicinska aspekten och fokus har legat på det patogena dvs. frånvaro av sjukdom (Rydqvist och Winroth, 2004). Hälsobegreppet har dock på senare år kommit att innefatta även en psykisk, social och andlig aspekt. WHO:s definition av hälsa är att det är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvarande av sjukdom eller handikapp.

Antonovsky (1987) ,medicinsk sociolog, kom att ändra på sättet att se på hälsa genom att ställa en helt ny frågeställning, nämligen vad det är som gör att människor håller sig friska, snarare än vad som gör dem sjuka. Detta kom sig genom att han intresserade sig för varför vissa kvinnor som suttit i koncentrationsläger hållit sig mentalt friska trots de påfrestningar de genomlevt. Det gemensamma han fann för dessa kvinnor var att samtliga hade något som han kom att kalla för ”KASAM”. Detta begrepp betyder känsla av sammanhang och Antonovsky menar att det är en mycket avgörande faktor för hälsan. KASAM innefattar tre komponenter som tillsammans utgör begreppet, dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Begriplighet handlar om hur en människa upplever sin verklighet och sina upplevelser. Om man har en hög grad av begriplighet upplever man denna verklighet och sina upplevelser som strukturerade, förståeliga och begripliga. Detta gäller även svåra upplevelser. Vid det motsatta upplever man sin värld som kaotisk, och sina upplevelser som oförklarliga och oväntade. Vid ett starkt KASAM upplever man istället sina upplevelser som erfarenheter eller utmaningar vare sig de är svåra eller positiva.

Hanterbarhet handlar om en förmåga att möta de krav som ställs i livet och att kunna ha kontroll, trots påfrestande saker som händer i livet. Det kan vara resurser som man har i livet, exempelvis människor som står en nära som familj eller vänner. Det kan också handla om att man har en tro, exempelvis religion eller andra saker som blir till en resurs och fungerar som en motståndskraft att hantera svåra saker i livet.

Meningsfullhet handlar om att man ser händelser och sina erfarenheter som utmaningar värda engagemang och känslomässig investering. Vid en hög grad av meningsfullhet känns livet meningsfullt och man kan se en mening med det som händer, även de erfarenheter som upplevs som svåra.

Antonovsky menar att all dessa tre komponenter är viktiga, men att meningsfullhet är den komponent som är mest central för hälsan.

Det patogena synsättet innebär fokus på det sjuka och de riskfaktorer som leder till sjukdom. Man ser även sjukdom och hälsa som två åtskilda saker dvs. att människor antingen är frisk eller sjuk.

Antonovsky invänder mot detta snäva och dikotomiserade synsätt och hävdar vikten av att även

studera faktorer som gör att människor håller sig friska. Han ser sjukdom och hälsa som två pooler på

ett kontinuum där en människa befinner sig någonstans däremellan, på väg mot antingen den sjuka

eller den friska poolen. Han menar inte att man ska bortse från det patogena synsättet, men att det

salutogenetiska synsättet är ett bra och viktigt komplement. Det salutogenetiska synsättet innebär

att man utgår från och ser på faktorer som håller en människa frisk. Dessa kallar han för coopingmekanismer eller buffertar vilka bidrar till ökad hälsa. Antonovsky menar att man bör ta hänsyn till hela människan och dennes livssituation. Genom att detta så kan man ta reda på andra bakomliggande faktorer i en människas liv vilket kan ge en djupare förståelse för dennes tillstånd.

Detta kan i sin tur öka möjligheten att skapa en rörelse mot den friska poolen på kontinuiet.

Rydqvist och Winroth (2004) menar att hälsa är att må bra- och att tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav- och för att kunna förverkliga sina personliga mål. Kostenius och Lindqvis (2006) vill definiera hälsa som ett jämviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välmående, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv.

Jag menar i enlighet med Antonovsky att hälsa är mer än bara frånvaro av sjukdom, det är även upplevelsen av att känna sig frisk och må bra. Den innefattar alla aspekter av en människa, det fysiska men även det psykiska och mentala. Ontologi handlar om frågor om vad som är verkligt och hur världen är uppbyggd. Det finns olika förhållningssätt inom ontologin. Ett av dem är Idealismen.

Ur ett idealistiskt perspektiv så är världen av begreppslig natur. Vår värld konstrueras och är beroende av vårt mänskliga medvetande och tänkande. Världen är av subjektiv art då den tolkas av människor. Om man ska se på hälsa ur ett idealistiskt perspektiv så är hälsan av subjektiv art och beroende av våra upplevelser. Det är denna upplevelse menar jag som skapar mening. Denna mening har visat sig ha en mycket stor betydelse för människors hälsa och borde därför inte bortses ifrån eller förkastas. Pragmatismen är en vetenskap som lägger tonvikten på vilken kunskap som är viktig och relevant och som man kan ha nytta av. Synen på hälsa relaterat till pragmatismen kan fråga sig vilken typ av syn på hälsa som är viktig och relevant och som man kan ha nytta av. Enligt mig är det idealistiska förhållningssättet och den syn på hälsa som kan sägas ge mening den mest riktiga.

4.2. Stress

Enligt statens folkhälsoinstitut finns det tre innebörder av begreppet stress, nämligen en vardaglig, en psykologiskt samt en medicinsk. (www.fhi.se) När det gäller den psykologiska aspekten på stress innebär detta att en person upplever påfrestningar som överstigen den egna förmågan att hantera dessa. Den medicinska aspekten på stress fokuserar sig på kroppsliga reaktioner ur en objektiv synvinkel, exempelvis förhöjt blodtryck och ökad utsöndring av stresshormoner i kroppen (Statens folkhälsoinstitut (2007).

Rydqvist och Vinroth (2004) menar att stress i första hand betyder påfrestning, och att stress kan vara både positiv och negativ beroende på balansen mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera dessa krav. De menar att stress påverkar vår prestation, hälsa och välbefinnande.

Krauklis och Schenström (2002) menar att det finns tre system i kroppen som reglerar vårt svar på

stress och som sträva efter att återställa balansen när den har blivit rubbad. Det autonoma (ej

viljestyrda) nervsystemet, hormonsystemet samt immunsystemet (som fungerar som försvar mot

infektioner och cancer). Det autonoma nervsystemet består av det sympatiska systemet, som

aktiveras vid stressreaktioner samt det parasympatiska systemet, som är aktiverat under vila och

återhämtning och har som uppgift att motverka stress. Dessa tre system kontrolleras av hypotalamus

i hjärnan. Hypotalamus styr också till stor del immunsystemet samt hormonsystemet som exempelvis

utsöndringen av könshormoner och stresshormoner (Krauklis och Schenström 2001). Balansen

mellan de två systemen, sympatiska och parasympatiska nervsystemen måste hela tiden samordnas

(Perski 2002).

Det sympatiska systemet är den del i det autonoma nervsystemet som hjälper oss att skapa resurser för att bekämpa faror. Det är också detta system som är påkopplat under kamp eller flyktprogrammet. Den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet har däremot en bromsande effekt på vår organism och är dominerande då vi inte utför någon aktivitet. Det är denna del av nervsystemet som är påkopplat vid spela död programmet. Det parasympatiska systemet har som uppgift att styra vår resurshållning och översyn över dagliga aktiviteter som att spara energi, använda olika ämnen och driva ut det som inte behövs ut kroppen, reparera skador och förnya vävnader och stimulera produktionen av återuppbyggande hormoner som exempelvis anabola som betyder uppbyggande (Perski 2002).

Kamp eller flyktsystemet

Ekstam och Löfqvist (2001) samt Krauklis och Schenström (2002) menar att positiv stress fungerar som en drivkraft och nödvändigt för vår överlevnad. De säger att vårt stressystem se likadant ut som det har gjort sedan människoarten, homo sapiens har funnits på jorden. Detta stressystem som brukar kallas för kamp- eller flyktsystemet, hade en funktion som var mycket effektivt i situationer då vi utsattes för hot eller fara. Vårt stressystem ställer då in sig på överlevnad och blodet omfördelas till musklerna så att vi får syre, energi och kraft att hantera hoten, antingen genom att springa eller att slåss. Blodtrycket och pulsen ökar för att syresätta blodet. Kroppen ställer in sig på att snabbt frigöra energi som socker och fettsyror. Även koncentrationsförmågan ökar. Hormoner som adrenalin och noradrenalin utsöndras också för att ge oss kraft och styrka att kunna springa ifrån eller undanröja detta hot (Krauklis och Schenström 2001) samt (Ekstam och Löfqvist 2001). Även blodets levringsförmåga ökas för att minska blödningsrisken vid eventuell fara (Perski 2002). På det psykologiska planet innebär programmet att individen känner rädsla, irritation, ilska eller aggressivitet. Personen får oftast ett rastlöst beteende. Detta system kallas också för kroppen gaspådrag. Det är effektivt under korta perioder med en varaktighet på några minuter eller som högst några timmar, och om vi lyckas uppnå det som systemet är lämpat för, nämligen att undanröja hotet eller lyckas fly. Om vi däremot inte lyckas uppnå den balanserande effekt som kroppen strävar efter, utan hamnar i ett permanent tillstånd av kamp eller flyktprogrammet så har detta system en skadlig effekt och bryter ner vår organism. Denna uppvarvning av kroppen förstärks nämligen vid långvarig stress. På sikt så kan detta leda till allvarliga hälsoproblem och stressrelaterade sjukdomar som exempelvis utbrändhet eller fibromyalgi.

Spela död-programmet är något kroppen kan ta till när hjärnan bedömer att ett hot är så övermäktigt att vi inte har någon chans att bemästra eller ta oss ur en situation. Perski (2002) kallar detta för en typ av uppgivenhetspräglad stressreaktion. Organismen ställer in sig på att ge upp och försvinna dvs.

spela död. Symtom som präglas av detta program är svimningskänslor, trötthet, yrsel, muskelsvaghet och mag- och tarmproblem. Individen reagerar med ett stort tröstbehov som exempelvis kan yttra sig i ökad konsumtion av sötsaker eller fet mat, alkohol, lugnande medicin eller sömnmedel. Andra symtom är att individen drar sig undan och vill isolera sig, trötthetskänslor, sorg, nedstämdhet och depression.

4.3. Vad är utbrändhet?

Enligt Socialstyrelsen är utbrändhet en översättning på det amerikanska ordet ”burnout” som

lanserades under 1970- talet. Dock menar de att den direkt svenska översättningen på begreppet kan ge associationer till något som är oåterkalleligt, skadat eller utbränt. De anser därför att ordet utbrändhet är olämpligt och dessutom inte heller någon medicins term. De hänvisar istället till andra diagnostiska termer, nämligen utmattningssyndrom, utmattningsdepression eller stressreaktion beroende på de symtom som den drabbade uppvisar. Utmattningssymtom menar de lämpar sig när individen inte utvecklat någon depression, när istället individen uppvisar tecken på depression rekommenderar de termen utmattningsdepression och vid lättare tillstånd av arbetsrelaterad psykisk ohälsa rekommenderar de termen maladaptiv stressreaktion.

Krauklis och Schenström (2002) skriver att begreppet utbrändhet inte finns definierat i något medicinskt diagnosregister och att det därför egentligen inte existerar som någon medicins definition. Diagnosen utbrändhet menar de dock är en stresskollaps som yttrar sig i en total oförmåga till fysiskt och mentalt arbete i kombination med en depression. De föredrar dock uttrycket mental och känslomässig utmattning. Detta eftersom ordet utbrändhet antyder på att individen är totalt förbrukad utan någon som helst förmåga att ta sig tillbaka. Detta menar de är dock felaktigt då individen kan ta sig tillbaka med rätt hjälp och resurser. Krauklis och Schenström (2002) menar att utbrändhet är något som utvecklas över lång tid och orsaken är kronisk stress. Denna stress kommer från en hög mental eller känslomässig belastning från arbetet, i hemmet eller på fritiden.

Huvudsymtomen är fysisk mental och känslomässig utmattning. Detta yttrar sig i att det drabbade förlorar sin arbetsförmåga och har ett behov av att få vara ifred från kontakt med andra människor utom de allra närmaste. Symtomen på utbrändhet är framförallt fysisk och psykisk trötthet där vila inte längre hjälper. Den drabbade tappar sin humor och att allt känns tungt och allvarligt. Personen blir negativ och småsaker känns som oöverstigliga problem. Han eller hon drar sig undan och har svårt att engagera sig i andra människor och förlorar sin empatiska förmåga. Den drabbade blir cynisk samt lättirriterad oavsett vem detta går ut över. Fysiska besvär uppträder som psykosomatiska sjukdomar så som huvudvärk, magbesvär, sömnlöshet, spänningsvärk, minskad motståndskraft mot sjukdomar mm (Krauklis och Schenström 2002).

Maslach och Leiter (2001) beskriver utbrändhet som en själslig nedbrytning och en urholkning av den mänskliga själen. Det menar att det sker en urholkning av värderingar, värdighet, humör,

engagemang och känslor. Det som händer när man blir utbränd är att man blir kroniskt utmattad, cynisk och oengagerad i sitt arbete. Utmattningen tar sig i uttryck både fysiskt och känslomässigt.

Den drabbade kan varken varva ner eller återhämta sig, och orkar inte prestera eller umgås med andra människor. Den syniska aspekten handlar om ett försvar mot utmattning och besvikelser.

Den drabbade blir oengagerad och får en kall och distanserad inställning både till sitt arbete och andra människor. Personen känner sig otillräcklig, tappar sitt självförtroende och tilltron till sin egen förmåga. Utbrändhetens fysiska symtom är huvudvärk, mag- och tarmsjukdomar, högt blodtryck, muskelspänningar samt kronisk trötthet. De psykiska symtomen är ångest, depression och sömnstörningar. Arbetet som tidigare känts viktigt, meningsfullt och fascinerande upplevs som obehagligt, otillfredsställande och meningslöst och positiva känslor så som entusiasm, hängivenhet, trygghet och glädje suddas ut och ersätts med vrede, oro och depression. Utbrändheten är en successiv process av förluster där det finns ett glapp mellan arbetets krav och människans behov (Maslach och Leiter 2001).

Perski (2002) pekar också på vissa kognitiva hinder dvs. förmågan att använda sitt förnuft. Den

drabbade kan ha svårt att lägga saker på minnet, få allvarliga koncentrationssvårigheter och svårigheter i att kunna vara uppmärksam på flera saker samtidigt och blir lätt störd om flera saker händer på samma gång. Många får svårt att fullfölja en tankebana. Detta upplevs ofta frustrerande och ökar stresskänsligheten. Detta är kroppens sätt att hindra överstimulering av hjärnan från att förstöras totalt ( Perski 2002).

Utbrändhet eller utmattningssymtom är ett resultat av långvarig stress som kan göra att de förhöjda nivåerna av stresshormonet kortisol i kroppen åstadkommer en förstörning när det gäller kopplingarna mellan nervcellerna i hippocampus hjärnan. Dessa nervceller har bl.a. som funktion att utforma minnesintryck samt orientering i tid och rum (Perski 2002).

När det gäller termen utbrändhet så menar han att även om stressforskare ogillar uttrycket och anser det vara alltför negativt och svårdefinierat så är begreppet populärt och uttrycker en kollektiv klokhet. Det är så den drabbade upplever sig, alltså totalt fysiskt och mentalt tömda på energi, och även de som kommer i djupare kontakt med dessa människor.

Krauklis och Schenström (2002) pekar på fyra faser i arbetssituationen som leder till utbrändhet. Den första är att den drabbade i början känner sig entusiastisk inför sitt arbete och att det känns både stimulerande och engagerande. Han eller hon känner höga förväntningar eller mål. I den andra fasen börjar engagemanget och effektiviteten minska. Personen börjar tvivla på sin egen förmåga och om det man gör verkligen är meningsfullt. I den tredje fasen känner personen frustration. Arbetet känns alltmer meningslöst och man börjar se sig själv som okunnig och maktlös. Man börjar dra sig tillbaka.

I den fjärde och sista fasen drabbas man av antingen överaktivitet eller apati.

Maslach (2001) talar om en urholkning av den mänskliga själen, vilket i andra termer skulle kunna förklaras som en nedbrytning av den mänskliga själen. En nedbrytning av själen eller kroppen menar jag utifrån den litteratur jag har läst, är mycket tätt sammankopplad då kropp och psyke ständigt samverkar. Kroppen och psyket påverkar varandra i en ständig interaktion. Det Maslach menar med urholkning är att individen blir tom på känslor som ett försvar mot ytterligare besvikelser. Om man skulle koppla ihop detta med Perskis (2002) beskivning av utbrändhet där han menar att det har skett en överbelasting av det parasympatiska nervsystemet, så vore detta för att skydda nervsystemet från en total överbelastning eller en total kollaps. Detta då besvikelser orsakar stress som innebär att gaspådraget eller kamp- eller flyktprogrammet sätts igång, vilket i sin tur leder till en nedbrytning av både kroppen och själen. Urholkningen dvs. det faktum att individen blir tom på känslor, skulle då ha som funktion att försvara individen mot total överbelastning av nersystemet.

Jag har i den här uppsatsen valt att använda mig av begreppet utbrändhet trots att det inte finns dokumenterat i något medicinskt register. Anledningen till det är att begreppet trots allt är både begripet och använt av både litteraturförfattare och gemene man. Jag anser att detta kan göra det lättare för läsaren att förstå vad jag talar om, om hon/han kan associera begreppet till något som är allmänt känt och som brukas i vardagen. Det viktiga menar jag även, är inte begreppet i sig utan vad det står för.

4.4. Vad förorsakar utbrändhet?

Enligt litteraturen ligger de faktorer som orsaker utbrändhet både på individnivå men även på

samhällsnivå.

Maslach och Leiter (2001) menar att utbändheten beror på den sociala miljö som människor arbetar i och dess struktur och mänskliga samspel. De menar att arbetsplatserna prioriterar de ekonomiska vinsterna framför de mänskliga behoven. Och att det finns ett glapp mellan hur människor är skapta och fungerar och de krav som ställs inom vårt arbete. De pekar på sju olika sätt som detta glapp kan ta sig i uttryck för människor inom arbetslivet. Dessa är: För stor arbetsbelastning, avsaknad av kontroll i arbetet, brist på uppskattning, brist på gemenskap, brist på rättvisa samt motstridiga värderingar. Det har idag skett stora nedskärningar inom företag och organisationer vilket har medfört att färre människor måste utföra samma mängd arbete på kortare tid.

Maslach har angivit sex huvudorsaker till utbrändhet. Dessa är för stor arbetsmängd, brist på kontroll i arbetet, otillräcklig uppskattning och ersättning, sammanbrott av gemenskap på arbetsplatsen, orättvisa i systemet, en växande konflikt mellan den anställde och företagets värderingar.

Krauklis och Schenström (2002) menar att människor från alla yrkeskategorier kan drabbas och att var och en har sin egen smärtgräns. Faktorer som kan leda till utbrändhet är känslomässiga och mentala påfrestningar som pågått länge och begränsade möjligheter till socialt stöd och regelbunden vila. De menar att det inom dagens organisationer är vanligt med nedskärningar och att vårt psyke behöver socialt stöd och stabila relationer för att må bra. Omorganisationer innebär dock istället osäkerhet och otrygghet samt att sociala band bryts.

Forskning kring utbrändhet har i första hand betonat arbetslivets betydelse. De menar att det är bristen på avgränsning mellan arbete och fritid eller vila som ökar risken för att drabbas av

utbrändhet. Utöver den arbetsrelaterade utbrändheten, så menar de att stor och kontinuerlig mental och/eller känslomässig belastning under en lång tid samt uttalad brist på regelbunden återhämtning och vila är två andra bidragande orsaker som kan leda till utbrändhet. Vi känner oss tillfreds med livet och mår bra när vi lever enligt våra värderingar. De utgör grunden för vårt sätt att välja och söka mening i livet och är de normer och regler som mer eller mindre medvetet styr vårt handlande i olika situationer i livet. Inom både arbetslivet och privatlivet upplever vi idag alltmer värderingskonflikter då de krav som ställs på oss inte stämmer överens med våra värderingar. De menar att det är stressframkallande att behöva gå emot sina egna värderingar. Detta är något som inte tagits hänsyn till i försöken att komma tillrätta med utbrändhet. Det är viktigt att se problemet ur ett

helhetsperspektiv då det är flera samverkande faktorer som spelar in när det gäller utbrändhet (Krauklis och Schenström).

Vilka drabbas?

Perski (2002) pekar även på vissa individuella faktorer som ökar risken för utbrändhet och menar att det finns en viss typ av personligheter som har lättare att drabbas. Detta är ofta människor som varit mycket engagerade i sitt yrke. De har av andra uppfattats som mycket driftiga personer. Många av dem har visat sig ha drag av att vara perfektionister och ett stort behov av kontroll, vilket han menar är ett tecken på att man har höga krav på sig själv. Han menar att vissa människor har lättare än andra att utsättas för negativ stress, beroende på hur pass känslig man är för påfrestningar i livet.

Detta kan till viss del ha en genetisk grund, men även om man har blivit utsatt för mycket

påfrestningar under sitt liv framförallt i bandomen spelar en roll. Han menar att vissa reaktioner kan

vara inlärda då vi programmerar information om hur vår kropp ska reagera för att hantera faror då vi

utsätts för påfrestningar och att denna information sedan använd i nya situationer. Stresskänslighet

handlar alltså om de resurser vi har för att hantera händelser i livet, men även vår tolkning av

situationen spelar en roll för hur stresskänsliga vi är (Perski 2002).

Perski (2002) talar om den grundläggande självkänslan. Denna grundläggs under barndomen av föräldrar eller andra betydelsefulla vuxna i deras omgivning. Människor med en grundläggande självkänsla känner att de har en självklar plats i världen och accepterar sig själv så som de är med sina känslor, behov och instinkter eftersom de som barn fått kärlek och bekräftelse villkorslöst.

Människor som inte fått tillgång till denna typ av bekräftelse från viktiga vuxna människor under barndomen, utan istället haft en otrygg uppväxt utvecklar istället en självkänsla som kallas den prestationsbaserade självkänslan. Människor med en prestationsbaserad självkänsla har inte fått denna grundläggande känsla av att det duger som de är, utan många har bara fått kärlek och bekräftelse av de viktiga vuxna när de presterade något bra, när de lyckades - däremot inte om de inte presterat. Detta skapar lätt ett inre behov av att försöka förtjäna eller upprätthålla sin

självkänsla och egenvärde genom framgångar erkännanden från andra människor. Dessa människor får ofta svårt att säga nej till erbjudanden eller nya utmaningar och väljer ofta krävande eller utmanande yrken och åtaganden i livet. Misslyckanden upplevs ofta som mycket påfrestande eller frustrerande.

Ett typ A- beteende kännetecknas av människor som ständigt har bråttom och försöker åstadkomma saker och ting på minsta möjliga tid. Typ- A personer har ofta en tävlingsinriktad och aggressiv inställning och blir lätt frustrerade och irriterade över små saker. Detta medför att de ofta går omkring och känner sig frustrerade (Perski 2002).

Människor med en ett starkt negativt förhållningssätt till livet i kombination med en tendens att stänga in och sällan kommunicerar sina känslor kallas för typ D- beteende (D står för depressivt).

Detta beteende kallas också av forskare för passivt aggressivt beteende, då det ofta i tester har visat sig att de trots sitt lugna yttre, har visat tecken på en stor aktivering av gaspådrag i kroppen vid mätning av stresshormoner eller kardiovaskulära funktioner dvs. hjärtats och blodomloppets funktioner. Vissa människor med typ D- beteende kan dock istället ha bromssystemet i kroppen som dominerande i kroppen dvs. ett ständigt nedvarvat tillstånd. Det finns även personer som pendlar mellan dessa två tillstånd dvs. att de har en obalans mellan kroppens aktiverande och återställande krafter.

Forskning på både människor och djur har visat på att påfrestande och hotfulla erfarenheter där man inte haft möjlighet att påverka sin situation kan ofta leda till en negativ och pessimistisk livshållning hos vissa människor. Upplevelser av fara eller hot i kombination med att man inte har möjlighet att påverka situationen kallas för reaktiv depression som är ett tillstånd av nedstämdhet, ledsenhet och uppgivenhet som en följd av svåra livserfarenheter. Detta drabbar dock inte alla individer. Det finns vissa individer som trots sina svåra erfarenheter och motgångar som fortsätter att agera och utvecklas. Forskare kallar detta för inlärd optimism (Perski 2002).

4.5.Hälsopedagogiskt arbete och hälsopedagogens roll

Enligt Saco förbund så kan hälsopedagogen arbeta med olika uppgifter med inriktning mot att

vägleda människor mot en hälsobefrämjande livsstil på individ, grupp eller organisationsnivå. Det är

ett arbete där man har som uppgift att vägleda, motivera och stimulera människor mot en sundare

livsstil. Detta kan handla om människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar, förhållningssätt och handlingsmönster i relation till hälsa. Det är ett yrke som handlar om förebyggande av ohälsa och att främja hälsa. Vanliga arbetsområden är företagshälsovård, företag som säljer friskvård externt, egen konsultverksamhet inom miljö och hälsoskydd, närings- och arbetsliv, kommersiella gym eller annan träningsverksamhet samt landsting, kommun och stat. (Saco förbund)

Ohlsson (2002) menar att hälsopedagogik handlar om att göra människor medvetna om hälsa och ohälsa så att de själva kan förebygga ohälsa genom att ersätta ohälsosamma beteenden och vanor mot hälsosamma sådana. Fokus ligger alltså på levnadsvanor och livsstil. Man arbetar med något som kallas friskfaktorer vilka är faktorer som påverkar människor i riktning mot en god hälsa. Ett hälsopedagogiskt arbete handlar om att analysera, förmedla och utveckla dessa friskfaktorer för individer eller grupper.

Hälsopedagoger kan vara privat eller offentligt anställda. De som arbetar med hälsopedagogiskt arbete på heltid kan man också kalla friskvårds- eller hälsokonsulter.

Hälsopedagogik handlar inte om hälsa i ett medicinskt perspektiv utan om hälsa i ett pedagogiskt perspektiv vilket innebär att man: informerar, utbildar, vägleder, motiverar, analyserar samt utvärderar. Därför innefattar det hälsopedagogiskt arbete ett mycket brett spektrum av sätt att arbeta på.

Ett hälsopedagogiskt arbete handlar om att göra individen medveten om sitt beteende. Exempelvis om denne har ett negativt beteende eller ohälsosamma vanor så är det viktigt att göra denne medveten om varför hon eller han handlar som den gör och vilka konsekvenser det kan få, för att ge individen ökad självkontroll och därmed bättre hälsa (Ohlsson 2002).

Ordet pedagogik beskriver en vetenskap om fostran, utbildning, studier, undervisning och personlig utveckling, men även konsten att undervisa och förmågan att framställa något begripligt för dem som man avser att rikta sig till (Kostenius och Lindqvist 2006). Det som utgör begreppet hälsopedagogik är hälsa och pedagogik, och det handlar om de lärande- och kommunikationsprocesser som ingår i folkhälsoarbete för att hjälpa människor att behålla eller förbättra sin hälsa. Hälsopedagogiken innefattar kunskap om, och förståelse för de beteendepsykologiska och sociologiska processer som påverkar vår hälsa och förmåga till inlärning.

Detta innebär att ha en kännedom om dessa kunskaper för att kunna välja ut passande pedagogiska metoder för individer och grupper utifrån aktuella teorier (Kostenius och Lindqvist 2006).

Teorier om våra värderingar, attityder samt förmåga till förändring ger en ökad förståelse för hur vi människor fungerar och utgör en bas för hälsoarbete. De menar att vårt beteende styrs av de värderingar vi har. Och att det därför är viktigt att diskutera och reflektera över just detta när man ska arbeta med människor vilket hälsovägledning handlar om. De menar även att det är viktigt att studera motivationsteorier och teorier om våra lärostilar när man ska arbeta med hälsopedagogik.

4.6. Pedagogiskt hälsoarbete mot stress

Stress är något som leder till sänkt välbefinnande, lägre effektivitet, ökad mänskligt lidande, sänkt

livskvalitet och ökad konsumtion av hälso- och sjukvård. Långvarig stress som vi inte har kontroll över

har mycket negativa konsekvenser för vår hälsa och kan i värsta fall leda till utbrändhet. Stress och

utbrändhet är ett viktigt tecken på sociala missförhållanden på arbetsplatsen. De menar att det är arbetsmiljön som behöver förändras och inte enbart den enskilda individen, för att komma tillrätta med problemet.

De pekar på fyra olika nivåer som stress härstammar ifrån, nämligen politisk-ekonomisk-kulturell nivå samt organisations- grupp- och individnivå. De menar att man som hälsovägledare/hälsopedagog bör arbeta med åtgärder mot stress på alla nivåer. När man har lokaliserat orsaken till stress hos en individ eller grupp så kan man arbeta med stress på olika sätt, nämligen kognitivt, probleminriktat eller känsloinriktat. När det gäller det kognitiva sättet att arbeta så handlar det om att ändra på sättet att tänka på stressorerna dvs. de faktorer som stressar en människa. Den probleminriktade stresshanteringen handlar om att lära sig utföra handlingar som minskar stressen. Den känsloinriktade stresshanteringen handlar om att lära sig att koppla lugna och positiva känslor till de situationer som upplevs som stressande. De menar att det för att motverka stress är viktigt att identifiera stressorerna till den egna miljön och att praktiskt träna olika sätt att hantera dessa.

Problematiken kring stress och utbrändhet ses ofta i första hand som arbetsrelaterat och förknippas med arbetsmiljön. Men de menar att det även finns andra faktorer som kan leda till stress och stressrelaterade sjukdomar. Därför är det viktigt att även arbeta förebyggande med dessa frågor på politisk- ekonomisk- kulturell- organisations- grupp och individnivå (Costenius och Lindqvist 2006).

Empowerment

Hälsopedagogerna arbetar för att ge individen verktyg för att återta kontrollen över sitt liv.

Empowerment är en metod som handlar om att återta hanterbarheten eller kontrollen hos en människa och därför menar jag att de arbetar enligt denna modell. Empowerment grundat sig på alla människors lika värde och på att det är kapabla att styra sina egna liv. Detta förhållningssätt tycker jag att dessa hälsopedagoger har i sitt sätt att jobba. De menar att det är individen själv som har svaret på sina frågor och att det är de själva som har makten att styra sina liv. Det hälsopedagogiska arbetssätt som dessa hälsopedagoger har handlar om att stärka upp individen på alla nivåer och denna stärkande process innefattar alla aspekter dvs. den fysiska, psykiska, känslomässiga och mentala biten. Hälsopedagogerna själva har inte använt sig av begreppet empowerment, men jag menar att deras arbetssätt sker i enlighet med empowerment modellen.

Empowerment är en process och ett mål som handlar om att hjälpa människor att själva ta kontroll över sina liv och handlar med andra ord om hjälp till självhjälp. Begreppet innefattar makt, kontroll, självtillit och stolthet då dessa komponenter ger människor möjlighet att påverka sina liv, vilket har visat sig minskar risken för stressrelaterade sjukdomar (Kostenius och Lindqvist 2006).

Makt är lika med möjlighet att påverka och empowerment är ett sätt att förstärka egenmakten och att väcka medvetenhet. Man betraktar här människan som ett subjekt snarare än objekt och människor som kapabla att styra sina egna liv. Detta är det väsentliga inom allt förebyggande hälsoarbete. Empowerment kan öka genom reflektion. Detta innebär att individer och grupper blir medveten om sin situation och kritiskt kan analysera sitt liv eller verkligheten på sin arbetsplats.

Detta kan skapa en vilja och möjlighet till att förändra situationen i livet eller på arbetssituationen för

att höja och utveckla vårt välbefinnande och/eller vår kompetens. Detta för att det vi gör och

åstadkommer ska kännas meningsfullt sett utifrån vårt mål. KASAM är ett exempel på en pedagogisk

modell som bygger på reflektion. (Costenius och Lindqvist 2006).

4.7. Förebyggande åtgärder och behandling vid stress och utbrändhet

När det gäller behandling och rehabilitering av utmattningssyndrom så saknas enligt socialstyrelsen kontrollerade studier även om de pågår. De vetenskapliga studier och erfarenheter som dock finns visar på att följande behandlingar och åtgärder är mest lämplig vis utmattningssyndrom:

1 Att stressfaktorer identifieras och en åtgärdsplan läggs upp tillsammans med patienten så fort som möjligt.

2 Rådgivning när det gäller egenvård bör inkludera information om betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna matvanor och sömnvanor.

3 Fokuserad psykoterapi är väsentlig och kan med fördel ges i grupp.

4 Det saknas visserligen vetenskapliga bevis för att behandling av antidepressiva läkemedel har positiv effekt vid utmattningssyndrom, men detta bör ändå prövas.

5 Avspänningsträning, sömnträning, stresshantering och fysisk träning kan vara viktiga delar i ett behandlingsprogram.

6 Arbetsinriktad rehabilitering bör sättas igång så snart patienten kommit ur den mest akuta fasen.

7 Sjukskrivningens längd måste anpassas individuellt och relateras till situationen på patientens arbetsplats.

8 Sjukskrivna patienter med utmattningssyndrom bör inte sjukskrivas under längre perioder utan att en arbetsanalys genomförs och en rehabiliteringsplan läggs upp.

9 En väl fungerande företagshälsovård är av mycket stor betydelse i rehabiliteringsarbetet.

Krauklis och Schenström )2001) menar att det är viktigt att vara medveten om att det finns möjlighet

till förändring och utveckling och att göra något åt detta i praktiken gäller att förebygga ohälsa och stress.

När man ska behandla människor med utbrändhet så är syftet att återställa den psykiska, fysiska och känslomässiga balansen (Krauklis och Schenström (2002). Behandlingen kan delas in i tre olika faser, vilka är utmattningsfasen, återhämtningsfasen samt omorienteringsfasen. Dessa går dock in i

varandra. Den första fasen menar de går ut på att ge känslomässig förståelse, bekräftelse och hopp.

Det är viktigt för den drabbade att känna sig bekräftad och förstådd. Man ska informera anhöriga som vänner, familj, arbetskamrater och arbetsgivare, eftersom ger bättre förutsättningar för den drabbade att acceptera sin situation. I vårt samhälle är det vanligt att man identifierar sig med det man arbetar med, och personer som drabbas av utbrändhet är oftast människor som under sitt arbete varit mycket högproduktiva och är vana vid att arbeta i ett ständigt högt tempo och detta har blivit som en livsstil. Det kan därför vara svårt att acceptera att han eller hon helt plötsligt inte förmår att åstadkomma någonting alls. Det skapar oftast en identitetsförlust som upplevs mycket smärtsam.

Som behandlare av utbrändhet ska man i det här stadiet endast ge en kortare information om hur personen hamnat i det här tillståndet och att det kommer att ta tid att återfå sin livsenergi och sin normala arbetskapacitet. Personen har hamnat i ett tillstånd där kropp gått på högvarv och därför är det viktigt att arbeta med att sänka stressnivån för den drabbade och att finna metoder för att gå ner i varv (Krauklis och Schenström 2001).

En bra livskvalitet menar Ekstam och Löfqvist (2001) är när de krav i vår livssituation befinner sig i en god balans med våra mänskliga behov. Detta gäller både i arbetslivet och privat. Människan behöver känna mening och tillfredsställelse på alla nivåer i livet både privat, i arbetslivet och socialt för att ha en god hälsa och prestera bra. De menar att egenvård är en viktig del för att motverka och förebygga stress. Detta innebär att man aktivt vårdar och tar hand om sig själv för att bygga upp sig så att man kan klara att stå emot stressande situationer i livet. Men detta får dock inte ersätta arbetet med att skapa miljöer, delvis i arbetslivet som motsvarar mänskliga behov och främjar människors hälsa.

Perski (2002) menar att stresskänslighet och stresskänsliga beteendemönster går att förändra. Om en person utvecklat en prestationsbaserad självkänsla så kan det vara svårt att återta en grundläggande självkänsla dvs. en känsla av värde och tillit till den egna förmågan, men det går. Dock kan det behövas psykoterapi. Kognitiv beteendeterapi och stresshanteringskurser är ett exempel där man kan påverka pessimistiska och stresskänsliga tankemönster och beteendemönster. Enligt den kognitiva psykologin påverkar ett optimistiskt eller pessimistiskt förhållningssätt hur vi ser på omvärlden och agerar genom livet, och fokuserar på vårt sätt att se på omvärlden och på oss själva dvs. hur vi tänker. Metoderna går ut på att individen får lära sig nya olika tankestrategier gentemot sig själv och omvärlden. Forskning har visat på att detta är mycket framgångsrika metoder, både när det gäller typ A- och typ D- beteenden.

Coachingsamtalen som hälsopedagogerna arbeta med, menar jag är en form av KBT då den handlar

om hur vi tänker, vårt sätt att se på omvärlden och på oss själva. Metoderna i KBT går just ut på att

individen får lära sig nya olika tankestrategier gentemot sig själv och omvärlden, och det är just vad

de här coachingsamtalen handlar om.

5. Frågeställningar

De frågeställningar som skall besvaras är:

1) Hur uppfattar hälsopedagogerna utbrändhet?

2) Vilka faktorer menar hälsopedagogerna att det är, som leder till utbrändhet?

3) Hur kan hälsopedagoger arbeta för att förebygga utbrändhet?

4) Hur kan hälsopedagoger arbeta för att behandla utbrändhet?

5) Varför arbetar hälsopedagogerna som de gör?

6. Metod och genomförande

6.1. Den kvalitativa forskningsintervjun

Jag har valt att använda mig av den kvalitativa forskningsintervjun som redskap för min undersökning. Genom den kvalitativa intervjun som metod kan respondenter berätta fritt om hur de ser på utbrändhet, vilka faktorer det är som leder till och hur de arbetar i förebyggande eller behandlande syfte. Jag har på det här sättet fått en djupare förståelse för varför hälsopedagoger arbetar på det här sättet, än vad jag tror att jag hade gjort genom en enkätundersökning.

Starrin och Svensson (2004) menar att målet för den kvalitativa forskningsintervjun handlar om att finna förklaringar och orsaker till det som sker, för att kunna förutsäga, kontrollera eller förebygga, exempelvis när det gäller diagnoser, sjukdomar eller andra mänskliga tillstånd som till exempel utbrändhet. Mänskliga problem ska lösas, komplicerade mänskliga sammanhang ska hanteras, konflikter ska lösas och mänskliga utsagor ska tolkas. Inre förutsättningar och yttre omständigheter samspelar, och kan göra det möjligt att förstå enskilda individers situation. För att undersöka detta kan man exempelvis använda sig av hermeneutisk forskning vilket innebär att man får fram en djupare förståelse för, och innebörden av känslor (Starrin och Svensson 2004). Den enskilda människan är unik och hennes livssituation är unik, men samtidigt har varje människa och varje livssituation drag och förhållanden som delas av andra. Man kan genom att ställa samman kunskap om flera enskilda personer finna mönster som kan generaliseras till att gälla en grupp. Dessa mönster framträder inte om man inte har tillgång till unika bilder av det slag man får genom hermeneutisk forskning. Det kan till exempel framträda mönster om hur man som bäst kan förstå och arbeta med människor (Starrin och Svensson). Och ett exempel på detta kan vara hur man som bäst kan förstå och arbeta med människor som drabbats av utbrändhet menar jag.

Enligt Kvale (1997) så handlar den kvalitativa forskningsintervjun om att man bygger upp kunskap genom samspelet mellan två personer, som samtalar och utbyter synpunkter om ett specifikt ämne.

Intervjun är ett slags professionellt samtal som har en struktur och ett syfte (Kvale 1996). Starrin och Svensson (1994) menar att i den kvalitativa forskningsintervjun som metod fungerar intervjuaren som ett redskap genom man får fram kunskap.

Kvalitet har att göra med karaktären eller egenskapen av det man syftar till att undersöka, till skillnad från kvantitet som har att göra med mängden av något (Starrin och Svensson 1994), och den kvalitativa metoden har som mål att undersöka och identifiera okända företeelser, egenskaper och innebörder. Man identifierar variationer, strukturer och eller processer, egenskaper och innebörder.

Man får genom den kvalitativa undersökningen fram kunskap om det man avser att undersöka, vilket också är en nödvändig förutsättning för att kunna genomföra kvantitativa undersökningar. Man ställer sig frågor om vad något innebär. Den kvalitativa analysen handlar om interaktionen mellan två parter eller händelser vilket kan ge upphov till någonting nytt. Det handlar alltså inte om delarna var för sig utan summan av dem och interaktionen emellan dem. Detta är nödvändigt för att förstå helheten (Starrin och Svensson 1994).

6.2.Urval

Det har inte varit lätt att finna hälsopedagoger att intervjua så anledningen till att det blev just dessa är helt enkelt för att det var dem som ville och kunde ställa upp. De har varit i åldern 35-50 år varav en var man och resten kvinnor.

Hälsopedagoger arbetar för främja hälsa och förebygga ohälsa. Då hälsa är ett vitt begrepp och handlar om flera olika faktorer, så kan man som hälsopedagog arbeta med hälsofrågor på flera olika nivåer, och på olika sätt. Det beror även på i vilken sektor man arbetar som hälsopedagog. Vad jag kom att upptäcka var att de flesta hälsopedagoger som har utbrändhet i fokus för sitt arbetssätt arbetar inom kommun, då det var där jag kunde finna dem. Jag har även intervjuat en hälsopedagog som arbetade inom privat sektor. Hon hade startat sin egen verksamhet tillsammans med en annan som arbetade med kostfrågor. De hälsopedagoger jag kommit i kontakt med som jobbar inom andra sektorer, hade inte utbrändhet i fokus för sitt arbetssätt. Därför har mitt val av intervjupersoner kommit att bli hälsopedagoger som jobbar inom just denna arena.

Jag har intervjuat fem hälsopedagoger. Det hade varit intressant att intervjua fler personer för att få en bredare bild och för att kanske få alternativa synsätt och metoder som de arbetar på, men tidsbegränsningen har gjort att jag intervjuat detta antal. Ett ytterligare antal intervjuer hade antingen bekräftat min slutsats eller motsatsen. Min teori är den förstnämnda, eftersom jag kan tycka mig se ett sammanhängande mönster genom dessa fem intervjuer. Detta gör att jag ändå anser att jag kommit fram till en meningsfull slutsats genom detta antal intervjuer.

De hälsopedagoger jag har intervjuat har jag funnit via internetsökningen googel och sedan kontaktat den via telefon. Respondent två, tre och fem har jag funnit i artiklar eller annonser rörande stress och utbrändhet. Därför tog jag kontakt med dem då jag ansåg att de lämpade sig bra för mitt syfte för undersökningen. Respondent 4 hittade jag genom att jag tog kontakt med en kommun. Jag berättade om mitt syfte med undersökningen och hon sa att hon kunde ställa upp. Den lärare jag har intervjuat, respondent 1, har jag hittat genom att ta kontakt med institutionen för hälsopedagogik på ett universitet.

6.3. Genomförande

Under mina intervjuer har jag använt mig av en liten bandspelare som jag lånat via universitetet. Jag har spelat in mina intervjuer för att komma ihåg dem samt få med det intervjupersonerna sagt så ordagrant som möjligt. Jag har sedan transkriberat de inspelade intervjuerna från tal till text.

6.4.Utskriften

När det gäller utskriften av intervjun så menar Kvale (1997) att den är en tolkande konstruktion av

det verkliga intervjutillfället. Man översätter här från ett talspråk till skriftspråk vilka inte riktigt ser ut

på samma sätt, eller följer samma regler. Detta menar han kan vara värt att ta i beaktande då man

ska skriva ut en intervju. Hur man skriver ut beror på intervjuns syfte. Att skriva ner ordagrant och ta

med exempelvis pauser, fnitter, spänd röst, tonläge och repetitioner beror på vad intervjun lämpar

sig för (Kvale 1997). För min del så ansåg jag inte detta vara centralt för mitt syfte och har därför inte

fokuserat på detta i mina utskrifter. I mina bilagor av utskrifterna så har jag försökt att skriva ner så

ordagrant som möjligt men upprepningar osv. är inte min avsikt att fokusera på. Snarare vill jag

hänvisa till meningen i det som sägs.

6.5. Intervjuguiden

Kvale (1997) menar att det finns tre olika frågeställningar vid en kvalitativ forskningsintervju, vilka är vad? Varför? Och hur? Han menar att det är viktigt att ha syftet med intervjun klar för sig innan man börjar med själva intervjun.

Det finns olika typer av forskningsintervjuer som fungerar olika bra utifrån olika situationer.

- Den informella forskningsintervjun

- Den styrda eller strukturerande forskningsintervjun - Den standardiserade forskningsintervjun

I mitt fall när det gäller mina intervjuer så är mitt syfte att ta reda på hur dessa hälsopedagoger arbetar med utbrändhet. Jag valde att genomföra en halvstrukturerad intervju. Detta innebär att jag hade färdig intervjuguide för att veta vilka frågor jag skulle ställa. Men detta innebär inte att man strikt måste följa denna, utan att vara så pass flexibel att man kan ställa frågor utifrån hur det passar.

Huvudsaken är att man får svar på det man avser att ta reda på (Kvale 1997). Det krävs hos intervjuaren en förmåga att kunna ställa frågor så att den intervjuade kan specificera sig och beskriva vad hon/ han verkligen menar. Helst ska man kunna tolka det som sägs på endast ett sätt. Det kan t.ex. innebära att ställa spontana följdfrågor. Detta är en förmåga man får genom erfarenhet (Kvale (1997).

Jag konstruerade en intervjuguide som ser ut på följande sätt: (se bifogad intervjuguide)

Syftet med min intervjuguide är främst att fungera som minne och för att hålla fokus på det jag vill ta reda på. Intervjun är dock halvstrukturerad vilket innebär att jag har anpassat frågorna utefter hur samtalet flyter på.

Då stress och utbrändhet är så nära sammankopplade så berör min intervjuguide även frågor som handlar om stress. För att tala om hur man arbetar för att förebygga eller behandla ett visst symtom anser jag det rimligt att först ha en tydlig definition på de begrepp som ämnet berör, i detta fall stress och utbrändhet. Min första fråga lyder därför, vad är stress? När jag fått en uppfattning av hur respondenten ser på och definierar stress så tyckte jag det var rimligt att gå vidare med att fråga hur hon/han arbetar för att förebygga detta. Då litteraturen pekar på personlighetstyper som har lättare för att hamna i stress eller utbrändhet ville jag ta reda på hur respondenten såg på detta och om hon/han ansåg att det fanns personlighetstyper som löper större risk för att hamna i negativ stress.

Detta för att jämföra om respondentens uppfattning stämde överens med det som står i litteraturen.

Efter som mitt syfte med intervjuerna är att ta reda på hur hälsopedagoger arbetar i förebyggande

eller behandlande syfte lyder min nästa fråga, hur arbetar du med dessa personlighetstyper? När

mina frågor behandlat ämnet stress går jag vidare med att fråga om utbrändhet. Här frågar jag hur

respondenten definierar och ser på utbrändhet. Detta av samma anledning som definitionen av

stress. Samt även för att kunna göra jämförelser med den litteratur jag har bearbetat. Jag går vidare

med att fråga hur hälsopedagogen arbetar för att förebygga utbrändhet. Min nästa fråga lyder, hur

arbetar du med människor som redan hamnat i en utbrändhet? Detta eftersom syftet för min

undersökning är att ta reda på detta.

Jag anser att mina frågor har täckt syftet för min undersökning. Dock märkte jag att frågorna hur hälsopedagogerna arbetar för att förebygga stress gav samma svar på frågorna hur de arbetar för att förebygga utbrändhet då stress är det som i längden leder till utbrändhet. Detta kommenterade även ett par respondenter då jag ställde dessa frågor.

6.6. Bearbetning av data/Analys

Jag har valt att analysera mina intervjuer ur ett hermeneutiskt samt ett fenomenologiskt perspektiv.

När det gäller en intervjutext så är intervjuaren den som skapat texten och är därigenom med och både skapar samt tolkar texten samtidigt (Starrin och Svensson 1994). Detta gäller även för min intervjustudie.

När det gäller den text som finns i resultatdelen, så har jag i så stor grad som möjligt försökt att formulera mig så som intervjupersonen själv har formulerat sig, dock i berättarform istället för direkt översättning från tal till skrift. Detta för att behålla en så hög grad av reliabilitet som möjligt, och även få fram texten så som intervjuaren själv har formulerat och uttryckt sig. Detta sätt att analysera en text kan sägas ske i enlighet med fenomenologin. Den försöker klargöra strukturen och variationen i texten. Den handlar om att beskriva individens, i det här fallet intervjupersonens livsvärld så som den upplevs av honom eller henne dvs. ur dennes perspektiv.

6.7. Fenomenologi

Fenomenologins syfte är att förstå en text ur ett logisk och epistemologiskt perspektiv. Och att beskriva individens, i det här fallet intervjupersonens livsvärld så som den upplevs av honom eller henne. Det vill säga ur dennes perspektiv. Fenomenologin försöker gå utöver det som tas förgivet för att göra det osynliga synligt. Den försöker beskriva texten så exakt och fullständigt som möjligt utan att försöka analysera eller lägga in några egna omdömen. Det handlar inte om att man ska bli av med sin förförståelse men att vara medveten om den och försöka att inte blanda in sina tolkningar dvs. att sätta den inom parentes (Starrin och Svensson 1994) Den försöker beskriva texten så exakt och fullständigt som möjligt utan att försöka analysera eller lägga in några egna omdömen.

Fenomen:Med fenomen menas inom fenomenologin det som visar sig för individen i dennes medvetande. Och det är hur de visar sig eller framträder som fenomenologin handlar om. I detta fallet handlar min undersökning om hur fenomenet utbrändhet framträder i hälsopedagogernas medvetande. För att få en inblick i det så har jag valt intervjuer som metod. Jag är altså ute efter att förstå hälsopedagogernas upplevelse av fenomenet utbrändhet och att kunna beskriva den.

Erfara:Med erfara menas att vara medveten om. Husserl menar att det finns olika sätt att vara medveten om, eller att erfara ett fenomen.

Medvetenhet, Riktadhet:Hussler menar att vi människor alltid är medvetna om något och detta medvetande är alltid riktat mot något. Denna riktadhet kallar Hussler också för intentionalitet.

Genom mina intervjuer lyfts ett tema upp och framträder då i hälsopedagogernas medvetande.

Medvetandet blir då riktat mot det fenomen som vi pratar om, nämligen utbrändheten.

Livsvärlden:Enligt livsvärlden kan vi aldrig helt uppfatta den objektiva världen eftersom vi aldrig kan

gå utanför oss själva, våra erfarenheter eller vår kropp. Därför är livsvärlden subjektiv och världen så som vi uppfattar den. Den utgörs av våra minnen, erfarenheter och förväntningar.

Mening:Människor söker alltid en mening och en innebörd i det som sker. Individer skapar sig gärna mening och innebörder av situationer de upplever. Detta kallas inom fenomenologin den meningssskapande eller den intentionala akten. Människor skapar också verkligheten utifrån sina erfarenheter. Likaså har hälsopedagogerna skapat sin verklighet om fenomenet utbrändhet utifrån sina erfarenheter.

Genom fenomenologin vill jag fånga och beskriva häsopedagogernas livsvärld. Jag vill fånga och beskriva deras upplevelse av fenomenet utbrändhet, så som den visar sig för dom utan omtolkningar.

Det gäller för mig som forskare att sätta min egen förförståelse inom parantes och försöka undvika att tolka respondenternas uppelvelser (Bjurwill 1995) (http://www.filosofi.gotland.se/husserl.htm).

6.8. Hermeneutik

Hermeneutik är en kvalitativ analysmetod om bygger på att tolka, översätta, förtydliga eller att klargöra. Man koncentrerar sig inom hermeneutiken på upplevelse och meningen i existentiell betydelse dvs. den djupare meningen av och innebörden av känslor som exempelvis glädje, sorg, förälskelse eller ångest. Syftet är att genom hermeneutiken förstå och tolka meningen av en text (Starrin och Svensson 1994).

Denna förståelse sker genom en process där de enskilda delarna kan förstås mot bakgrund av textens helhet. Det sker ett ständigt växelspel mellan del och helhet, som man kan säga skapar en cirkel som man kallar den hermeneutiska cirkeln eller spiralen. Man skaffar sig till en början en allmän uppfattning av texten genom att läsa igenom den och går sedan tillbaka till vissa teman och uttryck för att försöka skaffa sig en djupare förståelse av dess mening. Man återvänder sedan och relaterar detta till helheten igen. Så här fortsätter spiralen tills man kommit fram till en rimlig och enhetlig mening som är fri från motsägelser. Där man kan att de olika delarna bildar ett mönster som ingår i en sammanhängande helhet (Kvale 1997)

När det gäller min studie hade jag innan jag påbörjade mitt arbete en förförståelse om hur hälsopedagogerna ser på utbrändhet, vad som leder dit samt hur de arbetar med det. Mina dialoger, i det här fallet intervjuer med hälsopedasgogerna, har format mig en teori och en ny förförståelse.

Först efter flera intervjuer så framstod ett sammanhang. Från början hade jag bara min egen förförståelse präglad av den lilla kunskap jag hade dvs. jag hade en liten pusselbit. Min första intervju gav mig ytterligare en pusselbit och en ny kunskap kunde växa fram som kom att ändra min förförståelse. Denna process fortsatte efter varje intervju tills en helhet började växa fram. Efter alla mina intervjuer kunde jag se en sammanhängande helhet då jag fick tillgång till flera pusselbitar. Jag har därigenom skaffat mig en ny kunskap. Genom denna nya kunskap kunde jag sammanställa dessa pusselbitar, i det här fallet hälspoedagogernas synsätt och metoder till nya termer som jag kunde skapa kategorier av. Dessa kategorier finns i slutet av varje stycke i mitt resultat.

6.9. Validitet

Validiteten handlar om att man mäter det man verkligen avser att mäta. Exempelvis handlar det om

att ställa rätt frågor under en intervju, så att man inte hamnar utanför det aktuella