A N N B O M A N
51
Omsorg och solidaritet - ohållbara argument?
Kvinnliga försäkringsanställda och deras manliga fackliga representanter ställer samma krav när det gäller villkoren för datoriseringen.
Men Ann Boman har i en undersökning funnit att motiven och argumenten bakom kraven skiljer sig helt mellan de
båda grupperna. Kvinnorna motiverar sina krav med omsorg om och solidaritet med arbetskamrater
och kunder. Sådana argument saknas helt i fackets motivering.
Datoriseringen i arbetslivet och dess kon- sekvenser diskuteras idag allt mer. Vanliga uttryck i den debatten är: rationalitet, effektivitet, ekonomiska konsekvenser osv. Ofta förs diskussionen på ett tek- niskt/ekonomiskt plan och man har ibland svårt att föreställa sig att det handlar om människor. Vilka är det då som för dessa diskussioner? J o : politiker, chefer, tekni- ker och ekonomer, alla i huvudsak män.
Jag skall här redovisa ett praktiskt exempel på hur kvinnor inom ett fackför- bund uttrycker sig och argumenterar kring datorisering. Exemplet visar att man kan formulera samma krav utan att argu- menten och motiven bakom dem är de- samma.
F örsä krin gs k ass orn as datorisering
De allmänna försäkringskassorna admi- nistrerar sjukpenningsystemet, pensions- systemet och andra 'trygghetsåtgärder' i Sverige. Till hjälp för denna omfattande verksamhet har det byggts upp ett ADB- system som hör till de större i landet. Re- geringen tillsatte 1977 en parlamentarisk utredning för att utreda frågan om en lämplig organisation av datordriften inom försäkringskassorna. Utredningen kallas
ALLFA-utredningen (utredningen om den a//männa /örsäkringens ^4DB-systcm).
Parallellt med den parlamentariska ut- redningen pågår vid Arbetslivscentrum ett forskningsprojekt kring datoriserings- problemen inom försäkringskassorna (en fallstudie inom PAAS-projektet). Orsaken till denna studie är att Försäkringsanställ- das Förbund (FF) vände sig till Arbetslivs- centrum för att få hjälp med forskning kring effekterna av datoriseringen inom området. FF tillhör LO och organiserar så gott som all personal inom försäkrings- kassorna. Förbundet har ca 18 000 med- lemmar varav ca 90 % är kvinnor.
Resultatet av samarbetet mellan PAAS- projektet och FF blev ett studie- och in- formationsmaterial om datoranvändning- en inom försäkringskassorna. Förbundet startade våren 1980 studiecirklar över hela landet där detta material användes. Cirk- larna fick genomföras på betald arbetstid, vilket är en av orsakerna till att så många som hälften (ca 9 000) av förbundets medlemmar deltog i cirkelarbetet.
Synpunkter och krav från cirklarna do- kumenterades och sändes till PAAS-pro- jektet som bearbetade och sammanställde
dem. Utifrån de synpunkter och krav som redovisats från cirklarna har förbundet tillsammans med projektet sedan tagit
52
fram ett fackligt handlingsprogram — 'ADB inom försäkringskassorna'.
Detta är ett ovanligt sätt att utarbeta ett fackligt handlingsprogram. Cirklarna arbetade bl a med att bedöma befintligt datasystem och att föreslå förändringar i det. Medlemmarna i förbundet, de som använder datasystemet, fick genom studie- cirklarna ett direkt inflytande över hand- lingsprogrammets utformning. Detta ar- betssätt kan också vara e a modell för att stimulera till facklig aktivitet.
Två sätt att argumentera
Det jag här redovisar bygger på de syn- punkter cirklarna haft kring ett av studie- materialets avsnitt, närmare bestämt det som behandlar sysselsättning och data- systemutveckling. Cirklarna hade till upp- gift att redovisa viktiga krav på datoran- vändningen ur sysselsättningssynpunkt.
De krav som ställs i cirklarna är bl a:
— bibehållen sysselsättningsgrad
— ökad tid för utbildning av personalen
— ökad service till allmänheten
— facklig vetorätt vid införandet av ny teknik
I handlingsprogrammet — som till största delen är skrivet av män — har man i rela- tivt stor utsträckning tagit med dessa krav. Som jag tidigare nämnt består F F av ca 90 % kvinnor. Man kan ställa sig frågan: Vad kommer fram när så många kvinnor får yttra sig över ett material om datorer? Vid en genomgång av svaren från cirklarna kan man tydligt se att det är van- ligt med en, vad jag skulle vilja kalla 'om- sorgs-solidaritetstanke' bakom argument och uttryckssätt. De krav som ställs i cirk- larna och de som ställs i handlingspro- grammet sammanfaller till stor del. Vad som skiljer handlingsprogrammet och cirkelsvar åt är på vilket sätt man motive- rar sina krav. Jag ska här citera några av
de cirkelsvar som jag anser vara typiska exempel på en argumentation grundad på kvinnliga värderingar, där 'omsorgs- solidaritetstankarna' tydligt kommer fram.
A: Utslagning kostar
Många av cirklarna tog upp datorisering och sysselsättning ur ett vidare perspektiv än att enbart gälla sysselsättningen inom kassorna. Man tog upp frågor som arbets- löshet, utslagning och kontaktlöshet. Ock- så drivkraften bakom datoriseringen dis- kuterades:
'Det är redan allt för stor arbetslöshet och utslagning i samhället på grund av att det är de ekonomiska intressena som har makt och inflytande. Viktiga krav är att det skall vara de sociala motiven som styr datoranvändningen, inte de ekonomiska'.
'Vi ser en fara i att alla enkla arbetsuppgif- ter försvinner. Vi måste behålla en del av dem för att underlätta för dem som skall in på arbetsmarknaden och för dem som inte klarar kvalificerade arbetsuppgifter'.
'Vi måste tänka på våra barn. ö k a d ar- betslöshet leder till kriminalitet'.
'Genom rationalisering blir människor arbetslösa och inom försäkringskassorna drabbas kvinnorna hårdast, då de oftast har de lägst betalda arbetena. Med arbets- löshet följer många individuella haverier, men kostnaderna för dessa räknas inte.
Vad man vinner genom rationaliseringar, förlorar man kanske på utslagning'.
'Kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd, vård av fysiskt och psykiskt nedbrutna individer måste vida överstiga kostnaderna för att behålla en hög personaltäthet — vilket ger en bättre och mer personlig service och skapar lyckligare människor på båda sidor om försäkringskassans disk'.
'Kostnaderna för psykiskt och socialt lidande som orsakas av att man ej behövs i samhället, kan ej räknas i pengar. Om alla samhällskostnader tas med i beräk- ningen, är det tveksamt om det över- huvudtaget blir någon vinst med införan- de av data. Varje vidareutveckling av da- torer naggar på kontakten människor emellan. Ensamhet är det största proble-
53
Vykort av Dea Trier Merck, Kvindecenteret i Grevinde Danner Stiftelsen, Köpenhamn.
met i det svenska samhället'.
Vad sägs då i handlingsprogrammet om dessa frågor? Ingenting. Man redovisar att datoriseringen redan haft negativ be- tydelse för sysselsättningen inom ett antal branscher. Detta tar man, helt riktigt, till intäkt för att också arbetstillfällen inom försäkringskassorna riskerar att gå förlorade. Cirklarnas diskussioner om kon- sekvenserna av en minskad sysselsättning behandlas inte alls i handlingsprogrammet.
Är detta argument som blir förbigångna när män diskuterar frågan? Är det argu- ment som grundar sig på speciella kvin- noerfarenheter?
B: Service eller snabbköp
En god service till allmänheten menade många cirklar vara en förutsättning för att arbetet skall kännas meningsfullt.
Man menade också att de rationalise- ringsvinster som uppstår genom automa- tionen kunde användas till att förbättra servicen:
'Vi får inte minska antalet sysselsatta vid försäkringskassorna. Vi kan däremot omfördela resurserna för att öka service och kvalitet'.
'Servicen får heller inte bli sämre, så att försäkringskassorna blir " s n a b b k ö p " där personalen inte känner till varorna'.
'I första hand bör allmänheten ha tillgång till mänsklig kontakt. Tänk att kanske vid allra första besöket på en försäkrings- kassa konfronteras med en optisk läsare.
Samhället kommer alltid att bestå av per- soner som inte är vare sig A-människor eller fullfjädrade tekniker'.
'Vi vill behålla personlig service och när- kontakt med människor'.
'Vi behöver varandra och allmänheten be- höver oss — inte bara en opersonlig och obeveklig dator'.
Handlingsprogrammet tar också upp frå- gan om en god service till allmänheten:
'Socialförsäkringens höga servicenivå vad o O gäller dess materiella innehåll och dess omfattning går att kombinera med en hög servicenivå på kassomas sätt att erbjuda sina tjänster. En hög servicenivå i det av- seendet gagnar också personalens intres- sen. Deras tillfredsställelse och motivation för sitt arbete stiger om den direkta nära kontakten med de försäkrade förstärks'.
Handlingsprogrammet tar visserligen upp vikten av en god service till allmän- heten, men på vilket sätt? 'Omsorgs- solidaritetstankarna' som så tydligt av- speglar sig i citaten från cirklarna, dränks helt i det manligt-tekniska språket i hand- lingsprogrammet. Är citaten från cirklarna exempel på ett uttryckssätt som blir för- bigånget, när män diskuterar frågan? Är det ett uttryckssätt som grundar sig på speciella kvinnoerfarenheter?
Omsorgen som försvann
Vad jag med dessa jämförelser vill visa, är att kvinnor utifrån sina speciella er- farenheter och värderingar ställer sig andra frågor, argumenterar och uttrycker sig annorlunda än män, när de diskuterar exempelvis datorisering. Det är frågor, ar- gument och uttryckssätt som uppenbar- ligen riskerar att bli förbigångna av be- slutsfattarna, dvs män.
Bakom de resonemang som förs i de citerade cirkelsvaren finns ett ganska brett och långsiktigt perspektiv. Man
diskuterar i termer av kostnader, vinst och rationalisering, men ser då på konse- kvenserna för hela samhället. Man ger om- sorg och solidaritet ett egenvärde. I hand- lingsprogrammet krymps detta perspektiv.
Kraven är i stort sett desamma, men de motiveras här enbart med att man vill lösa kortsiktiga, akuta problem inom försäkringskassorna. Argument som om- sorg och solidaritet är inte längre giltiga.
Ilade handlingsprogrammet sett annor- lunda ut om de citerade kvinnonia fatt skriva det ?
L I T T E R A T U R
ALLFA-utredningen. Fallstudie inom PAAS-projektet.
Arbetslivsccntrum, Arbetsrapport 1979:14.
DATORN, Studie- och informationsmaterial om dator- användning i försäkringskassorna. Arbetslivsccntrum i samarbete med Försäkringsanställdas Förbund, Brevskolan 1979.
DA 7"OffJV-studiecirkelsvar. Analys och sammanställ- ning från sjuhundra (700) studiecirklar vid försäk- ringskassorna. Arbetslivscentrum i samarbete med Försäkringsanställdas Förbund, Brevskolan 1980.
ADB inom försäkringskassorna. Handlingsprogram för Försäkringsanställdas Förbund, 1980.
S U M M A R Y
Parts of the Swcdish National Insurance system have been increasingly c o m p u t e r i z e d . Mcmbers of the Insurance U n i o n (which consists 9 0 % of w o m e n ) have participated in study groups around the i m p l e m e n t a t i o n and usagc of c o m - puters within this s y s t e m . V i e w p o i n t s and de- mands arising from these study groups have been used as a basis for a u n i o n 'policy proposal'.
A n n Boman has l o o k e d at the e x t e n t to which these demands (as expressed chicfly by women) are reflected in t h e d e m a n d s of the union 'policy proposal' (as formulated by men). She f o u n d that while the c o n t e n t of the d e m a n d s was basic- ally the same, the justification and arguments for these d e m a n d s differed. S o l u t i o n s to acutc, short-term p r o b l e m s was the main justification for the authors of the u n i o n 'policy proposal'.
Arguments s t e m m i n g f r o m 'caring and solidarity'
— which the w o m e n saw as being important — were n o longer included. B o m a n ends hcr arliclc by asking whether the 'policy proposal' w o u l d have been different if the w o m e n themselvcs had been given the o p p o r t u n i t y to formulatc it.
A n n Boman Arbetslivscentrum B o x 5 6 0 6
1 14 86 S t o c k h o l m S w e d e n
54
