• No results found

Allt är inte en dans på rosor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Allt är inte en dans på rosor"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

För att få höra ”den andra sidans” uppfatt- ning om förhållandena på fabriken Mil Colores intervjuade Nyheter från Nicaragua Damaris Meza. Damaris är en ung och ensam- stående mor till en nioårig dotter. Hon för- sörjer dottern, sin egen mor och en yngre sys- ter. Damaris är utbildad inom IT men har haft svårt att försörja sig. Under två års tid stude- rade hon juridik kvällstid vid UPONIC (Nica- raguanska folkuniversitetet) men fick avbryta studierna på grund av ekonomin. Hon arbe- tade sedan med CST-José Benito Escobar för att stödja en fackförening för hembiträden organiserad på kvartersbasis. På uppdrag av CST-JBE tog hon arbete i Mil Colores för att återupprätta fackklubben där.

Under flera års tid hade det funnits en fack- klubb som var medlem i CST-JBE, men den upplöstes och medlemmarna blev avskedade.

Facket kämpade under flera år för att lyckas få en del av de uppsagda återanställda. Men skadan var redan skedd, facket fungerade inte längre. För sex månader sedan beslutade så CST-JBE att de ville satsa på en ny fackklubb där och utsåg två personer till det arbetet, en av dem var Damaris.

Damaris, som trots att hon är relativt välut- bildad blev anställd på fabriksgolvet och inte som kontrollant, berättar att det fackliga arbe- tet gick väldigt trögt. Efter två månader hade de bara lyckats rekrytera fem medlemmar. Det stora hindret var inte alls fabriksledningen utan linjecheferna. Arbetet i en frizonsfabrik är upp- delat i linjer där en linje omfattar en serie moment, det vill säga en serie personer och maskiner. Linjecheferna ska se till att arbetet som helhet fungerar i hans/hennes linje och att produktionen är så hög som möjligt. Dessa små- påvar ville inte veta av nya fack. De anser att det är slöseri med tid och påverkar produktionen.

Med tanke på tidigare avskedanden av fack- föreningsmedlemmar var det ganska naturligt att många var rädda att närma sig facket.

Damaris talade med fabriksledningen och de lovade att hon kunde skicka in arbetare som ville bli fackmedlemmar till dem så att de skul- le få skriftligt på att de inte blev uppsagda.

Sagt och gjort, man lyckades bilda facket för fyra månader sedan med 30 medlemmar. I dag har man 40 medlemmar och man försöker hela tiden värva nya. Styrelsen består av sex per- soner: två återanställda fackledare, Damaris och hennes kollega från CST samt två andra.

Hon har sett att det är lättare att rekrytera kvinnor än män. Damaris anser att ett stort

hinder är att arbetarna inte känner till sina rät- tigheter och skulle därför vilja ha resurser att anordna kurser på lördagar eller söndagar, kur- ser kring arbetsrätt, socialförsäkringen och fackföreningsarbete etcetera. Hon drömmer också om att kunna organisera viss rekreation för arbetarna eftersom många är mycket tröt- ta efter veckans arbete. Huvudvärk och ont i lederna är en vanlig företeelse.

Damaris bekräftar de uppgifter vi fick av fabriksledningen vad gäller arbetstider, lön, et- cetera. Men det har inte alltid varit så bra. Det var inte förrän de bildade sitt fack som man lyck- ades få slut på den obligatoriska övertiden. Man har även lyckats att lugna ner vissa lägre chefer som uppförde sig otrevligt mot arbetarna.

På frågan om arbetsskyddet berättar hon att en kontrollant förlorade ett finger veckan innan. När de ber om hörselskydd för nya arbetare säger ledningen att det inte finns några sådana eller pengar i kassan. Det var faktiskt Andrea Morales, från CST-JBE, som tog kon- takten med PHO (Panamerican Health Orga- nization) för att få ett stöd som omfattar utbild- ning och skyddsutrustning.

Men det kanske allvarligaste för arbetarna är att arbetsgivaren inte betalar in socialför- säkringen till INSS. Man drar de obligatoris- ka 6,25 procent av arbetarens lön, men sedan säger man att man inte har arbetsgivarens 15 procent som ska till INSS. Det betyder att arbetarna inte kan få den hälsovård de är berät- tigade till, vilket är helt lagvidrigt.

Sedan flera år tillbaka har det funnits en gul fackförening som tillhör centralen CTN(a). De har många medlemmar men gör inget för arbe- tarnas rättigheter. Ordföranden är en ingenjör och man kan undra om han verkligen kan repre- sentera arbetarna. Denna fackklubb skrev ett kollektivavtal med arbetsgivaren för flera år sedan. Detta avtal gäller för alla även i dag.

Den andra fackklubben tillhör textilfede- rationen som tillhör CST-Pablo Martinez Viquez. De har cirka 50 medlemmar och är det senast grundade facket på fabriken. Dama- ris tycker inte att de gör så mycket för att stöd- ja sina medlemmar. För henne är det allra vik- tigaste, bortsett från kampfrågorna, att man stödjer en avskedad medlem.

CST-JBE:s första prioritet är att se till så att kollektivavtalet följs. De har även lagt in en petition om att det bör revideras, men har än så länge inte fått svar från arbetsgivaren. De luckor i avtalet som de vill diskutera är bland andra: socialförsäkringen, bekostnad av glas- ögon, pappaledighet vid barns födelse (nu har de två dagar) och ledighet för fackligt arbete Damaris är uppriktigt oroad för fackföre- ningsrörelsens framtid. Hon lägger den största skulden på regeringen och den politik som förs.

– Att arbeta fackligt är en stor utmaning, det tar tid och krafter och hindren är många, säger Damaris, men det är något som jag tror på.

Berit Svensson H.

VFSN-koordinatör Nicaragua Arbetslösheten är hög och många söker arbete i frizonerna. På bilden har några gett upp efter många timmars resultatlöst köande. FOTO: MAGDA BRÄTTEMARK

7

Frizonsfabriken Mil Colores:

Allt är inte en dans på rosor

This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.5 Sweden License. To view a copy of this license, visit creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/

Ur tidskriften Nyheter från Nicaragua nr 2 2005

References

Related documents

Vänskapen är också något som Kallifatides tar på allra största allvar i En kvinna att älska, inte enbart genom bokens ytterst allvarliga bevekelsegrund utan också genom den

• Justeringen av RU1 med ändring till terminalnära läge för station i Landvetter flygplats är positiv - Ett centralt stationsläge i förhållande till Landvetter flygplats

I pilotstudien är detta tema och det samspel mellan personal och närstående det beskriver en förutsättning för att personalen skall kunna skapa sig en bild av patienten

Resultatet indikerar på att förskollärarnas gemensamma åsikt är att pedagogisk dokumentation har vidgat och underlättat helhetssynen för att utveckla och

Som vi har nämnt i avsnittet Tidigare forskning är det många socialsekreterare som upplever en stress över att de inte hinner med att träffa sina klienter på grund av

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

Att internet med alla dess nya former av medier har blivit en del av svenskarnas vardag visas inte bara av den växande viljan bland svenska företag och andra organisationer att

Hon berättar bland annat om vad det vill säga att tvingas bo i husvagn, inte ha tillgång till vatten och toalett, och hur man tvingades gå och lägga sig i blöta