Jönköpings kommun, Jönköpings län Väg 26/47 Jönköping-Mullsjö, delen Hedenstorp-Månseryd SAMRÅDSUNDERLAG

(1)

Yta för bild

SAMRÅDSUNDERLAG

Väg 26/47 Jönköping-Mullsjö, delen Hedenstorp-Månseryd Jönköpings kommun, Jönköpings län

Vägplan, 2021-04-23

(2)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 2 av 58 Trafikverket

Postadress: Bataljonsgatan 8, 553 05 Jönköping E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: SAMRÅDSUNDERLAG

Författare: Charlotta Urberg, Anna Lindholm, Elena Vidén, Sweco Dokumentdatum: 2021-04-23

Ärendenummer: TRV 2021/46509 Åtgärdsnummer: 16039

Uppdragsnummer: 167979 Version: 1.0

Kontaktperson: Magnus Karlsson, Trafikverket

(3)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 3 av 58

Innehåll

1. Sammanfattning ... 5

2. Inledning ... 6

2.1. Bakgrund ... 6

2.2. Projektet ... 8

2.3. Ändamål och projektmål ... 8

2.4. Tidigare utredningar ... 8

3. Avgränsningar ... 9

3.1. Geografisk avgränsning ... 9

3.2. Avgränsning i sak ... 9

3.3. Tid ... 11

4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet ... 11

4.1. Beskrivning av befintlig väganläggning ... 11

4.1.1. Trafik och trafikprognos ... 12

4.1.2. Kollektivtrafik... 12

4.1.3. Olycksstatistik ... 12

4.1.4. Byggnadstekniska förutsättningar ... 14

4.2. Bebyggelse och markanvändning ... 15

4.3. Kommunala planer ... 16

4.3.1. Översiktsplan ... 16

4.3.2. Detaljplaner ... 16

4.4. Miljöintressen ... 17

4.4.1. Riksintressen ... 17

4.4.2. Landskap ... 19

4.4.3. Naturmiljö ... 19

4.4.4. Vilt... 27

4.4.5. Vatten ... 32

4.4.6. Rekreation och friluftsliv ... 38

4.4.7. Förorenade områden ... 38

4.4.8. Kulturmiljö ... 39

4.4.9. Areella näringar ... 43

4.4.10. Boendemiljö och hälsa ... 43

4.4.11. Klimat ... 45

5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper ... 45

5.1. Val av utformning ... 45

(4)

5.2. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper ... 47

5.2.1. Bebyggelse och markanvändning ... 47

5.2.2. Kommunala planer ... 47

5.2.3. Riksintressen ... 47

5.2.4. Landskap ... 48

5.2.5. Naturmiljö ... 48

5.2.6. Vilt... 49

5.2.7. Vatten ... 49

5.2.8. Rekreation och friluftsliv ... 52

5.2.9. Förorenade områden ... 52

5.2.10. Kulturmiljö ... 52

5.2.11. Areella näringar ... 53

5.2.12. Boendemiljö och hälsa ... 53

5.2.13. Klimat ... 53

5.2.14. Byggtid ... 54

6. Åtgärder ... 54

7. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ... 55

8. Fortsatt arbete... 55

8.1. Planläggning ... 55

8.2. Viktiga frågeställningar ... 55

9. Källor ... 57

Bilaga 1 Karta över planerade åtgärder Bilaga 2 Viltolyckskartor (avsnitt 4.4.4)

(5)

1. Sammanfattning

Trafikverket planerar åtgärder på väg 26 mellan Hedenstorp och Månseryd, strax nordväst om Jönköping, se Figur 1. Planerade åtgärder berör ett ca sju km långt avsnitt av väg 26. Vägen planeras att breddas från en mötesfri landsväg med växelvis ett eller två körfält i vardera riktningen (2+1 väg) till att ha två körfält i vardera riktningen (2+2 väg) längs hela sträckan. Ändamålet med projektet är att förbättra framkomligheten, öka trafiksäkerheten på sträckan samt bidra till minskad störningsrisk till följd av olyckor och underhållsarbeten.

För att förbättra trafiksäkerheten och öka framkomligheten kommer en ny trafikplats att byggas vid korsningen mellan väg 26 och väg 683/Klockarpsvägen. Trafikplats Åsens gård kommer att byggas om för att förbättra trafiksäkerheten avseende av- och påfarterna längs väg 26.

Inom ramen för framtagandet av vägplanen kommer det att utredas hur passagerna för det rörliga friluftslivet i området kring Dunkehallaån kan förbättras i samband med ombyggnaden av väg 26.

Längs den aktuella sträckan kan värdefulla naturområden komma att påverkas av åtgärderna. En betesmark bedöms delvis försvinna och två vattendrag kommer att beröras av åtgärderna. En naturvärdesinventering planeras att genomföras i fält under sommaren 2021. Åtgärder på delar av sträckan berör strandskyddat område, men påverkan på strandskyddets syften bedöms bli liten. Det går heller inte att utesluta att miljöer med generella biotopskydd kan komma att påverkas.

Den aktuella vägsträckan är en av länets mest viltolycksdrabbade och vilt-/faunastängsel kommer att sättas upp. Behovet av passager för vilt kommer att utredas inom projektet.

Längs den aktuella sträckan passeras två grundvattenförekomster. Grundvattnet står högt och det kan bli aktuellt med bortledning av grundvatten på flera platser. Likaså berörs två vattendrag –

Dunkehallaån och Lillån - där kulvertering sker när trummor förlängs eller byts ut. En utredning om vilka tillstånd som kommer att krävas för olika vattenverksamheter kommer att genomföras.

Det finns fornlämningar utmed sträckan som kan komma att beröras. Fornlämningar kommer i möjligaste mån undvikas. En arkeologisk utredning ska genomföras för sträckan. Öster om väg 26, mellan väg 683/Klockarpsvägen och Tokeryd, gränsar vägen till ett område med riksintresse för kulturmiljövård (Järstorp). Om vägbreddningen sker österut kan riksintresset komma att påverkas i mindre omfattning. De utpekade kärnvärdena och den historiska läsbarheten bedöms dock inte påtagligt skadas.

En bullerutredning kommer att genomföras eftersom det finns bostadshus nära vägen som riskerar att utsättas för bullernivåer över gällande riktvärden efter ombyggnationen. Om utredningen visar att det finns behov så kan olika bullerskyddsåtgärder komma att bli aktuella.

Påverkan på relevanta miljöaspekter bedöms inte vara av allvarlig art och bedöms kunna mildras genom skydds- och försiktighetsåtgärder så som exempelvis trumåtgärder, viltpassager och passagemöjligheter för människor. Vid den fortsatta projekteringen kommer hänsyn tas för att minimera negativ påverkan på relevanta miljöaspekter såsom till exempel kulturmiljö, naturmiljö, vattenmiljö samt rekreation och friluftsliv. Beroende på val av utformning längs sträckan kan projektet till och med, i vissa avseenden, komma att förbättra miljön för några av miljöaspekterna.

Trafikverkets bedömning är att breddningen av befintlig väg 26 på den aktuella sträckan inkluderat de åtgärder som följer därav, inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

(6)

2. Inledning

Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.

I början av planläggningen tas ett underlag, detta samrådsunderlag, fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Underlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innan Länsstyrelsen prövar om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska enskilda som kan antas bli särskilt berörda av planerade åtgärder få möjlighet att yttra sig.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

2.1. Bakgrund

Väg 26 är en viktig nationell transportled. På sträckan Halmstad-Jönköping-Kristinehamn är väg 26 en del av det nationella stamvägnätet. Vägarna i det nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Väg 26 utgör en viktig förbindelse mellan södra Halland, Jönköpingsregionen, Skaraborg, Värmland och Dalarna. Aktuell sträcka är även viktig från ett regionalt perspektiv, främst med avseende på godstransporter och arbetspendling. Den är också rekommenderad väg för farligt gods.

Jönköpings kommun har planer på utbyggnad av verksamhetsområdet vid Hedenstorp och i andra områden i denna del av kommunen, till exempel kring Åsens gård. Även grannkommunerna Habo och Mullsjö expanderar. Utbyggnadsplanerna i Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner kommer att öka trafikbelastningen på denna vägsträcka och dess korsningar.

Väg 26 är idag en mötesseparerad landsväg med växelvis ett eller två körfält i vardera riktningen (gles 2+1-väg) där det förekommer längre sträckor med bara ett körfält i vardera riktningen. Vägen är nära att nå kapacitetsgränsen när det gäller trafikflöden för denna typ av väg. Både trafikplatsen vid Åsens gård och trevägskorsningen vid väg 683/Klockarpsvägen (se Figur 1) utgör trafiksäkerhetsrisker, se vidare i avsnitt 4.1.

(7)

Figur 1. Översikt – väg 26 sträckan Hedenstorp – Månseryd

Längs aktuellt avsnitt av väg 26 finns inget parallellt vägnät som möjliggör omledning av trafik. Det medför stor känslighet för störningar i samband med olyckor och underhållsarbeten.

(8)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 8 av 58 Baserat på ovanstående problematik behöver aktuell sträcka på väg 26 byggas om främst för att nå en förbättrad framkomlighet genom att vägen får ökad kapacitet och att antalet störningar till följd av olyckor och underhållsarbeten minskar. En vägplan som beskriver utformning och konsekvenser av ombyggnationen tas nu därför fram.

2.2. Projektet

Projektet innebär breddning av väg 26 mellan Hedenstorp och Månseryd i Jönköpings kommun, se Figur 1. Vägen planeras att breddas från en mötesfri landsväg med växelvis ett eller två körfält i vardera riktningen till en väg med två körfält i vardera riktningen längs hela sträckan. Utöver breddningen av väg 26 planeras en ombyggnad av trafikplats Åsens gård samt byggnation av en ny trafikplats vid korsningen väg 26/väg 683 (Klockarpsvägen).

2.3. Ändamål och projektmål

Projektets ändamål är att förbättra framkomligheten, öka trafiksäkerheten samt bidra till minskad störningsrisk till följd av olyckor och underhållsarbeten.

Projektet har tagit fram följande mål för väg 26, sträckan Hedenstorp – Månseryd:

• inga oplanerade trafikstörningar ska uppstå och planerade trafikstörningar ska vara väl kommunicerade med noll relevanta klagomål.

• barriäreffekten för djur och natur ska minska längs sträckan om det efter undersökningar framkommer att det finns behov för detta.

• ge förbättrade möjligheter att ta sig till natur- och rekreationsområdet väster om väg 26 på ett säkert sätt.

• stort fokus ska ligga på projektets klimatpåverkan och hur denna i möjligaste mån kan minimeras.

2.4. Tidigare utredningar

Trafikverket utredde sträckan 2006–2007 för att utföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder på befintlig väg som då var nio meter bred och saknade mittseparering. Åtgärderna som utfördes under 2009–

2010 innebar mötesseparering med mitträcke kompletterat med omkörningssträckor. I samband med att utredningen gjordes identifierades risk för begränsad framkomlighet efter ombyggnad och ett framtida behov av utbyggnad till två körfält i vardera riktningen längs hela sträckan.

Det har inte genomförts någon åtgärdsvalsstudie för den nu aktuella sträckan. En förenklad åtgärdsvalsstudie (Trafikverket, 2015a) har tidigare genomförts för trafikplats Hedenstorp. Denna åtgärdsvalsstudie behandlar sträckningen av väg 26 mellan Hedenstorp och Månseryd översiktligt och tillämpas i viss mån i projektet.

Åtgärdsvalsstudien tar bland annat upp att det finns begynnande kapacitetsproblem på väg 26 och trafiksäkerhetsproblem i korsningen väg 683/Klockarpsvägen. Problemen består av köbildning norrifrån, in mot trafikplats Hedenstorp samt att det tidvis uppstår kapacitetsproblem vid vissa övergångar från två till ett körfält. Störningar har främst observerats söder om trafikplats Månseryd vid påfarten från Mullsjö.

Sträckan är utpekad som ett avsnitt med behov av utbyggnad till, en 2+2-väg i Jönköpings kommuns planarbete. Kommunens prioriterade infart för trafik från nordväst är i framtiden tänkt att vara väg 683/Klockarpsvägen. Planerad ombyggnad bedöms ge förutsättningar för en sådan utveckling.

(9)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 9 av 58 Trafikverket och Jönköpings kommun bedriver båda ett aktivt arbete för att påverka behovet av transporter och resor samt människors val av transportsätt. De genomför också åtgärder för ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Som exempel kan nämnas Trafikverkets åtgärder på Jönköpingsbanan för att förbättra pendlingsmöjligheterna med tåg samt Jönköpings kommuns arbete för att underlätta kollektivt resande med buss. Trots dessa åtgärder visade den förenklade åtgärdsvalsstudien på kapacitets- och trafiksäkerhetsproblem på väg 26. Åtgärderna bedöms därför inte vara tillräckliga för att komma tillrätta med bristerna i framkomlighet och trafiksäkerhet på sträckan. En begränsad ombyggnation bedöms kunna åtgärda dessa brister.

3. Avgränsningar

3.1. Geografisk avgränsning

I denna handling förekommer olika geografiska begrepp som förklaras nedan.

Utredningsområde: Utredningsområdet avser här projektets geografiska avgränsning och dess närmaste omgivning, vilken valts att studeras, se Figur 2. Utredningsområdet har avgränsats till det område som direkt kan komma att beröras av anläggningsarbeten i projektet, från strax norr om trafikplats Hedenstorp i söder till trafikplats Månseryd, en sträcka på totalt cirka sju kilometer.

Influensområde: Bedömningen av miljöeffekter görs för åtgärdernas influensområde, vilket motsvarar det område som på ett eller annat sätt kan påverkas av föreslagna åtgärder.

Influensområdets storlek kan variera beroende på vilken miljöaspekt som studeras och kan därför vara större eller mindre jämfört med utredningsområdet. Exempelvis utgörs influensområdet för buller av vägens närmaste omgivning medan påverkan på vattendrag har ett influensområde som kan sträcka sig relativt långt nedströms den planerade åtgärden.

Inventeringsområde: I förstudien tillhörande naturvärdesinventeringen har redan kända naturvärden studerats inom cirka 1 km från vägmitt på ömse sidor av väg 26. Inventering av kända kulturmiljövärden avgränsas av ett område som sträcker sig cirka 100 meter från mitten av väg 26.

Inventeringen för arkivstudien gällande förorenade områden har avgränsats cirka 200 meter från vägmitt.

3.2. Avgränsning i sak

Med miljöaspekter menas de aktiviteter och åtgärder som leder till en miljöpåverkan. De miljöaspekter som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. I projektet bedöms påverkan på bebyggelse, kommunala planer, landskap, naturmiljö, vattenmiljö, rekreation och friluftsliv (inklusive passagemöjlighet för befolkning), förorenad mark, kulturmiljö, naturresurser, boendemiljö och hälsa (befolkning, buller och luft) samt klimat vara relevanta att studera.

(10)

Figur 2. Karta över utredningsområdet.

(11)

3.3. Tid

Planerad byggstart är satt till år 2025 och byggnationen beräknas pågå under cirka 3 år. Prognosår för projektet är 2048. Prognoserna som tas fram för prognosåret ska ses som indikatorer på vilken utveckling som kan komma att ske, givet att de förutsättningar som antas också inträffar.

4. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet

4.1. Beskrivning av befintlig väganläggning

Idag är väg 26 mellan trafikplatserna Hedenstorp och Månseryd en mötesseparerad landsväg med minst ett körfält i vardera riktningen där körriktningarna separeras med ett vägräcke. På vissa avsnitt har vägen försetts med omkörningssträckor utformade med två körfält i ena riktningen och ett körfält i motsatt riktning (2+1 väg). Vägbredden varierar från 9 meter upp till 13 meter. Högsta tillåtna

hastighet är 100 km/h.

Ursprunglig väg byggdes i början av 80-talet och var då nio meter bred med ett körfält i vardera riktningen och utan mittseparering. Vägen byggdes om till en mötesseparerad 2+1 väg år 2009. Det finns endast två anslutningspunkter längs sträckan, en vid Åsens gård och en där väg

683/Klockarpsvägen och väg 26 möts.

Vid Åsens gård finns en planskild korsning/trafikplats som i dagsläget har tvära av- och påfarter med väjningsplikt, se Figur 3.

Figur 3. Befintlig påfart vid Åsens gård söderut på väg 26. Källa: Google Earth.

Väg 683/Klockarpsvägen ansluter till väg 26 via en korsning i plan. I korsningen är hastighets- begränsningen längs väg 26 variabel (60/100 km/h) och regleras med omställningsbara skyltar som styrs automatiskt beroende av trafiksituationen i korsningen. Korsningstypen med vänstersvängfält jämte två genomgående körfält i samma riktning är ovanlig och innebär betydande

trafiksäkerhetsrisker.

(12)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 12 av 58 Längs med sträckan finns två broar som passerar över väg 26 samt sex broar där korsande trafik passerar under väg 26. Väg 26 passerar området kring Dunkehallaån (vid km 2/000 till 2/500), där det idag finns korsande motionsspår (se Figur 4) och ridspår samt en dubbeltrumma för

Dunkehallaån. Det är i dagsläget trånga passager som innebär låg standard för det rörliga friluftslivet.

Figur 4. Foto av passage för motionsspår under väg 26 vid Dunkehallaområdet. Källa: Sweco

4.1.1. Trafik och trafikprognos

Den aktuella vägsträckan av väg 26 trafikeras av cirka 14 000 – 18 000 fordon per dygn

(årsdygnstrafik, ÅDT), varav cirka 15–16 % är tung trafik (år 2020). Både den tunga trafiken och personbilstrafiken förväntas öka till år 2048. Prognosen för ÅDT år 2048, utan hänsyn till

exploatering i området, uppskattas till 19 000–22 000, varav 17% utgörs av tung trafik. När pågående och planerad exploatering i området tas i beaktande blir uppskattningen 29 000–40 000 fordon per dygn, varav 13–15 % utgörs av tung trafik.

Vägen används även av långsamt gående fordon, exempelvis traktorer, men omfattningen av denna typ av trafik bedöms som liten. Oskyddade trafikanter, som cyklister och gående, förekommer nästan inte alls på den aktuella sträckan.

4.1.2. Kollektivtrafik

Ingen linjetrafik trafikerar den aktuella sträckan på väg 26. Linjetrafik förekommer däremot på Åsenvägen, som går under väg 26 vid trafikplats Åsens gård, samt i anslutning till trafikplatserna Hedenstorp och Månseryd. Linjetrafik som trafikerar ovan nämnda trafikplatser beräknas inte påverkas i större utsträckning av projektet men under byggtiden kan störningar förekomma i form av nedsatt framkomlighet.

4.1.3. Olycksstatistik

Under åren 2000–2019 har 23 trafikolyckor med personskador rapporterats, se Figur 5.

• 5 singelolyckor

• 1 omkörningsolycka

• 8 upphinnandeolyckor

• 3 olyckor med avsvängande fordon

(13)

• 3 olyckor med korsande fordon

• 2 olyckor med älg

• 1 olycka med övrigt

Figur 5. Karta över inrapporterade olyckor med personskador (Strada, 2020). Markeringen vid korsningspunkten väg 683 symboliserar flera olyckor.

17 av olyckorna var lindriga, 4 av olyckorna var måttliga, en olycka var allvarlig och en olycka hade dödlig utgång (Strada, 2020).

(14)

4.1.4. Byggnadstekniska förutsättningar

4.1.4.1. Befintliga ledningar

Inom och i anslutning till projektområdet finns luftledningar och markförlagda ledningar samt fjärrvärme. Det kan även förekomma utrustning (stolpar, skåp, brunnar etc.) för till exempel

eldistribution, tele och VA. Följande ledningsägare har identifierats i området (Ledningskollen, 2020):

• Trafikverket

• Vattenfall

• Skanova

• Jönköpings Energi 4.1.4.2. Belysning

Belysning förekommer på enstaka ställen längs den aktuella sträckan. Det finns belysning i höjd med Åsens gård, vid väg 683/Klockarpsvägen samt vid parkeringsfickorna i höjd med Tokeryd vid cirka km 6/000.

4.1.4.3. Geoteknik

Terrängen är kuperad och markslagen varierar mellan ängs-/åkermark och skogsmark. Enligt jordartskartan från SGU (Sveriges geologiska undersökning), se Figur 6, består jordarna mellan Hedenstorp och Månseryd huvudsakligen av isälvssediment, som i norra delen vid Lalleryd, övergår till lermorän och grusig morän samt glacial lera längst i norr. Det förekommer mindre partier med kärrtorv/mossetorv, sand (svämsediment), urberg, sandig-siltig eller lerig morän. Uppskattat jorddjup utmed sträckan varierar mellan 1–50 meter enligt jorddjupskartan.

(15)

Figur 6. Jordartskarta (SGU). Längs med vägsträckningen (svart linje) förekommer isälvssediment (grönt), isälvsediment-sand (grönt med vita prickar), fyllning (streckade vita ytor), kärrtorv (brunt med blå prickar), lerig morän (ljusblått med vita prickar) och moränlera (grått). © Sveriges geologiska undersökning.

4.2. Bebyggelse och markanvändning

Till ytan är kommunen ca 1500 km² med både större och mindre tätorter (Jönköpings kommun, 2020a), djupa skogar, bördig jordbruksmark och många sjöar och vattendrag. Cirka 16% av

kommunens yta är klassad som jordbruksmark, varav en inte oväsentlig del ligger kring väg 26, väster om Vättern. Det förekommer även aktivt skogsbruk utmed väg 26.

Bebyggelse utmed sträckan finns främst i söder i form av industribyggnader samt några

bostadsfastigheter nära vägen. Längs med sträckan finns sedan inte några ansamlingar av bostäder i närheten av vägen, utan det är enstaka bostadshus en bit från vägen.

(16)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 16 av 58 4.3. Kommunala planer

4.3.1. Översiktsplan

I kommunens översiktsplan, som antogs 2016, finns väg 26 särskilt nämnt. Det är angivet att delsträckan Hedenstorp-Månseryd bör utredas för breddning till 2+2 väg (Jönköpings kommun, 2016). Den aktuella sträckan på väg 26 mellan Hedenstorp och Månseryd är utpekat som ett riksintresse för kommunikation.

4.3.2. Detaljplaner

Längs den aktuella sträckan finns fyra gällande detaljplaner, se Figur 7 (Jönköpings kommun 2020c):

• Detaljplan Hedenstorp 1:3, del av, m.fl. i Norrahammar, Jönköpings kommun (1990).

Detaljplanens syfte är att ge möjlighet till etablering av verksamheter inom området. Planen omfattar området mellan trafikplats Hedenstorp och Åsens gård, väster om väg 26.

• Detaljplan för verksamheter på del av Hedenstorp 1:2 m.fl, Hedenstorp östra, Jönköpings kommun (2020). Anger bland annat hur området öster om väg 26, söder om Åsens gård ska utvecklas. Detaljplanen antogs i stadsbyggnadsnämnden 17 december 2020 och vann laga kraft 24 mars 2021.

• Hulukvarn fritidsområde (1954). Planen reglerar sommarstugebebyggelsen inom Hulukvarn som finns väster om väg 26, mellan trafikplats Hedenstorp och korsningen väg 26 och väg 683/Klockarpsvägen.

• Områdesbestämmelse för Järstorp, Järstorp och Sofia församlingar (1992). Planens syfte är att reglera exploateringen i området för att behålla områdets karaktär. Detaljplanen omfattar området nordöst om korsningen mellan väg 26 och Klockarpsvägen/väg 683 (Klämmestorp).

(17)

Figur 7. Karta över gällande detaljplaner (blå fält) och områdesbestämmelser (rosa fält) utmed aktuell vägsträcka, samt detaljplaner under arbete (orangea fält). Kartkälla: jonkoping.se

Det finns även en detaljplan under arbete, se Figur 7 (Jönköpings kommun, 2020d):

• Detaljplan för Hedentorp 1:4 och 1:2, Skogslund. Detaljplanen är under arbete och berör området nordväst om trafikplats Åsens gård.

4.4. Miljöintressen

4.4.1. Riksintressen

Vättern med öar och strandområden samt naturreservatet Dumme mosse är av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken (MB). Vättern med öar och strandområden är också av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 § MB. Öster om väg 26, mellan väg

683/Klockarpsvägen och Tokeryd, gränsar vägen till ett område med riksintresse för kulturmiljövård (Järstorp) enligt 3 kap 6 § MB. Riksintresset syftar till att bevara herrgårdslandskapet kring Järstorps sockencentrum med säteri och stora gårdar och området kring dessa herrgårdar där det är hög

uppodlingsgrad. De utpekade kärnvärdena är sockencentrum, säterier och större gårdsmiljöer. I söder gränsar vägplanen till riksintresse för framtida järnväg, Götalandsbanan, Linköping - Borås.

(18)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 18 av 58 Riksintressena för natur- och kulturmiljövård samt framtida järnväg framgår av Figur 8. Aktuell vägsträcka utgörs också av riksintresse för väg samt ligger inom område för riksintresse för flyg enligt 3 kap 8 § miljöbalken. Riksintresset för flyg handlar om hinderfrihetsytor vid riksintresseflygplatser - här för Jönköpings flygplats. Riksintresset bedöms inte påverkas av de planerade åtgärderna då åtgärder nere på marken inte bedöms vara något hinder för flygtrafiken.

Figur 8. Karta över riksintressen för naturvård och kulturmiljövård enligt 3 kap 6 § MB samt riksintresse för framtida järnväg. Vättern med öar och stränder är också riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 § MB.

(19)

4.4.2. Landskap

Aktuell sträcka av väg 26 ligger strax väster om Jönköping och sjön Vättern. Vägsträckningen går genom ett område som växlar mellan utbredda skogsområden i väster till mer lövskogslandskap med jordbruks- och betesmarker vid Vättern i öster. Variationen i topografin mellan flackt och relativt kuperat landskap ger utblickar över jordbrukslandskapet. När man passerat korsningspunkten mellan väg 26 och väg 683/Klockarpsvägen och fortsätter norrut blir vyn öppnare och man har utblickar över landskapet med dess variation av skogsområden och vidsträckta jordbruksmarker. Väg 26 korsas av flera andra vägar som passerar under eller över. Bebyggelsen är utspridd med enstaka gårdar eller hus och i söder finns en del verksamhets- och industriområden.

Åsens gård ligger strax nordost om trafikplatsen Åsens gård. Gården ligger på en höjd invid den gamla västra infarten till Jönköping. Åsens gård omnämndes så tidigt som 1593 men huvudbyggnaden är uppförd 1784. Kring gården finns flera bruksbyggnader och markerna intill brukas fortfarande aktivt.

Det finns även flera värdefulla betesmarker kring gården.

Parallellt med väg 26 går en luftburen kraftledning från Hedenstorp fram till platsen för trafikplats Klämmestorp och en ytterligare kraftledning norr om Klämmestorp. Förutsättningen är att

luftledningen ska behållas i befintligt läge, vilket kan komma att påverka den planerade utformningen av både trafikplats Åsens gård och Klämmestorp.

Vägen korsar två större vattendrag – Dunkehallaån och Lillån. Båda åarna omges av skog och dess omgivande miljö har höga naturvärden. Väg 26 passerar Dunkehallaån på en hög bank, vilket medför att ån inte kan upplevas från vägen.

4.4.3. Naturmiljö

En naturvärdesinventering har påbörjats för aktuell vägsträcka. En förstudie har genomförts för att ta reda på kända naturvärden i området. Ett område om 1 km på vardera sidan av väg 26 har undersökts i förstudien (inventeringsområde). Underlag som har beaktats kommer från Länsstyrelsen,

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Artportalen samt Jönköpings kommuns naturvårdsprogram.

Under sommaren 2021 ska en naturvärdesinventering i fält genomföras. Syftet med fältinventeringen är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och bedöma objektens naturvärde. Även invasiva arter utmed sträckan ska inventeras.

Omgivningarna kring väg 26 består av delvis av värdefulla skogsområden. Den aktuella vägsträckan ligger mellan de värdefulla naturområdena Dumme mosse i väster (naturreservat och Natura 2000- område) och sjön Vättern i öster (vattenskyddsområde och Natura 2000-område). Vägsträckan ligger inom värdetrakt för gräsmarker då det ligger inom den sydvästra delen av Östra Vätterbranten. Det förekommer även flera nyckelbiotoper och objekt med naturvärden enligt Skogsstyrelsens

inventeringar och värdefulla betesmarker enligt Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering.

Jönköpings kommun har ett kommunalt naturvårdsprogram, där information från nationella, regionala och även lokala inventeringar har sammanställts.

Resultatet av förstudien har sammanställts i Tabell 1-2och Figur 9-10.

(20)

Tabell 1. Naturvärdesklasser enligt Svensk Standard (SS 199000:2014) och antal naturvärdesobjekt från förstudien, ett objekt är oklassat. Observera att klassningen är preliminär.

Naturvärde Antal

Naturvärdesklass 1

Högsta naturvärde. Av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå.

2

Högt naturvärde. Av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå

20

Påtagligt naturvärde. Av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.

10

Visst naturvärde. Av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras

0

Tabell 2. Resultat naturvärdesinventering förstudie Områdestyp Kilometerangivelse

v - väster om väg 26 ö – öster om väg 26

Beskrivning Preliminärt naturvärde

Regler och lagstiftning

Naturreservat*

Natura 2000*

3/000–4/500 v Källpåverkad sumpskog i anslutning till bäckar med naturliga flöden.

Många ovanliga arter.

Naturvärdesklass 1 Mycket högt naturvärde

7 kap Miljöbalken (MB) samt förordningen om områdesskydd (1998:1252).

Natura 2000-områden klassas som riksintresse enligt 4 kap MB Generellt biotopskydd

Allé

6/000 ö Okänd Ej bedömt Regleras enligt 7 kap 11§

MB och 5§ förordningen om områdesskydd (1998:1252) Nyckelbiotoper 0/400 v

0/500 v 2/500 v 3/250 ö 6/000 ö

Rasbrant Alsumpskog Hagmark, grova träd Källpåverkad mark Örtrika bäckdråg

Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde

Nyckelbiotoper saknar formellt skydd utan bygger på markägarens frivilla avsättning enligt det skogliga sektors- ansvaret.

Skogsstyrelsens objekt med naturvärden

2/500 v 3/500 ö

Å-, bäckmiljö Å-, bäckmiljö

Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde

Objekt med naturvärden saknar skydd men har potential att utvecklas till nyckelbiotoper i framtiden.

(21)

Områdestyp Kilometerangivelse v - väster om väg 26 ö – öster om väg 26

Ängs- och

betesmarksinventeringen

0/500 v 3/000 v 3/550ö 4/000–4/500 ö 4/500 v

Betesmark Skogsbete Betesmark Betesmark Betesmark

Ängs- och

betesmarksobjekt saknar skydd men kan ge bidrag från EU vid anpassad skötsel.

Ängs- och

betesmarksinventeringen restaurerbar

1/000–1/500 v Betesmark Naturvärdesklass 3

Påtagligt naturvärde

Uppfyller i dagsläget inte kraven för bidrag men kan göra det om man anpassar skötseln.

Sumpskogsinventeringen klass 1–2

1/000–1/500 ö Strandskog, lövskog Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde

En sumpskog är en ofta mindre produktiv skog på blöt eller fuktig mark och klassas som en hänsynskrävande biotop. Målbilden är att sumpskogar ska bevaras.

Sumpskogsinventeringen klass 3-4

0/000–0/250 v 0/500 v 3/000–3/500 ö 4/000–4/500 ö 5/250–5/750 ö

Fuktskog, lövskog Alsumpskog

Strandskog, blandskog Strandskog, lövskog Strandskog, lövskog

Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde

En sumpskog är en ofta mindre produktiv skog på blöt eller fuktig mark och klassas som en hänsynskrävande biotop. Målbilden är att sumpskogar ska bevaras.

Följande ytterligare områden har identifierats i Jönköpings kommuns naturvårdsprogram:

Vattenledningsparken 0/000–0/500 ö Lövskogsområde med alkärr, skogsbäckar med källpåverkad mark och

ädellövbranter. Höga ornitologiska värden.

Naturvärdesklass 1 Mycket högt naturvärde

Junebäcken 0/000 ö

1/400 ö

Vattendrag med högt rekreationsvärde

Betesmark vid Åsen 1/000 ö 1/500 ö

Artrik flora, förekomst av äldre träd och hålträd.

Dunkehallaån 2/000–2/500 (korsar väg 26)

Blandsumpskog väster om väg 26

Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde väster om väg 26

(22)

Områdestyp Kilometerangivelse v - väster om väg 26 ö – öster om väg 26

Sumpskog öster om väg

Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde, öster om väg 26

Ekhage söder om Klockarp 3/000 ö Betesmark med jätteekar och riklig tillgång på död ved

Betesmark vid Toveryd 3/500 v Betesmark med rik flora

Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Tokerydsbäcken (biflöde till

Lillån)

4/500–6/000 v och längs med väg 26

Vattendrag med goda förutsättningar för öring.

Lillån vid Bankeryd 4/500–6/000 v 6/000–7/000 ö

Vattendrag, viktigt reproduktionsområde för öring. Rik fisk- och bottenfauna.

Vattendraget har Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde

Området kring Lillån har Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde

Området runt Lillån är avsatt som

naturvårdsavtal

*Naturreservat Skams hål, även Natura 2000-område. Området ligger ca 500 meter väster om väg 26.

(23)

Figur 9. Förekomst av skyddade och värdefulla naturområden.

(24)

Figur 10. Karta över naturvärdesobjekt från Jönköpings kommuns naturvårdsprogram.

(25)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 25 av 58 4.4.3.1. Skyddade områden

Naturreservatet och Natura 2000-området Skams hål (Figur 9) finns beläget väster om vägen i höjd med km 3/000–4/500. Delar av området ingår i inventeringsområdet.

Det finns inte några riksintressen för naturvård inom inventeringsområdet utmed den aktuella sträckan.

Dunkehallaån och Lillån rinner båda ut i Vättern som är ett Natura 2000-område. Avståndet mellan väg 26 och Vättern bedöms dock vara tillräckligt långt för att sjön inte ska påverkas på ett betydande sätt av de planerade åtgärderna. Något tillstånd enligt 7 kap 28a§ bedöms därför inte behövas.

4.4.3.2. Strandskydd

Miljöbalkens strandskyddsregler syftar till att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtarter på land och i vatten. Inom strandskyddsområde är det bland annat förbjudet att bygga, gräva eller vidta åtgärder som väsentligt kan förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Enligt 7 kap 16 § miljöbalken gäller inte förbuden vid byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Föreliggande vägplan ska fastställas.

Strandskyddets syfte ska ändå uppnås, varför intrång i strandskyddsområden istället hanteras under samrådet med berörd Länsstyrelse.

Vid sjöar och vattendrag är det generella strandskyddet (7 kap 13 § miljöbalken) 100 meter inåt land och lika långt ut i vattnet från strandlinjen. Strandskyddet gäller i hela landet och kan vara utökat till maximalt 300 meter eller upphävt för ett område i en detaljplan om det funnits särskilda skäl.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har fattat beslut i olika omgångar om var strandskyddet ska gälla, varpå vissa mindre sjöar och vattendrag har undantagits från bestämmelserna. Av Länsstyrelsens digitala kartskikt samt tidigare beslut (Länsstyrelsen, 1975) framgår var strandskyddet kan antas gälla.

Länsstyrelsen rekommenderar en kontroll i fält för att fastslå att ett vattendrag med utpekat strandskydd inte växt igen eller liknande.

Bedömningen är att aktuell vägsträcka berör strandskyddat område vid Dunkehallaån vid Klämmestorp samt vid vattendraget Lillån som korsas av väg 26 i den norra delen av aktuell vägsträcka (Figur 11).

(26)

Figur 11. Aktuell sträcka berör strandskyddade områden vid Dunkehallaån och Lillån.

4.4.3.3. Biotopskydd

Ett generellt biotopskyddsobjekt är mindre strukturer som ofta är restbiotoper av ett kulturhistoriskt landskap och de kan fungera som spridningskorridorer i ett homogent eller fragmenterat landskap. De är viktiga för såväl biologisk mångfald som för bevarande av ekologiska funktioner. Exempel på objekt

(27)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 27 av 58 som omfattas av generellt biotopskydd är öppna diken, stenmurar och åkerholmar i

jordbrukslandskapet samt alléer.

Biotoperna omfattas av miljöbalkens biotopskyddsbestämmelser enligt 7 kap 11 § som innebär att det är förbjudet att vidta åtgärder som kan skada naturmiljön. Enligt 7 kap 11a § miljöbalken gäller inte förbuden för byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Föreliggande vägplan ska fastställas.

Biotopskyddets syfte ska ändå uppnås, varför intrång i biotopskyddade områden istället hanteras under samrådet med berörd Länsstyrelse.

Enligt uppgifter finns det en generellt biotopskyddad allé inom inventeringsområdet. Området är ett jordbruksområde med lång historisk användning och det bedöms i nuläget att det även kan

förekomma andra objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Dessa kommer att kartläggas i samband med fältinventeringen.

4.4.3.4. Naturvårdsarter

Naturvårdsarter omfattar arter som indikerar att ett område har högt naturvärde och arter som i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Fridlysta, hotade och rödlistade arter ingår bland naturvårdsarterna och tillmäts större betydelse än övriga naturvårdsarter i bedömningen av objektets naturvärde.

Det förekommer rikligt med naturvårdsarter inom inventeringsområdet, särskilt häckande fåglar och hävdgynnade naturvårdsarter. Det kan inte uteslutas att det förekommer fladdermöss i området då det finns miljöer för både födosök och övervintring för dem i form av jordbruks- och skogsmark med gamla träd och även vattendrag som korsar inventeringsområdet.

4.4.4. Vilt

En utredning av förekomst av djur, vandringsstråk, barriärer för vilt samt behov av passager och övriga skyddsåtgärder för att minska viltolyckorna pågår.

Följande djurgrupper ingår: stora däggdjur, medelstora däggdjur, grod- och kräldjur och vattenlevande djur, se Tabell 3.

Tabell 3. Definition av artgrupper.

Artgrupp Definition

Stora däggdjur Alla klövdjur som älg, hjort, rådjur och vildsvin, samt de stora rovdjuren björn, järv, lo och varg.

Medelstora däggdjur Däggdjur som är mindre än ett rådjur, som till exempel hare, grävling, räv, utter, bäver m.fl.

Grod- och kräldjur Alla naturligt förekommande grod- och kräldjur.

Vattenlevande djur Fisk och vattenlevande organismer.

4.4.4.1. Viltolyckor

Den aktuella vägsträckan är en av länets mest viltolycksdrabbade (Regionala Viltolycksrådet, 2021).

Viltolyckskartorna i figur 1–3 i bilaga 2 sammanfattar olyckssituationen över en femårsperiod (2015–

2019) och redovisar enbart aggregerade och anonymiserade data. Viltolyckstäthetskartorna bygger på viltolyckornas rumsliga fördelning och är ett relativt mått för olyckstätheten i landskapet. Sträckan har hög andel viltolyckor med klövvilt per kilometer och år.

Viltolyckor med älg förekommer främst vid km 3/000–3/500 och 6/000–6/500.

(28)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 28 av 58 Olyckor med rådjur förekommer utmed hela sträckan och är de viltolyckor som är vanligast

förekommande längs aktuellt avsnitt.

Det är tämligen få viltolyckor med kron- och dovhjort samt vildsvin, djurslagen förekommer dock i området.

4.4.4.2. Vandringsstråk

Landskapet är ett artrikt, småskaligt jord- och skogslandskap, där djuren gärna följer skogsbrynet eller mindre vattendrag som passerar i landskapet. Det ger förutsättningar för vilt över hela närområdet.

Skogsdungar samt träd- och buskstrukturer som följer stenmurar och små vattendrag är viktiga för områdets biologiska mångfald, men de bidrar också till att djuren kommer helt nära vägen utan att bli upptäckta vilket kan öka olycksrisken. På grund av småskaligheten och variationen i landskapet är det inget tydligt avsnitt av den aktuella sträckan som inte nyttjas för djurens passage över vägen. Följande platser har ändå identifierats som viktiga stråk, se Figur 12 och Figur 13.

• Km 1/000 Åsens betesmarker. Artrik flora med gott om hävdgynnad flora, blommande buskar och förekomst av äldre träd och hålträd. Här finns även ett mindre vattendrag. Området bedöms vara viktigt för såväl grod- och kräldjur som stora och medelstora däggdjur samt fladdermöss.

• Km 1/500 Junebäcken, öster om väg 26. Höga natur- och rekreationsvärden, fungerar idag som dagvattenstråk och översvämningsskydd. Bäcken är i dagsläget delvis kulverterad, och det förekommer även en del vandringshinder. Den bedöms därför inte vara ett vandringsstråk för vattenlevande djur, men ett vandringsstråk för grod- och kräldjur såväl som för både

medelstora och stora däggdjur.

• Km 2/000–2/500 Dunkehallaån och anslutande sumpskogar är viktiga naturområden med höga naturvärden kopplade till gammal skog, sumpskogar och vattendrag. Ravinen fungerar som ett naturligt ledstråk i landskapet. Det förekommer flera vandringshinder i ån, men öring och harr leker i åns inlopp vid Vättern, och ån är viktig för bland annat fisk och fågelfauna. Det finns ingen rapporterad förekomst av utter i vattendraget, men den förekommer i andra vattendrag i närheten och det kan inte uteslutas att den förekommer även här. Området bedöms vara en viktig spridningsväg för grod- och kräldjur och medelstora däggdjur.

Vägbankarna utgör dock ett stort hinder för de stora däggdjurens naturliga spridningsvägar och för framkomligheten i landskapet.

• Km 3/000–3/300 ekhage norr om Klockarpsvägen. Betesmark med rikligt med gamla

jätteekar och hävdgynnad flora, vilket gynnar en artrik insektsfauna, som i sin tur gynnar både fåglar och fladdermöss. En kraftledningsgata korsar vägen här vilket är en ledstruktur för många arter som till exempel älg och rådjur.

• Km 5/500–6/000 biflöde till Lillån. Viktig lokal för öring. Vattnet saknar vandringshinder enligt den biotopkartering som har gjorts av bäcken. Dock är stora delar omgrävd eller dikad men tack vare fallhöjden och hårdbotten har bäcken ändå goda förutsättningar för öring.

• Km 6/000–6/700 Lillån. Viktigt vandringsstråk för vattenlevande djur, här förekommer till exempel öring, harr och flodnejonöga. Runt ån förekommer det värdefulla skogsområden som gamla alsumpskogar. Miljön är viktig och gynnsam för andra artgrupper, som exempelvis fåglar och fladdermöss. Bäverspår har setts i anslutning till ån. Det finns ingen rapporterad förekomst av utter i vattendraget, men den förekommer i andra vattendrag i närheten och det kan inte uteslutas att den förekommer även här. Lillån och dess omgivande skogsmarker bedöms vara ett viktigt viltstråk för alla djurgrupper.

(29)

Figur 12. Karta över identifierade vandringsstråk för stora (orangea pilar) och medelstora däggdjur (rosa pilar).

(30)

Figur 13. Karta över identifierade vandringsstråk för grod- och kräldjur (gröna pilar) och vattenlevande djur (blå pilar)

(31)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 31 av 58 4.4.4.3. Barriärer

Vägar med en ÅDT över 10 000 anses som en mycket stark barriär för de flesta landlevande djur, dels för att de blir skrämda eller hindrade av trafiken, dels för att de blir påkörda (Figur 14). Att vägen har mitträcke gör att de djur som kommer ut på vägbanan får ytterligare hinder och de riskerar därför att uppehålla sig på vägen längre än nödvändigt, vilket ökar risken att bli påkörda.

Figur 14. Barriäreffekter av stora vägar. (Källa: CBM, 2019)

Den aktuella vägsträckan saknar i dagsläget stängsel, men det förekommer viltstängsel norr om den aktuella delen av väg 26. Även riksväg 40 som går söder om väg 26 har viltstängsel.

I dagsläget förekommer en del passagemöjligheter för djur längs sträckan i samband med broar och rörbroar. Befintliga broar och rörbroar är inte särskilt anpassade för berörda djurgrupper. Många djur väljer därför att passera vägen i plan, vilket innebär risk för att de blir påkörda. De passager som finns längs den aktuella sträckan idag är för små för att vara effektiva för större däggdjur som älg.

Passagerna bedöms dock ha en god spridning i landskapet och vara i tillräckligt antal, men skulle behöva en anpassning för att bli tillräckligt effektiva. De befintliga passagerna bedöms fungera för de medelstora däggdjuren såsom hare och räv, men de ligger för långt ifrån varandra för att vara effektiva för revirhävdande däggdjur som till exempel grävling. Det saknas lämpliga passager för medelstora däggdjur i södra delen (km 0/000–2/300) samt vid sträckan km 4/000–5/600.

De vattendrag som förekommer i anslutning till vägen bedöms inte fungera som barriärer för vilt utan fungerar mer som ledstrukturer i landskapet. Däremot är vägen och vägbankarna en barriär för att djuren ska kunna följa sina naturliga vandringsleder.

Angränsande vägar - väg 40 i söder, Åsenvägen, Klämmestorpsvägen, väg 683/Klockarpsvägen, väg 26 norr om Månseryd - med stora trafikmängder begränsar också djurens naturliga rörelsemönster. Det visas genom att dessa vägar har hög andel viltolyckor (blå streck i figur 1–3 i bilaga 2).

(32)

4.4.5. Vatten

4.4.5.1. Ytvatten Dunkehallaån

Dunkehallaån (WA90764522) är ett 14 km långt vattendrag som tillhör huvudavrinningsområde Motala ström – SE67000 och mynnar i Vättern – Storvättern. Ån har ett avrinningsområde som uppgår till 26 km², varav 44 % består av skogsmark och 2 % av sjöytor. Medelvattenföringen (MQ) i ån är enligt SMHI 0,01 m³/s (SMHI, 2021). Väg 26 korsar Dunkehallaån vid ca km 2/200 (Figur 11).

Lillån

Lillån vid Bankeryd (WA22498183) är ett 14 km långt vattendrag som tillhör huvudavrinningsområde Motala ström – SE67000 och mynnar i Vättern – Storvättern. Ån har ett avrinningsområde som uppgår till 35 km², varav 33% består av skogsmark. Medelvattenföringen (MQ) i ån är enligt SMHI 0,29 m³/s (SMHI, 2021). Ånslingrar sig förbi aktuellt område i den norra delen av väg 26 och korsar vägen vid tre punkter mellan ca km 6/000–6/700 (Figur 11). Ån kallas även för Lallerydsbäcken väster om väg 26.

4.4.5.2. Grundvatten

Aktuell vägsträcka korsar två grundvattenförekomster, se Figur 15:

• Sandseryd-Risbrodammen (WA21406378). Sand- och grusförekomst med en area på 27 km². Vattenförekomsten tillhör Habo och Jönköpings kommuner. Enligt VISS finns det mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i grundvattenmagasinet (VISS 2021).

• Månseryd-Bankeryd (WA30977559). Sand- och grusförekomst med en area på 6 km². Vattenförekomsten tillhör Habo och Jönköpings kommuner. Enligt VISS finns det mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i bästa delen av grundvattenmagasinet (VISS 2021).

Det finns risk för komplicerade hydrogeologiska förhållanden då det är permeabla jordar med relativt högt grundvatten. Detta är särskilt tydligt vid Hedenstorp och Åsenvägen, vilket påvisas av det rinnande vattnet i diket norr om väg 26.

(33)

Figur 15. Grundvattenförhållanden vid aktuell vägsträcka. Väg 26 ligger inom grundvattenförekomsten Sandseryd-Risbrodammen vars norra ände gränsar till grundvattenförekomsten Månseryd-Bankeryd.

(34)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 34 av 58 4.4.5.3. Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer beskriver den önskade vattenkvaliteten för en vattenförekomst och tidpunkten för när den senast ska uppnås. Målsättningen är att de vattenförekomster som omfattas av direktivet ska ha god ekologisk och kemisk status år 2027. En bärande princip är att inget vatten får försämras.

För ytvatten (sjöar och vattendrag) bedöms både ekologisk status och kemisk status. Den ekologiska statusen utgör en sammanvägd bedömning av:

• Biologiska kvalitetsfaktorer

• Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

• Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Klassificeringen av ekologisk status omfattar klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status.

Den kemiska statusen grundas på halter av ett antal prioriterade ämnen eller ämnesgrupper samt ytterligare åtta andra substanser. För kemisk ytvattenstatus finns ett undantag med mindre stränga krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter. Dessa ämnen överskrider gränsvärdena i alla vattenförekomster i hela Sverige. Kemisk ytvattenstatus klassificeras som god eller uppnår ej god status.

Dunkehallaån

Ekologisk status i Dunkehallaån har klassats till måttlig 2019. Bedömningen baseras på att vattenförekomsten är påverkad av konnektivitetsförändringar, morfologiska förändringar, och övergödning, vilket bedöms ha effekt på vattenlevande organismers status och på vattenkvaliteten.

Den kemiska statusen har klassats till ej god på grund av de överallt överskridande ämnena kvicksilver och PBDE samt att mätdata från vattenförekomsten visar på höga halter av bly och antracen i

sediment och att benso(a)pyren förekommit i halter över gränsvärdet i ytvatten.

Lillån

Ekologisk status i Lillån har klassats till måttlig 2019. Bedömningen baseras på att vattenförekomsten är påverkad av konnektivitetsförändringar och övergödning, vilket bedöms ha effekt på vattenlevande organismers status och på vattenkvaliteten.

Den kemiska statusen har klassats till ej god på grund av de överallt överskridande ämnena kvicksilver och PBDE.

Grundvattenförekomst - Sandseryd-Risbrodammen (WA21406378)

Kemisk status har klassats till otillfredsställande 2019 på grund av att halten av PFAS11 överskrider riktvärdet i ett förorenat område med riskklass 2 (se Figur 19). Det förorenade området ligger utanför utredningsområdet för projektets arkivstudie gällande potentiella markföroreningar. Kvantitativ status har klassats till god 2020.

Grundvattenförekomst - Månseryd-Bankeryd (WA30977559)

Kemisk status har klassats till god 2019. Enligt VISS kan förekomsten dock vara påverkad av

närliggande förorenade områden vilket gör att det finns en risk att statusen kan försämras. Kvantitativ status har klassats till god 2020.

4.4.5.4. Markavvattningsföretag

Det finns inte några markavvattningsföretag inom utredningsområdet.

(35)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 35 av 58 4.4.5.5. Avvattning

Aktuellt utredningsområde passerar genom tre delavrinningsområden som mynnar i Vättern. Alla tre heter ”Mynnar i Vättern – Storvättern” enligt SMHI, se Figur 16 . De tre delavrinningsområdena är en del av huvudavrinningsområdet för Motalaström.

Figur 16. Delavrinningsområden längs med vägsträckan. Mörkbruna linjer visar gräns mellan delavrinningsområdena. Alla tre heter ”Mynnar i Vättern – Storvättern”.

(36)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 36 av 58 Väg 26 avvattnas och dräneras i huvudsak via öppna diken till vattendrag, samt avvattning till stora slänter, se Figur 17. Naturavrinning i närliggande områden sker generellt till vattendragen

Dunkehallaån och Lillån via trummor, diken och vattendrag. Vattnet rinner sedan vidare mot Vättern.

Flera trummor leder vattnet under väg 26.

Figur 17. Översiktlig riktning på avvattning från väg 26 för aktuell sträcka.

(37)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 37 av 58 4.4.5.6. Övrigt

Vättern med omkringliggande vattendrag som mynnar ut i Vättern omfattas av vattenskyddsområde, Figur 18. Inom vattenskyddsområde gäller särskilda skyddsföreskrifter. Även om den aktuella sträckan av väg 26 ligger utanför själva vattenskyddsområdet passerar vägen vattendrag som leder in

vattenskyddet. Det är därför viktigt att minimera risken för att föroreningar kommer ut i vattenskyddsområdet. En riskanalys för grund- och ytvattenskydd ska genomföras.

Figur 18. Vattenskyddsområdet Vättern.

(38)

SAMRÅDSUNDERLAG Sida 38 av 58 4.4.6. Rekreation och friluftsliv

I det aktuella närområdet finns flera möjligheter till friluftsliv, motion och andra aktiviteter.

Hallbyskogen, strax väster om väg 26 är ett välbesökt friluftsområde med flera motionsspår på grusåsar och raviner. Området erbjuder också en mountainbikebana samt flera skid- och motionsspår vid Hallbystugan. Hallbyleden är en viktig vandringsled längs med Dunkehallaån mellan

Klämmestorps kvarn öster om väg 26 och Hallbystugan väster om väg 26. Det är elljusspår hela vägen och vid Hallbystugan ansluter flera andra motionsspår. Väg 26 passeras genom en rörtrumma vid cirka km 2/000. Leden ansluter också till Dunkehallaleden som går ner till Jönköpings centrum. Det innebär att det finns goda möjligheter att ta sig från centrala Jönköping ut till friluftsområdena väster om väg 26. Öster om väg 26 ligger även Klämmestorp ridanläggning som har många ridstigar på båda sidor om väg 26 med en viktig passage under väg 26 strax norr om Dunkehallaån, vid cirka km 2/300.

Flera av vägarna över och under väg 26 används av både vardagsmotionärer och organiserade verksamheter.

Vattenledningsparken med omgivning är ett friluftsområde strax öster om väg 26 i höjd med Tokarp och Gräshagen. Knappt tre kilometer väster om väg 26 återfinns Dumme mosse naturreservat som är ett av länets största, mest varierade myrområden. Strax väster om väg 26 finns också Axamosjön och Västersjön som båda är familjevänliga friluftsbad (Jönköpings kommun, 2020b).

Det förekommer således viktiga rekreations- och friluftsområden på båda sidor om väg 26 och det är viktigt att det finns goda passagemöjligheter av väg 26.

4.4.7. Förorenade områden

En arkivstudie har genomförts med syfte att identifiera potentiellt förorenade områden inom och i nära anslutning till utredningsområdet (<200 meter från vägmitt). Inventeringen ligger till grund inför kommande markmiljöprovtagning längs med aktuell sträcka. Utredningen omfattar de verksamheter som finns redovisade i länsstyrelsens databas (EBH-Portalen). Den branschtypiska riskklassningen är en samlad bedömning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån,

spridningsförutsättningarna och känsligheten och skyddsvärdet för det aktuella objektet (Naturvårdsverket, 1999). Fem potentiellt förorenade områden (ej riskklassade) inom utredningsområdet, vid den yttre gränsen, har identifierats (Figur 19) på följande fastigheter:

• Hedenstorp 1:70 (ID 170187). På fastigheten finns en identifierad bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkeri. Den branschtypiska riskklassen för bilvårdsanläggningar ligger på klass 3.

• Hedenstorp 1:69 (ID 170188). På fastigheten finns det en identifierad tillverkning av plast – Polyester. Den branschtypiska riskklassen för tillverkning av plast – Polyester ligger på klass 3.

• Hulukvarn 1:1 (ID 152673). På fastigheten finns ett identifierat avloppsreningsverk. Den branschtypiska riskklassen för avloppsreningsverk ligger på klass 4.

• Klämmestorp 1:27 (ID 152681). På fastigheten finns Klämmestorp jordförädling som är en stor yta med olika samlingar av bland annat kompostjord, anläggningsjord, planteringsjord och täckbark. Detta har identifierats som mellanlagring och sorteringsstation för avfall. Den branschtypiska riskklassen för mellanlagring och sorteringsstation avfall ligger på klass 3.

• Månseryd 2:3 (ID 152318). På fastigheten finns en identifierad drivmedelshantering. Den branschtypiska riskklassen för drivmedelshantering ligger på klass 2.