ARSREDOVISNING 1994

ARSREDOVISNING 1994 o

I N N E H Å L L

SAMMANFATTNING

VD-KOMMENTAR 2

KONCERNÖVERSIKT 4

MILJÖFRÅGORNA l FOKUS 6

ÅRET SOM GICK - FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8

• o

FEMARSÖVERSIKT 12

DEFINITIONER 14

NCC-AKTIEN 15

NCC ANLÄGGNING 18

NCC HUS 24

NCC PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR 28

NCC FASTIGHETER 32

NCC INVEST 38

EKONOMISK REDOVISNING 41

STYRELSE OCH REVISORER 58

KONCERNLEDNING 60

KONCERNSTABS- OCH

KONCERNFUNKTIONsCHEFER 61

ADRESSER 62

EKONOMISK INFORMATION 29 augusti 1995:

28 nov 1995:

mars 1996:

apri/1996:

Halvårsrapport januari-juni 1995 Delårsrapport

januari-september 1995 Bokslutskommunike för 1995

Årsredovisning för 1995 Aktieägare som så önskar får automatiskt denna information. Övriga som önskar erhålla den bör meddela namn och adress till NCC AB, Koncernstab Information, 171 80 Solna, varifrån också en kom- plett förteckning över NCCs fastighetsbestånd kan beställas.

Omslagsbilden är hämtad från kv Lekatten i Malmö. Fastigheten ägs och förvaltas av NCC. Den omfattar cirka 10000 m¹, varav närmare hälften är bostäder.

Foto: Per Överström

Produktion: Lexivision/Landströms. Lidköping 1995

>m rå<

'ro d~

SAMMANFATTNING

• Koncernens resultat efter finans- netto uppgick till 958 (175) Mkr.

Exklusive större engångsposter och omvärdering av fastigheter var resultatet efter finansnetto 194 (83) Mkr.

• Nettolåneskulden minskade med 3,3 miljarder kronor under 1994 och uppgår till 3,5 miljarder kronor.

• soliditeten ökade till 28 (20) procent.

Nyckeltal i sammandrag

Resultat efter finansnetto, Mkr varav omvärdering av fastigheter, Mkr

större engångsposter, Mkr Soliditet

Synligt eget kapital per aktie, kr Utdelning, kr

" Styrelsens förslag till bolagsstämman

1994

958 -419 l 183 28%

79,00 1,00

¹⁾

1993 175 -371 463 20%

73,00

0,00

''Den övergripande strategin är att stärka NCCs kärnverksamhet - bygg och fastigheter''

V D - K O M M E N T A R Under 1994 nådde byggkonjunkturen sin botten.

För NCCs del bröts trenden i början av 1994, då fyra års fallande orderingång i den svenska bygg- verksamheten förbyttes i en ökning. Aktiviteterna ökar nu på flera delmarknader.

Även på fastighetsmarknaden ser det ljusare ut: Förbättringen sker i storstäderna, där vakans- graderna sjunker, hyresnivåerna stiger och antalet fastighetsaffärer ökar.

Från defensiv till offensiv strategi

När recessionen inleddes 1991 inriktades arbetet i huvudsak på defensiva åtgärder som syftade till att minska kostnader och frigöra kapital. Ett särskilt effektiviseringsprogram ledde fram till att omkost- naderna på ett par år sänktes med mer än en halv miljard kronor. Fastighetsförsäljningar och annan kapitalrationalisering frigjorde mer än fyra miljar- der. Senast i raden av avyttringar är försäljningen av aktieposten i Avesta Sheffield. Detta målmed- vetna arbete har resulterat i att NCCs nettoskuld mer än halverats de senaste åren och nu uppgår till 3,5 miljarder kronor. soliditeten har också för- bättrats och är idag 28 procent.

Resultatet av 1994 års verksamhet uppgick till närmare en miljard kronor, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med betydande förluster för ett par år sedan. Flera års djup lågkonjunktur till trots redovisar kärnverksamheten ett tillfreds- ställande resultat.

NCCs finansiella ställning

risker som är förenade med verksamheten. Visat- sar därför nu selektivt och koncentrerat genom att arbeta dels med dotter- och intressebolag i när- området, dels på projektbasis på utvalda markna- der inom anläggningssidan. Genom samverkan i allianser framför allt kring stora infrastruktur- projekt stärker vi den internationella konkurrens- kraften ytterligare.

Framgångsrik organisationsförändring Vi gick in i 1994 med en helt ny organisations- struktur. NCC-koncernens entreprenadverksam- het organiserades efter marknader och produkter.

Detta ökade möjligheterna till ett betydligt mer offensivt agerande än tidigare. Organisationsför- ändringen har varit framgångsrik. Låt mig ge några exempel: Kraftsamlingen av kompetens inom anläggningsområdet var en framgångsfaktor i upphandlingen av Arlandabanan. NCC Hus sats- ningar på strategiska marknader, som t ex bygg- service och flexibla bostäder, underlättades. Resul-

Ledarskap Öppenhet

tatet i NCC Produktionsan- läggningar visar på den

rationaliserings- och effek- tiviseringspotential, som

blev tydlig när förutsätt- ningar skapats för att

driva denna verksamhet mer industriellt. Genom omorganisationen kunde

Helhetssyn

dessutom omkostnaderna sän- kas med ytterligare drygt 100 Mkr per år.

har stärkts väsentligt. Vi har där- med möjligheter att vara mer offensiva än tidigare. Den övergri- pande strategin är att stärka NCCs

Förändringsvilja Ett nytt sätt att arbeta kräver att vär- kärnverksamhet- bygg och fastigheter.

I Sverige är vår ambition att ha en stark ställning inom alla delar av vår kärnaffär.

För att nå det målet ökar vi koncentratio- nen på marknadsorientering och kunder, och för- djupar kompetensen inom strategiska områden.

Den internationella verksamheten är inne i en återuppbyggnadsfas. Tidigare erfarenheter har gett oss respekt för de resurser som krävs och de

2

deringar, normer och attityder utveck-

las. I en omfattande dialog inom företaget

har vi därför diskuterat våra värderingar. Vi har

samlats kring nyckelord som lönsamhet, kompe-

tens och förändringsvilja. Utifrån dessa begrepp

formar vi den företagskultur som ska vara vägle-

dande för medarbetarnas agerande framgent. Jag

är övertygad om att en stark företagskultur både

bidrar till att öka effektiviteten och förbättra

trivseln.

-

Jan Sjöqvist

verl<ställande direktör

Ytterligare lönsamhetspotential

Resultatet i kärnverksamheten är inte tillräckligt.

De närmaste åren måste lönsamheten höjas. Poten- tialen ligger i att vi dels kan öka vår specialisering och fördjupa vår kompetens, dels förbättra vår effektivitet. Vi ska vara lyhörda för kundernas behov och utveckla kompetens, tjänster och pro- dukter som väl tillgodoser dessa. Några av verkty- gen vi använder i detta arbete är NCC Bygg-Garan- tin och NöjdKundindex. I konkurrensen om hyres- gäster erbjuder vi bland annat flyttgaranti och dygnet-runt-service i våra fastigheter och följer upp med servicebarometrar.

NCCs byggstyrningssystem är redan idag en framgångsfaktor. Systemet ger riktlinjer för att systematiskt och metodiskt kunna leda, genom- föra och administrera hela byggprocessen, från anbudsskedet fram till överlämnande till kund.

Systemet, som utvecklas och förbättras kontinu- erligt, kompletteras nu med datorstöd och ny informationsteknologi. Fullt utbyggt kommer detta system att medföra en kraftfull effektivise- ring och stora besparingar. Effektiviseringen av dataverksamheten har redan påbörjats i och med att drift och utveckling av befintliga system lagts ur på en extern leverantör, med vilken vi inlett ett strategiskt samarbete. ·

Miljöfrågan fokuseras alltmer i byggbran- schen. Inom NCC utarbetade vi under 1994 en ambitiös miljöpolicy och bygger nu upp resur- ser för ett långsiktigt miljöarbete. Miljöfrå- gorna ska intregreras i all verksamhet. Vår ambition är att erbjuda kunder och samarbets- partner miljövänliga lösningar för bygg- och fastighetsprojekt.

Positiva signaler för fastigheter

Tecknen på att fastighetsmarknaden långsamt till- frisknar efter den djupa krisen i början av 1990- talet blir allt fler. Inom vårt eget fastighetsbolag minskar vakansgraden. Samtidigt fortsätter kon- centrationen av beståndet mot ett begränsat antal orter i expanderande regioner. De närmaste åren

3

kan vi få se en del strukturlösningar på fastighets- marknaden, där även NCC avser ha en aktiv roll.

Ökat byggande de närmaste åren

Mycket talar för att vi nu går in i en period av ökat byggande fram till sekelskiftet. Fortfarande finns dock en del frågetecken. Avgörande för utvecklingen såväl på bygg- som fastighetssidan är Sveriges förmåga att få kontroll över statsskul- den och den därmed sammanhängande ränte- utvecklingen.

Sveriges medlemsskap i EU understryker ytter- ligare behovet av att de planerade satsningarna på infrastrukturen fullföljs. Planerade investeringar som effektiviserar näringslivets transporter, där hänsyn till såväl miljö som trafiksäkerhet byggts in, och som bygger på samhällsekonomiskt lön- samma kalkyler, får ej avfärdas i en ensidig poli- tisk debatt. Infrastrukturutbyggnaden förbättrar Sveriges samlade konkurrensförmåga, och där- med vår ställning i Europa.

Inför de närmaste årens tillväxt på marknaden behöver vi nu nyanställa unga, välutbildade med- arbetare. Redan under innevarande år räknar vi med att rekrytera 250 tjänstemän, varav en._icke obetydlig del från de tekniska högskolorna. Aven behovet av yrkesarbetare ökar i vissa delar av lan- det. I det här sammanhanget vill jag understryka vikten av att vi i samverkan med de fackliga orga- nisationerna utvecklarsamarbets-och löneformer som engagerar och premierar kvalitet och effekti- vitet hos alla medarbetare i företaget.

Kompetenta och engagerade medarbetare sva- rar för att varje åtagande - litet eller stort - genomförs med ansvar och yrkesskicklighet. Med stark fokusering på kunder och marknad, en stark finansiell ställning samt en effektiv byggproduk- tion och fastighetsförvaltning är jag optimistisk om NCCs möjligheter de närmaste åren.

Solna den 29 marr, 1995

f &-- J -- ~ ^{) L}

]'an Sjöqvis~ ~

v~kställande direktör

NCC-KONCERNEN

-··1§144;1§1····;···,-- Koncernstruktur ,....---.

NCC-koncernen är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. Sedan den 1 januari 1994 är NCC-koncernen organiserad i fem affärsområ- den; NCC Anläggning, NCC Hus, NCC Produk- tiqnsanläggningar1 l, NCC Fastigheter och NCC Invest. Grunden för affärsområdenas indelning är marknadssegmentering med ökade möjligheter till offensiv specialisering och fokusering på kun- der, teknik, kompetens, m m. Vidare stärktes kon- kurrenskraften lokalt genom en ändring av den regionala organisationen.

Övergripande affärside

• NCC ska arbeta över hela Sverige med att ini- tiera, projektera, förädla och producera bygg- projekt för att tillgodose såväl rikstäckande som lokala kunders behov. NCC ska också utveckla, tillverka och sälja asfalt, fabriksbe- tong och krossprodukter.

I övriga Norden ska NCC arbeta genom dotterbolag och intressebolag med starka posi- tioner på sina respektive marknader.

Utanför Norden ska NCC företrädesvis arbeta med stora anläggningsprojekt, där NCC har konkurrensfördelar i form av tek- niskt och finansiellt kunnande.

För att ytterligare stärka den internationella konkurrenskraften ska NCC verka genom alli- anser med andra stora europeiska byggföretag.

• NCC ska på ett begränsat antal orter i expan- derande regioner i Sverige och övriga Europa erbjuda hyresgäster högkvalitativa och välbe- lägna arbets- och boendemiljöer samt erbjuda attraktiva fastigheter för investerare.

• NCC ska uppfattas som det bästa och mest prisvärda byggföretaget samt det fastighetsfö- retag som ger bäst service till sina hyresgäster.

l) NCC Produktionsanläggningar byter den l juli 1995 namn till NCC Industri.

4

NCCs marknader

NCC är huvudsakligen verksamt på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden, varifrån 87 pro- cent av faktureringen 1994 härrörde.

Den svenska byggmarknaden, som minskat med cirka 30 procent de senaste åren, nådde bot- ten 1994 och bedöms vända försiktigt uppåt under 1995. Bygginvesteringarna i Sverige låg 1994 på den lägsta nivå som uppmätts under hela 1900-talet. Bostadsbyggandet har minskat med 80 procent sedan lågkonjunkturen inleddes. De närmaste åren blir det allmänekonomiska läget och utvecklingen av räntenivåer och privatkon- sumtionen avgörande för i vilken takt efterfrågan på bostäder kan komma att öka. Minskade sub- ventioner bedöms emellertid leda till förändrade efterfrågemönster. Viss efterfrågeökning förvän- tas dock i storstäder och universitetsorter, där den ekonomiska tillväxten ökar.

På fastighetsmarknaden är vändningen tydlig i storstäderna. Hyresnivåerna har planat ut på de flesta håll i landet och i attraktiva områden stiger hyrorna. Vakansgraderna sjunker och allt fler fas- tighetsaffärer görs. Tendenserna till regionala och kvalitetsmässiga skillnader är emellertid tydliga.

Byggandets utveckling i Sverige

1993 års priser Prognos Förändr Prognos Förändr

M dr 1994 1994 1995 1995

Bostäder 69 -25% 64 -7%

Övrigt husbyggande 51 3% 56 9%

Industri 9 6% Il 19%

Väg och anläggning so Il% 57 15%

Summa investeringar och

underhåll 179 -8% 188 5%

Källa: ByggentreprenOrerna, jan -95.

NCC-koncernen 1995

Avancerad teknikutveckling i NCC Teknik NCCs position på den svenska byggmarknaden ska ytterligare stärkas bland annat med hjälp av hög teknisk kompetens. NCC Teknik är NCC- koncernens gemensamma teknikresurs med ett drygt hundratal tekniska konsulter. Verksamhe- ten drivs nära koncernens övriga enheter. NCC Tekniks kompetens spänner från konstruktion och produktion till fastighetsförvaltning. Ett nära samarbete i forskningsfrågor med de tekniska högskolorna stärker NCCs tekniska kompetens.

SE C - en strategisk allians

NCCs byggverksamhet i utlandet drivs i NCC International, som organisatoriskt ingår i NCC Anläggning. För att öka möjligheterna på den europeiska marknaden bildade NCC för ett par år sedan Societe Europeenne de Construction S.A., S E C, tillsammans med det franska byggfö- retaget GTM Entrepose, det engelska byggföreta- get John Laing och det tyska byggföretaget Stra- bag. Den strategiska alliansen, S EC, har kontor och säte i Bryssel.

Produktmix 1994

Den svenska byggmarknaden NCC

Ktfl!i Byggentreprenörerna och NCC

Väg och anläggning

45 %

Industri 9 (8)%

SEC·alliansen NCC Telmik Milj o

Personal och juridik Information

Redovisnln och skaUer

Största byggföretagen i Sverige

Arets fakturering svensk byggverksamhet

Mkr

1994

1993

Skanska exkl JM

14499

14873

NCC

11413

11749

SIAB

7747

8 311

PEAB

7 585

s 697

JM

²⁶⁸⁷

2772

Platzer

863

847

De 12 största fastighetsägarna på den öppna hyresmarknaden för lokaler, räknat efter uthyrbar yta 1994-12-31

5

1994 1994

Yta 1000 m

²

Tax värde Mkr

Vasakronan 4 215

Skanska inkl JM 3 095

Castellum/Securum 2 850

Diligentia/S-E Banken 2 200

Nordisk Renting 2 165

Skandia 2 000

SPP l 889

Fastighets AB Tornet/

Sparbanken Sverige l 362

Lundbergs l 287

AP-fonden l 018

NCC 969

Trygg-Hansa 750

Fastigheter för den egna rörelsen ingår inte för bank~ och byggbolagen.

Vasakronan har en betydande del icke taxerade fastigheter

Uppgift beträffande taxeringsvärden saknas för Skandia och Trygg-Hansa.

Kalla~ Byggstatistik AB

11-15 15,5 8,1 7,6 3, l

5,8

3,8 4,4 5,3 4,9

- -

•• o

MILJOFRAGORNA l FOKUS

Miljösatsning stärker NCCs konkurrens- kraft

NCCs mål är att vara det ledande företaget i branschen när det gäller att miljöanpassa bygg- och fastighetsverksamheten.

Under 1994 tog NCC de första stegen i ett

~mfattande miljöarbete genom att fastställa en miljöpolicy och skapa en miljöorganisation.

Dessa åtgärder inleder en långsiktig förändrings- process. De närmaste åren ska målen omsättas i praktisk handling i hela koncernen. Miljöfrå- gorna ska integreras i all verksamhet; det gäller även krav på leverantörer och aktiv rådgivning till kunder.

NCCs miljöarbete praktiken - några exempel:

NCCs påverkan på miljön

NCCs verksamhet genererar stora material- och energiflöden i samband med produktionen. Även de färdiga byggnaderna och anläggningarna påverkar vår miljö.

För att minimera negativ miljöpåverkan krävs åtgärder för att öka resurseffektiviteten, t ex genom att minska spiiiikassation av material, öka återvinningen av material och prioritera effektiva transport- och energilösningar. Dessutom krävs åtgärder för att minska användningen av miljö- skadliga ämnen, t ex tungmetaller, ozon-nedbry- tande ämnen och svavel.

En ökad återvinning av material i samband med nybyggnad, ombyggnad och rivning kommer att kräva en snabb uppbyggnad av system och rutiner. Inom NCC pågår bland annat utveck- lingsprojekt för att skapa effektiva system för källsortering av byggavfalL Med en utbyggnad av den kommande avfallshanteringen kommer kom- postering, materialåtervinning och energiutvin- ning att kunna ersätta en stor del av dagens depo- nering av blandat avfall på soptippar.

Källsortering av byggavfall ökar återvinningen till

Miljökriterier gav Höga Kusten-kontrakt

Grustäkter får nytt liv

Användning av naturresurser från grus- och bergtäkter kräver långsiktig planering. Innan en täkt tas i bruk görs en noggrann plan för öppnande, användning och återställning till t ex rekreationsområde eller mark för bostadsbyggande.

90 procent

Inom NCC har en ny typ av avfalls- schakt utvecklats som testats vid ombyggnaden av Helenaskolan i Skövde. Det sorterade avfallet har kunnat återvinnas till 90 procent, vilket innebär att 1200 ton avfall från detta projekt återvinns i stället för att köras till tippen.

NCCs miljöpolicy och valet av miljö- anpassade arbetsmetoder bidrog till att NCC tog hem ett av delkontrak- ten i det stora Höga Kusten-projektet med broar och en ny sträckning av E4.

6

NCCs mål är att vara det ledande företaget i branschen när det gäller att miljöanpassa bygg- och fastighetsverksamheten.

NCCs miljöorganisation

NCCs miljöorganisation har baserats på föl- jande grundtankar:

• Miljöfrågorna är av strategisk betydelse för NCC, vilket innebär att koncernled- niQgen fastställer mål och riktlinjer för mil j ö arbetet.

• Operativa mål och handlingsplaner fastställs mom respektive affärsom- rå de.

• Miljöarbetet ska så långt som möjligt integre- ras i befintliga system för kvalitet, byggstyr- ning och arbetsmiljö.

• Miljöorganisationen är främst en samord- nings- och expertfunktion.

Ökad återvinning i NCCs fastigheter

Ett sundare byggande och boende

NCC utökar möjligheterna till materialåtervinning i egna fastigheter för att minska material- och energi- förbrukningen. Vid NCCs kontorsfas- tigheter i Kista utanför Stockholm samlades 80 ton papper in under 1994. Det motsvarar l l 00 fullvuxna barrträd.

Dotterbolaget Stråbrukens satsning på kvalitet och miljö - Strå Green Team - följs upp med kvalitetscerti- fiering enligt ISO 900 l. Målet är att även miljöcertifiera stråbrukens hela verksamhet.

7

l l

Nytt reningsverk på Dagö

NCC är huvudentreprenör för ett vattenreningsprojekt på estniska Dagö. Det nya reningsverket, som är ett sponsoråtagande från NCC och andra svenska intressen, ska stå klart i maj 1995.

l l

ARET SOM GICK o

FORVALTNINGSBERATTELSE

VIKTIGA HÄNDELSER

• Den l januari 1994 omorganiserades NCC.

NCC Bygg delades upp i tre affärsområden;

NCC Anläggning, NCC Hus och NCC Pro- duktionsanläggningar. NCC International överfördes till NCC Anläggning. NCC Fastig- heter och NCC lnvest kvarstår oförändrade.

• I början av 1994 genomförde NCC en ny- emission om 546 Mkr.

• NCCs konvertibla förlagslän 1987/94 (Lån l) förföll den 31 mars 1994 och konverterades med 46 7 Mkr av 468 Mkr. Även hela förlags- lånet 1986/94 (Lan IV) om 74 Mkr konverte- rades under 1994. Förlagslån 1988/95 (Lån II + III) kommer att återbetalas med 460 Mkr den31mars 1995.

Fakturering

Koncernens fakturering uppgick till 16 549 Mkr jämfört med 17 604 Mkr föregående år. Minsk- ningen beror i huvudsak på minskad volym i den svenska verksamheten.

Resultat

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 958 (175) Mkr. Exklusive större engångsposter och omvärdering av fastigheter var resultatet efter finansnetto 194 ( 83) Mkr. Trots att resultatet i Byggverksamheten blev lägre 1994 än 1993, för- bättrades koncernens resultat främst på grund av ett förbättrat räntenetto.

I resultatet efter finansnetto ingår större engångsposter med l 183 ( 463) Mkr. Omvärde- ring av fastigheter ingår med -419 (-371) Mkr.

Omvärdering av fastigheter

Omvärderingen av fastighetsbeståndet innebär nedskrivningar om totalt 499 Mkr och återtag- ningar av tidigare nedskrivningar med 80 Mkr, varför omvärderingen netto blev -419 Mkr.

8

• Som ett led i renodlingen av NCC-koncernen mot kärnverksamheten bygg och fastigheter såldes aktieinnehavet i Avesta Sheffield i sep- tember 1994 för drygt 2,2 miljarder kronor med en realisationsvinst på 1,2 miljarder kro- nor.

• NCC ingår i Arlanda Link Consortium, som fått i uppdrag att projektera, finansiera, bygga och driva Arlandabanan. Ordersum- man uppgår för NCCs del till cirka 800 Mkr.

• NCC har i konsortier prekvalificerats för de fyra etapperna i Öresundsbroprojektet.

Sedan årsskiftet 1990/91 har totalt 2,6 miljarder kronor skrivits ned.

Värderingsprinciperna behandlas på sidan 36.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie efter full skatt blev l 0,30 (3,70) kronor. Motsvarande resultat per aktie exklusive större engångsposter och omvärdering uppgick till 1,65 (0,30) kronor.

Räntabilitet

Räntabiliteten på synligt eget kapital efter full skatt blev 14 (5) procent. Räntabiliteten på syn- ligt eget kapital efter full skatt exklusive större engångsposter och omvärdering av fastigheter blev 2 (O) procent.

l nvesteri ngar

Fastighetsrörelsens bruttoinvesteringar i omsätt- ningsfastigheter uppgick till219 (1156) Mkr och fastighetsförsäljningar till 436 ( 14 73) Mkr. Brut- toinvesteringarna i aktier var 321 (24) Mkr samt i anläggningar 330 (226) Mkr.

f

'\

Faktureringen avseende Sverige uppgår till 87 (93) procent.

Resultatet visas exklusive större engångsposter och omvärdering av omsättnings- fastigh ete7: Fastigheter har skrivits ned med 0,4 Mdr 1991, 1,4 Mdr 1992, 0,4 Mdr J 993 och 0,4 M dr 1994.

Fakturering

M dr 25

20

15

lO

90 91 92 93 94

• Fakturering Fakturering i nuvarande verksamheter

Fakturering och resultat per affärsområde

Fakturering

Mkr 1994 1993

NCC Anläggning 6426 6887

NCC Hus 7 236 9263

NCC Produktionsanläggningar 2045 2007

Elimineringar -1 222 -1772

Byggverksamheten 14485 16385

NCC Fastigheter 1243 1230

NCC lnvest l 358 1690

Finansrörelsen 32 28

Övrigt och elimineringar -569 -1729

Koncernen 16549 17604

Byggverksamheten

Orderingången för Byggverksamheten (NCC Anläggning, NCC Hus och NCC Produktions- anläggningar) uppgick 1994 till13,8 (11,6) mil- jarder kronor, varav 1,6 (1,9) miljarder kronor avsåg utlandet. Orderstocken var 8,0 (7,8) mil- jarder kronor, varav 1,8 (2,3) miljarder kronor avsåg utlandet.

Årets fakturering för Byggverksamheten var 13 747 (13 446) Mkr, varav 2 334 (1697) Mkr avsåg utlandet. Den resultatavräknade faktu- reringen var 14485 (16 385) Mkr, vilket inne- bar en resultatavräkningsgrad om 105 (122)

Fakturering

M dr 20

~ ^f--

r

^1---

!l-n

~

-

lO

~

--s--

90 91 92 93 94

- Årets fakturering

D

Resultatavräknad fakturering

Orderingång och orderstock

M dr 20

15

90 91 92 93 94

- Orderingång

D

Orderstock

-

9

Resultat efter finansnetto exkl omvärdering av omsättningsfastigheter

Mkr

1500

1000

• REF exkl omvårdering av omsättningsfastigheter och större engångsposter O Större engångsposter

Resultat efter finansnetto 1994 1993

135 287

102 260

205 200

37 19

479 766

-663 -570

l 356 375

59 67

-273 -463

958 175

Medelantal anställda

Tusental 25

20

15

lO

90 91 92 93 94

Redovisningsprinciper Uppdelning av fakture- ring och resultat för 1993 enligt den nya organisationen har skett pro(orma. För övriga uppgifter har iämförelse- si((ror lämnats endast då sådana föreligger.

procent. Resultatavräkningsgraden i den sven- ska verksamheten var 111 ( 12 7) procent.

Resultatet efter finansnetto uppgick till 4 79 (766) Mkr. Rörelsemarginalen (rörelseresultat efter avskrivningar i procent av resultatavräk- nad fakturering) för Byggverksamheten var 2,2 (2,7) procent. Nettomarginalen för Byggverk- samheten var 3,3 ( 4, 7) procent. Minskningen beror främst på tidigare högre räntenivåer på placeringar samt på kapitalöverföringar inom koncernen i samband med omorganisation i början av 1994.

Pågående arbeten och saldoprocent i NCCs byggverksamhet

M dr

20

~ 1-

~ ^1-

- ^{l-r f--r- -}

l :l ~

l,_,

i..oo' ^~

5

"

90 91 92 93 94

D

Nedlagda kostnader - Saldo i pågående arbeten

IIJ

Fakturering saldoprocent

Saldopmcenten, dvs saldo

i pågående arbeten i för-

hållande till fakturering i

pågående arb eten uppgår

till 26 (20) pmcent.

FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflöde

Kassaflödet från rörelsen efter gjorda investe- ringar uppgick 1994 till2176 (734) Mkr. Kassa-

~ödet påverkades med 2408 (1 070) Mkr av större engångsposter och med 46 (-361) Mkr av omräkningsdifferenser.

Finansiering och likviditet

NCCs nettolåneskuld (räntebärande skulder - likvida tillgångar- räntebärande fordringar) upp- gick den 31 december 1994 till3 515 (6 793) Mkr.

Då ingår pensionsskulder om 612 (558) Mkr och konvertibla förlagslån om 460 (1 002) Mkr.

Nettolåneskulden påverkades positivt av kon- cernens kassaflöde med 2 176 Mkr och av ny- emission och konverteringar med 1 087 Mkr.

De räntebärande skulderna uppgick den 31 december 1994 till 7 973 (9 956) Mkr, varav 2 939 (3 512) Mkr var kortfristiga och 5 034 ( 6 444) Mkr långfristiga skulder. Den genomsnitt- liga löptiden var vid årsskiftet 2,4 (2,4) år.

Förändringar i räntebindningstider innebar att andelen lån med kortare räntebindningstid än ett år minskade till48 (58) procent av låneportföljen med en genomsnittlig räntebindningstid om tre månader. Medelräntan i låneportföljen i SEK

Förändring i resultat efter finansnetto

Resultat efter finansnetto 1993 Rörelseresultat efter avskrivningar i Byggverksamheten exkl större engångsposter Större engångsposter Resultat vid försäljning av omsättningsfastigheter

Omvärdering av omsättningsfastigheter Räntenetto

Resultat från intressebolag Övriga förändringar

Resultat efter finansnetto 1994

175

-118 720

-261 -48 181 206

103 783

958

10

soliditeten stärktes under 1994 till 28 procent.

Nettolåneskulden (räntebärande skulder- likvida tillgångar- räntebärande fordringar) minskade med 3 278 Mkr under 1994, varav 1 087 Mkr genom nyemission och konverteringar.

Kassaflödet före finansiering uppgick till 2 176 (734) Mkr 1994. Det har då påverkats av större engångsposter om 2 408 (1 070) Mkr.

Skuldsättningsgraden, nettolåneskulden i förhållande till eget kapital inklusive minoritetsandelar, sjönk med 0,9 under 1994 till 0,6.

låneportfölj 1994-12-31 f'

SEK och utländsk valuta SEK och utländsk valuta SEK

Lån e- Ränte- Ränte-

bindnings- bind- Medel bind-

Mkr tid Andel ningstid Andel ränta ningstid

1995 2939 37% 3 788 47% 9,1% 2275

1996 l 034 13% l 183 15% 10,0% 866

1997 991 12% l 190 15% 9,7% 926

1998 l 181 15% l 178 15% 8,7% l 142

1999 656 9% 380 5% 8,5% 257

2000- l 172 14% 254 3% 7,1% 134

Räntebärande

skulder 7973 100% 7973 100% 8,8% 5600 Likvida

tillgångar 3810 3810 3524

Räntebärande

fordringar 648 648 468

Netto-

låneskuld 3 515 3 515 1608

uppgick per den 31 december 1994 till 9,60 (9,50) procent. För lån i SEK med kortare ränte- bindningstid än ett år var medelräntan 10,63 (7,97) procent.

De konvertibla förlagslånen 1988/95 (Lån II A och III B) om 460 Mkr förfaller den31mars 1995 och kommer att återbetalas med 460 Mkr.

De likvida tillgångarna uppgick vid årsskiftet till3 810 (2539) Mkr.

Räntenetto

NCC-koncernens räntenetto har förbättrats till -523 (-704) Mkr. Det förklaras bland annat av att räntekostnaderna har minskat med 319 Mkr till följd av lägre skuldsättning och lägre ränte- nivå i skuldportföljen. I produktionskostnaderna för pågående investeringar i omsättningsfastighe- ter aktiveras räntekostnaderna. I takt med att investeringarna minskar, sjunker de aktiverade räntekostnaderna. Aktiveringen under 1994 var 79 Mkr lägre än under föregående år och uppgick till27 Mkr.

Finansiell riskhantering

Till grund för NCCs hantering av finansiella ris- ker ligger en klar och samordnad finanspolicy.

Ränte-, valuta-, likviditet- och kreditrisker hante-

Medel- ränta r~%

Ya

lv,6%

8,8%

8,8%

8,3%

9,6%

soliditet

Procent

40

30 ~

20

lO

90 91 92 93 94

- Andel riskbärande kapital Soliditet

Nettolåneskuld

Mkr 12500

r--.,.

~

10000

/

7500 5000

2500

90 91 92

• Nettolåneskuld ..-Räntebarande skulder

ras inom fastställda risklimiter. År 1994 känne- tecknades av kraftiga svängningar på de finan- siella marknaderna. Den kraftiga ränteoro, som utlöstes av den amerikanska korträntehöjningen i februari, drabbade särskilt de svenska finansiella marknaderna.

Ränterisken hanterades framgångsrikt under 1994. Förräntningen av externt placerade medel överträffade på marknaden förekommande index.

Valutarisken är naturligt begränsad på grund av NCCs koncentration till Sverige. I enlighet med finanspolicyn tas inte heller några valutaris- ker. Lån i utländsk valuta motsvaras i stort sett av tillgångar i samma valuta.

De finansiella kreditriskerna har hanterats framgångsrikt och inte heller under 1994 uppstod några kreditförluster.

soliditet och skuldsättningsgrad

soliditeten stärktes under 1994 och uppgick vid årsskiftet till 28 (20) procent.

Andelen riskbärande kapital ökade till 30 (23) procent den 31 december 1994.

Skuldsättningsgraden, definierad som nettolå- neskuld dividerad med eget kapital inklusive minoritetsandelar, uppgick vid årsskiftet till 0,6 (1,5).

Personal

Medelantalet anställda i NCC-koncernen upp- gick till 13 450 personer jämfört med 14 905 per- soner 1993. Minskningen är framför allt hänför- lig till den svenska byggverksamheten.

Moderbolaget

NCC AB övertog per den 1 januari 1994 rörelsen i NCC Bygg AB och NCC Syd Maskin AB. Under 1994 har fusion genomförts mellan dessa bolag och NCC AB.

Den resultatavräknade faktureringen i moder- bolaget uppgick till 11 643 (2) Mkr. Resultatet efter finansnetto uppgick till1 834 (155) Mkr.

Medelantalet anställda var 8 623 (83) personer.

11

Kassaflöde och brutto- investeringar i omsättnings- fastigheter

Mkr 3000

• Kassaflöde exkl investeringar i omsättningsfastigheter

D

Bruttoinvesteringar i omsättningsfastigheter

~ Kassafiode fore finansiering

Utsikter för 1995

skuldsättningsgrad och soliditet

Procent G gr

:: v :

lO

L

90 91 92 93 94

Soliditet,%

Skuldsättningsgrad. ggr

Resultatet för N CC-koncernens enheter beräknas 1995 komma att utvecklas på följande sätt:

• Byggverksamhetens tre affärsområden NCC Anläggning, NCC Hus och NCC Produktions- anläggningar förutses redovisa ett positivt resultat efter finansnetto, i nivå med före- gående år.

• Förvaltningsresultatet i NCC Fastigheter vän- tas bli fortsatt negativt.

• NCC Invest förutses redovisa ett negativt resul- tat efter finansnetto.

Sammantaget väntas koncernens resultat efter finansnetto bli i nivå med föregående år, exklusive större engångsposter.

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 1,00 krona per aktie för räkenskapsåret 1994.

För räkenskapsåret 1993 lämnades ingen utdelning.

Bolagstämma

Bolagsstämma hålls tisdagen den 9 maJ 1995

kl 17.00 på Chinateatern, Stockholm.

NCC-KONCERNENS

o .•

FEMARSOVERSIKT

RESULTATRÄKNING, Mkr 1990 1991 1992 1993 1994 f -,

Faktureringen har Fakturering 23 158 21 524 20 082 17 604 16 549

mellan 1990 och 1994 Rörelsens kostnader -22 048 -20 241 -18 953 -16454 -15 367

minskat 6,6 miljarder Avskrivningar enligt plan -556 -566 -478 -432 -441

kronor, varav cirka 4,4

Delsumma 554 717 651 718 741

miljarder avser nuva-

rande verksamheter. Större engångsposter 377 -496 -324 463 l 183

~

Resultat vid försäljning av omsättningsfastigheter 206 78 411 151 -110 • lo

Omvärdering av omsättningsfastigheter -417 -1 387 -371 -419

Större engångsposter Rörelseresultat efter avskrivningar l 137 -118 -649 961 l 395

har påverkats positivt Finansnetto -304 -457 -570 -680 -527

av försäljning av aktier

Resultat i sålda dotterbolag 14 6 24 lO

och verksamheter samt

negativt av bland annat Andelar i intressebolag 62 -98 --437 -116 90

kostnader (ör avveck- Resultat efter finansnetto 909 -667 -1 632 175 958

ling av verksamhets- _{Skatt -219 231 301 34} -141

grenm: Minoritetsandelar 44 -26 18 12

ÅRETS RESULTAT 734 -462 -1 313 221 817

BALANSRÄKNING, Mkr

Likvida tillgångar 2 117 2 377 l 731 2 539 3 810

Material- och varulager 5S3 390 365 275 266

Räntefria fordringar s 132 4 289 3 S79 3 494 3 623

Räntebärande fordringar l 041 l 21S l 186 624 648

Omsättningsfastigheter lO S79 12 432 Il 899 Il 696 Il 053

Aktier och andelar 3 S64 2 483 2 018 l 79S 780

Övriga anläggningstillgångar 3 S83 3 420 2 619 2 387 2 306 f ''

SUMMA TILLGÅNGAR 26 S69 26 606 23 397 22 810 22 486

Fakturering- nedlagda Saldo i pågående arbeten 4 377 3 662 3 028 2 423 2 748

kostnader = saldo i Räntefria skulder 6 602 s 980 s 678 5 649 5 100

pågående arbeten, som Latenta skatteskulder 871 581 264 20S 289 f .-

således består av för-

Räntebärande skulder 7 272 9 633 9 014 8 9S4 7 513

fakturering och upp-

arbetat resultat. Konvertibla förlagslån l 129 l 088 l 088 l 002 460

Minoritetsandelar 129 12S 94 s 6

Eget kapital 6 189 s S37 4 231 4 S72 6 370

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 26 S69 26 606 23 397 22 810 22 486 RELATIONSTAL

Riskbärande kapital Räntabilitet på synligt eget kapital

är summan av eget inklusive senare konverterade förlagslån efter full skatt 12% -6% -22% S% 14%

kapital, minoritets- Räntabilitet på sysselsatt kapital 13% 2% -3% 8% 12%

andelar, latenta

soliditet 24% 21% 18% 20% 28%

skatteskulder och

de konvertibla (ör- Andel riskbärande kapital 29% 26% 22% 23% 30%

lagslån som senare Räntebärande skulder/balansomslutning 27% 36% 39% 39% 33%

konverterats.

Definitioner se sid 14, redovisningsprinciper sid 48-50.

12

,.,11

Mkr 1 990

Resultat efter finansnetto 909

Resultat efter finansnetto exkl minoritetsandelar 872

Synligt eget kapital 6 189

Synligt eget kapital inkl senare konverterade förlagslån 6 784 Sysselsatt kapital vid årets slut 14 719

Nettolåneskuld s 243

Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar 2 194 Bruttoinvesteringar i omsättningsfastigheter

¹1

2 712

Fastighetsförsäljningar

¹1

501

Marknadsvärde börsnoterade koncernbolag

21

l 783 Dold reserv i börsnoterade koncernbolag

21

-522

Bokfört värde i koncernen

21

2 305

Bokfört värde i moderbolaget

21

l 645

AKTIEDATA

Synligt eget kapital, kr 100,00

Resultat efter full skatt, kr 11,60

varav

fastighetsnedskrivningar efter full skatt, kr

större engångsposter efter full skatt, kr 3,95 Börskurs vid årets slut, NCC B, kr 47,60

Utdelning, kr 2,50

P/E tal efter full skatt 4

Direktavkastning 5,3%

Börskurs/synligt eget kapital 48%

Antal aktier

genomsnitt under året, milj 68,0

vid årets slut, milj 68,0

Börsvärde, Mkr 2 459

Ränta på senare konverterade förlagslån, Mkr 75 ÖVRIGT

Medelantal anställda 23 178

l) Avser investeringar och försäljningar i NCC Fastigheter

2) 1990 Avesta, NK, Effjohn, 1991-92 Avesta Sheffield, NK, Effjohn, Scandiaconsult, 1993 Avesta Sheffeild, Effjohn, 1994 Effjohn.

3) Se not 29.

4) styrelsens förslag till bolagsstämman.

Definitioner se sid 14, redovisningsprinciper sid 48-50.

1991 -667 -633

s 537 6 091 16 383 7 129 931 2 496

501 l 764 -5 1 6 2 280 l 719

90,00 -6,10

-4,70 -6,95 30,90 1,67

5,4%

34%

68,0 68,0 l 561 65

21 868

13

l

1992 1993 1994

-1 632 175 958

-1 640 163 958

4 23 1 4 572 6 370 4 785 s 113 6 370

Nettolåneskulden, 14 427 14 533 14 349 dvs räntebärande

7 1 85 6 793 3 515 skulder -likvida till-

265 226 330 gångar- räntebärande

l 454 l l 56 219 fordringm; har l 323 l 473 436 halverats sedan 199 2.

l 169 l 983 369 Under 1994 har

-783 418 -94 den dolda reserven

l 952 l 565 463 i Avesta Sheffield- l 694 l 146 463

³¹

aktierna realiserats.

70,00 73,00 79,00 De konvertibla förlags- lån som 1990-1994 -18,70 3,70 10,30 konverterats till aktier

har för alla år i aktie- -17,55 -5,40 -4,80 data inkluderats i eget

-4,65 8,80 13,45 kapital och i antalet 13,36 54,00 65,50 aktier. I resultatmåtten

har konvertibelräntan 0,00 0,00 1,00

⁴1

på dessa lån återlagts 15 6 efter schablonbeskatt-

1,5% n in g.

19% 74% 82% Genom omräkning

av tidigare års siffror har hänsyn tagits till

68,0 69,1 79,5 fondemissionselementet

68,0 70,2 80,1 i 1994 års nyemission.

713 2 532 5 447

61 so 6

17 561 14 905 13 450

DEFINITIONER

Kassafi öde:

Resultat efter finansnetto

Eventuellt inkluderad andel i intressebolags out- delade resultat

+1- Extraordinära intäkter/kostnader + Avskrivningar

+1- Årets omräkningsdifferenser i eget kapital Betald skatt

+1- Minskning/ökning av spärrmedel +1- Minskning/ökning av rörelsekapital

Nettoinvesteringar i omsättningsfastigheter Nettoinvesteringar i aktier o dyl

Nettoinvesteringar i anläggningar Kassaflöde

Synligt eget kapital: Redovisat eget kapital.

Genomsnittligt synligt eget kapital beräknas som medeltalet av värdena den l januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december. För 1992 och tidigare är medeltalet baserat på tertialvär- den.

Sysselsatt kapital: Totala tillgångar minskade med räntefria kort- och långfristiga skulder.

Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december. För 1992 och tidigare är medeltalet baserat på tertialvär-

den. ·

Räntabilitet på synligt eget kapital efter full skatt:

Årets resultat i procent av genomsnittligt synligt eget kapital.

Eget kapital ökas med den del av utestående kon- vertibla förlagslån som senare konverterats. Vin- sten ökas med 72 (1992 och tidigare 70) procent av den kostnadsränta respektive år som är hän- förlig till dessa konverteringslån.

Räntabilitet på sysselsatt kapital: Resultatet efter finansnetto inklusive andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Soliditet: Summan av synligt eget kapital och minoritetsandelar i procent av totalt kapital.

14

Andelen riskbärande kapital: Summan av eget kapital, minoritetsandelar, latenta skatteskulder samt konvertibla förlagslån, som senare konver- terats, i procent av totalt kapital.

Bruttoinvesteringar: Summan av investeringar i anläggningar, aktier och andelar samt förvärv av anläggningstillgångar och övervärden via före- tagsförvärv.

Nettoinvesteringar: Utgående balans minus ingå- ende balans plus avskrivningar och nedskriv- ningar minus uppskrivningar.

Resultat per aktie efter full skatt: Årets resultat dividerat med antalet aktier vid utgången av respektive år. I de fall nyemission har ägt rum under året beräknas antalet aktier som ett vägt årsgenomsnitt.

Antalet aktier inkluderar de aktier som senare tillkommit genom konvertering av förlagslån.

Vinsten ökas med 72 (1992 och tidigare 70) pro- cent av den kostnadsränta som är hänförlig till dessa konverteringslån respektive år.

P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter full skatt.

Direktavkastning: Utdelningen i procent av börs- kursen vid årets slut.

Rörelsemarginal: Rörelseresultat efter avskriv- ningar i procent av resultatavräknad fakturering.

Nettomarginal: Resultat efter finansnetto i pro- cent av resultatavräknad fakturering.

Resultatavräkningsgrad i entreprenadrörelsen:

Årets resultatavräknade fakturering i procent av årets fakturering.

Driftnetto: Hyresintäkter inklusive räntebidrag

mm med avdrag för drifts- och underhållskostna-

der samt fastighetsskatt. I driftskostnaderna ingår

för de svenska förvaltningsfastigheterna ett för-

valtningsarvode motsvarande 1,5% av hyresin-

täkterna brutto, dvs hyresintäkter plus beräknat

hyresbortfalL

N CC-AKTIEN

Under 1994 omsattes cirka 36,6 (27,1) miljoner NCC-aktier på Stockholms Fondbörs. De omsatta aktierna motsva- rar 48 (59) procent av det totala antalet utgivna NCC-aktier. Vid årets slut var börskursen för NCC B 65,50 (54) kronor.

Under 1994 betalades NCC B högst i 77,00 kronor och lägst till 50,50 kronor.

Utdelningspolitik

• NCCs styrelse har som mål att lång- siktigt dela ut cirka en tredjedel av resultatet efter skatt till aktieägarna.

Hänsyn ska emellertid i förekom- mande fall tas till större engångspos- ter och omvärdering av fastigheter.

Styrelsen föreslår en utdelning om 1,00 krona per aktie för räkenskapsåret 1994.

För räkenskapsåret 1993lämnades ingen utdelning.

Aktiedata

Resultat efter full skatt, kr Synligt eget kapital, kr Utdelning, kr

Börskurs/synligt eget kapital

l) Styrelsens förslag till bolagsstamman.

NCC-aktiens utveckling

Kr 250 ^{l B~aktien} Generalindex

13ö l~ö

125 IDO

- _l - , ^...

h "

^"

.. _' ^...

75

~ ~~···· 'l

^t

...

50

25

1988 1989 1990 1991

Antal omsatta B-aktier

Miljoner 7

15

l

1·1

1994

1993

10,30 3,70 79,00 73,00 1,00'1 0,00

82% 74%

• • Bygg-och Fastighetsindex

... "' _'-../

~,

...

~ # _,..

f Il

llllt ~~tJl l ,, l' ,-• • ,,.1

•u•. ',: r .1• ·

' ... ,jlll~l

C Findata

1992 1993 1994 1995

De konvertibla förlagslån som senare konverterats till aktier har för samtliga år i aktiedata inkluderats i eget kapital.

Genom omräkning av tidigare årssiffror har hänsyn tagits till fondemissionselementet i 1994 års nyemission. Omräkning har skett i enlighet med rekommen- dationer från Sveriges Finans- analytikers Förening.

Förändringar i aktiekapitalet

1988 Årets början Split l :4

Riktad nyemission vid förvärv av ABV 1991 Konverteringar av förlagslån 1993 Konverteringar av förlagslån

Riktad nyemission vid förvärv av minoritetspost i NK

1994 Nyemission

Konverteringar av förlagslån 1994 Årets slut

Aktiernas fördelning 28 februari 1995

Innehav, Antal Andel

antal aktier aktie- av alla

ägare ägare,%

H 000 20311 87,8

l 001-10 000 2587 11,2

lO 001-100 000 173 0,8

100 001- 54 0,2

Summa 23 125 100,0

Agarstruktur 28 februari 1995

Nordstjernan AB

Nordbankens Fonder

&

Pensionsstiftelse Fjärde AP-Fonden

Sparbankernas Aktiefonder

Handelsbankens Fonder

&

Pensionsstiftelse Försäkringsbolaget SPP

Trygg-Hansa

International Construction Management AB Folksam AMF

Övriga Summa

Antal aktier 6720000 20 160000 16259454 1449111 468928 l 838437 19841991 13 394 804 80 132 725

Äger antal aktier 4 779238 6712136 5 216 631 63424 720 80132725

Antal aktieägare

Tusental

25

20 15

lO

5

febr febr febr febr febr febr

90 91 92 93 94 95

Aktiekapital 672 407 36 Il 46 496 335 2003

Andel av Medeltal aktie- aktier per kapitalet, % aktieägare

6,0 235

8,4 2595

6,5 30 154 79,1 l 174532

100,0 3465

Aktier,% Röster,%

44,9 68,1

3,7 8,0

3,4 5,3

7,2 5,1

2,7 4,5

2,6 2,2

1,6 0,6

1,7 0,5

1,1 0,2

31,1 5,5

100,0 100,0

16

Eget kapital per aktie

Kr

l~

120

90

60

30

89 90 91 92 93 94

Synligt eget kapital Börskurs per aktie

Nyemissionen i januari 1994 fullteck- nades och inbringade totalt 546 Mkr.

NCCs konvertibla förlagslån 1987194 förföll den 31 mars 1994 och konver- terades med 467 Mkr av 468 Mkr.

Även hela förlagslån 1986/94 om 74 Mkr konverterades.

Av det totala antalet aktier är 44 002 963 A-aktier och 36129 762 B-aktier.

A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktier till en röst vardera. Nominellt värde är 25 kr per aktie.

En börspost uppgår till 500 aktier.

Antalet institutioner som äger aktier uppgår ti/1281. Ägandet uppgår till 90 procent av röst- värdet och 81 procent av kapitalet.

Andelen utländskt ägande uppgår till l procent av röstvärdet och 5 procent av kapitalet.

l ~

•• o

NCCs AFFARSOMRADEN

,..

TEKNISK KOMPETENS OCH SPECIALISTKUNNANDE

_ # ... 4•#•-~•·@-[;.._ 1 __ _

Alf Algotsson Affärsområdeschef

Affärside

• NCC Anläggning ska med hög kom- petens, kvalitet och kostnadseffekti- vitet samt i dialog med kunden initiera, projektera, förädla och pro- ducera väg- och anläggningsprojekt.

• NCC Anläggning ska ha en god regional täckning i Sverige. Med Norden som bas ska NCC Anlägg- ning dessutom konkurrera om stora anläggningsprojekt på utvalda mark- nader utomlands.

strategi

Strategin inriktas dels på att ytterligare stärka NCCs position på den svenska marknaden, dels utveckla verksamheten i övriga Norden, Balti- kum, Östeuropa och Mellanöstern.

Samarbetet inom Societe Europeenne de Con- struction, SEC, ska utvecklas. På projektmark- nader utanför Norden ska NCC Anläggning agera selektivt såväl vad avser produkter som marknader.

Produl<ter

NCC Anläggning utför nybyggnad, reparation och underhåll inom områdena

-vägar, järnvägar och flygfält, - broar och bergrum,

-mark- och ledningsarbeten, - beläggningar, .

-drift och underhåll av kommunala anläggningat;

- övriga anläggningsarbeten, som t ex energian- läggningar, anläggningar för processindustrin, vatten- och avloppsverk, kajer, hamnar, m m.

Teknisk utveckling

Den tekniska utvecklingen sker till stor del i anslutning till bygguppdragen och i nära samar- bete med andra enheter inom koncernen, främst NCC Teknik. NCCs egna tekniska lösningar har varit avgörande vid upphandlingen av flera stora entreprenader.

18

NCCs byggstyrningssystem ger riktlinjer för .~

att effektivt kunna leda, genomföra och admini- strera hela byggprocessen. Systemet, som följs upp och revideras fortlöpande, säkerställer effek- tiv produktion och hög kvalitet.

Medvetet miljöarbete, kvalitetsplaner och -~

utvecklade system för styrning av produktionen är några av de s k mjuka parametrar som i ökad utsträckning värderas av kunderna. NCC Anlägg- ning fick under 1994 flera uppdrag, där dessa kva- liteter avgjorde framför priset.

Specialisering

NCC Anläggning etablerade under 1994 speciali- serade enheter för underjordsarbeten, stora/kom- plicerade broar, spårläggning samt ledningsreno- vering. Berg- och broverksamheten för hela Sverige koncentrerades till Stockholm och Göte- borg. Utvecklingen av organisationen mot ökad specialisering fortsätter. Förvärvet av Byggs Sprutbetong AB, ett företag inom bergförstärk- ningsområdet, är ett led i detta arbete.

Den internationella verksamheten nyttjar den kompetens inom teknik och produktion, som finns inom hela NCC-koncernen. De egna resurserna koncentreras till ett begränsat antal specialister.

Genom förvärv av företag ska NCC ytterligare öka sin spetskompetens utomlands. I slutet av 1994 förvärvades Safe Bridge Seandi- navia AB, som bland annat tillverkar system för skyddsanläggningar.

Kompetens, Organisation och Personal

NCC Anläggning har kompe-

tens inom hela väg- och anlägg-

ningsområdet - från projektering

NCC Anläggning utför nybyggnad, reparation och underhåll inom väg- och anläggningsområdet i Sverige samt anläggningsprojekt på utvalda utlands- marknader. Hög teknisk kompetens och specialistkunnande samt en flexibel organisation är viktiga konkurrensfaktorer.

Arets fakturering uppgick 1994 till drygt sju miljarder kronor.

9 REGIONER

NCC ANLÄGGNING PROJEKT

NCC deltar i ett svenskt-brittiskt konsortium som bygger ett kraftverk vid floden Jhelum i Kashmir i norra Indien.

l

-

l Sverige byggs stora delar av järnvägsnätet ut för att kunna trafikeras av snabb- eller hög·

hastighetståg.

Nyinvesteringar i vägar och anlägg·

ningar ökade under 1994.

NCC byggde bl a den här delen av E4:an utanför Luleå.

till färdigställande samt inom drift och under- håll.

Under 1994 satsade NCC Anläggning på ökad kundorientering inom marknadsföring och för- säljning. Ett nytt kundorienterat system införs nu successivt i organisationen.

NCC Anläggning är organiserat i enheterna Regioner, Projekt och International. Den svenska verksamheten är starkt decentraliserad. Den bedrivs i nio regioner och i en särskild projekt- organisation, som tar ansvaret för stora och/eller speciellt komplicerade projekt. Den internatio- nella verksamheten drivs av NCC International.

Inom NCC Anläggning finns även Hercules Grundläggning, som har en stark marknadsposi- tion i Norden inom grundläggnings- och förstärk- ningsarbeten, och Binab, som tillverkar och utför tätskikt samt specialbeläggningar.

NCC Anläggning sysselsätter cirka 5 900 med- arbetare, av vilka cirka 2 200 arbetar med de internationella projekten. Under 1994 prioritera- des utveckling av ledare och specialister. Upp- byggnaden av den internationella organisationen fortsatte.

Verksamheten i Sverige

Den svenska mark11;aden

Nyinvesteringarna i väg- och anläggningsbyggande ökade med cirka 15 procent 1994 och uppgick till drygt 30 miljarder kronor (exkl underhåll). sats- ningarna på infrastruktur kunde avläsas i ökad produktion. De stora anläggningsprojekten ökade under 1994, medan markarbeten för hus mins- kade. De regionala skillnaderna är stora.

Volymen för drift- och underhållsmarknaden uppgick till cirka 19 miljarder kronor 1994. Den offentliga verksamheten har inte utsatts för kon- kurrens i den omfattning som förväntats. Endast ett fåtal kommuner har t ex upphandlat drift- och underhållsentreprenader i konkurrens.

20

Det av riksdagen beslutade investeringspro- grammet för vägar och järnvägar under en 1 O-års- period om ursprungligen närmare 100 miljarder kronor kommer enligt statsverkspropositionen att genomföras. Med hänvisning till det statsfi- nansiella läget sker dock vissa förskjutningar i tiden genom att investeringar för närmare 3 mil- jarder kronor senareläggs till efter 1998. I slutet av 1994 beslöt riksdagen om stimulans åtgärder med bland annat ett investeringsavdrag på 50 procent för näringslivets byggande, som ger ett tillskott till väg- och anläggningsmarknaden under 1995.

Flera motorvägsprojekt

NCC Anläggning är för närvarande engagerat i en rad stora vägprojekt runt om i Sverige. I västra Sverige fortsätter utbyggnaden av E6 från Ljung- skile mot Uddevalla . Entreprenaden omfattar 5 km motorväg och 3 km anslutningsväga r. Arbe- tena ska vara klara sommaren 1995.

I det s k Höga Kusten projektet bygger NCC Anläggning ut E4 med 6 km ny motorväg och sju broar.

Ökat järnvägsbyggande

NCC Anläggning ingår i det konsortium som sva- rar för delar av Mälarbanan, en järnvägsutbygg- nad för höghastighetståg mellan Stockholm och Örebro. Projektet uppgår för NCCs del till när- mare en miljard kronor. Mälarbanan ska vara klar 1997.

Under 1994 erhöll NCC beställning på s k BEST- entreprenad åt Ban verket. BEST- projekt omfattar förutom banbyggnad även el, signal och tele, åtaganden som Banverket tidigare ofta utfört i egen regi. NCCs inriktning mot totalåtagande inom järnvägsbyggandet fortsätter genom utveck- ling av spårbyggnadskompetens och andra järn- vägsspecifika kompetenser.

Järnvägsprojektet Marrna utanför Älvkarleby är ett s k BEST-projekt. Här bygger NCC Anlägg- ning 5 km dubbelspår samt VA-ledningar, pump-

\~

':~~~~~=E~~\i:;!i~~-~!Pj~~= ~

Bilden till höger visar Ekolsundsbron som ingår i Mälarbanan.

Till vänster ser vi Igelstabron utanför Södertälje, där all- mänheten fick möjlighet att promenera över bron innan tågtrafiken släpptes på.

stationer mm. Ordersumman uppgår till drygt 100 Mkr.

NCC Anläggning deltar också i utbyggnaden av Svealandsbanan, där såväl tunnlar, en bro som terrasseringsarbeten ingår.

Ytterligare ett järnvägsprojekt är den största etappen på Västkustbanan, som omfattar 5 km utbyggnad till dubbelspår och omläggning av 3 km allmänna och enskilda vägar. Dessutom ingår en 330 m lång bergtunnel och sju broar, varav fem ska konstrueras av NCC.

Arlandabanan

Projektet Arlandabanan innebär ett helt nytt sätt att driva infrastrukturprojekt i Sverige. Arlanda- banan ska förbinda Stockholms Central och Arlanda flygplats. Sträckan kommer att trafikeras av snabbtåg. Järnvägsstationer ska byggas under flygterminalerna på Arlanda. I Arlanda Link Con- sortium, ALC, ingår GEC Alsthom och Mowlem från England samt byggbolagen NCC, Siab och Kraftbyggarna. ALC åtar sig att finansiera pro- jektet, bygga järnvägen, leverera specialanpas-

Arlandabanan är det första större infra- strukturprojekt i Sverige som samfinan- sieras av staten och det privata närings- livet. l andra europeiska länder är privat finansiering av infrastrukturprojekt vanliga. Eurostartåget mellan London och Paris är ett exempel, motorvägar i Spanien ett annat.

Resan mellan Stockholm och Arlanda kommer att ta 19 minuter.

'

_. . _...

21

sade tåg och att driva trafiken. Investeringen upp- går till 4,5 miljarder kronor. Ordersumman för NCCs bygguppdrag uppgår till cirka 800 Mkr.

Bygguppdraget kommer att generera totalt 500 arbetstillfällen under fyra år.

A-Train AB är ett av ALC bildat bolag som ska bygga Arlandabanan med i huvudsak privata medel. Så snart banan är färdigbyggd tar staten över äganderätten. I utbyte får A-Train dels intäkterna från trafiken, dels rätt att trafikera sträckan mellan Stockholms C och Arlanda i 45 år, dock med option för staten att lösa ut bolaget efter 15 år.

Prekvalificerade för Öresundsbron

Fyra NCC-konsortier har prekvalificerats för de olika etapperna i Öresundsbroprojektet. Projek- ten består av muddring, sänktunnel, högbro samt lågbroar. De utländska företag som ingår i konsortierna är samtliga ledande entreprenad- företag i respektive länder. Här samarbetar NCC bland annat med två företag ur S E C-alliansen (se sid 5).

Uppsala

Planerad start f/Jr flygpendeln under h/Jaten 1998