Folktandvården
Delårsrapport
Augusti 2021
Innehållsförteckning
1 Med utgångspunkt i regionfullmäktiges budget ...3
2 Folktandvårdens vision och strategiska arbete ...3
3 Sammanfattning ...3
4 Långsiktiga mål - nulägesbeskrivning ...4
4.1 Friskare patienter ...5
4.2 Hållbar utveckling ...6
4.3 Rätt kompetens ...7
4.4 Ökad marknadsandel ...9
4.5 Ledande universitetstandvård ... 11
5 Prioriterade uppdrag ... 12
5.1 Universitetstandvård ... 12
5.2 Frisktandvårdskonceptet ... 13
5.3 Verksamhet i balans ... 13
5.4 Folktandvården 2030 ... 14
6 Medarbetare ... 16
6.1 Chefsförutsättningar ... 16
6.2 Hälsa och arbetsmiljö... 16
6.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys ... 17
7 Ekonomiskt resultat ... 18
8 Eget kapital ... 22
9 Investeringar ... 22
10Strategi för omställning av hälso- och sjukvård ... 22
11Produktion ... 23
12Regionfullmäktiges mål och fokusområden ... 23
12.1Hållbar, innovativ och kreativ region ... 23
12.2Tillgänglig och produktiv hälso- och sjukvård ... 24
13Bokslutsdokument och noter ... 27
Diarienummer FTV 2021-00342
1 Med utgångspunkt i regionfullmäktiges budget
Västra Götalandsregionens viktigaste styrdokument är regionfullmäktiges budget. Ur regionfullmäktiges strategiska mål 2021–2023 har tre prioriterade mål bedömts som tillämpliga för tandvårdsstyrelsen. Dessa är:
1. Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras 2. Invånarnas tillgång till den vård de behöver ska öka
3. Skapa attraktiva arbetsplatser och förbättra möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling
Tandvårdsstyrelsen har dessutom kompletterat med ett eget formulerat mål:
4. Skillnader i livsvillkor och tandhälsa ska minska
De prioriterade målen kopplas till Folktandvårdens långsiktiga mål samt prioriterade uppdrag 2021–2023.
En skiss på sambandet mellan regionfullmäktiges mål samt Folktandvårdens långsiktiga mål visas i bilaga 1.
2 Folktandvårdens vision och strategiska arbete
Folktandvårdens vision är ”Frisk i munnen hela livet” och har sin utgångspunkt i Västra Götalandsregionens vision "Det goda livet" med särskild fokus på god hälsa. Frisk i munnen innebär att vi ska arbeta för att våra patienter ska uppnå och behålla god munhälsa. Hela livet innebär att vi ska finnas till för alla, från den yngste till den äldste, från den som är frisk till den som är svårt sjuk samt med god tillgänglighet i hela Västra Götaland. Visionen har kompletterats med ambitionen att Folktandvården ska bidra till ökad allmän hälsa för invånarna.
Arbetet mot visionen är långsiktigt. Vision, mål, strategier och affärsplan hanteras i en
process där hela organisationen involveras, från medarbetare till tandvårdsstyrelse. Seminarier för tandvårdsstyrelsen, utvecklingsdagar för samtliga medarbetare samt ledardagar för chefer och ledningsstöd är exempel på aktiviteter som påverkar såväl den gemensamma affärsplanen som varje kliniks verksamhetskontrakt för kommande år.
3 Sammanfattning
Trots att Covid 19-pandemin under året haft märkbara effekter på Folktandvårdens
verksamhet, syns en viss stabilisering under de senaste månaderna och för flera uppdrag är prognosen att nå årets mål god. Vid delåret är tillgänglighet för narkostandvård och
bemanningsbrist stora utmaningar för förvaltningen, framförallt avseende tandsköterskor i storstadsregionen men även tandläkare i landsort samt tandhygienister och
specialisttandläkare i hela regionen.
Kommentarer per långsiktigt mål:
Friskare patienter
God prognos: Uppdraget om munhälsobedömningar på barn 0–2 år har hittills fullföljts enligt plan. Prognosen att klara årets mål bedöms som god för såväl munhälsobedömningar 0–2 år som för antal patienter med frisktandvårdsavtal. Den uppsökande verksamheten inom
äldretandvården visar en tydlig återhämtning efter nedgången 2020 och prognosen för året är en sammantagen täckningsgrad som överstiger 80 procent. Tandvårdsstyrelsen har, med anledning av de svårigheter som funnits att genomföra uppdraget under perioder av pandemin,
förlängt pilotverksamheten "Tandhygienist i kommun" till 31 december 2022. En rapport från det treåriga projektet kommer presenteras under våren 2022.
Osäker prognos: - Hållbar utveckling
God prognos: Arbetet med att utveckla den digitala arbetsplatsen, exempelvis genom att införa digitala vårdmöten, digitala kallelser och digital avtrycksteknik, pågår enligt plan.
Prognosen att nå en resultatmarginal om 3,3 procent bedöms efter delåret som god men förutsätter att resterande del av året löper på utan ytterligare påverkan av pandemin.
Osäker prognos: Målet om andelen inköpta miljövänliga produkter kommer vara svårt att nå, bland annat mot bakgrund av att planerade aktiviteter inte kunnat genomföras på grund av pandemin.
Rätt kompetens
God prognos: Bemanningssituationen avseende tandläkare och tandhygienister har under 2021 haft en svagt positiv utveckling, även om det fortfarande råder en vakanssituation av tandhygienister utanför Storgöteborg och av tandläkare i landsort.
Osäker prognos: Vakansläget för tandsköterskor är försämrat under de senaste månaderna på grund av pensionsavgångar och en ökad personalomsättning. Detta påverkar framförallt bemanningssituationen negativt i Göteborgsområdet med omnejd. Dessutom saknas fortfarande drygt 10 specialisttandläkare.
Ökad marknadsandel
God prognos: 2021 har kundundersökningen ersatts av djupintervjuer med patienter och invånare, vilka genomförs inom ramen för Folktandvårdens positioneringsprojekt och framtidsprojektet Folktandvården 2030. En kontinuerlig kundundersökning planeras införas under 2022. Tillgängligheten för patienter med hög prioritet är mycket god. Efter augusti har exempelvis 98 procent (mål: 95 procent) av 3–19-åringarna kallats i rätt tid till ordinarie undersökning i allmäntandvården. I specialisttandvården når 97 procent (mål: 95 procent) av klinikerna väntetidsmålet för remisser med hög prioritet (1 mån).
Osäker prognos: Prognosen för målen om tillgänglighet för oprioriterade patientgrupper och för nya vuxna oprioriterade patienter är osäker, vilket är en effekt av bemanningsbrist samt pandemin. Dessutom har tillgängligheten för de patienter som behöver få sin vård utförd under narkos kraftigt försämrats även under 2021 med anledning av rådande situation på sjukhusen.
Ledande universitetstandvård
God prognos: Kriterier och enheter för universitetstandvård har definierats i samverkan med Institutionen för odontologi och under 2021 fortsätter arbetet med att pröva enheter som kan utgöra universitetstandvård. Arbetet ska rapporteras i Hälso-SAM under 2021–2022. Utfall nöjd student-index är 86 procent (mål 85 procent). Utfall handledare inom
grundutbildningarna med erforderlig högskolepedagogisk utbildning är 85 procent (mål 85 procent)
Osäker prognos: Patienttillgång till delar av tandläkar- och tandhygienistprogrammens kliniska utbildning.
4 Långsiktiga mål - nulägesbeskrivning
Folktandvården har fem långsiktiga mål som styr mot Regionfullmäktiges prioriterade mål för en tillgänglig och produktiv hälso- och sjukvård samt mot Västra Götalandsregionens och
Diarienummer FTV 2021-00342 Folktandvårdens vision. De långsiktiga målen är Friskare patienter, Hållbar utveckling, Rätt kompetens, Ökad marknadsandel och Ledande universitetstandvård. Nedan följer en kort beskrivning av de långsiktiga målen.
4.1 Friskare patienter Beskrivning
Agenda 2030: det långsiktiga målet styr framför allt mot Mål 3 (God hälsa och välbefinnande och Mål 10 (Minska ojämlikhet).
Folktandvårdens verksamhet ska styras så att vård ges efter behov. Vårdplanering och behandling ska vara hälsoinriktad för att våra patienter ska uppnå ett så lågt framtida vårdbehov som möjligt. De vårdinsatser och behandlingar som ger största möjliga hälsovinster inom tillgängliga resurser ska väljas.
Vi mäter hälsoutvecklingen över tid och utvärderar effekten av hälsofrämjande insatser och sjukdomsbehandlingar. Utvecklingsbehov på olika nivåer i verksamheten hanteras inom ett ständigt pågående förbättringsarbete.
Med ett tydligt hälsofokus är Frisktandvård, tandvård till fast pris, Folktandvårdens främsta koncept för den vuxna befolkningen. Andelen kunder som valt Frisktandvård har ökat successivt sedan starten 2007 och den långsiktiga målsättningen är att större delen av våra vuxna patienter ska teckna frisktandvårdsavtal.
Utveckling av frisktandvårdskonceptet är ett prioriterat uppdrag 2021 och beskrivs närmare under den rubriken.
Uppföljningskommentar
Trots en verksamhetspåverkan till följd av Covid-19 har erbjudande och genomförande av munhälsobedömningar på barn 0–2 år fullföljts helt enligt plan. Under perioden har knappt 23 300 barn hanterats inom uppdraget, vilket motsvarar en täckningsgrad på 61 procent.
Uppdraget sker bland annat inom ramen för Folktandvårdens närvaro på familjecentral, även denna aktivitet har fortlöpt enligt plan.
Täckningsgraden för uppsökande verksamhet inom nödvändig tandvård är sammantaget för delåret 47 procent (2020: 20 procent), vilket motsvarar en täckningsgrad i verksamheten vid LSS/enskilt boende med 26 procent (2020: 9 procent) och i äldreboende med 60 procent (2020: 27 procent). Verksamheten visar därmed en tydlig återhämtning efter nedgången 2020 på grund av epidemin, och prognosen för året är en sammantagen täckningsgrad som
överstiger 80 procent.
Utfallet av antalet frisktandvårdsavtal visar på en ökning med knappt 6 000 avtal. Prognosen är att målvärdet för året på 242 000 nås.
Aug 2021 Indikatorer Utfall 2020 Utfall Aug
2021 Målvärde 2021 Målvärde FTV 2026 Friska patienter,
andel 57 % 58 % 61 %
Frisktandvårdsavtal
- Antal avtal 235 698 241 602 242 000 300 000
Andel friska patienter: Måttet definieras som den andel av Folktandvårdens patienter som uppfyller samtliga av följande tre kriterier: 1) Upplever sin tandhälsa som bra eller mycket bra. 2) Har låg risk att utveckla karies. 3) Har låg risk att utveckla par odontal sjukdom. De
patienter som uppfyller samtliga dessa kriterier betecknas som friska i munnen.
Frisktandvårdsavtal - Antal avtal: Måttet anger totalt antalet nytecknade och omtecknade avtal och som är aktiva i Folktandvården Västra Götaland per den 31 december aktuellt år.
4.2 Hållbar utveckling Beskrivning
Agenda 2030: det långsiktiga målet styr framför allt mot Mål 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), Mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion) samt Mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna).
Hållbar utveckling handlar om att säkerställa goda livsvillkor för alla människor nu och i framtiden. Människan i centrum, ekologin som sätter ramarna och en sund ekonomi är förutsättningar och medel för hållbar utveckling. Genom att ta hänsyn till både de sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekterna i alla beslut och processer skapas ett långsiktigt värde för medarbetare, kunder, samhälle och miljö.
Folkhälsomyndigheten publicerade i april 2019 en rapport om jämlik tandhälsa där man fastställer att insatser behövs för att öka den. De konstaterade att skillnader mellan barn från olika socioekonomiska grupper tenderar att finnas kvar och påverka individers
tandhälsotillstånd genom hela livet. Förebyggande insatser som fokuserar på barn och unga kan på sikt bidra till en god och mer jämlik tandhälsa i hela befolkningen. För att kunna bedöma om våra insatser leder till detta, är målet att andelen kariesfria sexåringar i hela regionen ska öka, samtidigt som skillnaden mellan de kliniker som har den högsta respektive lägsta andelen kariesfria sexåringar ska minska. 2019 var denna skillnad 37 procentenheter.
Målet för 2021 är att skillnaden ska minska till 34 procentenheter, utan att medelvärdet i regionen sjunker.
Ett positivt resultat över tid skapar ekonomisk stabilitet som gör att vi klarar förändringar i ett kort perspektiv, på så vis möjliggörs satsningar av engångskaraktär utan stor inverkan på ordinarie verksamhet. Folktandvården driver ur många perspektiv utvecklingen i branschen och har högt uppsatta långsiktiga mål för att nå visionen. För att genomföra detta krävs
finansiering som i huvudsak skapas inom den egna organisationen. För att säkerställa en stabil ekonomi målsätts och följs den ekonomiska utvecklingen såväl på verksamhetsområde som på kliniknivå. Våra klinikers ekonomiska resultat är grunden för en stabil ekonomi. Målet är att hela organisationen fortsatt präglas av hög ekonomisk medvetenhet och att vi tillsammans skapar ett hållbart utvecklingsutrymme. Målet för 2021 är att skapa en resultatmarginal på 3,3 procent vilken innebär en sänkning jämfört med 2020 med anledning av pandemins effekter.
Det långsiktiga målet ligger dock kvar på 4,5 procent.
Hållbarhet och långsiktighet präglar även organisationens miljöengagemang. Klinikernas miljödiplomering säkerställer att miljöarbetet sker på ett strukturerat och konkret sätt samt att kliniken arbetar med att kontinuerligt minska sin miljöpåverkan. Under 2021 kommer Västra Götalandsregionen att fatta beslut om nya miljömål 2021–2030. Regionens miljömål kopplar till Folktandvården i varierande omfattning både direkt och indirekt, men målet som vi fokuserar på under 2021 kopplas till målet kring att andelen biobaserat material ska öka. Som en del i miljödiplomeringen har klinikerna separata handlingsplaner som kan omfatta områden från regionens miljömål, till exempel att öka andelen inköpta miljövänliga
förbrukningsprodukter inom utvalda produktområden, eller något annat som är viktigt för kliniken att arbeta med ur miljösynpunkt.
Diarienummer FTV 2021-00342
Ett konkret exempel på hållbar utveckling, där flera perspektiv samverkar, är införande av konsultation på distans och digitala scannrar som beskrivs under rubrikerna digitala vårdformer och tjänster.
Uppföljningskommentar
Hållbar utveckling inkluderar: ekonomi, miljö och det sociala perspektivet och följs upp med indikatorer/mätetal kopplat till samtliga perspektiv.
Det ekonomiska perspektivet mäts genom måtten: resultatmarginal före avkastningskrav, kostnader hänförda till eget kapital och eventuell kostnad för resultatdelning. Målet för 2021 är 3,3 procent och utfallet efter augusti är 6,6 procent. Resultatmarginalen brukar vara som högst i början av hösten för att sedan successivt gå ner, se graf under kapitel 7. Att nå målet på 3,3 procent är möjligt enligt lagd prognos men förutsätter att resterande del av året löper på utan ytterligare påverkan av pandemin. För att ha en långsiktigt hållbar ekonomi och skapa utrymme för utveckling är målet för resultatmarginal på lång sikt satt till 4,5 procent. Det ekonomiska resultatet analyseras vidare i kapitel 7.
Folktandvårdens mål är att andelen kariesfria sexåringar i hela regionen ska öka, samtidigt som skillnaden mellan de kliniker som har den högsta respektive lägsta andelen kariesfria sexåringar ska minska. 2019 var denna skillnad 37 procentenheter. Målet för 2020 och 2021 sattes till att skillnaden ska minska till 34 procentenheter, utan att medelvärdet i regionen sjunker. Redan 2020 uppnåddes målet då skillnaden blev 33 procentenheter. En viktig insats i detta arbete beskrivs kortfattat under rubrik 10.2.3.
Andelen miljövänliga förbrukningsprodukter mäts enbart på årsbasis. Under rådande pandemi har vi inte kunnat genomföra den gemensamma miljöombudsdagen där ett ämne skulle vara just miljövänliga förbrukningsprodukter.
Aug 2021 Indikatorer Utfall 2020 Utfall Aug 2021
Målvärde 2021
Målvärde FTV 2026 Resultatmarginal före
avkastningskrav, eget kapital och
resultatdelning
2,5 % 6,6 % 3,3 % 4,5 %
Skillnader i tandhälsa, procentenheter
33 % 34 % 29 %
Miljövänliga
förbrukningsprodukter 15 % 40 % 100 %
Resultatmarginal före avkastningskrav, eget kapital och resultatdelning: Ekonomiskt resultat i relation till omsättning exklusive kostnader för avkastningskrav, kostnader hänförda till eget kapital och kostnader före resultatdelning.
Skillnader i tandhälsa, skillnaden mellan de kliniker med högsta respektive lägsta andelen kariesfria sexåringar ska minska, mätt i procentenheter.
Förbrukningsprodukter mäts under 2021 i produktkategorierna sugar och plastade servetter.
4.3 Rätt kompetens Beskrivning
Agenda 2030: det långsiktiga målet styr framför allt mot Mål 3 (God hälsa och
välbefinnande), Mål 4 (God utbildning för alla), Mål 7 (Jämställdhet), Mål 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt) samt Mål 10 (Minska ojämlikhet).
Rätt kompetens är förutsättningen för god vård, tillgänglighet och service samt en möjlighet att ge invånarna jämlik vård. Det är också förutsättningen för att skapa utrymme till
konkurrenskraftiga löner, utvecklings- och karriärmöjligheter samt god arbetsmiljö.
Kompetensförsörjning är vår och de flesta branschers och organisationers största utmaning under många år framåt. Vi vet att befolkningsutvecklingen, såväl nationellt som regionalt, innebär att antalet äldre ökar betydligt kraftigare än de som är i arbetsför ålder samtidigt som vi genomgår en generationsväxling i många yrkesgrupper. En stor andel unga medarbetare innebär att många kommer att bilda familj och vara föräldralediga vilket i sin tur ökar behovet av nyanställningar. Mot bakgrund av detta är vi medvetna om att det krävs nya lösningar för att klara vår kompetensförsörjning.
För att möta förändringarna vi står inför och klara kompetensförsörjningen koncentrerar vi oss på att:
* använda kompetens rätt genom förändrade arbetssätt kopplat till teknikutveckling, uppgiftsväxling och nya kompetenser samt översyn av utbudspunkter och tjänsteutbud
* satsa på ledarskap, såväl ledarförsörjning som ledarutveckling.
* karriär och kompetensutveckling genom att tydliggöra karriär- och utvecklingsmöjligheter samt utvecklingsinsatser kopplade till verksamhetens identifierade behov av ny kunskap Uppföljningskommentar
Vi mäter vårt arbete mot målet "Rätt kompetens" genom:
Upplevelsen av stress, som är en viktig parameter för att följa hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön fungerar på våra arbetsplatser. Målet mäts utifrån svaren på en fråga i formuläret som är kopplat till hälsoprofilerna. Målet för 2021 är att 78 procent av
medarbetarna inte upplever ohälsosam stress i arbetet. Årets mätning genomförs i oktober.
Attraktiv arbetsgivare, målet mäts utifrån svaren på en fråga i den gemensamma
medarbetarenkäten för samtliga anställda i Västra Götalandsregionen. Mätningen görs dock inte som planerat 2021 med anledning av en försening i införandet av det digitala
enkätinstrumentet. Den planeras istället kunna genomföras under 2022.
De planerade aktiviteterna för att stärka en god arbetsmiljö samt attraktiviteten som
arbetsgivare pågår enligt plan. Aktiviteterna har fokus på att använda kompetens rätt genom förändrade arbetssätt relaterade till teknikutveckling, uppgiftsväxling och nya kompetenser som kopplas till utvecklingen av karriär- och kompetensutvecklingsmodeller. Närmare presentation av utvecklingsaktiviteterna presenteras under punkt 5.4 Folktandvården 2030.
Aktiviteterna för att säkerställa god ledarförsörjning och ledarutveckling löper på enligt plan.
Insatserna med att identifiera nya chefer och ledare för att ha god framförhållning vid pensionsavgångar och andra förändringar har utökats. Totalt har 31 medarbetare anmält sitt intresse för aktiviteten "Nyfiken på chef", som vänder sig till redan anställda tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor med intresse av karriär- och utvecklingsmöjligheter som chef och ledare. Vi uppdaterar och utvecklar även introduktions- och utvecklingsprogrammet för chefer och klinikkoordinatorer för att möta upp mot aktuella och framtida behov.
Bemanningssituationen avseende tandhygienister och tandläkare har under 2021 haft en svagt positiv utveckling, dock finns fortfarande behov av ytterligare 20 tandhygienister och 17 tandläkare. Behovet av fler tandhygienister är mest påtaglig utanför Storgöteborg och har koppling till utbildningskapaciteten. Den under 2020 startade tandhygienistutbildningen vid
Diarienummer FTV 2021-00342 Karlstads universitet bedöms ge positiv effekt från och med 2023, då första kursomgången examineras. Bristen på tandläkare är som tidigare koncentrerad till kliniker i landsort.
Tandsköterskebristen i Göteborgsområdet har ökat under de senaste månaderna.
Utbildningskapaciteten svarar inte mot branschens ökade rekryteringsbehov med anledning av stora pensionsavgångar. Situationen kommer att förbättras under nästa år då
utbildningskapaciteten i Göteborg dubblerats från 2021, något som ger effekt 2022.
Antalet vakanta specialisttandläkartjänster har minskat något, från 13 till 10. Hittills i år har sju personer slutfört sin ST utbildning och två specialister rekryterats externt, de stora pensionsavgångarna gör dock att bemanningsbristen kvarstår.
Åtgärderna för att stärka bemanningen på kliniker med vakanser har främst skett genom gott samarbete mellan kliniker där medarbetare på kliniker med god bemanning har tjänstgjort på kliniker med en bristsituation. Förstärkning har också skett med stöd av timanställning av tidigare medarbetare som gått i pension.
Aug 2021 Indikatorer Utfall 2020 Utfall Aug
2021 Målvärde 2021 Målvärde FTV 2026 Andelen
medarbetare som inte upplever stress i arbetet
76 % 78 % 85 %
Attraktiv arbetsgivare - Många ambassadörer
83 % 85 %
Andelen medarbetare som inte upplever stress i arbetet. Mäts årligen genom fråga i frågeformuläret i hälsoprofilen.
Attraktiv arbetsgivare - Många ambassadörer. Mäts genom en fråga i den medarbetarenkät som genomförs i Västra Götalandsregionen vartannat år. Andelen medarbetare som svarar att de rekommenderar Västra Götalandsregionen som arbetsgivare.
4.4 Ökad marknadsandel Beskrivning
Agenda 2030: det långsiktiga målet styr framför allt mot Mål 3 (God hälsa och välbefinnande) och Mål 10 (Minska ojämlikhet).
För att möta efterfrågan på tandvård i olika delar av Västra Götaland är vårt mål att öka vår marknadsandel. Det innebär att Folktandvården måste vara en attraktiv och tillgänglig vårdgivare i konkurrensen på tandvårdsmarknaden. Vi mäter och följer vår kundnöjdhet och tillgänglighet till allmän- och specialisttandvård. Vi arbetar dessutom kontinuerligt med att utveckla service och kommunikation med kunder och övriga medborgare. Under 2020–2021 kommer det att genomföras ett positioneringsarbete.
Folktandvårdens marknadsandel mäts årligen för hela Västra Götaland och lokalt på kommunnivå. I december 2020 hade Folktandvården 53 procent av marknaden i Västra Götaland, mätt på andel av befolkningen (3 år och äldre) som är kunder hos Folktandvårdens allmäntandvård. Definition för kund är (1) listade barn 3–19 år och (2) vuxna 20 år och äldre som undersökts fullständigt under den senaste treårsperioden.
Inom allmäntandvården prioriteras akut tandvård, tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna, samt till personer som omfattas av det särskilda tandvårdsstödet. Uppföljning av den prioriterade vården görs genom mätning av försenade kallelser inom gruppen barn och
ungdomar 3–19 år. Då målet är att vara en attraktiv vårdgivare är det även viktigt med god tillgänglighet för vuxna som inte har ett prioriterat vårdbehov. Vi mäter därför
tillgängligheten även för nya vuxna patienter.
Inom specialisttandvården följer vi tillgänglighet för prioritet 1 och prioritet 2 för remitterade patienter.
Uppföljningskommentar
Vi mäter och följer vår kundnöjdhet och tillgänglighet till allmän- och specialisttandvård.
Nöjd kund-index blev 87 år 2020 jämfört med 85 år 2017. Förra årets kundundersökning genomfördes under utbrottet av covid-19-pandemin då verksamheten och samhället påverkades på många sätt, trots detta blev resultatet mycket högt.
Under slutet av 2020 och början av 2021 har djupintervjuer med patienter och invånare genomförts inom ramen för Folktandvårdens positioneringsprojekt, denna kartläggning har haft fokus på att förstå kunder och patienters behov när det gäller tandhälsa och tandvård.
Djupintervjuerna ersatte planerad nöjd-kundundersökning och genomförandet av den kontinuerliga kundundersökningen flyttas till 2022. En kontinuerlig kundundersökning innebär ett helt nytt sätt att följa kundnöjdhet och ger förutsättningar att:
• använda resultaten som underlag för verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar
• involvera medarbetare, patienter och kunder på ett enkelt och kontinuerligt sätt i Folktandvårdens utveckling
Marknadsandelar mäts vid årets slut.
Tillgängligheten för patienter med akuta behov och de som tillhör prioriterade grupper är god i allmäntandvården. De prioriterade grupperna är barn, ungdomar, unga vuxna och personer som omfattas av nödvändig tandvård. För barn och ungdomar 3–19 år, som är en prioriterad målgrupp, är tillgängligheten mycket god. Vid utgången av augusti är drygt 324 000 3–19- åringar listade hos Folktandvården. Av dessa har 98 procent kallats i rätt tid till ordinarie undersökning. Måltalet är 95 procent och prognosen för helåret visar att det kommer att nås.
Vid knappt en fjärdedel av allmäntandvårdens kliniker (23 procent) finns en begränsad tillgänglighet för nya vuxna patienter. Orsaken är brist på personal inom samtliga
behandlarkategorier kombinerat med en hög efterfrågan på Folktandvårdens tjänster, samt en verksamhetspåverkan på grund av Covid-19. Utfallet är något sämre än motsvarande period föregående år och prognosen för helåret är att årets måltal inte kommer att nås.
Målet för 2021 är att minst 80 procent av klinikerna ska ha möjlighet att ta emot nya patienter.
Utfallet för delåret är 77 procent; 24 av 104 utbudspunkter har en väntetid för nya patienter (2020: 78 procent). För fyra av dessa utbudspunkter är väntetiden max 6 månader, för fem är väntetiden 6–12 månader och för 15 är väntetiden mer än 12 månader. På väntelista för undersökning som ny patient i allmäntandvården finns totalt 4 044 personer (2020: 4 216).
Samtliga är vuxna (25+ år) och har inte något prioriterat tillstånd. Av dessa fördelas 3 957 personer (2020: 3 471) vid kliniker med 6–12 månaders väntetid eller längre.
Under perioden januari till augusti 2021 remitterades 32 438 patienter till
specialisttandvården. Det är till antalet cirka 7 procent fler jämfört med föregående år
(20200831: 30 351), något som förklaras av en minskad påverkan av pandemin. Ökningen är generell men den största finns inom käkkirurgi (14 procent) samt sjukhustandvård (12
procent) vilket också kan kopplas till pandemin. Där finns många riskgrupper som nu kan/vill remitteras igen. Totalt når 97 procent av klinikerna väntetidsmålet (en månad) för remisser
Diarienummer FTV 2021-00342 med köprioritet 1 och totalt 54 procent av klinikerna når sitt mål (tre månader) för remisser med köprioritet 2. Detta beror troligen på en vårdskuld, det vill säga, många patienter som tidigare i pandemin valde att vänta med behandling men som nu önskar få behandling.
Aug 2021 Indikatorer Utfall 2020 Utfall Aug
2021 Målvärde 2021 Målvärde FTV 2026
Marknadsandelar 53 % 53 % 55 %
Nöjd kund 87 88 92 %
Tillgänglighet allmäntandvård, barn och ungdom
98 % 90 % 95 %
Tillgänglighet STV, för remitterade patienter med köprioritet 1
100 % 97 % 95 % 95 %
Tillgänglighet STV, för remitterade patienter med köprioritet 2
51 % 54 % 95 % 95 %
Tillgänglighet allmäntandvård, nya vuxna patienter
77 % 80 % 95 %
Tillgänglighet allmäntandvård, för barn och ungdom: Kallelser i tid (max försenade 3 mån) 3–19 år.
Tillgänglighet specialisttandvård (STV), för remitterade patienter med köprioritet 1: Andel kliniker som uppfyller målet för väntetid för patienter med remisser med köprioritet 1 (högsta prioritet). Definition: maximal väntetid i antal månader för patient med remiss som inte omhändertagits.
Tillgänglighet specialisttandvård (STV), för remitterade patienter med köprioritet 2: Andel kliniker som uppfyller målet för väntetid för patienter med remisser med köprioritet 2 (näst högsta prioritet). Definition: maximal väntetid i antal månader för patient med remiss som inte omhändertagits.
Tillgänglighet allmäntandvård nya vuxna: Andel kliniker som inte har nya patienter på väntelista.
4.5 Ledande universitetstandvård Beskrivning
Agenda 2030: det långsiktiga målet styr framför allt mot Mål 3 (God hälsa och välbefinnande), Mål 4 (God utbildning för alla) och Mål 10 (Minska ojämlikhet).
Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet tecknade 2017 ett nytt regionalt tandläkarutbildningsavtal (TUA). Parterna enades därmed om att universitetstandvård är en gemensam angelägenhet och avtalet beskriver vad som ska gälla för enheter inom
universitetstandvården.
För att fullfölja TUA-avtalets intentioner ska enheter som ska utgöra universitetstandvård identifieras. Motsvarande arbete har gjorts inom universitetssjukvård. Kriterier och enheter för universitetstandvård har fastställts. Arbete pågår med att identifiera vilka enheter som, efter prövning, kan uppnå universitetstandvårdsstatus
Det långsiktiga målet mäts genom nöjd student-index och andel kliniska lärare med högskolepedagogisk kompetens.
Uppföljningskommentar
Parterna i Odont-SAM har av Hälso-SAM fått i uppdrag att definiera kriterier och föreslå enheter som kan utgöra universitetstandvård. Dessa beslutades i Hälso-SAM 2018 respektive 2019. Arbete pågår med att identifiera vilka enheter som, efter prövning, kan utgöra
universitetstandvårdsenhet. Rapport ska lämnas i Hälso-SAM under 2021–2022.
Utvärdering av hur studenterna inom tandläkar- respektive tandhygienistutbildningen upplever sin kliniska undervisning på utbildningsklinikerna samt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i allmäntandvården genomförs varje termin. Utfall nöjd student-index är 86 procent (målvärde 85 procent).
Folktandvården tillgodoser att handledare inom grundutbildningarna får erforderlig högskolepedagogisk utbildning för att erhålla kompetens som undervisningstandläkare/- tandhygienist. Utfall handledare med pedagogisk kompetens är 85 procent (målvärde 85 procent).
Vetenskapligt kapital och vetenskapliga publikationer följs i Folktandvårdens FoU-bokslut.
Parallellt behöver mål för vetenskapligt kapital fastställas inom såväl allmän- som specialisttandvård. Det arbetet är starkt kopplat till samarbetet med Institutionen för odontologi gällande universitetstandvård, vilket pågår.
Aug 2021 Indikatorer Utfall 2020 Utfall Aug
2021 Målvärde 2021 Målvärde FTV 2026 Nöjd student-
index 88 % 86 % 85 % 90 %
Handledare med pedagogisk kompetens inom
grundutbildning, andel
83 % 85 % 85 % 90 %
Nöjd student-index: Andel studenter som uppger sig vara nöjda med den kliniska delen av utbildningen. Detta mäts på utbildningskliniken vuxen respektive barn på Odontologen och på VFU-klinikerna i regionen. Mätningen gäller tandläkar- och tandhygienistprogrammet.
5 Prioriterade uppdrag
För att nå såväl Folktandvårdens långsiktiga mål som Regionfullmäktiges strategiska mål om en tillgänglig och produktiv hälso- och sjukvård, kommer Folktandvården under 2021 – 2023 prioritera fyra uppdrag:
1. Universitetstandvård 2. Frisktandvårdskonceptet 3. Verksamhet i balans 4. Folktandvården 2030
De prioriterade uppdragen som beskrivs nedan, styr vart och ett mot Folktandvårdens samtliga långsiktiga mål.
5.1 Universitetstandvård Beskrivning
Arbetet med att utveckla kunskapsbaserad vård har koppling till Västra Götalandsregionens omställningsområden kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och koncentration för ökad
Diarienummer FTV 2021-00342 kvalitet samt regionuppdraget om universitetstandvård. Betydande delar av dessa båda
uppdrag syftar till att förbättra förutsättningarna för att bästa tillgängliga kunskap ska användas i vården.
Mot bakgrund av ovan har Folktandvården valt att som ett första steg utveckla och utvärdera metoder som underlättar användandet av bästa kunskap. Utvecklingsarbetet baseras bland annat på antagandet att införande av kunskap främjas av att utbildningen stödjer en
beteendeförändring inom vården. För att uppnå önskat resultat krävs samarbete mellan flera olika kompetenser, varför såväl beteendevetare, förändringsledare, odontologiskt sakkunniga som linjechefer deltar i arbetet.
Uppföljningskommentar
Folktandvården främjar kvalitetsdriven verksamhetsutveckling både genom sitt engagemang i arbetet med universitetstandvård och den regionala kunskapsstyrningen. I och med att
vårdrelaterade kvalitetsfrågor sedan 2020 koncentrerats till en enhet för kvalitet och utveckling skapas förutsättningar för ett mer systematiskt arbetssätt.
Folktandvården har slutfört en kartläggning av vårdpersonalens självupplevda
kompetensutvecklingsbehov. Kartläggningen utgör en av flera aktiviteter som skall underlätta implementeringen av ny kunskap. Kompetensutvecklingsinsatser relaterade till de
identifierade kompetensutvecklingsbehoven och inom ramen för universitetstandvård är under framtagande.
5.2 Frisktandvårdskonceptet Beskrivning
Med stöd av kunskap från nationella undersökningar och forskningsrapporter vill vi fortsätta utveckla Frisktandvården. Viktiga positiva faktorer som patienterna lyfter är det ömsesidiga kontraktet, månatlig betalning, garanterad vård och nöjdhet med modellen. Forskning visar dessutom på en mindre risk att drabbas av ny karies och att möjligheten att betala mindre för tandvård kan vara en drivkraft att hålla sig frisk. Vi bör därför än mer individualisera
egenvårdsprogrammet för att på så vis fånga den motiverade patienten.
Uppföljningskommentar
Utveckling av konceptet pågår enligt plan.
Utfallet av antal tecknade avtal är i mindre utsträckning påverkat av pandemin under året än under motsvarande period föregående år. Under perioden har antalet frisktandvårdsavtal ökat med knappt 6 000 avtal och prognosen för året är att målvärdet för året på 242 000 nås. Under våren har en frisktandvårdskampanj genomförts. Målet med kampanjen har varit att samtliga befintliga patienter i åldern 40–65 år ska känna till frisktandvård. I samband med detta har bland annat foldrar, affischer och filmer tagits fram.
5.3 Verksamhet i balans Beskrivning
Samtliga aktiviteter i Folktandvårdens affärsplan syftar till att nå en verksamhet i balans.
Under 2020 har Covid-19-pandemin dock haft en mycket stor påverkan på Folktandvårdens verksamhet, vilket framför allt påverkat tillgängligheten för vissa patientgrupper samt medfört
ett kraftigt försämrat ekonomiskt resultat. Emellertid har pandemin även indirekt haft positiva effekter, då den medfört en snabbare utveckling av den digitala arbetsplatsen med exempelvis nya arbetssätt för distansmöten och distanskonsultationer. Under det kommande året behöver därför stort fokus finnas på att framför allt nå de patientgrupper som av olika anledningar avstått vård, att återskapa en ekonomi i balans - men också att ta tillvara nya, effektiva arbetssätt.
Inför nästa år har det dessutom tillkommit prioriterade uppdrag i Västra Götalandsregionens Budget 2021 avseende förbättrad tillgänglighet till specialiserad vård och behandling samt en ekonomi i balans.
Planerade aktiviteter 2021
Under 2021 planeras följande aktiviteter för att nå en verksamhet i balans och bidra till God vård:
1.Öka tillgängligheten till specialiserad vård och behandling. I aktiviteten ingår bland annat att utveckla en gemensam kö per specialitet, en genomgång av befintliga remissköer i dialog med aktuella patienter samt åtgärder för att möjliggöra en ökad kapacitet.
2.Behålla och utveckla nya resurseffektiva arbetssätt, exempelvis digitala patientmöten.
3.Återskapa en ekonomi i balans genom att kunna erbjuda alla patienter vård samt att öka vårdtiden.
Uppföljningskommentar
1. Öka tillgängligheten till specialiserad vård och behandling. I aktiviteten ingår bland annat att utveckla en gemensam kö per specialitet, en genomgång av befintliga remissköer i dialog med aktuella patienter samt åtgärder för att möjliggöra en ökad kapacitet. Arbetet med att skapa en gemensam kö är fördröjt med anledning av behovet av att först genomföra en sammanslagning av T4 databaser, vilket beräknas vara färdigställt tidigast 2023.
2. Behålla och utveckla nya resurseffektiva arbetssätt. Under året har antalet samtal till Folktandvården Online, där invånarna via en app kan träffa en tandläkare i videosamtal och få hjälp och råd på distans, ökat successivt. Dessutom testas
möjligheter till digitala besök som respektive klinik initierar med befintliga patienter, exempelvis för konsultation med specialister, terapidiskussion eller att följa upp en genomförd behandling.
3. Återskapa en ekonomi i balans genom att kunna erbjuda alla patienter vård samt att öka vårdtiden. Under årets första åtta månader har andelen patienttid successivt ökat både inom allmäntandvård och specialisttandvård. Detta har haft en positiv påverkan på både tillgänglighet och ekonomi. Tandvårdsintäkterna har ökat jämfört med föregående år, se vidare under kapitel 7. Det är dock mycket viktigt att ha en balans mellan de olika verksamhetsgrenarna; frisktandvård, barntandvård och vuxentandvård enligt prislistan.
5.4 Folktandvården 2030 Beskrivning
Folktandvården står, liksom övriga verksamheter i regionen, inför stora utmaningar såsom en ökande befolkning, demografiska förändringar, arbetskraftsbrist inom vissa områden,
minskande skatteintäkter och en fortsatt urbanisering. Utmaningarnas effekter märks redan idag i Folktandvården.
Folktandvården 2030, som är ett utvecklingsprojekt, ska ta fram en långsiktig målbild
Diarienummer FTV 2021-00342 avseende verksamhetens struktur, organisation, arbetssätt och kompetensbehov samt förslag på aktiviteter för att nå denna målbild. Målbilden ska sträcka sig fram till år 2030.
I projektets uppdrag ingår även att föreslå en modell för långsiktig löpande affärsutveckling.
Det övergripande syftet med målbilden är att leverera en god tandvård där en förbättrad tandhälsa och digitala verktyg blir möjliggörare för att bedriva en tillgänglig tandvård med hög kvalitet samt att säkra en bra arbetsmiljö med möjligheter till utveckling för
Folktandvårdens medarbetare.
Projektets effektmål är att ge förslag på verksamhet och arbetssätt som kan möta framtida behov med ett perspektiv mot år 2030.
Aktiviteter inom projektet omfattar fyra faser:
Fas 1: Utredning och kartläggning - hösten 2020 - vinter 2021
Syftet med fasen är att få kunskap om de områden som har störst påverkan på hur
Folktandvården bör utformas och organiseras. Förväntat resultat är statistiska och kvalitativa fakta samt kunskap inom framförallt områdena vård-, kundbehov, kvalitet och kapacitet.
Fas2: Modellering av kliniker och arbetssätt - våren 2021 - sommaren 2021
Syftet med fasen är att med input från Fas 1 genom workshops med klinikledningar
/medarbetare /och eventuellt patienter att arbeta fram ”modell/ prototypkliniker” med förslag på utbud, nisch, arbetssätt/arbetsfördelning och organisation etc. Förväntat resultat är konkreta förslag att jobba vidare med på ett antal identifierade pilotkliniker.
Parallellt med FTV2030 pågår ett antal digitaliseringsprojekt som också är input till modelleringsfasen. Det är projekten för distanskonsultationer, digitala scannrar och FTV Online. Det är också viktigt att ta med resultatet från projektet Uppgiftsväxling.
Fas 3: Genomförande och utvärdering av piloter - hösten 2021 - vinter 2022
Syftet med fasen är att testa de framtagna modellerna för ”prototypkliniker” på några utvalda kliniker samt hypotestesta förslag på nya verksamhetsmodeller. Förväntat resultat är
utvärdering av förslagen samt konkreta förbättringsförslag.
Fas 4: Framtagande av förslag - vår 2022 - sommar 2022
Syftet med fas 4 är att ta fram ett förslag utifrån kartläggning, modellering och piloter.
Arbetet med att utveckla och anpassa organisationen efter förändringar i omvärlden är inte statiskt eller en engångshändelse utan måste ske kontinuerligt. Därför kommer också projektet att leverera ett förslag på kontinuerligt arbetssätt för fortsatt utveckling.
Uppföljningskommentar
Projektet genomförs helt enligt plan. Under vår och sommaren har fas 1 och 2 genomförts och ska delrapporteras under hösten 2021. Uppstart av fas 3 pågår och fasen omfattar
förnärvarande fyra pilotstudier:
1. Kontakt mellan besök
Ur den kundundersökning som genomfördes under kartläggningsfasen framkom att det finns tydliga men dolda behov där vi behöver stärka dels goda vanor och egenvård, dels relationen med de vi är till för. Därför kommer detta uppdrag fokusera på att i
liten skala testa, pröva och utvärdera en modell och arbetssätt för kontakt med patienterna mellan besöken.
2. Resursklinik
Något vi tidigare kunnat se och som bekräftas i de kartläggningar som gjorts i projektet blir viss vård alltmer sällanförekommande i allmäntandvården, i vissa fall krävs dessutom extrautrustning och -kompetens. Detta innebär att all vård inte kan göras överallt eller av alla om vi ska bibehålla en jämn och god kvalitet. Det finns ett behov av en struktur för överföring av vård, och det är just detta som uppdraget
”Resursklinik” kommer att fokusera på. För att kunna arbeta på ett effektivt sätt har endodonti valts ut som testområde, detta på grund av att det är en väl avgränsad specialitet, men resultatet ska kunna utgöra modell även för andra specialiteter.
3. Hälsoklinik
Uppdraget grundar sig i ett antal olika parametrar som dels framkommit under kartläggningsfasen, dels tydliggjorts i samband med andra parallella projekt. I och med att vården i allt större utsträckning digitaliseras öppnas nya möjligheter att möta våra patienters behov, både vad gäller tillgänglighet, jämlikhet och motivation till egenvård. Tanken med uppdraget ”Hälsoklinik” är att ta fram en modell på hur en modern framtida tandhälsoklinik skulle kunna se ut, exempelvis vad gäller bemanning och uppgiftsväxling.
4. Karriärutvecklingsmodell
Under de medarbetarintervjuer som gjordes under kartläggningsfasen framkom bland annat att man önskar sig fler utvecklingsmöjligheter. Det finns också ett behov av att genomlysa och reformera det nuvarande utvecklingsprogrammet för nyutexaminerade behandlare. Dessutom behöver den samlade kompetensen matchas med en framtida verksamhetsstruktur.
6 Medarbetare
6.1 Chefsförutsättningar
I Folktandvården finns idag olika klinikledningsstruktur beroende på verksamhetens storlek och komplexitet. Grunden för en klinikledning är en klinikchef och en klinikkoordinator, men flera kliniker har vuxit i storlek och uppdraget har därmed blivit mer komplext. Detta har lett till att klinikledningen i vissa fall kompletterats med en gruppchef eller med ytterligare en klinikkoordinator. Chefen har en nyckelroll för verksamhetens långsiktiga resultat och hållbarhet. För att säkerställa chefers organisatoriska förutsättningar pågår för närvarande en utredning med syfte att skapa en gemensam strategi och förhållningssätt kring
klinikledningsstrukturer.
För närvarande är några klinikchefsbefattningar vakanta, detta har temporärt lösts genom att erfarna chefer tillfälligt har utökade uppdrag med ansvar för fler än 35 medarbetare.
6.2 Hälsa och arbetsmiljö
Sjukfrånvaron har minskat i förhållande till augusti 2020 från 8,7 procent till 7,6 procent men är dock fortsatt högre än för motsvarande period 2019, då den uppgick till 6 procent. Orsaken till ökningen är pandemin. Framförallt har korttidssjukfrånvaron ökat med anledning av
Diarienummer FTV 2021-00342 vikten att stanna hemma vid symptom, men även den medellånga sjukfrånvaron har påverkats av sjukfrånvaro kopplad till pandemin.
Arbetsmiljöarbetet under året har haft stort fokus på rutiner, riktlinjer och
bemanningssituation på våra arbetsplatser för att säkerställa arbetsmiljön. En kontinuerlig dialog har förts med alla chefer genom digitala möten för att hantera och omhänderta aktuella frågor. Även dialogen med fackliga företrädare har förstärkts genom extra möten i
förvaltningens samverkansgrupp samt kontakten med Hälsan och Arbetslivet.
Det långsiktiga arbetsmiljöarbetet är inriktat på återhämtning och Folktandvården har sökt och beviljats medel från Västra Götalandsregionens särskilda arbetsmiljösatsning.
Utvecklingsarbetet kommer att genomföras i nära samarbete och med stöd från Hälsan och Arbetslivet, insatserna har fokus på att utveckla och stödja chefer i arbetsmiljöarbetet med målet att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv.
6.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Antalet nettoårsarbetare har ökat något i förhållande till augusti 2020, från 2 633 till 2651.
Personalmixen har förändrats, antalet tandhygienister och tandsköterskor har ökat medan antalet tandläkare minskat något. Den totala volymökningen är dock kopplad till pandemin och behovet av entrévärdar.
Mertids- och övertidstimmarna har minskat med drygt 10 procent i förhållande till motsvarande period 2020 och ligger fortsatt kvar på en låg nivå. Anledningen till det minskade behovet av mertids- och övertidstimmar är utebliven vård med anledning av pandemin samt att obalans på personalresurser i första hand hanterats genom tillfällig förflyttning av personal mellan kliniker.
Den faktiska lönekostnadsökningen uppgår till 0,22 procent i förhållande till motsvarande period förra året. Årets löneöversyn påverkar kostnaderna med 1,59 procent, ökad
personalvolym med 0,68 procent, resterande har påverkats av generationsväxling och förändrad personalmix.
6.3.1 Nettoårsarbetare, volymförändring jämfört med motsvarande månad föregående år
Beskrivning Personalgrupp Antal VÖK-
TÖK- KoK
Central Egen Ofinan
s Extern
Nya eller utökade uppdrag Finansiering
Personalförstärkning med anledning av pandemin
Entrévärdar +20,12 X
Totalt 20,12
Uppgiftsväxling
Totalt
Övertagande av verksamhet samt egen regi
Totalt
Normtal bemanning (10-35 underställda)
Totalt Övrigt
Totalt
7 Ekonomiskt resultat
Nedan illustreras den ackumulerade resultatutvecklingen för årets första åtta månader i mnkr, samt utvecklingen under 2019 och 2020. Grafen illustrerar tydligt hur covid-19 påverkat resultatutvecklingen under 2020 och det är i vissa fall mer relevant att jämföra årets utfall med resultatet 2019. Resultatet relaterat till verksamhetens omsättning ger en resultatmarginal (efter eget kapital, avkastningskrav och preliminär kostnad för resultatdelning) på 6,6 procent.
Resultatet varierar över året och 2021 års utveckling följer ungefär samma kurva som 2019.
Diarienummer FTV 2021-00342
I resultaträkningen nedan visas periodens utfall, en jämförelse med budget samt motsvarande period föregående år. En prognos för hela året och en jämförelse med årsbudget och utfall helår 2020. Nedanstående kommentarer baseras i huvudsak på en jämförelse av utfall mellan åren – budgetavvikelser är oftast inte av intresse när det finns en tydlig koppling mellan intäktssidan och kostnadssidan.
Utfall samt bedömning helår (mnkr)
Period
Utfall Period Budget
Period Utfall fg
år
Helår
Prognos Helår Budget
Helår Utfall fg
år
Diff.
prognos- budget
Såld vård internt 750,0 767,6 737,0 1 136,5 1 157,6 1 110,4 -21,1
Såld vård externt 227,5 217,6 190,3 350,0 350,0 316,1 0,0
Patientavgifter 552,6 560,2 489,4 840,0 840,0 762,2 0,0
Driftbidrag från nämnd inom
regionen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Övriga erhållna
bidrag 85,7 80,8 91,9 128,2 121,0 169,3 7,2
Försäljning av
tjänster 9,5 9,4 9,5 14,0 14,0 14,8 0,0
Hyresintäkter 1,8 0,7 5,2 2,3 1,0 8,2 1,3
Försäljning av
material och varor 2,5 3,3 2,8 5,0 5,0 4,3 0,0
Övriga intäkter 8,9 19,6 14,9 20,0 29,4 29,6 -9,4
Verksamheten
intäkter 1 638,6 1 659,2 1 541,1 2 496,0 2 518,0 2 414,9 -22,0
Personalkostnader, inkl. inhyrd
personal -1 093,1 -1 109,5 -1 065,4 -1 698,0 -1 740,0 -1 653,6 42,0
Köpt vård -7,6 -8,0 -6,4 -12,0 -12,0 -11,0 0,0
Utfall samt bedömning helår (mnkr)
Period Utfall
Period Budget
Period Utfall fg
år
Helår Prognos
Helår Budget
Helår Utfall fg
år
Diff.
prognos- budget
Läkemedel -9,3 -8,7 -7,9 -13,0 -13,0 -12,7 0,0
Verksamhetsanknut
na tjänster -84,8 -112,0 -75,1 -160,0 -168,0 -138,2 8,0
Övriga tjänster, inkl
konsultkostnader -67,0 -64,7 -59,3 -97,0 -97,0 -92,0 0,0
Material och varor, inkl
förbrukningsmtrl -114,7 -115,0 -104,8 -180,0 -180,0 -167,4 0,0
Lokal- och
energikostnader -112,0 -111,3 -111,8 -167,0 -167,0 -170,2 0,0
Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Avskrivningar -34,8 -36,0 -33,6 -54,0 -54,0 -50,9 0,0
Övriga kostnader -41,0 -46,7 -49,4 -74,0 -82,0 -71,0 8,0
Verksamhetens
kostnader -1 564,3 -1 611,9 -1 513,8 -2 455,1 -2 513,0 -2 366,9 57,9
Finansiella
intäkter/kostnader -0,7 -0,7 -0,7 -0,9 -1,0 -1,9 0,1
Bidrag, speciella
beslut över budget -16,7 -16,7 -16,7 -25,0 -25,0 -25,0 0,0
Resultat 56,9 30,0 9,9 15,0 -21,0 21,1 36,0
Såld vård internt = ersättning via vårdöverenskommelsen, ersättning barn och ungdomstandvård och vård ersatt enligt det utökade tandvårdsstödet. Såld vård externt = ersättning från Försäkringskassan. Övriga erhållna bidrag = ersättning via
tandläkarutbildningsavtalet med mera.
Ekonomin har successivt stabiliserats, även om pandemin fortfarande påverkar. Efter andra tertialet redovisas ett positivt resultat på 56,9 mnkr jämfört med 9,9 mnkr under motsvarande period föregående år.
Verksamhetens intäkter har totalt ökat med cirka 98 mnkr jämfört med föregående år. Det är patientintäkter och såld vård externt (ersättning från Försäkringskassan) som står för i princip hela ökningen. Detta beror på en ökad vårdproduktion, fler patienter och ökad patienttid.
Tidigare trend fortsätter, frisktandvården ökar i omfattning medan den åtgärdsdebiterade vården minskar. Se vidare rapporten: "Uppföljning av RF:s riktlinjer för Folktandvårdens prislista".
I rubriken såld vård internt ingår ersättningen för 3–19 åringar och unga vuxna. Antalet listade 3–19 åringar har ökat med cirka 3 080 under 2021 jämfört med 2020, men andelen ej ersatta har ökat med 1,3 procent. Ökningen av andelen ej ersatta hänförs som en effekt av covid-19.
Sammantaget har ersättning för 3–19 åringar ökat med 1,8 mnkr, vilket innebär +0,7 procent, jämfört med 2020.
Att gruppen unga vuxna minskade med en åldersgrupp 2021, från 20–24 år till 20–23 år, har inneburit en minskning i intäkter med cirka 10 mnkr.
Verksamhetens kostnader har ökat med cirka 50,0 mnkr jämfört med föregående år.
Av denna kostnadsökning står personalkostnaderna för cirka 28 mnkr. Lönekostnaden har minskat med 1,2 mnkr medan semesterlöneskulden har ökat med 2,3 mnkr. Övriga
Diarienummer FTV 2021-00342 personalkostnader har ökat med 26 mnkr, detta beror framförallt på att preliminär kostnad för resultatdelning har bokats upp med 22 mnkr. Kostnader för kurs, utbildning och konferens är dock på en betydligt lägre nivå än ett normalår.
Verksamhetsanknutna tjänster och material och varor har ökat med cirka 20 mnkr. Detta kan i huvudsak hänföras till mer utförd vård vilket medfört ökade kostnader för exempelvis
tandteknik.
I periodens resultat inkluderas kostnader hänförda till planerad disposition av eget kapital på 13,3 mnkr. Budgeten på -21 mnkr baseras på att nyttjande av eget kapital uppgår till 21 mnkr.
Kostnad för avkastningskrav till koncernen belastar periodens resultat med 16,7 mnkr.
Ovan ligger till grund för beräknad prognos samt resultatutvecklingskurvan över året som visar att resultatet beräknas vara starkast i juli till september. Prognosen baseras också på att verksamheten har ordinarie produktion under hösten och att sjukfrånvaron successivt
fortsätter att minska. Ingen kompensation för ökade kostnader med anledning av covid-19 är medtagna i prognosen. Årskostnaden för avkastningskrav på 25 mnkr finns dock. Prognosen bygger också på att nyttjandet av eget kapital beräknas uppgå till 21 mnkr. Prognosen är beräknad till +15 mnkr.
Resultat per verksamhetsgren inom allmäntandvården
Ack utfall
2108 Resultat-
marginal Ack utfall
2008 Resultat-
marginal Ack utfall
2012 Resultat- marginal
mnkr % mnkr % mnkr %
Tandvård för barn och unga
vuxna 5,5 1,4 4,8 1,2 4,5 0,8
Vuxentandvård
(åtgärdsbaserad vård) 2,6 0,6 -13,8 -3,6 -9,0 -1,4
Frisktandvård 28,3 8,9 5,9 2,1 11,5 2,6
Summa 36,4 3,1 -3,1 -0,3 7,1 0,7
Inom allmäntandvården följs resultatet på följande verksamhetsgrenar: tandvård för barn och unga vuxna, åtgärdsbaserad vuxentandvård samt Frisktandvård. Det är viktigt att respektive gren bär sina egna kostnader och har en positiv resultatmarginal. Alla kostnader är inte direkt hänförda i redovisningen till respektive verksamhetsgren, i dessa fall har en fördelningsnyckel använts, baserad på fördelningen av patienttid.
Samtliga verksamhetsgrenar redovisar ett positivt resultat efter augusti, det är dock viktigt att notera att de olika verksamheterna har olika finansieringsmodeller. Tandvård för barn och unga vuxna samt Frisktandvård finansieras via kapitering respektive fast belopp per månad vilket gör att intäkten har tillgodoräknats, samtidigt har mindre vård utförts under
semesterperioden. Vuxentandvård som debiteras enligt åtgärdsprislistan när vården utförs har på grund av detta ett sämre ekonomiskt resultat efter sommarperioden. Mot denna bakgrund är det tandvård för barn och unga vuxna som har en förhållandevis låg resultatmarginal efter augusti.
Det kan även finnas inslag av eftersläpande vård i förhållande till den ersättning som erhållits vad gäller frisktandvårdspatienter.
Frisktandvård är grundat på treåriga överenskommelser med kunden och bör egentligen ses på ett längre perspektiv.
8 Eget kapital
Folktandvården har beviljats att använda 21,0 mnkr av det egna kapitalet under 2021. Under årets första åtta månader har 13,3 mnkr nyttjats. Det är framför allt satsningar kopplade till nya arbetssätt och digitalisering som står för den största delen av kostnaden. Prognosen för året är att de beviljade medlen kommer att nyttjas.
9 Investeringar
Folktandvården har under många år prioriterat att förnya klinikmiljön genom ombyggda eller nya lokaler. Detta fortsätter 2021 och framåt, om än i något lugnare takt. I augusti kunde vår verksamhet i Bengtsfors flytta till en nybyggd fastighet i centrala Bengtsfors som förutom Folktandvården rymmer nyproducerade hyresrätter.
Under 2021 och framåt läggs fokus på möjligheterna till ökad digitalisering av verksamheten.
Införandet av distanskonsultationer har accelererats och samtliga initiala investeringar kopplat till ett nytt arbetssätt är genomförda. Införandet av digitala intraorala scannrar har pågår och beräknas vara infört under 2022, baserat på klinikernas behov.
Genomförda investeringar under januari – augusti uppgår till 16 mnkr.
• Utrustning distanskonsultationer och digitala intraorala scannrar, 4 mnkr
• Investeringar i samband med lokalprojekt, 3 mnkr
• Reinvestering i behandlings- och radiologisk utrustning, 6 mnkr
• Reinvestering i övrig dental- och sterilutrustning, 3 mnkr Under perioden september – december fokuseras på:
• Fortsatt implementering av distanskonsultationer och digitala scannrar
• Slutförande av lokalanpassningar vid klinikerna i Karlsborg och Olskroken, Göteborg Investeringsplan för 2021 uppgår till 61 mnkr. Helårsprognos för årets investeringar uppgår till 45 mnkr.
10 Strategi för omställning av hälso- och sjukvård
Folktandvården arbetar strukturerat med ett flertal aktiviteter för genomförandet av
omställningen. Flera av pågående aktiviteter inom digitalisering, såsom införande av digitala vårdmöten, kommer medföra att vården kan genomföras närmare invånarna. Enstaka
aktiviteter, som digital avtrycksteknik, är mer renodlade digitaliseringsprojekt i syfte att höja vårdens kvalitet och effektivisera vårdprocesser.
Sedan lång tid har tandvården genomfört en koncentration av högspecialiserad vård, såsom kraniofacial kirurgi, käkprotetik, kirurgi relaterad till tumörbehandling, kirurgi relaterad till multitrauma med behov av neurokirurgisk och plastikkirurgisk kompetens samt käkortopedi.
Exempel på pågående aktiviteter och projekt, som berör omställningen av hälso- och sjukvården är:
• Familjecentrerat arbetssätt och verksamhet på familjecentraler
• Rekrytering av annan kompetens, hälsopromotörer, för att bland annat minska andelen små barn med karies
• Tandhygienist i kommun
• Utveckling av Folktandvårdens online-tjänst
• Utveckling av digitala vårdmöten, för exempelvis konsultation med specialist,
Diarienummer FTV 2021-00342 planering och uppföljning av vård med patient och handledning
• Utveckling av digitala kallelser
• Uppsökande verksamhet på distans
• Utveckling av mobil hemtandvård
• Fortsatt införande av 1177-tjänster
• Införande av digital avtrycksteknik
• Medverkan i den regionala modellen för kunskapsstyrning
• Framtagande av kompetensutvecklingsinsatser relaterade till identifierade kompetensutvecklingsbehov
11 Produktion
Produktionen ökar successivt vilket illustreras nedan i antal patientbesök. Detta har en positiv påverkan på både tillgänglighet och ekonomi.
12 Regionfullmäktiges mål och fokusområden
12.1 Hållbar, innovativ och kreativ region
12.1.1 Skapa attraktiva arbetsplatser och förbättra möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling
Målet kommer att uppnås/Målet är uppnått
Folktandvårdens arbete mot målet "Sveriges bästa offentliga arbetsgivare" har under 2021 främst fokus på följande tre områden:
1. Satsa på ledarskap genom ökade insatser på ledarförsörjning och ledarutveckling med bland
