Innehåll Utvecklingen

()'l

--- 'C>

C.

t; . l

Innehåll

Utvecklingen på Rosengård 2

Bertil ^Aun~r, kurator, MKB

Nya Kroksbäck - i samverkan

mot en ny framtid 3

Lisbeth Murat, inf0177Ultionschef, MKB MKB i täten mot ett

energisnålare Malmö 4

Dag Silmuelsson, utredare, MKB

Kunde misstagen undvikits 6

Lisbeth Murat/Lennart Lif, in{- chef, BST, Stockholm

Byggnadsverksamheten 8

Reparation och underhåll 13

Resultaträkning för verksamhetsåret 16

Balansräkning 17

Moderbolagets finansieringsanalys 18 Koncernens resultaträkning 19

Bokslutskommentarer 20

Resultatdisposition 21

VD: s kommentarer till bokslut 22 Bengt Mdnsson, vd MKB

Personalia 24

Utvecklingen på Rosengård

Redan då stadsdelen Rosengård stod färdigbyggd i slutet av 1960-talet var området föremål för en inten- siv debatt. Från olika utgångspunkter menade kriti- kerna att delar av Rosengård var bristfälligt planerade och hade en torftig yttre miljö. Rosengård betraktades ibland tillsammans med andra förortsområden som representativa för ett misslyckat och förhastat bo- stadsbyggande.

För de boende kändes många gånger kritiken mot området ensidig och orättvis. Det fanns faktiskt en mängd aspekter som aldrig framkorn i debatten. Man nämnde t ex sällan att de flesta av invånarna själva upplevde centrumanläggningen positivt. Inte heller det faktum att fritidsutbudet var stort eller att områ- det hade ett attraktivt och centralt läge, korn riktigt fram. Att lägenheterna av de boende ansågs välutrus- tade och bra planerade, var en annan "detalj" som glömdes bort.

Rosengård fick redan tidigt ett "rykte". Om detta uppkornmit till följd av händelser i området eller till följd av en orättvis kritik eller kanske som ett resultat av båda, kan lämnas därhän. Det är istället viktigare att peka på de försök som gjorts för att förbättra området, tvätta bort den tråkiga stämpeln och höja attraktiviteten.

Under hösten 1977 påbörjades det kommunala pro- jektet "Bättre bostadsmiljö". Från politiskt håll med- gav man att väsentliga delar av miljonprogrammets bostadsbyggande, t ex miljön och servicen, i flera av MI<Bs bostadsområden, behövde ses över, komplet- teras och förbättras. Ett annat syfte bakom det nystar- tade projektet var att minska antalet outhyrda lägen- heter. Dessa var vid tillfället så många i Rosengård n

att de utgjorde en tredjedel av samtliga outhyrda.

Projektarbetet innebar att tio gårdar inom Rosengård

n genomgick omfattande förbättringar av såväl yttre som inre miljö. Både miljöerna runt gårdarna och innergårdarna förändrades. Nya träd planterades, buskage och rabatter planerades om och utökades.

Innergårdarna har i flera fall förändrats totalt. De tidigare monotona och händelselösa gräsmattorna har skiftat utseende markant. Idag finns här sam- lingsplatser för både barn och vuxna. Lekmiljöerna har förbättrats avsevärt. Nya fantasifullare redskap har satts upp. Kullar och nya rabatter har skapats för att få en variationsrik och stimulerande gård. Bord och bänkar har satts upp. Cykelskjul, nya entrepar- tier, grillar, dansbana, hockeybana är exempel på andra genomförda gårdsförbättringar.

Samtidigt med arbetet med gårdsprojekten bildades på samtli- ga berörda gårdar kontaktkornmit- teer av hyresgästerna. En kontakt- kommitte utgör hyresgästförening- ens organisation på basplanet. För att hyresgästerna ska kunna träf- fas, umgås och dryfta gårdens an- gelägenheter med varandra har lo- kaler på varje gård renoverats och inretts. Ett många gånger livaktigt

frit~dsutbud men även opretentiösa sociala kontakter har blivit resulta- tet av denna satsning.

Också på Rosengård I har ett stort kvarter förbätt- rats på liknande sätt.

MKB har på olika sätt verkat för att outhyrda lägen- heter blivit uthyrda. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas sammanslagning av mindre lägenheter till större, uthyrning till kontor samt ombyggnader och renoveringar.

Det största ombyggnadsexemplet finns i kvarter Taxeringsintendenten. Här har ett bostadshus med stort antal outhyrda lägenheter byggts om för kom- munala förvaltningar- Socialförvaltning, Fritidsför- valtning och Renhållningsverk bl a. Ett annat om-

byggnadsproje~t utgöres av loftgångshusen längs Amiralsgatan. Aven dessa var svåruthyrda; delvis på grund av byggnaderna med ingång via loftgången vilket många hyresgäster var tveksamma till. Två av husen byggdes om med ny entre via trappa mitt i huset. Ett tredje hus kontoriserades i två plan för Arbetsförmedlingens distriktskontor.

Även genom att renovera lägenheter som varit out- hyrda en längre tid, har uthyrningssiffrorna förbätt- rats.

Att projektets och även MKBs egna insatser haft en gynnsam inverkan för att minska antalet outhyrda lägenheter, framgår av en utvärdering som företaget låtit göra under hösten 1981. Utvärderingen fastslår bl a att trots att befolkningen i Malmö kommun min- skar, har befolkningen inom Rosengård n ökat varje år sedan 1977. Antalet outhyrda lägenheter har varje år minskat. Dessutom kan fastställas att de outhyrda lägenheterna minskat kraftigare i de s k miljögårdar- na än i övriga fastigheter.

Att hyra ut återstående lägenheter samt att ta itu med den ännu alltför höga flyttningen från och inom området tillhör företagets mest angelägna kommande uppgifter.

,,---:

.J..r::·:..-:::.-----·---.. _ _ _ - -

o

C^{< l}

( _

Nya Kroksbäck - ⁱ salllverkan

m.ot en ny framtid . ..

Från betong och tristess till grönska och boglädje!

Så vill vi inom MKB gärna se det som håller på att hända med Kroks- bäck. Vi vill att Kroks- bäck blir det gröna och med boglädje fyllda bo- stadsområde det förtjä- nar och har förutsätt- ningar att bli. Kroksbäck ligger i den del av Malmö som många anser som den bästa- västra delen.

Kroksbäck är inte alltför stort, det ligger fritt, har många och välplanerade fria grönytor inpå knutarna, ligger på cykelavstånd till centrum och till Malmös härliga badstränder, har Malmös kulturutbud i form av stadsteater, konsthall, parkanläggningar, stadion, mässhallar m m i bekväm närhet.

Detta sammantaget plus de stora ekonomiska vär- den och åtaganden som ligger i ett bostadsområde av Kroksbäcks ringa ålder och omfattning, ger den san- sade bedömaren underlag nog inse att Kroksbäck måste bli föremål för satsningar i syfte att rusta upp och utveckla.

Beskrivningar av hur Kroksbäck tedde sig vid tiden för beslutet om förnyelseåtgärder eller av orsakerna till missförhållandena ska vi inte ge här. Det finns det redan en mångfald väl genomarbetade dokument som beskriver. Låt oss istället ge en beskrivning av det Kroksbäck vi hoppas ha i framtiden. Vi går några år framåt i tiden och tittar in på Kroksbäck 1989.

Då är sedan 3-4 år alla ~tora ombyggnader klara, malmexfasadema är ett minne blott och alla höghu- sen lyser i solskenet med sina vänligt gula tegelfasa- der med röda burspråk.

Alla gårdsmiljöer är gröna och vänliga. Det finns gott om vindskyddade lekplatser för barnen, sam- lingslokaler i bottenplanen där hyresgästerna träffas och gemensamt planerar sitt boende, utvecklar det, löser problem och formulerar förslag till förändringar i den numera väl inarbetade områdesförvaltningen inom MKB. I sitt arbete har hyresgästerna fortlöpan- de stöd och hjälp av sin egen organisation Hyresgäst- föreningen.

Bilismen är inte längre en huvudsak på Kroksbäck, eller rättare, den är förpassad tilllämplig status. Det har kommunens gatukontor genom bl a omläggning- ar av gator och parkeringsytor sett till. Och MKB har bidragit i ombyggnaden, naturligtvis, genom .. tt lyfta fram och upp entreer och ingångar i mera mänsklig nivås a s.

Skola, föräldrar och MKB (genom sin skolkonsu- lent) bedriver ett aktivt samarbete för såväl en funge- rande skolgång för barnen och tonåringarna som för en meningsfylld fritid för dem. Engagemanget och samarbetet har bl a lett till att vandalisering och för- störelse är nära nog okända begrepp på Kroksbäck.

Att den allsidiga hushållssammansättningen är en

realitet ser MKB:s uthyrningssektion och Bostadsby- rån i samarbete till. Grundförutsättningarna, variatio- ner i lägenhetsutbudet, byggdes ju in i området redan vid ombyggnaden.

Att den kommunala servicen i form av förskolor, skolor, fritids, service för pensionärer och handikap- pade fungerar har kommunen sett till.

Likaså ser kommunen genom sin sociala förvalt- ning till att de familjer som får problem snabbt får hjälp att rätta upp sin situation innan den hunnit bli akut och alltför djupgående.

Invandrarbyrån ger invandrarna på Kroksbäck råd och hjälp inom ramen för sina resurser.

Den kommersiella servicen är fortfarande inte över- dådig, men kommunen har ändå lyckats i sina strä- vanden att lindra bristerna efter det länge lovade men fortfarande inte förverkligade Hyllie center, genom en byggnad vid Hyllievångsvägen för bl a en stor livsmedelshall. Man har upplåtit mark för mindre torghandel m m.

ML upprätthåller goda kommunikationer från Kroksbäck till centrum. På sommaren har man även en badbuss ut till Sibbarp och Ribersborg.

Fritid Malmö bedriver året om aktiviteter i och kring Kroksbäck. Hyresgästföreningen driver en ak- tiv fritidsverksamhet i Kroksbäck i bokcirklar, biograf och teater bl a.

Biblioteket kommer kontinuerligt med sin bok- buss, fria teatergrupper, föreningsverksamhet och annat kompletterar bilden av aktiv fritid för de boen- de. Olika kyrkor bidrar också till ett aktivt och me- ningsfyllt boende i Nya Kroks bäck.

Sist men viktigast av allt- de boende själva som tillsammans med MKB ser till att deras Kroksbäck fungerar. .

Tillbaks till idag -ler du åt beskrivningen, tycker den är en utopi rentav? Inte alls, det är bara en be- skrivning av en verklighet där alla berörda tar sin del av det totala ansvaret. För lika tydligt som be- skrivningen visar att en bred samverkan är en nöd- vändighet för ett meningsfyllt resursutnyttjande av de bostäder och bostadsområden vi har, lika tydligt visar beskrivningen att ingen part kan ställa sig utan- för ansvaret eller att ansvaret kan bäras bara av ett fåtal av de involverade parterna.

3

MKB-initiativ ger ett energisnålare Sverige, lägre hyreshöjningar och nya arbetstillfällen

Bakgrund.

MKBnar under de senaste åren genomfört enklare energibesparande åtgärder i hela beståndet. Företaget har nu kommit dithän att det krävs investeringar för att ytterligare minska energiförbrukningen i fastighe- terna. Energibesparande åtgärder som kräver investe- ringar i anläggningar utförs ofta inte p g a att åtgär- derna ställer stora krav på fastighetsägarens egen ka- pitalinsats; 15-30% av anläggningskostnaderna kan inte finansieras med statliga lån/bidrag.

Från flera håll har framförts krav på att MKBs fas- tigheter skall göras om till energisnåla fastigheter.

Dessa tankegångar har bl a förts fram inom BFR-pro- jektet "Energisparkvarter". I projektet medverkar Fastighetskontoret, Byggforskningsrådet, konsulter och MKB. MKBs fastigheter i Kroks bäck, Hussvala och Etikstorp ingår i energisparexperimenten. Tan- ken är att MKBs fastigheter skall bli demonstrations- objekt för andra fastighetsägare.

Ideer om energibesparande åtgärder i MKBs fastig- heter kan utvecklas så här:

MKB bör vidtaga omfattande energibesparande åtgärder i hela beståndet, både för att uppfylla de nationella energisparmål som riksdagen ställt upp och för att begränsa hyreshöjningarna på sikt. Atgär- der som är "tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga"

bör vidtagas. Ur demonstrationssynpunkt vore det mycket värdefullt att någonstans kunna visa på ett fastighetsbestånd där man på ett planmässigt sätt vid- tagit energibesparande åtgärder efter ett enhetligt program. De reguljära finansieringsmöjligheterna är dock otillräckliga när det gäller omfattande åtgärder i ett helt bestånd. Det är också så att åtgärderna ställer stora krav på eget kapital- även i de fall statliga lån och bidrag kanutnyttjas maximalt. Den egna kapital- insatsen har hög kostnad och belastar dessutom före- tagets likviditet.

Inom BFR-projektet "Energisparkvarter" har man ofta hänvisat till Hjalmar Olsson som har sagt att

"endast fantasin begränsar möjligheterna att finansie- ra energibesparande åtgärder". Hjalmar Olsson har bl a pekat på möjligheten att kanalisera de kraftpro- ducerande företagens överskottskapital till energibe- sparande åtgärder i bostadsfastigheter. Iden kan upp- fattas som att kraftföretagen "binder ris på egen rygg''. Kraftföretagens intresse ligger dock i att finna placeringsobjekt för sitt kapital. Genom att låna ut

pengama till energibesparande åtgärder kan företa- gen uppskjuta investeringar i energiproducerande anläggningar. Kraftföretagen verkar ju på affärsmäs- sig basis och kan antas vara intresserade av att få bästa möjliga förräntning på sitt kapital.

I både USA (Californien) och Norge finns exempel på att kapital som genererats inom kraftföretagen an- vänts till energibesparande åtgärder. I Norge, t ex, tar man ut en extra energiavgift på 2 öre/kWh. Dessa medel fonderas och används till energibesparande åtgärder.

Finansieringside.

Denna finansieringside kan utvecklas för att passa MKB.

l. Bestånd: MKBs hela fastighetsbestånd.

2. Åtgärder: Byggnadstekniska och installationstek- niska, t ex som i kv Hussvalan och Etikstorp samt värmepumpar. De 43 värmepumpar som skall in- stalleras i vissa av MK~s fastigheter bör inordnas i finansieringsplanen. (Aven organisatoriska och sociala åtgärder som leder till energibesparingar bör diskuteras.)

3. Finansiering

• Reguljär finansiering så långt det är möjligt.

• Lån för att finansiera merparten av den anlägg- ningskostnad som inte finansieras med statliga lån/bidrag.

• Det omfattande utrednings- och kalkylarbetet bör likaså kunna finansieras med BFR-medel.

4. Medverkande: MKB, kommunen, BFR, Hjalmar Olsson (inledningsvis), Hyresgästföreningen m fl.

5. Initiering: MKB' tar initiativet till att kapitallånas ut till MKB för energibesparande åtgärder.

Det krävs omfattande kalkyler som visar att åtgär- derna är lönsamma vid de förväntade energi priserna.

Det krävs också att Hyresgästföreningen accepterar en "öronmärkning" av de kalkylerade besparingarna.

Unekostnaderna exkluderas lämpligen från hyresför- handlingarna.

Vidare kommer räntor och amorteringar att utgöra en belastning på MKBs likviditet eftersom besparing- arna utfaller först efter flera år. (Alternativet att finan- siera med eget kapital är under alla förutsättningar mindre fördelaktigt.) Likviditetsfrågan måste lösas,

()

o

o o

(

förslagsvis i samarbete med kommunen. Kommuner- na har ju ålagts av riksdagen att utarbeta oljeersätt- ningsplaner och minska energikonsumtionen med 30% och kan därför förväntas vara mycket intressera- de av att bisträcka vid energibesparingar.

Omfattning

Inom såväl Malmö kommun som MKB finns erfaren- het om olika energibesparande åtgärder, kostnader, besparingseffekt och ekonomisk lönsamhet. Kun- skapsnivå i Malmö bedöms av Byggforskningsrådet som hög.

De åtgärder som kan bli aktuella i MKBs fall bör vara lönsamma även efter det att kapitalkostnaderna betalats och åtgärderna belastats med kostnaderna för extra drift och underhåll. Om kostnaderna är lika stora som besparingarna omräknat i pengar går det

"jämt ut" och MKB har medverkat till att ta ett sam- hällsekonomiskt ansvar för att minska energikostna-

derna och oljeberoendet, kraftföretagens överskotts- kapital har kanaliserats till samhällsnyttiga investe- ringar, arbetstillfällen har skapats och åtgärder som kan vara lönsamma vid högre energipriser har ge- nomförts. Kraven bör ställas högre än så; utgångs- punkten bör vara att åtgärderna skall ge nettobespa- ringar som på sikt minskar hyreskraven. Åtgärderna skall m a o vara fastighetsekonomiskt lönsamma.

Låt oss ta ett räkneexempel, som är förenklat och därmed felaktigt, men ändå visar på omfattningen av åtgärderna.

Hypoteser

Omtattande energisparåtgärder i MKBs bestånd skul- le kosta ungefär 200-400 milj kr och genomföras un- der en period av 5-10 år. Detta motsvarar 500-1.000 nya lägenheter under perioden eller so-200 nya lä- genheter per år.

Under budgetåret 81/82 uppgick MKBs bränsleav- gifter till63 milj kr. Förbrukningsvolymen var unge- fär 330 milj kWh och energipriset var 15 öre/kWh.

Antag att MKB genom energibesparande åtgärder kan minska förbrukningen med 30%, vilket är den siffra som riksdagen angett som energisparmåL En minskning med 30% motsvarar 20 milj kr mindre i bränsleavgifter per år.

För att uppnå besparingen på 20 milj kr skulle MKB kunna belastas med lånekosmader och extra drifts- och underhållskostnader på samma belopp, dvs 20 milj kr, och åtgärderna skulle gå "jämt ut". Det bör då påpekas att åtgärder som tveksamma eller olönsam- ma vid gällande energipriser kan bli lönsamma vid högre energipriser. Det handlar alltså till viss del om framförhållning.

De centrala variablerna i energikalkylerna är såle- des räntesatsen och energipriset. Dessutom är om- fattningen av eventuella extra drifts- och underhålls- kostnader betydelsefulla.

Tidsperspektiv

Pågående försök inom MKB är slutförda 1984. Under förutsättning att startskottet går för hela Malmö 1985 kan Malmö kommun redan år 2010 uppvisa en gene- rell energibesparing på 30% -dvs uppfylla de krav regering och riksdag uttalat och fastställt!

Kunde misstagen undvikits

tned

av standardisering

non11er?

När vi idag har facit i hand, facit över 60- och 70-talens snabba bostadsupp byggnad, och kan konstatera missarna såväl socialt som tekniskt i den tidens byggnation kan man inte undgå att ställa frågan "kunde det ha undvikits" eller åtminstone "hur ska vi undvika att upprepa misstagen". Hur vi miljömässigt och socialt inte ska bygga våra bostadsområden vet vi ganska väl idag men har vi några garantier för att inte tekniken än en gång rusar åstad bortom vår kontroll? För det var väl delvis det som hände då på 60- och 70-talen? Byggstandardisering anses av många som ett instrument att undvika framtida tekniska missgrepp i den storleksord- ning det då var frågan om. Andra igen ser standardisering och normer som försvårande och fördyrande byråkrati, fantasihämmande etc. Fel, hävdar BST, rätt använt kan standardisering- en bidra till såväl ekonomiska som tekniska vinster på alla områden, energisidan inte minst.

MKB driver i sitt bestånd tre stora energisparförsök där en av intressenterna är just BST. Hur O

ser BST på frågeställningarna och hur kan standardiseringen utnyttjas t ex i energisparsyfte?

standardisering motverkar byggfel

standardisering inom byggområdet har som grund- läggande syfte att bidra till en rationalisering av byg- gandet- från program- och projekteringsarbete, över entreprenadled, materialproduktion och myndighets- reglering till slutlig förvaltning, ombyggnad och åter- användning.

De olika partema- som har skilda roller med ett komplext kommunikationsmönster-ger standardise- ringsarbetet på byggområdet stor spännvid. Den grundläggande standardiseringstanken har inte sam- ma konkreta betydelse för alla inblandade parter. Pro- jektören kommer i omedelbar kontakt med standardi- sering vid upprättandet av bygghandlingar efter ett enhetligt- standardiserat- redovisningssystem. En- treprenören möter standardiseringens förtjänster när han skall omsätta mjukvaran bygghandlingar till hårdvaran verklighet. Produktstandardisering ger en- tydiga egenskapskrav som underlättar jämförelser mellan olika fabrikat vilket möjliggör konkurrens på lika villkor. Ute på byggena ligger det ekonomi i ett gott flyt i byggprocessen. Olika prylar måste passa ihop så att onödiga arbetsinsatser undviks. standard- isering skapar denna ordning. Materialtillverkaren ser i första hand standardiseringen som ett hjälpme- del för att begränsa sortimentet och därmed uppnå längre serier, lägre lagerkostnader och enklare distri-

Modulkoordinering Mätmetoder

l l

Toleranser

l

il

l l

Mått Kontrollregler

Sambanden, som rätt tillämpade, minskar antalet byggfel genom en säkrare behandling av mdtt i byggprocessen.

bution. För förvaltaren kanske den största förtjänsten ligger i att "reservdelarna" passar med helheten vid såväl normalt underhåll som arbeten i kvalitetshöjan-

de.~yfte.

A ven om skälen för standardisering kan te sig olika för skilda brukare finns det en gemensam nämnare.

Alla inblandade är angelägna om att undvika byggfel och byggstandardisering är även i detta avseende det gemensamma hjälpmedlet- rätt igenom hela bygg- processen!

"Bland alla byggfel orsakas en stor del av felaktiga

mått, ogenomtänkt måttsättning, olämpliga mätme- toder, avsaknad av toleranser eller bristfälliga kon- trollmetoder. För dessa områden finns standardisera- de rutiner och system som ger säkerhet mot onödiga missar. Utan denna standardisering skulle med sä- kerhet byggfelen vara betydligt fler och med en ännu mer konsekvent tillämpning av standarden skulle fe- len förmodligen vara betydligt färre."

I botten på hela "standardiseringspaketet" ligger i detta sammanhang modulkoordineringen. Den inne- bär, som bekant, samordningssystern för mått hos byggnader och byggnadsdelar. Syftet är att uppnå en viss variantbegränsning i måttavseende och ett sys- tem som ger inbördes kombinerbara och utbytbara byggdelar.

o

o

Modulkoordineringen bygger på vissa bestämda mått. För att den skall kunna omsättas i praktiken krävs ett system av toleranser och detta i sin tur fungerar inte utan vettiga mätmetoder och kontroll- regler. De olika sambanden kan illustreras så här.

Ett helt annat område som Byggs tandardiseringen också arbetar med är funktionen krav-provning. For- mulerade branschkrav måste, för att kunna möjliggö- ras, kopplas till enhetliga och partiska provningsme- toder. Genom dessa krav och standardiserade prov- ningsmetoder får man praktiska hjälpmedel i byggan-

det. Två exempel inom det allt viktigare energiområ- det får illustrera detta.

Under trycket av de snabbt ökande energikostna- derna har det sedan början av 1970-talet skett en omvälvande och delvis improviserad utveckling av tätning och isolering av byggnadernas klimatskärm.

Detta gäller också installationer av mer avancerade system och komponenter på värme- och luftbehand- lingsområdet, ofta med dålig verkningsgrad eller tveksamt utfall i övrigt.

Det första exemplet gäller BSTs planer på att till-

Energisparande i bygg- och förvalt- ningsprocessen

j Kunskapsutveck-1

lling, allmän l

_!!_oribildnin~ _

Projektering J

1 Byggmaterial,

l -produkter och - komponenter

1 Installations- 1

l produkter och l

- komponenter

Överlämnande

Byggnader med delsystem

Förvaltning

BSTs arbete med fältmetoder för besiktning och kontroll är en del av ett mer omfattande arbete som behandlar energisparande på bred front i bygg- och förvaltningsprocessen.

sammans med byggbranschens parter inleda en grundläggande inventering och behovsanalys av fält- metoder för besiktning och kontroll samt därtill knut- na tekniska och administrativa hjälpmedel. En bäran- de tanke är att med fältmetoderna skapa möjligheter att i god tid upptäcka sådana byggfel som idag föror- sakar energiförluster och extra kostnader i bygg- eller förvaltningsprocessen därför att de upptäckts för sent. Detta projekt är samtidigt en bra illustration till BSTs synsätt på. standardiseringsarbetets arbetsfor- mer. Genom en konstruktiv dialog och ett aktivt sam- arbete med byggbranschen skapas realistiska under- lag för kommande standardiseringsinsatser. (På detta sätt arbetar BST också i Kroksbäck, men där gäller det

underlag för en eventuell "ombyggnadsstandard.) Det andra exemplet är en av BSTs standariserad metod som behandlar termograferingav byggnader.

Dvs ett sätt att upptäcka brister i klimatskärmens isolering och täthet med hjälp av en värmekamera.

Denna teknik kan bl a användas under byggtiden för att kontrollera värmeisoleringens utförande på plats eller konstruktionens lufttäthet. Man får då möjlighe- ter att åtgärda eventuella brister under byggets gång istället för efter slutbesiktningen eller ännu senare, då kostnaderna för förbättringar är högre. Metoden är för övrigt utgångspunkt för ett internationellt stan- dardiseringsarbete.

7

Byggnadsverksamheten

Färdigställda objekt.

l egenregi K v Fritz 1 Sofiagatan 10

Ombyggnaden av fastigheten klar i februari 1981. Efter ombyggnaden innehåller fastigheten 14 bostadslägenheter och l förskola.

K v Landskontoristen von Rosens väg 34

Ombyggnaden av lägenheter i l:a och 2:a våningarna till kontor för Länsarbetsnämnden klar i januari 1981.

K v Skyffeljärnet Hyacintgatan 24

Lägenheter har sammanlagts och byggts om till fritidshem, färdigställt april1981

K v Vendelsfrid Lorensborgsgatan 1

Befintlig uthymmgslokal ändrad till personalutrymme. Klar i februari 1981.

På uppdrag av Socialförvaltningen har vi byggt om bostads- lägermeter till provisoriska lägenhetsdaghem i

Kv Arla

S. Grängesbergsgatan 46 C färdigställt juni 19B1

Kv Abiturienten Gymnasistgatan 35 C färdigställt maj 1981 KvHösten

Augustenborgsgatan 9 A färdtgställt maj 1""98f

KvKantaten Kantatgatan 32 färdigställt maj 1981 K v Ryttmästaren

V. Rönneholmsvägen 43 E färdigställt augusti 1981

KvSeved Jespersgatan 3 färdigställt augusti 1981 K v Stensjön

stensjögatan 46 färdigställt augusti 1981

Utöver dessa ombyggnader har 34 st lägenheter samman- lagts till17 st större lägenheter.

På entreprenad

I kv Fosiedal har radhus med 68 st bostadslägenheter fär- digställts. Inflyttning har skett successivt januari 1981- juni 1981.

Ombyggnader av fastigheter har färdigställts i följande kvarter:

K v Senius 3 och 4 Sofiagatan 7-9 färdigställt januari 1981 KvSenius 11 Köpmangatan 8 färdigställt mars 1981 KvFritz4

Sofiagatan 4 färdigställt mars 1981 8

KvNärke7 Dalslandsgatan 3 färdigställt aprill981

K v Sörbäck, hus 9 och 10 Sörbäcksgatan 2-22 färdigställt april1981

I kv Landssekreteraren, Bennets väg 24 och 44, har 2 st loftgångshus tillbyggts med vardera ett nytt trapphus, pla- cerat så att loftgången delas i två lika delar. Det nya trapp- huset nås från entre på gårdssidan. Tillbyggnaden klar sep- tember 1981.

l kv Taxeringsintendenten har på uppdrag av Socialför- valtningen utförts ombyggnad av kontorslokaler. Ombygg- naden klar januari 1981.

I kv Nytorp, Stadioncenter, har till Föreningen för ut- vecklingsstörda barn källarlokal byggts om. Klar augusti 1981.

Ombyggnad av bostadslägenheter till närlokaler för kon- taktkommitteer har utförs i

K v Landskanslisten 2, Hårds väg 46, färdigställt juni 1981.

K v Landskanslisten l, von Rosens väg 9, färdigställt juni 1981.

Ombyggnad av fritidslokal till närlokal för kontaktkom- mitte har utförts i kv Landskamreraren, V. Kattarpsvägen 61, färdigställt juni 1981.

I kv Taxeringsrevisorn har samtliga utfackningsväggar vid balkonger beklätts med fasadplåt

Påbörjade projekt.

l egenregi KvLinden 1 Nobelvägen 121

Ombyggnadsarbetet pågår. Inflyttning beräknas ske janua- ri 1982.

KvLinden2 Nobelvägen 119

Ombyggnadsarbetet pågår. Inflyttning beräkrtas ske mars 1982.

KvSigrid 11

Tärningsholmsgatan 8

Rivningsarbetet påoörjat december 1981. Efter ombyggna- den kommer fastigheten innehålla 7 st lägenheter.

K v Vendelsfrid Lorensborgsgatan 11

Befintligt inackorderingshem har utökats. Ombyggnadsar- betena beräknas klara januari 1982.

K v Flöjten

Reparatlon av befintliga balkonger

På entreprenad

K v Norrbäck, hus 3 och 4 Norrbäcksgatan 22-42

Ombyggnadsarbetet pågår. Efter ombyggnaden skall fastig- heterna innehålla följande antal lägenheter:

Husnr3

62lägenheter + l inackorderingshem Husnr4

64lägenheter + l inackorderingshem

Inflyttningen beräknas ske för hus nr 3 den l september och för hus nr 4 den l juni 1982.

K v Persborg 9

Om- och tillbyggnad av befintlig tvättstuga och panncentral till rör- och el-verkstad pågår. Arbetet beräknas klart juni 1982.

D

KvHösten

Om- och tillbyggnad av befintlig verkstad till snickeri- och måleriverkstad pågår. Arbetet beräknas klart oktober 1982.

K v Taxeringsin tendenten

På uppdrag av Malmö kommuns fastighetskontor utföres ombyggnadsarbeten i Drätselkontorets lokaler. Ombygg- nadsarbetet beräknas klart februari 1982.

KvKatten

På uppdrag av Malmö kommuns fastighetskontor bygges uthyrningslokal i hus l om till förskola. Ombyggnadsarbe- tet beräknas klart februari 1982.

KvLingonet

Ombyggnad av l-plans radhus med 23 st lägenheter pågår.

Ombyggnadsarbetet, som bl a omfattar utbyte av varm- och kallvattenledningar, gaspannor, elledningar och köksinred- ningar samt utökning av vindsisoleringen, beräknas klar mars 1982.

Projektering KvMården

Nybyggnad av bostadsfastighet vid Kaptensgatan- Stor- gatan.

Projekteringen klar.

stadsplanen ej fastställd.

Byggnaden kommer att inrymma bostadslägenheter, servi- cecentrum och bowlinghall.

KvDammfri

Nybyggnad av bostadsfastighet vid Köpenhamnsvägen-

Måleriavdelningen

Periodiskt underhåll

1981 helrenoverades ca 1.500 lägenheter inom följande områden:

Lorensborg, Mellanheden, Helsingör, Teknikern, Sege- vång, Katrinelund och Lindängen.

Löpande underhåll

Under året utförde ett 20-tal målare ca 800 lägenhetsrepara- tioner i huvudsak orsakade av den omflyttningsfrekvens som finns inom företaget.

Mariedalsvägen.

stadsplanen klar.

Byggnaden kommer att inrymma bostadslägenheter och servicecentrum.

Entreprenadarbetena beräknas igångsättas mars 1982.

KvRiga

Nybyggnad vid Lundbergsgatan.

Projekteringen klar.

Byggnaden kommer att inrymma bostadslägenheter och distriktsläkarmottagning.

Entreprenadarbetena beräknas igångsättas mars 1982.

K v Sigrid 3 och 4

Ombyggnad vid Lundbergsgatan l.

Projektering pågår.

KvSenius 12

Ombyggnad vid Köpmangatan 10.

Projektering pågår.

K v Skyffeljärnet

Projektering av utökning av befintligt fritidshem pågår. Ut- ökning av lokalerna skall vara klar mars 1982.

K v Landskon to risten von Rosens väg 34

Lägenheter i 3:e v!ningen skall ändras till undervisningslo- kaler för ABF, Malmö. Projektering pågår.

KvNorrbäck

Projektering av nybyggnad av förskola på gårdsplan mellan hus l och 2 pågår.

I övrigt renoverades ett 20-tal trappuppgångar, barndag- hem, källargångar, tvättstugor samt en del sammanslagna lägenhetern.

Utvändigt underhåll

Under sommarmånaderna utfördes ommålning av 4.500 fönster, hundratalet entrepartier samt ett 1.000-tal m² be- tongytor.

Verksamheten vid sprutboxen har i huvudsak bestått av nedslipning av hemrnamålade luckor och mycket liten sprutning på grund av dålig arbetsmiljö.

9

Värmeavdelningen

Energibesparande åtgärder

I ett tjugofemtal fastigheter har injustering skett av värme- och ventilationsanläggningar.

Nedvarvning av ventilationsanläggningar i garagen. In- montering av termostatventiler och inreglering av vånne- systemen i ett femtiotal fastigheter.

Rosengård l

Nya tvättmaskiner har installerats i femton fastigheter.

Rosengård III

Områdets övervakningsanläggning har byggts om.

Nya tvättmaskiner installerade.

Nya variator- och reglerutrustningar.

P-ersborg

Nya expansionskärl i värmecentralen.

Utbyte av samtliga v-v-beredare med tillhörande pumpar.

Sorgenfri

Nya varmvattenväxlare i åtta fastigheter.

Pumpar, reglerutrustningar samt områdets svagströms- anläggning förnyade.

Augustenborg

Nya varmvattenstammar, ventiler och sanitetsporslin i en fastighet.

Utbyte av 12 st variatorutrustningar.

Inmonterat termostatventiler och stamventiler i sju fastig- heter.

Utbyte av H-V-kulverten från Värmecentralen till Augus- tenborgsgatan 16.

Inmontering av nya badkarsinsatser i kv Särla.

10

Nya varmvattenstammar och nytt sanitetsporslin i en fastighet.

Seved

Områdets fastighetstvättstugor moderniserade och cent- raltvättanläggningen nedlagd.

Nya ventiler i kulvertnätet.

Termostatventiler och nya stamventiler inmonterade i sex fastigheter.

Sevedsplan

Nya variator- och reglerutrustningar.

Lorensborg

Planering av fastighetstvättstugor har påbörjats.

Utbyte av samtliga vägguttag i badrummen.

Korsör II resp Korsör

Kvarterets fjärrvärmecentral ombyggd. . Nya varmvattenstammar och nytt sanitetsporslin.

Läderlappen

Nya värmeväxlare i två fastigheter.

Kroksbäck

Utbyte av F v-växlare i 2 st"Undercentraler.

Färdigheten

Modernisering av fastighetens tvättstugor.

Segevång

Kompletterat antal tvättmaskiner i resp tvättstuga.

Ny dala

Modemiserat 1/3 av områdets tvättstugor.

o

o

c

Anställda

Personalpolitik

Den under 1980 inrättade och utannonserade befatt- ningen som personalchef tillträddes den l aprill981.

Under året har företaget tillsammans med de lokala fackliga organisationerna arbetat fram ett introduk- tionsprogram för nyanställda och omplacerade med- arbetare. Programmet är avsett att sedermera ingå i ett lokalt medbestämmandeavtal.

Diskussioner om en utveckling och intensifiering av förslagsverksamheten inom MKB har startats.

En översyn och utveckling av företagets personal- administrativa rutiner har påbörjats.

Utbildning

Genom en ökad satsning på utbildning i egen regi har företagets utbildningsinsatser omfattat både fler an- ställda och fler kategorier anställda än tidigare.

Ett 20-tal kollektivanställda deltog i en kurs omfat- tande juridiska problemlösningar för "fältpersonal".

Drygt 40 anställda har deltagit i kurser, som anord- nats av SABO, KAB, SIFU och Bygghälsan. Denna utbildning har främst behandlat hyresjuridiska frå- gor, arbetslednings- och avtalsfrågor, arbetsmiljölag- stiftning, bomflytande och yrkesteknisk fortbildning.

Interna Bomflytandeseminarier med drygt 50 delta- gare hölls under hösten.

Kostnaderna för utbildningen uppgick under 1981 till146.539 kronor.

Företagshälsovård och arbetarskydd

MKBs företagshälsovård syftar till att bevara och skydda de anställdas hälsa och arbetsförmåga samt vid sjukdom eller skada medverka till att hälsan och arbetsförmåga återställs.

MKB är ansluten till Stiftelsen Bygghälsan, vilken svarar för företagshälsovården för alla anställda.

Genom Bygghälsan erbjuds alla anställda kostnads- fria hälsoundersökningar (lungor, hjärta, hörsel m m) med jämna mellanrum. Luft-, belysnings- och buller- mätningar förekommer också. Avgifter för Bygghäl- san var under året 350 kronor per anställd som utnytt- jat förmånen (395 st), totalt 138.250 kronor.

Personlig skyddsutrustning har inköpts till målar- na. Skyddsväskan innehåller bl a andningsskydd, första hjälpen och hörselskydd. MKB håller målare, reparatörer, fastighetsskötare och lokalvårdare med arbetskläder.

Personalen, som arbetar vid databildskärmar, har erbjudits kostnadsfri syn undersökning. MKB har be- kostat arbetsglasögon för dem som behövt sådana. En sjukgymnast och en konsulent för miljöfrågor har svarat för att var och en fått rätt sittställning och arbetsplats.

skyddskommitten

skyddskommitten har haft fyra sammanträden under året.

Olycksfall

Under året inträffade 32 olycksfall i arbetet. Dessa medförde frånvaro från arbetet med sammanlagt 721 dagar, vilket motsvarar 22,5 dagar per yrkesskada eller 0,8 dagars frånvaro per anställd.

Jämfört med de fyra föregående åren betyder det, att antalet olycksfail och frånvarodagar fortsätter att sju,u<a.

1977 19 skador 458 frånvarodagar 1978 37 skador 711 frånvarodagar 1979 60 skador 1.388 frånvarodagar 1980 43 skador 1.114 frånvarodagar 1981 32 skador 721 frånvarodagar

Fördelat på de olika facken blir årets skador fördela- de enligt följande:

Fastighetsans~älldas förbund, 308 anställda, 26 ska- dor, 567 frånvarodagar.

SKTF-SALF, 140 anställda, 3 skador, 5 frånvaro- dagar.

Byggnadsarbetarförbundet, 73 anställda, l skada, 24 frånvarodagar.

Målarförbunder, 68 anställda, 2 skador, 125 frånva- rodagar.

Målarförbunder, 68 anställda, 2 skador, 125 frånva- rodagar.

Fabriks, 15 anställda, O skada, O frånvarodagar.

Anpassningsgruppen

Anpassningsgruppen har haft tre sammanträden. I huvudsak har gruppen under året följt upp tidigare initierade åtgärder. Ledamöterna i anpassningsgrup- pen har deltagit i en utbildningsdag i Länsarbets- nämndens regi.

Därutöver har i lokala förhandlingar med fackklub- barna träffats överenskommelser om andra arbets- uppgifter i ett flertal fall. En gemensam strävan är att initiera och genomföra åtgärder som i möjligaste mån förebygger behovet av anpassningsåtgärder.

Personalvård

MKB stödjer genom ekonomiska bidrag personalens fritidsaktiviteter. Under året ha bidrag lämnats till MKBs idrottsklubb, personalklubben Trevnaden, Konstföreningen och fackklubbamas fritidsverk- samhet.

I Kamps Nygård vid Bientarp upplåter företaget två fritidsstugor för de anställdas rekreation. stugor- na kan hyras enskilt eller av grupper av anställda och pensionerade.

Genom att MKB numera har en egen personalfunk- tion har ökade möjligheter till kurativa och personal- sociala insatser, som t ex rådgivning och stöd ska- pats. Ett antal anställda har också använt denna möj- lighet.

Kostnader för personalvården uppgick 1981 till 42.383 kronor.

11

12

Personalens åldersammansättning

(Antal och procent)

Ålders- grupper

l ^Mån l ^Kvm-~ _nor ^Fashg· _hetsar- l ^Stad _perso- l ^T~iltt _bitra-

betare nal den l

Repa-l ^Smek-~ :M\lare l Koll.anstl ÖVriga l TJänste-~ ^Procent

rat(',. are ombygg- koll. mim

rer nadsa.rb an9t

-19 10 - ⁵ - ^{- -} 1- ^{5 -}

1-1

- 2

20-24 24 8 11 3 - ^-

11~ ^{12 - 6 5}

25-29 37 10 12 5 - ¹⁽¹ 11 - 7 8

30-34 53 14 9 7 - 9 7 .,

20 11

...

35-39 46 22 15 10 10 9 3 2 19 11

40-44 44 17 14 12 l 2 4 9 4 1 14 lO

45-49 52 22 14 18 l 6 4 5 3 3 20 12

50-54 50 23 22 16 2 7 7 l 1 2 15 12

55-59 48 37 15 ²³ 4 5 3 3 4 l 27 14

60- ⁶⁰ 27 18 18 7 5 8 12 4 3 12 14

Summa l 424 l 1w IBs 1112 l1s 154 ^{149 168 l1s 113} h40 199

Procent 170130122 l 19 l ^{2 l 9} l ⁸ In l 3 l 2 l 23 199

Fördelning efter tjänstgöringens omfattning

Yrkesgrupp l ^{T(Jtal an Kv· nor}

antal i ^man beltid deltid helttd deltid

Fastighetsarbetare 135 135 j DO 5

Lokalvårdare 112 21 91 16 5 64 27

Tvättbiträden 15 15 2 13

~ara tör 54 54 !)2 2

Smekare 49 49 44 5

Målare 68 68 62 6

KoU.anst ombyggnad 18 18 18

ÖVriga koU.anst 13 13 13

12

Tjänstt!män 14<' ^()(; 74 64 47 27

Summa 1604 ^{1424 l1~0 1399 l :s ln3 l t'7}

Procent av män

l l l ⁶ l ¹³⁷

respektive kvinnor 94 63

()

"""

v

\ f

o

,r, ⁱ

'~·

Reparation och underhåll

Betongskador

Reparation av balkonger har fått en mycket stor om- fattning. Under året har arbetet pågått med ca 900 balkonger. I något fall har balkongerna varit i så dåligt skick att en helt ny konstruktion från grunden har måst utföras.

Tak

Igenläggning av piskaltaner fortsätter i samband med andra arbeten som fordrar ställning. .

Ett par fastigheter har tilläggsisolerats genom in- blåsning av isolering på outnyttjade vindar.

Fasader

Under året har färdigställts ett par fastigheter på John Briessons väg och en på S. Bulltoftavägen som blivit tilläggsisolerade och fått ny fasadtegel. 3 hus på Au- gustenborg med plåtfasader har färdigställts. Loss- nande tegelbalkar över fönster har på senare år blivit ett allt större problem. Ett par hundra balkar har under året bytats ut på Lorensborg.

Fönster

Reparation och utbyte av rötskadade fönster pågår kontinuerligt. På Gullviksborg har vi bytat 100 st till plastfönster för att få erfarenhet av detta.

Byte av tätningslister i fönster har skett i stor om- fattning. Enbart silikonlister används numera.

Låssystem

Byte av lås har skett i kv Häcken och Sorgenfri och

pågår i kv Hussvalan. 3 kvarter på Mellanheden slut- fördes i början av året,

Golv

Byte av golvmaterial sker i turordning efter fastighe- ternas ålder. Byte av plastmattor har till största delen skett på Persborg och parkettslipning på Augusten- borg.

Vitvaror

Byte av spisar har skett på Katrinelund och delar av Segevång. Ca 600 spisar har bytats. 500 lägenheter har fått kyl/frys i stället för kyl i Pildammstaden och på Persborg.

Antennanläggningen

Katrinelund har sammanlagts till en anläggning i stäl- let för 5 samtidigt som uttag och kabel i byggnaderna bytats. I samband med kulvertarbete på Augusten- borg har kabel för TV dragits så att sammanläggning också kan ske där.

Hissar

Hissmaskineri har bytats i tre punkthus på Sorgenfri.

Garage

Ett tio-tal portar har bytats under året. I ett par fall har byte skett efter att någon hyresgäst kört genom stängd port.

13

Förvaltningsberättelse

Malmö kommunala bostads AB (MKB) är moderbolag i koncernen. Förutom MKB omfattade koncernen un- der verksamhetsåret de båda dotterbolagen Emkåbe i Malmö AB och Handelsbolaget Bellevuestaden Die- den & Co, vilka under 1980 inte drivit någon rörelse.

MKB är ett allmännyttigt bostadsföretag.

Vår främsta uppgift är att erbjuda hyresgästerna full- god service i väl underhållna bostäder.

MKB är anslutet till KAB (Sveriges Kooperativa och Allmännyttiga Bostadsföretags Förhandlingsorgani- sation) samt medlem i SABO (Sveriges allmännyttiga Bostadsföretag). MKB är även medlem i andelsföre- ningen Skånehem, som är ett intresseorgan för all- männyttiga bostadsföretag i Skåne.

Anställda

Antalet anställda i MKB har i medeltal uppgått till 601 (601).

Löner och ersättningar har uppgått till (tkr)

Styrelsen, revisorer sekreterare och VD Övriga anställda

Verksamhet

1981 1980 298 (286) 42.973 (38.759)

Efter förhandlingar med Hyresgästföreningen i södra Skåne höjdes hyrorna den 1/1 med 4:80 kr/m². Höj- ningen motiverades av ökade priser på energi och avsåg att täcka de ökade värmekostnaderna.

Den ordinarie hyresregleringsdagen den 1/4 höjdes hyrorna med i genomsnitt 12:99 kr/m², motsvarande 8% på före höjningen utgående hyror.

Hyresförlusterna för outhyrda lägenheter, lokaler och garageplatser ha uppgått till (tkr):

Bostäder Lokaler

Garage och parkeringsplatser

14

1981 16.593 1.001- 1.069 18.663

1980 (15.337) (471) (993) (16.801)

Hyresförlusterna till följd av bristande betalning har uppgått till (tkr):

Bostäder Lokaler

Garage och parkeringsplatser

1981 678 4 2 684

1980 (447) (50) (4) (501) Hyresförlustlån

Under året har för täckande av 1980 års hyresförluster erhå]#ts statligt hyresförlustlån med 13.014.100 kro- nor. Andrade beslut beträffande eftergiften av 1979 års hyresförlustlån om 15.237.500 kronor har innebu- rit att detta lån ännu inte har eftergivits. Därför står detta belopp kvar som skuld i balansräkningen. Läns- bostadsnämnden har medgivit att lånen skall vara räntefria från utbetalningsdagen till utgången av året.

Ansökan om fortsatt räntefrihet har lämnats till läns- bostadsnämnden. Enligt förordningen om hyresför- lustlån (SFS 1976:260) meddelas beslut om räntefrihet för högst ett år i sänder och kan inte avse längre tid än fem år efter halvårsskiftet närmast efter den dag lånet betalats ut.

Underhållslån

För statligt belånade fastigheter, byggda 1965-1975, har riksdagen infört underhållslån som efter ansökan kunnat utbetalas under åren 1979-1981. Lånen skall amorteras på 15 år. Lånet begränsades ti.U is kr/kvm lägenhetsyta. Under vart och ett av åren har vi erhållit sådana lån med 9.100.000 kronor.

Räntor

Räntor på lån har uppgått till119.697 tkr. Vi har fått räntebidrag enligt reglerna för garanterad ränta med 35.145 tkr. skuldökningen i form av ökade räntelån eller paritetslån har uppgått till2.742 tkr. Den sam- manlagda skuldökningen är 86.664 tkr.

Avskrivningar

Fastigheterna avskrivs med belopp som motsvarar årets amorteringar på lån samt överkostnad.

Inventarierna avskrivs med minst de belopp som godtas enligt gällande taxeringsbestämmelser.

o

Q

o

()

Inventariernas anskaffningsvärde uppgår ti115.393 tkr, som efter ackumulerad avskrivning uppgår till 750 tkr.

Varulagret tas upp i balansräkningen till inköps- värdet.

Finansiell översikt

Om man bortser från uteblivna hyror för outhyrda bostäder har förvaltningen lämnat ett överskott på 5.499 tkr. Beloppet framräknas:

Intäkter

Hyresförluster för outhyrda bostäder Avgår:

Kapitalkostnader Driftskostnader Underhållskostnader Underhållslån ÖVerskott

275.994

18.663

98.976 129.639 69.643 - 9.100

294.657 tkr

289.158 tkr 5.499 tkr

Taxeringsvärden och brandförsäkringsbelopp Den 31 december 1981 hade våra fastigheter följande taxeringsvärden ( tkr):

Markvärde Byggnads- Summa Tomträtter

Fastigheter

värde 140.497 902.266 14.912 97.358 155.409 999.624 (88.129) (856.117)

1.042.763 112.270 1.155.033 (944.246) Fastigheterna är försäkrade till fullvärde.

Koncernbalansräkningen uppvisar en förlust för 1981 på 13.153 tkr.

Egna kapitalet har förbrukats och likvidationsbe- räkning har upprättats och därvid har konstaterats att de dolda reserverna i fastigheter och inventarier har en sådan storlek att likvidationstvång ej föreligger.

Borgensförbindelserna i utgående balansräkning utgör borgen för lån som upptagits av vissa hyresgäs- ter inom Rosengårds centrum.

MKB har inte någon lånefordran, ställd pant eller ansvarsförbindelse för vilken aktiebolagslagen kräver uppgiftsskyldighet.

15