Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg
Miljökonsekvensbeskrivning
Landskrona kommun, Skåne län
Samrådshandling, 2018-01-12
2
Trafikverket
Postadress: Box 366, 201 23 Malmö
Besöksadress: Gibraltargatan 7, 211 18 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning, Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg, Landskrona kommun, Skåne län, Samrådshandling, Vägplan
Författare: Kristina Hermansson, Kreera Samhällsbyggnad AB Dokumentdatum: 2018-01-12 sparad: 2018-01-12 11:57 Ärendenummer: TRV2016/68767
Åtgärdsnummer: 9777 Uppdragsnummer: 154808 Version: 1
Kontaktperson: Olof Fredholm, projektledare, Trafikverket
TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.4.0
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 5
2. INLEDNING 6
2.1. Bakgrund 6
2.2. Planeringsprocessen 7
2.3. Mål för projektet 8
2.4. Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen 8
2.5. Avgränsningar 9
3. NOLLALTERNATIV 10
4. VÄGPLANENS FÖRSLAG 11
4.1. Val av utformning 11
5. MILJÖ 15
5.1. Landskapsbild 15
5.2. Naturmiljö 17
5.3. Boendemiljö 19
5.4. Friluftsliv 20
5.5. Naturresurser 21
6. PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN 23
6.1. Typ av arbeten 23
6.2. Behov av etableringsområden 23
6.3. Miljökonsekvenser 23
7. MÅLUPPFYLLELSE 24
7.1. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål 24
4
7.2. Påverkan på hänsynsregler 25
7.3. Påverkan på miljökvalitetsnormer 26
7.4. Påverkan på hushållningsbestämmelser 27
8. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FORTSATT ARBETE 28
8.1. Sammanfattande bedömning 28
8.2. Den fortsatta planeringsprocessen 28
8.3. Miljöfrågor att utreda vidare 28
8.4. Kommande miljöprövningar 28
9. REFERENSER 29
1. Sammanfattning
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör vägplan för ny gång- och cykelväg längs väg 1357 Glumslöv-Ålabodarna. Vägplanen är det näst sista skedet i planerings- och projekteringsskedet för en väg och syftar till att reglera lokalisering och huvudsaklig utformning av väganläggningen för att möjliggöra vägrätt. I nästa skede, när en
bygghandling tas fram, bestäms exakt hur gång- och cykelvägen ska byggas. Vägplanens MKB ska godkännas av länsstyrelsen.
Framtagandet av en MKB är en process där arbetet med miljökonsekvenserna har pågått parallellt med framtagandet av gång- och cykelvägens utformning. På så sätt har
konsekvenserna för miljön beaktats och påverkat utformningen av gång- och cykelvägen.
Gång- och cykelvägen föreslås ligga på väg 1357:s södra sida. Den avgränsas i den befintliga gång- och cykelövergången i Glumslöv och parkeringsplatsen, i utkanten av Ålabodarna.
Gång- och cykelvägen är 2,5 meter bred och ligger mestadels med en skiljeremsa på cirka 3 meter från vägen. I trånga sektioner såsom till exempel förbi bostadsfastigheter i utkanten av Glumslöv, minskas skiljeremsan.
Gång- och cykelvägen kommer att göra intrång i högvärdig jordbruksmark och på bostadsfastigheter. Gång- och cykelvägen kommer att göra ett intrång i Glumslövs naturvårdsområde och en dispensansökan är under framtagande för att klarlägga bland annat intrånget, dess påverkan och förslag till kompensationsåtgärder.
Anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs med väg 1357 ökar tillgängligheten, säkerheten och den upplevda tryggheten för gående och cyklister. Därmed stärks tillgängligheten inom området och gång- och cykelvägen bidrar positivt till riksintresse friluftsliv.
6
2. Inledning
Trafikverket driver en vägplan för att utreda förutsättningarna för anläggandet av en gång- och cykelväg utmed väg 1357, Ålabodsvägen, mellan Glumslöv och Ålabodarna. Gång- och cykelvägen ska möjliggöra för oskyddade trafikanter att cykla säkert. Vägplanen drivs i enlighet med lagstadgad planläggningsprocess och projektet samfinansieras av Trafikverket och Landskrona kommun.
2.1. Bakgrund
Väg 1357, Ålabodsvägen, är 2,5 km lång och sträcker sig mellan orterna Glumslöv och Ålabodarna. Vägsträckan ligger i Landskrona kommun i Skåne län. Glumslöv har ca 2 400 invånare och ligger cirka åtta kilometer norr om Landskrona. Ålabodarna ligger vid havet och är ett lokalt och regionalt besöksmål.
Vägen är en rak väg, skyltad till 70 km/h. På långa partier har vägen god sikt vilket gör att bilister tenderar att köra för fort, detta resulterar i att sträckan som saknar separerad gång och cykelväg, upplevs otrygg för oskyddade trafikanter. Sträckan är prioriterad för cykelväg enligt Region Skånes cykelvägsplan och placerad i gruppen 1-3 år i perioden 2016.
Figur 1 Översiktskarta, väg 1357 är markerad med en röd rektangel.
Helsingborg
Malmö Landskrona
2.2. Planeringsprocessen
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Trafikverkets planeringsprocess regleras i väglagen (VL 1971:948) och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning.
Detta dokument utgör en samrådshandling som beskriver hur projektet utformas och dess påverkan på omgivningen, särskilt miljöaspekter. Samrådshandlingen ligger till grund för Trafikverkets samråd med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att inhämta deras kunskap och synpunkter. Synpunkterna som kommer in sammanställs därefter i en samrådsredogörelse. Handlingen bygger vidare på och specificeras det samrådsunderlag som låg till grund för länsstyrelsen bedömning av eventuell betydande miljöpåverkan och tidigare samråd, samrådsunderlaget och tillhörande samrådsredogörelse finns att tillgå hos Trafikverket.
Figur 2 Planläggningsprocessen för byggande av väg eller järnväg. Detaljeringsgraden för åtgärderna ökas succesivt.
Länsstyrelsen har den 28 september 2017 beslutat att projektet med anläggandet av gång- och cykelväg längs den aktuella delen av väg 1357 kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och därför upprättas en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Synpunkterna och kunskaperna som inhämtas i samrådet tas upp i projektet för framtagande av ett slutgiltigt planförslag. Detta planförslag ställs ut som
granskningshandling och samtliga intressenter har möjlighet att lämna ytterligare synpunkter, detta beräknas ske under sensommaren 2018. Därefter sker en fastställandeprövning vid vilken vägplanen kan godkännas.
Samråd sommar 2017
Beslut om betydande miljöpåverkan (2017-09-28)
Samråd (vintern 2017/2018)
Granskning (sommaren 2018)
Fastställelseprövning (vintern 2018)
8
Figur 3 Orienteringskarta över utredningsområdet.
2.3. Mål för projektet
Åtgärden omfattar anläggande av en separerad gång- och cykelväg mellan Glumslöv och Ålabodarna längs med väg 1357. Gång- och cykelvägen ska ansluta på ett logiskt och lämpligt sätt till befintligt cykelnät.
Projektmålen för den nya gång- och cykelvägen är:
• Möjliggöra för oskyddade trafikanter att på ett trafiksäkert och tryggt sätt ta sig mellan målpunkterna i områdena.
• Cykelförbindelsen ska vara trafiksäker (separerad), direkt, bekväm (hårdgjord och tillräckligt bred) samt attraktiv för att åstadkomma förbättrad tillgänglighet och trygghet.
2.4. Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning anges i Miljöbalken kap 6 § 3:
”Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.”
2.5. Avgränsningar
2.5.1. Geografisk avgränsning
Vägplanen avgränsas till att innehålla gång- och cykelvägens direkta anspråksområde. I arbetet med att utreda miljökonsekvenser, finns ingen anvisad avgränsning. Projektets fysiska påverkansområde innefattar vägplaneområdet, medan influensområdet varier beroende på vilken typ av aspekt som studeras.
2.5.2. Avgränsning i tid
Tidsmässigt avgränsas miljökonsekvensbeskrivningen till år 2040.
2.5.3. Avgränsning i sak
Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar i huvudsak på att belysa för gång- och cykelvägens påverkan på de sakområden som bedömts vara relevanta. Dessa beskrivs nedan. En första avgränsning har stämts av med Länsstyrelsen i Skåne på avgränsningssamrådet den 29 november 2017.
Följande sakområden har avgränsats bort:
• Kulturmiljö avgränsas bort då kulturvärdena i utredningsområdet är små och påverkan på dessa är liten.
• Buller och luftkvalitet avgränsas bort då gång- och cykeltrafik inte alstrar buller eller luftföroreningar.
• Vattenmiljö avgränsas bort då det inte finns några vattenmiljöer i utredningsområdet som påverkas.
• Risk avgränsas bort då byggandet av gång- och cykelvägen inte innebär någon tillkommande risk. En gång- och cykelväg skapar däremot en tryggare trafikmiljö för oskyddade trafikanter.
De sakområden som bedömts vara relevanta att studera och som utgör rubrikerna i konsekvensbeskrivningen är:
• Landskapsbild fokuserat på gång- och cykelvägens inverkan i det öppna landskapet.
• Naturmiljö med fokus på påverkan av naturreservatet.
• Boendemiljö med fokus på intrånget i bostadsfastigheter.
• Friluftsliv med fokus på riksintresset för friluftsliv.
• Naturresurser med fokus på ianspråktagandet av jordbruksmarken.
10
3. Nollalternativ
Enligt Miljöbalken, MB 6 kap 7 §, ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla ”en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd.”
Nollalternativet är den situation som kan antas bli följden av att gång- och cykelvägen inte blir av. Nollalternativet avser en situation 2040. Miljösituationen i området bedöms vara ungefär som idag.
4. Vägplanens förslag
4.1. Val av utformning
Gång- och cykelvägen är ca 2,5 km lång och ligger på södra sidan av väg 1357. Den avgränsas i den befintliga gång- och cykelövergången i Glumslöv och parkeringsplatsen, i utkanten av Ålabodarna längs väg 1357 s södra sida. Gång- och cykelvägen är 2,5 meter bred och går främst genom öppet jordbrukslandskap och ligger åtskild från väg 1357 med en 3 m bred skiljeremsa. Utanför gång- och cykelvägen finns i de fall den går i skärning, dike och därefter slänter i lutning 1:2 för att möta terrängen. I det fall gång- och cykelvägen går på bank ansluter den till terräng med slänter med 1:3 lutning.
I fem punkter längs sträckan anpassas gång- och cykelvägen till omgivningen genom att få en annan utformning, sektionen förändras, dessa beskrivs nedan.
Figur 4 Kartan visar de passager där sektionen för gång- och cykelvägen förändras, dessa är numrerade. De vita pilarna visar gång- och cykelvägens avgränsning.
Figur 5 Så kallad normalsektion, 3 meter skiljeremsa från befintlig väg, 2,5 meter gång- och cykelväg samt bakslänt som varierar i utbredning beroende på omgivningen.
1 2
3
4 5
12
1 Örenäs gård, allén
Den första punkten där sektionen förändras är i sektion 0/370-0/500, där gång- och cykelvägen går ut till en bredare sektion då den går på utsidan av allén framför Örenäs gård.
Här blir skiljeremsan cirka 5 m bred och anledningen till breddning är att inte skada trädens rotsystem.
2 Vid Örenäs gård, bostadsfastigheten
Efter det stycket går gång- och cykelvägen direkt över till en smal sektion i 0/500-0/560 framför fastighet 4:19>2. Det är boningshusets läge mycket nära vägen som gör den smala sektionen nödvändig. Gång- och cykelvägen smalnas av till 2 m bred och skiljs från väg 1357 mot körbanan med 10 cm hög kantsten.
Figur 6 Kartan visar passage 1 och 2 vid Örenäs gård där gång- och cykelvägen går i en smal sektion.
Därefter går gång- och cykelvägen åter med normalsektion med mindre variationer fram till sektion 1/070, korsningen med Strandnäsvägen.
3 Vid Strandnäsvägen
Gång- och cykelvägen viker av från väg 1357 innan korsningen med Strandnäsvägen och följer efter korsningen fastighet Nedra Glumslöv 8:24:s baksida innan den återgår till normalsektion i sektion 1/210. Anledningen till att denna lösning valts är att gång- och cykelvägen inte får plats mellan fastigheterna längs väg 1357.
Figur 7 Kartan visar passage 3 vid Strandnäsvägen där gång- och cykelvägen går bakom bebyggelsen.
4 Husraden i Glumslövs utkant
I Glumslövs utkant går gång- och cykelvägen åter ihop till en smal sektion. Villabebyggelsen längs väg 1357 s södra sida gör detta nödvändigt. Vid sektion 1/660 smalnas gång- och cykelvägen åter av till 2 m bred och skiljs från väg 1357 med förhöjning och 10 cm kantsten mot körbanan.
5 Oxelallén
Från den smala sektionen förbi villorna går gång- och cykelvägen sedan ut till en sektion där gång- och cykelvägen åter är 2,5 m bred men den skiljs från väg 1357 av ett 1 m brett
skåldike. Denna typ av sektion infaller mellan sektion 1/870, precis innan gång- och cykelvägens avslut i befintlig gång- och cykelväg.
Figur 8 Kartan visar passage 4 och 5 i utkanten av Glumslöv.
Anslutningar
Anslutningen mot befintliga gång- och cykelvägar i Glumslöv sker vid den befintliga cykelöverfarten. Den nya gång- och cykelvägen ansluter till öglan som finns på väg 1357s södra sida idag så att denna inte längre går ut i väg 1357.
Mot Ålabodarna avslutas gång- och cykelvägen norr om samhället mot parkeringsplatsen.
Gång- och cykelvägen gör en tvär sväng så att den ställer sig vinkelrätt mot väg 1357. Gång- och cykelvägen har även små radier mot väg 1357 för att bli mer tillgängligt för cyklister som ansluter från väg 1357 och parkeringen.
Vid korsningen med tillfartsvägen mot Örenäs slott dras gång- och cykelvägen in så att skiljeremsan blir 5 m bred, därigenom får en bil plats att stå mellan väg 1357 och gång- och cykelvägen, och därmed inte blockera gång- och cykelvägen i väntan på att köra ut på väg 1357.
4.1.1. Gestaltningsprinciper
Gång- och cykelvägen bör placeras så att den passar in i och följer det omgivande
landskapets topografi och skala. Vägen ska upplevas som en del av landskapet och det ska kännas naturligt och smidigt att använda den.
Det är eftersträvansvärt att minska skiljeremsans bredd från de tre meter, som föreslås i detta skede, då det skulle minska den negativa påverkan på landskapsbilden.
Där gång- och cykelvägen har en skiljeremsa mot väg 1357 ska denna sås med
ängsfröblandning med fröer typiska för blommande och artrik åkerkantsmiljö. Traditionella och hotade växer tillsammans med både de hotade och blommande arter som finns på platsen idag kan med fördel användas. På platsen finns de hotade arterna vit sminkrot och kösa medan befintliga blommande arter är till exempel vallmo.
Där gång- och cykelvägen går mycket nära befintlig bostadsbebyggelse byggs gång- och cykelvägen med en smal sektion, det vill säga den byggs helt utan skiljeremsa med förhöjd
14
kantsten om 10 cm mot körbanan. Genom detta och mjuka radier i förändringen mellan gång- och cykelväg med och utan skiljeremsa gör gång- och cykelvägen så litet intrång som möjligt i befintliga trädgårdar som möjligt.
Vid oxelallén i Glumslövs utkant blir sektionen också smalare. Här byts skiljeremsan ut mot ett 1,5 m brett stensatt skåldike för att ta mindre mark i anspråk och samtidigt skapa en tätortskänsla. Diken görs så smala som möjligt för att sektionen och ingreppet ska bli så små som möjligt. Både diken och impedimentsytor sås på samma sätt som skiljeremsan.
Som kompensationsåtgärd för träd i allén vid Örenäs gård, som tas bort, föreslås två träd i förlängning av allén åt väster. I oxelallén i Glumslövs utkant behöver 6–7 träd flyttas för att inte deras rötter ska påverkas negativt av gång- och cykelvägen och byggnationen av denna.
Träden bör placeras så att en ny mindre radie skapas med resterande allé. Är det inte möjligt att flytta träd ska det planteras nya.
5. Miljö
5.1. Landskapsbild 5.1.1. Förutsättningar
Området som väg 1357 ligger i räknas enligt Det skånska landsbygdsprogrammet – ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (2007) som låglänt landskap och är en del av Lund- och Helsingborgsslätten. Det beskrivs som ett enkelt storskaligt jordbrukslandskap med stora infrastrukturkorridorer, sällsynt i att det både har tät befolkning och
jordbruksmarker. Trakten kring Landskrona (tillsammans med Lund) beskrivs som den mest karakteristiska för området.
Planeringsförutsättningarna för Landskrona stads översiktsplan anger tre olika
landskapskaraktärer längs med sträckan. Den största delen beskrivs Åkerlandskap, flackt – svagt kuperat som karaktäriseras av långa siktlinjer i ett öppet och storskaligt åkerlandskap med små topografiska variationer. På södra sida av sträckan östra hälft anges
landskapskaraktären Åkerlandskap, kuperat som har samma karaktär som det flacka och svagt kuperade men med större topografiska variationer i mjuka böljor. I sträckans västra utkant anges Klintkust som beskrivs som dramatiska branter när strandkanten.
Väg 1357 går genom ett öppet och rationellt odlat jordbrukslandskap. Glumslöv ligger högre än Ålabodarna och på krönet öppnar sig långa utblickar mot havet och över slätter norrut.
Vid samhällets kant öppnar sig även utblickar åt söder. Marken sluttar mot havet på båda sidor av väg 1357, landskapet riktigt böljar. Nästintill överallt längs sträckan kan havet, åtminstone skymtas, men hur lång sikten är varierar på grund av det böljande landskapet och öarna av grönska. Vid havet, strax innan väg 1357 kommer fram till Ålabodarna, ger landborgens grön en kraftig lutning ned mot havet. Väg 1357/Ålabodsvägen svänger tvärt och nedför landborgen till Ålabodarna. Längs vägen finns ett antal ”öar” av grönska och bebyggelse som ansluts till väg 1357 med mindre lokalvägar.
Figur 9 Det jordbruksdominerade landskapet.
På tre ställen längs sträckan kommer bebyggelsen riktigt nära vägen på ena eller båda sidorna. Alla dessa punkter sammanfaller med höjdpunkter i landskapet. Från Glumslöv sker detta först i samhällets utkant. Det ligger villaträdgårdar med häck ända fram till vägen
16
först på den norra sidan av vägen med allé och hagar mittemot och sedan på den södra sidan då landskapet öppnar upp sig på den norra sidan. Det andra stället där bebyggelsen kommer nära vägen ligger ungefär mitt på sträckan i vägkorsningen mellan väg 1357 och
Strandvägen/Nybovägen. På den norra sidan finns det fyra villor, varav en ligger mycket nära vägen och alla har trädgårdar och häckar ända fram till vägen. På den södra sidan finns en villa med en lång häck och en huskropp precis i vägkant. Det tredje stället är ca 600- 650m från svängen ner mot Ålabodarna. Här finns först två villor på vardera sida av vägen, den södra med fasaden bara några meter från vägen och den norra med häck mot
vägområdet. Därefter följer en allé på den södra sidan och en bit öppen mark på den norra innan man på norra sidan når en gård med tre huskroppar ett fåtal till någon meter från vägområdet.
Figur 10 Bilden till vänster visar bebyggelseraden i utkanten av Glumslöv. Bilden till höger visar bebyggelsen vid Strandvägen/Nybovägen.
5.1.2. Effekter nollalternativ
Nollalternativet innebär att ingen utbyggnad av gång- och cykelvägen sker. Därmed sker ingen förändring av landskapet mot dagens situation.
5.1.3. Effekter planförslag
Gång- och cykelvägen förläggs söder om befintlig väg 1357 med en skiljeremsa på cirka 2,5 meter förutom i trånga passager förbi husgrupper längs sträckan. Byggandet av gång- och cykelvägen tar jordbruksmark i anspråk och breddar den befintliga väganläggningen med skiljeremsan, gång- och cykelvägen samt ett dike som avslutar mot jordbruksmarken.
Som det uttrycktes i samrådsunderlaget så är det av största vikt för landskapsbilden att gång- och cykelvägens profil följer befintligt landskap så långt det går och att omsorg läggs ner på att utforma skiljeremsan och att den inte görs för bred. I arbetet med att ta fram vägplaneförslaget har gång- och cykelvägens profil justerats för att ligga så bra i landskapet som möjligt och för att intrånget i jordbruksmarken ska bli så litet som möjligt. Dock behöver skiljeremsan ha en viss bredd för att kunna ta hand om vägdagvatten från vägen och likaså diket utanför gång- och cykelvägen mot jordbruksmarken, allt i enlighet med gällande normer. Bredden på sektionen kommer att bli drygt åtta meter. Gång- och
cykelvägen kommer att göra en påverkan i landskapet och utformningen av vägdikena är av största vikt för att minimera påverkan. Där gång- och cykelvägen har en skiljeremsa mot väg 1357 ska denna planteras med ängsfröblandning med fröer typiska för blommande och artrik åkerkantsmiljö. Traditionella och hotade växer tillsammans med både de hotade och blommande arter som finns på platsen idag kan med fördel användas.
5.2. Naturmiljö
Då sträckan främst utgörs av rationellt odlat jordbruk blir de obrukade naturelement som finns, till exempel alléer, åkerholmar och trädgårdar, än mer värdefulla för att skapa spridningskorridorer och biotoper för flora och fauna.
5.2.1. Förutsättningar Nationella intressen
Riksintresse för naturmiljö Hildesborg – Ålabodarna (N47) täcker in hela den aktuella vägsträckan. Området är skyddat på grund av sina mäktiga jordlager med skikt som illustrerar olika istidslämningar och en bördig kalkrik mark. Området har även drumliner som skapar en karaktäristik brant mot havet. I branterna finns stor artrikedom av flora och främst insektsfauna.
Sträckan täcks i princip helt av Glumslövs naturvårdsområde. Naturvårdsområden betraktas sedan miljöbalken trädde i kraft som naturreservat med skillnaden att pågående
markanvändning inte bör försvåras avsevärt. Syftet med detta naturvårdsområde är att bevara ett öppet jordbrukslandskap med hänsyn till dess värde för landskapsbild och kulturhistoria samt att längs kusten slå vakt om intressanta geologiska skärningar och vegetationstyper med sällsynta floraelement.
Figur 11 Skyddsområden i utredningsområdet.
Generellt biotopskydd
Generellt biotopskydd omfattar enligt 7 kap 11 § i miljöbalken alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och
våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar. Syftet med biotopskyddet är att bevara den biologiska mångfalden. Skyddet omfattar ”mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda”. Inom ett sådant biotopskyddsområde får det inte bedrivas
18
verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.
Som ett led i vägplanen har en inventering gjorts av objekt med generellt biotopskydd inom en zon på 50 meter från den befintliga vägen. Sammanlagt har åtta objekt identifierats varav två mindre vattenytor, tre alléer och tre åkerholmar. Det objekt som har rikast flora är det mindre vatten som ligger i infarten till Glumslöv här finns bland annat den lokalt ovanliga arten rostnate. Detta småvatten utgörs av ett utjämningsmagasin för dagvatten från gata och väg i Glumslöv tätort. I inget av objekten har några hotade eller skyddade arter hittats.
Däremot har de rödlistade åkerogräsen Kösa och Sminkrot, klassade som nära hotade (NT), återfunnits på vissa platser i dike och slänter.
Tysklönnsallén vid Örenäs gård är den av alléerna som har äldst träd och ur natursynpunkt är mest värdefull. Den ligger också tätt på vägen i en trång sektion. De andra två alléerna är dels på vägen upp mot Örenäs slott och dels en Oxelallé där Ålabodsvägen övergår i
Vikingaleden. Den senare är relativt nyplanterad och har mindre direkt koppling till jordbruksmarken då den ligger i Glumslövs ytterområde inom detaljplanelagt område.
5.2.2. Effekter nollalternativ
Vid nollalternativet bedöms naturmiljön inte förändras mot dagens situation vilket innebär att de biotopskyddade områdena är i samma skick som idag men också att diken och slänt ej såtts med en fröblandning som ökar den biologiska mångfalden. Slänt och diken i
vägområdet bedöms då, liksom idag, ha ett visst men begränsat naturvärde.
5.2.3. Effekter planförslag
Gång- och cykelvägen kommer att göra ett intrång i Glumslövs naturvårdsområde och en dispensansökan är under framtagande för att klarlägga bland annat intrånget, dess påverkan och förslag till kompensationsåtgärder.
Gång- och cykelvägen kommer inte påverka värdena i riksintresset, då det syftar till
områdets geologi och markens bördighet. Den karaktäristiska branten mot Öresund, kallad landborgen, påverkas inte, då gång- och cykelvägen avslutas innan branten börjar.
De objekt som är skyddade av generellt biotopskydd som påverkas av vägplanen är Tysklönnsallén vid Örenäs gård, Oxelallén och utjämningsmagasin vid infarten till
Glumslöv. Övriga objekt med generellt biotopskydd ligger utanför vägplanens markintrång och kommer ej att påverkas av vägplanen. Dispens från biotopskyddet kommer hanteras i dispensansökan för Glumslövs naturvårdsområde.
Utjämningsmagasinet är en artificiellt skapad miljö/damm och förutsätter tillförsel av vatten för dess fortlevnad som småvatten och biotop. En kortare sträcka av 75-225 meter där gång- och cykelvägen föreslås avskiljas med kantsten och lutningen är inåt Glumslöv
kommer behöva avvattnas. Förslaget är att denna avvattning sker till utjämningsmagasinet vilken bedöms ha stor kapacitet. Det rör sig om en, i förhållande till magasinets kapacitet liten mängd dagvatten, som tillförs varför påverkan på naturmiljön bedöms som mycket begränsad.
Oxelallén i infarten till Glumslöv är relativt nyplanterad och långsträckt, den sträcker sig längs med avslutet av Ålabodsvägen och i stort sett hela vikingaleden. De första sex till sju
träden kommer att behöva flyttas då cykelvägen anläggs. Ur ett landskaps- och
kulturmiljöperspektiv bör flytten genomföras så att bågen i vilken träden står placerade idag får en ny radie men förblir jämn. Utifrån ett miljöperspektiv bedöms dessa relativt unga träd ha ett måttligt naturvärde men på sikt kan de bidra positivt till den biologiska mångfalden.
Tysklönnsallén är den biotop som påverkas som har högst naturvärde och
kompensationsåtgärd vid åverkan på den måste genomföras. För att inte skada trädens rotsystem föreslås den nya gång- och cykelvägen anläggas med en skiljeremsa om 3 meter till stammarna. Vid anläggandet av en ny väg behöver utgrävning göras för vägens
överbyggnad. Längs med allén beräknas detta grävdjup bli ca 30-50 centimeter och i den fortsatta detaljplaneringen bör åtgärders tas för att grävdjupet ej skall överskrida dessa värden. Grävdjupet är då lägre än dagens plogdjup vilket innebär att inga etablerade rötter kommer skadas vid grävandet. Med 3 meter skiljeremsa och beskrivet grävdjup bör ingen åverkan ske på trädens rotsystem.
Den östligaste tysklönnen i raden av alléträd (närmast Glumslöv) kommer att behöva avverkas eller flyttas för att göra plats åt gång- och cykelvägen. I första hand bör utredas om trädet bedöms ha sådan livskraft och kvalité i övrigt att det överlever och kan motivera en flytt. I andra hand behöver trädet avverkas och då kompenseras. Kompensationsåtgärd föreslås bli plantering av två nya tysklönnar i andra änden (västra sidan) av allén. Dessa placeras med samma avstånd som träden har i den befintliga raden av träd och för detta ändamål finns plats i vägplanen. En flytt av trädet kan ske antingen till motsvarande plats eller en tätare placering på östra sidan av allén beroende på vad som bedöms mest gynnsamt.
I slänt och dike växer Kåsa och Sminkrot på sina platser vilka är rödlistade som nära hotade.
Diken och slänter som inte kan brukas bör planteras med en fröblandning av blommande örter som finns på platsen idag, till exempel vallmo, tillsammans med kulturogräs och andra örter som traditionellt hittas i rikare åkerkanter – detta för att återinföra en flora som historiskt troligtvis varit mycket vanlig på platsen och stärka den biologiska mångfalden samt för att förstärka landskapsbilden och landskapets agrara karaktär. De skyddade växter som redan finns på platsen, kösa och vit sminkrot, bör ingå i blandningen men den exakta blandningen av fröer bör diskuteras och bestämmas i samråd med Länsstyrelsen i
detaljutformningsskedet. Åtgärden bidrar till att skydda de värden som finns i vägområdet idag samt bidrar till en förhöjd biologisk mångfald och förstärkning av naturvärdena.
5.3. Boendemiljö
5.3.1. Förutsättningar
Längs med Ålabodsvägen finns tre mindre grupperingar av hus i direkt anslutning till vägen därutöver finns enstaka bostadshus på lite längre avstånd på anslutande enskilda vägar. De största bostadsområdena i anslutning till vägplanen är dock inne i Glumslöv samt
Ålabodarna. De tre husgrupperingarna är: Örenäs Gård samt två hus, bystrukturen i korsningen med Nybo- och Strandnäsvägen samt vid infarten till Glumslöv där båda sidor av Ålabodsvägen kantas av hus.
Örenäs gård innefattar flera huskroppar bland annat boningshus det är dock
ekonomibyggnader som är närmast vägen. Strax efter Örenäs Gård mot Glumslöv till finns ett hus på vardera sida om vägen där det på södra sidan är klart närmast vägen men båda fastigheterna ligger i direkt anslutning mot väg.
20
I korsningen med Nybo- och Strandnäsvägen finns en något större samling bostadshus med omkring 10 bostadshus i sammanhållen bebyggelse samt ytterligare hus längre ner på de anslutande vägarna. Bebyggelsen ligger primärt på norra sidan om Ålabodsvägen längs med Nybovägen, på södra sidan finns ett hus som är i direkt anslutning till Ålabodsvägen. Totalt har fem fastigheter tomtgräns direkt mot vägen.
Vid infarten till Glumslöv ligger på södra sidan om vägen nio bostadsfastigheter varav några är nybyggda. Väg 1357 svänger vidare söder ut runt södra Glumslöv och byter namn till Vikingaleden vid korsningen med Sundviksvägen. Ålabodsvägens äldre sträckning fortsätter dock i ost-västlig riktning in i Glumslöv som kommunal gata, dock utan direkt koppling till väg 1357 då denna brutits. Längs med norra sidan av Ålabodsvägen, både det som idag utgör väg 1357 och dagens kommunala gata, finns bostadsfastigheter vid infarten till Glumslöv.
Figur 12 Bilden till vänster visar bebyggelseraden i utkanten av Glumslöv. Bilden till höger visar bebyggelsen vid Strandvägen/Nybovägen.
5.3.2. Effekter nollalternativ
Nollalternativet innebär ingen förändring mot dagens situation.
5.3.3. Effekter planförslag
För samtliga boende i vägens närområde bedöms anläggandet av gång- och cykelvägen ge ökad tillgänglighet samt säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter vilket bedöms som positivt. För de bostadsfastigheter som vägplanen innebär ett intrång på tomtmark kommer vägplanen innebära att gång och cykelvägen anläggs delvis inom trädgårdsmark vilket bedöms upplevas som en nackdel för de boende. Även bostadsfastigheter där försikthets- och skyddsåtgärder gör att gång- och cykelvägen juridiskt ligger utanför men i direkt anslutning till fastigheten bedöms i vissa fall upplevas negativt. En positiv aspekt för dessa boende är samtidigt att de får en direkt anslutning till gång- och cykelvägen vilket bidrar till ytterligare trygghet och säkerhet som anses särskilt gynnsamt för barn och barnfamiljer.
5.4. Friluftsliv
5.4.1. Förutsättningar
Då väg 1357 leder mellan stationsorten Glumslöv samt samhället Ålabodarna och havet är den i sig en mycket viktig väg till och från olika typer av aktiviteter och rekreation, både i kulturlandskapet, vid och längs med havet. Hela området utgör därför riksintresse för högexploaterad kust.
Hela den aktuella vägsträckan täcks även in av Riksintresse för Friluftsliv enligt miljöbalken 3.6 (FM08 Ven) med motiveringen att området har särskilt goda förutsättningar för
berikande upplevelser i natur- och kulturmiljö. Utpekade aktiviteter är cykling, strövande, promenader, vandring, bad, båtliv, fiske, naturupplevelser och kulturupplevelser.
Riksintresse för högexploaterad kust syftar till att främja en hållbar utveckling av
kustzonerna och begränsa exploateringar och ingrepp i miljön som påtagligt skadar kultur- och naturvärden. På 1970-talet framhöll riksplaneringen betydelsen av att vara restriktiv mot exploatering i kustzonen, en linje som slogs fast i och med 1987 års naturresurslag. Från och med 1999 är ingår riksintresse kustzon i miljöbalkens (MB) fjärde kapitel. Vidare skall särskild beaktande tas till turism och friluftsliv, då särskilt det rörliga friluftslivet.
Lokalt så är Ålabodarnas hamn och strand mycket frekventerat fritidsmål, särskilt sommartid. Även grönområdet vid Örenäs slott utgör ett besöksmål för friluftsliv och rekreation. Därutöver finns även två populära rekreationsslingor med Ålabodsvägen som gemensam väg.
5.4.2. Effekter nollalternativ
I nollalternativet bedöms förutsättningarna för friluftsliv inte påverkas eller förändras nämnvärt.
5.4.3. Effekter planförslag
Anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs med väg 1357 ökar tillgängligheten, säkerheten och den upplevda tryggheten för gående och cyklister. Därmed stärks tillgängligheten inom området och gång- och cykelvägen bidrar positivt till riksintresse friluftsliv.
Anläggandet innebär en exploatering inom riksintresse högexploaterad kust vilket anses negativt med hänseende till riksintresset men anläggandet bidrar även positivt till friluftsliv vilket är positivt ur riksintresset hänseende. Sammantaget bedöms åtgärden vara i linje med riksintresset för högexploaterad kusts syften men hänsyn bör tas för minimerande av negativ inverkan på kultur- och naturvärden.
5.5. Naturresurser 5.5.1. Förutsättningar
Enligt miljöbalken 3 kap. 4§: ”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse och anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”.
Jordbruksmarken längs hela den utpekade sträckan är enligt Landskronas översiktsplan klass 10, den högsta klassen för jordbruksmark.
5.5.2. Effekter nollalternativ
I nollalternativet bedöms förutsättningarna för naturresurser inte påverkas eller förändras nämnvärt.
5.5.3. Effekter planförslag
Högvärdig jordbruksmark kommer att tas i anspråk av byggandet av gång- och cykelvägen.
Gång- och cykelvägen kommer att byggas i direkt anslutning till befintlig väg 1357 och längs
22
med denna, förutom vid husgruppen på mitten av sträckan och vid Glumslövs gård. Där går gång- och cykelvägen bakom fastigheterna. För byggandet av gång- och cykelvägen kommer mark tas i anspråk på ett mått av 7 meter från befintligt släntkrön till nytt släntkrön.
Jordbruksfastigheterna är stora i området och befintliga åkeranslutningar kommer att finnas kvar i framtiden. Någon svårodlad impedimentmark kommer inte skapas som försvårar brukandet. Impedimentmark kommer att skapas vid husgruppen vid
Strandnäsvägen där gång- och cykelvägen går bakom bostadshusen. Denna mark är dock liten och kommer att övergå i ängsmark.
Jordbruksmarken kommer att kunna brukas på samma sätt som tidigare, man kan komma att köra över gång- och cykelvägen för att nå jordbruksmarken så någon ytterligare barriär skapas inte. Markanspråket är negativt ur naturresursperspektiv då jordbruksmarken är den bästa som finns i Sverige, klass 10.
6. Påverkan under byggtiden
Påverkan under byggtiden är temporär och konsekvenserna varar i de flesta fall så länge vägbygget varar. Påverkan består av det buller, de vibrationer och luftföroreningar som byggnadsarbeten och transporter kan medföra. Byggnadsarbetena påverkar såväl människor som natur.
Påverkan består av både direkta störningar där gång- och cykelvägen byggs och indirekt påverkan av exempelvis ökat antal transporter i närområdet.
6.1. Typ av arbeten
De arbeten som kommer att utföras är främst:
• Schaktning
• Transporter av massor och material
• Beläggningsarbeten
Förväntade störningar från dessa aktiviteter är främst påverkan på mark, buller, vibrationer och störningar från transporter av material och massor.
6.2. Behov av etableringsområden
Vägplanen definierar ett vägområde, det vill säga den mark som behövs för själva
anläggningen; gång- och cykelvägen med diken och anslutningar. Vägplanen behöver också definiera områden för tillfällig nyttjanderätt av mark under byggtiden för
etableringsområden.
Parkeringen vid Ålabodarna är det möjliga etableringsområde för uppställning av byggfordon och upplag som planläggs med tillfällig nyttjanderätt.
6.3. Miljökonsekvenser
Byggnationen av gång- och cykelvägen kommer att påverka trafiken och framkomligheten på väg 1357. Bullernivån kommer att höjas under byggtiden som beräknas till cirka fyra månader. Buller från schakt och transporter kommer endast att pågå dagtid och omfattas av riktvärden för buller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från
byggarbetsplatser, NFS 2004:15.
De fastigheter som ligger närmast vägen kan komma att beröras av vibrationer vid
packnings- och beläggningsarbeten varför det föreslås att besiktningar av fastigheter inom 50 m från planerad gång- och cykelväg utförs före och efter entreprenadens genomförande.
Vibrationsmätare föreslås sättas upp i fastigheter inom riskzonen på 50 m från planerad gång- och cykelväg.
24
7. Måluppfyllelse
7.1. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål
Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska
tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.
Miljökvalitetsmålen delas in i generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål.
Skånes miljömål
Länsstyrelsen i Skåne har i uppdrag av regeringen att i samarbete med skånska aktörer, såsom t ex kommuner, Region Skåne och Trafikverket, arbeta för att miljömålen nås.
Sedan 2013 utgör Skånes miljömål samma som de nationella målen:
• Generationsmålet som är ett övergripande mål som anger inriktningen för
samhällsomställningen som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås.
• Miljökvalitetsmålen (16, varav 15 gäller för Skåne) beskriver det tillstånd i miljön som arbetet ska sikta mot – den kvalitet miljön ska ha.
• Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera
miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in.
Skånes utmaningar, det vill säga största miljöproblemen i Skåne bedöms, av Länsstyrelsen, vara:
• Hållbara transporter i Skåne: Minska utsläpp av klimatgaser, miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från vägtrafiken.
• Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag: Minska utsläpp av miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från jordbruket.
• Skydd av Skånes natur- och kulturvärden: Öka den biologiska mångfalden och bevara kulturmiljöer som hotas av ett ohållbart nyttjande eller av strukturomvandlingar inom jordbruk, skogsbruk och fiske.
• Hållbar konsumtion i Skåne: Minska miljögifter i samhället, till exempel i varor, avfall och slam.
• Hushållning med Skånes mark och vattenresurser: Minska exploatering av mark och landskap, till exempel när man anlägger infrastruktur och bebyggelse.
Dessa utmaningar ligger till grund för skånska åtgärder för miljömålen. För att uppnå miljömålen behöver arbetet göras på flera fronter, av myndigheter, intresseorganisationer, privatpersoner och företag. Länsstyrelsen har en samordnande roll och har tagit fram åtgärdsprogrammet ”Skånska åtgärder för miljömålen”. Programmet innehåller 77 åtgärder som kan genomföras till år 2020 för att förbättra förutsättningarna att nå miljökvalitets- målen i länet. För respektive åtgärd finns en huvudaktör och medaktörer för genom- förandet. Åtgärder som Trafikverket är huvudaktör eller medaktör till som är relevanta för detta projekt är:
Hållbara transporter i Skåne:
• Attraktivare kollektivtrafik för ökat kollektivtrafikresande. Trafikverket är medaktör.
En separat gång- och cykelväg längs 1357 förbättrar möjligheten för de boende i Ålabodarna och längs vägen att gå eller cykla till busshållplatser och tågstation i Glumslöv.
• Stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Trafikverket är medaktör.
En separat gång- och cykelväg längs 1357 utgör i sig en stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik.
Skydd av Skånes natur- och kulturvärden
• Minskad påverkan från hårdgjorda ytor. Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kommuner.
En separat gång- och cykelväg medför att andelen hårdgjorda ytor ökar vilket är
motsatsen till åtgärden. Byggandet av gång- och cykelvägen förbättrar dock hanteringen av vägdagvatten från befintlig väg, då ett nytt dike erfordras i samband med gång- och cykelvägen.
• Naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar, banvallar och kraftledningsgator.
Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kraftbolag, kommuner och markägare.
Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande.
• Förhindra spridning av invasiva främmande arter. Trafikverket är medaktör.
Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande.
Det finns fler åtgärder inom denna kategori som Trafikverket är aktör i, såsom t ex
Naturvård med fokus på värdekärnor utifrån ett landskapsperspektiv, i samrådshandlingen har denna fråga värderat igen, men påverkan på dessa områden bedöms som ringa vid anläggandet av en gång- och cykelväg.
7.2. Påverkan på hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna återfinns i 2 kap. Miljöbalken och är grundläggande för den som utför eller planerar att utföra något som påverkar eller riskerar att påverka människors hälsa eller miljön.
1§ Bevisbörderegeln - verksamhetsutövaren har bevisbördan.
MKB-processen är en led i uppfyllelsen av bevisbörderegeln som innebär att verksamhets- utövaren ska visa att hänsynsreglerna uppfylls.
2§ Kunskapskravet - man ska veta vad man gör så att man inte stör
Planprocessen enligt väglagen borgar för god kunskap om vägplanens förutsättningar, effekter och eventuella konsekvenser.
3§ Försiktighetsprincipen - redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått
Negativa konsekvenser och risk för sådana skall belysas i miljöbeskrivning respektive MKB.
Åtgärdsförslag för att undvika eller minska negativa konsekvenser skall redovisas och så kommer ske i samrådshandlingen. Gång- och cykelvägen medför dock inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått.
26
4§ Produktvalsprincipen - man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön
Ej aktuellt i samrådshandlingen.
5§ Hushållnings- och kretsloppsprinciperna - man ska hushålla med råvaror och energi I samrådshandlingen utreds möjligheten att återanvända matjord i nära anslutning till utredningsområdet.
6§ Lokaliseringsprincipen - man ska välja den plats som är lämpligast för miljön Framtagandet av samrådshandlingen inleddes med ett beslutsunderlag för val av sida, i detta underlag har naturresursfrågan iform av ianspråktagande av högklassig
jordbruksmark varit en faktor för val av sida.
7§ Skälighetsregeln - nyttan av en skyddsåtgärd eller ett försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna
Gång- och cykelvägen medför inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Dess utformning med så liten påverkan på landskapsbilden det är sammantaget möjligt är en viktig aspekt i projektet.
8§ Ansvar för att avhjälpa skador - skador ska avhjälpas, även sådana som orsakats tidigare
Verksamhetsutövaren är ansvarig för skador.
7.3. Påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i Miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för:
• Luftkvalitet omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon
Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet kan vara en kritisk faktor i tätbebyggda miljöer och trånga stadsrum vilket inte är fallet i aktuell vägplan.
I ett systemperspektiv bidrar projektet till en förbättrad luftkvalitet främst genom att gynna gång- och cykeltrafik samt i viss mån kollektivtrafik och därmed minska behovet av transporter med bil.
• Fisk- och musselvatten
Ej relevant i projektet då inga vattendrag finns i utredningsområdet som är upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
• Buller
Ej relevant i detta projekt då miljökvalitetsnormen för buller ej är relevant att behandla i projekt. Det är en strategisk planeringsfråga som behandlas på översiktsplanenivå.
• Vattenförekomster
Ej relevant i detta projekt då det inte finns några vattendrag i utredningsområdet samt att gång- och cykelvägen inte bedöms motverka gällande miljökvalitetsnormer för ekologisk status.
7.4. Påverkan på hushållningsbestämmelser
God hushållning med de resurser som mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt utgör, är en del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap 1 § miljöbalken). Mark- och
vattenområden ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet samt läge och föreliggande behov. Viktiga medel för att nå dessa mål är de hushållningsbestämmelser som finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. De generella
hushållningsbestämmelserna, det vill säga att mark- och vattenområden ska användas på lämpligaste sätt, gäller överallt. Med stöd av miljöbalken (3 och 4 kapitlet) har områden som är av särskild vikt för något intresse, till exempel naturvård, kulturmiljö eller allmänna kommunikationer, pekats ut som riksintresse. Dessa bestämmelser bedöms i kapitel 5.
28
8. Sammanfattande bedömning och fortsatt arbete
8.1. Sammanfattande bedömning
Byggandet av gång- och cykelvägen kommer innebära förbättringar för trafiksäkerheten på väg 1357. Projektet innebär små konsekvenser med avseende på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Litet ny mark behöver tas i anspråk, och anspråket görs i anslutning till befintligt vägområde. Vissa intrång på tomtmark kommer att göras.
Störst konsekvenser bedöms uppkomma under byggtiden då störningen av trafiken på väg 1357 och för de boende bedöms bli som störst. Sammanfattningsvis kan sägas att
konsekvenserna för miljön bedöms bli små. Projektet innebär flera positiva konsekvenser såsom att tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar på sträckan.
8.2. Den fortsatta planeringsprocessen
Vägplanen kommer att skickas ut på samråd i januari 2018, därefter beaktas synpunkter och arbetas in i handlingen och därefter hålls planen tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att
Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråden sammanställs i en samrådsredogörelse.
8.3. Miljöfrågor att utreda vidare
Till vägplanen tas en miljösäkringsplan fram, den syftar till att dokumentera viktiga miljöfrågor som behöver följa med i det fortsatta arbetet med bygghandling och entreprenad.
8.4. Kommande miljöprövningar
Vägplanen kräver dispensansökan från bestämmelserna i Glumslövs naturvårdsområde.
Denna dispensansökan görs separat från vägplanen. Länsstyrelsen i Skåne är handläggande myndighet.
9. Referenser
9.1. Publikationer
Galbraith, D. (2017) Redovisning av geologiskt kartmaterial – GC-väg Lv 1357 Glumslöv – Ålabodarna, Samrådsunderlag, Kreera Samhällsbyggnad AB, ÅF, Trafikverket.
Landskrona Kommun (2014), Förbättra för cyklister mellan Glumslöv (Landskrona kommun) och Ålabodarna, förenklad åtgärdsvalsstudie, 2014-11-03.
Landskrona kommun (1990) Detaljplan för Hagaområdet, Glumslöv, Landskrona, DP 1569, detaljplan, planbeskrivning och planbestämmelser, upprättad 1990-11-7, reviderad 1991-11- 06.
Landskrona kommun (1997), Områdesbestämmelser för Ålabodarna, DP1282K-P00_175, plankarta, antagandehandling och områdesbestämmelser, upprättad 1997-10-8, reviderad 6 maj och 10 augusti 1998.
Landskrona Stad (2002) Detaljplan för del av Nedra Glumslöv 12:6 m.fl., DP1282K-P13_5, plankarta och planbestämmelser, upprättad 2002-04-05, senast reviderad 2004-06-08.
Landskrona Stad (2012) Detaljplan för del av Nedra Glumslöv 13:7 och 4:4 m.fl., och Strandnäsv., Landskrona Stad, DP1282K-P06_234, plankarta och planbeskrivning, 2012-11- 27.
Landskrona Stad (2016) Översiktsplan för Landskrona Stad 2030, 2016-02-29.
Länsstyrelsen (2017) Det skånska landsbygdsprogrammet – ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv.
Länsstyrelsen (1987) Förordnande om naturvårdsområde enligt 19 § naturvårdslagen för delar av Övra och Nedra Glumslöv i Landskrona kommun, 11.126-1-83, 1987-02-25.
Länsstyrelsen (1998) Riksintresse för kulturmiljövården Råå-åns dalgång (M:K10), 6208/1315, upprättat 1998, reviderad 2008-08-22.
Länsstyrelsen (2007) Område av riksintresse för naturmiljö Hildesborg – Ålabodarna (N47), Registerblad, beslutad 2000, uppdaterad 2007.
Länsstyrelsen (2014) Område av riksintresse för Friluftsliv enligt miljöbalken 3.6 (FM08 Ven).
Länsstyrelsen, Skånska åtgärder för miljömålen 2016-2020, särtryck med åtgärder för statliga myndigheter.
7 kap 11 § i miljöbalken samt 3 kap. 4§: samt 2 kap 1 kap Skånelinjen Per Albin-linjen
Sydkustleden
30
Nilsson, S. (2017), Naturvärdesinventering längs den planerade gc-vägen mellan Glumslöv och Ålabodarna, Calluna AB.
Regeringen (2012) Preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet, regeringsbeslut, 2012-04-26.
Region Skåne & Trafikverket (2014) Cykelvägsplan för Skåne 2014–2025, Kerstin Åklundh, projektledare, Malmö.
Trafikverket (2014) Förenklad övergripande åtgärdsvalsstudie för cykelvägnätet i Skåne, 2014-08-29.
Trafikverket (2017) PM Trafikprognos – Väg 1357 Hemmestorp – Veberöd, gång- och cykelväg, Samrådsunderlag, 154808, Jenny Ekman, Kreera Samhällsbyggnad AB, Trafikverket.
9.2. Webunderlag
Riksantikvarieämbetet (uttag 20170626) Länsstyrelsernas web-GIS (uttag 20170626) Naturvårdsverket (uttag 20170516)
Vägtrafikflödeskartan, Trafikverket (uttag 20170601)
Fastighetskartan, Lantmäteriet (uttag 20170608 & 20170703) Ortofoto, Lantmäteriet (uttag 20170612)
Generalstabskartan, 1860
Häradsekonomiska kartan, 1859-1934
Trafikverket, Box 366, 201 23 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7, 211 18 Malmö.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
www.trafikverket.se
