Implementering av digitala vårdmöten: En studie av offentlig respektive privat verksamhet

​

Implementering av digitala vårdmöten

- En studie av offentlig respektive privat verksamhet

Författare: Louise Gjelstad

Handledare: Erik Borg & Lars Vigerland

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskap Magisterprogrammet | Vårterminen 2020

Magisteruppsats i företagsekonomi, 30 hp

Sammanfattning

Bakgrund: ​Förändringsarbete är något de flesta företag behöver arbeta med för att kunna anpassa sig till en föränderlig omvärld och fortsatt vara konkurrenskraftiga på marknaden.

Den ständiga utvecklingen i samhället har även medfört att företag behöver vidta informationsteknologiska förändringar vilket i sin tur även inbegriper ett arbete med digitalisering. Den svenska vården, både såväl offentlig som privat, står inför en pågående förändring av digitalisering där bland annat digitala vårdmöten är något som prioriteras och implementeras i verksamheterna.

Syfte: ​Studiens syfte är att i en jämförelse undersöka hur svensk offentlig respektive privat verksamhet arbetar vid digital verksamhetsförändring i form av implementering av digitala vårdmöten. Detta både i form av vad för skäl de har till sin förändring samt hur de går tillväga vid implementeringen av digitala vårdmöten.

Genomförande: En komparativ studie har utförts gällande en privat samt en offentlig organisation tillhörande den svenska hälso- och sjukvården. Studien följer en kvalitativ forskningsstrategi tillsammans med en abduktiv forskningsdesign. Litteratur samt vetenskapliga artiklar är den data som ligger till grund för studiens teoretiska referensram.

Studiens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt viss data även inhämtats från dokument utgivna av studiens deltagande organisationer.

Slutsatser: ​Vad som driver organisationerna till implementering av digitala vårdmöten förklaras av en anpassning till omvärldens utveckling och konkurrerande aktörer. Olikheter i drivande faktorer kan uppstå mellan den offentliga och privata sektorn i form av ekonomiska aspekter då den privata verksamheten är vinstdrivande till skillnad från den offentliga verksamheten. Tillvägagångssättet att implementera förändringen i organisationerna är likartat och ett stort fokus riktas mot vårdgivares egna kompetens i bedömning av de digitala vårdmötenas möjligheter. Det finns därmed mer som förenar än skiljer den offentliga respektive den privata organisationen åt i deras arbete med implementering av digitala vårdmöten.

Nyckelord: Digital sjukvård, Digitalisering, Implementering, Organisationsförändring, Primärvård.

Abstract

Background: The process of adaptation is something most companies need to work on to be able to adjust to a changing environment and continue to be competitive in the market. The constant development of society has also meant that companies need to change the way they utilize information technology, which in turn also includes working with digitalisation.

Swedish healthcare, both public and private, is facing an ongoing change in digitalisation where digital healthcare meetings are among the priorities that are beeing implemented in the operations.

Purpose: The purpose of this study is to, through a comparison, examine how companies in Swedish public and private sectors work on altering their digital business operations by implementing digital healthcare meetings. This both in terms of what reasons they have for their change as well as how they are going to approach implementing digital healthcare meetings.

Method: A comparative study has been performed regarding a private and a public organization belonging to the Swedish healthcare system. The study follows a qualitative research strategy together with an abductive research design. Literature as well as scientific articles form the basis of the study's theoretical frame of reference. The empirical material of the study has been collected through interviews, and some data has also been collected from documents published by the organizations participating in this study.

Conclusions: What drives organizations to implement digital healthcare meetings is explained by having to adapt to the development of the outside world and competing companies. Differences in driving factors between the public and private sectors can occur in the shape of economic aspects as the private organizations are profit-driven, unlike the public organizations. The approach to implementing change in these organizations is similar, and a major focus is directed at the healthcare providers' own competence in assessing the possibilities of digital healthcare meetings. Thus, there is more that unites than separates the public and private organizations when it comes to implementing digital healthcare meetings.

Keywords: ​Digital healthcare, Digitalization, Implementation, Organizational change, Primary healthcare.

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1 Organisationsförändring 6

1.2 Det digitala samhället 7

1.3 Hälso- och sjukvård 7

1.3.1 Offentlig och privat vård 9

1.4 Problematisering 9

1.5 Syfte 11

1.6 Frågeställningar 11

1.7 Avgränsningar 11

2. Teoretisk referensram 13

2.1 Förnyelse och förändring 13

2.2 Informationsteknisk förändring 14

2.2.1 Teknologisk förändring 15

2.2.2 Organisatorisk förändring 15

2.2.2.1 Lewins trestegsmodell 16

2.2.3 Framväxande förändring 16

2.2.3.1 Weicks och Quinns trestegsmodell 17

2.3 Framgångsfaktorer för lyckad implementering 18

2.4 Den teoretiska referensramens användningsområde 21

3. Metod 23

3.1 Forskningsansats 23

3.2 Forskningsstrategi 24

3.2.1 Komparativ forskningsdesign 24

3.3 Datainsamling 25

3.3.1 Litteraturinsamling 25

3.3.2 Intervjuer 27

3.3.3 Källkritik 28

3.4 Urval 29

3.4.1 Urval av företag 29

3.4.2 Urval av intervjupersoner 31

3.5 Analys av empiriskt material 32

3.6 Etiskt förhållningssätt 33

3.7 Studiens kvalitet 34

3.7.1 Trovärdighet 34

4. Empiriskt material 36

4.1 Offentlig sektor 36

4.1.1 Bakgrund till implementering 36

4.1.2 Möjligheter 38

4.1.3 Utmaningar 42

4.1.4 Utveckling av arbetsprocess 43

4.2 Privat sektor 46

4.2.1 Bakgrund till implementering 47

4.2.2 Möjligheter 49

4.2.3 Utmaningar 51

4.2.4 Utveckling av arbetsprocess 52

5. Analys 56

5.1 Informationsteknisk förändring 56

5.1.1 Teknologisk förändring 56

5.1.2 Organisatorisk förändring 58

5.1.3 Framväxande förändring 62

5.2 Genomförandets tre steg 64

5.2.1 Första steget 64

5.2.2 Andra steget 66

5.2.3 Tredje steget 69

6. Slutsatser 72

Källförteckning 77

Bilaga 1

Begreppsdefinitioner

Digitala vårdmöten

Ett vårdbesök hos vårdgivare som utförs på distans med hjälp av textmeddelanden eller videosamtal.

Digitalisering

Utöver att göra ett analogt format digitalt öppnas förutsättningar till att effektivisera samt möjliggöra nya arbetssätt.

1. Inledning

Studiens forskningsområde presenteras i det inledande kapitlet. Först ges en introduktion och bakgrund till studiens ämnesval vilket sedan följs av en problematisering som redogör för det problem studien ska behandla. Utifrån problematiseringen formuleras studiens syfte samt dess forskningsfrågor. I det avslutande avsnittet beträffande avgränsning presenteras de organisationer som blir objekt för studien.

1.1 Organisationsförändring

I ett snabbt föränderligt samhälle krävs det att företag kontinuerligt vidtar förändring för att kunna upprätthålla driften av sin verksamhet. Alternativet är att de annars konkurreras ut från marknaden. Därför är de flesta företag införstådda med vikten av att utvecklas och att kunna anpassa sig (Beer & Nohria, 2000). Det primära mål som driver företag är nämligen att kunna fortskrida sin verksamhet. Därmed behöver företag ha framtidsplaner och strategier som i sin tur stegvis kommer medföra förändringar (Bredmar, 2011; Lindvall, 2001). Det finns ingen övergripande förändringsstrategi som går att applicera på alla typer av företag. Istället behöver företag agera i förhållande till sina egna förutsättningar (Whittle & Hewison, 2007).

Att genomföra kontinuerliga förändringar är alltså oftast en nödvändighet för att företag ska kunna tackla den utmaning som uppstår i en allt hårdare konkurrens. I dagsläget har dessa förändringar många gånger en koppling till informationsteknik vilket medför att IT-frågor ofta är ett fenomen verksamheter behöver förhålla sig till vid förändring (Lychnell, 2010).

Med en ständigt digital utveckling i samhället har det en inverkan på både enskilda människor och inte minst inom arbetslivet i organisationer. För att fortsatt kunna inneha konkurrensandelar på marknaden samt vara effektiva krävs det att organisationer anpassar sig till digitaliseringen (Earley, 2014; Fonseca & Domingues, 2017). För att definiera innebörden av digitalisering i denna studie är den grundläggande förutsättningen att först skapa digitala

versioner utifrån tidigare analoga format. Digitaliseringen i vidare begrepp innefattar därefter att effektivisera och skapa nya arbetssätt utifrån redan etablerade rutiner med hjälp av nya datoriserade verktyg (Savić, 2019). Med anledning av digitaliseringen medför detta att organisationer och dess medarbetare står inför att tillämpa och lära sig nya arbetssätt i sitt arbete. Därmed krävs en förmåga till att snabbt kunna anpassa sig efter rådande situation samt en ökad kompetensutveckling för medarbetare (Södergren, 2018).

1.2 Det digitala samhället

Digitaliseringen har bidragit till att människor kan mötas och interagera med varandra på ett nytt sätt med hjälp av kommunikations- och informationsteknik. På företagsnivå har exempelvis verksamheters möten med kunder i stor utsträckning omplacerat sig från fysiska lokaler till digitala möten där deltagaren kan vara uppkopplad oberoende geografisk plats.

Den digitala utvecklingen har bidragit till att människor i relation till företag kan köpa varor eller hantera ärenden när de själva finner det passande i tiden (Regeringskansliet, 2016).

Genom de digitala verktygen kan människor oberoende av geografisk placering välja att samspela och bygga sina egna nätverk i förhållande till engagemang och intresse (Castells, 2001). De digitala kanalerna blir en del av vardagen (Goggin, 2006), men beroende på vad en individ har för social omgivning samt för vardagliga rutiner kan detta påverka personens behov av digitala medel samt i vilken grad det används ​(Meyen et al., 2010). På senaste år har det utvecklats allt fler digitala samhällstjänster som gäller exempelvis myndighet, kollektivtrafik och sjukvård. Tjänster som är till för att kunna brukas av alla landets medborgare (Internetstiftelsen, 2019).

1.3 Hälso- och sjukvård

En bransch som står inför förändring i form av digitalisering är vården (Cowie et al., 2018).

Hälso- och sjukvården är ett välfärdsområde som flertalet av befolkningen tidvis kommer att inneha en dialog med. Utöver den enskilda individens delaktighet och självständighet i

utvecklingen är digitaliseringen även ett redskap för verksamhetsutveckling hos organisationer. Det kan innefatta tillgänglighet till korrekt information om patienter samt uppföljning av en verksamhets resultat. Beträffande entreprenörer och medarbetare kan det skapas nya vägar till att initiera annorlunda arbetssätt, effektivisera verksamheter och utveckla verksamhetsprocesser (Regeringskansliet, 2016).

Världen över står primärvården inför stora omställningar. Detta har sin grund i avtagande resurser i förhållande till patienters vårdbehov (Blix & Levay, 2018; Murray et al., 2010;

Öberg et al., 2018). Sverige står här inför en liknande problematik ​(​Anell et al., 2012; Erskine et al., 2013; ​Konkurrensverket, 2018; ​Ekman, 2018​) likt andra länder med ett tilltagande underskott av resurser. I takt med det ökande behovet av primärvård kan nyttjande av digitala tjänster ses som en potentiell lösning för ett minskat tryck på vården (Cowie et al., 2018;

Murray et al., 2010). Därav är det internationellt flera aktörer som riktar sin uppmärksamhet mot e-hälsa (Murray et al., 2010) och en debatt uppstår bland vårdgivare, myndigheter, politiker och investerare (Blix & Levay 2018; ​Dagens Industri 2019; Dagens Medicin, 2019;

Ekman et al., 2019; Granja, Janssen & Johansen, 2018; Läkartidningen 2019; ​SOU 2018:55).

Det tycks finnas ett gott förtroende för den svenska hälso- och sjukvården som håller en hög kvalitet samtidigt som det finns strukturella utmaningar att behandla (Anell et al., 2012).

Både offentliga och privata svenska aktörer inom hälso- och sjukvården har på nätet lanserat digitala mottagningar där digitala vårdmöten tillhandahålls. Med ett digitalt vårdmöte menas i denna studie att patienten digitalt kan träffa vårdpersonal. ​Med hjälp av verktyg som exempelvis textmeddelanden och videosamtal kan vård ges på distans i patientens eget hem.

Detta tillvägagångssätt har mött en snabb tillväxt och blivit uppskattad av befolkningen (Ekman et al., 2019). Sverige följer därmed med i den internationella utvecklingen där både antalet digitala vårdgivare och digitala vårdbesök av patienter ökar (Care Quality Commission, 2018). Något som är av stor betydelse då ​Sveriges Kommuner och Landsting i samråd med regeringen år 2016 fastslog att som vision inför år 2025 ska Sverige vara främst i världen inom att nyttja e-hälsans och därtill digitaliseringens möjligheter (Blix & Levay, 2018; Regeringskansliet, 2016​).

1.3.1 Offentlig och privat vård

Det skattefinansierade hälsosystemet har historiskt sett bedrivits av offentlig sektor, men en förändring har kommit att ske de senaste decennierna med anledning av att även privata aktörer gjort inträde på marknaden (Saltman & Duran, 2015; Meagher & Szebehely, 2019).

Utifrån vilket land som studeras kan privatisering utformas på olika sätt (Saltman & Duran, 2015), och på grund av politiska incitament tillåts därav privatisering i olika grad länder emellan. Sverige är ett land vars politik tillåtit en ökad privatiserad vård (Jeurissen & Maarse, 2016). Till följd av den svenska regeringens genomförande av det obligatoriska vårdvalet år 2010 genomgick primärvården en förändring då reformen främjade patienters val av vård samt att nya vårdgivare fick etablera sig på marknaden (Anell, 2011; Beckman & Anell, 2013). Detta fick en betydande effekt främst i större städer som Stockholm där ökningarna var som störst. År 2015 stod vården inför ytterligare en förändring då patienter erbjöds möjlighet att oavsett hemlandsting söka vård i hela Sverige (Jeurissen & Maarse, 2016). Det var även kring denna tid de privata renodlat nätbaserade mottagningarna lanserades. Även redan fysiskt etablerade verksamheter, såväl privata som offentliga, har börjat implementera digitala vårdmöten i sina redan existerande fysiska verksamheter ( ​Ekman, 2018; ​Ekman et al., 2019). ​Enligt de bestämmelser som innefattas av Hälso- och sjukvårdslagen framgår att vård i Sverige ska ges på lika villkor och det gäller därmed såväl offentligt som privat driven verksamhet (Anell et al., 2012). Med anledning av att både offentliga och privata aktörer är verksamma uppstår det konkurrens. Situationen av konkurrens kan därmed leda till att vården alltmer är beroende av vårdgivarens tillhandahållna tjänster (Jeurissen & Maarse, 2016).

1.4 Problematisering

Tidigare forskning gällande digitala vårdmöten bygger till stor del på kvantitativa mätningar beträffande potentiella besparingar, effekter och användare (​Ekman et al., 2019; Granja, Janssen & Johansen, 2018). Där diskuteras faktorer som möjliga kvalitetsförbättringar samt potentiella besparingar i förhållande till den traditionella fysiska vården ( ​Ekman, 2018;

däremot ännu ej påvisats är en nationell mätning som statistiskt skulle visa på de digitala vårdmötenas procentuella andel i den svenska primärvården ( ​Ekman et al., 2019; Granja, Janssen & Johansen, 2018; Socialstyrelsen, 2018). ​På så vis speglas vad Alvesson och Sveningsson (2008) menar med att studier ofta är resultatorienterade och skildrar situationer före respektive efter en förändring. Med detta menas att det ägnas ett för litet fokus till att studera processen av förändring i sig (Alvesson & Sveningsson, 2008). Detta gällande områden relaterade till implementering i vidare form av relationer, arbetsbelastning och effekterna i användandet av tekniken (Murray et al., 2010; Alvesson & Sveningsson, 2008).

Vid implementering av digitala vårdmöten gjordes en studie i Skottland över främjande och hindrande faktorer för att kunna upplysa om viktiga aspekter som kan vara till hjälp vid framtida införande (Cowie et al., 2018). För att uppnå sin avsedda funktion krävs det att system integreras väl i vårdgivares dagliga arbete (Agarwal et al., 2010) samtidigt som vårdgivare också kan behöva komma att anpassa sig till nya arbetssätt (Öberg et al., 2018).

Med anledning av att varje organisation är unik till sin sammansättning är detta något som det behöver tas hänsyn till vid förändring. Därmed finns det ingen universallösning som går att implementera på hela vårdsystemet (Narine & Persaud, 2003). Förändringsarbete har tidigare inte varit ett lika utbrett fenomen inom vården, men verksamheter har kommit att arbeta med förändring i större grad likt andra branscher (Greenfield, 2007). Detta bekräftas exempelvis av de förändringar den svenska vården genomgick vid nya reformer år 2010 och 2015 vilket gjorde avtryck på primärvården och ökade andelen privata aktörer (Anell, 2011; Beckman &

Anell, 2013; Jeurissen & Maarse, 2016). I och med den ökade andelen av verksamheter (Saltman & Duran, 2015; Meagher & Szebehely, 2019) uppstår en konkurrens samt en strukturell påverkan verksamheterna kan ge (Jeurissen & Maarse, 2016; Meagher &

Szebehely, 2019). Vad som vidare kan skapa ett intresse i synen på offentlig respektive privat vård är dess skillnad i syn på mål samt vägen dit (Jannesson, Skoog & Abrahamsson, 2013).

Utifrån dessa framhållna olikheter skapas ett intresse av att undersöka vilka eventuella skillnader som kan uppstå vid en implementation av digitala vårdmöten i organisationerna.

Samtidigt i anknytning till den aktualitet som föreligger inom området då användandet av digitala vårdmöten expanderat snabbt (Ekman et al., 2019). Det identifieras här en avsaknad av hur dessa sektorer arbetar med den aktuella förändringen i form av implementering av digitala vårdmöten. Gentemot den resultatorienterade forskning som tidigare gjorts ämnar

denna studie att bidra med vetskap om hur organisationer arbetar under processen av implementering för att i ett senare skede uppnå resultat. På så vis synliggörs den väg som lägger grunden för det resultat som åstadkoms.

1.5 Syfte

Studien syftar till en jämförande undersökning av hur svensk offentlig respektive privat verksamhet arbetar vid digital verksamhetsförändring i form av implementering av digitala vårdmöten. Detta både i form av vad för skäl de har till sin förändring samt hur de går tillväga vid implementeringen av digitala vårdmöten.

1.6 Frågeställningar

- Vilka skäl driver en offentlig respektive privat organisation till genomförande av förändring i form av implementering av digitala vårdmöten?

- På vilket sätt arbetar en offentlig respektive privat organisation för att implementera digitala vårdmöten?

- Hur skiljer sig dessa aspekter mellan respektive organisation?

1.7 Avgränsningar

Studien kommer att avgränsa sig till att omfatta den verksamhet som Västra Götalandsregionen samt Praktikertjänst AB bedriver i form av primärvård. Valet grundar sig i anledningen av att primärvården är den huvudsakliga kanalen in i vårdsystemet för patienter samt därmed inom det område mest vård söks (Ekman, 2018).​Primärvården är därigenom ett område som i större utsträckning utvecklats inom digitala vårdmöten och snabbt uppnått tillväxt ​(​Ekman et al., 2019). ​En av de största offentliga aktörerna inom svensk vård sett till mängden vårdgivare samt patienter är Västra Götalandsregionen (Västra Götalandsregionen,

2018b). Av privat regi är Praktikertjänst AB dels en av landets största privata vårdgivare (Meagher & Szebehely, 2019), men består även utav ett mer unikt ägande då vårdgivarna själva både äger och bedriver tillhörande verksamheter (Praktikertjänst AB, 2018). Dessa verksamheter är alltså större representanter utifrån kategorierna offentlig och privat sektor innehavandes betydande andelar av vårdpersonal samt patienter och representerar därför en bredare bild av fenomenet implementering av digitala vårdmöten. I avsnitt “ ​3.4 Urval​”

återfinns en mer ingående beskrivning av studiens urval.

2. Teoretisk referensram

Studiens teoretiska referensram presenteras i detta kapitel. Kapitlet inleds med ett avsnitt som introduktion för förnyelse och förändring i organisationer. Följt av detta lyder en översikt och förståelse av tre olika perspektiv som beskriver hur IT-relaterade förändringar kan uppstå. I relation till dessa perspektiv redogörs även för två olika modeller som stegvis beskriver förloppet i en förändring. Slutligen presenteras faktorer som ska vara till förmån för en lyckad implementering i en organisation.

2.1 Förnyelse och förändring

Organisationer befinner sig i en föränderlig omvärld (Hoogendoorn et al., 2007). Detta medför att verksamheter både plötsligt och påtvingat kan behöva genomgå en förändring för att anpassa sig till samhällets rådande utveckling (Bakka, Fivelsdal & Lindqvist, 2014). När ett företag ska genomgå en förändring kan motstånd och hinder i olika former uppkomma, varav genomförandet av förändringsprocessen inte alltid är så enkel (Hoogendoorn, et al., 2007). Det kan finnas olika motiv till att en verksamhet väljer att genomföra en förändring.

Utvecklingen kan exempelvis komma ifrån en egen vilja till effektivisering eller från omvärldens påverkan (Lennéer-Axelson & Thylefors, 2018). En strategi kan vara att i ett tidigt stadie förändra organisationen för att på så sätt förebygga inför problematik som senare kan uppkomma. Verksamhetsförändringar genomförs i syfte till att effektivisera och utveckla företaget för att på sikt kunna uppnå framgång (Bakka, Fivelsdal & Lindqvist, 2014).

För att kunna uppnå en högre effekt och prestanda anpassar sig organisationer till att implementera den senaste tillgängliga tekniken i sin verksamhet. Organisationen kan möta flera konsekvenser i samband med anpassning till nya teknologiska funktioner. Dessa kan både vara av mindre art men även så pass omfattande att organisationen behöver genomgå en genomgripande omvandling. För att bemästra denna omvandling krävs en god

ledarskapsförmåga och strategisk förmåga (Dhurkari, 2017). Av stor betydelse är att ledarskapets roll förändrar medarbetarnas tankesätt, motiverar, förbereder och belyser vad för resultat förändringen kan leda till (Bakari, Hunjra & Niazi, 2017). Om medarbetarna istället saknar förståelse för förändringens innebörd bidrar det till en hindrande faktor i implementeringen då det finns en risk för motstånd från medarbetarna. Därför blir det av stor vikt att ledarskapet vid förändringen ser betydelsen av att arbeta med dessa faktorer hos de anställda (Johnson, 2016). För att den nya tekniken ska bidra med effektivitet krävs det att användare i organisationen mottar förändringen på ett positivt vis samt hanterar det nya arbetssättet på korrekt sätt. Uppfylls inte dessa kriterier kan förändringen istället bidra med en minskad effektivitet i organisationens processer (Dhurkari, 2017). Det finns dock forskare som vill poängtera att det inte finns ett förutbestämt optimalt sätt att genomföra utvecklingsinsatser. Med detta menas att en förändring kan ske kontinuerligt eller tillfälligt beroende på dess innehåll (Huy, 2001). Av vikt är att ledarskapet ska ha vetskap om verksamhetens styrkor och svagheter, vilken omvärld verksamheten befinner sig i samt vad som eftersträvas att uppnå (Burnes 2004).

2.2 Informationsteknisk förändring

Markus och Robey (1988) kartlägger tre olika perspektiv av hur verksamhetsförändring relaterad till IT-lösningar uppstår. Översiktligt kan det beskrivas som att det teknologiska perspektivet talar för att IT är grunden till uppkomsten av verksamhetsförändring. Enligt det organisatoriska perspektivet tyder detta på att det är människors agerande för att verkställa en önskad målbild som leder till verksamhetsförändring. När en förändring ses som växande innebär detta istället att verksamhetsförändring kommer från komplexa sociala samspel.

Därav går utfallet ej att förutspå när varken IT-lösningar eller taktiskt agerande ligger till grund för utvecklingen (Markus & Robey, 1988).

2.2.1 Teknologisk förändring

Utifrån det teknologiska perspektivet ses tekniken som en yttre kraft. En kraft som lägger grunden till uppkomst av verksamhetsförändringar. Denna kraft har förmåga att i stor utsträckning kunna påverka organisationers och individers betende. Människors handlingar utgår inte ifrån ett medvetet och förutbestämt val utan påverkas istället av yttre omständigheter i form av teknik (Markus & Robey, 1988). Ett kritiserande argument som framkommer gentemot teknikens förmåga är att den bidrar till att den mänskliga intellektualiteten skulle minska när beslut inte alltid tas utifrån individens initiativförmåga (Carlson, 2001). Även om många människor innehar en god förmåga och vana till att hantera teknik (Ekman et al., 2019), kan det resultera i olyckliga resultat om användare inne besitter färdigheter i tekniskt användande (Carlson, 2001).

2.2.2 Organisatorisk förändring

Utifrån planlagda utvecklingsinsatser kan verksamhetsförändring ses som en följande konsekvens av dessa. Organisatorisk verksamhetsförändring är förankrad i hur insatser för utveckling lanseras i olika steg för att till syfte kunna realisera den önskade målbilden verksamheten har med förändringen. Ledarna i verksamheten ses som den primära motorn till verksamhetsförändring. Till detta ses företag ofta till sin karaktär som stabila men därmed även svårföränderliga. Vad som trots detta driver viljan till planerad förändring är den omvärld som företaget behöver anpassa sig till. Det uppstår då ett behov av planerade utvecklingsinsatser (Markus & Robey, 1988). Som ovan nämnt innebär den planerade verksamhetsförändringen att företaget genom handlande strävar efter att nå utsatta mål.

Utifrån detta kan förändring ses som en avvikelse från den löpande verksamheten (Weick &

Quinn 1999). Det huvudsakliga fokuset ligger i processen för hur företaget går från en fas till att anta en ny fas. För att inte förväxla detta med att se verksamheten i sig som en process (Lychnell, 2010). Teorin om organisatorisk förändring har mött kritik från Czarniawska och Joerges (1996) i fråga om varför utfallet inte alltid blir som planerat. Detta i kombination med varför oväntade konsekvenser kan tillkomma eller hur förändringar som ej var planerade kan

tillkomma. Andreeva (2008) förklarar resultatlösa förändringar med att målsättningar kan vara orealistiska eller att det handlar om otillräcklig planering som inte följts. Ett annat alternativ till förklaring är att somliga delar i utvecklingsfasen ej aktivt går att påverka (Andreeva, 2008).

2.2.2.1 Lewins trestegsmodell

Kurt Lewin (1997) redogör för en trestegsmodell som beskriver hur företag åstadkommer förändring genom tre efterföljande faser. Följande beskrivs de generella grundantagandena som modellen vilar på. Det första steget består utav att fasta och stabila strukturer i verksamheten behöver lösgöras. Vikt läggs på att identifiera vad som driver respektive hindrar verksamheten till förändring. För att stärka drivkraften och minska motståndet bör strategier planläggas (Lee, 2006), vilket bidrar till en känsla av trygghet för de anställda när de ska anta början av förändringsarbetet (Schein, 2010). Detta inledande moment görs för att kunna möjliggöra och förbereda sig inför det andra steget där den önskade IT-relaterade förändringen genomförs. För att få verksamheten att stödja förändringen är det av vikt med delaktighet och öppen kommunikation. Efter detta genomförande inleds fas tre där verksamheten ska återgå till sitt stabila läge. Det är här viktigt att användarna av de nya systemen får fortsatt stöd i sitt användande (Lee, 2006).

2.2.3 Framväxande förändring

Detta perspektiv förklaras utifrån den verksamhetsförändring som kan ske i samband med att människor nyttjar IT i det dagliga praktiska arbetet. IT kan som verktyg hjälpa till att skapa möjlighet till förändring, men det är det mänskliga sättet att agera som är den primära faktorn till förändring. Verksamhetsförändringar relaterade till IT behöver inte ske tillfälligt under en period, utan kan istället uppstå till följd av kontinuerliga handlingar som i det stora hela övergår till att bli en verksamhetsförändring (Markus & Robey, 1988). När användare påträffar hinder i arbetet med det nya IT-systemet som anses begränsa nyttjandet, kan användaren improvisera och agera på ett sätt som inte var tänkt. På omvänt vis kan även IT-lösningar öppna möjligheter att genomföra handlingar som inte var planerade. På sikt

bidrar dessa oväntade handlingar till förändring för verksamheten (Orlikowski, 2000). I det framväxande perspektivet ses just begreppet improvisation som en drivande mekanism för verksamhetens förändring. I begreppet sammanfaller handling och planering, och utövandet förekommer oberoende av medarbetarens roll i verksamheten. Genom en tilltro till individens egen initiativförmåga för olika handlingsalternativ kan fastlagda rutiner vara en grund till både förändring och stabilitet (Crossan et al., 2005). Mänskliga ageranden grundar sig både på upprepande av tidigare mönster, att handla i riktning mot framtida ändamål, samtidigt som att förhålla sig till nuet. Dessa ageranden i form av oväntade anpassningar blir därmed resultatet av vad som driver utvecklingen framåt (Markus & Robey, 1988). Kritik som kan riktas mot perspektivet av framväxande förändring är att det finns ett större fokus på användning än själva processen av utveckling. De insatser som är förutsättningarna till förändringen förbises något då de redan antas finnas där från början. Teorin lägger större vikt vid det stadie där IT-lösningarna redan är implementerade (Lychnell, 2010).

2.2.3.1 Weicks och Quinns trestegsmodell

Till skillnad från tidigare omnämnda Lewins trestegsmodell bidrar Weick och Quinn (1999) med en annan syn på modellen. Weick och Quinn (1999) grundar denna teori på att alla verksamheter inte är trögrörliga och stabila, utan istället kan vara ständigt föränderliga. På denna typ av verksamhet skulle därför Lewins modell inte vara tillämpbar då det första steget anspelar på att tina upp den trögrörliga strukturen. För föränderliga verksamheter kan Weick och Quinns (1999) modell istället ta sin utgångspunkt i att leda om flödet av aktiviteter i nytänkande banor. Det första steget handlar om att stanna upp och åskådliggöra de mönster som kan urskiljas i det ständiga flödet vilket möjliggör att det i det andra steget kunna undanröja hinder samt ge strömmen av aktiviteter en ny riktning. Då omdirigeras flödet, händelser tolkas på ett nytt sätt och förloppet kan få en ny mening. I det tredje och sista steget återgår verksamheten till det tidigare fria flödet där medarbetare självständigt får göra tolkningar, men nu på ett annorlunda sätt (Weick och Quinns, 1999).

2.3 Framgångsfaktorer för lyckad implementering

I detta avsnitt framhålls av Sörqvist (2004) och Olsson & Sundell (2008) faktorer som ska kunna öka sannolikheten till en lyckad implementering i en organisation. Dessa både stärks och kompletteras av de färdigheter Cowie et al. (2018) förmedlar i en studie som bidragit med råd inför framtida implementering av digitala vårdmöten utifrån en inblick i erfarenheter och utmaningar en implementering av digitala vårdmöten kan medföra (Cowie et al., 2018).

Inledande fas

Före implementering bör det förstås och kartläggas hur nuvarande arbetsmoment fungerar för att i arbetet förstå aktuella roller och processer. Utifrån denna förståelse kan sedan mål för förändring tydliggöras som är realistiska att uppnå utifrån nuvarande situation. I början av processen kan därmed ett ramverk sättas upp med en plan för hur implementering ska ske.

Före implementeringen är det betydelsefullt att ha en dialog på arbetsplatsen kring vilka förväntningar som finns inför förändringen. Här reflekteras det kring varför dessa åsikter uppkommer samt redogörs för av vilken orsak och vilken nytta det digitala vårdmötet ska medföra. Detta för att tydliggöra vad mål och mening med förändringen innebär. Det bör även presenteras vad som anses vara ett gott resultat av förändringen för organisationen.

Även i vidare mått av hur framgången kan mätas (Cowie et al., 2018).

Organisation och medarbetare

En bra sammansättning av organisationen är en faktor som främjar en lyckad implementering. Därav menas vidare med att befogenheter och ansvar för delaktiga medarbetare inom förändringen är tydligt angivna. För att uppnå ett positivt resultat av implementeringen är det av vikt att både organisation och ledning visar engagemang. Även om delar av det praktiska arbetet delegeras vidare i organisationen är det viktigt att det framgår att förändringsarbetet drivs från organisationens ledning. Ledningen innehar nämligen ansvaret för att förändringen genomförs på ett informativt och effektivt vis

(Sörqvist, 2004). Sörqvist (2004) menar att respektive verksamhetschef ska även ansvara för medföljande eventuella problem. Med detta menas att den som innehar rollen av chef på lokal nivå innehar ansvar för sitt område, även om yttersta ansvar ligger högre upp i ledningen (Sörqvist, 2004).

När ett nytt arbetssätt implementeras berör det oftast inte samtlig personal utan en mindre skala. Om endast en del av arbetsgruppen berörs av förändringen kan chefen komma att behöva utse vilka personer som ska förhålla sig till den nya metoden med anledning av att alla medarbetare inte är lämpade för en bestämd utsedd arbetsuppgift. För att det nya arbetssättet ska medföra effektivitet bör arbetande behärska den nya metoden väl genom att ha förståelse för processen och dess funktion (Olsson & Sundell, 2008).

Ledarskap

Människors sätt att agera och uttrycka sig har en stor påverkan vid introduktion till nya arbetssätt. Förändringsmotstånd från organisationens medarbetare är en faktor som kan få processer av förändringsarbete att misslyckas. Det är därför av vikt att ledningen uppvisar ett engagemang och aktivt upprätthåller arbetet med förändringen. En vanlig faktor till bristande engagemang och motivation hos medarbetare är okunskap. För att förstå implementeringens innebörd krävs därför vetskap. Med hjälp av teoretisk kunskap och ett synligt engagerat ledarskap ökar förutsättningarna för att organisationen ska kunna arbeta framåt med förändringar. För en ökad kvalitet i förändringen kan medarbetare ges frihet att inom bestämda ramar själva kunna nyttja medel som finns till befogenhet då det är viktigt att bevara medarbetares drivkraft och känsla av ansvarstagande. Ledarskapets roll tar därmed avsteg från att endast fastlägga hur och vad som ska genomföras, utan lägger energi på delaktighet från medarbetarna (Sörqvist, 2004).

Utbildning

En viktig del för att uppnå förändring är ökad kunskap inom området vilket är en förutsättning för att kunna ändra på redan invanda arbetssätt och attityder (Sörqvist, 2004).

arbetssättet kommer att fungera. Detta även i kombination med vilka ansvarsområde vårdgivaren ställs inför och vad för konsekvenser detta kan medföra utifrån förändringen (Cowie et al., 2018). Utbildning och kunskap bidrar till att förebygga eventuellt motstånd som kan uppstå till förändringen. Med hjälp av en ökad förståelse inom området minskar risken för felaktiga rykten och missuppfattningar (Sörqvist, 2004). I kombination med den teoretiska kunskap som lärs ut är det även av stor vikt att engagera och påverka med den inlärda kunskapen för att förstå hur den nya metoden ska användas i förhållande till tidigare processer (Cowie et al., 2018). Med denna förståelse och kunskap kommer arbetssättet med större sannolikhet utövas i praktiken (Sörqvist, 2004).

Handledning

För att det nya arbetssättet ska implementeras på ett fördelaktigt sätt är handledning av betydelse för att som medarbetare kunna förstå innebörden i arbetssättet och få svar på funderingar som uppstår (Cowie et al., 2018). Ett effektivt sätt är därför att medarbetaren efter en demonstration själv får träna på att utföra momentet. Det är viktigt att ta hänsyn till att det finns en ovana till det nya arbetssättet i jämförelse med det tidigare invanda. Med tid och övning kan medarbetaren känna sig tryggare i det nya arbetssättet och i det praktiska dagliga arbetet utveckla sitt arbetssätt. Infinner det sig en osäkerhet och otrygghet finns istället risken att det nya arbetssättet utförs på ett felaktigt sätt. Det är lätt att medarbetarnas intryck och reaktioner sprider sig till övriga involverade. Uppstår en positiv reaktion är det större sannolikhet till att arbetssättet används i ökad utsträckning (Olsson & Sundell, 2008).

Under genomförandet av implementeringen är det bra att regelbundet stämma av med användande vårdpersonal hur de anser att användandet fungerar för att både kunna ge vidare utbildning samt delge och agera på den feedback som framkommer (Cowie et al., 2018).

Kärnkomponenter

En arbetsmetod baseras på vissa kärnkomponenter som är avgörande för dess funktion. Utan dessa delar skulle metoden inte fullgöra sin funktion. Vid implementation av ett nytt arbetssätt är det därför av vikt att fokusera arbetet kring metodens kärnkomponenter samtidigt som det är viktigt att utföra momenten på avsett sätt. En metod kan anses vara implementerad

på ett korrekt sätt när alla involverade nyttjar kärnkomponenterna på förutbestämt sätt. Vad som avgör snabbheten och effektiviteten vid en implementering är mängden kunskap gällande kärnkomponenterna. Är de centrala delarna av metoden inte kända leder detta till risk för ödslande av resurser och tid (Olsson & Sundell, 2008).

Delaktighet

Människor har en förmåga att drivas av faktorer som delaktighet och förmåga att påverka utfall. En individ är mer kritisk till något den inte själv varit med att förverkliga. Därför blir det viktigt att hindra uppkomsten av negativitet och motstånd vid processen av förändring.

Detta genom att medarbetaren får upplevelsen av att känna delaktighet i arbetet. Ett bra tillvägagångssätt är att medarbetaren blir tillfrågad och därefter själv kan få bidra med tankar och känna delaktighet. För att undvika motstånd är det av fördelaktighet att det finns en samstämmighet inom arbetsgruppen och att beslut inte upplevs gå emot någons vilja. Vad som starkt bidrar med uppmuntran i arbetet är att kunna visa på positiva resultat av förändringen. Därför är det viktigt att relativt snabbt kunna uppnå mätbara resultat som kan spridas i organisationen (Sörqvist, 2004).

2.4 Den teoretiska referensramens användningsområde

Den teoretiska referensramen kommer tillsammans med studiens empiriska material att besvara studiens forskningsfrågor. Markus och Robeys (1988) tre olika perspektiv av hur it-relaterade verksamhetsförändringar kan uppstå kommer främst att relateras till frågeställningen kring vilka skäl som driver organisationerna till genomförande av förändring i form av implementering av digitala vårdmöten. Lewin (1997) samt Weick och Quinns (1999) trestegsmodeller av hur företag åstadkommer förändringar kommer i kombination med varandra främst att relateras till forskningsfrågan om på vilket sätt organisationerna arbetar för att implementera digitala vårdmöten. Modellerna kommer att användas parallellt med anledning av att stegen liknar varandra men åskådliggör olika vinklar och därmed utgör komplement till varandra. I tillägg till dessa nämnda teorier kommer även det inledande

utlåtandet om förändring och förnyelse samt det avslutande stycket om faktorer för en lyckad implementering under analysens gång att appliceras.

3. Metod

Studiens metodval presenteras i detta kapitel. Kapitlet har till mening att redogöra för vilka metodologiska val som gjorts i förhållande till studiens ändamål. Utifrån de val som gjorts framhålls argument som stärker valet men även möjlig kritik som kan beaktas. Kortfattat är studien utformad som en kvalitativ studie med abduktiv ansats i kombination med en

komparativ design.

3.1 Forskningsansats

Studien har utgått ifrån en abduktiv ansats. Vid skildring av förhållandet mellan empiri och teori fanns olika inriktningar att välja mellan: deduktion, induktion och abduktion. Med den deduktiva ansatsen kunde teorin tillämpas på den verklighet som utgjordes av det empiriska materialet från de två utvalda organisationerna: Västra Götalandsregionen och Praktikertjänst AB. Studien utgick från en teoretisk grund för att formulera studiens frågeställningar som sedan kunde besvaras med hjälp av den insamlade empirin. Motpolen till detta tillvägagångssätt var den induktiva ansatsen. Den gick istället ut på att nya teorier kunde frambringas med hjälp av de empiriska undersökningar som genomfördes med organisationerna (Björklund & Paulsson, 2012; Bryman & Bell, 2013). Den abduktiva ansatsen har tendenser att skifta mellan utförandet av en deduktiv och induktiv ansats (Ahrne

& Svensson, 2015). Abduktion antar därmed liknelser från övriga två ansatser och var passande till studiens utformning då den hade en viss grund i utvald teori, men under forskningens gång kunde nya teoretiska definitioner tillkomma med hänsyn till vad för iakttagelser och tolkningar som gjordes under arbetet (Patel & Davidson, 2011), inte minst utifrån den information som framhölls i det empiriska materialet. Genom den abduktiva ansatsen har tillvägagångssätten därmed kunnat komplettera varandra genom att den deduktiva ansatsen bidragit till tydliggörande och vägledning utifrån teori som mall. Den

induktiva ansatsen har möjliggjort för författaren att vid nya insikter vara mottaglig för justeringar och tillkomst av nya teoretiska ramar i arbetet (Yin, 2013).

3.2 Forskningsstrategi

I förhållande till hur studien var tänkt att genomföras fanns som utgångspunkt följande två forskningsstrategier: den kvantitativa och den kvalitativa strategin (Andersen, 1998). Då denna studie avsåg bidra med mer djup och förståelse inför ett utvalt ämne, implementeringen av digitala vårdmöten, har en kvalitativ forskningsstrategi valts. För att kunna beskriva samband mellan den offentliga och privata sektorns sätt att arbeta inom området samt bygga en förståelse i studien var denna strategi relevant (Björklund & Paulsson, 2012; Myers 2009).

Den kvalitativa strategin ämnade redogöra för hur etablerade teorier förhöll sig i relation till det insamlade empiriska materialet från organisationerna Västra Götalandsregionen och Praktikertjänst AB. På så vis kunde den kvalitativa inriktningens egenskaper kännetecknas som beskrivande (Eisenhardt & Graebner, 2007). Med den kvalitativa strategin möjliggjordes en djupare återgivelse av synsätt och åsikter vid intervjutillfällena då det fanns ett större fokus på ord samt dess betydelse (Yin, 2013). Denna studie lämpade sig på så sätt bäst genom en kvalitativ strategi då den hade till mening att vara beskrivande och undersökande med anledning av att studien vilar på frågor som syftar till att redogöra för varför och hur något förhåller sig (Bryman & Bell, 2013). Till skillnad från den kvalitativa strategin är en kvantitativ strategi fokuserad på att kunna värdera och mäta data (Björklund & Paulsson, 2012). Denna strategi har därför valts bort då studiens huvudfokus ej ligger vid att presentera numerisk data som kan genereras vid arbetet med digitala vårdmöten, samt heller ej förklara eller förkasta ställda hypoteser (Bryman & Bell, 2013).

3.2.1 Komparativ forskningsdesign

För att kunna ge en beskrivande bild av fenomenet implementering av digitala vårdmöten har en komparativ design valts till studien (Denk, 2002). Valet av en komparativ studie förutsatte

att det fanns minst två enheter som gick att ställa i relation till varandra i en jämförande analys. I denna studie har detta uttryckt sig genom att två kontexter jämförts i form av implementeringen av digitala vårdmöten hos organisationerna Västra Götalandsregionen och Praktikertjänst AB (Esaiasson et al., 2012). Genom en jämförelse mellan organisationernas arbetssätt skapade den komparativa designen en förståelse (Denk, 2002). För att kunna genomföra en jämförande analys var det av vikt att enheterna som studerades var av jämförbar karaktär (Ejvegård, 2009) samt att det vid inledningen av den komparativa studien fanns ett antagande om att det gick att definiera skillnader och likheter dessemellan (Denk, 2002). Ur en kritisk synvinkel för denna studies metodval menar Ejvegård (2009) att det kan vara svårt att jämföra objekt som uppvisar alltför stora olikheter i sin utformning. I denna studie uttryckte sig samhörigheten objekten emellan genom att båda organisationerna bedrev verksamhet inom primärvården samt befann sig i en pågående fas av implementering och utveckling av digitala vårdmöten i sina verksamheter. Författaren ansåg utifrån dessa aspekter att organisationerna besatt tillräckliga likheter för att en jämförelse skulle vara genomförbar.

Detta även om organisationerna i sin utformning bedrevs utifrån olika sektorer genomgick de en likartad form av förändring inom samma område. Det ska dock tydliggöras att syftet med denna studie inte var att generalisera resultaten till branschen av hälso- och sjukvård, utan istället bidra med en bild av hur två differentierade verksamheter arbetade. Därmed riktades fokus här på att redogöra för enskilda fall och inte generella sådana (Yin, 2012).

3.3 Datainsamling

3.3.1 Litteraturinsamling

En litteraturinsamling har genomförts för att samla in relevant information för studiens område vilket inkluderade att söka information till det inledande kapitlet, den teoretiska referensram samt även till empiriskt material. Till uppbyggnad av de två förstnämnda kapitlena har material samlats in i form av vetenskapliga artiklar, rapporter och böcker.

Nämnda former av data benämns sekundärdata med anledning av att det är tidigare skribenter som sammanställt materialet. Informationen kan vara framtagen till att bidra till olika syften,

därav inte alltid till ändamål att enbart främja forskning (Eneroth, 2005). Holme & Solvanger (2011) menar att med hjälp av vetenskapliga artiklar kan förhållanden av verkligheten studeras på ett mer djupgående vis och har därmed hjälpt studien till att ha en mer tillförlitlig grund att stå på. Dokumentstudier är istället ett tillvägagångssätt som tillämpas på textmaterial som i jämförelse med publicerade vetenskapliga artiklar saknar samma trovärdighet. Dokumenten kan omfattas av exempelvis hemsidor, företagsrapporter, och tidningsartiklar (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Även om dessa källor i form av hemsidor och tidningsartiklar i större mån avsaknar tillförlitlighet har det trots allt under studiens inledande fas varit av relevans att uppmärksamma den pågående samhällsdebatt som finns gällande digitala vårdmöten för att få en bredare bild inom näringslivet av vad aktörer på yrkesverksam nivå diskuterar. Under det inledande kapitlets skrivande har i tillägg de utvalda organisationernas årsredovisningar studerats för att kunna åskådliggöra organisationernas uppbyggnad. Till dokumentstudierna har även företagens egenutgivna rapporter använts till insamling av empiriskt material, detta i form av årsredovisningar samt utgivna dokument som behandlar det aktuella ämnet implementering av digitala vårdmöten. Materialet har medfört att för studiens innehåll skapa en bild av verksamheternas struktur samt vad de vill förmedla.

En så kallad systematisk sökning gjordes för att hitta väsentliga vetenskapliga artiklar samt böcker (Rienecker & Jörgensen, 2014). Sökord i olika kombinationer relaterade till studiens ämne användes för att orientera sig i databasen Google Scholar. Utöver detta kompletterades sökningarna med att lägga till “Sverige” för att även se vilka studier som gjorts relaterade till den svenska marknaden. Arbetssättet kombinerades med en kedjesökning som gick ut på att nytt material hittades genom att litteratur ledde vidare till ytterligare litteratur. En risk detta arbetssätt medförde var att författaren kunde ledas vidare till material som inte längre var av samma utgångspunkt som från början tänkta sökning (Rienecker & Jörgensen, 2014). För att minska risken för detta scenario har det under sökandets gång riktats en uppmärksamhet till vad källorna avser att förmedla.

3.3.2 Intervjuer

För att kunna besvara studiens frågeställningar har primärdata samlats in i form av intervjuer.

Valet av att genomföra intervjuer grundade sig på att detta var ett lämpligt tillvägagångssätt för att få reda på hur respondenter upplever och handlar i situationer (Alvehus, 2013).

Intervjuerna utformades som semistrukturerade intervjuer varav en tillhörande intervjuguide (se Bilaga 1) utformades. Vid utformningen av intervjuguiden låg studiens teoretiska referensram till grund för formulering av frågor för att ge bättre förutsättning till att kunna utvinna relevant material vid intervjuerna. Intervjuguiden fyllde ett viktigt syfte som verktyg genom att den kunde utgöra ett ramverk att luta sig emot vid intervjun, men som samtidigt tillät avvikelser om ett intressant sidospår uppdagade sig (Justesen & Mik-Meyer, 2011; Yin, 2013). Dialogen styrdes inte utifrån frågornas följd utan kunde variera i anpassning till samtalens naturliga gång (Dalen, 2015). På detta sätt möjliggjordes en mer detaljerad och utförlig insamling av empiriskt material när respondenterna fick en större frihet att med egna ord formulera sina svar (Yin, 2013). I kombination med en öppenhet i frågornas utformning kunde medföra svar från respondenten som från början inte var relaterade till studiens teoretiska bakgrund, men som kunde komma att vara av betydelse (Bryman & Bell, 2013;

Yin, 2013).

Fysiska möten med personliga intervjuer föredrogs med anledning av att ett mänskligt möte gav ett mer helomfattande intryck och bättre förutsättningar för en löpande dialog. De personliga intervjuerna utfördes på respondenternas dagliga arbetsplats, vilket var till fördel då respondenterna kunde känna en större trygghet och säkerhet i en bekant miljö (Dalen, 2015). Personliga intervjuer var möjliga att tillämpa gällande respondenterna tillhörande Praktikertjänst AB. Med anledning av geografiska hinder kom istället telefonintervjuer att utföras med respondenterna tillhörande Västra Götalandsregionen. Telefonintervjuer var därmed ett alternativ när det uppstod svårigheter med att anordna ett fysiskt möte för intervju (Sturges & Hanrahan, 2004). Dalen (2015) menar att telefonintervjuer inte alltid bidrar med ett jämlikt djup i samtalen jämfört med ett fysiskt möte. Samtidigt lyfter Irvine, Drew &

Sainsbury (2013) att en telefonintervju kan frambringa samma svar som vid ett fysiskt möte.

resurser i anspråk för både intervjuare och respondenter (Irvine, Drew & Sainsbury, 2013). I detta fall övervägdes det sekundära valet av telefonintervjuer med att detta var det mest praktiskt genomförbara sättet att under förutsättningarna möjliggöra intervjuerna.

Inför intervjuerna behövde författaren ta ställning till hur den information som framhölls under intervjun skulle dokumenteras (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Till studien gjordes valet att spela in samtliga intervjuer för att kunna säkerställa att ingen information utelämnades. Författaren ansåg även själv att detta var ett bra hjälpmedel då denna under intervjuns gång kunde lägga ett större fokus på samtalets innehåll än att föra detaljerade anteckningar. Intervjuerna kom att uppgå till en timmes tid, vilket motiverades genom att författaren ville ha utrymme för att uppnå djupare och längre svar samtidigt som samtalet inte skulle ta för mycket tid i anspråk från respondenternas ordinarie arbete. Efter intervjuernas genomförande transkriberades ljudfilerna till skriftligt format för att det skulle komma att bli mer lätthanterligt och överskådligt att studera materialet. Med en skriftlig dokumentation kunde författaren under studiens gång gå tillbaka och kontrollera vad som framkom vid intervjuerna (Dalen, 2015). Transkriberingen kom att ske i nära anslutning till att intervjuerna slutförts med anledning av att minnena från intervjuerna var klarare i kombination med hågkomsten av de intryck som skapades under samtalet (Ahrne & Svensson, 2015).

Författaren upplevde vid genomgången av det transkriberade materialet att intervjuerna hade nått sin fulla potential då informativt material hade samlats in, både till sin kvalitet och kvantitet, samt att inga vidare funderingar eller frågeställningar uppkom.

3.3.3 Källkritik

Det material som kan tillföras källkritiska argument är den primär- och sekundärdata som samlats in. Då studien huvudsakligen baseras på primärdata från semistrukturerade intervjuer är det av vikt att beakta att sådan information inte alltid är objektiv. Detta med orsak av att datan baserades på hur respondenter valde att uttala sig verbalt, och inte hur de i verkligheten agerade (Denscombe, 2018). Vad som även bör nämnas är att författaren har en relation till bolaget Praktikertjänst AB, vilket kan ha underlättat författarens möjligheter till att tillhandahålla intervjuer med bolagets respondenter. Av stor vikt är att poängtera att

författaren inte har en relation eller kännedom om det område i organisationen som studien behandlar. Författaren utgår ifrån ett opartiskt bemötande och anser därmed att den tidigare kontakten med bolaget inte ger någon påverkan i studien.

Som tidigare nämnt kan sekundärdata vara framtagen av olika skäl, inte endast i forskningssyfte (Eneroth, 2005). Därför är det ur källkritisk synpunkt viktigt att ta hänsyn till att det är studiens författare som själv valde att tillämpa sekundärdatan i sin studie. Därmed kan det innebära att informationen är vinklad i syfte att spegla ett visst fenomen som inte är fullständigt relaterat till rådande studies syfte (Björklund & Paulsson, 2012; Patel &

Davidson, 2011). Sett till organisationernas utgivna dokument som använts styrks tillförlitligheten av att de varit utgivna de senaste åren i samband med att implementeringen av digitala vårdmöten pågått samt att organisationernas sätt att definiera sin uppbyggnad av verksamheten får antas vara trovärdig. Källkritik bör inte minst diskuteras i förhållande till de dokumentstudier som genomförts i syfte att skapa kännedom av fenomenet digitala vårdmöten. De skrifter som ges ut i tidningsartiklar samt publiceras på hemsidor kan med hög sannolikhet vara politiskt riktade samt inneha starka åsikter från enskilda individer. Därför har detta beaktats under läsandets gång och därför har dessa åsikter ej uppmärksammats i studien. Materialet har därav inte legat till grund för studiens innehåll utan istället varit menat för att författaren vid studiens inledande fas skulle kunna skapa sig en bild av hur samhällsdebatten kunde arta sig.

3.4 Urval

3.4.1 Urval av företag

Vid val av organisationer gjordes ett så kallat bedömningsurval med anledning av att studiens urval behövde uppfylla vissa villkor (Lekvall & Wahlbin, 2001). Arbetssätt överensstämde även med ett målstyrt urval då organisationer valdes ut utifrån studiens frågeställningar.

Denna typ av urval är därför svårare att generalisera då urvalet gjordes på ett medvetet och strategiskt sätt (Bryman & Bell, 2013). Ett krav som i enlighet med bedömningsurvalet

(Lekvall & Wahlbin, 2001) ställdes vid val av organisationer var att de hade påbörjat ett arbete med implementering av digitala vårdmöten. Därefter inte i betydelse av att de fulländat projektet utan istället befann sig under ett pågående arbete. Detta definierades genom att ett antal vårdcentraler tillhörande organisationen i en påbörjad fas anslutit sig till projektet.

Samtidigt som organisationerna under arbetets gång hade kunnat införskaffa sig erfarenhet och lärdom i arbetet. Att organisationerna uppfyllde detta krav var av vikt då studiens syfte riktar sig till den förändringen som sker vid processen av implementering av digitala vårdmöten.

Då studien inte har till syfte att generalisera sitt resultat var det istället av relevans att välja större organisationer som därigenom genomgår ett mer omfattande arbete vid omstruktureringar. På så sätt gavs ett bredare perspektiv när organisationernas arbete var större till sin skala. För att bredda djupet i studien valdes organisationer som hade förutsättningar till att kunna uppvisa skillnader i form av att dess ägandestruktur formar organisationerna till olika arbetssätt. Därav sågs det passande att välja en offentlig organisation i kombination med en privatägd sådan. Den offentliga organisationen kom att bli Västra Götalandsregionen med anledning av att denna region tillhör de största av regionerna i Sverige till folkmängd, och därmed även vårdpersonal och potentiella patienter. Regionen avgränsar sig geografiskt i sitt arbete och ansvarsområde till att omfatta just regionen Västra Götaland (Västra Götalandsregionen, 2018b). För att välja en privat organisation som till sin utformning skilde sig från den offentliga aktören valdes Praktikertjänst AB. I kontrast till Västra Götalandsregionen bedriver Praktikertjänst AB verksamheter placerade ut över hela landet. Vad som även avgjorde valet av en privat aktör var det faktum att Praktikertjänst AB drivs och ägs av dess vårdgivare (Praktikertjänst AB, 2018). Därför bidrog detta fenomen till att kunna skapa en intressant vinkel av hur organisationerna arbetar i förhållande till sina olika förutsättningar. Utifrån det faktum att Västra Götalandsregionen och Praktikertjänst AB är verksamma i olika delar av landet kan detta bidra till missledande resultat vid en jämförelse. Därför har det i studien beaktats att objekten inte rent av är jämförbara utan att olikheter istället kan bidra till en diskussion och reflektion kring dess förutsättningar och handlingar.

3.4.2 Urval av intervjupersoner

Vid urvalet av respondenter fanns de två huvudprinciperna vid urval i form av representativitet och kvalitet i åtanke. Utifrån det representativa perspektivet ämnade detta att uppnå ett mer heltäckande resultat genom att i urvalet uppnå variation och bredd. Urvalet gällande kvalitet syftade i tillägg till att välja respondenter som besatt relevanta egenskaper i förhållande till pågående studie. Då två organisationer inkluderas i studien bidrog detta med en bredd, samtidigt i kombination med att två personer tillhörande respektive organisation intervjuades. Urvalet av de sammanlagt fyra respondenterna härstammar inte från en önskan om ett visst antal, utan grundade sig på organisationens utformning av antal ansvariga befattningar samt dess förutsättningar i mån av tid och resurser att medverka i studien. Även om organisationerna är stora i sin omfattning och består av en större mängd medarbetare är det fortfarande ett fåtal som arbetar med samt besitter just den vetskap som studiens område kom att omfatta. Kvalitetsurvalet uppnåddes därmed genom att undersöka vilka personer som inom organisationen besatt befattningar relaterade till implementeringen av digitala vårdmöten. Dessa personer valdes ut med anledning av att de i mening av sin centrala och administrativa roll i organisationen hade en stor vetskap om hur arbetet kring digitala vårdmöten bedrevs (Alvesson, 2011).

Kritik som kan riktas mot urvalet av respondenter är att medarbetare inom området i respektive organisation gav råd i form av vilka personer som kunde vara lämpade att intervjua, vilket därmed kom att likna ett så kallat snöbollsurval (Denscombe, 2018).

Författaren kontaktade därefter rekommenderade personer för förfrågan om möjlighet till deltagande vid intervju. Således uppfylldes inte ett teoretiskt urval till fullo då författaren inte enbart med hjälp av egen uppfattning och kunskap valde ut respondenter (David & Sutton, 2016). På så sätt kan organisationen ha haft för avsikt att i viss mån vinkla sin information utifrån de personer de ansåg representabla för företaget. Detta vägdes däremot upp av att organisationernas medarbetare besatt vetskap om vilka personer som arbetade inom studiens område och därmed besatt den kunskap som kom att efterfrågas vid intervjutillfällena. För författaren som inte hade inblick i organisationernas uppsättning av arbetsroller var det därför

sågs passande för studiens ändamål. Det slutliga beslutet av val av intervjupersoner togs dock av författaren.

3.5 Analys av empiriskt material

Vid den kvalitativa studien uppstod större mängder av empiriskt material. För att behandla det material som samlats in genom intervjuer samt dokumentstudier fanns tre moment att genomgå: sortering, reducering och argumentation (Ahrne & Svensson, 2015). Dessa moment genomfördes med utgångspunkt i tidigare insamlat teoretiskt material samt studiens frågeställningar. Det första momentet av sortering bidrog till att skapa överskådlighet och ordning. Samtidigt var det även ett sätt för författaren att mer ingående bekanta sig med materialet (Ahrne & Svensson, 2015), vilket åstadkoms när författaren flertalet gånger läste igenom dokumentationerna. Till denna studie valde författaren att transkriberingen skulle färgkodas utifrån den teoretiska referensramens beståndsdelar. Vidare innebar detta att meningar och stycken som sågs relevanta till ett visst område i teorin sorterades upp utifrån olika färger. På så sätt blev materialet mer överskådligt för författaren inför kommande analys. I efterföljande steg av reducering skulle material som ej var relevant för studien sållas ut för att endast det väsentliga materialet skulle finnas kvar och därmed presenteras som studiens empiriska material. För att studien inte skulle bli missvisande skulle material som både talade för och emot studiens frågeställningar inkluderas (Ahrne & Svensson, 2015). Det slutliga momentet i processen bestod av argumentation. Det inbegrep att materialet som togs fram under momentet av reducering under argumentationen skulle relateras till den teoretiska referensramen. Här uppstod därmed en diskussion om hur det empiriskt insamlade materialet förhöll sig i relation till vetenskapliga teorier. Denna del av studien kom att framhållas i avsnittet uppkallat analys. Med hjälp av teorin urskildes vad som ur vetenskaplig kontext sågs vara av betydelse i empirin och på så sätt styrktes den empiriska informationen. För att kunna stödja ämnesområdet skulle empirin dels kunna framhålla sin egen mening men även kunna beskrivas utifrån teoretiska begrepp (Ahrne & Svensson, 2015). Dessa två kapitel, empiri samt teori, följde inte samma uppbyggnad utav textens rubriksättning och struktur. Detta berodde på att empirins uppbyggnad föll sig komplex och onaturlig att läsa utifrån den

teoretiska referensramens struktur. Därför gavs ett mer logiskt intryck av att redogöra för empirin genom en mer kronologisk berättelse av hur organisationen verkar. Analysen är sedan utförd i enlighet med den teoretiska referensramens struktur då detta bidrog till det mest tydliga utförandet i analysen.

3.6 Etiskt förhållningssätt

Sett till etiska förhållanden har det under studiens gång varit av vikt att tänka på hur studiens respondenter bemöts. Utifrån Vetenskapsrådet (2017) innefattas fyra olika aspekter som ska beaktas vid forskning med hänsyn till individen. Dessa består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vid vetenskaplig forskning är dessa etiska aspekter områden som ofta berörs menar även Bryman & Bell (2013).

Information avseende studiens ämnesområde samt syfte förmedlades vid en första kontakt per telefon. Därefter bekräftades deltagande mailledes i samband med bokningar av intervjutillfällen. För respondenterna var det frivilligt att medverka i intervjuer samt att information gavs om att materialet skulle komma att användas till denna uppsats. Utifrån nämnda aspekter uppfylldes därmed information- och samtyckeskravet. Vid intervjutillfällena informerades det om samt gavs samtycke till att intervjuerna skulle få spelas in. Samtidigt i kombination med en redogörelse för att materialet endast skulle komma att användas till denna studies ändamål. Respondenterna gavs även möjlighet till att medverka antingen under anonymitet alternativt sitt riktiga namn. Därmed uppfylldes konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). Gällande valet av anonymitet angav två respondenter att få representeras under anonymitet medan resterande två uppgav att få återges med verkligt namn. För läsvänlighetens skull har samtliga respondenter i den löpande texten benämnas vid namn Respondent A-D. Med hjälp av denna enhetliga benämning undviks även eventuell förväxling mellan empirisk och teoretisk data då samma efternamn från båda kategorier annars skulle förekommit.

3.7 Studiens kvalitet

För att bedöma studiens kvalitet har aspekter som trovärdighet och äkthet beaktats. Detta är kvalitetskriterier som lämpar sig för en kvalitativ studie där sociala aspekter studeras i en verklighet där det inte går att fastställa ett precist och absolut resultat av mätbara komponenter (Bryman & Bell, 2013).

3.7.1 Trovärdighet

Utifrån begreppet trovärdighet fördelas detta i sin tur upp i fyra ytterligare komponenter som består av tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Studiens första kriterium i form av tillförlitlighet vilade på att insamlandet av det empiriska materialet i form av den sociala verkligheten återgavs på ett korrekt och rättvisande sätt (Bryman & Bell, 2013). För att stärka tillförlitligheten i det empiriska materialet från intervjuerna transkriberades de inspelade samtalen. På så vis undvek författaren potentiella missförstånd som hade kunnat uppstå i efterhand vid exempelvis bristfälliga anteckningar. Det nästkommande begreppet överförbarhet hade till mening att visa på i vilken mån studiens resultat vid ett senare tillfälle gick att överföra till ett annat sammanhang. Då kvalitativa studier många gånger har ett fokus på att erhålla ett djup i forskningen och inte en bredd av resultatet uppstår vanligen en svårighet i att generalisera resultatet till andra kontexter (Bryman & Bell, 2013). Denna studie omfattade två organisationers perspektiv på implementering av digitala vårdmöten vilket därmed inte gav någon styrka till generalisering. Då vården samt dess digitalisering enligt denna studie är något som utvecklas i en snabb takt gör även detta överförbarheten svår då marknadens förutsättningar troligen kommer att fortsätta förändras över tid. Det hindrar dock inte framtida läsare från att utifrån studien kunna exemplifiera hur tidigare resultat uttryckt sig. Studiens tredje kriterium i form av pålitlighet styrktes genom att författaren i studiens metodkapitel redogjort för hur studiens forskningsprocess utformat sig (Bryman &

Bell, 2013). Författaren framhöll i detta kapitel vilka metodologiska val som gjorts under studiens gång samt anledningen till dessa. Det fjärde och sista kriteriet konfirmering innebar