1993 Årsredovisning ' .

• skandinaviska Enskilda Banken

Årsredovisning ' .

1993

Innehåll

1993 i sammandrag Resultat och nyckeltal _ _ l

VD har ordet 2

Organisation, mål och strategi 5 Utvecklingen i omvärlden 6

Division S-E-Banke 8

Division Enskilda Corporat 13

Division Dillgentia 18

Kreditorganisationen 20

Treasury 20

ÖVriga centrala funktioner 21 s-E-Bankskoncernens medarbetare 21 Förvaltningsberättelse

Finansiell koncemöversikt _ _ _ _ _ __ 22

S-E-Banksaktien 32

Redovisningsprinciper 34

Definitioner 37

Resultat- och balansräkningar med noter_ 38 Förslag till vinstdisposition 56

Revisionsberättelse 56

Långtidsöversikter 57

Styrelse, ledande befattningshavare

och revisorer. 58

Adresser 60

Ekonomisk Information från skandinaviska Enskilda Banken 1993

Bokslutsmeddelande 28 februari Årsredovisning början av april

Bolagsstämma 26 apnl

Kvartalsrapport per den 31 mars 6maj Kvartalsrapport per den 30 juni 23augusti Kvartalsrapport per

den 30 september 16 november Redovismngar och rapporter kan beställas frän Koncernstab Information, Skandinaviska Enskilda Banken, 106 40 Stockholm.

Definitioner se sidan 37.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles tisdagen den 26 april1994 klockan 16.30 på Stockholmsmässan, Älvsjö.

Anmälan mm

Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall

dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda aktieboken senast fredagen den 15 april1994,

dels göra anmälan till bankens huvudkontor, Juridiska Centralen,

Kungsträdgårdsgatan 8, 106 40 Stockholrn, telefon 08-763 80 00 senasL

torsdagen den 21 april 1994 kl i3.00.

~

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman begära att tillfälligt föras in i aktieboken hos VPC.

Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 15 april1994.

Observera att förfarandet också gäller aktieägare som utnyttjar Skandi1112viska Enskilda Bankens Aktieägardepå.

Koncernresultaträkningen

1993 1992 Förandring Mkr Mkr procent

Räntenetto 9 779 6555 + 49

~rovisioner, avgifter och agiO 6 816 6166 + 1J

Ovriga intäkter 1840 986 +a

Summa intäkter 18 435 13 707 + 34

Personalkostnader 4 308 4152 + 4

Övriga kostnader 3193 3186 +

o

Avskrivningar 410 556 - 26

Summa omkostnader 7911 7894 +

o

Resultat före kreditförluster 10 524 5 813 + 81

Kredi Hörluster 10167 11 183

-

⁹

Rörelseresultat .. 357 -5370

Extraordinära poster ~322 -1446

Resultat före bokslutsdispositioner och skaH +679 -6 816

-·

Skand·navi ka ^{E11s Banket ~}

Arsredovisning 1993

o

Viktiga händelser och beslut

I början av året delas S-E-Bankskoncernens verksamhet in

i tre divisioner- 5-E-Banken (privat- och företagskunder), Enskilda Corporate (storföretag) samt Dillgentia (problemkrediter och övertagna panter).

Samtidigt förstärks bankgruppens kreditorganisation . I slutet av februari lämnar banken

•

in en ansökan om statligt stöd.

Sex månader senare tas ansökan tillbaka.

Banken beslutar om en neddragning av personalstyrkan med närmare 800 anställda.

I samband med halvårsrapporten den 17 augusti föreslår styrelsen en nyemission på 5,3 miljarder kronor.

Efter beslut av en extra bolagsstämma genomförs emissionen under september-oktober. Emissionen blir fulltecknad.

Banken beslutar att under 1994 öppna filialer i Oslo och Helsingfors med inriktning på storföretagskunderna i Norge och Finland.

I början av 1994 avyttras tre av FinansSkandics dotterbolag - Vendax, SkandicBilfinans och Nordie Finans till den amerikanska

General Electric-koncernen.

Nyckeltal för S-E-Bankskoncemen

1993 1992 1991 1990

Resultat

Placeringsmarginal, % 2,09 1,43 2,10 2,04

Räntabilitet på eget kapital

efter 30% schablonskatt, % 1,4 - 17,7 7,6 11,8

Vinstnivå, % 0,07 -0,82 0,36 0,59

Intäkter/kostnader exkl kreditförluster 2,33 1,74 1,88 1,75 Intäkter /kostnader inkl kreditförluster 1,02 0,72 1,18 1,35 Kapital

Kapitaltäckningsgrad, % 13,0 8,4 10,7 9,1

Primårkapitalrelation,% 8,0 5,1 6,7 6,0

Riskvagning, % -49,0 .52,7 55,1 60,5

Kreditkvalitet

Forlustreserveringsgrad, % 32,1 50,8 4H,9 33,2

Kreditförlustnivå, % 2,92 3,35 1,44 0,87

Data per aktie

Vinst per aktie efter 30o/c sc.hablonskatt, kr 1,04- -10,80 2,85 4,82

Utdelning per aktie, kr

o o

2,12 2,09

Enligt styrelsens förslag utgår inte någon utdelning till aktieagarna för 1993. Fakta om 5-E-Banksaktien finns på sidan 32.

1989

2,03

18,1 0,96 1,83 1,67

8,8 7,3 59,2

0,29

7,32 1,90

5KANDINAVISKA ENsKILDA BANKEN

VD harordet

1\ if

ed en resultatförbättring på 5,7 miljarder

l V

^l kronor och en kursuppgång på över 700 procent blev 1993 ännu ett dramatiskt år i skandi- naviska Enskilda Bankens historia, men denna gång i positiv riktning.

Vid ingången av året var förutsättningarna som bekant minst sagt dystra:

• De rekordhöga förlusterna 1992 hade urholkat bankens kapitalbas, vilket i sin tur ledde till en oroväckande försämring av kapitaltäcknings- graden.

Det extrema högränteläget under andra halvåret 1992 medförde kraftigt ökade kostnader för att finansiera bankens problemkrediter.

De växande problemen föranledde de interna- tionella ratinginstituten att successivt sänka bankens kreditbetyg-med sämre upplånings- villkor som följd.

Dessutom hade den försvagade kronan blåst upp våra tillgångar i utländsk valuta omräknade till svenska kronor, vilket förvärrade kapitaltäck- ningssituationen.

Sammantaget innebar detta att det fanns en bety- dande risk för att bankens kapitaltäckningsgrad under 1993 skulle understiga den lagstadgade minimigränsen på 8 procent. Det var mot den bakgrunden banken i februari ansökte om statligt stöd.

Så kom vändningen. Under senvåren och som- maren inträdde en mycket snabb resultatförbätt- ring med kraftigt ökad intjäningsförmåga och avtagande kreditför luster.

D

et snabba tillfrisknandet berodde i hög grad på yttre faktorer och då främst de sjunkande marknadsräntorna, som lättade bördan av våra problemkrediter och höjde avkastningen på ban- kens obligationsportfölj. De fallande räntorna stimulerade också den ekonomiska tillväxten och gjorde det lättare för våra kunder att betala rän- torna på sina lån. Samtidigt skapade de stora svängningarna och den höga aktiviteten på valuta-, aktie- och penningmarknaderna goda

Men våra egna arbetsinsatser hade också stor betydelse för att vända utvecklingen.

Genom att stärka och trimma balansräkningen kunde banken utnyttja sitt kapital på ett effekti- vare sätt än tidigare och därmed bidra till en förbättrad kapitaltäckning. Viktiga inslag i det arbetet var upptagande av bättre säkerheter, värdt>

{

pappensering och regelrätt utförsäljning av lån.

Genom fjolårets omorganisation fick bankgrup- pen en mer marknadsorienterad och effektivare struktur, en enhetlig kredit- och portföljpolitik samt förbättrade system för riskkontroll, vilket varit positivt för såväl intäkts- som kostnads- sidan. Dessutom genomfördes ett rationalise- ringsprogram, som bland annat innebar en minskning av personalstyrkan.

l'

örstunder sommaren stod det helt klart att

t (

banken var på rätt v ä& att vi skulle kunna klara oss utan statligt stöd. Den verkliga vänd-

den 17 augusti, då vi med stor glädje kunde ta tillbaka vår ansökan om statligt stöd och sam- tidigtlägga fram förslag om en nyemission på 5,3 miljarder kronor. Med hjälp av den framgängs- rika nyemissionen - den största aktieemissionen hittills på den svenska marknaden -hade vi vid årsskiftet en primärkapitalrelation på 8 procent och en total kapitaltäckning på 13 procent.

Och det behövs. Som internationellt verksam __ ) torbank med omfattande valuta-och värdepap-

pershandel måste vi ha en god kapitalstyrka för att uppfattas som en stark och handlingskraftig affärspartner. Den förstärkta primärkapitalrela-

r--·

tionen är också en förutsättning för att banken skall kunna återvinna sin tidigare höga rating- och därmed få bättre upplåningsvillkor på de internationella kapitalmarknaderna. Dessutom är det viktigt att ha en buffert om de samhälls- ekonomiska förutsättningarna åter skulle försämras.

i"~ kandinaviska Enskilda Banken står alltså i dag

-...~· väl rustad såväl finansiellt som organisater

risk t.

Men det innebär på intet sätt att vi kan luta oss tillbaka och låta verksamheten rulla på i gamla hjulspår. Tvärtom ökar nu kraven på omfattande

nsatser om vi skall kunna stå starka i en förän- derlig omvärld med nya hot-och nya möjlig- heter.

.r>. Dagens och morgondagens avreglerade finans-

lnarknader - i Sverige och utomlands -känne- tecknas av helt andra spelregler och ett betydligt hårdare konkurrensklimat än tidigare. I Sverige är ett antal nya inhemska konkurrenter - finans- institut, försäkringsbolag, detaljhandelsföretag och fondkonunissionärer - på väg att etablera sig som banker eller att på andra sätt konkurrera om i första hand kundernas sparande.

Men även konkurrensen utifrån ökar. EES-avta- let innebär att utländska banker kan etablera sig fritt i Sverige - och vice versa - från och med den l januari 1994. Den fortsatta europeiska integra- tionen väntas också leda till att de ledande inter- nationella bankerna, som sedan länge är hårda

konkurrenter på den nordiska storföretagsmark- naden, växer sig större och expanderar över gränserna.

Dessutom utsätts den traditionella bankverk- samheten för en växande press från den fortgå- ende värdepapperiseringen, som innebär att kun- derna- och särskilt de bästa och mest kredit- värdiga -lånar direkt på marknaden i stället för i banksystemet

s-E-Bankskoncernens strategi för att möta den ökade konkurrensen -och samtidigt öka lönsam- heten- kan sammanfattas i följande punkter:

Koncentration och satsning på kärnverksam- heten.

Ökad segmentering av kunderna och ökad satsning på produkter och rådgivningstjänster anpassade till kundernas behov.

Ökad professionalitet och höjd servicenivå.

Förstärkning av positionen som ledande nordisk affärsbank.

ankens verksamhet är i hög grad beroende av den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Detta belyses inte minst av att fjolårets sjunkande räntenivå var den enskilt största faktorn bakom bankens kraftiga intäktsökning.

Ä ven om vi räknar med fortsatt fallande räntor under 1994 kommer sänkningen inte att vara i.

paritet med det gångna årets. Det innebär exem- pelvis att 1993 års höga försäljningsresultat från bankens obligationsportfölj inte kommer att kunna upprepas. Dessutom fortsätter sannolikt ränteskillnaden mellan in- och utlåningen i svenska kronor att krympa.

För att minska resultatets känslighet för ränte- fluktuationer fortsätter vår strävan att öka de provisionsbaserade intäkterna. 5-E-Bankskoncer- nen har i dag en större andel sådana intäkter än någon annan svensk bank.

Banken satsar också på att utöka sin marknad, exempelvis genom att öppna filialer i Norge och Finland, öka försäljningskapaciteten och bredda produktutbudet.

3

SKAND!NAV!SKA ENsKILDA BANKEN

VD harordet

'T rots vår mycket goda intjäningsförmåga och den starka resultatförbättringen är lönsamhe- ten alltjämt otillfredsställande. Det beror främst på att våra kreditförluster och problemkrediter ligger på en alltför hög nivå.

Med fortsatt sjunkande räntor och förbättrade konjunkturer finns goda förutsättningar för en fortsatt minskning av både kreditförluster och problemkrediter under innevarande år.

Under 1993 bytte vi också ut en stor volym låg- avkastande tillgångar i form av problemkrediter mot tillgångar med högre avkastning i form av övertagna fastigheter. Detta ger ett positivt genomslag under 1994, då driftnettot från de över 500 övertagna fastigheterna väntas bli nästan lika stort som kostnaden för att finansiera dem.

Arbetet med att öka kostnadseffektiviteten fort- sätter också under 1994. Trots besparingar till följd av omorganisationen och neddragningen av antalet anställda var kostnadsnivån oförändrad i fjol. Det berodde främst på att deprecieringen av den svenska kronan fördyrade våra kostnader i utlandsrörelsen, omräknade till kronor. Eftersom personalneddragningen till största delen skedde vid årets slut får den heller inte full effekt förrän i år.

Under 1994 görs samtidigt flera offensiva, resurs- krävande satsningar- exempelvis i form av för- längt öppethållande på ett antal kontor, den redan nämnda satsningen på storföretagsmarknaderna i Norge och Finland samt en fortsatt utveckling av systemen för riskkontroll. Till följd av det pågående rationaliseringsprogrammet beräknas kostnadsnivån ändå vara oförändrad under 1994.

S

kandinaviska Enskilda Banken är i dag på många sätt .en helt annan bank än den var före 1993. Samtidigt som vi behållit de traditionella styrkefaktorerna har vi lagt till en rad nya.

Vi står i dag finansiellt väl rustade - med hjälp av nyemission och kapitalrationalisering.

Vi har en effektiv marknadsorienterad organisa- tion med ett brett och konkurrenskraftigt produkt- utbud.

Vi har en god kundbas och en mycket stark marknadsposition.

Vi har en trinunad kreditorganisation och förbättrade riskkontrollsystem.

Vi har kvalificerade och engagerade med- arbetare.

Allt detta gör att jag vågar påstå att s-E-Banks- koncernen under kommande år inte bara har kraft att försvara sin position utan även att förstärka den.

Stockholm i februari 1994

9r 12

Bjöm Svedbe>g

7

. .

SKANOINAVISKA ENSKILDA BANKEN

s-E- Bankskoncernens mål, strategi och organisation

Organisation och ledning

s-E-Bankskoncernen har under det senaste året genomgått mycket stora organisatoriska föränd- ringar.

Verksamheten har delats upp på tre marknads- orienterade divisioner- S-E-Banken, Enskilda Cmporate och Dillgentia -och kundansvaret har delegerats till regioner och kontor i betydligt högre grad än tidigare. Banken har också infört en gemensam kredit-och portföljpolitik och förstärkt kreditorganisationen.

r - - -

-- : Kreditutskott

1

~- ~--.-- --...J

r -- - J - -.- - , 1 PortfOIJ- o kredit- - - -1 pohcykommrtt6 1

Ordf Koncern- 1 kreditchef

r-- --l ---

' Kred1t- 1

1 kommitteer ¹

L - -

Mål ^./,,u

· 'l.: r:}

Att vara Sveriges främsta bank för privatperso- ner och företag samt den ledande storföretags- banken i Norden.

Att vara den lönsammaste affärsbanken i Sverige och att ha en avkastning på det egna kapitalet som väl kompenserar för inflation samt industri- ell och finansiell risk.

strategi Förändringarna syftar till att öka slagkraften i

hela organisationen, förstärka intäktsförmågan, höja kostnadseffektiviteten och eliminera de struk- turella svagheter som bidragit till de höga kredit- förlusterna.

Tydlig segmentering av olika kundgrupper.

Differentierat produktutbud.

satsning på service, kompetens och värdeför- ädling.

Koncentration av verksamheten till de områden där banken har en omfattande och stabil kundbas.

Fortsatt arbete med att öka likviditeten i balans- räkningen.

Utveckling av riskhanterings-och ekonomistyr- ningssystemen med betoning på klassificering och prissättning av riskerna.

Ökad kostnadseffektivitet.

5

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

Utvecklingen i omvärlden

När riksbanken på eftermiddagen den 19 november 1992 släppte den svenska kronan fri förändrades förutsättningar- na för svensk ekonomi och kapitalmarknaderna i Sverige radikalt.

Den finansiella reaktionen blev omedelbar och kraftfull.

Kronan och marknadsräntorna föll kraftigt och kurserna på stockholmsbörsen sköt i höjden. Från den 19 januari fram till årsskiftet sjönk kronan med 18 procent mot både den ameri- kanska dollarn och den japanska yenen och med 16 procent mot den tyska marken. Samtidigt sänkte riksbanken margi- nalräntan från 20 till 11 procent.

Kronfallet förstärkte effekterna i svensk ekonomi av de två krispaket regeringen och socialdemokraterna kom överens om i september 1992 Beslutade höjningar av indirekta skat- ter höjde konsumentpriserna och kronans fallledde till stigande importpriser, vilket fick konsumentpriserna att stiga ytterligare. Därmed urholkades hushållens köpkraft.

Däremot förbättrades situationen för de utiandskonkurre- rande svenska företagen. Sänkta arbetsgivaravgifter och kro- nans depreciering ledde till en påtaglig förstärkning av kon- kurrenskraften. Denna gynnades även av en mycket stark förbättring i företagens produktivitet.

Konjunkturen

Den svenska ekonomin föll kraftigt under första halvåret 1993, men ekonomin var påtagligt tudelad. Den inhemska efterfrågan rasade, bl a som ett resultat av en stor nedgång i den privata konsumtionen. Hushållens köpkraft minskade snabbt och sparkvoten, den andel av hushållens inkomster som sätts av till sparande, steg ytterligare. Samtidigt stärktes industrikonjunkturen, främst tack vare ökad orderingång från utlandet. Sveriges varuexport ökade snabbt under första hälften av 1993, trots att omvärldskonjunkturen var mycket svag. De svenska företagens exportframgångar var således ett resultat av ökade marknadsandelar. Företagen utnyttjade en del av det utrymme kronans fall skapade till att sänka priserna i utländsk valuta.

l början på hösten kom allt fler tecken på en vändning i den svenska ekonomin.

Industrikonjunkturen stärktes ytterligare. Ordernedgång- en på hemmamarknaden bromsades upp och raset för detalj- handelsförsäljningen och nybilsregistreringarna visade tecken på att upphöra. Hushållens syn på framtiden svängde efter sommaren till en gryende optimism. Stora överskott i

Förbättringen i den svenska konjunkturen bekräftades av statistiken för bruttonationalprodukten det tredje kvartalet.

BNP ökade med 2 procent från föregående kvartal, den starkaste tillväxten sedan första kvartalet 1989. Den privata konsumtionen steg för första gången på länge och exporten växte snabbt. Trots ett svagare sista kvartal talar mycket för att den långa och djupa konjunkturnedgången i Sverige är över och att en återhämtning inletts.

Kronan och räntorna

Fallande räntor var ett positivt inslag i svensk ekonomi under 1993. Under året sänkte riksbanken marginalräntan från 11 till 7,75 procent. Räntan på sex månaders statsskuld- växlar föll från 9,3 till6,6 procent medan räntan på tioåriga statsobligationer föll från 9,9 till7 procent. Men den fallande räntetendensen var ingalunda rak och entydig. Politisk osäkerhet, en försvagad krona-bland annat till följd av åter- betalningar av utlandslån upptagna före övergången till flytande växelkurs -och oro för statsfinanserna spred tidvis stor nervositet i räntemarknaden.

Den nedgång i marknadsräntorna som kännetecknade slutet av 1992 bröts i januari, men i början på februari vände de svenska marknadsräntorna åter nedåt i samband med att centralbankerna i Japan och Tyskland sänkte sina räntor.

Under det första kvartalet sänkte riksbanken marginalräntan i två steg till9,75 procent.

Mot slutet av det första kvartalet inleddes en mycket osäker och instabil period i svensk politik och marknads- räntorna började åter stiga. Det var först sedan regeringens kompletteringsproposition fått stöd av riksdagen som det politiska lugnet återställdes.

Svensk och internationell ränta 180 dagars bindningstid, procent

- Sverige Tyskland USA

Den minskade politiska osäkerheten syntes tydligt i finansmarknadema. En starkare krona och allt lägre obliga- tionsräntor fick riksbanken att under andra kvartalet i flera steg sänka marginalräntan till 9 procent. De svenska pen- ningmarknadsräntorna föll avsevärt under kvartalet och i början av juli sänktes marginalräntan på nytt.

Efter halvårsskiftet kom det europeiska valutasamarbetet i gungning och det drabbade även kronan. I slutet av juli kul- minerade valutaturbulensen och strax därefter kom beskedet ..-- -att rörelsespannet för de valutor som deltar i den Europeiska

'

⁾

- Unionens valutamekanism ERM (Exchange Rate Mecha- nism) skulle vidgas, utom mellan tyska mark och holländska floriner.

1 Haveriet i det europeiska valutasamarbetet väckte för- - /hoppningar om allmänna räntesänkningar i Europa. Ränte-

optimism gällde även i Sverige. Kronan stärktes och riksban- ken sänkte marginalräntan två gånger under kort tid, ned till 8 procent. Marknadsräntorna sjönk snabbt.

Optimismen förbyttes dock snart i pessimism. Mot slutet av augusti spred sig en oro i finansmarknaderna. En "hem- lig" rapport från Internationella Valutafonden (IMF) och ett antal svenska prognoser som förutspådde kraftigt försämra- de statsfinanser fick stort negativt genomslag på kronan och räntorna. Socialdemokratiska partiets kongress i september skapade också oro.

I början på det fjärde kvartalet blev stämningsläget åter positivare, när marknaderna fokuserade på förbättringen i :den svenska konjunkturen. Kronan stärktes, marknadsrän-

torna föll och i oktober sänkte riksbanken marginalräntan till 7,75 procent.

16

8

Räntautvecklingen i Sverige Månadsgenomsnitt, procent

Obiga- tioner 5 å<

- Statssl<uld- växlar 180 dagar

~ ~--~----~--~--~---_{1990 1991 1992 1993}

Efter en paus i november tog räntefallet ny fart, trots att marginalräntan hölls kvar på oförändrad nivå. Det berodde bland annat på att kronan i december stärktes kraftigt mot både den amerikanska dollarn och de europeiska valutorna samt att merparten av de budgetförstärkande förslag som fanns med i regeringens ekonomisk-politiska höstproposi- tion fick stöd i riksdagen.

Uppgången för kronan mot slutet av året berodde bland annat på att den privata sektoms återbetalning av utlands- lån, som under praktiskt taget hela året skapat en press nedåt på kronan, då i huvudsak var avslutad.

Börsen

stockholmsbörsen steg nästan 20 procent under det första halvåret 1993, främst till följd av fallande räntor och ett ökat utländskt intresse för svenska aktier. Räntefallet medförde att aktier i räntekänsliga bolag som banker och försäkrings- bolag utvecklades särskilt väl. Efter en negativ rekyl i mitten av augusti inleddes en ny börsuppgång i slutet av septem- ber, framför allt till följd av regeringens förslag att för svenska aktier slopa skatten på utdelningar och sänka skatten på realisationsvinster från 25 till 12,5 procent.

I november inträffade årets största kursfall på stockholms- börsen. Det var ett resultat av att amerikanska placerare gjor- de stora selektiva utförsäljningar av svenska aktier. Börsåret avslutades emellertid med stigande kurser till följd av de fallande marknadsräntorna och kronans förstärkning. Facit för Stockholmsbörsen 1993 blev därmed en uppgång på 52 procent samtidigt som omsättningen nästan fördubblades till339 miljarder kronor. Med en indexökning på närmare 480 procent blev banker överlägset bästa bransch.

115

110

Ecuns utveckling gentemot kronan 1993

~ ~~~~~~-L~~~---

Jan Mare Maj Juli Sept Nov

Feb April Juni Aug Okt Dec 7

SKANDINAVISKA ENSICILDA BANKEN

Division S-E-Banken

Lars Gustafsson, chefdivision 5-E-Banken.

Mål

Sveriges främsta bank för privatpersoner samt mindre och medel- stora företag. · • Uthdllig lönsamhet och hög avkastning på eget kapital. • Större andel nöjda kunder lin andra banker. Bran- schens mest attraktiva arbetsgivare.

strategi

Fördjupade kundrelationer. • Kundanpassade produkter och tjtin- ster. • Decentraliserad, regionbaserad organisation. Kompetens och ansvar på kontoren. Specialisering av kontorsn.ätet. Hög seroicenivå.

Organisation

Division s-E-Banken iir indelad i sex regioner med ett totalt affärs- oph marknadsansvar inom sina respektive geografiska områden. En stor del av ansvaret har decentraliserats till konto- ren. Vid utgången av 1993 hade S-E-Banken 320 kontor.

Ansvaret för produktion och utveckling av divisionens produk- ter och tjänster är indelat i tre omrdden -Placeringar (inlåning, fonder, försäkringar, värdepapper , notariattjänster etc), Betal-

ningar

&

Kort (svenska och utländska betalningar, transaktions- konton, automattjtinster samt kortprodukter) och Finansiering (lån inklusive hypoteksldn, leasing och factoring).

Till divisionen hör också de svenska dotterbolagen Svensk Fastighetskredit (SFK), FinansSkandic, S-E-Banken Fondförvalt- ning, S-E-Banken Förstikring, Arsenalen-Garnisonen samt S-E-Banken Fastigheter. Dessutom ingår den privatmarknads- inriktade dotterbanken Banque Seandinave a Luxembourg.

Division s-E-Banken hade vid utgdngen av 1993 cirka

7

600 anställda.

K valilet och service i fokus En hög servicenivå är 5-E-Bank.ens viktigaste konkurrensmedel för att nå målet att vara Sveriges främsta bank för privatpersoner samt mindre och medelstora företag. Naturligtvis är det också nöd- vändigt att ha ett välutvecklat produktutbud och konkurrenskraftiga priser/räntevillkor. Men lång- siktiga, goda relationer med kunderna kan ändå bara uppnås om servicen är god och affärerna handläggs snabbt och professionellt.

Dessutom visar undersökningar att det finns ett klart samband mellan ett kontors kvalitetsnivå, som kunderna upplever den, och dess lönsamhet.

Arbetet med att höja service- och kunskaps- nivån har därför hög prioritet inom 5-E-Bank.en.

Vid årets slut startade t ex ett omfattande program för rekrytering och utbildning av nya privatråd- givare/kundansvariga samt specialister på betalnings-och automattjänster.

Från och med aprill994 har 36 av bankens kon- tor runt om i landet också förlängt öppethållande- tiden till klockan 18.00 fem dagar i veckan.

Arbetet med att frigöra resurser för servicesats- ningen genom rationalisering av produktion och backoffice fortsatte under året. Som ett led i detta arbete infördes ett processtänkande liknande det som tillämpas inom bilindustrin. Först ut var dotterbolaget Svensk Fastighetskredit (SF.K), där det nya rationella flödesschemat lett till att hante- ringstiden per låneärende halverats. Under 1994 kanuner andra enheter inom divisionen att ratio- naliseras på liknande sätt.

Privatmarknaden

S-E-Bankens cirka 1,8 miljoner privatkunder utgör traditionellt en mycket viktig delmarknad. Ban- kens andel av de svenska hushållens in- respekti- ve utlåning har de senaste åren legat på i genom- snitt cirka 12 procent. Bland höginkomsttagare och mer förmögna kunder med höga krav på service och kvalificerade produkter är bankens andel stör- re än för hushållen totalt. För denna målgrupp har banken inrättat specialkontor, där kvalificerade rådgivare bistår kunderna med mer komplicerade

Växande intresse för alternativa sparformer

De senaste årens utveckling mot ett ökat hushälls- sparande förstärktes under 1993.

· Visserligen var den traditionella inlåningen på bankkonton i stort sett oförändrad jämfört med 1992, men samtidigt ökade placeringar i alterna- tiva sparformer.

För att möta det ökade intresset för finansiella ( "']placeringar har 5-E-Banken under senare år

utvecl4at en rad sparprodukter vid sidan om traditionella inläningskonton: fonder, unit linked- försäkringar, privatobligationer, aktieindex- - .'pbligationer etc.

Vid årsskiftet infördes också det nya, avdrags- gilla individuella pensionssparandet, IPS, i Sverige.

s-E-Bankens version av IPS ger stor valfrihet.

Kunderna kan sprida sitt sparkapital på en rad olika alternativ - sparkonton, värdepappersfonder samt enskilda aktier och obligationer, allt efter de behov kunden har.

S-E·Banbkoncemene sparforou•r pi pt inlmarknaden

Förändring Förändring Marknads- under året underåret andel, procent- 31 december 1993 Mdrkr Mdrkr procent enheter 'Bankinlåning 46,5 -0,3 12,4" -0,1 )Allemansspar 9,7 -0,6 14,3 -0,2 Allemansfond 10,0 +2,5 14,8 -1,1 Andra aktiefonder 27,0 + 12,7 36,8 +0,8 Räntefonder 12,5 + 1,4 24,1 -6,6 Försäkrinfcs-

r"\

premie onder 5,7 +2,9 55,4 -2,7

C

)Privatobligationer 6,2 +U 12,6 +0,5

- Summa 117,6 +19,6 16,6 + 1,0

• Exklusive mindre sparbanker.

Svag inlåningsutveckling

Medan banksystemets totala inlåning från hushål- len var i stort sett oförändrad jämfört med 1992, sjönk motsvarande inlåning i 5-E-Banken margi- nellt. Minskningen förklaras främst av att bankens kunder i ökad utsträckning valde att satsa på fond-och försäkringssparande.

Mot slutet av 1993 presenterade banken ett nytt inlåningssortiment med bättre räntevillkor för långsiktigt sparande samt färre och mer överskåd- liga konton. De nya villkoren för privatmarknaden träder i kraft i mars 1994.

27 procent av svenska fondmarknaden 5-E-Banken Fondförvaltning erbjuder ett brett Sortiment av fonder baserade i Sverige respektive Luxemburg. Fondandelarna kan köpas både direkt och indirekt -genom det nya individuella pensionssparandet, via pensionsförsäkring samt genom svensk eller utländsk kapitalförsäkring.

Dotterbolag Arsenaten-GarnJson&n S-E-Banken Fastigheter FmansSkandiC Svensk Fastighetskredit S-E-Banken Fondforvaltmng S-E-Banken Forsaknng Banque> Sca~dmave å Luxembourg

s

A.

J l

34 kontor 54 kontor 44 kontor 47 kontor 85 kontor 56 kontor

Totalt förvaltar 5-E-Banken Fondförvaltning över 80 fonder. Till detta kommer en omfattande s k diskretionär förvaltning av individuella portföljer såväl i Sverige som på kontinenten.

De sjunkande räntorna, den starka börsutveck- lingen i Sverige och utomlands samt den fortsatt svaga kronan ledde till betydande värdestegringar för bankens fonder.

Nettoutgivningen av fondandelar under 1993 var större än något tidigare år, över 5 miljarder kronor. Den förvaltade volymen inklusive väroe- stegring ökade med över 15 miljarder till 55 miljar- der kronor. S-E-Banken befäste därmed sin ställ- ning som den största fondförvaltaren i Sverige med en marknadsandel på 27 procent.

Bland de specialiserade fonder som tilldrog sig störst intresse under året märks Skandifond Far East ( + 128 procent), Skandifond Emerging Markets ( + 112 procent) och 5-E-Bankens Små- bolagsfond (+91 procent).

9

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

Division S-E-Banken

Ä ven de fonder och individuella kunddepåer som förvaltas av Banque Seandinave en Suisse (BSS) utvecklades mycket positivt. Vid årsskiftet förvaltade och förvarade BSS (som ingår i Enskil- da Corporate) förmögenheter till ett sammanlagt värde av 17 miljarder schweizerfranc (över 95 mil- jarder kronor).

Växande andel på livförsäkringar Bankens framgångar på den svenska livförsäk- ringsmarknaden fortsatte under året. 5-E-Banken Försäkring tecknade 25 900 nya avtal för svenska unit linked-forsäkringar med ett premievärde på 1 584 Mkr och 6 518 avtal för utländska unit lin- ked-försäkringar med en sammanlagd premie på 1 580 Mkr. De senare såldes genom det under sommaren 1993 förvärvade engelska bolaget Inter- life Assurance Company (numera 5-E-Banken Life Assurance Company), som vid överta-

gandet hade ett bestånd på 16 000 för- säkringar.

S-E-Banken Försäkrings verksamhet under 1993 omfattade dessutom sjuk- försäkring, gruppförsäkring samt administration av 375 olika pensions- stiftelser.

Den totala premieinkomsten upp- gick till3 568 Mkr, en tredubbling jämfört med 1992. 5-E-Banken Försäk- rings andel av nytecknade livförsäk- ringar på den svenska mark- naden uppgick till 27 pro- cent att jämföra med 19 pro- cent under 1992.

O

den under början av 1994 omgjorda försäkringsstatisti- ken, där löpande premier väger 10 gånger så tungt som engångsbetalda, blir 5-E-Bankens andel U procent.)

99 miljarder i notariatförvar Många av bankens privatmarknadskunder utnytt- jar bankens notariat och rådgivningskontor för förvaltning av sina värdepapper. Vid utgången av

Eva Cederbalk, r.:====:;;:;;;;;:;;;;;;;;;;;;;;;;;;:::::::=::::::;, chef Produktområde

Betalningar & Kort.

Ulf Holmström, chef Produktområde Finansiering.

Jan Lindberg, Controller.

Per O Dahlstedt, chefRegion Stur-Stockholm.

Sven Björkman, stf chef Region Väst.

Tore Samuelsson, chef Region V list.

Monica Caneman, stf chef division 5-E-Banken.

Mats Kjaer, chef Region Ost.

Minskad hushållsutlåning För tredje året i rad sjönk bankernas utlåning till hushållen och den utestående lånestocken minska- de med hela 34 miljarder eller 15 procent, bland annat därför att hushållen fortsatte att amortera på sina lån.

För S-E-Bankens del var minskningen ännu större, -17,7 procent. Därmed sjönk bankens andel

Carl Johan Smith, chef Region Stockholm City.

Jan Sundberg, chef Region Norr.

Ingrid Jansson, chef Produktomrdde

'-====..:..::== ;._-= ==-- -==...

Placeringar.

av bankernas hushållsutlåning med 0,4 procenten- heter till12,0 procent.

Bostadsinstitutens utlåning till hushållen ökade med 2 procent. I S-E-Bankens bostadsinstitut Svensk Fastighetskredit (SFK) minskade däremot den utestående lånevolymen på hushållsmark- naden med 7 procent till36,9 miljarder. Den minskningen skall dock ses mot bakgrund av att SFK under året sålde ut 9 300 villalån till ett värde av 2;2 miljarder kronor (se även sidan 25).

Som ett led i S-E-Bankens strategi att lägga en stor del av det operativa ansvaret på kontoren flyt- tades kreditbesluten för nya bostadslån under året över från SFK till bankens kontorsnät Därmed förbättras servicen till kunderna samtidigt som beslutsunderlagen för kreditgivningen blir bättre.

Ökad kortvolym, minskade kortkrediter Vid årsskiftet hade S-E-Banken Kort 1,3 miljoner utestående kort, varav cirka 1,1 miljon innehades av privatpersoner. Järnfört med föregående års- skifte innebar det en ökning med cirka 8 procent.

Utnyttjandet av kortkrediter fortsatte däremot att minska bland S-E-Bankens kunder. Medan omsättningen för privatkundernas kontoköp ökade med ett par procent till 5,6 miljarder kronor mins- kade den utestående krediten tilll,7 miljarder i årsgenomsnitt.

S-E·Bankens lindormer p! privatmarknaden

Förändring Förändring Marknads- undet" året under året andel, procent- 31 december 1993 Mdr kr Mdr kr procent enheter Bankkrediter 23,6 -5,1 12,0• -{},4 Villa- och bostads-

rättslån (SFK) .. 36,9 - 2,7 8,6 -{},8

• Exklusive mindre sparbanker.

•• Efter utförsäljning till Osprey pil2,2 miljarder kronor (se sidan 25).

Företagsmarknaden

S-E-Banken har cirka 110 000 kunder bland små och medelstora företag samt kommuner. Bankens genomsnittliga andel av den svenska företags- marknaden uppgår till25-30 procent av bank- systemets totala in-och utlåning avseende denna kundkategori.

De företagskunder som har behov av mer kom- plexa tjänster betjänas liksom krävande privat- personer via ett antal specialkontor.

S-E-Bankens tjänsteutbud för de mindre och medelstora företagen är främst koncentrerat till finansiering inklusive riskhantering (valutor, räntor, likviditet), betalningsförmedling inklusive export- och importfinansiering samt placeringar.

Bankens ~änster till kommw1erna består främst av krediter, varav en stor del utgörs av Svensk Fastighetskredits utlåning till kommunala bostads- företag.

11

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

Division S-E-Banken

Ökad företagsinlåning

Division S-E-Bankens inlåning från företag, kom- muner m fl uppgick till43,2 miljarder, en ökning med 13 procent järnfört med föregående år. Detta förklaras delvis av överflyttningar från Enskilda Corporate, vilket bidrog till en kraftig ökning av specialinlåningen.

Mot slutet av året infördes en rantetrappa med tre steg på företagens checkkonto. Samtidigt fick företagskunderna tillgång till ett konkurrenskraf- tigt konto för sin kortfristiga likviditet, något som banken tidigare saknat.

Växande volymer för depåservice

Under året infördes ett kontobaserat system för penningmarknadsinstrument samt stats- och bostadsobligationer i Sverige. Detta medförde . radikala förändringar inom bankens depåhante- ring. Värdepapper för cirka 250 miljarder som tidi- gare förvarades i fysisk form av 5-E-Banken ersat- tes av värdepapperskonton hos Värdepappers- centralen.

Vid utgången av 1993 förvaltade depåservice cirka 550 miljarder kronor i form av svenska värdepapper för U:tländska placerare, utländska värdepapper för svenska investerare samt inhem- ska värdepapper för svenska institut. Marknads- andelama uppgick till mellan 50 och 75 procent.

Dessutom omfattar depåservice ett depåbank- system för innehavare av utländska aktier notera- de på Stockholms Fondbörs, förmedling av värdepapperslån samt administration av vinst- delningssystem och konvertibellån utgivna till anställda i olika fÖ~tag.

Utlåning till företag och kommuner

De viktigast~ finansieringsprodukterna för divi- sionens företagskunder utgörs av investerings- och rörelsekrediter i svenska kronor. Vid utgången av 1993 hade S-E-Banken 106 miljarder i uteståen- de krediter till företag, kommuner m m, en minsk- ning med 13 procent jämfört med föregående års- skifte.

SFKs utestående krediter för flerfamiljshus

Inlåning

~kandjnaviska Ensldlda Bankens marknadsande!ar för WArung

1 svenska kronor och utländsk valuta från svenska kunder. Medelvärde ftir respektive dr.

Procent 1991

---

Hushåll 12,6

Företag m fl 24,1

Totalt 16,2

Utiming

1992 1993

12,6 12,6 24,8 -26,6 16,5 17,6

s-E-Bankskoncernens marknadsandelar för utlärung i svenska kronor och utländsk valuta till svenska kunder.

Medelvllrde för respektive dr.

Procent 1991 1992 1993

Hushåll Företag m fl Totalt

11,0 16,9

10,4 9,7

16,7 15,6 ...-.')

14,3 13,4

---~

^14,7

Ökad andel inom leasing och factoring

Kräftgången för den svenska leasingmarknaden forsatte under 1993 och totalvolymen minskade med 11 procent. För FinansSkandicgruppen stan- nade minskningen på 2 procent. Därmed ökade FinansSkandics marknadsandel från 25 till 27procent.

På factoringtjänster (fakturaköp och faktura- belåning) ökade bolagets andelar ännu mer, från 15 till cirka 25 procent.

I början av 1994 avyttrades tre av F'mans- Skandics dotterbolag (se vidare sidan 31).

Betalningar och kort

För divisionens svenska och utländska betalningar ,- · var 1993 affärsmässigt något

~v

ett mellanår med i (

»

stort sett oförändrade transfereringsvolymer. Mot slutet av året märktes dock en påtaglig uppgång för exportbetalningar.

Även om majoriteten av antalet kontokort inne- has av privatpersoner fördelar sig s-E-Bankens kortprodukter volymmässigt relativt jämnt på företags- respektive privatmarknaden. Bankens företagskort - i huvudsak Eurocard - omsatte 7,3 miljarder kronor under 1993. Eurocard har cirka 50 procent av den svenska marknaden för företagskort

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

Division Enskilda Corporate

Anders Hedenström, chef division Enskilda Corporate (och vice koncernchef).

Mål

, Ledande bank på marknaden för nordiska storföretag och institu-

'

tioner. • Naturlig partner för utländska institutioner och banker i

deras affärer med Norden. • Hög avkastning på eget kapital.

strategi

Kundorientering och långsiktiga kundrelationer. Hög kompetens och värdeförädling. Lönsamheten i fokus.

Organisation

Verksamheten inom Enskilda Corporate är från och med början av 1994 uppdelad på fyra produktinriktade affärsområden - Invest- ment Banking, Equities, Trading

&

Capital Markets, och Trade .-- Services. Parallellt med dessa löper en kundorganisation, där ( : Corporate Finance ansvarar för relationen med storföretagen,

medan International Regional Management svarar för banker

~~ l

och länderrisker.

Till divisionen hör också det utländska nätverket med filialer, dotterbolag och representantkontor i ett tjugotal länder.

Division Enskilda Corporate hade vid årsskiftet 2 300 anställda.

Samordning ger effektivitet Bildandet av Enskilda Corporate i början av 1993 var ett viktigt led i bankens strävan att effektivise- ra verksamheten och skapa bättre möjligheter för nya affärer med storföretagen. Genom att samord- na koncernens investment bank-rörelse med den traditionella affärsbanksrörelsen i Enskilda Corpo- rate ökar möjligheterna för ett bättre utnyttjande av bankens kapitalbas samtidigt som kundbear- betningen inom respektive verksamhetsområde förstärks.

Trots en hårdnande konkurrens, inte minst från de internationella storbankerna, har Enskilda Corporate en stark position och stora andelar på den svenska marknaden. Divisionens kundbas utgörs primärt av cirka 130 storföretag i Sverige och övriga Norden, ett stort antal institutioner samt cirka 2 000 banker världen över.

Investment Banking

Investment Banking svarar för rådgivning inom aktie- och skuldrelaterad finansiering samt i sam- band med fusioner, företagsförvärv, avyttringar och omstruktureringar. Affärsområdet omfattar vidare rådgivning inom strategi-och affärsutveck- ling, industrianalyser och rekonstruktioner i

Corporate Flnance

~ International

c_L ___

^R_e.o::.g_io_n_at Management

~---ln_t_er_n_~_io_n_e_ll_t_na_·N_er _k

^______

]~

13

SKANOINAVISKA ENsKILDA BANKEN

Division Enskilda Corporate

Enskilda Strategy, rådgivning i samband med fas- tighetstransaktioner samt Enskilda Ventures, som förvaltar en europeisk riskkapitalfond. Enskilda Juridik tilThandahåller affärs- och skattejuridisk rådgivning, företrädesvis i samband med invest- ment bank-aktiviteter.

Nyemissioner på 19 miljarder Under 1993 genomfördes 26 nyemissioner på sam- manlagt drygt 19 miljarder kronor i Sverige. Där- med passerades det tidigare rekordåret 1991 (14 miljarder) med god marginal. Enskilda Corpo- rate var Lead Manager eller Co-Lead Manager i emissioner motsvarande cirka 65 procent av det kapital som emitterats på den svenska markna- den. Bland emiltentema märks bl a Ericsson_ Trelle- borg, MqDo, Bilspedition, ICB Shipping, Fermenta, Gambro\öch skandinaviska Enskilda Banken.

Ä ven internationellt var nyemissionsaktiviteten hög. Förutom att vara arrangör för den internatio- nella delen av ovanstående emissioner agerade Enskilda Corporate som Lead eller Joint Lead Manager vid internationella aktieplaceringar för ASEA, Nokia, Svedala Industri, Huhtamäki och Cultor. Banken behöll därmed sin ledande posi- tion i fråga om internationella placeringar för nor- diskt riskkapital.

I Sverige var 1993 ett mycket aktivt år även vad gäller marknadsintroduktioner -15 bolag med ett värde på 10 miljarder kronor noterades på Stock- holms Fondbörs. Till detta kom ytterligare åtta mindre introduktioner. Enskilda Corporate var Lead Manager vid introduktionerna av Munksjö och Getinge.

Enskilda Corporate var dessutom Co-Manager för statens utförsäljning av Celsius-aktier.

Låg uppköpsverksamhet

Trots den starka aktiemarknaden var uppköpsak- tiviteten fortsatt låg, såväl i Sverige som interna- tionellt.

På den svenska marknaden var Enskilda Corpo- rate rådgivare vid Axel Johnsons övertagande av Axtrade, NCCs förvärv av NK och Trelleborgs för- säljning av körkortstillverkaren ID Kort.

På den internationell~ marknaden var Enskilda Corporate rådgivare i flera fusioner och förvärv över landgränserna. Det gällde bl a försäljningen av Wilkinson Sword till Warner Lambert, försälj- ningen av resebyrån Nyman & Schultz till Ameri- can Express samt försäljningen av det svenska livsmedelsföretaget Sardus till fonder administre- rade av Charterhouse Development Capita!.

Övriga aktiviteter

Enskilda Corporates riskkapitalfond, European Acquisition Capita!, investerade nära hälften av sitt kapital på 83 miljoner ECU (cirka 700 Mkr) i fyra lånefinansierade förvärv, bl a i den svenska detaljhandelskedjan Lindex.

Skandinaviska Förvärv~kapital överläts under året till den tidigare ledningen för Enskilda Ventures i samband med att denna övergick till egen verksamhet.

Yrading & Capital Markets

Trading & Capita! Markets ansvarar för bankens valutahandel samt handel med och hantering av ränte-och skuldrelaterade produkter inom och utom balansräkningen. Verksamheten kontrolleras med hjälp av ett globalt risksystem för analys av valuta-och ränterisker. Affärsområdet omfattar även divisionens in- och utlåning samt projekt- finansiering.

Bra år för valutahandeln 1993 var ännu ett gott år för bankens valutahan- del. Med sin starka ställning på den svenska marknaden i kombination med de utländska filia- lernas marknadskännedom kunde banken på ett framgångsrikt sätt hantera de kraftiga valuta- svängningarna under året. Dessutom genomför- des en ökad satsning på handeln med övriga skan- dinaviska valutor och valutaoptioner.

JosePeman, chef Investment Banking.

Stark ökning för derivatprodukter Det gångna årets stora svängningar på ränte- och valutamarknaderna ökade kundföretagens risk- exponering-och därmed deras behov av kvalifice- rad riskhantering. Detta ledde till en kraftigt ökad aktivitet både på derivatmarknaden totalt och för Enskilda Corporate.

Stora utiandsemissioner bland nordiska låntaga- re samt ett ökat antal inhemska låneprogram bidrog också till större volymer och en förbättrad likviditet för ränte- och valutaswappar i nordiska valutor.

På de s k futures-markna- derna, där aktörerna handlar med termins-och optionskon- trakt för finansiella instrument på speciella börser, var aktivite- ten mycket hög både vad gäller förmedlings- och clearingtjän- ster. Under året bildades därför en speciell enhet, SEB Futures, där samtliga bankens aktiviteter inom detta område samlats.

Hög aktivitet på emissionsmarknaden

Den totala emissionsvolymen på den svenska obli- gationsmarknaden uppgick till

cirica

425 miljarder kronor att jämföra med 313 miljarder 1992. Han- deln med nordiska, framför allt svenska, stats-och bostadsobligationer var livlig, inte minst till följd av ett kraftigt ökat intresse från utländska place- rare.

På penningmarknaden var den utestående lånestocken vid utgången av året 307 miljarder kronor att jämföra med 424 miljarder den sista december 1992. Minskningen berodde på att bostadsinstituten emitterade mindre volymer än under1992.

Marknaden för företags-och privatobligationer fortsatte att växa. Enskilda Corporate deltog aktivt i utvecklingen genom att arrangera obligationslån och Medium Term Note program till ett ram-

15

SKANDINAVISKA ENsKILDA BANKEN

Division Enskilda Corporate

belopp på över 6 miljarder kronor för bl a Volvo, SI'ORA, Electrolux, Gullspång och Sundsvalls kommun.

Under året arrangerade Enskilda Corporate syndikerade lån till ett sammanlagt värde av över 13 miljarder kronor för ett dussintal nordiska före- tag, däribland finska Nokia, danska ISS, norska Orkla samt svenska Industrivärden.

Tillväxten för Eurocommercial Paper, dvs kort- fristiga värdepapper på den inter-

nationella marknaden, fortsatte både vad gäller placerade voly- mer, antal program och placerare.

Enskilda Corporate behöll sin ledande position på samtliga dessa områden.

In- och utlåning Inlåningen i Enskilda Corporate uppgick vid slutet av året till 61,4 miljarder, en ökning med 7 pro- cent jämfört med 1992.

De utestående krediterna upp-

gick samtidigt tilll00,1 miljarder kronor, vilket var 30 procent lägre än föregående år. Den kraftiga minskningen beror till stor del på utförsäljning av krediter från Enskilda Corporates låneportfölj.

Equities

Det nya affärsområdet Equities, som under 1993 ingick i Trading & Capital Markets, omfattar all handel, marknadsföring och analys inom aktie- området.

Hög omsättning inom aktiehandeln Rapporterade och förväntade resultatförbättringar i de svenska börsbolagen lockade många nya investerare till Stockholmsbörsen, vars omsättning nära nog fördubblades till339 miljarder kronor.

Den kraftiga ökningen berodde främst på att de utländska investerarna ökade sina köp av svenska aktier med 31 miljarder kronor netto. Vid årets slut

Per A Mattsson, till viinster i bild, chef Administration och Per Jedefars,

chef Krediter. ~~~~~~=~~=;;;=:~~~~~

Lars Linder-Aronson chef Equities

ägdes en fjärdedel av aktierna i de svenska börs- bolagen av utländska placerare, som svarade för två tredjedelar av årets börsomsättning.

Även de svenska hushållen visade ett markant ökat intresse för aktier, sedan avkastningen på

~

alternativa placeringar försämrats till följd av de

l

fallande räntorna. För första gången i modern tid stod hushållen som nettoköpare av aktier.

Flera andra börser där Enskilda Corporate

f .

spelar en aktiv roll hade också en mycket stark

~

utveckling med kraftigt stigande kurser och stora volymer. Även om Enskilda Corporates mark- nadsandel i Sverige sjönk från 14,9 till11,8 procent . var det samlade resultatet av koncernens aktie-

handel i Stockholm, London, Frankfurt, Paris och New York mycket gott.

För att möta det stigande intresset för aktierela- terade derivatprodukter utökade banken under året sin kapacitet i fråga om hantering av aktieap- tioner och aktieindexobligationer. Enskilda Corpo- rate fortsatte också att öka sin marknadstäckning av utländska aktiemarknader, bland annat i form av en utökad satsning på analys av aktier i Fjärran Östern.

Trade Services

Affärsområde Trade Services ansvarar för divisio- 'nens inhemska och utländska betalningar, doku-

menttjänster, cash management samt kontofäring för storföretag och banker.

Enskilda Corporate har en stark ställning på alla f dessa områden - särskilt utländska betalningar.

Inklusive division &-E-Banken uppgår andelen av den kommersiella betalningstrafiken till 55 procent.

Global samordning av elektroniska tjänster Satsningen på att utveckla och marknadsföra elekt- roniska banktjänster fortsatte under året, bland annat i form av en lansering av PC-baserade terminaltjänster på den svenska marknaden. Häri- genom underlättas och effektiviseras affärsutbytet mellan företagskunderna och banken.

Genom att verksamheten nu bedrivs i en global organisation har Trade Services uppnått stora samordningsfördelar både vad gäller produkt- utveckling och marknadsföring.

Under året fortsatte utbyggnaden av beta!-och cash management-tjänster vid bankens dotter- bolag och filialer i Europa och USA. Därmed stärktes bankens position som ledande nordisk bank på dessa områden.

Kundansvar

Corporate Finance har det övergripande ansvaret för relationerna med divisionens företagskunder- och ansvarar också för kredit-och riskexponering- en på dessa företag. De kundansvariga är specia- lister på sina respektive företag och har därmed stor kompetens för att tillvarata kundernas intres- sen.

Under 1993 hade Corporate Finance 80 svenska, cirka 50 nordiska samt ett antal utomnordiska företagskunder. Dessutom ansvarar Corporate Finance för bankens shippingaffärer.

Länderorganisationen, International Regional Management, har tre huvuduppgifter: kund- och kreditansvar för de internationella korrespon- dentbankerna, ansvar för bankens länderrisker samt marknadsföring av bankens tjänster på utländska marknader.

I många länder är kun5kap om de politiska riskerna avgörande för möjligheten att göra affärer och bistå kundföretagen. Banken har utvecklat ett system och ett internationellt kontaktnät för bedömning av dessa risker och intensifierar nu arbetet med att hantera och sälja dem.

17

SKANDINAVJSKA ENSKILDA BANKEN

Division Ditigentia

Mats Cederholm, chef division Diligentia.

Mål och strategi

Förvaltning, förädling och avyttring av iiuertagna panter , främst fastigheter. • Avveckling av nödlidande kreditengagemang på för banken bästa och snabbaste sätt.

Organisation

Division Diligentia består av tre enheter: Diligentia Finans, Diligentia Invest och Diligentia Fastigheter.

Diligentia Finans hanterar de problemengagemang som förts över från banken. Merparten utgörs av fastighetsrelaterade nödli- dande krediter:

Diligentia Fastigheter omfattar fem bolag: Diligentia Fastig- heter Stockholm AB, Nord AB, Syd AB, Väst AB samt Properties AB. Vid utgången av 1993 förvaltade de fem bolagen iiuer 500 fastigheter.

Diligentia Invest förvaltar övriga övertagna tillgångar, exem- pelvis börsnoterade aktier och aktier i rörelsedrivande bolag.

Diligentia hade vid årsskiftet 150 medarbetare.

Avveckling av Diligentia Finans Under 1993 överfördes ett antal problemkrediter till Dillgentias "intensivvårdsavdelning" Dillgentia Finans, vars uppgift är att analysera, upprätta avvecklingsplaner och avveckla dessa engage- mang.

Fastigheter och andra övertagna panter som det ansetts meningsfullt att behålla har förts över till Dillgentia Fastigheter respektive Dillgentia Invest.

Från hösten 1993 förs inga nya problemkrediter över till Diligentia Finans, som beräknas vara avvecklat senast vid utgången av 1994.

513 övertagna fastigheter

J

Ansvaret för skötseln och samordningen av de fas- tigheter banken tar över ligger hos Dillgentia Fastigheter, som också har det fulla ekonomiska ansvaret för de förvärvade fastigheterna. Dessut- om medverkar Dillgentia Fastigheter med ana- lyser och värderingar i den beslutsprocess som föregår varje eventuellt övertagande. Till arbets- uppgifterna hör också att på bästa möjliga sätt avyttra de fastigheter som inte passar in i Ditigen- tias portfölj.

Diligentia Fastigheter arbetar i nära samarbete med koncernens fastighetsförvaltningsbolag Arsenalen-Garnisonen, som sörjer för bl a teknisk och kameral förvaltning av de övertagna fastig- heterna.

fl l

Med 513 fastigheter på 2 miljoner kvadratmeter runt om i Sverige och utomlands var Dillgentia Fastigheter vid utgången av 1993 en av Sveriges större fastighetsägare. (Uppgifter om värderings- principer, geografisk fördelning etc återfinns i avsnittet om övertagna panter på sidan 27 samt i not 17 på sidan 47.)

Diligentia Invest ( ) Andra tillgångar- exempelvis aktier i

•· börsnoterade fastighetsbolag och i rörelsedri- vande bolag- överförs till Ditigentia Invest, som alltså kan liknas vid ett blandat invest-

~ mentbolag.

En viktig roll för Diligentia Invest är att medverka i projekt som kan vara aktuella för rekonstruktion eller skuldkonvertering, t ex rekonstruktioner av börsnoterade fastighets- bolag. Under 1993 medverkade Diligentia Invest i ett antal sådana rekonstruktioner (se vidare sidan 28).

Peter Rydel/, Dl1igentia Finans. Platschef i Malmö.

Ewa Ericson, Diligentia Finans.

Platschef i Göteborg.

Anders Classon, chef Diligentia Finans, Arne Ögren, vice urdfärande, Anders Abrahamson, chef Diligentia Invest, Jan-Erik Sundquist, Controller.

Torbjörn Seifert, VD Diligentia Fastigheter Väst, Syd och Properties och Bjärn Tig/er, VD Diligentia Fastigheter Stockholm och Nord.

19

SKANDINAVISKA ENSJ<ILDA BANKEN

Kreditorganisationen

s-E-Bankskoncernens kreditorganisation bygger på sex grundläggande principer:

• Ett kreditutskott har bildats inom bankstyrelsen för att ge denna ökade resW'Ser för kreditbeslut.

• Kreditorganisationens ställning i koncernen under- stryks genom att koncernkreditchefen rapporterar direkt till koncernchefen. Koncernkreditchefen är ock- så ordförande i PCPC (Portfölj- och kreditpolicy kom- mitten), det högsta kreditbeviljande organet på tjänste- mannanivå.

• Ordföranden i respektive kreditkommitte har vetorätt

vid kreditbeslut

" Kreditorganisationen utför oberoende analyser och

avger ett eget yttrande inför alla större kreditbeslut

• Organisationen är separat och består av personal som

enbart hanterar kreditfrågor.

• Eventuella undantag från kreditpolitiken skall alltid

hänföras till en högre nivå i beslutshierarkin.

Både division S-E-Banken och Enskilda Corporate har egna kreditfunktioner, vilkas chefer linjemässigt ansva- rar inför respektive divisionschef och i vissa kreditfrå- gor funktionellt inför koncemkreditchefen.

Kredit- och portföljpolitik Koncernkreditchefen ansvarar bland annat för bank- gruppens kredit-och portföljpolitik. Syftet med denna är att ge riktlinjer för hur avvägningen mellan kvantitet och kvalitet skall hanteras för olika kundkategorier, finansieringsformer och branscher. Under 1993 fortsatte det kontinuerliga arbetet med att finjustera och uppda- tera kredit-och portföljpolitiken.

Kreditsystem

Utvecklingen av informationssystem inom kreditområ- det bedrivs med hög prioritet. Systemutvecklingen bedrivs för att förbättra riskanalysen och ge ökade möj- ligheter att tidigt identifiera riskkoncentrationer. Arbete pågår för närvarande med bland annat ett portföljana- lyssystem, förbättrade riskklassificerings-och engage- mangssystem samt ett nytt säkerhetssystem.

Treasury

Treasury, S-E-Bankskoncernens finansfunktion, har det övergripande ansvaret för styrningen av likviditets-, valuta- och ränterisker samt bank- gruppens egen finansiering. Till Treasurys vikti- gaste verksamhetsområden hör därmed:

. storlek och sammansättning av bankgruppens

åtaganden såväl inom som utom balansräkning- en.

• Riskkapitalförsörjning och styrning av kapital- täckningen.

· Intern fördelning av kapital och hantering av

intemräntesystemet.

• Koncernens upplåning.

• Förvaltning av gruppens investmentportfölj.

Carl Lövenhielm, koncernkreditchef Otto Wrangel, stf koncemkreditchef.

Lars Isacsson, finanschef.

Björn Edgren, Speciella Projekt.

Övriga centrala funktioner

Utöver Treasury och Kreditorganisationen finns ett antal koncernstaber och funktioner som är gemen- samma för hela bankgruppen:

Knncemcantrollerfunktionen övervakar och följer lönsamheten, ansvarar för budgetprocessen samt producerar bokslut och analyser.

SEB Data tillhandahåller och utvecklar system för informationsteknologi i nära samarbete med bankens affärsenheter.

Revision koordinerar divisionernas revisionsar- bete och utför internrevision av hela koncernen.

Informationsavdelningen svarar för extern och intern information, ledningsinformation mm.

1 Personal har det övergripande ansvaret för perso- nalpolitik och personalplanering, löne-och avtals- frågor samt ledarförsörjningsfrågor.

Koncernstaberna Juridik och Beskattning biträder styrelsen och koncernchefen i juridiska respektive skattejuridiska frågor. Speciella Projekt biträder vid speciella utredningar. styrsystemutveckling ansvarar för mätning och uppföljning av verksamheten och de olika risker som banken arbetar med.

Säkerhet svarar för frågor som berör bland annat personskydd, brott som begåtts mot banken samt försäkringsskydd.

s-E- Bankskoncernens medarbetare

Vid årsskiftet hade S-E-Bankskoncemen 10 726 anställda, varav 1 460 i det utländska nätverket.

Det innebär en minskning med 955 personer jäm- fört med årsskiftet 1992/93.

Merparten av minskningen berodde på en ned- dragning av personalstyrkan med 796 personer genom förtidspensioneringar (232 personer), erbjudanden om avgångsvederlag (79) samt regel- rätta varsel (485).

Eftersom en stor andel av den uppsagda perso- nalen inte lämnade banken förrän under årets sista månader sjönk medeltalet anställda bara med 415 till9 953.

Antalet avgångar i procent av medeltalet anställ- da, som under 1992 låg på 3 procent, steg i fjol till 10,3 procent.

Affärsinriktad utbildning

Utbildning och kompetensutveckling har hög pri- oritet inom S-E-Bankskoncernen. Under året knöts utbildningsverksamheten närmare linjearbetet Strävan efter att få in mer av affärsmannaskap i utbildningen gällde såväl för de mer grundläggan- de kurserna som inom kompetensutveckling och ledarutbildning/ utveckling.

Under 1993 genomfördes 650 olika utbildnings- kurser med 6 500 deltagare. Över 300 chefer på oli- ka nivåer deltog i bankens ledarutbildningspro- gram.

Karl Ahlenius, koncerl!informationschef.

Urban Jane/d, koncernrontroll er.

21

SKANDINAVISKA ENsKILDA BANKEN

Förvaltningsberättelse

Finansiell koncernöversikt

Resultatanalys

Stark intjäningsförmåga

5-E-Bankskoncernens rörelseresultat 1993 uppgick till 357 Mkr, en förbättring med 5 727 Mkr jämfört med före- gående års förlust på -5 370 Mkr.

Den snabba resultatuppgången beror främst på en kraftigt förbättrad intjäningsförmåga. Resultatet före kreditförluster ökade också kvartal för kvartal.

Resultaträkning kvartalsisolerat. Mkr

1/93 2/93 3/93 4/93

Räntenetto 2162 2414 2510 2693

Provisioner, avgifter

.. ochagio 1593 1685 1701 1837

Ovriga intäkter 341 385 529 584

Summa intäkter 4096 4484 4740 5114 Personalkostnader l 017 l 033 l 067 1191

Övriga kostnader 692 787 795 919

Avskrivningar 97 102 102 108

Summa omkostnader 1806 1922 1964 2218 Resultat före förluster 2290 2562 2 776 2896

Kreditförluster 2898 2252 2570 2447

Rörelseresultat -608 310 206 449

Nycbltal kvartalsisolerat

1/93 2/93 3/93 4/93 Räntabilitet på eget

kapital,% -10,1 5,2 3,4 7,1

l/K-relation exklusive

förluster 2,27 2,33 2,41 2,31

l/K-relation inklusive

förluster 0,87 1,07 1,05 1,10

Förlustnivå, % 3,34 2,59 2,96 2,82

Ökad bruttoavkastning

Den stärkta intjäningsförrnågan ledde till en markant ökning av koncernens bruttoavkastning, dvs de totala intäkterna i relation till medeltalsbalansen. Medan intäk- terna sammantaget ökade med 34 procent tilll8,4 miljar- der ökade bankgruppens balansomslutning i medeltal med 2 procent till469 miljarder kronor. Därmed steg bruttoavkastningen från 3,0 till3,9 procent.

Kraftigt förbättrat räntenetto Koncernens räntenetto ökade med 49 procent till 9 779 Mkr. Den kraftiga förbättringen berodde främst på de sjunkande mark.nadsräntorna, som bland annat med- fört att positiva resultat kunnat utvinnas genom att skul- derna genomsnittligt har kortare bindningstider än till- gångarna. Så ökade t ex räntenettot på investmentport- följen med l 344 Mkr. De sjunkande räntorna medförde vidare att kostnaderna för att finansiera koncernens pro- blemkrediter minskade. Goda marginaler på utlåningen gav också betydande bidrag till det förbättrade räntenet- tot.

Sammantaget ledde dessa faktorer till att placerings- marginalen, dvs räntenettot i procent av medeltalsbalan- sen, under året steg från 1,43 till2,09 procent. Denna återgång till den tidigare normala nivån skedde alltså trots volymminskningar och successivt minskade ränte- skillnader mellan in- och utlåning i svenska kronor.

Under året sänkte banken räntorna på sin in- och utlå- ning vid fem tillfällen. Banken gick också i bräschen för ett minskat räntegap. Vid årets slut var skillnaden mellan

5-E-Bankskoncernens räntabilitet Efter 30% schablonskatt

Procent

5-E-Bankskoncernens bruttoavkastning Procent av medelbalansvolym

5kandinaviska Enskilda Bankens räntamarginaler Kvartalsvis, procent

4

D Prol.isioneroch iMiga intilkter

• Räntenetto {~i"-gs­

rnargml)

10

2.._

o

·5

In· och ut ka Olning i svens kronor

t -

--Valuta-

!-'h

^marginal

-- - -

^~---.

~

\ ^{J v}

\ v

. - lnvest- mentportfölj finansierings·

kostnader