Bilaga 4

(1)

43224\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\bilaga 4. klimatanalys.docx

Bilaga 4

Klimatanalys DP Katterjåkk

Uppdrag Dagvattenutredning och klimatanalys DP Katterjåkk

Beställare Kiruna kommun

Från

Till Aleksiina Paakki

Granskningshandling

1. Bakgrund och syfte

Kiruna kommun utreder förutsättningar att detaljplanera fritidshusområdet i Katterjåkk. I samband med detaljplaneringen genomförs en dagvattenutredning (se parallellt framtagen dagvattenutredning från Ramboll). Som komplement till dagvattenutredningen tas även en klimatanalys med fokus på ytvattenrelaterade klimataspekter fram, vilken presenteras i föreliggande dokument.

Syftet med klimatanalysen är att:

- Klargöra de generella förutsättningarna för klimatförändringar i området, med fokus på ytvattenrelaterade aspekter

- Identifiera särskilda klimatfaktorer som behöver beaktas i detaljplaneringen (riskområden/utmaningar)

- Presentera översiktliga åtgärdsförslag som kan behöva beaktas för att säkra området mot framtida klimatförändringsrisker

Klimatanalysen genomförs för ett större område än vad den aktuella detaljplangränsen avser. Den geografiska avgränsningen för

dagvattenutredningen och den föreliggande översiktliga klimatanalysen är ca 50 ha stort och framgår i nedan Figur 1.

Datum

Ramboll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan 6 402 27 Göteborg

T: +46-10-615 60 00 D:

www.ramboll.se Unr 1320040624

1 Org nr

(2)

Figur 1. Översikt av utredningsområdet för dagvattenutredningen och föreliggande klimatanalys.

(3)

2. Befintliga förhållanden

2.1 Markanvändning och trafik

Nedan framgår markanvändning i befintlig situation.

Figur 2: Figur över området samt områdesbeskrivning. Planområdet visas i svart och utredningsområdet i orangea.

Utredningsområdet innehåller idag turistanläggningar och camping med besöksmål såsom restaurang, camping, hotell och livsmedelsbutik, vilka är besöksfrekventa och kräver goda förbindelser. I området finns även ett reningsverk.

Inom utredningsområdet finns en större väg (E10) samt järnväg (Malmbanan).

Räddningstjänstens behov av framkomlighet ska beaktas vid eventuella byggnationer.

E10an

Järnväg

Reningsverk

Livsmedel- butik

Camping

Tunnel

(4)

Tillgänglighet

Enligt plan- och bygglagen kap. 8 ska nya byggnader vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Ny bebyggelse ska följa kommunens krav på tillgänglighetsanpassning samt

föreskrifter och allmänna råd om utformning av byggnader som finns i Boverkets byggregler.

2.2 Klimat och väderförhållanden

Aktuellt utredningsområde är beläget i västra delen av Kirunas kommun.

Området karaktäriseras av långa, karga vintrar med lång snösäsong.

Årsmedeltemperaturen i kommunen är ca -1,5 - -3°C (SMHI, 2011). Mest nederbörd faller under sommarmånaderna och minst i februari. Av den totala årsnederbörden om 450-1500 mm faller ca 50 procent som snö och största snödjupet under vintern är stora delar av kommunen runt 80 cm i medeltal, och upp till 130 cm fjälltrakterna. I slutet av 1900-talet rådde i denna del av landet

>200 dagar med snötäcke på över 20 mm vatteninnehåll.

Avrinningen under vintern är mycket låg i hela länet då nederbörden som regel magasineras i snötäcket. Under våren ökar avrinningen något i och med att snösmältningen startar vilket leder till höga flöden i samband med vårfloden.

Den största avsmältningen sker dock under sommaren.

2.3 Hydrologi

Planområdet sträcker sig (enligt VISS) över två delavrinningsområden; Inloppet i Vassijaure samt Utloppet av Vassijaure. Se nedan översikt där mörkröd linje anger gräns för delavrinningsområde.

(5)

Figur 3. Delavrinningsområden i området vid föreslagen detaljplan. Källa: VISS.

2.3.1 Recipienter och miljökvalitetsnormer

Närmast liggande recipienter avser sjön Vassijaure (SE759748-160013) samt vattendraget Katterjåkk (SE759332-159590). Mer information om

vattenförekomster samt påverkan på vattenkvalitet framgår i dagvattenutredningen.

2.4 Hydrogeologi

Det förekommer enligt VISS två grundvattenförekomster i närområdet. Ett grundvattenmagasin (sand- och grusförekomst) finns beläget inom delar av aktuellt utredningsområde, se nedan figur.

(6)

Figur 4. Grundvattenförekomst inom aktuellt utredningsområde. Källa: VISS.

Enligt geoteknisk utredning genomförd av Tyréns (2011) är inga grundvattenobservationer gjorda, dock finns vid delområdet för

handelsverksamhet myrmark där vatten fläckvis ligger i nivå med markytan.

2.5 Geotekniska förhållanden

Enligt underlag från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) består

utredningsområdet företrädesvis av berg/fjäll samt isälvssediment, se Figur 5.

Tidigare utförda geotekniska undersökningar visar att det ställvis förekommer områden med torv och silt.

Detta bedöms innebära goda markförhållanden för byggnation samt att marken har god infiltrationsförmåga för dagvatten.

(7)

Figur 5. Utdrag ur Jordartskartan (SGU).

Inga allmänna grundvattentäkter finns inom utredningsområdet. Grundvattnet bedöms inte bli påverkat av ändring av detaljplanen.

2.5.1 Ras- och skredrisk

En kartering av stabilitet i raviner och slänter har genomförts i området (SGI/MSB, 2016). I utredningen ingick ett utredningsområde klassat som

”Riksgränsen”, vilket är området närmast beläget Katterjåkk. Ur

stabilitetsutredningen framgår att det kan finnas lokala, instabila partier men troligen är bebyggelsen grundlagd på berg. I utredningen framgår även att det finns stora områden med kalfjäll och några skidpister och från dessa kan man förmoda en snabb avrinning. I området finns spår av högvattenflöden och transporterat jord- och stenmaterial. Då Katterjåkken har ett stort

avrinningsområde inom vilket branta och nedskurna partier förekommer och då det längs ån förekommer en hel del löst material från tidigare höga flöden, bedöms slamströmmar kunna inträffa igen. Dessa bedöms dock inte kunna påverka befintlig bebyggelse längs ån och därför föreligger inget

utredningsbehov. Detta med anledning av att nivåskillnader mellan vattendraget och planerad exploatering (parkeringsplatser) bedöms vara så pass stora som upp till ca 8-10 m.

(8)

Grundläggning av byggnader rekommenderas enligt utredningen att ske på berg eller morän, efter urgrävning av silt eller torv. Återfyllnad bör ske med

sprängsten. Hänsyn måste tas till eventuella lågpunkter i berget där risk för vattensamlingar finns även efter urgrävning av torven. Erforderlig dränering bör anläggas. För grundläggning gäller geoteknisk klass 1.

Det finns enligt stabilitetsutredningen ett behov av skyddande åtgärder av broar för järnväg och E10, vilket bör utredas av Trafikverket. I nedan figur framgår två identifierade områden där risk med avseende på stabilitet kan föreligga.

I den mån nybyggnation planeras med grundläggning på plintar, rekommenderas grundläggning på berg eller morän.

Figur 6. Möjliga riskområden med avseende på ras och skred (stabilitet).

2.5.2 Historisk skredproblematik

Enligt stabilitetsutredning från MSB har det i området förekommit s.k.

slamströmmar i närområdet.

(9)

Enligt uppgift från Kiruna kommun¹ har det i närområdet tidigare inträffat olyckor i samband med kraftiga flöden i fjälljåkkar. Däribland vid Abiskojokk under våren 2019 där en person avled i samband med en s.k. isslasklavin. I Tornedalen inträffade för några år sedan ett kraftigt flöde som svepte bort vägen på båda sidor en bro längs E10.

2.6 Skyddsvärden 2.6.1 Riksintressen

Inom planområdet berörs följande riksintressen:

- Riksintresse kärnområde - Riksintresse för rennäring - Riksintresse för naturvård - Riksintresse för friluftsliv - Riksintresse för kulturmiljövård 2.6.2 Skyddad natur

Vattendragen Vassijaure ingår i ett Natura 2000-område.

Enligt genomförd naturvärdesinventering (Sweco, 2017), bör exploatering av de delar av planområdet som ligger på östra sidan vägen mot turiststationen (inom 100 meter från vattendraget) undvikas.

Av de våtmarker som finns i området har vissa myrar ett påtagligt naturvärde, liksom fjällbäcken Katterjåkk samt fjällbjörkskog i området.

Inom planområdet finns ett antal kända fornlämningar i form av husgrunder från historisk tid samt ett historiskt färdvägssystem.

Stor del av fastigheten berörs av generellt strandskydd inom 100 meter från strandkant. Kiruna kommun kommer upphäva strandskyddet i antagandet av detaljplanen. Upphävande bedöms kunna ske i detaljplanen med särskilt skäl att området sedan tidigare är ianspråktaget.

Planområdet berör inte något vattenskyddsområde, dock undersöks inom kommunen ett eventuellt framtagande av vattenskyddsområde för grundvattentäkt.

Enligt Artportalen förekommer ett antal fynd i närområdet, se Figur 7.

1 Skriftlig information i mejl från Kiruna kommun 2019-08-23.

(10)

Figur 7. Artfynd enligt Artdataportalen (gula prickar motsvarar observationer).

2.6.3 Rekreation och friluftsliv

Planområdet ligger inom riksintresse för friluftsliv. Planområdet omfattar campingplats samt vandringsvägar som nyttjas av allmänheten för rekreation.

2.7 Förorenad mark

Det finns inga kända markföroreningar i området. Marken bedöms därför inte vara påverkad av föroreningar och ingen markteknisk utredning avses att utföras. Om föroreningar upptäcks är den som äger marken skyldig att underrätta tillsynsmyndigheten om detta enligt miljöbalken.

2.8 Tillståndspliktig verksamhet och hantering av farliga ämnen Tillståndspliktig verksamhet

Närmast liggande tillståndspliktig verksamhet är reningsverket beläget i norra delen av aktuellt planområde.

(11)

Figur 8. Tillståndspliktig verksamhet i närområdet (markerat i rött).

Farligt gods

Transporter med farligt gods på väg sker på väg E10 i norra delen av utredningsområdet. Transporter av farligt gods sker även på järnväg (Malmbanan) i södra delen av utredningsområdet.

2.9 Teknisk försörjning Vatten och avlopp

Inom utredningsområdet leds dagvattnet genom befintliga diken och vägtrummor till sjön Vassijaure och vattendraget Katterjåkk.

Dagvatten/spillvattensystemet framgår i dagvattenutredningen (Figur 7). Ett reningsverk i norra delen renar spillvattnet från det befintliga fritidshusområdet.

Inom detaljplaneområdet leds större delen av dagvattnet till vattendraget Katterjåkk.

(12)

2.10 Översikt av klimatrisker i befintlig situation 2.10.1 Nederbörd

I närområdet finns enligt SMHI två mätstationer. Station Katterjåkk (stationsnummer 188820) har uppmätt nederbörd sedan 1969. Station Katterjåkk A (stationsnummer 188850) har uppmätt nederbörd sedan 2008.

Nedan framgår dygnsmedelnederbörd för respektive station.

Tabell 1. Uppmätt årsmedelnederbörd för mätstation Katterjåkk respektive Katterjåkk A.

Källa: SMHI.

Mätstation Nederbörd (mm/år) Katterjåkk

1970-2008 840 Katterjåkk

2009-2018 833 Katterjåkk A 2009-2018 967

Vid bedömning av nederbördsförhållanden hänvisas hädanefter till station Katterjåkk A.

2.10.2 Skyfall

Historiskt så har skyfall i området vid Katterjåkk uppmätts till ca 104 mm på ett dygn, i januari 2002 (SMHI 2012). Detta bedöms vara en av de kraftigaste skyfallshändelser som inträffat i landet.

2.10.2.1 Lågpunkter och rinnstråk vid skyfall

Vid ett skyfall motsvarande 50 mm nederbörd framgår idag en ytavrinningssituation motsvarande den som framgår i Figur 9. Denna

visualisering av lågpunkter och rinnvägar har tagits fram med hjälp av SCALGO.

Analysen visar att avrinning sker från det närliggande fjället i primärt två riktningar. Dels sker ett flöde i ostlig/nordostlig riktning mot vattendraget, där ett par rinnstråk passerar befintlig camping. Dels förekommer rinnstråk norrut mot väg E10. Ett antal mindre lågpunkter är belägna inom campingområdet.

Dessa rinnstråk och lågpunkter bedöms dock ej utgöra någon reell risk för skada på människor eller objekt.

De mest framträdande lågpunkterna är belägna invid väg E10 i norra delen av området, samt intill järnvägen i sydöstra delen av området.

Dessa rinnvägar och lågpunkter behöver beaktas vid framtida exploatering för att undvika översvämningsrisk.

(13)

Figur 9. Rinnvägar och lågpunkter i befintligt läge, med en situation motsvarande 50 mm nederbörd samt med ca 20 cm vattendjup. Orange linje motsvarar ungefärligt

utredningsområde. Källa: SCALGO.

(14)

2.11 Översvämningsrisk vid stigande vatten

Översvämningsrisker med avseende på stigande vatten gäller inom aktuellt utredningsområde vattennivåer i sjön Vassijaure samt i ån Katterjåkk, se kapitel 2.3.

Det saknas publikt tillgängliga modellresultat för vattennivåer i såväl Vassijaure samt vattendraget Katterjåkk. Det finns en del historisk mätdata i lokalt

höjdsystem (SMHI) för respektive vattenförekomst, vilket gör att bedömningar av variationer i vattennivåer kan göras, enligt följande kapitel. För att kunna göra en bedömning av nivåskillnader mellan vattenförekomster och marknivåer förutsätts att skillnaden mellan medelvattennivån och högsta vattennivå enligt lokala mätningar har en motsvarande skillnad i höjdsystem RH2000. Det förutsätts att vattennivån som kan utläsas ur grundkartans höjdinformation ungefärligt motsvarar en medelvattennivå i RH2000. Dessa bedömningar av nivåskillnader bör därför ses som indikativa.

2.11.1 Vattennivåer Vassijaure

För mätstation 1-1079 Vassijaure finns dygnsavläsningar av vattenstånd för perioden 1931-1968. Under perioden 1932-1955 så skedde avläsning under hela år, och under perioden 1956-1968 endast under sommaren (juni till och med september).

Utifrån historisk mätdata av vattennivåer framgår följande vattennivåer (avser cm i lokalt höjdsystem):

Tabell 2. Historiska vattennivåer i Vassijaure. Källa: SMHI.

Vassijaure (cm) Medelvärde 735 Högsta värde 852 Lägsta värde 668

Skillnaden mellan medelvärde och högsta värde uppgår enligt SMHI:s mätningar till 117cm.

2.11.1.1 Vattenföring i Vassijaure

Utifrån mätstationen i Vassijaure har historiska flöden mellan åren 1931-1943 kunnat utläsas. Dessa flöden framgår nedan.

Tabell 3. Historiska vattenflöden i Vassijaure. Källa: SMHI.

Vassijaure Vattenföring [m³/s]

l/s

Medelvärde 5,4 5400

Högsta värde 49,00 49 000

Lägsta värde 0,12 120

(15)

2.11.2 Vattennivåer i Katterjåkk

För mätstation ”1-1272 Kaderjokk nedre” finns W dygnsavläsningar 1934-1946, endast avläsningar under sommaren (maj till och med september).

Utifrån historisk mätdata av vattennivåer framgår följande vattennivåer (avser cm i lokalt höjdsystem)

Tabell 4. Historiska vattennivåer i Katterjåkk. Källa: SMHI.

Katterjåkk

nedre (cm)

Medelvärde 744 Högsta värde 897 Lägsta värde 698

Skillnaden mellan medelvärde och högsta värde uppgår enligt SMHI:s mätningar till 153cm.

2.11.3 Riskområden för höga vattennivåer i befintlig situation

Majoriteten av befintlig bebyggelse ligger idag på en relativt hög höjd från närliggande vatten. Reningsverket ligger dock på en lägre marknivå närmare sjön (ca +467 i RH2000), men bedöms ej ligga inom riskzonen för höga nivåer i Vassijaure.

I samband med snösmältning kan stora flöden uppstå i Katterjåkken, vilket medför en viss översvämningsrisk i områden i direkt anslutning till vattendraget.

I dagsläget bedöms det inte finnas några direkta objekt i riskzonen för översvämning då närmaste objekt är beläget ca 30m från strandlinje. Detta undantaget den väg- respektive järnvägsbro som korsar Katterjåkken, där höga vattennivåer kan orsaka stabilitetsproblem.

Utifrån detta bedöms det ej föreligga någon större risk för översvämning orsakad av höga vattennivåer i dagsläget.

2.11.4 Historisk översvämningsproblematik

Det finns vid rapportens framtagande ingen kännedom om tidigare översvämningshändelser inom utredningsområdet.

(16)

3. Översikt av klimatrisker i befintlig situation

I samt Figur 10 framgår de potentiella klimatriskområden som identifierats för befintlig situation. Röda markeringar innefattar en järnvägsbro i söder

respektive vägbro (E10) i norr, vilka båda korsar Katterjåkken. Vid dessa punkter kan det möjligen vid höga flöden i Katterjåkken uppstå situationer med stora vattenmängder (särskilt vid snösmältning) samt därmed kopplad risk för stabilitetsproblem. Lågpunkter och rinnvägar orsakade av skyfall bedöms inte utgöra någon större riskfaktor i dagsläget.

Tabell 5. Översikt av identifierade klimatrisker i befintlig situation.

ID Risk Hotade objekt Åtgärd

1 Erosionsrisk i samband med höga flöden vid E10s korsning över Katterjåkk

Väg (E10) Vidare undersökning av stabilitet i konstruktion (TrV)

Inmätning av flöden och nivåer i Katterjåkk Hydraulisk modellering av maxflöden i Katterjåkk

2 Erosionsrisk i samband med höga flöden vid Malmbanans korsning över Katterjåkk

Järnväg (Malmbanan)

Vidare undersökning av stabilitet i konstruktion (TrV)

Inmätning av flöden och nivåer i Katterjåkk Hydraulisk modellering av maxflöden i Katterjåkk

3 Risk för erosionsproblem vid ravin/dike

Väg (lokalgata) Campingområde

Ravinen bedöms som riskområde för framtida erosionsproblem. En kraftig erosion i dagsläget kan medföra höga flöden nedströms vilket kan påverka väg och campingområde till viss del. Området behöver hållas under kontroll.

(17)

Figur 10. Översikt av identifierade riskområden för klimatrisker i befintlig situation.

(18)

4. Planförslag

Syftet med detaljplanen i Katterjåkk är att upprätta ett fritidshusområde där det idag är campingplats. Detta innefattar att bygga ytterligare fritidshusområde söder om den befintliga campingplatsen och bygga ut den redan existerande livsmedelsbutiken. Öster om lokalgatan inom planområdet planeras att upprätta turistverksamhet samt tillhörande parkering, ytterligare 160 parkeringsplatser väst om vattendraget Katterjåkk samt bostäder i flerfamiljshus. Norr om E10 där reningsverket står planeras en parkering för bil och släp. Lokalgatan inom planområdet planeras att breddas och delvis läggas om. Snöupplag planeras runt om i hela området². Förändringar i södra delen av detaljplaneområdet är ännu inte planerad. I västra delen av utredningsområdet planeras

fritidshusområde men planerna är ännu inte fastställda.

Figur 11. Utredningsområde för klimatanalysen (orange linje), berörd detaljplan (svart linje) samt framtida planerade exploateringsytor (gula ytor utanför detaljplan).

2 Lokaliseringen av snöupplag har uppdaterats i planförslaget och skiljer sig mot lokaliseringen i angiven figur.

(19)

5. Klimatförändringar regionalt

Den regionala klimatanalys som gjorts för Norrbottens län (SMHI, 2015) baseras på följande framtida klimatscenarier.

Resultaten från analysen kan kort sammanfattas enligt följande:

• Årsmedeltemperaturen för Norrbottens län beräknas öka från ca -1,5°C (1961-1990) till ca 2°C enligt RCP4.5 eller ca 5°C enligt RCP8.5 till slutet av seklet. I och med uppvärmningen ökar vegetationsperiodens längd, för RCP4.5 med ungefär en månad

• Årsmedelnederbörden väntas öka med 20% för RCP4.5 och 40% för RCP8.5. Den största ökningen av nederbörden sker i fjällkedjan.

Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med ca 15- 25% beroende på RCP-scenario

• För länet ses en ökning av totala årstillrinningen med ca 10-15% vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och är störst i de norra delarna av länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid.

• Vattendragen har historiskt haft tydliga årstidsförlopp, med vårflödestopp, låga sommarflöden, högre höstflöden och lägre

vinterflöden. Dessa förändras enligt framtidsscenarierna som visar på tidigare vårflödestoppar, och högre vinter- och höstflöden.

• Antalet dagar med snö varierar över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden.

I ett framtida klimat bedöms frekvensen av kraftig nederbörd öka. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inträffar ett 100-årsflöde med en sannolikhet på 63% under en 100-årsperiod. Detta innebär att det är mer sannolikt att det inträffar än att det inte gör det. Höga flöden kan även inträffa vid andra tidpunkter på året än vid snösmältningen, t.ex. vid långvariga regn under sommar och höst. Som vägledning vid detaljplanering av golvnivåer i relation till olika flödens återkomsttider kan publikationen ”Stigande vatten” från länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland tillämpas.

(20)

6. Framtida klimatförändringar lokalt

6.1 Nederbörd och skyfall

6.1.1 Nederbörd

Enligt den regionala klimatanalys som Länsstyrelsen Norrbotten genomfört (Länsstyrelsen Norrbotten, 2016) bedöms årdsmedelnederbörden öka kraftigt i framtiden. I scenario RCP 8.5 bedöms mängden årsmedelnederbörd i slutet av seklet ha ökat med mellan ca 20-30% för området kring Katterjåkk.

Figur 12. Bedömning av framtida årsmedelnederbörd i länet. Källa: SMHI.

Även medelnederbörden under vårperioden (mars-maj) bedöms vid sekelskiftet kunna öka med upp till ca 20% i scenario RCP 8.5.

Figur 13. Bedömning av förändring i medelnederbörd för vårperioden i länet. Källa: SMHI.

(21)

Utifrån ovan angivna klimatscenarier samt de historiska mätdata som finns för mätstationer för nederbörd i området (se kapitel 2.10.1) kan framtida,

ungefärliga nederbördsscenarier (scenario RCP 8.5) uppskattas enligt nedan.

Tabell 6. Bedömning av ungefärlig årsmedelnederbörd för mätstation Katterjåkk respektive Katterjåkk A utifrån historisk mätdata från SMHI samt regionala klimatanalyser (RCP 8-5).

Mätstation

Katterjåkk A Uppmätt

2009-2019 Prognos år

2021-2015 Prognos år 2068-2098 Årsmedelnederbörd

(mm/år)

967 1160 1257

Utifrån ovan prognostisering bedöms årsmedelnederbörden i området kunna öka med 193 mm/år inom några år, och upp till 290 mm/år fram till sekelskiftet.

6.1.2 Skyfall

Gällande risker kopplade till skyfall har i föreliggande utredning beaktats de prognoser som finns tillgängliga för maximal dygnsnederbörd. Utifrån de regionala analyser som gjorts, framgår att den maximala dygnsnederbörden för området vid Katterjåkk bedöms öka med mer än 40 mm redan inom några decennium.

Figur 14. Prognos för framtida maximal dygnsnederbörd i länet. Källa: SMHI.

(22)

6.2 Tillrinning

I den regionala klimatanalysen framgår bedömning av förändrad total 100- årstillrinning (dygnsmedel). För såväl scenario RCP 4.5 samt RCP 8.5 bedöms tillrinningen vid sekelskiftet kunna öka med upp till 10-15% för området kring Katterjåkk, vilket innebär förmodat ökade flöden i sjöar och vattendrag.

Figur 15. Bedömd förändring i tillrinning (100-års återkomsttid) för länet. Källa: SMHI.

Utifrån ovan angivna klimatscenarier samt de historiska mätdata som finns för Vassijaure respektive Katterjåkken (se Tabell 1 respektive Tabell 3) kan framtida, ungefärliga medelvattennivåer för respektive vattenförekomster uppskattas enligt nedan.

Tabell 7. Bedömning av ungefärliga vattennivåer* för Vassijaure respektive Katterjåkk, utifrån historisk data samt regionala klimatanalyser (RCP 4.5 samt RCP 8-5).

Uppmätta nivåer

fram till 2019 Prognos nivåer år

2021-2015 Prognos nivåer år 2068-2098 Vassijaure

Medelvärde (cm)

735 (mätstation Vassijaure)

809-845 809-845

Högsta värde (cm)**

852 (mätstation

Vassijaure) 926-962 926-962

Katterjåkk Medelvärde

(cm) 744 (mätstation

Kaderjokk nedre) 819-857 819-857

Högsta värde (cm)**

897 (mätstation

Kaderjokk nedre) 972-1010 972-1010

*nivåer angivna i lokalt höjdsystem

** Utifrån antagande att skillnad medelvattennivå och högsta vattennivå är motsvarande i RH2000 respektive lokalt höjdsystem.

(23)

Vassijaure

Utifrån ovan prognostisering bedöms medelvattennivån för Vassijaure kunna öka med ca 70-110 cm redan inom några år. Medelvattennivån år 2100 bedöms kunna uppgå till 845 cm (lokalt höjdsystem).

Högsta vattennivån för Vassijaure bedöms kunna öka med ca 70-110 cm redan inom några år. Högsta vattennivån år 2100 bedöms kunna uppgå till 962 cm (lokalt höjdsystem).

Katterjåkk

Motsvarande bedömning för Katterjåkken är att ett framtida scenario kan medföra ökad medelvattennivå med ca 75-113 cm redan inom några år.

Medelvattennivån år 2100 bedöms kunna uppgå till ca 857 cm (lokalt höjdsystem).

Högsta vattennivån för Katterjåkken bedöms kunna öka med ca 75-113 cm redan inom några år. Högsta vattennivån år 2100 bedöms kunna uppgå till ca 1010 cm (lokalt höjdsystem).

Översvämningsrisken är störst i låglänta områden i anslutning till sjön eller vattendraget.

Motsvarande höjning av vattennivå bedöms även gälla den mindre bäck som är belägen i utredningsområdets västra del (där saknas dock mätdata).

6.3 Markförhållanden

I den regionala klimatanalysen framgår även bedömd förändring för markförhållanden i länet. Där kan bl.a. noteras att benägenheten för ravinutveckling bedöms öka fram till sekelskiftet, liksom benägenheten för moränskred och slamströmmar.

Figur 16. Bedömning av framtida benägenhet för ravinutveckling (t.v.) respektive moränskred och slamströmmar (t.h.) i länet. Källa: SGI.

Faktorer som kan påverka stabilitetssituationen negativt avser t.ex. branta sluttningar, jordarter som silt, lera och sand samt påverkan från nederbörd och strömmande vatten. Där dessa faktorer kombineras, som till exempel längs

(24)

många av de norrländska älvdalarna kan säkerheten vara låg. Förändringarna i risknivå kan ske såväl över tid orsakat av t.ex. dränering vid skogsmark.

Förändring kan även ske plötsligt i samband med t.ex. brister i konstruktioner som väg eller järnväg samt vid nyexploatering som kraftigt påverkar

avvattningssituationen med ökad hårdgörningsgrad.

(25)

7. Översikt av klimatriskområden i en framtida situation

7.1 Översiktlig sammanställning av riskområden

En översiktlig klimatanalys har genomförts för det aktuella utredningsområdet, med fokus på följande klimatparametrar:

- Riskområden för ras och skred

- Riskområden för skyfall (lågpunkt/rinnstråk) - Riskområde för stigande vattennivåer

I nedan Tabell 6 respektive Figur 16 framgår ett antal potentiella

riskområden i ett framtida klimat, med beaktande av planerad exploatering i och med detaljplan.

Tabell 8. Sammanställning av identifierade riskområden avseende klimatrisker inom utredningsområde.

ID Risk Hotade objekt Åtgärd

1 Flödesväg vid skyfall Risk för instängda områden.

Viss risk för översvämning vid extremt högvatten från Katterjåkk.

Parkering Flerbostadshus

Avskärande åtgärd för att styra bort skyfallsvatten. Höjdsättning (undvika instängda områden). Beakta placering av byggnader utifrån flödesvägar vid skyfall samt risk för höga vattennivåer i Katterjåkk. Beakta rinnväg vid snösmältning (föroreningstransport från snöupplag). Parkeringen kan eventuellt behövas skyddas mot framtida högvatten genom höjdsättning eller enklare mindre vall.

2 Risk för stående vatten vid skyfall (begränsas av trummor)

Ny väg Avskärande dike för att avleda skyfallsvatten mot bef. dike i väster.

Höjdsättning av väg.

3 Risk för ras/skred vid vägbro, vid större flöden

Väg (E10) Stabilitetshöjande åtgärder (Trafikverket). Vidare riskanalyser.

4 Risk för ras/skred vid järnvägsbro, vid större flöden

Järnväg (Malmbanan)

Stabilitetshöjande åtgärder (Trafikverket). Vidare riskanalyser.

5 Risk för översvämning vid skyfall (rinnvägar), risk för instängda område.

Framtida exploatering (tomtgräns)

Höjdsättning med beaktande av flödesvägar.

Säkerställa kapacitet i vägtrumma 6 Risk för översvämning vid

höga flöden i bäcken (begränsas av trumma)

Framtida exploatering (tomtgräns)

Höjdsättning

Säkerställa kapacitet i vägtrumma Ev. högvattenskydd (beror på markanvändning)

(26)

Figur 17. Översikt av potentiella riskområden avseende klimataspekter, inom aktuellt utredningsområde.

(27)

7.2 Områdesvis bedömning av framtida klimatrisker 7.2.1 Område 1

Figur 18. Identifierat klimatriskområde 1.

Riskbedömning

I området planeras ny parkering samt flerbostadshus. Då det redan i dagsläget förekommer rinnvägar vid skyfall i området (se ovan figur) behöver detta beaktas vid exploatering för att undvika instängda områden samt översvämning vid kraftig nederbörd. Den norra rinnvägen korsar bl.a. byggnader samt

planerade parkeringsplatser. Den södra rinnvägen korsar planerade flerbostadshus samt parkeringar.

Vid ett framtidsscenario (RCP-8.5) räknas en ungefärlig högvattennivå på 1010 cm (lokalt höjdsystem). Vid en sådan extrem situation finns viss risk att delar av planerad parkering kan komma att översvämmas samt att stigande vatten kan påverka planerad bebyggelse. Observera att detta är ett ”worst-case” -scenario med låg sannolikhet.

Åtgärdsförslag

För både den norra och södra flödesvägen är det viktigt att tillämpa avskärande åtgärder för att styra regn- och skyfallsvatten runt planerade objekt för att minska materiell skada t.ex. stående vatten invid fasader. Alternativt kan s.k.

skyfallsvägar tillämpas, vilka utformas för att vid ett skyfall kunna leda vattnet i t.ex. nedsänkt väg mot recipient. Dessa åtgärder kan samordnas med planerad dagvattenhantering.

Beakta placering av byggnader utifrån flödesvägar vid skyfall samt risk för höga vattennivåer i Katterjåkk. Parkeringen kan eventuellt behövas skyddas mot framtida högvatten genom höjdsättning eller enklare mindre vall.

(28)

7.2.2 Område 2

Riskbedömning

I området planeras ny väg intill befintlig väg E10³. Vid anläggande av ny väg bör rinnvägar och lågpunkter beaktas för att undgå översvämning av vägen vid kraftig nederbörd. Vattennivån i den bäck som idag kulverteras under E10 (strax väster om den lågpunkt som visas till vänster i Figur 19) bedöms i framtiden kunna öka markant, särskilt i samband med snösmältning under vårperiod.

Vattennivå i bäcken är idag okänd.

Figur 20. Foto av den bäck som i dagsläget rinner från fjällets fot mot E10, där den kulverteras.

3 Observera att den vägsträckning som framgår i figur 19 ej motsvarar slutgiltig utformning av väg, enligt uppgift från Kiruna Kommun.

(29)

Den trumma som leder bäcken under E10 har en dimension på 1150 mm och en kapacitet på 2200 l/s vid underhållet tillstånd. Bäcken genom trumman samlar vatten från ett avrinningsområde vars maximala storlek är 0,89 km/m², se Figur 21. Längre upp i avrinningsområdet passerar bäcken även under järnvägen i en trumma med gissningsvis dimensionen 1000 mm. För att säkerställa om

trumman under E10 är under alternativt överdimensionerad behövs ytterligare utredning göras. Ett alternativ är att mäta in de övriga vägtrummor längs E10 som finns inom angivet avrinningsområde, för att få ett mer korrekt

avrinningsområde. Att undersöka om fler passager för vatten finns under järnvägen inom avrinningsområdet och mäta dimensionerna på dessa, även på den som idag är känd, bör också göras. Med detta underlag känt kan ett mer specifikt flöde beräknas i vägtrumma 1. Är trumman idag underdimensionerad kan nya hårdgjorda ytor inom avrinningsområdet öka belastningen mot trumman ytterligare med negativ påverkan på omkringliggande område som följd.

Figur 21. Maximalt avrinningsområde mot trumma 1 under E10.

Åtgärdsförslag

I första hand föreslås en omdragning av planerad väg för att undvika kontakt med lågpunktområdet. Som alternativ åtgärd föreslås avskärande åtgärder för att styra vattnet bort från planerad väg. Detta i form av diken längs vägen med erforderlig kapacitet för större vattenvolymer vid kraftig nederbörd, med höjd tagen för framtida kraftiga skyfall där nederbörden kan öka med >40 mm jämfört med dagens läge. Vidare utredning behövs för att säkerställa om vägtrumma under E10 med dimension 1150 mm är dimensionerad för att klara ett högre flöde som resultat av mer hårdgjorda ytor inom avrinningsområdet.

(30)

Det kan även behövas utredas vilket djup som uppstår för stående vatten invid E10 (se lågpunkt i östra delen av Figur 19).

7.2.3 Område 3

Riskbedömning

Riskområdet avser vägbro längs E10 över Katterjåkken. Vid höga flöden i Katterjåkken (t.ex. i samband med snösmältning) finns risk att höga

vattennivåer i ån medför risk för erosion och negativ påverkan på stabiliteten i bro- och vägkonstruktioner, vilket i värsta fall kan medföra fara för liv och hälsa.

Figur 23. Foto från vägbro (E10) mot området för planerade nya parkeringar inom planområdet.

Utifrån prognoser för framtida flödesökningar (se kapitel 6.2) bedöms medelvattennivån för Katterjåkken kunna öka med upp till 70-110 cm redan inom några år. En tidig bedömning är att denna ökning inte medför någon betydande risk för stabiliteten vid vägbron, detta då närliggande mark är relativt flack (se Figur 22). Denna fråga behöver studeras vidare med hjälp av

riskbedömning, flödesmodellering samt dialog med Trafikverket för att kunna besvaras med säkerhet. Observera att detta endast är en tidig riskbedömning,

(31)

och att vidare studier kan erfordras, med fokus på flödesmätning och stabilitetsbedömningar.

Åtgärdsförslag

Eventuellt stabilitetshöjande åtgärder vid vägbron över Katterjåkken. Ansvar för åtgärdsarbetet åligger Trafikverket. Riskbedömning och åtgärdsförslag behöver utredas vidare.

7.2.4 Område 4

Riskbedömning

Riskområdet avser järnvägsbron (Malmbanan) över Katterjåkken. Vid höga flöden i Katterjåkken (t.ex. i samband med snösmältning) finns risk för negativ påverkan på stabiliteten i konstruktionen, vilket i värsta fall kan medföra fara för liv och hälsa.

Utifrån prognoser för framtida flödesökningar (se kapitel 6.2) bedöms medelvattennivån för Katterjåkken kunna öka med upp till 70-110 cm redan inom några år. En tidig bedömning är att denna ökning inte medför någon betydande risk för stabiliteten vid järnvägsbron. Denna fråga behöver studeras vidare med hjälp av riskbedömning, flödesmodellering samt dialog med

Trafikverket för att kunna besvaras med säkerhet. Observera att detta endast är en tidig riskbedömning, och att vidare studier kan erfordras, med fokus på flödesmätning och stabilitetsbedömningar.

Ökade flöden i Katterjåkken bedöms inte utgöra någon betydande risk för planerade parkeringsplatser i näromdet då avståndet mellan vattendraget och parkeringarna är upp mot ca 30 meter.

(32)

Åtgärdsförslag

Eventuellt stabilitetshöjande åtgärder vid vägbron över Katterjåkken. Ansvar för åtgärdsarbetet åligger Trafikverket. Riskbedömning och åtgärdsförslag behöver utredas vidare.

7.2.5 Område 5

Riskbedömning

I området planeras nya tomtgränser. Det förekommer redan i dagsläget två flödesvägar vid kraftig nederbörd. Den västra flödesvägen sträcker sig mot en lågpunkt och vidare mot den bäck som flödar söderifrån från fjället och norrut mot E10 och där kulverteras. Den östra flödesvägen sträcker idag i nordostlig riktning genom en vägtrumma (1150 mm) under E10. Kapaciteten i

vägtrumman under E10 är 2200 l/s. Då vattenvolymer bedöms öka i samband med framtida skyfallshändelser kan dessa flödesvägar orsaka risk för materiell skada och risk för stående vatten.

Åtgärdsförslag

Höjdsättning med beaktande av naturliga flödesvägar är fundamentalt i detta område. Detta för att undvika inträngande vatten från den närliggande bäcken vid höga flöden t.ex. under vårflod. Vidare utredning behövs för att säkerställa om vägtrumma under E10 med dimension 1150 mm är dimensionerad för att klara ett högre flöde som resultat av mer hårdgjorda ytor inom

avrinningsområdet. Det kan även behövas utredas vilket djup som uppstår för stående vatten invid E10 (se lågpunkt i västra delen av Figur 25). Beroende på markanvändning kan det bli aktuellt att inom detta delområde tillämpa åtgärder i form av nivåsättning för att säkra lutning ut från fasader samt skapande av skyfallsleder för att medvetet leda skyfallsvatten där det gör minst skada.

(33)

7.2.6 Område 6

Riskbedömning

I området planeras nya tomtgränser relativt nära den bäck (se Figur 26) som flödar uppströms från fjället ned mot E10 och där kulverteras. Flödet i bäcken är vid rapportens framtagande okänt. Dimensionen på vägtrumma under E10 är 1150 mm med en kapacitet på 2200 l/s. Vid större flöden i bäcken, t.ex. i samband med kraftig vårflod, bedöms vattennivån i bäcken kunna öka med upp till 10-15 %.

Kapacitet i bäckens kulvert under E10 behöver beaktas. Detta i syfte att utreda eventuella risker för att kulverten är underdimensionerad för kraftiga flöden i bäcken. Kapacitet i vägtrummor inom utredningsområdet är vid rapportens framtagande okända.

Åtgärdsförslag

För att säkerställa att planerad verksamhet ej översvämmas vid höga flöden, erfordras att framtida vattennivåer beaktas vid höjdsättning. Vid behov kan även någon enklare form av högvattenskydd erfordras. Behovet av

högvattenskydd är beroende av hur fastighetsgränsen byggnader planeras, samt vilka flöden som kan förväntas i bäcken vid framtida högflödestillfällen.

Vidare utredning behövs för att säkerställa om vägtrumma under E10 med dimension 1150 mm och kapacitet på 2200 l/s är dimensionerad för att klara ett högre flöde som resultat av mer hårdgjorda ytor inom avrinningsområdet. Detta för att säkerställa att det ej uppstår stående vatten vid skyfall. Beroende på markanvändning kan det bli aktuellt att inom detta delområde tillämpa åtgärder i form av nivåsättning för att säkra lutning ut från fasader samt skapande av skyfallsleder för att medvetet leda skyfallsvatten där det gör minst skada.

(34)

7.2.7 Område 7

Riskbedömning

Inringat område innefattar ett dike beläget i en ravinliknande miljö. Det bedöms redan i dagsläget finnas risk för erosion i denna ravin. I ett framtida klimat förväntas mer frekventa och kraftiga skyfall samt ökade och snabbare flöden i samband med t.ex. vårflod. Vid en erosion i detta område finns risk för snabbt ökade flöden i diket samt i det större dike som det mindre diket ansluts till i nordost. Det planeras en parkeringsplats i närheten av detta dike, vilken riskerar att drabbas av översvämningsproblematik vid en eventuell erosion i ravinen.

Åtgärdsförslag

För att minska risken för översvämning orsakat av erosion i ravinen

rekommenderas att ytterligare bevaka och vid behov undersöka stabiliteten i denna ravin. För att minska känsligheten för översvämningar nedströms krävs en erforderlig dimensionering av det dike som planeras intill lokalgata.

Rekommendationer för dimensionering av dike beskrivs ytterligare i dagvattenutredningen (kapitel 7.1).

7.3 Övriga aspekter gällande klimatrisker

Enligt regionala klimatanalyser som genomförts för Norrbottens län bedöms medeltemperaturer för området öka, liksom mängden nederbörd under vårperioder. Detta kan medföra en snabbare snösmältning i framtida

förhållanden, med ökade risker för hastiga vattenflöden och därmed ökad risk för plötslig föroreningsbelastning från snödeponier.

Det aktuella planområdet är belägen i en del av landet där såväl ravinutveckling som moränskred och lavinströmmar bedöms öka (se kapitel 6.3). Risken för framtida slamströmmar i Katterjåkken är ej utesluten. Utifrån de utredningar som gjorts i närområdet (MSB/SGI) samt analyser i föreliggande studie, bedöms

(35)

det ej föreligga några risker för planerad exploatering då detta planeras ske på ett säkert avstånd från Katterjåkken.

8. Förslag på vidare studier

Utifrån genomförd, översiktliga klimatanalys rekommenderas följande frågor att utredas vidare.

• Riskbedömning av erosionsrisk, ras och skred och erosion vid väg- och järnvägsbroar inom detaljplanområdet. Detta i samråd med Trafikverket.

• Inmätning av vattennivåer i vattendrag (Katterjåkk samt bäck i utredningsområdets västra del) samt hydraulisk modellering för att bedöma framtida vattennivåer i samband med ökade flöden, och därmed risknivå för fortsatt exploatering i området.

• Det föreslås att ta fram en större, regional hydraulisk modell för att kartlägga hydrologin inom avrinningsområdet, och därmed kunna klarlägga samtliga tillrinningsvägar och avrinningsvägar.

• Utreda hur stort avrinningsområdet till trumma 1 under E10 är för att få ett mer korrekt flöde i bäcken i västra delen av utredningsområdet.

Detta för att säkerställa att vägtrumma är rätt dimensionerad.

(36)

9. Referenser

Länsstyrelsen Norrbotten (2013). Klimatförändringar i Norrbottens kommuner – Kiruna.

Länsstyrelsen Norrbotten (2016). Klimatförändringar i Norrbotten - konsekvenser och anpassning

SMHI www.smhi.se/data/meteorologi

SMHI (2012). Meteorologi Nr 2012-143