• No results found

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL VÄGPLAN

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Lomma kommun, Skåne Län

Vägplan 2016-04-15

Projektnummer: 145981

(2)

Trafikverket

Postadress:

Trafikverket, Box 366, 201 23 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7.

E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning, Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Författare: Ramböll Sverige AB, Anna Nivfors och Maria Danling, uppdragsledare André Brenner Dokumentdatum: 2016-04-15

Ärendenummer: TRV 2015/16719

Kontaktperson: Malin Roberts

(3)

Innehåll

SAMMANFATTNING 5

1. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6

1.1. Bakgrund 7

1.2. Projektets mål 7

1.3. Trafik och trafikanter 8

1.4. Planläggningsprocessen 10

2. AVGRÄNSNINGAR 11

2.1. Geografisk avgränsning 11

2.2. Innehållsmässig avgränsning 12

2.3. Nollalternativ och jämförelseår 12

3. STUDERADE ALTERNATIV 13

3.1. Trafikanalys 2011 13

3.2. Förstudie 2012 13

3.3. Åtgärdsvalsstudie 2014 13

3.4. Studerade alternativ inom ramen för vägplanen 14

3.5. Utbyggnadsalternativet 15

4. MILJÖKONSEKVENSER AV UTBYGGNADSALTERNATIVET 16

4.1. Markanvändning 16

4.2. Mark- och grundläggningsförhållanden 18

4.3. Yt- och grundvatten 18

4.4. Skyddade områden 20

4.5. Landskapsbild 22

4.6. Kulturmiljö 24

4.7. Naturmiljö och rekreation 25

(4)

4.8. Buller 25

5. NOLLALTERNATIV 29

6. MÅL- OCH LAGUPPFYLLELSE 29

6.1. Projektmål 29

6.2. Riksintresseavvägning 30

6.3. Miljökvalitetsnormer 30

6.4. Miljökvalitetsmål 31

6.5. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 31

7. SAMLAD BEDÖMNING 32

8. KÄLLOR 33

(5)

Sammanfattning

Andelen arbetspendlande i Lomma kommun är högt tack vare läget i regionen.

Trafikverket planerar att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken genom att addera två nya av- och påfartsramper från väg E6 till väg 896 (Vinstorpsvägen) som går in mot Lomma tätort. Även en utredning av korsningspunkten mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen (som löper parallellt med och väster om E6) ingår i projektet, där målet är att skapa hög säkerhet och god framkomlighet i korsningen. För att möjliggöra att räddningstjänsten kan använda Vinstorpsvägen för större utryckningsfordon under väg E6 kommer sänkning av Vinstorpsvägen att ske med ca 20 cm.

Området för de planerade åtgärderna utgörs av ett öppet och flackt landskap som domineras av åkermark. Väster om E6 ligger Lomma tätort. Ett gestaltningsprogram har tagits fram för vägplanen. I detta konstateras att anläggningen kan komma att synas på långt håll i det flacka landskapet och det bör strävas efter att få trafikytorna att

harmoniera med omkringliggande landskap, bland annat genom att skapa mjuka övergångar mellan ramper och omkringliggande marker. Samtidigt är det viktigt att markintrånget minimeras och sikt, framkomlighet och trafiksäkerhet säkerställs, något som varit styrande i utformningen av ramperna och korsningen mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen. Jordbruksmarken i området kring Lomma tillhör den bördigaste i landet och det är av stor vikt att den bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Det alternativ som föreslagits för utformning av ramper och korsning är det som tar minsta möjliga mark i anspråk. Åtgärderna utförs i kanterna av fastigheterna.

Bullerberäkningar har utförts för de föreslagna åtgärderna och det konstateras att föreslagen utbyggnad med bussramper har försumbar påverkan på trafikbullernivåer i området eftersom trafikförändringarna som vägplanens åtgärder innebär är mycket små i förhållande till de stora trafikflödena på väg E6 och Malmövägen. Detsamma gäller bullerförändringarna efter en ombyggnad av korsning Malmövägen/Vinstorpsvägen.

Projektet är klassat som väsentlig ombyggnad, och 21 fastigheter har beräknats vara berörda av buller över riktvärden för väsentlig ombyggnad från vägar inom planområdet (55 dB(A) utomhus vid fasad). För dessa fastigheter har utredning om

bullerskyddsåtgärder gjorts. En befintlig bullervall kommer i konflikt med den nya avfartsrampen och olika bullerskyddsåtgärder har undersökts för att ersätta vallen. Även för övriga fastigheter inom planområdet som har riktvärden över 55 dB(A) har

bullerdämpande åtgärder som vall och plank studerats, liksom fastighetsnära åtgärder.

Vägplanens åtgärder berör område av riksintresse för kommunikationer (E6) samt riksintresse för kustzonen/högexploaterad kust. Riksintresset för kommunikationer bedöms inte påverkas negativt av åtgärderna eftersom syftet är att säkerställa

framkomligheten på vägen, vilken inte försämras med ramperna som endast är till för

kollektivtrafiken. Avseende riksintresse för kustzonen/högexploaterad kust bedöms

förutsättningarna som skapas för utökad kollektivtrafik gynna det lokala näringslivet,

vilket riksintresset enligt miljöbalken inte ska utgöra hinder för.

(6)

6

1. Beskrivning av projektet

Trafikverket planerar för förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken mellan Lomma/Bjärred och Malmö genom att addera två nya av- och påfartsramper för kollektivtrafiken från väg E6 till väg 896 (Vinstorpsvägen). Korsningspunkten mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen skall också utredas för att skapa hög säkerhet och god framkomlighet för kollektivtrafiken. För att säkerställa fri höjd för större

utryckningsfordon (framförallt brandkår) kommer Vinstorpsvägen att sänkas med ca 20 cm vid befintlig bro under E6.

Syftet med vägplanens åtgärder är att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken genom att skapa en mer gen och komfortabel resväg för regionbussar till och från Malmö samt att skapa förutsättningar för en sammanslagning av, och ökad turtäthet för, busslinjerna 132 och 134. Nyttan med projektet beskrivs i projektets vägplanbeskrivning.

Väg E6 och Vinstorpsvägen är belägna strax öster om Lomma tätort i västra Skåne. Väg E6 löper från Malmö längs med Lomma och sedan i nordvästlig riktning.

Vinstorpsvägen löper österifrån in mot Lomma tätort. Malmövägen löper parallellt med och väster om väg E6, figur 1. Väg 896 benämns i fortsättningen Vinstorpsvägen, längre österut byter denna väg namn till Lommavägen men för tydlighetens skull används bara namnet Vinstorpsvägen i detta dokument.

Figur 1. Översiktskarta över det aktuella området.

(7)

7

1.1. Bakgrund

Lommas läge i regionen, med bland annat närhet till arbetsplatser i Lund och Malmö, ställer krav på bra kollektivtrafikförsörjning eftersom en stor del av invånarna

arbetspendlar till andra kommuner. Kollektivtrafikstråket Malmö – Bjärred är ett viktigt stråk för boende i Lomma och Bjärred som arbetspendlar till Malmö. Idag kan inte kollektivtrafiken konkurrera med biltrafiken eftersom restiden på grund av bland annat väntetid i befintliga plankorsningar är förhållandevis lång. Dessutom saknas ett genare stråk för kollektivtrafiken, något som kan uppnås med en ny på- och avfart i höjd med Vinstorpsvägen. Lomma kommun har tillsammans med Skånetrafiken ingått ett avtal för att skapa och främja ett attraktivt kollektivtrafikstråk mellan Bjärred och Malmö.

Möjlighet att ta tåget från och till Lomma finns inte idag, men det finns planer på att öppna Lommabanan för persontrafik år 2020, och då kommer tåg- och busstrafik att komplettera varandra.

Lomma tätort och centrum bedöms vara den allra största målpunkten för trafiken inom det studerade området. Malmövägen fungerar som en ringled som kopplar samman tätortens södra delar med anslutningen till väg E6 och väg 103 mot Lund. Huvudsakliga målpunkter i regionen är Lund och Malmö. Österut är även Hjärup och Åkarp större målpunkter.

En trafikanalys, ”Trafikanalys, Lomma – Burlöv – Staffanstorp”, gjordes 2011-04-20 och förstudie enligt den äldre planprocessen, ”Väg E6, bussramper vi Lomma”, daterad 2012-09-14, redovisar olika alternativ för av- och påfarterna. Dessa två dokument ligger till grund för Åtgärdsvalsstudien ”Kollektivtrafikstråk Malmö – Lomma – Bjärred”, som togs fram i april 2014, se vidare under avsnitt 3.

1.2. Projektets mål 1.2.1. Nationella mål

Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål enligt prop.

2008/09:93. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för

medborgarna och näringslivet i hela landet. Inom ramen för det övergripande målet finns två jämbördiga mål:

Funktionsmål - Tillgänglighet

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov.

Hänsynsmål - Säkerhet, miljö och hälsa

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska

dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad

hälsa.

(8)

8

1.2.2. Lokala mål

I Lomma kommuns övergripande mål och riktlinjer 2011-2014 anges att Lomma kommun ska verka för att infrastrukturen optimeras och kollektivtrafiken utvecklas, framförallt till Lund och Malmö.

1.2.3. Projektmål Projektet har som mål att:

 öka kollektivtrafikens attraktivitet

 minska personbilåkningen i kommunen

 förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken och räddningstjänsten

 öka säkerheten i korsningspunkterna

 minimera intrånget i omgivande mark

1.3. Trafik och trafikanter

Malmövägen (väg 892) och Vinstorpsvägen (väg 896) tillhör delar av Lommas

huvudvägnät. Malmövägen är en viktig ”ringled” längs med tätorternas östra kant och en viktig förbindelse söderut mot Malmö. Vinstorpsvägen är en av kommunens

”genomfartsleder” som leder österifrån in mot Lomma centrum, hamnen och

bebyggelsen med omkringliggande vägnät. Vinstorpsvägen är också en viktig regional förbindelse mellan Lomma och Hjärup. Idag råder stopplikt på Vinstorpsvägen vid korsningen med Malmövägen.

Motorvägen E6 är klassad som riksintresse för kommunikationer (se vidare avsnitt 4.4) och sträcker sig längs Lomma tätorts östra kant. Väg E6 har skyltad hastighet 110 km/h.

Enligt statistik från 2014 trafikeras väg E6 dagligen av ca 48 500 fordon/dygn varav ca 15 % är tung trafik. Huvuddelen av trafiken är transittrafik som passerar genom kommunen. Längs med Vinstorpsvägen var trafikflödet år 2013, 3970 fordon/dygn varav andelen tung trafik var 3 %. Skyltad hastighet längs med vägen är 40 km/h väster om korsningen med Malmövägen och 70 km/h öster om Malmövägen. Malmövägen trafikerades år 2008 av ca 3500 fordon/dygn söder om Vinstorpsvägen och ca 4100 fordon/dygn norr om Vinstorpsvägen. Vid korsningen Malmövägen/Vinstorpsvägen är skyltad hastighet 40 km/h men strax norr och söder om korsningen skyltas hastigheten om till 60 km/h.

Väg E6 och Malmövägen är statliga vägar. Vinstorpsvägen är öster om Malmövägen statlig och väster om Malmövägen kommunal väg. Parallellt med Vinstorpsvägen, på den norra sidan om vägen, går en separerad gång- och cykelväg.

Den planskilda korsningen mellan väg E6 och Vinstorpsvägen består av en bro, bro 12-

462-1 som idag har en hinderfri höjd på 3,6 (skyltad 3,4). Bron ägs och förvaltas av

Trafikverket.

(9)

9

1.3.1. Kollektivtrafik

I Lomma kommun är andelen arbetspendlade hög tack vare läget i regionen. Idag arbetspendlar ca 7500 till framförallt Lund och Malmö. Ungefär 2700 arbetspendlar in till kommunen.

Sträckan mellan Lomma och Malmö trafikeras idag av linje 132 och linje 133 och sträckan Malmö – Bjärred – Löddeköpinge av linje 134. Även linje 132 fortsätter till Bjärred och Löddeköpinge. Linjekarta visas i figur 2.

Figur 2. Befintligt linjenät december 2015 (med ny bro vid Spillepengen), karta från Skånetrafiken.

Enligt den prognos som Skånetrafiken gjort beräknas kollektivtrafiken i Skåne få ett ökat antal resenärer med en årlig ökning på ca 5 % fram till 2020 och därefter en ökning på 4

%. För att möta den ökade efterfrågan planerar Skånetrafiken för starka

kollektivtrafikstråk, attraktiva och snabba linjer med hög turtäthet, nya miljövänliga bussar och effektiva biljettsystem.

1.3.2. Gång- och cykeltrafik

Ett separerat cykelstråk löper på norra sidan om Vinstorpsvägen mellan Lomma tätort

och Hjärup, i öst-västlig riktning. Gång- och cykelvägen är avgränsad i förhållande till

(10)

10

körbanan med tätt sittande pollare med gummiyta. Vid korsningen med Malmövägen är övergången kombinerad med farthinder. Gång- och cykelbanan fortsätter längs med Vinstorpsvägen väster om Malmövägen. Gång- och cykelvägen kommer vid sänkningen av Vinstorpsvägen att vara kvar i samma nivå som idag, och därmed bli något upphöjd i förhållande till vägbanan.

I nord-sydlig riktning finns ingen separerad cykelväg utan eventuell cykeltrafik färdas i blandtrafik. Flödet i denna riktning bedöms som lågt.

1.3.3. Trafiksäkerhet

Olycksstatistik från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) visar att korsningen mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen drabbats av 1-2 olyckor per år sedan 2005. Av dessa totalt 11 olyckor har det inträffat en dödsolycka och två svåra olyckor. I över 80 % av fallen beror olyckorna på kollision mellan korsande fordon.

1.4. Planläggningsprocessen

Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar (Väglagen, Miljöbalken m.fl.) och som slutligen leder fram till en vägplan.

Samråd är viktigt under hela planläggningsprocessen. I början av processen tas ett samrådsunderlag fram som beskriver projektet och hur det kan komma att påverka miljön. Med detta underlag som stöd hålls ett inledande samråd. Samråd har i detta projekt inledningsvis skett med enskilda som antas bli direkt berörda samt med kommunen, Länsstyrelsen, Skånetrafiken och berörda ledningsägare under mars-april 2015. Samrådsunderlaget och inkomna synpunkter från samrådet ligger sedan till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse.

Den fortsatta planläggningsprocessen, se Figur 3, är beroende av huruvida projektet bedöms medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Då ska även en

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Om projektet inte antas medföra

betydande miljöpåverkan tas istället en miljöbeskrivning fram och fortsatt samråd sker endast med samma parter som i det inledande samrådet.

I detta projekt har Länsstyrelsen 2015-05-29 fattat beslut att projektet inte kan uteslutas

medföra betydande miljöpåverkan. Samråd har därför även skett med övriga statliga

myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda. Detta samråd har skett

genom länsstyrelsens försorg. Samråd med allmänheten skedde i juni 2015.

(11)

11 Figur 3. Planläggningsprocessen.

Efter genomförda samråd tas, under den fas som i planläggningsprocessen kallas för samrådshandling, en MKB fram. Föreliggande dokument utgör projektets MKB.

Syftet med MKB:n är att bidra till en miljöanpassning av projektet under planeringen genom att i samråd med berörda både ge och inhämta kunskap om projektet och

projektområdet och ge möjlighet att påverka projektet. MKB:n ska också identifiera och beskriva projektets miljöpåverkan och redovisa ett underlag som kan användas för en samlad bedömning av konsekvenserna för människors hälsa och miljön.

Det dokument som tas fram, MKB:n, ska godkännas av länsstyrelsen innan det ställs ut till granskning tillsammans med den föreslagna vägplanen. I MKB:n ska ges förslag till åtgärder för att undvika eller minska negativa miljökonsekvenser. Dessa förslag är inte fastlagda förrän de har lyfts in i vägplanen och redovisas i denna. Efter

granskningsperioden fattar Planprövningsavdelningen i Borlänge beslut om fastställelse av vägplanen. När planen vunnit laga kraft kan arbetet med den nya vägen fortsätta för vidare projektering och byggnation.

2. Avgränsningar

2.1. Geografisk avgränsning

Utredningsområdet för vägplanen innefattar väg E6, ca 500 meter söder om korsningen

med Vinstorpsvägen och ca 100 meter norr om korsningen, se figur 4. Öster om väg E6

innefattas ett område fram till strax öster om Mariedalsvägen. Ytan för denna bit av

utredningsområdet är anpassat för att innefatta en befintlig bullervall. Bullervallen

kommer behöva ersättas med ny bullerskyddsåtgärd eftersom den nya bussrampen

kommer att gå igenom vallen. Väster om väg E6 löper utredningsområdet fram till ca

150 väster om korsningen Vinstorpsvägen/Malmövägen. Rampernas av- och påfart vid

väg E6 kommer att ansluta till Vinstorpsvägen på östra respektive västra sidan om

vägen.

(12)

12

Figur 4. Utredningsområdets ungefärliga avgränsning. För utredningsområde buller hänvisas till figur 13.

2.2. Innehållsmässig avgränsning

Genom att analysera de förutsättningar och intressen som finns i projektets närområde har det planerade arbetet bedömts kunna påverka nedanstående miljöaspekter så att det kan uppstå negativa eller positiva effekter/miljökonsekvenser.

 Markanvändning

 Mark- och grundläggningsförhållanden

 Yt- och grundvatten

 Skyddade områden

 Landskapsbild

 Kulturmiljö

 Naturmiljö och rekreation

 Buller

MKB:n behandlar även det planerade arbetets överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, riksintresseavvägning, miljökvalitetsnormer och

miljökvalitetsmål.

2.3. Nollalternativ och jämförelseår

Nollalternativet beskriver miljöns sannolika utveckling i området om de planerade utbyggnaderna inte genomförs. Nollalternativet är inte en beskrivning av de aktuella förhållanden eller ett antagande om oförändrat tillstånd, utan inkluderar de åtgärder och förändringar som kan förväntas även utan de planerade utbyggnaderna.

Syftet med nollalternativet är att vara ett referensalternativ för att bedöma projektets konsekvenser. För varje miljöaspekt som ingår i MKB:n ska det därför göras en bedömning av de konsekvenser som kan uppstå vid nollalternativet, dessa redovisas i kapitel 5.

Det år som nollalternativet ska jämföras med är samma som det jämförelseår/prognosår

som används för hela utredningen vilket är satt till 2038.

(13)

13

3. Studerade alternativ

3.1. Trafikanalys 2011

2011 togs en trafikanalys fram, ”Trafikanalys, Lomma – Burlöv – Staffanstorp”, daterad 2011-04-20. Trafikanalysen redovisar sex scenarios för lokalisering och utformning av ny trafikplats vid Lomma. I rapporten förespråkas ramper i anslutning till

Vinstorpsvägen. Övriga fem scenarior redovisar fullskaliga trafikplatser som skulle ta större mark i anspråk och dessa utreds därför inte vidare.

3.2. Förstudie 2012

En förstudie enligt den äldre planprocessen, ”Väg E6, bussramper vi Lomma”, daterad 2012-09-14, redovisar olika alternativ för av- och påfarterna vid Vinstorpsvägen. I förstudien presenteras tre olika alternativ för lokalisering och utformning av nya på- och avkörningsramper för kollektivtrafik till väg E6. Av de studerade alternativen

förespråkas alternativ 1A, se figur 5. Med detta alternativ får kollektivtrafiken kortast möjliga körväg, vilket innebär minimal fördröjning och därmed störst tidsvinst. I förstudien har även korsningspunkten Malmövägen-Vinstorpsvägen studerats och här förespråkas en ny cirkulationsplats för att skapa en trafiksäker och gen korsning för kollektivtrafiken in mot och ut från Lomma centrum. Förstudien samråddes aldrig, men utgjorde underlag för den åtgärdsvalsstudie som togs fram efter att beslut fattats om att arbeta vidare inom den nya planläggningsprocessen, se vidare nedan.

Figur 5. Principskiss över utredningsalternativ 1A, 2A, 2B och 3 som utretts i förstudien. I förstudien utreddes även en påfart väster om E6 som är identisk för alla alternativ. Denna visas inte i figuren ovan.

Alternativ 1A förespråkas i förstudien och denna lokalisering utreds vidare i vägplanen, se figur 6.

3.3. Åtgärdsvalsstudie 2014

2014 genomfördes en åtgärdsvalsstudie ”Kollektivtrafikstråk Malmö – Lomma –

Bjärred”, som är en förenklad åtgärdsvalsstudie vilken använder trafikanalysrapporten ”

Trafikanalys, Lomma – Burlöv – Staffanstorp” och förstudien ” Väg E6, bussramper vi

Lomma” som beslutsunderlag. Åtgärdsvalsstudien redovisar att följande åtgärder ska

genomföras/utredas vidare:

(14)

14

- Två bussramper (påfart Malmö och avfart Malmö) från E6 till Vinstorpsvägen inkl. åtgärder som gör det omöjligt för andra bilar att använda ramperna.

- Förbättra korsningen mellan Malmövägen och Vinstorpsvägen så att

kollektivtrafiken lätt kan komma fram och samtidigt öka trafiksäkerheten för övriga trafikanter.

3.4. Studerade alternativ inom ramen för vägplanen

Gällande utformningen av vägplanen har två alternativa lösningar för den östra bussrampens korsning med Vinstorpsvägen studerats vidare efter genomförda

utredningar enligt ovan. Två alternativa lösningar har utretts ur trafiksäkerhetssynpunkt med hänsyn till god sikt från både bussramp och Vinstorpsvägen (i östlig riktning). I alternativ 1A (det alternativ som förordas i förstudien) utreds en vanlig tre-vägkorsning med vänstersväng för busstrafiken, se figur 6. Förslagsvis får busstrafiken företräde i korsningen med Vinstorpsvägen genom trafiksignalreglering där busstrafiken är prioriterad. För att förhindra att personbilstrafik använder ramperna planeras tydlig skyltning och vägmålning samt avvikande asfaltsbeläggning på ramperna. Om man efter öppnandet av bussramperna får en betydande andel som olovligen använder sig av bussramperna har ett antal olika alternativa åtgärder tagits fram, som t.ex. dynamiska farthinder och portaler, som man kan komplettera med vid senare tillfälle.

Läget för rampens anslutning till Vinstorpsvägen har utretts för att minimera

markintrånget samtidigt som sikt, framkomlighet och trafiksäkerhet inte får äventyras, därav de två olika alternativen som man kan se i vänstra delen av figur 6, alternativ 1A . I alternativ 1B utreddes en korsning med en droppkonstruktion. Alternativ 1A

förespråkas i denna vägplan eftersom det tar mindre mark i anspråk och ger bättre körkomfort.

Figur 6. Alternativ 1 A (till vänster) och Alternativ 1B (till höger).

Korsningspunkten Malmövägen/Vinstorpsvägen har utretts utifrån trafiksäkerhets-

synpunkt, kapacitet och god framkomlighet för kollektivtrafiken. I arbetet med

(15)

15

vägplanen har utretts vilken korsningslösning som bäst förbättrar framkomligheten för kollektivtrafiken och samtidigt ökar trafiksäkerheten för övriga trafikanter. Trafikverket har beslutat att gå vidare med en cirkulationsplats som redovisas i figur 7. Övriga alternativ som har utretts är en korsning med väjningsplikt för Malmövägen, cirkulationsplats med genomgående körfält för bussar i linjetrafik samt en trafiksignalreglerad korsning, men dessa bedöms ge sämre trafiksäkerhet och framkomlighet varför de förkastats.

3.5. Utbyggnadsalternativet

Den utformning som föreslås för ramperna och korsningspunkten mellan Malmövägen och Vinstorpsvägen och som konsekvensbeskrivs i denna MKB redovisas i fFigur 7 nedan.

Figur 7. Föreslagen utformning av ramper och korsningen Malmövägen/Vinstorpsvägen.

(16)

16

4. Miljökonsekvenser av utbyggnadsalternativet

4.1. Markanvändning 4.1.1. Förutsättningar

Ytorna öster och väster om väg E6 består av jordbruksmark med spridd bebyggelse.

Öster om vägen ligger en gård längs med en mindre gata, Bomhögsvägen. Längs med väg E6 finns en bullervall, ca 200 meter lång, som skyddar gården från buller från motorvägen. Norr om Vinstorpsvägen finns en större bostadsfastighet på östra sidan om väg E6. På västra sidan om Malmövägen består områdena av småskalig villabebyggelse.

Mellan vägen och bostadsbebyggelsen finns ett grönstråk som ramar in bostadsområdet.

En stor del av marken i Lomma kommun tillhör de bästa i Europa ur bördighetssynpunkt och är därför klassad som ett nationellt intresse. Inom utredningsområdet tillhör jordbruksmarken den allra högsta klassen för produktionsförmåga på jordbruksmark.

En luftledning går i nordsydlig riktning längs med väg E6 och ansluter till

transformatorstationen väster om väg E6, norr om Vinstorpsvägen, se Figur 8. Befintlig transformatorstation ägs och förvaltas av Kraftringen och kraftledningen ägs av E.ON Elnät.

Figur 8. Vinstorpsvägen i östlig riktning. Till vänster syns transformatorstationen och i nord-sydlig riktning löper kraftledningen längs med väg E6.

I Lomma kommuns översiktsplan har marken mellan väg E6 och Malmövägen, på västra sidan om väg E6 norr om Vinstorpsvägen, avsatts för framtida verksamhetsändamål.

Marken öster om väg E6 är fortsatt avsatt för befintlig markanvändning, det vill säga jordbruksmark.

Bostadsområdet väster om Malmövägen, norr om Vinstorpsvägen, tillhör detaljplan ”Del av Lomma 11:13 Stundentvången” (laga kraft 2002-11-27). Ytan närmst

korsningspunkten Vinstorpsvägen/Malmövägen är planlagd som allmän platsmark,

(17)

17

”skydd”, med parkmark och gång- och cykelväg längs med Vinstorpsvägen. Ytan innehåller också vall med krön med funktionen bullerskydd.

Bostadsområdet väster om Malmövägen, söder om Vinstorpsvägen, tillhör detaljplan

”Stadsägorna 902-907 m.fl.” (laga kraft maj 1968). Ytan närmst korsningspunkten Vinstorpsvägen/Malmövägen är planlagt som allmän plats med park och plantering.

4.1.2. Effekter och konsekvenser

Enligt miljöbalken 3 kap 4§ är jordbruksmarken ett nationellt intresse som bara får exploateras restriktivt, det vill säga marken ska användas till ett väsentligt

samhällsintresse. För att i så hög grad som möjligt värna om den bördiga

jordbruksmarken har det vid alternativutredningen varit viktig att titta på ett alternativ som gör minst markintrång. Det alternativ, 1A, som valts är det som gör minst

markintrång.

Befintlig jordbruksmark tas i anspråk då vägområdet (mark och vägrätt) breddas.

Intrånget minimeras så långt som möjligt samtidigt som trafiksäkerheten ska beaktas, och det föreslagna utformningsalternativet 1a för ramperna är det som tar minst mark i anspråk. Det kommer att bli två ”trekanter” av jordbruksmark mellan väg E6, ramperna och Vinstorpsvägen som inte blir brukbara efter exploateringen. För rampen på östra sidan vid väg E6 görs ett markintrång i jordbruksmarken på ca 6600 m

2

. På västra sidan görs ett markintrång på totalt ca 8700 m

2

för rampen och ytan sydöst om korsningen Malmövägen/Vinstorpsvägen. På fastigheten nordost om korsningen

Malmövägen/Vinstorpsvägen görs ett intrång på ca 600 m

2

.

Utöver ovanstående intrång i fastigheterna från ramper och cirkulationsplats kommer även bullerskyddsåtgärder att ta mark i anspråk. Omfattningen av markintrånget från dessa är beroende av vilka bullerskyddsåtgärder som slutligen väljs, i kapitel 4.8 redovisas studerade bullerskyddsåtgärder.

Eftersom åtgärderna sker i anslutning till fastigheternas ytterkanter bedöms de inte försvåra brukningen av markerna i någon större utsträckning. Störst påverkan bedöms det bli på jordbruksmarken öster om väg E6, där det brukbara området mellan väg E6 och bostadshuset/Bomhögsvägen idag är på ca 34 200 m

2

och där det efter anläggande av rampen kvarstår sammanhängande jordbruksmark på ca 27 600 m

2

. Till detta kommer även den markyta som kommer att upptas av ny bullerskyddsåtgärd. Det brukbara området blir som smalast ca 30 m. Med tillgänglig information om den aktuella marken kan ingen slutsats dras om ytan kan brukas rationellt eller ej efter genomförande av vägplanens åtgärder.

Den aktuella vägplanen kommer att påverka gällande detaljplan ”Stadsägorna 902-907 m.fl” med ca 80 m (allmän plats) för cirkulationsplatsens sydvästra del. Detta för att undvika att cirkulationsplatsen blir kraftigt förskjuten. En kraftigt förskjuten

cirkulationsplats leder till negativa effekter på kapacitet och trafiksäkerhet. Påverkan på detaljplan bedöms som en mindre avvikelse och motverkar inte detaljplanens syfte (enligt Väglagen §14).

Kraftledningen och transformatstationen kommer att beaktas i den fortsatta

planeringsprocessen. Skyddsavstånd ska följas i både plan och höjd.

(18)

18

4.2. Mark- och grundläggningsförhållanden 4.2.1. Förutsättningar

I april 2015 utfördes geo- och miljötekniska undersökningar och i september 2015 utfördes kompletterande geotekniska undersökningar i området. Syftet med

undersökningarna var att bestämma vilka jordarter som förekommer i området samt dess egenskaper, undersöka om de massor som ska schaktas upp innehåller föroreningar och måste omhändertas samt om några föroreningar finns i dikesmassorna.

Generellt består marken av ett skikt med mulljord följt av lermorän med skikt av sand (0,1 - 0,7 m mäktiga) och silt. Lägena för västra och östra rampen är ganska lika med ett mullskikt som underlagras av lermorän med ett sandskikt. Vid den tänkta

cirkulationsplatsen Malmövägen/Vinstorpsvägen är det varierande sand eller lermorän under mullskiktet. På dessa sträckor förväntas inga problem med stabilitet eller

sättningar. Vid broläget är sandlagret betydligt mäktigare (1,1 - 1,3 m) och underlagras av lermorän. Brons grundläggning bedöms vara utförd på lermorän och det förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar, men brons stabilitet skall undersökas när vägen skall sänkas.

Två av sju jordprover från den miljötekniska undersökningen har halter precis över riktvärdet för KM (känslig markanvändning) medan resterande jordprover samtliga har halter under KM. Det är halter av arsenik, kadmium och kobolt respektive kadmium precis över KM. Dessa två provpunkter är de som ligger närmast motorvägen. De flesta punkterna är under KM och därmed bedöms att ingen särskild hänsyn behöver tas vid schaktarbetet av jorden förutom vid schakt av jorden närmast motorvägen. Dessa massor närmast motorvägen kan användas inom detta projekt så länge de används närmast motorvägen. Om massorna inte ska användas inom projektet måste de tas om hand av en mottagningsanläggning för förorenad jord eller användas externt med användarrestriktionen att massorna har halter över KM.

Vägdikesmassproven var under riktvärdet för KM i 6 av de 9 proven. I de tre övriga proven är halten mellan KM och MKM (mindre känslig markanvändning), halten är under miljökriterierna för vägdikesmassor. Därmed kan de enligt dessa miljökriterier återanvändas för vägändamål men ska de inte återanvändas måste de tas om hand av en mottagningsanläggning för förorenad jord eller användas externt med

användarrestriktionen att massorna har halter över KM och under MKM.

4.2.2. Effekter och konsekvenser

För att sänka körbanan på Vinstorpsvägen under väg E6 med 20 cm behöver schaktning under broläget ske till ca 1 meters djup för att möjliggöra ny uppbyggnad av

vägöverbyggnad. Konsekvenserna på mark- och grundläggningsförhållanden bedöms dock bli mycket små då inga problem med stabilitet eller sättningar bedöms uppstå samt att det är låga halter av föroreningar som har detekterats i ett fåtal punkter.

4.3. Yt- och grundvatten 4.3.1. Förutsättningar

Vid de geo- och miljötekniska undersökningarna i april och september 2015

installerades fyra respektive två grundvattenrör som grundvattennivån mätts i.

(19)

19

Grundvattenytan har vid tre mättillfällen registrerats ca 1,7 – 3,3 m under markytan, i läget för ramperna och vid korsningen Vinstorpsvägen - Malmövägen. I läget för bron har vid ett mättillfälle grundvattennivån registrerats till 0,7 m under markytan väster om bron och 2,2 m under markytan öster om bron.

Vinstorpsvägens korsning med E6an

Vinstorpsvägen går under E6 och befintliga dagvattenledningar under vägen har en vattengång ca 1,2 m under markytan. Befintliga förhållanden för dagens dränering av Vinstorpsvägen är ej helt kända. Det finns nedstigningsbrunnar på öster respektive väster sida om väg E6. För att skapa fri väg för utryckningsfordon kommer vägbanan för Vinstorpsvägen behöva sänkas 0,2 m. Vid borrningen under bron påträffades mellan 1,1 - 1,3 m sand under asfalten, sanden var kraftigt vattenförande och underliggande morän bedömdes vara torr. Då de båda grundvattenrören vid broläget är installerade i moränen under sandlagret beror den uppmätta stora skillnaden mellan

grundvattennivåerna i det västra och östra röret troligen på att det östra röret visar nivån i moränen, vilken är djup, medan det västra röret inte har blivit helt tätt och istället visar grundvattenytan i sanden, där nivån var mycket ytligare.

Vinstorpsvägens korsning med Malmövägen

Vid Vinstorpsvägens korsning med Malmövägen planeras korsningen byggas om till en cirkulationsplats. Ett grundvattenrör är installerat sydöst om korsningen. Här har grundvattenytan uppmätts till 2,4- 3,0 m under markytan. Nordost om korsningen påträffades vattnet vid borrning 1,5 m under markytan.

Dikningsföretag

Ett dikningsföretag (Lomma-Hjerup, år 1947, 12-LN-869), korsar väg E6 i den södra delen av de planerade ramperna. Någon typ av nedstigningsbrunnar finns, en på vardera sidan väg E6. Den östra av dessa kommer att ligga i vägslänten och har en uppmätt vattengång 1,7 m under markytan medan den västra kommer att hamna på rampen för motorvägspåfarten och kommer att behöva flyttas. Dikningsföretaget saknar aktiv företrädare och är illa underhållet.

Det finns även ett dikningsföretag (Vinstorp-Lomma 12-LN-768) som korsar väg E6 norr om Vinstorpsvägen. Dikningsföretaget fastställdes 1943 och sedan företagets tillkomst har väg E6 och Malmövägen anlagts och korsar över huvudavloppet. Företaget omprövades 2001 och delen nedströms Malmövägen ingår ej längre i dikningsföretaget och uppströmsdelen är anpassad till dagens förhållanden. Därmed berörs inte

dikningsföretaget av detta projekt.

4.3.2. Effekter och konsekvenser Vinstorpsvägens korsning med E6an

Då det i läget för bron finns ett tjockare lager sand som är mycket vattenförande kommer man behöva hantera detta vatten i byggskedet. När magasinet är tömt så bedöms risken för större vattenmängder avta då det bara är under bron som ett så tjockt lager sand påträffats och att risken för större vattenmängder från moränen bedöms som små.

Om man vid sänkning av vägbanan under bron lägger in terrassdränering kommer man

riskera att kontinuerligt dränera bort grundvatten vid perioder med högt

(20)

20

grundvattenstånd. Detta kan orsaka en lokal sänkning av grundvattenytan under dessa perioder men bedöms inte medföra några negativa konsekvenser i omkringliggande områden.

Vinstorpsvägens korsning med Malmövägen

Då avståndet till grundvattenytan är stort och planerad korsning förväntas byggas i nivå med dagens markyta så förväntas inte schakt krävas mer än någon meter för att

grundlägga cirkulationsplatsen. Detta förväntas således inte medföra några negativa konsekvenser för rådande grundvattenförhållanden.

Dikningsföretag

Dikningsföretaget bedöms inte bli påverkat av detta projekt mer än att brunnen väster om väg E6 behöver flyttas, men detta bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för dikningsföretagets funktion och syfte.

4.4. Skyddade områden 4.4.1. Förutsättningar

Riksintresse kustzon/högexploaterad kust

Lomma kommun berörs i delen väster om väg E6 av ett större kustområde med geografiska bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap 1 § och 4 §. Delar av

utredningsområdet för vägplanen ingår i detta riksintresse för kustzonen i dess yttersta östra del, se Figur 9.

Figur 9. Riksintresse Högexploaterad kust 4:4, korsningen väg E6 – Vinstorpsvägen visas med pil i figuren.

Enligt miljöbalken 4 kap 4 § får inom kustområdet fritidsbebyggelse komma till stånd

endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Enligt miljöbalkens 4 kap 1 §

är området som omfattas av riksintresse för kustzonen med hänsyn till de natur- och

kulturvärden som finns i området i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och

(21)

21

andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ i 4 kapitlet och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna enligt ovan utgör enligt miljöbalken dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet (4 kap 1§ 2).

I rapporten ”Skånes kustområden, ett nationallandskap, 2001:35” som utarbetats av länsstyrelsen och Region Skåne beskrivs Skånes kustområden bland annat utifrån dess natur-, kultur- och rekreationsvärden. Utgångspunkten är kustområdet som är av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. I rapporten beskrivs kuststräckan mellan Landskrona och Malmö. För kusten utanför Lomma finns det två utpekade områden, Haboljug (område 6 i Figur 10) och Lomma Södra – Arlövs ängar – Alnarp (område 7 i Figur 10).

Området Haboljug har enligt rapporten betydelse för bl.a. fågelliv och groddjur på grund av det kärrområde och de två dammar som ligger här. Tallskogen innanför kustvägen är ett viktigt strövområde. Arlövs ängar är enligt rapporten strandängar med mycket rik fågelfauna som norrut övergår i torrare ängs- och betesmarker som tidigare varit uppodlade. Även Alnarp ingår i område 7 och här finns det ett rikt växt- och djurliv knutet till parkanläggningen för Lantbruksuniversitetet.

Figur 10. Områden med kärnvärden inom riksintresse kustzonen enligt rapporten

”Skånes kustområden, ett nationallandskap, 2001:35”.

Riksintresse kommunikationer

Väg E6 är utpekat som riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap. 8 §.

Enligt miljöbalken 3 kap. 8 § ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för

(22)

22

anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution,

kommunikation, vattenförsörjning eller möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.

Riksintresset för kommunikationer avser därmed att säkerställa funktionen hos transportsystemet. Tillkommande bebyggelse får inte negativt påverka varken nuvarande eller framtida nyttjande av transportsystemet.

Väg E6 ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Vägen sträcker sig genom Skåne längs västkusten och vidare upp till norska gränsen. Delsträckan genom Skåne är en del av det utpekade kollektivtrafiknätet. Den är även utpekad som särskild

betydelsefull för dagens godstransporter. Väg E6 ingår i det rekommenderade nätet för transport av farligt gods. Vägen utgör anslutning till Trelleborgs hamn och

kombiterminal som är utpekade som riksintressen.

4.4.2. Effekter och konsekvenser

Detta projekt kommer att göra ett litet ingrepp i miljön i direkt anslutning till väg E6, i ytterområdet för riksintresse kustzon när ramperna och cirkulationsplatsen byggs.

Projektet kommer att gynna utvecklingen av det lokala näringslivet i området eftersom ett bättre utbud av kollektivtrafiken förväntas öka resandet och fler kan enklare ta sig till och från sina arbetsplatser i Malmö. Detta kan i sin tur leda till att det blir mer attraktivt att bo i Lomma och Bjärred när pendlingsmöjligheterna förbättras.

Eftersom bussramperna endast är avsedda för kollektivtrafik bedöms de inte påverka trafiken (persontrafik, godstrafik och farligt gods) på väg E6 negativt då inga

köbildningar och stopp uppkommer på grund av bussramperna vilket kunde varit fallet om även persontrafik tillåtits på ramperna. Ramperna kan också användas som

omledningsväg vid olyckor vilket ytterligare säkerställer framkomligheten på väg E6.

4.5. Landskapsbild 4.5.1. Förutsättningar

Landskapet runt väg E6 är inom utredningsområdet dominerat av jordbruk och är öppet och flackt. Tung infrastruktur så som vägar och kraftledningar dominerar också

landskapet. Nivåskillnader utgörs av Vinstorpsvägen som skär igenom

jordbrukslandskapet, under bron längs med väg E6. Längs med Vinstorpsvägen ligger en fastighet norr om vägen, på östra sidan väg E6, där slänten mot fastigheten är

förhållandevis brant. På östra sidan om väg E6, söder om Vinstorpsvägen, löper en

längre bullervall som skyddar gården här mot buller från vägen. Bullervallen utgörs av

en gräsbeklädd jordvall. Bostadsbebyggelsen väster om Malmövägen är enhetlig och

denna är inramad från Malmövägen och det omgivande jordbrukslandskapet och väg E6

med en rand av gräs- och buskplanteringar som följer Malmövägen. Upptrampade

gångstråk mellan bostadsområdet och vegetationsranden visar på att insidan av det

smala grönstråket används av fotgängare, se figur 11. Norr om Vinstorpsvägen är

marken kuperad och vallad för att fungera skyddande.

(23)

23 Figur 11. Fotona visar grönområdet längs med Malmövägens västra kant och det informella gångstråket mellan tomt och vegetation. Foto: Ramböll

Under hösten 2015 har ett gestaltningsprogram tagits fram för vägplanen där projektets sammanhang (se kap 1.2.3) är utgångspunkten. I gestaltningsprogrammet konstateras att omgivningen utgörs av ett flackt öppet jordbrukslandskap med subtila terrängformer vilket medför att ingrepp i mark såsom skärning eller bank blir väldigt tydliga. Därtill präglas omgivningen av en spridd förekomst av träd, främst kring bostäder,

gårdsbebyggelse, samt i viss utsträckning kring vattendrag och vägar. Detta gör att gestaltningen av vegetation kring vägens sidoområde kan synas på långt avstånd.

Målet och ambitionen med gestaltningsprogrammet är att vägen med dess sidoområden harmonierar med det omgivande landskapet samt även utgör ett positivt visuellt inslag för både de som bor i närområdet samt trafikanter. Detta kan göras genom att

utformningen av slänterna kring ramperna gestaltas så att de ger en mjuk övergång mellan trafikytor och omkringliggande landskap vilket kan uppnås med avrundat släntkrön, blommande ängsvegetation samt plantering av buskar och träd där platsen medger det. Planteringar av träd och buskar bör ske som spridda solitärer för att skapa variation och ge ett naturlikt utseende. Då den största fria ytan mark är den som lämnas i befintlig nivå mellan ramper och väg E6 bör också plantering av träd och buskar främst ske där samt på bullervall om så medges.

Val och placering av teknisk utrustning som räcken, belysning och skyltstolpar bör så långt det är möjligt vara av samma typ som på kringliggande och anslutande vägar i syfte att låt den nya trafikanläggningen visuellt ingå i sitt sammanhang.

Utformningen av den nya bullervallen öster om E6 är starkt begränsad av behovet att minimera intrång i angränsande åkermark och påverkan på närliggande bebyggelse.

Vallens utformning är i stort styrd av tekniska aspekter som släntens maxlutning och det resultat som bullerutredningen visat.

Korsningspunkten mellan Malmövägen och Vinstorpsvägen utgör en infart till Lomma tätort vars betydelse kommer att accentueras när den byggs om till cirkulationsplats.

Dess utformning bör minimera intrång i befintligt grönområde längs med Malmövägens

västra kant men framför allt markera entrén till Lomma med en omsorgsfullt gestaltad

plantering eller utsmyckning.

(24)

24

4.5.2. Effekter och konsekvenser

Anläggande av ramper och ny cirkulationsplats innebär ingrepp i det flacka och öppna jordbrukslandskapet som präglar landskapsbilden. I en optimal situation ur

gestaltningssynpunkt skulle vägens integration i landskapet uppnås genom att ge sidoområdena mjuka rundade terrängformer, men frågor rörande markintrång och tekniska aspekter är i stor grad styrande. Följs de gestaltningsriktlinjer som föreslås samtidigt som markintrånget minimeras bedöms projektet kunna genomföras med en acceptabla konsekvenser för landskapsbilden.

4.6. Kulturmiljö

4.6.1. Förutsättningar

Inga områden av riksintresse för kulturmiljö ligger inom utredningsområdet.

I länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne och Lomma pekas det flacka odlingslandskapet mellan Lomma, Åkarp och Lund ut som regionalt intressant ur kulturmiljösynpunkt, området benämns Bomhög- Hjärup -Uppåkra och väg E6 och de aktuella åtgärderna tangerar kulturmiljöområdets västra kant. Det flacka

odlingslandskapet kännetecknar en landskapstyp från 1800-talet. Lomma kommuns ställningstagande som beskrivs i översiktsplanen är att det öppna landskapets karaktär i största möjliga mån ska bevaras.

I nära anslutning till utredningsområdet finns flera kända fornlämningar, bland annat två gravhögar vid Bomhög öster om väg E6, dock ej i det läge som de nya på- och fartsramperna planeras att byggas. Registrerade fornlämningar och regionalt

kulturmiljöprogram i närheten av utredningsområdet redovisas i figur 12. Det kan inte uteslutas att det inom utredningsområdet finns tidigare okända under mark dolda fornlämningar.

Figur 12. Registrerade fornlämningar och regionalt kulturmiljöprogram i närheten av utredningsområdet för vägplanen.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne län.

Korsningen väg E6

och Vinstorpsvägen

(25)

25

4.6.2. Effekter och konsekvenser

De föreslagna åtgärderna innebär ingrepp i det flacka och öppna jordbrukslandskapet som värdesätts ur kulturmiljösynpunkt. Väg E6 och övrig infrastruktur dominerar dock landskapet i denna del och utbyggnadsförslaget bedöms därmed inte ge några större konsekvenser på området i stort. De åtgärder som föreslås anpassas dessutom i möjligaste mån för att minimera intrånget i omgivande jordbrukslandskap. En

arkeologisk utredning ska genomföras, innan byggnation av åtgärderna i denna vägplan, för att klargöra om det finns sedan tidigare okända fornlämningar som kan komma att påverkas av utbyggnadsförslaget. Om sådana upptäcks kommer dessa att tas hänsyn till i det fortsatta arbetet.

4.7. Naturmiljö och rekreation 4.7.1. Förutsättningar

Längs med Vinstorpsvägen går ett viktigt gång- och cykelstråk som kopplar Lomma tätort med Hjärup.

I ett tillägg till Lomma kommuns Översiktsplan, ” Naturmiljöprogram med grönplan för Lomma tätort” beskrivs den bostadsnära naturen kring de två bostadsområdena norr och söder om Vinstorpsvägen. I beskrivningen av områdena omnämns bland annat att det är viktigt att avgränsningen mot tomterna behålls gröna. Vegetation längs med Malmövägen består av gräs och naturlika planteringar. Upptrampade gångstråk mellan bostadsområdet och vegetationsranden visar på att insidan av det smala grönstråket används av fotgängare, se figur 11.

Vid en översiktlig studie av flygfoton samt fältbesök har inga biotoper som är generellt skyddade enligt miljöbalken, så som stenmurar, diken etc. identifierats. Vinstorpsvägen kantas idag av diken på båda sidor av vägen, men vägdiken saknar biotopskydd.

4.7.2. Effekter och konsekvenser

Ett mindre intrång kommer att ske väster om Malmövägen, söder om Vinstorpsvägen på den befintliga gräsytan. Intrånget bedöms inte påverka vegetationen i stort och

grönstrukturen blir i det närmaste intakt längs Malmövägen. De planerade ingreppen bedöms inte heller ge några negativa konsekvenser för naturmiljön i stort eftersom området idag redan är dominerat av storskalig infrastruktur.

Cykelstråket längs Vinstorpsvägen förtydligas i och med att cykelbanan blir upphöjd i förhållande till vägbanan, vilket skapar en säkrare cykelmiljö.

4.8. Buller

4.8.1. Förutsättningar

Idag utgörs den största bullerkällan av trafik från väg E6. En större bullervall finns idag på den östra sidan om väg E6 i syfte att skydda gården som ligger vidare österut.

Bullervallen är ca 200 meter lång och ca 2,5 meter hög.

Under hösten och vintern 2015/2016 har en bullerutredning utförts för att utreda bullernivån vid dagens trafiksituation, ett nollalternativ år 2038 samt

utredningsalternativet (ramper och ombyggnad av korsningen Malmövägen-

Vinstorpsvägen) år 2038.

(26)

26

Vid tillämpning av riktvärden för buller från statliga vägar baseras bedömningen på tre olika planeringsfall; befintlig miljö, väsentlig ombyggnad av infrastruktur samt

nybyggnad av infrastruktur. Beroende på planeringsfall skiljer tillämpning av riktlinjer och åtgärdsnivåer åt.

Projektet är av Länsstyrelsen och Trafikverket bedömt som väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Då gäller riktvärdena fastslagits i trafikinfrastrukturpropositionen, se tabellen nedan.

Bostadsbebyggelse

Inomhus (ekvivalentnivå) 30 dB(A)

Inomhus (maximalnivå) 45 dB(A) (nattetid)

Utomhus (ekvivalent frifältsvärde) 55 dB(A)

Utomhus (maximal nivå) 70 dB(A) (i anslutning till uteplats)

Urvalet av fastigheter som berörs av buller har gjorts med solfjädersmodellen, vilket innebär att buller har beräknats från endast vägar inom planområdet för att bedöma var riktvärdet för väsentlig ombyggnad överskrids från vägar inom planområdet. De

fastigheter som vid fasad får över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå anses därmed vara berörda av buller och utreds sedan för bullerskyddsåtgärder, men då räknat med buller från samtliga statliga vägar i området, se figur 13 för berörda fastigheter. Att

fastigheterna är berörda av buller behöver alltså inte betyda att de får högre ljudnivåer till följd av planens genomförande. Vid tillämpning av riktvärdena i

trafikinfrastrukturpropositionen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivåerna inte kan reduceras till riktvärdesnivåerna bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.

Ett område med bostäder längs Malmövägen (Lomma 11:126-130 i figur 13), norr om

den nya cirkulationsplatsen, är nyligen uppförda och bullerfrågan har därmed redan

hanterats för dessa. I och med att denna plan inte innebär några förhöjda ljudnivåer för

dessa bostäder behandlas dessa inte ytterligare.

(27)

27 Figur 13. Fastigheter som berörs av buller över 55 dB(A).

4.8.2. Effekter och konsekvenser

Föreslagen utbyggnad med bussramper beräknas inte ge någon väsentlig förändring av ljudnivåer från vägtrafiken. Tillkommande buller från nya ramper är försumbart i förhållande till buller från motorvägen och övriga vägar. Detsamma gäller

bullerförändringarna efter en ombyggnad av korsning Malmövägen/Vinstorpsvägen.

Konsekvenserna för bullermiljön i området bedöms således som försumbara till följd av anläggandet av nya ramper.

Eftersom projektet är bedömt som väsentlig ombyggnad ska dock samtliga fastigheter som utsätts för buller över riktvärdena 55 dB(A) utredas för bullerskyddsåtgärder, oavsett bullerkällan. Nedan redogörs för de olika bullerskyddsåtgärder som har studerats.

Den planerade avfartsrampen på östra sidan av E6/E20 kommer att komma i konflikt med den befintliga bullervallen i anslutning till fastigheten Vinstorp 2:146. Utan denna bullervall beräknas bostadshuset inom denna fastighet att få fyra decibel högre

ekvivalent ljudnivå än utan utbyggnad. Den befintliga bullervallen behöver därför ersättas med en ny bullerskyddsåtgärd. Fyra olika åtgärdsalternativ har studerats:

 Alternativ 1 är en 10 m hög vall längs avfartsrampen,

 Alternativ 2 är en 3,5 m hög vall längs avfartsrampen,

 Alternativ 3 är ett 3 m högt bullerplank mellan motorväg och ramp samt på utsidan av rampen och

 Alternativ 4 är en 2,5 m hög vall med ett 2,5 m högt bullerplank på vallkrönet.

(28)

28

Alternativ 1 beräknas ge en dämpning ner till 55 dB(A) vid fasad, alternativ 2 och 3 en dämpning till 63 dB(A), och alternativ 4 en dämpning ner till 61 dB(A). Markintrånget för de olika alternativens vallar är alternativ 1 – ca 8200 m

2

, alternativ 2 – ca 2600 m

2

, och alternativ 4 – ca 1900 m

2

. För bullerplank är markintrånget mycket mindre än för vall, men exakta siffror har i detta läge av projektet inte tagits fram. I de alternativ där man inte når ner till 55 dB(A) vid fasad föreslås en kombination med fasadåtgärd vid bostaden inom fastigheten samt att man säkerställer att det finns tillgång till en uteplats med ljudnivåer under riktvärden.

Vid 18 av fastigheterna längs Malmövägen samt för Vinstorp 1:3 och Vinstorp 4:7 ger buller från planområdet överskridanden av riktvärden för väsentlig ombyggnad. Viktigt att påpeka är dock att ljudnivån vid dessa fastigheter inte kommer att förändras till följd av planens genomförande.

För fastigheterna längs Malmövägen har fem olika kombinationer av vall och plank studerats:

 Alternativ 1 är en bullervall längs E6 i kombination med 3 m högt bullerplank längs Malmövägen, höjd över befintlig mark 9 m

 Alternativ 2 bullerplank längs Malmövägens västra sida, höjd över befintlig mark 4 m

 Alternativ 3 bullervall längs E6 i kombination med 3 m högt bullerplank längs Malmövägen, höjd över befintlig mark 6 m

 Alternativ 4 är ett bullerplank utmed Malmövägens västra sida, höjd över befintlig mark 2,5 m

 Alternativ 5 är bullerplank i fastighetsgräns, höjd över befintlig mark 2,5 m

Alternativ 1 och 2 beräknas ge en dämpning ner till 55 dB(A) vid fasad, medan alternativ 3-5 beräknas ge en dämpning till mellan 57-58 och 55 dB(A). Markintrånget för de olika alternativens vallar är alternativ 1 – ca 27000 m

2

och alternativ 3 – ca 18000 m

2

. För bullerplank är markintrånget mycket mindre än för vall, men har i detta läge av projektet inte kvantifierats.

Även fastighetsnära åtgärder har studerats för fastigheterna utmed Malmövägen.

Principiellt beskrivs bullerdämpande effekter av fastighetsnära åtgärder nedan, medan åtgärder för varje fastighet kommer att redovisas i vägplanen med tillhörande

planbeskrivning och PM buller.

Generellt kan sägas att fasadåtgärder kan användas som enskild åtgärd eller som del av en åtgärd med målet att minska ljudnivån inomhus som uppstår till följd av trafikbuller.

Om riktvärden vid fasad överskrids i en byggnad är det byggnadens dämpningsförmåga

och beräknade ljudnivåer vid fasad som är avgörande om inomhusriktvärden för buller

uppfylls eller ej. I rapporten med tillhörande bilagor- Fasadåtgärder som bullerskydd,

trafikverket 2015, anges byggnaders dämpningsförmåga baserat på väggkonstruktion,

typ av fönster och typ av ljudkälla. Som exempel kan anges att för en bostad med fasad

bestående av en enkel trävägg och kopplade fönster med 1+1 glasning, där ljudkällan

består av vägtrafik med hastighet över 80 km/h beräknas dämpningen av fasaden till 30

dB(A). Det betyder att för att uppnå riktvärden kring ekvivalenta ljudnivåer inomhus vid

ett sådant fall krävs fasadåtgärder där ljudnivå vid fasad överskrider 60 dB(A). Enligt

Bilaga 14b, tillhörande ovan nämnda rapport, kan en dämpning av en fasad beräknas

fram om fönstertyp och/eller väggkonstruktion ändras. En ändring av fönstertyp från

(29)

29

kopplade fönster med 1+1 glas till Fönster med enkelbåge och 3-glas isolerruta ger en minskning av inomhusnivåerna med ca 3-4 dB(A) beroende på hur väggen är uppbyggd.

Om åtgärden dessutom innebär att ventilationen ljuddämpas kan detta innebära att ljudnivån inomhus sänks med ytterligare ca 1-2 dB(A). I bullerutsatta områden där bullerskärmar och eller vallar används för att få ner ljudnivå vid fasad på markplan kan fasadåtgärder vara ett bra komplement för att säkerställa att gällande riktvärden för inomhusnivåer klaras för lägenheter i de högre våningsplanen. I vissa fall föreslås

”skärm vid uteplats” som åtgärd för en fastighet. Med detta menas en bullerskärm som uppförs vid uteplats eller tomtgräns med syfte att uteplatsen ska klara gällande

riktvärden för uteplatser. Placering och höjd på skärmen behöver utredas vidare i ett senare skede.

En bostad inom fastigheten Vinstorp 4:7 på östra sidan av E6 beräknas få ljudnivå över riktvärdet 55 dB(A) vid fasad. För denna fastighet har ett åtgärdsalternativ med en höjning av befintlig mur till 3,2 m studerats. Detta eftersom marknivåskillnader och fastighetens närhet till vägen gör det svårt att placera en bullerskärm. Den studerade åtgärden medför att riktvärdet 55 dB(A) kan hållas vid fasad. Ett annat alternativ som föreslås för den fastigheten är att vid behov åtgärda fönster mot vägen så att

inomhusriktvärden hålls samt att det finns tillgång till uteplats där ljudnivåer inte överskrider riktvärdena.

Inom fastigheten Vinstorp 1:3 finns en bostadsbyggnad där ljudnivå beräknas över riktvärdet 55 dB(A) vid fasad. Tre alternativa åtgärder för att uppnå 55 dB(A) vid fasad har studerats; bullervall utmed E6, bullerplank utmed E6 och bullerplank vid

fastighetsgräns, vilka alla reducerar bullernivån ner till 55 dB(A) vid fasad. Bullervallen beräknas ge ett markintrång på ca 6500 m

2

. Även för denna fastighet är ett alternativ att fastighetsnära åtgärder genomförs vid behov för att säkerställa att ljudnivåer inomhus inte överskrids samt att det finns tillgång till uteplats där ljudnivåer inte överskrider riktvärdena.

5. Nollalternativ

Vid nollalternativet kommer inga av- och påfartsramper byggas vid väg E6 och korsningspunkten mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen ändras inte. Därmed kommer markanvändningen kunna fortsätta på samma sätt som idag då inget

markintrång görs. Påverkan sker inte heller på mark- och grundläggningsförhållandena, yt- och grundvatten, landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö och rekreation. Ingen påverkan sker heller på riksintresset hög exploaterad kust eller riksintresset för kommunikation.

6. Mål- och laguppfyllelse

6.1. Projektmål

Projektets mål uppfylls genom att vägplanens föreslagna åtgärder utformas så att de tar

så lite mark i anspråk som möjligt samtidigt som de uppfyller kraven på framkomlighet

och trafiksäkerhet.

(30)

30

6.2. Riksintresseavvägning

Väg E6 utgör riksintresse för kommunikation och ingår i det av EU utpekade TEN-T, vägarna som ingår där är av särskild internationell betydelse. Riksintresset för kommunikationer bedöms inte påverkas negativt av åtgärderna eftersom syftet är att säkerställa framkomligheten på vägen, vilken inte försämras med ramperna som endast är till för kollektivtrafiken.

Utbyggnadsförslaget ligger inom riksintresse för kustzonen/högexploaterad kust.

Förutsättningarna som skapas för utökad kollektivtrafik bedöms gynna det lokala näringslivet, vilket riksintresset enligt miljöbalken inte ska utgöra hinder för.

Av dessa två riksintressen bedöms kommunikationsintresset väga tyngre samtidigt som projektet gynnar utvecklingen av det lokala näringslivet i området varför det inte bedöms leda till någon konflikt mellan riksintresse för kommunikation och riksintresset för kustzon/högexploaterad kust.

6.3. Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) anger de högsta tillåtna förorenings- och störningsnivåer som människor och miljö får belastas med. MKN är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalken 5:e kapitel. För närvarande finns MKN för luftkvalitet, buller, fisk- och musselvatten, vattenförekomster och havsmiljö. Detta projekt berör MKN för luftkvalitet och vattenförekomster.

MKN för buller regleras i förordningen (2004:675) om omgivningsbuller som en skyldighet att kartera omgivningsbuller och att upprätta och fastställa åtgärdsprogram med mål att omgivningsbuller inte ska medföra skadliga effekter på människors hälsa.

Trafikverket är enligt 4 § skyldigt att göra detta för vägar med mer än tre miljoner fordon per år. Detta motsvarar drygt 8 000 fordon per dygn. Kartläggningarna enligt förordningen är främst till för sammanställningar och jämförelser inom EU, bland annat som underlag till internationella åtgärder för att minska buller från fordon. Kartorna är däremot inte underlag för åtgärder inom Sverige. För Sverige gäller mål, mått och åtgärdsplaner enligt beslut från riksdag och regering. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är inte tillämpbar på projektnivå.

Miljökvalitetsnormen för utomhusluft reglerar halterna av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Projektet bedöms inte påverka halterna av dessa parametrar då ramperna enbart är till för kollektivtrafiken och inte kommer öka trafiken i stort på platsen. Istället kan projektet leda till mindre utsläpp från trafiken om

kollektivtrafiken ökar och leder till minskad persontrafik.

Enligt VISS finns det två vattenförekomster i undersökningsområdet, båda är

grundvattenförekomster. Det är Alnarpsströmmen (SE616671-133801) och SV Skånes kalkstenar (SE615989-133409). Båda grundvattenförekomsterna klassades 2009 till god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Ingen av dessa

grundvattenförekomster bedöms bli påverkade av projektet då förekomsterna är djupa

och bara en ytlig lokal grundvattensänkning bedöms kunna uppkomma. Utöver det

bedöms inte grundvattnet bli påverkat av projektet.

(31)

31

6.4. Miljökvalitetsmål

Enligt beslut från Sveriges riksdag finns 16 miljökvalitetsmål (miljömål) som ska säkerställa en hållbar samhällsutveckling. Genom dessa miljömål ska nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Länsstyrelsen i Skåne har bearbetat miljömålen ur ett regionalt perspektiv och den aktuella vägplanen bedöms beröras av följande mål:

 Begränsad klimatpåverkan

 Frisk luft

 God bebyggd miljö

 Ett rikt odlingslandskap

Byggandet av ramperna och därmed ett genare stråk för kollektivtrafik mellan framförallt Lomma – Malmö bedöms kunna bidra till ett ökat

kollektivtrafikanvändande. Detta bedöms medverka till att miljömålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö uppfylls.

Delar av befintlig jordbruksmark av högsta klass kommer att tas i anspråk vid ett genomförande av planen. Detta ingrepp kan därmed motverka miljömålet om ett rikt odlingslandskap, men det alternativ som förespråkas är det som tar minst mark i anspråk.

Ett genomförande av vägplanen bedöms öka bullernivån för två fastigheter öster om väg E6 vilket bedöms kunna motverka miljömålet god bebyggd miljö. Bullerskyddande åtgärder bedöms dock kunna minimera denna påverkan så att bullernivåerna inte blir högre än idag.

6.5. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

Bevisbörderegeln – 2 kap. 1 § miljöbalken

Trafikverket har genom utförda utredningar samt upprättande av

miljökonsekvensbeskrivning uppfyllt bevisbörderegeln och därmed visat att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna har iakttagits.

Kunskapskravet – 2 kap. 2 § miljöbalken

Under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och övrig utförda utredningar samt genom genomförande av samråd har kunskap inhämtats. På så sätt har nödvändig kunskap om relevanta miljöförhållanden inhämtats.

Erforderliga försiktighetsmått – 2 kap. 3 § 1 st. 1 p. miljöbalken

Genom de föreslagna skyddsåtgärder som föreslås i miljökonsekvensbeskrivningen vidtas de försiktighetsmått som bedöms krävas.

Bästa möjliga teknik – 2 kap. 3 § 1 st. 2 p. miljöbalken

Vid Trafikverkets upphandling av entreprenör inför byggskedet kommer krav att ställas

på val av bästa möjliga teknik.

References

Related documents

I och med att vägplanens åtgärder inte kommer att ge upphov till ökade ljudnivåer vid någon av bostäderna längs Malmövägen bedöms det vara orimligt att

P210 Får inte utsättas för värme, heta ytor, gnistor, öppen låga eller andra antändningskällor. P233 Behållaren ska vara

P210 Får inte utsättas för värme/ gnistor/ öppenlåga/.

P210 Får inte utsättas för värme, heta ytor, gnistor, öppen låga eller

… .P304+P340 VID INANDNING: Flytta personen till frisk luft och se till att andningen underlättas.P312 Vid obehag, kontakta GIFTINFORMATIONSCENTRALEN/läkare …. P321

Efter en liten stund (beror på hur mycket smält vatten som finns i isen) börjar karbiden reagera med vattnet och bilda acetylengas. Tänd på den

H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. P102 Förvaras oåtkomligt

Koldioxid har molvikten 44 och medelmolmassan för luft är 28. Man ser imman på insidan