1. Inledning Trafikverket har regeringens uppdrag

PM - Validering av Sampers Basprognoser 2020-06-15

1. Inledning

Trafikverket har regeringens uppdrag

att ta fram och tillhandahålla trafikprognoser för alla trafikslag inom såväl persontrafik- som godstransportsektorn. Syftet med dessa s.k.

Basprognoser är bland annat att utgöra underlag för samhällsekonomiska analyser av åt- gärder som påverkar transportsystemet. De utgör även grunden för de nationella och reg- ionala transportplanerna. På regional och lokal nivå används trafikprognoser för exempel- vis kapacitetsanalyser och dimensionering av infrastrukturprojekt.

I rapporten Prognos för persontrafiken 2040 - Trafikverkets Basprognoser 2020-06-15 redovisas Trafikverkets senaste Basprognoser för persontrafik, vilka har tagits fram för tillämpning av analyser åt Trafikverket från och med 15 juni 2020. Persontrafikprogno- serna består av tre olika modellberäknade prognosscenarier; ett nulägesscenario för år 2017, det huvudsakliga prognosscenariot för år 2040 samt ytterligare ett prognosscenario för år 2065.

Nedan ges en översiktlig tidsplan över hur processen med att ta fram Trafikverkets Bas- prognoser 2020 för persontrafik med publiceringsdatum 2020-06-15 har genomförts.

Med Expertcenter avses den enhet inom Trafikverket som har ansvaret för prognoser, Reg- ioner avser Trafikverkets regioner.

2019

– juni Sampers Basprognos 2017 - Version 1 framme (Expertcenter) jul - sep Validering Basprognos 2017 version 1 (Regioner och Expertcenter)

okt – dec Sampers Basprognos 2040 - Version 1 framme (Expertcenter)

1

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/_sfs-2010-185

2020

jan – april Validering Basprognos 2040 version 1/2 (Regioner och Expertcenter) jan – mars Sampers Basprognos 2017 – Version 2

feb Sampers Basprognos 2065 - Version 1 framme (Expertcenter) feb – april Validering Basprognos 2065 version 1 framme (Expertcenter)

feb – april Sampers Basprognos 2017, 2040, 2065 – slutliga versioner (Expertcenter) maj Validering slutlig Basprognos 2040 (Regioner och Expertcenter)

maj Känslighetsanalyser klara (Expertcenter)

– maj Validering och dokumentation av Basprognoser och indata (Expertcenter) 15 juni Dokumentation publicerad på Trafikverkets hemsida, information på

Intranätet, riggningar läggs upp på Sampers filarea och Sampers ftp

Till hösten 2020 planeras en uppföljning och utvärdering av Basprognosernas framtag.

Syftet är att se över hur processen har fungerar och identifiera förslag till förbättringar till kommande Basprognos (version för år 2022 respektive år 2024).

1.1. Syfte och metod

En viktig del av arbetet med att ta fram Trafikverkets officiella Basprognoser är att validera - kvalitetssäkra - de prognoser som tas fram.

Valideringsarbetet bedrivs på olika detaljeringsnivåer där Trafikverkets avdelning Expert- center har validerat samtliga prognosscenarier på en övergripande nationell nivå.

Samtidigt har utredningsenheterna på Trafikverkets regioner bedrivit ett valideringsar- bete på en mer detaljerad nivå, främst av nulägesprognosen med prognosår 2017. Detta för att först och främst identifiera fel och konstigheter i indata som kan ge upphov till av- vikelser mellan prognosresultat och verkligt resande, fel som sedermera har kunnat korri- geras till de slutliga, officiella prognoserna.

Ett annat viktigt syfte med den regionala valideringen är att få fram en dokumentation

över identifierade avvikelser mellan modellresultat och verkligt resande och då i synnerhet

för sådana avvikelser som inte går att åtgärda/förklara som fel i indata. En sådan doku-

mentation kan användas till att identifiera framtida modellutvecklingsinsatser, men utgör

också viktig information för modellanvändare så att de ges kunskap om potentiella mo-

dellbrister inför tillämpning av modellerna vid exempelvis system- och objektsanalyser.

Sampers 3.4.3 tillsammans med Emme 4.4.3 är de modellversioner som har använts för att ta fram Trafikverkets Basprognoser med publiceringsdatum 2020-06-15.

Nulägesprognosen för 2017 valideras på en nationell nivå främst genom jämförelse mot tillgänglig resandestatistik. Av naturliga skäl kan motsvarande valideringsmetodik inte an- vändas för de framtida prognosåren. Där får istället modellresultaten bedömas (valideras) utifrån hur rimligt resultaten ter sig utifrån kunskap om hur viktiga prognosförutsätt- ningar såsom befolkning, sysselsättning, inkomst, körkostnad för bil förväntas att utveck- las över tid samt hur dessa förväntas påverka resandemängderna.

1.2. Läsanvisningar

I avsnitt 2 beskrivs hur några av de mest betydande prognosförutsättningarna förändras mellan de olika prognosåren. Avsnitt 3 innehåller resultat från valideringen av nuläges- prognosen 2017 på en övergripande nationella nivå medan resultaten och valideringen av prognosscenarierna för år 2040 och 2065 finns i avsnitt 4.

De översiktliga prognosförutsättningarna för Trafikverkets Basprognoser för persontrafik med publiceringsdatum 2020-06-15 skiljer inte mot 2018-års Basprognoser. Dock kan de skillnader som noterats framförallt är att det för prognosåren i 2020-års prognos ligger med investeringsobjekt från Beslut av nationell plan för transportsystemet 2018-2029 och motsvarande från Beslut av länsplaner. Andra nyheter gentemot 2018 års Basprognoser, vilka påverkar prognoserna är nya programversioner av Sampers (3.4.3) och Emme (4.4.3), vilka innehåller smärre justeringar. Skillnaderna finns beskrivna mer detaljerat i Metoder för framtagande av indata och förutsättningar - Sampers Basprognoser 2020- 06-15.

2. Prognosårens övergripande förutsättningar

I Tabell 1 beskrivs några förutsättningar som har betydande inverkan på prognosresulta- ten och hur de förändras mellan de olika prognosåren. De övergripande förutsättningarna för 2020-års Basprognos är desamma som för 2018-års Basprognos.

Tabell 1: Förutsättningar som har stor påverkan på trafiktillväxten, och därmed på prognosre- sultaten för Trafikverkets Basprognoser 2020-06-15.

* Siffrorna för 2017 års Befolkning respektive Förvärvsarbetande motsvarar år 2016 års data vilket är det utgångsår som befolknings- och förvärvsarbetandedata fanns tillgängligt för när nedbrutna indata till pro- gnoserna togs fram. De angivna siffrorna är från Sampers (vilket vi använder) och skiljer sig minimalt från SCB:s prognos. Skillnaden beror bland annat på att modellen har en finare geografisk indelning än SCB:s data och prognos samt avrundningar. Förvärvsarbetande har justerats av Trafikverket, se PM Metoder för framtagande av indata och förutsättningar - Sampers Basprognoser 2020-06-15.

Perioden Årligen Perioden Årligen

Realinkomstutv 1 1,41 2,04 41% 1,5% 45% 1,5% Ökning

Körkostnad bil kr/km 2,03 kr 1,87 kr 1,87 kr -8% -0,4% 0% 0,0% Ökning

Befolkning* 9 978 422 11 593 995 12 611 256 16% 0,6% 9% 0,3% Ökning

Förvärvsarbetande* 4 833 280 5 476 300 5 898 082 13% 0,5% 8% 0,3% Ökning

Bilar/capita 0,41 0,40 0,40 -2% -0,1% 0% 0,0% Minskning

Förutsättning 2017 2040 2065 Rel utv 2040-2065

Effekt**

Rel utv 2017-2040

**Effekt, ”Ökning/Minskning” indikerar att respektive förutsättnings utveckling mellan 2017 och 2040 har en positiv/negativ effekt på trafiktillväxten. Till exempel innebär en minskad körkostnad med bil att biltrafiken ökar.

Figur 1. Total befolkning i riket. SCB-statistik för åren 1970-2019 (per 31 december) samt av SCB prognostiserad befolkningsutveckling i Trafikverkets Basprognoser 2020 från år 2016.

Mellan åren 2017 - 2040 i 2020 års Basprognoser är utvecklingstakten beträffande befolk- ning ca 0.6 % per år. Det är i paritet med den tidigare prognosens underlag publicerad 2018, avseende åren mellan 2014-2040 i 2018 års Basprognoser (0.5 % per år).

Mellan åren 2040-2065 i 2020 års Basprognoser är utvecklingstakten beträffande befolk- ning ca 0.3 % per år. Det är en förenklad framskrivning och ligger i nivå med tidigare fram- tagen prognos.

Trafikverkets Basprognoser med publiceringsdatum 2020-06-15 utgår från SCB:s befolk- ningsprognos 2019

.

Gällande antalet förvärvsarbetande så är den årliga utvecklingstakten fram till år 2040 i paritet med den tidigare prognosen (0,3 % per år). Mellan åren 2040 till 2065 har en en- klare framskrivning genomförts och den ligger något högre än den tidigare framskriv- ningen (0,3 % jämfört med tidigare prognos ca 0,2 %).

2

Indata till den nationella svenska persontrafikmodellen Sampers för basår 2016 (TRV 2019/27029)

Figur 2. Totalt antal förvärvsarbetande (över 16 år) i riket. SCB-statistik för åren 1993-2018 samt

prognostiserat antal förvärvsarbetande utifrån KI/SCB (bearbetning och anpassning till Sampers

prognosmodell av Trafikverket), vilket utgör underlag för Trafikverkets Basprognoser 2020.

3. Validering - Nulägesprognos 2017

I det här avsnittet redovisas resultat på nationell nivå från nulägesprognosen för 2017. Re- sultaten, i form av trafik- respektive transportarbetet, valideras främst genom jämförelse mot tillgänglig resandestatistik. Denna har i de flesta fall hämtats från myndigheten Tra- fikanalys officiella resandestatistik

, men i förekommande fall har Trafikverkets egen sta- tistik och data använts, främst i de fall då dess innehåll definitionsmässigt stämmer bättre överens med innehållet i prognoserna.

För jämförbarhetens skulle visas i de flesta fall resultat från motsvarande Basprognos 2018 från 2020 års Basprognoser

.

I avsnitt 3.3 finns en beskrivning av den validering som genomförts på regional nivå och var man kan hitta resultaten av det arbetet.

3.1. Trafikarbete vägtrafik

I Tabell 2 visas det modellberäknade vägtrafikarbetet för nulägesprognosen för 2017 samt motsvarande för 2014 från föregående Basprognos.

Tabell 2: Modellberäknat Trafikarbete Bil, Riket Totalt (milj fkm)

Resultaten för Personbil yrkestrafik, Lastbil utan släp och Lastbil med släp kommer från fasta tilläggsmatriser innehållande antal resor, som för år 2017 (2020 Basprognos) är nå- got fler än för år 2014 (2018 Basprognos). Skillnaden mellan år 2018 och 2020 beror bland annat på uppdatering p.g.a. nytt basår och att vägvalet kan ha förändrats något i modellen.

På aggregerad nationell nivå finns vissa valideringsdata att jämföra modellresultaten mot, men statistiken ifråga måste behandlas med viss försiktighet då olika statistikkällor kan visa på delvis olika resultat. Skillnader i resultat mellan olika statistikkällor kan bero på olika underliggande källor, olika definitioner av datamängder, olika beräkningsmetoder

3

http://trafa.se/sidor/officiell-statistik/

4

Med de skillnader i form av indataförutsättningar, Sampersversion etc som det innebär.

Färdmedel

Prognos 2014 (2018)

Prognos 2017 (2020) Personbil 53 000 58 400 Personbil yrkestrafik 8 100 8 300

Summa Lätta fordon 61 200 66 700

Lastbil utan släp 4 000 4 000 Lastbil med släp 3 400 3 600

Summa Tunga fordon 7 400 7 600

Totalt 68 500 74 300

etc. I Tabell 3 visas statistik över vägtrafikarbete enligt myndigheten Trafikanalys

och i Tabell 4 visas Trafikverkets statistik över trafikarbetet på de statliga vägarna

.

Tabell 3: Trafikarbete vägtrafik (milj fkm), statistik från Trafikanalys för år 2017.

Myndigheten Trafikanalys (TRAFA) statistik baseras på Bilprovningens statistik över svenskregistrerade fordon. Uppgifterna redovisar hur mycket svenskregistrerade fordon kört under ett kalenderår oavsett om de körts i Sverige eller utomlands

Tabell 4: Trafikarbete vägtrafik. Statistik från Trafikverket för år 2017, enbart statliga vägar (milj fkm)

Trafikverkets trafikarbetesberäkning på statligt vägnät. Bussar ingår i klassen tunga fordon, lätta lastbilar ingår i klassen lätta fordon

När det gäller tunga fordon så förefaller Trafikverkets statistik vara definitionsmässigt närmast det som finns i Sampers. De fasta tilläggsmatriser som används för dessa fordon i modellen har tagits fram genom s.k. gradientjusteringar mot Trafikverkets trafikmät- ningsstatistik och motsvarar därför innehållet i densamma. Påpekas bör att Trafikverkets statistik endast omfattar det statliga vägnätet, medan modellresultaten även inkluderar kommunalt vägnät. Det totala nationella trafikarbetet för tunga fordon bör av den anled- ningen rimligen överstiga de 7,0 miljarder fkm/år som redovisas i statistiken för år 2017.

Trafikanalys statistik för år 2017 baseras på Bilprovningens statistik över svenskregistre- rade fordon. Uppgifterna redovisar hur mycket svenskregistrerade fordon kört under ett kalenderår oavsett om de körts i Sverige eller utomlands. Trafikverkets bedömning är att denna statistik visar på något för låga trafikmängder då den inte innefattar utländska last- bilar, vars andel av de tunga lastbilstransporterna på svenskt vägnät är betydande.

I modellen erhålls totalt 7,6 miljarder fkm för trafikarbetet för tunga fordon år 2017 i 2020-års prognos, vilket är något högre än modellens resultat i 2018-års prognos. Med

5

http://trafa.se/vagtrafik/trafikarbete/

6

http://online4.ineko.se/trafikverket/Product/Detail/43916 Personbil 68 300 Lätt lastbil 9 100 Tung lastbil 4 800

Buss 1 000

Totalt 83 200 Färdmedel

Statistik TRAFA 2017

Lätta fordon 53 000 Tunga fordon 7 000 Totalt 60 000

Färdmedel Statistik

TRV 2017

anledning av ovanstående resonemang kan modellresultatet anses motsvara en rimlig to- talnivå.

Sampers efterfrågemodeller för personresor beräknar resor för invånare i Sverige som ut- förs på svenskt vägnät och med både start- och målpunkter i Sverige. Summan av trafik- arbetet för klassen personbil är därför rimligen något underskattad jämfört med verkligt trafikarbete eftersom utlänningars resor på svenskt vägnät liksom svenskars inrikesdel av gränsöverskridande resor inte finns med i modellerna. Skillnader mot uppmätta trafikflö- den på vägnätet syns tydligast på de större vägarna mot Norges gräns, främst E6 i Bohus- län och E18 i Värmland, men även på övriga Europavägar i Norrlands inland.

Den modellerade totalnivån på trafikarbetet för personbilar och personbilar i yrkestrafik om 66,7 miljarder fkm kan ur valideringshänseende jämföras med Trafikanalys statistik om drygt 77 miljarder fkm (Personbil + Lätt lastbil) samt Trafikverkets statistik på ca 60 miljarder fkm. I det här fallet bör totalnivån möjligen främst jämföras med Trafikanalys statistik då dels andelen utländsk trafik är betydligt mindre på personbilssidan än på last- bilssidan samtidigt som en betydande del av personbilstrafiken går på det kommunala väg- nätet som Trafikverkets statistik inte omfattar.

Om det modellerade vägtrafikarbetet för både lätta och tunga fordon för år 2017 tas i be- aktande så blir totalsumman drygt 74 miljarder fkm. Med anledning av ovanstående reso- nemang om saknade resor i modellresultaten samt osäkerheterna kring statistiken så be- döms den modellerade totala trafikarbetesnivån vara acceptabelt rimlig.

3.2. Transportarbete

I Tabell 5 visas det totala transportarbetet (personkilometer, pkm) för nulägesprognosen

2017 per färdsätt. För jämförbarhetens skulle visas också transportarbetet från nuläges-

prognosen 2014 från 2018 års Basprognoser. I tabellen redovisas dessutom transportar-

betet enligt myndigheten Trafikanalys officiella statistik för år 2014.

Tabell 5: Modellberäknat transportarbete i nulägesprognoser från Basprognoser 2020-06-15 för basåret 2017 respektive 2018-04-01 för basåret 2014, samt sta- tistik hämtad från Trafikanalys (milj pkm per år).

* inklusive yrkestrafik

Som synes i Tabell 5 ökar det prognosticerade transportarbetet (regionalt) på totalen ca 10 procent i den nya 2020-prognosen från 2017 jämfört med den tidigare från 2018 års Bas- prognoser.

Med anledning av att modellen inte fångar alla typer av resor samt den rådande osäker- heten kring statistiken bedöms det sammantaget ändock till att det modellerade biltrans- portarbetet är på en realistisk nivå.

Transportarbetet med järnväg är oförändrat och ligger fortfarande något högt jämfört med statistiken, precis som för buss. För buss ökar det dessutom marginellt mellan den gamla och nya prognosen. Studerar man nivåerna på transportarbetet år 2017 för övrig spårtrafik så ökar den från 2018-års prognos och ligger i den senaste prognosen strax under statisti- ken från Trafikanalys. Totalt sett överskattas kollektivtrafiken med ca 5 % till 10 % i mo- dellen.

För gång- och cykel underskattar modellen ganska kraftigt transportarbetet, vilket är ganska vanligt i trafikmodeller som baseras på resvaneundersökningar. Korta gång- och cykelresor underskattas ofta i samband med dessa undersökningar då de lätt glöms bort av respondenten.

Prognos Statistik Prognos Statistik

2017 (2020) 2017 2014 (2018) 2014

Långväga bil 25 800 23 700

Långväga tåg 7 300 7800

Långväga buss 2 800 2900

Flyg 3 900 3 900 3600 3600

Summa långväga 39 800 38000

Regional bil* 80 600 73900

Regional tåg 7 100 5800

Regional övrig spår 2 300 2 600 2300 2400

Regional buss 8 500 7700

Gång och Cykel 4 300 5 600 4100 5300

Summa regionalt 102 800 93800

Totalt 142 600 131800

varav bil 106 400 116 100 97500 110300

varav tåg 14 400 13 300 13600 12100

varav buss 11 400 10 000 10700 9700

Färdmedel

3.3. Regional Validering

Som beskrivits tidigare i detta PM så har en betydande del av valideringsarbetet bedrivits av utredningsenheterna på Trafikverkets Regioner. Regionerna tillsammans med upp- handlade konsulter har i omgångar validerat preliminära Basprognosers resultat, från en första version av nulägesprognosen för 2017 och prognos för 2040, på en mer detaljerad nivå för att först och främst identifiera fel och konstigheter i indata.

De synpunkter som framkommit under regionernas valideringsprocess, varav en del har hunnit åtgärdats till de slutgiltiga Basprognosversionerna, framgår av respektive regions dokumentation från valideringsarbetet

.

Ett annat mål med regionernas validering har varit att identifiera avvikelser mellan mo- dellresultat och verkligt resande som inte går att härleda till direkta fel i indata. Sådana avvikelser är viktiga dels ur modellutvecklingshänseende men även ur ett modellanvän- darperspektiv då sådana kan ge upphov till vidare översyn och/eller kalibrering av mo- dellen för det aktuella området. För mer information om metod för validering och kalibre- ring vid modelltillämpningar se Beräkningshandledning – Trafik- och transportprogno- ser

.

I respektive regions dokumentation från valideringsarbetet har de avvikelser som har identifierats mellan modellresultat och verkligt resande dokumenterats. Inkluderat i dokumentationen finns även slutsatser och aspekter att beakta vid tillämpning av modell- resultat och modeller.

De regionala Valideringsrapporterna:

 PM_Region_Mitt_Nord_Validering_Sampers_Version_20_06

 PM_Region_Ost_Validering_Sampers_20_06

 PM_Region_Stockholm_Validering_Sampers_Version_20_06

 PM_Region_Syd_Skane_Validering_Sampers_Version_20_06

 PM_Region_Syd_sydost_Validering_Sampers_20_06

 PM_Region_Vast_Validering_Sampers_Version_20_06

7

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Sam- hallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/Kort-om-trafikprognoser/

8

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Sam-

hallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/Kort-om-trafikprognoser/

4. Validering - Prognoser 2040 och 2060

Det här avsnittet beskriver diverse resultat från Basprognoserna för år 2040 respektive år 2060. Störst fokus ligger dock på prognosen för år 2040 då denna kan sägas utgöra Tra- fikverkets huvudprognos då den utgör jämförelsealternativ vid prognoser och samhällse- konomiska analyser av infrastrukturåtgärder.

Logiken i resultaten analyseras och kommenteras utifrån gällande förutsättningar. I vissa fall jämförs årliga tillväxttakter med motsvarande tillväxttakter från 2018 års Basprogno- ser.

4.1. Trafikarbete vägtrafik

Tabell 6 innehåller det modellberäknade trafikarbetet för Basprognoserna med publice- ringsdatum 2020-06-15.

Tabell 7 innehåller de årliga tillväxttakter som ges av prognosresultaten i Tabell 6.

Tabell 6: Modellberäknat Trafikarbete Bil, Riket Totalt (milj fkm)

Tabell 7: Trafiktillväxt utifrån modellberäknat Trafikarbete 2017, 2040, 2065 från Basprognoser 2020 - Riket Totalt

Färdmedel

Prognos 2017

Prognos 2040

Prognos 2065

Personbil 58 400 74 800 86 900

Personbil yrkestrafik 8 300 10 100 12 700

Summa Lätta fordon 66 700 84 900 99 600

Lastbil utan släp 4 000 5 800 7 800

Lastbil med släp 3 600 5 000 6 700

Summa Tunga fordon 7 600 10 800 14 500

Totalt 74 300 95 700 114 100

Färdmedel

Årlig Tillväxt 2017-2040

Årlig Tillväxt 2040-2065

Personbil 1,1% 0,6%

Personbil yrkestrafik 0,9% 0,9%

Summa Lätta fordon 1,1% 0,6%

Lastbil utan släp 1,6% 1,2%

Lastbil med släp 1,4% 1,2%

Summa Tunga fordon 1,5% 1,2%

Totalt 1,1% 0,7%

En jämförelse mot den i Tabell 7 redovisade årliga tillväxttakten mellan basåret 0ch 2040 för Basprognosen 2020 och den tidigare Basprognosen 2018 visas i Figur 3.

Figur 3. Diagram över årlig trafikarbetestillväxt för vägtrafiken. Trafikverkets Basprognoser 2018 respektive 2020.

Vid en jämförelse mellan den tidigare Basprognoser (år 2018) och den nu gällande (år 2020) så ligger den tidigare Basprognosen något lägre avseende den totala trafikarbetes- förändringen. Den årliga tillväxttakten för lätta fordon förväntas öka i motsvarande grad i den nu gällande jämförd med den tidigare prognosen. För lastbilar med släp respektive lastbilar utan släp så ser vi en kraftig omfördelning, - lastbilar utan släp förväntas öka i betydligt snabbare takt än den tidigare prognosbedömningen. Totalt bedöms den tunga trafiken öka i något snabbare takt än den tidigare prognosen. En del av förklaringen är, förutom bland annat högre prognosbedömningar på befolkning och sysselsättning, en al- ternativ modellberäkning i Samgods. Se dokumentation Samgods för närmare beskriv- ning.

I Tabell 8 redovisas den årliga trafiktillväxten för perioden 2017-2040 per län. Som jäm-

förelse och förklaring till trafiktillväxten redovisas viktigare trafikpåverkande omvärlds-

faktorer såsom befolkning och sysselsättning.

Tabell 8: Modellberäknad årlig trafikarbetestillväxt per län samt årlig tillväxt av Befolk- ning och Antal sysselsatta. Basprognoser 2020-06-15 (2017-2040)

De län som har störst trafiktillväxt är också de som har (förväntas få) störst befolknings- och sysselsättningstillväxt, vilket förefaller logiskt. Betonas bör att även andra förutsätt- ningar påverkar den geografiska spridningen såsom bilinnehav, större systempåverkande infrastrukturåtgärder, med mera. Även globala parametrar som exempelvis BNP-tillväxt, bränslekostnader etc. påverkar den regionala trafiktillväxten.

4.2. Transportarbete

Tabell 9 innehåller det modellberäknade transportarbetet för Basprognoserna med publi- ceringsdatum 2020-06-15. Tabell 10 innehåller de årliga tillväxttakter som ges av prognos- resultaten i Tabell 9.

Län Trafikarbete Befolkning Antal sysselsatta

Stockholms län 1,5% 1,1% 0,9%

Uppsala län 1,2% 0,7% 0,6%

Södermanlands län 1,2% 0,7% 0,7%

Östergötlands län 1,0% 0,4% 0,3%

Jönköpings län 1,2% 0,6% 0,5%

Kronobergs län 1,3% 0,7% 0,6%

Kalmar län 0,9% 0,2% 0,1%

Gotlands län 0,3% -0,1% -0,4%

Blekinge län 1,1% 0,4% 0,3%

Skåne län 1,4% 0,9% 0,9%

Hallands län 1,2% 0,8% 0,7%

Västra Götalands län 1,0% 0,6% 0,5%

Värmlands län 0,8% 0,1% 0,0%

Örebro län 1,1% 0,6% 0,5%

Västmanlands län 1,2% 0,6% 0,4%

Dalarnas län 0,8% 0,1% -0,1%

Gävleborgs län 0,7% 0,2% 0,0%

Västernorrlands län 0,6% 0,0% -0,1%

Jämtlands län 0,7% -0,1% -0,2%

Västerbottens län 0,6% 0,1% 0,0%

Norrbottens län 0,4% -0,2% -0,4%

Totalt 1,1% ^{0,6% 0,5%}

Tabell 9: Modellberäknat transportarbete, Basprognoser 2020-06-15 (milj pkm per år).

Tabell 10: Modellberäknad årlig tillväxt av transportarbete uti- från prognoser 2014, 2040, 2060 från Basprognoser 2018-04-01 Riket Totalt

Färdmedel

Prognos 2017

Prognos 2040

Prognos 2065

Långväga bil 25 800 31 300 35 800

Långväga tåg 7 300 11 100 14 100

Långväga buss 2 800 3 400 3 800

Flyg 3 900 3 900 4 000

Summa långväga 39 800 49 700 57 700

Regional bil* 80 600 103 900 123 900

Regional tåg 7 100 10 900 14 000

Regional övrig spår 2 300 3 300 3 800

Regional buss 8 500 9 900 11 300

Gång och Cykel 4 300 5 200 5 600

Summa regionalt 102 800 133 200 158 600 Totalt 142 600 182 900 216 300

varav bil 106 400 135 200 159 700

varav tåg 14 400 22 000 28 100

varav buss 11 400 13 300 15 200

* inklusive yrkestrafik

2017-2040 2040-2065

Långväga bil 0,8% 0,5%

Långväga tåg 1,8% 1,0%

Långväga buss 0,8% 0,4%

Flyg 0,0% 0,1%

Summa långväga 1,0% 0,6%

Regional bil* 1,1% 0,7%

Regional tåg 1,9% 1,0%

Regional övrig spår 1,6% 0,6%

Regional buss 0,7% 0,5%

Gång och Cykel 0,8% 0,3%

Summa regionalt 1,1% 0,7%

Totalt 1,1% 0,7%

varav bil 1,0% 0,7%

varav tåg 1,9% 1,0%

varav buss 0,7% 0,5%

Färdmedel

Årlig Tillväxt

* inklusive yrkestrafik

I stapeldiagrammet i

Figur 4 redovisas den årliga tillväxttakten av transportarbetet uppdelat per färdsätt för perioden 2017-2040. I diagrammet redovisas även en motsvarande årliga tillväxttakt från 2018 års Basprognoser.

Figur 4. Diagram över årlig tillväxt av transportarbetet per färdsätt. Trafikverkets Basprognoser 2018-04-01 respektive 2020-06-15. Notera att i prognosen 2020 är det nolltillväxt för inrikes flyg.

Den totala årliga transportarbetestillväxten mellan nulägesåret 2017 och prognosåret

2040 i 2020 års Basprognoser ligger på knappt 1,1 %, skillnaden mot 2018 års prognoser

är försumbar.

De årliga tillväxttakterna i Basprognos kan jämföras med den historiska trenden för transportarbetet. I Figur 5 och

Figur 6 har de prognostiserade tillväxttakterna per färdsätt mellan år 2017-2040 från 2020 års Basprognoser applicerats på det historiska utfallet fram t o m år 2018

.

Figur 5. Transportarbete i miljarder personkilometer per år. Historiska data 1990–2018 samt prognostiserad tillväxt 2017-2040.

9

Trafikanalys, Transportarbete 2000-2018, 2020-05-06

Figur 6. Transportarbetesförändring med index 100=År 2017. Historiska data 1990–2017 och prognostiserad tillväxt 2017-2040.

Som synes är den prognostiserade ökningstakten hos persontågsresandet i pari- tet med den historiska ökningen (trendframskrivning), medan transportarbetet med bil ökar marginellt snabbare i prognosen än det har gjort under de senaste 25 åren. Resande med buss förväntas öka i snabbare takt än vad resandet gjort historiskt. För inrikes flyg är framtidsbedömningen (prognosen) att ökningstak- ten uteblir och vi får en nolltillväxt de kommande åren fram till år 2040.

Det finns inget entydigt skäl till att den prognostiserade utvecklingen avviker

från den historiska. Det är inte heller självklart att en sådan avvikelse i sig är ett

tecken på något problem; prognoserna utgör inte en trendframskrivning av

transportarbetet, utan baseras på en beteendemodell som tar ett stort antal se-

kundära parametrar i beaktande. De förutsättningar som har beskrivits i Tabell

1 i denna rapport, där bl a bränslekostnaden minskar och den reala inkomsten

blir högre, leder till att människor förväntas resa oftare och längre. Sampers är

skattad på nationella resvaneundersökningar, dessa visar på ett samband mellan

ökad inkomst och ökad benägenhet att välja bil och flyg framför andra transport-

medel.

5. Referenser

Konjunkturinstitutet (2018) Rapport - Långsiktiga prognosförutsättningar till Energi- myndighetens långsiktsscenarier

Regeringens infrastrukturproposition prop. 2012/13:25

SCB (2019) Rapport - Indata till den nationella svenska persontrafikmodellen Sampers för basår 2016 (diarienr TRV 2019/27029)

Trafikverket (2020) PM - Modellanpassade indata- och omvärldsförutsättningar 2020- 06-15

Trafikverket (2020) Rapport - Prognos för persontrafiken 2040 - Trafikverkets Bas- prognoser 2020-06-15

Trafikverket (2018) Rapport - Prognos för persontrafiken 2040 - Trafikverkets Baspro- gnoser 2018-04-01

Trafikverket (2020) Rapport - Beräkningshandledning – Trafik- och transportprogno- ser

Trafikverket (2020) Rapport - Tågtrafik i Basprognos 2040 - beskrivning av trafike- ring (2020-06-15)

Trafikverket (2020) Rapport - Resandeprognos för flygtrafiken 2040 - Trafikverkets Basprognoser 2020-06-15

Trafikverket (2020) Rapport - Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 7.0

WSP (2020 Rapport - Socioekonomiska zondata till Sampers för 2040 och 2065, (dnr

TRV 2020/51892)