Apoteksbolagets styrelse

Apoteksbolagets styrelse

Bertil Danielsson, bankdirektör, ordförande Kerstin Beckman, apotekstekniker

Teodor Can bäck, fil dr, apotekschef Rune Carlsson, förbundsdirektör Göran Pettersson, apotekschef

t

Carl Olof Rosen, apotekschef Bo Jonas Sjönander, direktör Nils-Olof Strandqvist, apotekschef Sven Östling, direktör

Suppleanter

Leif H Eklund, apotekschef Siri Häggmark, distriktssköterska Håkan Molin, apotekschef Gun Olofsson, apotekstekniker Lars Erik Piehl, bankdirektör

Revisorer

Arne Gadd, revisionsdirektör, riksdagsledamot Tore Henckel, aukt revisor

Bruno Svensson, aukt revisor

t

Revisorssuppleanter

Einar Larsson, riksdagsledamot Birger Sonesson, aukt revisor Carl Henrik Witt, aukt revisor

Direktion

Åke Nohrlander, VD Folke Ernerfeldt, v VD Erik Bill

Inge Ehrlen Dag Johannesson Jan Nordenstam Hans Sarv Sven Ström

Omslagsbilden ett av de bäst bevaradefajanskärlen, från utgrävningarna av Apoteket Morianen.

Apoteksbolaget Aktiebolag

Arsredovisning 1978 o

INNEHÅLL

Sida

Året i sammandrag 3

Koncernen 5

Apoteksbolaget 7

Läkemedel 7

Fria handelsvaror och

f ör brukningshjälpmedel 10

Apoteken 10

Utsikter för 1979 16

Förslag tiE disposition av redovisad vinst 16

Dotte!'oo!2ge:n

ADAAB 17

Apoteksdistribution AB 18

Apoteksinformation AB 18

BasiconAB 18

Verksamhetens ekonomiska utfall

Koncernens resultaträkning 19 Koncernens balansräkning 20 Koncernens finansieringsanalys 22 Moderbolagets resultaträkning 23 Moderbolagets balansräkning 24 Moderbolagets finansieringsanalys 26

Noter och kommentarer 27

Revisionsberättelse 32

Apoteksbolaget och ADA under åtta år 33 Antal anställda i koncernen fördelade

på kommuner 34

1978 var Apoteksbolagets åttonde verksamhetsår.

Bolagets omsättning ökade till 3,5 miljarder kronor (3,1) eller med cirka 12 oro. Denna värdemässiga ök- ning förklaras i huvudsak av höjda inköpspriser och en förskjutning av försäljningen mot dyrare produk- ter. Bolagets egna marginaler vid försäljning av läke- medel till allmänheten var under perioden mars t o m december

"frysta"

enligt en överenskommelse med Statens Pris- och Kartellnämnd. Uppgörelsen inne- bar, att höjningar av inköpspriserna under perioden fördes vidare till utförsäljningspriserna utan att bola- get tog ut några egna pålägg på höjningarna. Härige- nom sjönk bolagets marginaler procentuellt sett.

Den volymmässiga utvecklingen av försäljningen var oenhetlig. Den tunga gruppen, försäljning till all- mänheten av läkemedel mot recept, visade en fortsatt minskning. Sålunda sjönk antalet expedierade läke- medelsposter på recept med 2,0 oro jämfört med 1977.

Försäljningen av läkemedel utan recept var volym- mässigt oförändrad. Däremot ökade leveranserna till

sjukhus

med 2,5 oro räknat i antal expeditioner samt försäljningen av förbrukningshjälpmedel med 15,9 oro

mätt i antalet rekvisitionsposter. De s k fria handels- varorna- kem. tekn. artiklar, förbandsartiklar m m -uppvisade en volymmässig ökning med cirka 9 oro.

Sammaii- vägs nämnda volymuppgifter var den tota- la försäljningsvolymen 1978 ungefär oförändrad jäm- fört med 1977.

Den arbetade tiden minskade med 2, l OJo

(l ,5).

1978 kännetecknades vida- re av en måttlig löne- och prisutveckling jämfört med flertalet tidigare år under 1970-talet. Båda dessa faktorer inverkade positivt på bolagets ekonomiska resultat.

Apoteksbolaget redovisar för 1978 ett överskott fö- re bokslutsdispositioner och skatt på 45,8 mkr (45,9).

Vid bedömningen av årets resultat bör dock observe- ras, att detta belastats med en särskild pensionsavsätt- ning på 45,0 mkr. Bakgrunden härtill beskrivs i not 4 till resultaträkningen.

Aret

o

i sammandrag

Omstruktureringen av apoteksnätet fortsatte i sam- verkan med sjukvårdshuvudmännen enligt tidigare fastställda riktlinjer. Tolv nya apoteksenheter med försäljning till allmänheten öppnades under året och tre apotek lades ned. Drygt fyrtio apotek blev föremål för en omfattande modernisering i

samband

med ombyggnad eller flyttning. Antalet apotek med för-

säljning till allmänheten var vid slutet av året 716.

Arbetet med förändringar av apotekens driftförut- sättningar genom

förbättrade

arbetsrutiner, nya tek- niska hjälpmedel och nya betjäningsformer fortsatte under året.

Frågor kring information om läkemedel till allmän- heten samt läkare och annan

sjukvårdspersonal

var under 1978

föremål

för ett fortsatt intresse. Bolaget utformade under året nya riktlinjer för apotekens lä- kemedelsinformation. Vidare utgavs andra upplagan

av

läkemedelsboken, LB 79. I samarbete med social-

styrelsens kommitte för läkemedelsinformation

hölls ett antal symposier för läkemedelskommitteernas ex- perter. Vidare gavs aktuellläkemedelsinformation till öppenvårdsläkare vid ett tiotal s k lokala terapikonfe- renser.

De 1977 tillsatta, statliga utredningarna rörande lä- kemedelskontrollen, läkemedelsinformationen och prissättningen på

läkemedel avgav sina betänkanden i

mitten av året.

Utredningsförslagen

skulle, om de kom till genomförande, beröra Apoteksbolagets verk-

samhet i flera avseenden. Remissinstansernas utlåtan-

den är emellertid på åtskilliga punkter

splittrade och

några långtgående förslag, grundade på de tre utred- ningarna, synes för närvarande inte förväntas.

Dotterbolaget ADA AB, som svarar för partilager- hållning och distribution till apoteken, hade under 1978 en omsättning på 1,5 miljarder kronor (1,3). Fö- re bokslutsdispositioner och

skatt redovisar ADA ett

överskott på 5,2 mkr (2, 7).

3

•

Sammansättning

Moderbolaget, Apoteksbolaget AB, svarar för detalj- distributionen av läkemedel

i

landet. Dotterbolaget ADA AB svarar för partilagerhållning och distribu- tion av varor till apoteken. Apoteksinformation AB och Apoteksdistribution AB är vilande dotterbolag.

Basicon AB är ett under 1978 nybildat dotterbolag, som bedriver konsultationsverksamheL

Apoteksbolaget AB

BasiconAB ^~

Apoteksinformation AB

Apoteksdistribution AB l

ADAAB

Princip för koncernredovisningen

Koncernbalansräkningen har upprättats enligt för- värvsmetoden. Anskaffningskostnaden för aktier i dotterbolag har i koncernbalansräkningen eliminerats mot det egna kapitalet i dotterbolagen vid förvärvs- tillfället. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för dotterbolagsaktierna och nämnda egna kapital upptas i koncernbalansräkningen som affärsvärde, vilket avskrivs enligt plan. I övrigt hänvisas till not 10.

Omsättning och resultat

Koncernens omsättning 1978 uppgick

till 3,5

miljar- der kronor (3,1), sedan interna leveranser till ett värde av 1,6 miljarder kronor (1,4) frånräknats. Detaljerade upplysningar om de koncerninterna leveranserna läm- nas i not

l.

Före bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett resultat på 50,2 mkr (47 ,8). Till varulagerreserver har avsatts 43,8 mkr (38,7). Varulagerreserverna uppgår därefter till sammanlagt 124,6 mkr (80,8). Efter skatt redovisas ett överskott på 4,5 mkr (6,6).

Koncernen

Personal och löner

Medelantalet anst ällda uttryckt

i

heltidsarbetande uppgick under året till lO 647 (10 846), varav i moder- bolaget 10 054 (10 271) och i ADA 593 (575). Beräk- ningen har skett så, att det totala antalet arbetade tim- mar dividerats med l 600, vilket tal förutsätts mot- svara en heltidsanställds årsarbetstid.

Koncernens verksamhet har under året bedrivits vid drygt 700 arbetsställen, vilka är belägna i 276 av lan- dets 277 kommuner. Personalens fördelning på de oli- ka kommunerna framgår av förteckning på sid. 34 och fördelningen på arbetsställen redovisas i särskild förteckning,

som fogats till årsredovisningens origi-

nalexemplar.

Löner och andra ersättningar framgår av följande specifikation (tkr):

A poleksbolaget ADA

Apoteksdistribution Apoteksmf ormatio n Basicon

Sryrelse och verk- ställande direktör

1978 1977 l 027 l 045

369 344

36

Övnga amtällda 1978 1977 612 172 559 357

33 723 29 544 10 19

---~-·--·---·

l 396 l 425 645 914 588 911

Investeringar

Investeringarna under 1978 uppgick till 66,9 mkr (47 ,5) enligt följande:

1978 1977 Apoteksbolaget:

Maskiner och inventarier 34,9 24,6

Fastigheter 13,7 3,7

Lokalinredning, hyresrätter och

andelar i ekonomiska föreningar 10,1 11,0 - - 58,7 39,3 ADA:

Maskiner och inventarier 8,2 8,2

Totalt för koncernen 66,9 4'7,5

Fastighetsinvesteringarna omfattar bl a förvärv av fastigheten Stigbygeln nr 5 i Solna k

ommun (Gårds-

vägen 10), där bolagets kontroilaboratorium har sina lokaler. Köpeskillingen f

ör fastigheten var 11 ,O mkr.

Resterande fastighet

sinvesteringar utgörs av om- och

tillbyggnader av fastigheter, som disponeras av ADA.

5

LÄKEMEDEL

Öppen vård

Två tredjedelar av Apoteksbolagets

omsättning utgör försäljning

till allmänheten av läkemedel mot recept.

Återstoden

fördelas huvudsakligen på försäljning

av

receptfria läkemedel, hygien- och

förbandsartiklar

m m

samt på leveranser till sjukhus m fl. En recept- blankett kan uppta ett eller flera olika läkemedel. Det sammanlagda

antalet

sådana läkemedelsposter i öp-

pen vård visar följande utveckling:

Ar Antal läkemedels- Förändring i "lo av poster (l 000 st} föregående år

1971 38 192

1972 38 292 i" 0,3

1973 38 782

+

1,3

1974 40 840

+

5,3

1975 42 116 + 3,1

1976 41 302 - 1,9

1977 41 489 + 0,5

1978 40 655 - 2,0

Från

Apoteksbolagets

fortlöpande

receptstudier

med stickprov sedan 1974

kan hämtas mer detaljerad

information om receptförsäljningen såväl antals-som värdemässigt. Urvalet

omfattar drygt

95 OJo av totala

antalet läkemedelsposter ovan. Utanför studien faller huvudsakligen

veterinärrecept och

beställningar från läkare och tandläkare till egen praktik.

Data från receptstudierna redovisas

årligen i

Apo-

teksbolagets

publikation "Statistiska

sammanställ- ningar". Nedan belyses några frågeställningar av mer allmänt intresse.

Den

ovan redovisade

nedgången

i

antalet läkeme- delsposter

på recept mellan 1977 och 1978 återfinns i samtliga större

läkemedelsgrupper. För psykofarma- kagruppen är nedgången hela

6 OJo och

för

gruppen analgetika och anestetika 4 OJo.

Av tabell l framgår

hur förskrivningen av läkeme-

del fördelar sig

på köns-

och

åldersgrupper, men

också hur tendensen

mot ökande förskrivning

av lä- kemedel till åldringar accentuerats sedan 1974.

I tabell 2 redovisas antalet läkemedelsposter i relation

till invånarantalet i länen 1978 och andelen personer över 45

år respektive

75

år som ett mått på befolk- ningsstrukturen.

Apoteksbolaget

Tabell l. Antal läkemedelsposter på recept

per invå- nare.

Kön Ålder 1974 1978

Kvinnor

0- 7 2,4 2,5

8-14 1.4 1,4

15-44 4,2 3,8

45- 54 6,1 5,8

55-64 7,7 7,5

65- 74 10,5 9,7

75- 13,5 1-1,0

Män 0- 7 2,6 2,7

8- 14 1,3 1,2

15..:..44 2,3 2,2

45-54 4,2 3,9

55-64 6,1

n.D

65- 74 8,1 '7,9

75- 11,3 12,!)

4,7 4,6

,\n m. Lfn:emedc-:sposter exkl p-piller

Tabell

2. Antalet läkemedelsposter på recept per invå- nare och relativa befolkningstallänsvis

1978

Län Poster på Procentuell andel

recept av befolkning över 45 år 75 år

AB Stockholm 5,0 37 5

c

^{Uppsala 4,9 35 6}

D Södermanland 4,6 38 6

E Östergötland 4,7 39 6

F Jönköping 4,6 40 6

G Kronoberg 4,7 40 7

H Kalmar 4,7 42 7

I Gotland S,3 39 6

K Blekinge 4,7 40 7

L Kristianstad 5,0 41 7

M Malmöhus 5,4 39 6

N Halland 4,6 38 6

o

Göteborg o Bo hu.~ 5,1 39 6

p Älvsborg 4,3 39 6

R Skaraborg 4,S 40 7

s

Värmland 4,8 43 7

T Örebro 4,5 41 7

u Västmanland 4,2 37 5

w Kopparberg 4,7 42 7

x

Gävleborg 4,4 42 7

y Västernorrland 4,1 42 6

.,

L Jämtland 4,3 44 3

AC Västerbotten 4,0 38 5

HD Norrbotten 3,9 3S 5

Totalt f ör ri kel 4,6 39 6

7

De olikheter i förskrivningsfrekvens som föreligger mellan länen kan inte enbart förklaras av den demo-

grafiska

strukturen. Andra faktorer synes

vara av

större betydelse. Exempel härpå är vårdkapacitet och terapirutiner.

Försäljningen av läkemedel utan recept stabilisera- des volymmässigt 1978 efter att ha sjunkit under ett par år. Mätt i antalet förpackningar har utvecklingen

under de fyra senaste åren varit följande:

197.5 1976 1977 1978

Sluten vård

Miljoner förpackningar Förändring i OJo jämförtmed

33,5 31,5 30,0 30,0

f öregående år

-6 -5

±O

Frågor rörande läkemedelsförsörjningen till sjuk- vårdsinrättningar behandlas i en samarbetsnämnd med representanter från landstingsförbundet och ApoteksbolageL Nämnden följer den farmacevtiska och ekonomiska utvecklingen inom den slutna vården och utarbetar förslag till avtal om läkemedelsleve- ranser och priser. Härvid är utgångspunkten, att Apoteksbolagets priser för leveranser till den slutna vården skall överensstämma med Apoteksbolagets självkostnader för dessa leveranser.

Värdet av 1978 års försäljning till enheter inom den slutna vården var 537 mkr (476), vilket innebär en ök- ning med 12,8

Ufo.

Antalet expeditioner ökade till 4 665 000 (4 550 000), d v s med 2,5 %.

I samband med datafaktureringen till sjukvårdsin- rättningarna framtas en omfattande förbrukningssta-

tistik,

som används av bl a sjukhusens läkemedels- kommitteer.

Information

Information till allmänheten

Under 1978 utformades nya riktlinjer för

apotekens

information. I fråga om informationen till allmänhe- ten sägs där följande:

Information i samband med receptexpedition

Apoteken skall, som ett naturligt led i en varuexpedi-

tion, lämna allmänna upplysningar om

t ex

priser, förpackningsstorlekar, receptbestämmelser då så be- gärs eller då det från apoteket bedöms lämpligt eller nödvändigt.

Apoteken skall vid behov ge praktiska använd- ningsanvisningar och personalen skall vid varje expe- dition, så långt det är möjligt, försöka förvissa sig om att kunden kan använda läkemedlet på rätt sätt.

Apoteken skall med omdöme ge information om lä- kemedelseffekter vid förfrågan eller då apoteket be- dömer det erforderligt för att i det aktuella fallet åstadkomma en riktig läkemedelsanvändning.

Praxis utformas, där

så

är möjligt, i samförstånd med vederbörande läkare, läkemedelskommitte eller liknande.

Det bör beaktas och klart framgå av informatio- nen, att vad som kan förmedlas är generella upp- lysningar om läkemedlet, som apotekspersonalen i flertalet fall saknar möjligheter att nyansera med hän- syn till vederbörande patients sjukdomsbild.

Information i samband med köp av receptfria läkemedel

Apotekens uppgift ifråga om receptfria läkemedel är att hjälpa kunden att hitta lämplig behandling

vid

lindriga akuta sjukdomstillstånd. Vid misstankar om att allvarliga tillstånd kan dölja sig bakom symtomen, måste kunden hänvisas till läkare.

Då kunden önskar hjälp vid sitt läkemedelsval skall apoteket genom frågor försöka få fram upplysningar, som klarlägger behandlingssituation och personliga önskemål och rekommendera vad som då tillgodoser medicinska, farmacevtiska och prismässiga synpunk- ter. Rådgivning i urvalsfrågor bör apoteken, där så- dana möjligheter finns, basera på rekommendatio- ner, som läkemedelskommitte eller liknande utarbetat för det aktuella sjukvårdsområdet.

Då kunden själv direkt anger

vilket

preparat

som

önskas men saknar tidigare erfarenhet av preparatet, kan ibland viss information behöva ges. Om kundens önskemål avviker från vedertagen medicinsk och far- macevtisk uppfattning eller på annat sätt verkar orik- tig, skall apoteket beakta möjligheten att ge sådan in- formation att kundens önskemål påverkas.

Speciella informations4ti1ganden gentemot allmänheten

·

Apoteken skall, där så önskas, i rimlig omfattning

medverka med allmän läkemedelsinformation (t ex råd vid medicinering) vid informationstillfällen till målgrupper bland allmänheten, t ex pensionärer och skolelever.

Som komplettering till apotekens muntliga infor- mation utarbetas kontinuerligt broschyrer och foldrar om läkemedel och deras användning samt prisjämfö- relser. Under 1978 utgavs t ex broschyren "Hur man använder läkemedel på rätt sätt - En liten handbok för hemmet från Apoteks bolaget".

Broschyren ger bl a en allmän orientering om vilka typer av problem som kan uppstå vid medicinering samt råd om hur man lättast och bäst använder olika typer av beredningsformer. Förvaring av läkemedel i hemmet samt barn och förgiftningar har ägnats speci- ellt intresse.

Läkemedelsboken

Andra upplagan av Apoteksbolagets läkemedelsbok, LB 79, utkom under hösten och distribuerades till lä- kare, sjukvårdsinrättningar och apotek.

Den samlade bilden av bokens första upplaga, LB 77, är - av spontana och insamlade kommentarer att döma - att den mottagits positivt av läkarna. Detta gäller i synnerhet de grupper boken i första hand vän- der sig till, nämligen primärvårdsläkare och yngre lä- kare under utbildning.

Vid arbetet på den andra upplagan fanns en omfat- tande och synpunktsrik samling av användarerfaren- heter att ta hänsyn till. Där förverkligades också så- dant som av olika skäl inte hanns med i den första upplagan.

Ett särskilt kapitel om nya läkemedel inleder nume- ra boken. Tre nya terapiöversikter med tillhörande preparatavsnitt har tillkommit. Ett antal kapitel med speciella synpunkter på vad som bör iakttagas vid lä- kemedelsbehandling av barn och äldre, av kvinnor som ammar och av personer med nedsatt njurfunk- tion är också nya.

Ett markeringssystem har införts i preparatavsnit- ten, där länens eller centrallasarettens läkemedelsre- kommendationer anges med en förenklad länsbok- stavskod. Dessa hänvisningar understryker Läkeme- delsbokens karaktär av komplement till de lokala kommitteernas rekommendationer.

Konferenser

Verksamheten med muntlig läkemedelsinformation

till den öppna vårdens läkare vid lokala terapikonfe- renser har genomförts på ett tiotal platser.

Bolaget har tillsammans med socialstyrelsens kom- mitte för läkemedelsinformation under året anordnat symposier för läkemedelskommitteernas experter dels kring akuta läkemedelsintoxikationer, dels kring åld- ringars läkemedelsproblem.

Prisförhandlingar och prissättning

Under året har förhandlingar förts med läkemedelsin- dustrin om ändring av pris på cirka 1 600 registrerade farmacevtiska specialiteter, om pris på cirka 80 nya specialiteter och ca 70 nya förpackningsstorlekar. An- talet förhandlingar har varit färre än under de när- mast föregående åren.

Resultatet av de två senaste årens prisförhandlingar blev att inköpspriserna för läkemedel (AlP) under 1978 kom att ligga i genomsnitt 9,4 o/o högre än under 1977. En av anledningarna härtill var den effekt på lä- kemedelspriserna, som 1977 års devalveringar av den svenska kronan hade. Mellan december 1977 och de- cember 1978 steg inköpspriserna för läkemedel med 6,4 %.

Genom beslut av regeringen infördes under mars månad anmälningsplikt till Statens Pris- och Kartell- nämnd (SPK) för prishöjningar på ett mycket stort antal varor, däribland läkemedel. Detta har medfört att samtliga prishöjningsäskanden tillställts SPK, som därmed beretts tillfälle att yttra sig. SPK medverkade under slutet av året aktivt i förhandlingarna med

svensk industri angående 1979 års priser.

Samtidigt med att anmälningsplikten infördes över- enskom Apoteksbolaget och SPK, att bolaget inte skulle göra procentpåslag på prishöjningar på lä- kemedel till allmänheten utan endast transformera höjningen av inköpspriserna i kronor till utförsälj- ningspriserna. Bolagets procentuella marginal sjönk därför under året.

Den procentuella marginalen vid försäljning av lä- kemedel till allmänheten var år 1978 i genomsnitt 36,6 % eller O, 3 %-enheter lägre än 1977. Inklusive annan försäljning var bolagets marginal år 1978 i ge- nomsnitt 34,2 %.

Försäljningspriserna för läkemedel till allmänheten ökade under 1978 med 5,1 %. Den l januari 1979 steg försäjningspriserna med ca l ,5 %, främst till följd av höjning av priserna från svensk industri.

9

FRIA HANDELSVAROR OCH FÖRBRUKNINGSHJÄLPMEDEL

De fria handelsvarorna (hygien- och förbandsartiklar m m) ökade i försäljning från 175 mkr till 205 mkr (exkl moms) eller med 17,1 % (15,9). Härav utgjorde prishöjningar cirka 8 IIJo och resten, cirka 9 %, vo- lymökning samt förskjutning mot större förpack- ningar.

De största produktgrupperna var Hudmedel

Sårvårds-och förbandsartiklar Tandvårdsmedel

Livsmedel! specialkost Mensskydd

ca60mkr ca30mkr ca20mkr ca 15 mkr ca lO mkr

Inom två produktområden genomfördes mer omfattande informations- och försäljningsaktiviteter, den ena rörande aknemedel, den andra rörande medel för rengöring av mjuka kontaktlinser. De konsument- foldrar, vilka ingick som en del av materialet, utarbe- tades i samråd med specialister på respektive område.

skolläkare och skolsköterskor erhöll för kännedom foldern om aknemedel, ögonläkare foldern om kon- taktlinsrengöring.

De sortimentsaktiviteter, som de senaste åren bedri- vits på apoteken inom tandvårdsområdet, har bl a medfört att apotekens marknadsandel i volym räknat under 1978 ökade ytterligare till 37 % (29). År 1972 uppgick apotekens andel till ca 4 %.

På senhösten lanserades Apoteksbolagets plåster.

Dessa tillverkas av Lab Sauter i Schweiz. stickprovs- kontroll utförs som för andra produkter under eget märke på bolagets centrallaboratorium ACL.

Under våren 1978 flyttades sortimentet fria han- delsvaror inom ADA från fyra distribunaler i landet till ett centrallager i Västberga, Stockholm.

Även under 1978 fortsatte ökningen i distributio- nen av kostnadsfria förbrukningshjälpmedel (ban- dagematerial, hudskyddsartiklar, sprutor m m). An- talet varuposter uppgick till 939 000 (810 000) och omsättningen till 94,0 mkr (81,9). Ökningen av anta- let poster var således 15,9 % (19,5) och den värde- mässiga ökningen 14,8 % (23,9).

APOTEKEN

Driftorganisationen

Under hösten 1978 fattade bolagets styrelse beslut om en ny organisatorisk ram för Apoteksbolagets verk- samhet. Bakgrunden till beslutet var en utredning och ett organisationsförslag som avgivits av en partssam- mansatt arbetsgrupp.

Syftet med organisationsförändringen var främst att åstadkomma högre effektivitet genom

- ökad samordning mellan enheter på det lokala planet

- ökad differentiering - i utrustning, kompetens och målinriktning- mellan serviceställen på det lokala planet

- decentralisering av beslut

- bättre planering och uppföljning i samspelet mel- lan lokala, regionala och centrala beslutsenheter.

Den nya organisationens centrala del består under styrelsen och verkställande direktören av sektor Apo- teksverksamheten och fem specialistsektorer, Ekono- mi, Personal, Sortiment, Struktur och teknik samt Extern läkemedelsinformation. Apoteksverksamhe- ten är indelad i sex regioner. Inom varje region är apoteken sammanförda i grupper om ett tiotal apotek i varje. I gruppgemensamma frågor leds arbetet av en gruppchef. Ansvaret för övriga frågor åvilar det en- skilda apotekets chef.

Slutligen finns inom varje landsting en särskild landstingsgrupp, vars primära arbetsuppgifter rör farmacevtiska planerings- och samordningsfrågor, t ex läkemedelskommitteverksamheten, sjukhusleve- ranserna samt information och utbildning.

Avsikten är att organisationsförändringen kombi- nerad med utveckling av en budgeteringsprocess, re- gionprogram och dokumentation av strategier och policies skall stimulera till effektivitetshöjande åtgär- der genom bl a kommunikation kring enheternas mål och måluppfyllelse.

.

...

Speciella

f - -

enheter

r---

f - -

-

r -

-

APOTEKSBOLAGETS ORGANISA TIO N (Exklusive dotterbolagen)

Styrelse

v VD

r--

VD ^{f - -} Speciella

enheter

Specialistsektorer Driftorganisa hon

r - - - - - · -- - -,

l l

1 Apoteks-

l

Ekonomi

!

verksamheten

l l l

l

_{6 Regionkontor} ^l

l

^l

Personal

l

i _l

i _l

l l

Sortiment ^l

~ ^l

l _l

l l

l

^k

struktur

l

och teknik

i l

l

₁

l l

Extern _l

läkemedels- ~---'

l

information

t ___ _ - - - - _ _ j

Landstings- grupper

11

Dataterminaler på apotek

Ett nytt terminalsystem, baserat på minidatorteknik,

har utvecklats under året. Installationerna påbörjades vid årsskiftet och första halvåret 1979 omfattas cirka

20 apotek. Den fortsatta spridningen är under ut- redning.

Försök med nya arbets- och betjäningsformer

Försöken med förenklade, parallella receptrutiner har

visat sig ge påtagliga servicefördelar, och detsamma

gäller försöken med bemannat självvaL Även ur kostnads- och personalsynpunkt har försöken givit

positiva resultat.

De nya arbets- och betjäningsformerna kräver an- passningar av apoteksinredningarna och även föränd- ringar på planlösningssidan. En successiv nyoriente- ring på dessa punkter har inletts.

Nyetableringar

Under år 1978 har nya apotek etablerats i:

-

Rotebro vårdcentral, Sollentuna

-

Noltorp vårdcentral, Alingsås

-

Gråbo vårdcentral, Lerum

-

Dalsjöfors vårdcentral, Borås

-

Angereds centrum, Göteborg

-

Husum, Örnsköldsvik

Dessutom har på sjukhusapoteken öppnats lokaler för försäljning till allmänheten i:

-

Y stads lasarett

-

Värnhems sjukhus i Malmö

-

Simrishamns sjukhus

-

Kullbergska sjukhuset i Katrineholm

-

Trollhättans lasarett

-

Örnsköldsviks sjukhus

Försöksverksamheten med vårdcentralsanpassade apoteksformer har resulterat i relativt sett låga kost-

nader för nyetableringarna i

vårdcentralerna. Kun- derna har reagerat positivt på den integrerade servi- cen, och apotekspersonalen har upplevt samarbetet med vårdcentralen berikande för arbetsinnehållet.

Parallellt med de tolv nyetableringarna har tre apo- tek lagts ned. Nedläggningarna har skett i anslutning till att närbelägna apotek har byggts om för en ökad kapacitet.

Antalet apotek med försäljning till allmänheten har under året ökat från 707 till716.

Flyttningar och ombyggnader

Förutom de tolv nyetableringarna har 45 apotek flyt- tats till nya lokaler eller byggts om till en likvärdig standard:

17 apotek har flyttat till nya affärslägen 7 apotek i affärslägen har byggts om 8 apotek har flyttat till nya vårdcentraler 7 apotek har flytt

at till nya lokaler inom sjukhus 6

apotek på sjukhus har byggts om

Personal

Antal anställda, arbetad tid m m

Antalet anställda i

slutet

av året uppgick

till

cirka 12 600 (12

600).

Antalet deltidsanställda utgjorde 68

OJo (64)

av totalantalet anställda.

Det totala antalet arbetade timmar sjönk med 2,1

^OJo

till16 087 000 (16

433

000).

Utvecklingen av löner och lagstadgade arbetsgivar- avgifter under tiden 1971 t o m 1978 har varit följan- de:

År Mkr Ökning ¹ Ola av Ökning i Ole jll.m- föregående år förtmed 1971

1971 331

1972 359 8,5 8,5

1973 ^< 385 . 7,2

•

^16,3

1974 454 17,9 37,2

1975 561 23,6 69,5

1976 672 19,8 103,0

1977 736 9,5 122,4

1978 800 8,7 141,7

t

Personalstruktur m m

De arutälldas fördelning på kategorier

Antal ^Il)' o

Apotekstekniker 6 700 53 Farmacevter 3 800 30 Städpersonal l 100 9

Övriga l 000 8

Totalt 12 600 100

Varav dellidsarbetande Antal 117o av samtliga i kategorin 4 970 74 2 340 62 l 040 95 210 21 8 560 68

De arutlilldas fördelning på kategorier och k6n

Kvinnor Män

--·--~---_{Antal U'o av} -

---

Antal fiJo av samt h~ a samtliga i kategorin i kategorin

Apoteksteknik er 6 480 97 220 3

Farmacevter 3 350 88 450 12

Städpersonal l 090 99 lO l

Övriga 740 74 ₂₆₀ 26

Totalt Il 660 93 940 7

De anställdas fördelning på åldersgrupper

Kvinnor _Män

Åldersgrupp Antal D,' o Antal OJ o

- 30 3 300 28 140 15

31- 40 3 700 32 230 24

41 - 50 2 620 22 170 18

51 60 l 640 14 240 26

61 400 3 160 17

,_ ... ^{, -·}·~····-···-·

Totalt 11 660 JOO 940 100

Frånvaro i procent av kontrakterad tid

1978 1977 1976

Semester 8,9 8,6 8,6

Vårdledighet 4,1 4,2 4,1

Sjukdom 5,2 4,9 5,1

Övrigt 1,8 1,8 1,4

- - -

1\,talr 20,0 19,5 19,2

Personalutveckling

Utbildningsverksamheten 1978 inriktade sig främst på sortimentsfrågor. Den administrativa utbildningen tonades ned i avvaktan på de organisationsföränd- ringar som sedermera beslutats. Utbildningen omfat- tade totalt 169 500 timmar. Därtill kom verksamhet internt på de olika apoteken. Kostnaden för utbild- ning var 2,3 mkr (3,8) exkllöne-och resekostnader.

I

syfte att möta 1980-talets krav på personal- och kompetensutveckling har en utredning rörande inrikt- ning, uppläggning och genomförande av utbildnings- verksamheten igångsatts.

Förhandlingar rörande löner och allmänna anställ- ningsvillkor

Parterna på den centrala arbetsmarknaden träffade relativt tidigt på året en uppgörelse som angav det till- gängliga löneutrymmet för perioden

l

januari 1978 - 31 oktober 1979. statsföretagens förhandlingsorgani- sation (SFO) och Privattjänstemannakartellen (PTK) träffade redan

i

mars 1978 rekommendationsavtal om löner och allmänna anställningsvillkor för tjänste- mannaområdet i de statliga företagen

. Liksom under

1977 blev det detta avtal som bildade norm för till- gängligt löneutrymme för Apoteksbolagets personal.

Förhandlingsverksamheten kom i övrigt att i hög grad präglas av semesterfrågorna. En ny semesterlag trädde

i

kraft

l

januari 1978

. Genom vissa ofullkom-

ligheter i lagen överlänmade lagstiftaren en rad obe- svarade frågeställningar och administrativa problem till parterna på arbetsmarknaden. De centrala semes- terförhandlingarna drog ut på tiden och först

i

slutet av maj träffade SFO och PTK de första större uppgö- relserna på det privata tjänstemannaområdet. Dessa uppgörelser kom att bli normerande för Apoteksbola- gets personal.

Bolagets avtal med personalorganisationerna om nya semesterbestämmelser innebär, att samma regler gäller för all personal från och med 1979.

Pensiorufrågan

Den allmänna pensionsåldern sänktes den

l juli 1976

från 67 till 65

år.

Härigenom blev det nödvändigt att anpassa gällande pensionsplaner, som täckt åren mel- lan 65 och 67 år med pension,

till

de nya reglerna.

En sådan anpassning skedde först genom avtal mellan part erna på den privata arbetsmarknaden om den s k ITP-planen. För Apoteksbolagets del slöts ett

13

motsvarande anpassningsavtal

i

början av 1978 med personalorganisationerna gemensamt såsom en

av~

talsslutande part.

Den nya pensionsplanen innehåller bl a regler om ålderspensionskomplettering, delpension och förtida

uttag av pension (rörlig pensionsålder).

Arbetsmiljöfrågor

Företagshälsovården började byggas ut under 1978.

Verksamhetens

uppläggning inom stockholmsområ-

det

fastställdes. Bl a kommer under 1979 att inrättas

en företagshälsoyårdscentral i centrala Stockholm.

Den kommer att i vissa frågor betjäna hela företaget.

Tidigare gällande arbetarskyddslag ersattes den l

juli 1978 av en ny arbetsmiljölag. Denna lag breddade

arbetarskyddsområdet genom vissa stadganden rö- rande den psykosociala arbetsmiljön. Lagstiftarnas intentioner var, att en helhetssyn borde anläggas på

hela

arbetsmiljöområdet. Lagstiftningen förutsatte vidare, att arbetsmarknadsparterna genom avtal skul- le komplettera lagtexten. Vissa bestämmelser i lagtex- ten rörande arbetstidens förläggning är av dispositiv natur; bl a anges att raster skall anordnas så att ar- betstagare ej utför arbete mer än fem timmar i följd.

Apoteksbolaget och personalorganisationerna träffa- de i november 1978 överenskommelse om att denna regel bör ligga fast och att dispens från femtimmars-

regeln bör ges endast

i

mycket speciella fall.

Vidare

fördes förhandlingar om den organisation

som skall

ligga till grund för partssamverkan i arbetsmiljö- frågor.

Föräldraledighetsfrågor

Den l januari 1979 förändrades reglerna om föräldra- penning i lagen om allmän försäkring. Dessutom in- fördes en utvidgad ledighetsrätt för småbarnsföräld- rar. De nya bestämmelserna, som vad avser varselreg- lerna är av dispositiv natur, fpranledde att förhand- lingar togs upp under hösten 1978

i

avsikt att uppnå så smidiga lösningar

som

möjligt av uppkommande problem. Parterna enades om förlängda varselregler samt en gemensam uttolkning av de mer komplexa de- larna

i

lagstiftningen, varigenom en lämplig anpass- ning av bestämmelserna till Apoteksbolagets speciella förhållanden kunde äga rum.

Övrig förhandlingsverksamhet

I övrigt har sedvanliga löpande förhandlingar ägt rum under 1978. Inom ramen för samverkanssystemet har ett mindre antal frågor förts till central förhandling.

Dessa har till stor del gällt bemanningen vid enskilda apotek. Vidare har frågor om utlåning av personal, schemaläggning samt dataterminaler behandlats.

. .•

-;r:•.

•

Apoteket Ruda i Handens Centrum med nya självvalsmöjligheter efter ombyggnad 1978.

Interiör från apoteket i Angered

15

Utsikter för 1979

En bedömning av intäkts-/kostnadsutvecklingen

1979

är behltftad med åtskillig osäkerhet, bl a med hänsyn till att gällande löneavtal utlöper den

31

oktober. Det finns knappast skäl att förvänta en volymmässig ök- ning av försäljningen totalt sett. Eftersom driftkost- naderna, främst personalkostnaderna, beräknas öka något snabbare än intäkterna, trots fortsatt rationali- sering, kommer

1979

års ekonomiska resultat att bli mindre gynnsamt än resultatet

1978.

Enligt företags-

ledningens

och stytelsens bedömning torde dock

1979

års resultat bli positivt.

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV REDOVISAD VINST

Bokslutsdispositioner

Före bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett överskott på 45,8 mkr (45,9). Härvid bör beaktas den särskilda pensionsavsättning på 45 ,O mkr,

som

kommenteras i not 4 till resultaträkningen. Till varu- lagerreserven har avsatts

38,6

mkr

(37,9),

varefter re- serven uppgår till

97

,O mkr (58,4).

Den redovisade vinsten före skatt utgör

7,2

mkr (8,0) och efter skatt 5,3 mkr (6,0).

Förslag till disposition av fritt eget kapital

Koncernens fria egna kapital

1978-12-31

uppgick till 8,5 mkr

(6,3),

sedan koncernresultatet belastats med avskrivning på affärsvärde (övervärde på dotterbo- lagsaktier) med 20

IIJo

eller 0,8 mkr (0,8). Några

av- sättningar

till bundet eget kapital föreslås ej.

Till bolagsstämmans förfogande står Balanserad vinst. . •• , , •• , , ...

. Å

re s v1nst

t .

. . . . . .... ..

.

.

...

.

.

..

.. .

T kr 3 988 5 267

9 255 styrelsen och verkställande direktören föreslår' att Apoteksbolagets fria egna kapital disponeras

så

att till aktieägarna utdelas

T kr

60 kronor per aktie eller totalt .

•• .. , . . .

2 250 att i ny räkning överföres . . .

... _. . .

7 005 9 255

... ^~

ADAAB

Försäljning

ADA:s försäljning 1978 uppgick till l 547,7 mkr järn- fört med

l

371,4 mkr 1977, d v s en ökning med 12,9

ll!o.

Av ökningen beror cirka

9

ll!o-enheter på pris- höjningar. Resten förklaras av volymökning, främst för sortimentet icke läkemedel, samt en förskjutning av försäljningen mot produkter med högre pris.

ADA:s andel av den totala partidistributionen i lan- det utgör cirka 70

ll!o

räknat efter varuvärde. Volym- mässigt är andelen cirka 80

ll!o.

Produktion

Produktionen mätt i antal utlevererade rader från fem expeditionslager uppgick till 9 458 tst. Motsvarande siffra 1977 var 9 447 tst.

Därutöver handhar ADA bl a lager för leverantö- rer, s k fabrikantlager, i Göteborg, Malmö och Upp- lands Bro.

Investeringar

Under året investerade ADA 8,2 mkr (8,2) i rnaskiner och inventarier. Både 1978 och 1977 har investering- arna varit högre än tidigare år på grund av omfattan- de ornplaneringsarbeten av distribunallokalerna Stockholrn, Göteborg och Malmö.

Resultat

Före bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett överskott på 5,2 mkr (2,7). Till varulagerreserven har avsatts 5,2 mkr (0,8). Varulagerreserven uppgår där- efter till27 ,6 mkr (22,4). Efter skatt redovisas resulta- tet med 0,0 mkr (l ,4).

Projekt

Under året har följande projekt genomförts:

-

En sortimentsomflyttning har skett innebärande att fria handelsvaror har koncentrerats till Stock- holrn.

-

Expeditionslagret av läkemedel i Göteborg och Malmö har lagts om för att tillgodose en enklare varurnottagning på apotek.

-

Ett sorteringsverk har installerats i Årstadal, vil- ket lett till att manuell hantering med sortering av backar och lastning av bilar reducerats med 70

%.

Installationen av sorteringsverket medförde vissa om byggnader i lagret.

Dotterbolagen

Följande förunder

sökningar av större betydelse för

den framtida verksamheten har påbörjats:

-

Utredning om distribuerad (decentraliserad) data- behandling

Försöksverksamhet med automatisk orderöverfö- ring mellan apotek och ADA.

Personal

Antalet anställda under året uppgick

till cirka 600

varav 28

ll!o

arbetade deltid och resten heltid. Drygt hälften av de anställda var kvinnor. Möjligheterna till deltidsarbete utnyttjades nästan enbart av kvinnor.

sjukfrånvaron uppgick under 1978 till 9,1

ll!o

av ar- betstiden

. Motsvarande siffra för 1977 var 7,3 ll!o.

Av samtliga sjukdomstillfällen är korttidsfrånvaron (7 dagar) dominerande.

Personalomsättningen, d v

s antalet avgångar i för-

hållande till medeltalet anställda uppgick under året till4,9

ll!o.

Motsvarande siffra för 1977 var 6,3

ll!o.

ADA:s balansräkning i sammandrag

Tillgångar

Kassa och bank Kortfristiga fordringar Varulager

Maskiner och inventarier

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Lagerreserv

Eget kapital

Mkr 35

175

101

14

325

193 96 28

8 325

17

Apoteksdistribution AB och Apoteksinformation AB

Båda bolagen är vilande dotterbolag till Apoteksbola- get utan anställd personal och utan andra tillgångar än fordringar på moderbolaget motsvarande aktieka- pitalet och reservfond/vinstmedel enligt följande:

Aktiekapital Reservfond/

vinstmedel Summa

Apoteksdistribution Apoteksinformation

0,5 mkr 5,0mkr

0,1 mkr 1,0mkr

0,6mkr 6,0mkr

Basicon AB

Basicon AB är ett nybildat dotterbolag, som startade sin verksamhet i mitten av 1978. Aktiekapitalet upp- går till 50 tkr och reservfonden till lO tkr. Bolaget har till uppgift att bedriva konsulterande verksamhet främst inom områdena företagsorganisation och per- sonaladministration. Till en del bedrivs verksamheten genom personal, som mot ersättning utlånas från mo- derbolaget. Bolagets första sex månader präglades av uppbyggnads- och marknadsföringsarbete. Det eko- nomiska resultatet av verksamheten var en förlust på 5 tkr.

•

Omslag sid l: Vädersolstavlafrån Helgeandsholmen (1535),/örs~a

målningen av Stockholm placerad i Storkyrkan,Stockholm Omslag sid 4: Skyltfrån Apoteket Morianen på Drottninggatanfrån 1880-talet

Text: Arkeolog Solbritt Benneth, Stockholm, Stadsmuseum.

Foto: Studio FJK Atelje S:son och Lennart Hultqvist

Redaktion och Produktion: Bastcon AB

l

Caslon Press Offsettryckeri AB

(

HERAEIAPOTEK

APOTEKET MORIANEN

De numera vitt bekanta utgrävningarna framför gam- la Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm har bland mycket annat givit oss en inblick i 1600- ta- lets medicinska värld. Ty bland det allra första man träffade på var några kåDarvalv som tillhört apoteket Morianen eDer Heraei apotek, som det troligen kalla- des så länge det låg på Helgeandsholmen.

Fynden av valven är i och för sig inte

så

sensationeDa eftersom

vi

har rätt gott om lämningar från 1600-talet i Sverige. Däremot är fynden av ett 40-tal burkar,

kärl

och glas mycket intressanta. En del var fortfarande hela och med obruten försegling!

En driftig mångsysslare

Apoteket

startades

av Christian Heraeus, född

år

1643 i Giistrow i Mecklenburg. Sin första utbildning fick han av faderri,

som

var furstlig livmedikus och apotekare i

staden.

År 1668 flyttade C H till Sverige och anställdes

som

husläkare hos riksrådet Carl Gustav Wrangel. Två år senare, år 1670, fick han

'

till- stånd att öppna ett apotek, sannolikt med Wrangels mäktiga inflytande som icke obetydligt kapital.

Heraeus håg stag dock mera till medicinen och småningom återvände han till Tyskland för att full- borda sina studier i det ämnet. Efter att år 1679 ha av- lagt medicine doktorsexamen vid universitetet i Ley- den kom han tillbaka till Stockholm. Där blev han nu ledamot av Collegium Medicum och livmedikus åt än-

kedrottning Hedvig Eleonora. Hereaus drev även pri- vatpraktik och tillverkade själv sina patienters medici- ner. Dessa "Heraeiska pulver" var mycket populära och en del av dem förekom länge på svenska apotek.

Vid sidan av övriga

sysslor startade

han också en brunnsinrättning vid Nytorget på Södermalm där då- tidens stockholmare kunde "dricka brunn".

Heraeus apotek fick bara ligga kvar på Helgeands- holmen i fyra år. 1674 tvingades han flytta eftersom Karl XI skulle bygga ut sina hovstallar. Heraeus lät då uppföra ett nytt hus vid Mynttorget. Där

öppnade

han åter sitt apotek och det är först från denna tid man tror att apoteket hette Morianen.

Översiktsbild från utgrävningens senare del och Apoteket Morianen

•

-~

..

^{cy ....}

(

!

' ^·~

Hallonbrännvin till drottningen

Vad sysslade en apotekare med vid denna tid och vil- ka läkemedel var det som skulle bota 1600-talets pati- enter? Fynden berättar mycket trots att de legat göm- da

i

300 år. En del av kärlen var inte rengjorda, andra var fortfarande tillslutna eller bar, trots skador, fullt analyserbara rester av sitt innehåll. Analyser har bl a visat spår av hallon! Man vet att hallon användes som läkemedel vid t ex diarreer. Man vet också att änke- drottning Hedvig Eleonora alltid hade en plunta med hallonbrännvin tillgänglig. Fynden tyder nu på att det var Heraens som försåg drottningen med detta elexir eftersom han redan tidigt utnämnts till hennes hov- apotekare.

Ett av de mest välbevarade kärlen är i fajans och bär inskriptionen S. VIOLAR S. Ett I saknas (en flisa i glasyren är borta) men visst har kärlet innehållit viol- sirap. Gifter som kvicksilver-, bly-, zink- och järn- föreningar har konstaterats. Ler- och sanddeglar bär spår som vittnar om att Heraeus gjort högtemperatur- experiment. Med all säkerhet försökte han sig på alke- mi - han levde ju i slutet av alkemiepoken. Flera bur- kar har innehållit Bolus alba; en vitgrå lera som är känd som universalmedel ända från antiken.

Kyrkogårdsbaggar och gråsuggor

Fyra kärl hade ett lika överraskande som intressant innehåll. Två typer av gråsuggor, varje sort för sig, en burk med mjölbaggar och en med kyrkogårdsbaggar.

Eftersom varje burk bara innehöll en art måste de vara medvetet istoppade. Kyrkogårdbaggen fick fak- tiskt sitt svenska namn i samband med artbestäm- ningen av fynden. Tidigare var den endast känd under det latinska namnet Rhizophagus parallelocollis, ett namn som f ö tilldelades den av svensken Gyllenhal år

1827.

Vad använde månne Heraeus för namn på den

"medicinen" och- det stora frågetecknet- vad bo- tade han med baggar och gråsuggor?

Christian

~eraeus

dog

1691

under en utlandsresa.

Han var ingalunda den förste apotekaren i Sverige men genom de överraskande fynden har hans namn kommit i centrum. Vi har kommit lite närmare hans värld och när utgrävningarna är avslutade och fynden fullständigt utvärderade vet vi förhoppningsvis lite mer om 1600-talet och om den tidens medicinska ve- tenskap. Och är kanske glada att vi lever idag istället.

SKANSENAPOTEKET

Apoteket Kronan på Skansen är en rekonstruktion av ett apotek från 1700-talets mitt. Det hus, i vilket apo- teket är inrymt, är från 1600-talet och låg ursprungli- gen vid Drottninggatan i Stockholm.

Apoteket består av officinen, där

kunderna betjäna-

des, laboratoriet, där läkemedelsberedningar och ana- lyser gjordes,

samt materialkammaren, som innehöll

förråd av läkemedel och droger.

Inredningen, kärl och redskap, har kommit från olika apotek i landet. Officininredningen är från apo- teket på Drottningholms slott och tillkom omkring

1790.

Ståndkärlen, i vilka läkemedel förvarades kommer bl. a. från Drottningholm och Serafimerlasa:

rettets gamla apotek. De flesta fajanskärlen är tillver- kade vid de berömda svenska fabrikerna Marieberg och Rörstrand. En stor del av de

svarvade träburkar-

na och droglådorna i materialkammarens hyllinred- ning härstammar från apoteket i Köping

vid den tid,

då Scheele var dess innehavare.

skansenapoteket invigdes 1933. Inredningen av

apoteket har kunnat komma till stånd genom dona-

tioner från Apotekarsocieteten. Farmacevtiska Före-

ningen, Sverigens Apotekareförbund och Sveriges

Farmacevtförbund.

Bilder från Apoteket Nordstjärnan med merparten av inredningfrån 1883 i svartbetsat päronträ.

Apoteket Nordstjärnan stängdes i december 1978. Inredningen delvis tillvaratagen för framtidi{ använd- ning inom Apoteksbolagets Huvud- kontor.

(_

(

Apoteket Rudan

i

Handens Centrnm med nya självvals- möjligheter efter ombyggnad

1978.

Interiör från apoteket

i

Angered

r.•

,·. ,·

·_,

Verksamhetens ekonomiska utfall

Koncernens resultaträkning för tiden l januari-31 december

(Belopp i tusen kronor)

Rörelsen . Intäkter •....

Försäljning ... Övriga intäkter ..

Varukostnader . . . . .. . . ... . (not 2) Bruttoöverskott ·. • . , . • . . . . . • • .. ~&.

.

^{(not 3)}

-··-: Försäljnings- och administrationskostnader -. . . (not 4) ~

. ^~

..

^{. \}

Rörelseresultat före avskrivningar. . . . :: ... ... " . . ,. ·Avskrivningar . : . ... ·:'.'. . :·:: ·~ ;·~:-.. : .. .... ... (not 5)

·. ~ . Maskiner, inventarier och bilar . :-~-·:,·:·-~ . ~ ~ -'·~ ·.· ~ . ·:·-:: '" ... -~

.. Fastigheter · .... : :. ·: ... :' . ...... : .. :.

Övrigt.·:·:· ...• · .. .' .... :.·... . ... ·. ::· ...

• • • ·- · - v ·'· ·:" - . - -. · ' . · ; "• •' ._- __

Rörelseresultat efter avskrivningar ... .' .. :·:·:M:~·';

: · . · :.

<; •

··.:c:~ ~!'J ·•

"' • . , "'". ,. r,_

: .'. ··

Fi~ansiella

intäkter

ocbko~tn~der,

.. : ':: ... ·-_. .. (not 6) Ränteintäkter. ;· ... : ... · ... " ..

:·:.<:"<'". · ....

^.'~

.. . ;'. ·:

· ·'"·:· Räntekostnader .. ·.: . .' ... ~ ·: ': .·· .. ~-:··:··: ·:·"·~ , ·:,··: . ^w:r•._. ~;·: ⁽ .'~:-·:·-'.

·, .

Räntekostnader beräknade på pensionsmedel .... :: ~ ; . '~"'.·.:

' . Resultat före

bokslutsdisposition~r och skatt~-·~:

::

:·~

. .

~··

.

: ... , .·:r .. ,

Bokslutsdispositioner ··' ·

Avsättning

tilllagerrese~v

^{. ·:. : · .. '.'; ... , .... :.}

~

^{· ... :·: ..}

Resultatföre skatt. :. ·; ·_' ..

:~

_·:

.': ·.·:"·~·;-·:

.. ' .. .". ' .. ··. :';

~·

.. ' ..

Skau.; ... : . : . ·.·.'-.. :. ·.

·.~

.. ·:·. :;'

.~:.:

:.· .. . · ... .

·· · Nettoresultat

.... :··

. . •. .. ~. ·. : .. ~·''

•• <

,,

. ·'

'· ..

~-!~ r-~--:~\.-

r ...

1978

3 428 220 29 385 2 166 425

~~'r l 291180

-~ /! -~ ^<

~-··

· -

1977

·· .~ , ·~·.:

·.·:

>~>

·,.,. ' .·.'

'' . 3 058 542

~-.. ·.' 29 536 l 933 990 :,,''

'· . . l 154 088 •'

~..... l 053 136

2 286"

5 882:

• I ··~.~ <: • • 8 724

l·, l 331 ::

22 691 47 820

38 689 ' .

. .. ^~ .

' 9 131.

2 495 - 6 636

. . ~.-

Koncernens balansräkning per 31 december

(Belopp i tusen kronor)

Tillgångar

Omsättningstillgångar _...

Kassa och bank.· ... ·. ·:·-. ·: ... ... . . . . Placeringslån . . . . . . .

Kundfordringar: rik':>försäkringsverket _ •. övriga .... .... . _ . _ .

skatrefordran ' . . . - . . . ..•.••. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter . • •••...

Övriga fordringar .. ; ... :·"".':· .... c.·. :·: .. _-. . . • . Varulager .. . . ... • :···: :'.':·:··:::_·:· ... .. (not 7)

' .· :·

..

^{' '.}

;;

. , ..

^~

....

Spärrkonton hos Riksbanken .

...

. .

^{. ' .";·}

. .

;, . . ·.,·

P ör arbetsmtiJöfond . . . .... ^{o • _ . . . . .. .}

Anläggningstillgångar :···. " .. :. .· .\.' .

Andelar i ekonomiska föreningar .. ·:· . .'. '. . . • . . {1'101 8l Placeringslån . . . : .' . : ·. :· ... · . .' .. .

Långfristiga fordringar. : .. ... _ ·. : ... _ ... ... . Hyresrätter . . . · ... ··.-... : ... .. : ... ^(!Hl! 9) Affärsvärde ... · ... . . . . ::. ·.:: .. . (n,.: lllJ

Maskiner och inventarier f:•~.•t Il)

Lokalinredning . . . . . . . . . . . . . (not J 2)

Byggnader (not !J)

Mark. (not 14)

Summa tillgångar . :

~

..

1978 1977

207 542 101 498

102 000 83 000

12 323 53 203

106 695 ^{97 677}

336

.- 9 254 6 084

43 657 36 546

311 093 284 483

- - - ----

792 564 662 827

•

825 825

476 466

29 300

3317 5 768

454 685

l 544 2 31 (;

99 308 89 239

34 119

u

^37Q

69 158 5\.19¹

:t

17 069 15 199

- ---·--

254 745 206 027

l 048 134

869 679

Skulder

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder. . . • . . . • • . . . . • . . . . • ... . Skatteskuld ... " ..•..••... , ...•...•. ,

~·

^.... Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter . . . ... .

~·ö

.

^..~

...

,"t vnga skulder .-...•

1:

'""-'

Fastighetsinteckningar . :: ....•..•.•.. : •... Företagsinteckningar . ^{3.• • •• •• • •• • : • ••} ~ ^{• • ••} ~-' ^{• •} .el'~

.i -Bo~ge~sfö;bindelse~· :

.

~·

... . .

Övriga ansvarsförbindelser . . . . . . . . . . . . . • . (not 17)

Pensionsåtaganden utöver ''Avsatt till pensioner" cirka.

----

1978 275 138

999

32 462 54 133 362 732

2 201 - 502 680 504 881

37 500 9 03S

~ 8 518 .:,-:. ,.,; l 048 134

,,.<, - - - -

f~~l

..

~

2 644

2 644

~,~ 589

'

₉₇₈

1567

280 000

1977 261 700

26 787 55 515

- - - -

344 002

377 390 813 391 190

80 84fl

82 5

81 671

37 500

l} 035 46 ~3<:

3~5

6 636 ---.---·

6 281 869 679

644 46 760 47 404

~~J

~(16

14'J

350 t)O!)

21

l

Finansieringsanalys för koncernen

(Belopp i tusen kronor)

Tillförda medel

Från årets verksamhet internt tillförda medel . Minskning av långfristiga fordringar ... .

(not 18)

Ökning av långfristiga skulder .•...

Summa tillförda medel ..•

Använda medel

Investeringar i andelar i ekonomiska föreningar, hyresrät- ter, maskiner, inventarier, lokalinredning, byggnader och mark .. · ... : . ... ·: ... ·. . . . . . . . . ... . Ökning av långfristiga fordringar .. •.. ... . Summa använda. medel. :··: ·. ; ...

,

. -

..

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet Ökni~g ~v va~ulager ... · .. :· .. ~:

.'! .. ·> ..

Förändring av kortfristiga fordringar ... .... . Ökning av kortfristiga skulder . . . . ... ,.. ... . . Ökning av likvida medel :. · .. : . ; .... , ...••... ...

·. ...

. ~

.

^,·' ....

~ t '

.

^'·

_...

·

..

' • : ~ ^·"

.

^.. ~lo :-4 ·: .•

'':"

~

.

··"'•

'·: ./ ,1--" ,,

·)':'...:

..

. ..

··.·•· ·•

^{·~ .\} _........ ^.

.

· .: ..

^{..: '} ·.'

.•

• • .f':

. ^{~ :~} '

l • , .

.-~

1978 91 031

113 691 204 722

66 865 26 849 93 714

+ :·

111008

+

^{26 610}

2 916 18 730

. + '

^{106 044}

+

^{111 008}

1

+

+

1977 83 159 l 931 74 657 159 747

47 539

47 539

! 12 208

29 718 122 766 42704 l. 42~

----·~~·L·'

+ 112 20R