Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2018–2020
Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: 2017-06-08
Dnr: 2017/3345-1.1
2 (28)
Innehåll
Bakgrund __________________________________________________________ 3 Verksamhetsplan ____________________________________________________ 5 Intern styrning och kontroll _________________________________________ 8 Utmanande utbildningar ____________________________________________ 9 Framstående forskning ____________________________________________ 13 Samhällelig drivkraft _____________________________________________ 16 Globala värden __________________________________________________ 17 Internationalisering _____________________________________________ 17 Hållbar utveckling _____________________________________________ 18 Lika villkor ___________________________________________________ 19 Verksamhetsstöd _________________________________________________ 20 Universitetsbiblioteket ____________________________________________ 22 Ekonomiska förutsättningar __________________________________________ 24 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ________________ 24 Forskning och utbildning på forskarnivå ____________________________ 26 Gemensamma funktioner ________________________________________ 27
3 (28)
Bakgrund
Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess1 (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i juni beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar för den kommande treårsperioden vilket ger planeringsförutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten.
Genom beslutet fastställs även de huvudsakliga ekonomiska ramarna för kommande år. Planeringshorisonten är tre år även om ett övervägande fokus ligger på
nästkommande år. De beslutade planeringsförutsättningarna justeras under hösten beroende av exempelvis budgetpropositionen och planeringsprocessen.
Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel
Under hösten tar fakulteterna/NLU fram förslag på verksamhetsplaner som behandlas i en höstdialog med rektorerna. Dialoger och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar om i december. Genom detta beslut fastställs universitetsstyrelsens övergripande uppdrag till universitetets verksamheter och de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år.
Uppdragen följs upp i samband med årsredovisning, utbildningsdialoger och
vårdialoger. Inför vårdialogen sammanfattar fakulteter/NLU på vilket sätt de fullföljt tilldelade uppdrag. Denna uppföljning bidrar därefter till att forma
planeringsförutsättningar inför kommande år.
1 En beskrivning av verksamhetsprocessen återfinns bland annat i Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (ST 2013/417-1.1)
4 (28)
Genom Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättning 2018-2020 ger universitetsstyrelsen:
rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, kommittéer, institutet för
fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetsförvaltning och universitetsbiblioteket i uppdrag att ta fram verksamhetsplaner enligt inriktningar, prioriteringar och ekonomiska ramar som anges i dokumentet.
Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetens inriktning, behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra, ekonomiska förutsättningar, redovisar verksamhetens budgeterade intäkter och kostnader samt anslagsfördelning till fakulteterna/NLU.
Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–20202 pekar ut universitetets huvudsakliga riktning. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till 2020.
Fakulteter/NLU ombeds att inför höstdialogen föreslå uppföljningsbara mål för varje uppdrag och beskriva hur dessa mål ska uppnås.
2 En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015-2020. Dnr 2014/323-1.1
5 (28)
Verksamhetsplan
Linnéuniversitetets ekonomiska planeringsförutsättningar för 2018-2020 presenteras i tabell 1. Av tabellen framgår att anslagen för forskning ökade med 28 miljoner inför 2016 medan för utbildningsområdet handlar det om en i stort sett oförändrad ram. Samtidigt genomförs satsningar på utbildningar inom så kallade bristyrken, framförallt inom vård och lärarutbildning. Anslaget för 2018 ökar marginellt, utöver pris- och löneuppräkning. Inför vårdialogerna 2017 presenterade fakulteterna budgetplaner som sammanlagt innebär att kostnadsnivån förutsätter högre anslag 2018 och 2019 med ca 29 miljoner kronor. Det förutsätter dock att ökningen av prislapparna inom HUM/SAM bibehålls. De externa intäkterna antas öka men i blygsam nivå. Utifrån dessa förutsättningar och att pris- och löneomräkningen för 2018 antas uppgå till 1,84 procent, blir planeringsförutsättningarna enligt tabell 1.
Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2018-2020 i 2018 års prisnivå, tkr.
Fakulteterna har under flera år genomfört översyner av utbildningsutbudet.
Översynerna syftar till att anpassa volymen efter tilldelad ram och att inom denna ram prioritera avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till arbetsmarknaden. Utbildning på avancerad nivå är viktig för att möta
studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, men också för att stärka integrationen mellan utbildning och forskning. Detta arbete ska fortsätta samtidigt som arbetet med utbildningarnas kvalitet har högsta prioritet. De nationella förutsättningarna för kvalitetsarbetet har ändrats i och med att
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och lärosätena har fått nya roller. Förändringen ställer krav på nya sätt att följa upp utbildningskvalitet vilket innebär ett stort utvecklingsarbete under kommande år.
Linnéuniversitetet har tillsammans med Mittuniversitetet, Örebro universitet och Karlstad universitet profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för de nya universiteten är stark betoning på professionsutbildning3 och nära samverkan med det omgivande samhället. Utmärkande är också låga forskningsanslag i relation till utbildningsvolymen. Det är därför positivt att Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför 2016. Under 2016 utlystes bland annat 24 postdoks som finansieras med det ökade forskningsanslaget. Linnéuniversitetet har även äskat en förstärkning av forskningsmedel om 90 Mkr4 för de medel som uteblev i samband med fusionen.
Vetenskaplig publicering har ökat i enlighet med universitetsstyrelsens intentioner medan andelen externfinansierad forskning har minskat något under 2016, från 40
3 Enligt HF:s definition.
4Budgetunderlag 2018-2020, dnr 2016/7133-1.1
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Utfall Utfall Utfall Budget Plan Plan Plan
976 138 993 258 1 012 220 1 029 306 1 053 994 1 056 272 1 059 314
283 945 285 795 318 453 323 317 329 266 329 266 329 266
S ärskilda medel 16 972 27 609 16 511 16 762 17 070 17 070 17 070
Fortbildning av journalister (Fojo) 9 983 10 052 10 188 10 344 10 534 10 534 10 534
Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 5 498 6 236 6 323 6 418 6 536 6 536 6 536
Kvalitetsbaserad resursförstärkning 1 491 4 177
Kvalitetsförstärkning 7 144
S umma tilldelade anslag 1 277 055 1 306 662 1 347 184 1 369 385 1 400 331 1 402 608 1 405 650 Ekonomiska planeringsförutsättningar
Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp)
Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå
6 (28)
till 35 procent. Externfinansiering sträcker sig ofta över flera år och årlig uppföljning kan därför variera. Samtidigt har bidrag från större finansiärer ökat vilket resulterar i framtida intäkter. Denna ökning måste fortsätta för att stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om anslag och externa forskningsmedel. Regeringens intentioner om att fördela medel baserat på samverkan måste Linnéuniversitetet ha en beredskap för. Översynen av förutsättningar5 för att bedriva forskning på Linnéuniversitetet ska slutföras och ska resultera i en rapport från de externa bedömarna. Syftet med översynen är att skapa förutsättningar för att ytterligare utveckla universitetets forskning. Under hösten ska de externa bedömarnas rekommendationer vävas in i verksamhetsplaneringen inför kommande år.
Linnéuniversitetets satsningar på internationalisering har varit framgångsrika avseende inresande utländska studenter6. Insatserna ska fortsätta för att ytterligare öka universitets attraktivitet för internationella studenter. Ansträngningar måste även göras för öka antalet utresande studenter samtidigt som den internationella miljön på hemmaplan ska stärkas. Kommande satsningar ska utgå från genomlysningen av universitetets internationaliseringsarbete som gjordes med hjälp av externa bedömare under 20167.
För att Linnéuniversitetet ska nå sina höga ambitioner med utbildning och forskning måste universitetet lyckas rekrytera och behålla framgångsrika medarbetare. Det är därför väsentligt att arbetet med strategiska rekryteringar blir uthålligt, att fler professorer kan anställas och att det skapas fler forskningsmiljöer med förmåga att dra till sig både kompetens och externa medel. Verksamhetsstödet ansvarar för att tillsammans med fakulteterna utveckla rekryteringsprocessen och dess
genomförande.
Linnéuniversitetet har utvecklat det strategiska och långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning. Fakultetsledningarna måste fortsätta driva
rekryteringsarbetet, exempelvis utifrån bedömningar av hur över- och underskott med anledning av strategiska rekryteringar fördelas över tid. Ett speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering, vilket även inkluderar att stödet för sådana rekryteringar utvecklas. Universitetets ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare där arbetet med kompetensförsörjning är hållbart och långsiktigt. Det är viktigt att lärare, forskare och administratörer ges goda möjligheter att bidra till universitetets utveckling.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det omfattar organisatoriska, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden med betydelse för arbetsmiljön. Det förutsätter att arbetsmiljöfrågor integreras i verksamhetsplanering/uppföljning. En del i detta är att följa de direktiv som är framskrivna i Linnéuniversitetets beslutsstödsmodell8. En ny
arbetsmiljöpolicy med anknytning till den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö9 ska tas fram av arbetsgivaren i samverkan med
personalorganisationerna.
5 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/1708-1.1)
6 Antalet inresande helårsstudenter har ökat från 832 2012 till 979 år 2015.
7 Report on Linnaeus University’s International Peer Review
8Beslutsstödsmodell – reflektion i beredningsprocessen(Dnr 2015/331-1.1) 9 AFS Arbetsmiljöverkets föreskrifter om det systematiska arbetsmiljöarbetet
7 (28)
Regeringen har gett samtliga universitet och högskolor i uppdrag att ta fram planer för hur lärosätet ska arbeta med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering ska bidra till att universitetet når de jämställdhetspolitiska målen. Linnéuniversitet har tagit fram en plan10 som innehåller probleminventering, mål och aktiviteter som universitetet ska genomföra under perioden 2017-2019.
Jämställdhet ska integreras i universitetets ordinarie verksamhet. Planen pekar ut 10 utvecklingsområden och ger förslag på hur dessa områden bör utvecklas. Under hösten 2017 formuleras planer avseende ansvariga, genomförande och uppföljning för respektive område.
Samverkan är en viktig del av Linnéuniversitetet verksamhet och under kommande år ska förmågan att dokumentera och beskriva samverkan utvecklas.
Linnéuniversitetet gör en särskild satsning på att validera nyanländas kunskaper och kompetens. Studerandeavdelningen har tagit fram en metod och ett administrativt stöd för validering. Linnéuniversitetet har även initierat och startat upp ett lärosätesövergripande nätverk för validering av högre utbildning. Därutöver har Linnéuniversitetet skapat praktikplatser för nyanlända samt uppdrags- och kompletteringsutbildningar. Universitetet har fått ett uppdrag avseende
kompletteringsutbildning för sjuksköterskor. Målsättningen är att kunna erbjuda 25 platser i Kalmar från våren 2018.
Sammantaget pekas följande prioriterade områden ut i planeringsförutsättningarna inför kommande år:
• utbildningskvalitet
• förutsättningar för att bedriva framgångsrik forskning
• kompetensförsörjning.
De prioriterade områdena konkretiseras nedan tillsammans med övriga planeringsförutsättningar.
10Plan för jämställdhetsintegrering vid Linnéuniversitetet (Dnr 2017/2862-1.1)
8 (28)
Intern styrning och kontroll
Med utgångspunkt i Linnéuniversitetets vision och strategi påbörjades 2014 ett utvecklingsarbete av intern styrning och kontroll (ISK). Detta arbete resulterade bland annat i en ny policy. Utgångspunkten är att ISK ska vara en integrerad del av universitetets verksamhet och utveckling.
Universitetsledningen har tillsammans med fakultetsledningarna identifierat ett antal kritiska faktorer för att uppnå Linnéuniversitetets mål. I kritiska faktorer ingår både risker och möjligheter. Utifrån universitetsstyrelsens beslut om inriktning för 2018 till 2020 ska rektorsgruppen identifiera och värdera kritiska faktorer på
universitetsövergripande nivå (intern styrning). Dessa faktorer med åtgärder redovisas i Linnéuniversitetets verksamhetsplan och budget 2018 till 2020 som beslutas i december 2017.
Även fakulteter och avdelningar ska identifiera och värdera kritiska faktorer för att nå sina mål samt beskriva hur kritiska faktorer ska hanteras inom sina respektive verksamheter.
9 (28)
Utmanande utbildningar
Planeringsförutsättningarna för Linnéuniversitetets utbildningsanslag framgår av tabell 2.
Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå1, tkr
1 2018-2020 i 2018 års prisnivå. Beloppen 2017–2020 enligt budgetpropositionen för 2017.
Inför 2018 minskar anslaget för utbyggd läkar- och tandläkarutbildning vilket kompenseras av ökad fokusering på högskoleutbildningen och anslag för utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningen. Utbildningsanslaget ökar något 2018 utöver pris- och löneomräkning. Nya utbildningar måste finansieras inom tilldelat anslag och genom att befintliga utbildningar minskar eller läggs ned.
Diagram 1. Prognos utbildningsproduktion
Enligt fakulteternas budgetplaner kommer universitetets totala produktion överstiga tilldelat takbelopp. Det kräver att fakulteterna ser över utbildningsutbudet för att anpassa utbud och kostnader utifrån anslaget. Prognosen i diagram 1 bygger på att utbudet anpassas. Uppföljningarna ska ligga till grund för strategiska överväganden för hur utbildningsuppdraget fördelas.
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Takbelopp fg år 976 138 993 258 1 012 220 1 029 306 1 053 994 1 056 272
Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen 469 218
Tillfällig satsning på högskoleplatser 11 073 -14 733
Tillfällig satsning på sjuksköterskor och ingenjörsutbildningar upphör -4 132 Omfördelning av platser inom lärarutbildningarna 2 483
Utbyggnad av speciallärarutbildning 360
Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen -688
Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning -3 360 -1 995 -7 847 -1 656 -915 Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning -9 089 -1 409 -1 200
M inskning för att finansiera prioriterade satsningar -868 -2 415
Utbyggnad av högskoleutbildningen 13 204 9 209 8 733 5 184 337 448
Höjda ersättningsbelopp inom HUM /SAM 14 288
Utbyggnad av lärar- och förskolelärarutbildning från 2017 2 227 2 227 2 699 2 682
Pris- och löneomräkning (preliminär) 7 668 15 990 15 403 18 939
Övrigt 0 -191 -230 -6 157 -88
Takbelopp aktuellt år 993 258 1 012 220 1 029 306 1 053 994 1 056 272 1 059 314
Förändring 17 120 18 962 17 086 24 688 2 278 3 042
Varav prislapp HUM /SAM -14 288 0 0 0 0
Återstår 4 674 17 086 24 688 2 278 3 042
10 (28)
Linnéuniversitetet avser att genomföra en riskanalys av utbildningsutbudet och ett förslag på genomförande diskuterades med fakultetsledningarna under
vårdialogerna. Slutsatsen blev att verktygen för att genomföra riskanalysen behöver utvecklas och preciseras. Ett förslag tas fram under hösten 2017 inför en
genomgripande riskanalys under 2018.
I universitetets uppdrag ingår att öka antalet platser inom vård- och
lärarutbildningar. Fler platser inom dessa utbildningar innebär att andra utbildningar måste minska. Sjuksköterskeprogrammet samt specialistsjuksköterskeprogrammen förväntas under 2017 uppfylla ökningen av antal studieplatser, samtidigt som anslagen inte ökat i samma takt. För att kunna fortsätta driva dessa program i detta större format krävs omfördelningar eller annan finansiering. För att skapa sådana möjligheter utökas utbildningsanslaget för Fakulteteten för hälsa och livsvetenskap med 5 miljoner kronor under 2018.
Antalet förstahandssökande till Linnéuniversitetets lärarprogram ökade 2017 med 12,9 procent jämfört med 2016 medan antalet förstahandssökande i riket som helhet minskade med 4,6 procent. Ökningen gäller de flesta program men i synnerhet specialpedagogprogrammet och yrkeslärarprogrammet. En kontinuerlig översyn av söktryck, avhopp och examensuttag genomförs och ingår som en av flera parametrar vid beslut om utbud och platser.
Ett långsiktigt utvecklingsarbete pågår kring nya studieupplägg i
förskollärarutbildningen och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att möta utbildningsbehovet. Arbete kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands och på distans har lett till beslut om såväl hantering av VFU-placeringar utomlands som genomförande och examination av VFU-kurser. Under 2017 utreds hur ökad verksamhetsintegrering och flexibilitet kan ge fler personer möjlighet att studera till lärare. Platser som inte fylls inom lärarutbildningen omfördelas under innevarande år till fort- och vidareutbildning inom skolområdet. Nämnden för lärarutbildning ska under 2017 föreslå en ny modell för omfördelning av studieplatser.
Efterfrågan på universitetets utbildningar är fortfarande hög och attraktiviteten bekräftas genom ett stort intresse från internationella studenter. Andelen studenter på avancerad nivå har ökat marginellt under senare år och fakulteterna/NLU måste fortsätta prioritera arbetet för att öka denna andel.
Linnéuniversitetets ambition är att erbjuda studenter bred, kvalificerad och hållbar akademisk utbildning där kunskapsbildning och kritiskt tänkande är centrala utgångspunkter. I ambitionen ingår även att ge utbildningar som gör studenter väl rustade för arbetslivet. Utbildningsdepartementet ställer krav på att universiteten ska visa på vilket sätt arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden.
Linnéuniversitetet satsar på att utveckla alumnverksamheten och ett led i denna satsning är en alumnundersökning vars syfte är att undersöka hur före detta programstudenter bedömer och uppfattar utbildningen och kunskapsmiljön.
Frågorna omfattar även deras position på arbetsmarknaden, med särskild tonvikt vid regional påverkan och utveckling. Alumnundersökningen genomförs var tredje år och skickas ut under senhösten 2017. Under 2017 läggs även fokus på att etablera ett nytt CRM-system som är ett stöd för att utveckla och stärka kommunikationen med
11 (28)
alumnnätverket. I arbetet ingår att fortlöpande informera alumner och bjuda in dem till aktiviteter och möten.
En viktig del i att förbereda studenter för arbetslivet är digitalt lärande. För att stärka Linnéuniversitetet inom detta område ska en strategi för digitalt lärande presenteras under hösten 2017. Strategin ska omfatta utbildning, forskning och samverkan samt ge förslag på organisatoriska konsekvenser, till exempel pedagogiskt
utvecklingsarbete, kompetensförstärkning och IT-infrastruktur.
Uppdragsutbildning ska främja utveckling av demokrati, kunskapsutveckling och tillväxt samt en god utbildning och forskning. Linnéuniversitetets ambition är att öka uppdragsverksamheten och intäkterna för uppdragsutbildning. För uppnå denna ambition måste arbetet med uppdragsutbildning utvecklas avseende övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar men även verksamhetsplanering på fakultets- och institutionsnivå. Inte minst gäller det de verksamheter som bedriver utbildning och forskning med stor relevans för det omgivande samhället, exempelvis professionsutbildningar.
Linnéuniversitet har under flera år drivit projektet det entreprenöriella universitetet.
Projektet ska nu integreras i den löpande verksamheten framför allt i
utbildningsprogrammen. Fakulteterna/NLU ges därför i uppdrag att se till att entreprenörskap finns med i relevanta programutbildningar.
UKÄ har regeringens uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. I huvudsak innebär systemet att lärosätena ges ansvaret att inom ramen för ett lokalt kvalitetssäkringssystem följa upp
utbildningarnas kvalitet. UKÄ:s huvudsakliga uppgift blir att följa upp lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Under 2017 presenteras ett förslag på
kvalitetssäkringssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå. Systemet knyts till universitetets kvalitetspolicy varför även denna policy kan behöva revideras.
Linnéuniversitetet genomför en systematisk uppföljning av utbildningskvalitet enligt de nya förutsättningarna. I samarbete med Karlstads universitet och Mittuniversitetet utvärderas lärosätenas utbildningar utifrån en gemensam modell. Modellen innebär att utbildningarna utvärderas av bedömargrupper bestående av externa och interna sakkunniga. Samtliga utbildningar utvärderas successivt under en sexårsperiod.
Modellen är beslutad av respektive rektor11 och under 2016/2017 genomfördes en pilotomgång med tre huvudområden. Modellen revideras vid behov utifrån en utvärdering av piloterna och i början av 2018 inleds en ny utvärderingsomgång med tre nya huvudområden.
UKÄ ska granska Linnéuniversitetets kvalitetssäkringssystem 2022. Under 2017 inleds UKÄs granskning av utbildning på forskarnivå och de 40 ämnen som inte utvärderas av UKÄ granskas i den gemensamma utvärderingsmodellen.
Utbildningskvalitet är beroende av kompetensförsörjningen. Linnéuniversitetets ambitioner har sedan 2010 varit att öka andelen disputerade lärare och andelen har ökat från 55 procent (2011) till 69 procent (2016)12. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare och framför allt inom professionsutbildningar. Samtidigt behöver dessa utbildningar lärare med både vetenskaplig och professionsrelaterad kompetens. Det är därför väsentligt att värna även om denna kompetens.
11Förslag till gemensamt system för utbildningsutvärderingar för Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern). Dnr 2016/1160-1.2
12 Avser årsarbetskrafter.
12 (28)
För att betona betydelsen av att lärare ska besitta olika kompetenser inleds under hösten en översyn av anställningsordningen. Det är väsentligt att såväl pedagogisk skicklighet som kompetens avseende samverkan och internationalisering har betydelse vid rekrytering och meritering.
Kvalitetsrådet har fått i uppdrag att lämna förslag på hur man kan samordna arbetet med högskolepedagogiska frågor och hur organisationen långsiktigt ska se ut. Ett sådant förslag ska presenteras under hösten 2017. Syftet är att stödja
högskolepedagogisk utveckling och etablera en arena för dessa frågor samt att föreslå ett utbud under kommande år.
Gällande utmanande utbildningar ska nedanstående uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2018:
Universitetsnivå:
• presentera instruktioner för översyn av utbildningsutbudet
• ta fram förslag på samordningen av högskolepedagogiska frågor
• presentera en strategi för digitalt lärande
• presentera ett kvalitetssäkringssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
• följa upp alumnundersökningen som genomförs under hösten 2017.
Fakulteter/NLU:
• beskriva hur utbildningsverksamheten och dess kostnader ska anpassas efter tilldelat anslag
• formulera mål för hur utbildningskvalitet ska stärkas utifrån den särskilda anslagsförstärkningen och beskriva hur målen ska nås
• ange mål för andelen studenter på avancerad nivå och beskriva hur målen ska nås
• ange mål för andelen disputerade lärare och professorer och beskriva hur målen ska nås
• ange mål för omfattningen av uppdragsutbildningarna och beskriv hur målen ska uppnås.
13 (28)
Framstående forskning
Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför 201613. Även om tillskottet var välkommet behöver Linnéuniversitets forskningsanslag öka ytterligare för att komma upp i nivåer som övriga lärosäten. Linnéuniversitetet har därför begärt ett tillskott på 90 Mkr hos utbildningsdepartementet14. Trots omfattande insatser är behovet av nyckelrekryteringar stort och i jämförelse med övriga nya universitet är andelen professorer låg. Linnéuniversitetets andel professorer är 13 procent medan motsvarande andel för Mittuniversitetet och Örebro universitetet är 17 respektive 19 procent. Andelen professorer har ökat marginellt sedan 2010 men ambitionen är att ökningen tar fart under kommande år.
Tabell 3. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå1,tkr.
Universitetsstyrelsen har i en avsiktsförklaring15 fastställt att det utökade anslaget (28 Mkr) främst ska satsas på nyrekryteringar. Satsningen ligger i linje med universitetets långsiktiga ambition att rekrytera nyckelkompetenser, främst professorer, som ska vidareutveckla både forskning och utbildning. Eftersom rekryteringar tar tid sker satsningen i två steg, där första steget fokuserade på utlysningar av postdoks och gästprofessorer. Ambitionen är att flera av dessa rekryteringar ska resultera i permanenta anställningar. Under 2016 gjordes ett tjugotal postdokutlysningar där flertalet tillsätts under 2017. Nästa steg innebär långsiktiga och strategiska rekryteringar av, gärna internationella, nyckelpersoner.
Rekryteringarna finansieras främst av tillkommande forskningsmedel och
fakulteternas anslag. Det är viktigt att fakulteterna avsätter medel och planerar för rekryteringssatsningarna.
I syfte att ta nästa steg i utvecklingen av universitetets forskning görs en översyn av förutsättningarna för att bedriva forskning med hjälp av externt sakkunniga. De sakkunniga ska ge rekommendationer baserade på underlag kring forskningens förutsättningar och resultat samt självvärderingar som skrivits fram av fakulteter och det administrativa stödet. Självvärderingarna visar vilka resultat som nuvarande prioriteringar och arbetssätt har haft. De pekar även ut styrkor och
utvecklingsområden. Den övergripande frågeställningen är vilka områden och processer som behöver förändras. Översynen ska i första hand göra avtryck i planeringen av forskningsverksamheten inför 2018 men även i en målbild med sikte på 2030.
I linje med att stärka förutsättningarna för forskningen har rektor även inrättat en forskningsberedning. Beredningen består av aktiva forskare med uppdrag att diskutera förutsättningarna för att bedriva forskning och att lämna
13 Enligt tabell 3 framgår att 28 Mkr består av 25 Mkr tillkommande medel och ca 3 Mkr från ett positivt utfall av en nationell omfördelning utifrån bibliometri och externa medel.
14 Budgetunderlag 2018-2020, dnr 2016/7133-1.1.
15 Dnr 2015/162-1.1
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Basanslag fg år 283 945 285 795 318 453 323 317 329 266 329 266
Nya medel 25 794
Omfördelning 2 956
Pris- och löneomräkning (preliminär) 2 230 4 602 4 846 5 949
Övrigt -380 -694 18
Takbelopp aktuellt år 285 795 318 453 323 317 329 266 329 266 329 266
1 2018 – 2020 i 2018 års prisnivå.
14 (28)
förbättringsförslag till rektor. Forskningsberedningen ska även hantera rekommendationerna från översynen.
Universitetet har under flera år satsat på att öka extern finansiering av forskning och antalet vetenskapliga publiceringar. En utgångspunkt har varit att fakulteterna fördelar forskningsanslagen på individnivå med fokus på publikationer och externa medel16. Principerna för fördelning av forskningsmedel ska ses över inom ramen för forskningsberedningen men även i relation till planen för jämställdhetsintegrering.
För att kompensera ett lågt forskningsanslag har målet sedan 2013 varit att
forskningens externfinansiering ska vara lika hög som den anslagsfinansierade. Den totala intäkten för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 19 procent mellan 2012 och 201617. Under 2016 har andelen externfinansierad forskning minskat något från 40 procent till 35 procent. Halva minskningen förklaras av att forskningsanslaget ökat. Även om externfinansieringen ökat under senare år behöver den öka ytterligare för att nå önskad nivå. Fakulteterna ges i uppdrag att utifrån sina förutsättningar sätta upp målsättningar för ökade externa intäkter.
Antalet vetenskapliga publikationer har ökat och uppgick 2016 till 792 publikationer (jmf 2013: 634 publikationer). Publiceringspoängen för publiceringsåren 2011 till 2015 har ökat med 16 procent i jämförelse med åren 2010 till 2014. Publikationer registreras i publikationsdatabasen Diva vilket bildar underlag för fakulteternas anslagsfördelning. Även om antalet vetenskapliga publikationer ökat under senare år måste de öka ytterligare och då framför allt i internationella tidskrifter.
Stödet för Open Access ska utvecklas för att stärka spridning och tillgängliggörande av publikationer. Ett system för att följa upp kostnaderna för författaravgifter (APC:er) ska utformas liksom rutiner för att kunna följa utvecklingen på området genom att särredovisa i vilken mån publicering skett med Open access.
För att bidra till forskares internationella erfarenheter avsätts medel för längre utlandsvistelser. Syftet är att ge forskare möjligheter att tillbringa ett antal månader vid universitet utomlands. Programmet finansieras gemensamt av rektor och fakultet. Satsningen startade 2016 och ska, i första hand, pågå i tre år.
Respektive fakultet uppmanas planera avseende externa ansökningar och relationen till fakultetens verksamhet. Fakulteterna måste göra avsättningar för att kunna stödja externfinansierad verksamhet, bland annat i form av samfinansiering.
Linnéuniversitetet har i relation till KK-stiftelsen gjort särskilda ansträngningar för att förbättra möjligheterna till ökad finansiering. Ansträngningarna ska följas upp och leda till flera ansökningar under 2018. Fakulteterna ska i samverkan med universitetsförvaltningen arbeta strategiskt i förhållande till andra stora finansiärer såsom VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond, med flera för att uppnå högre extern finansiering.
För att integrera forskning och utbildning som samhällelig drivkraft har rektor utlyst strategiska medel för att bilda strategiska plattformar. I ett första steg inrättas tre plattformar som får ekonomiskt stöd för tre år.
16 Regleras genom rektorsbeslut ST 2013/292-1.1
17 Av de totala intäkterna avseende forskning och utbildning på forskarnivå har andelen externa intäkter ökat från 34 procent (2011) till 40 procent (2015).
15 (28)
Gällande framstående forskning ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2018:
Universitetsnivå:
• presentera ett system för strategisk rekrytering som ska implementeras 2018
• föreslå hur rekommendationer avseende förutsättningarna för att bedriva forskning ska hanteras
• ge stöd till längre utlandsvistelser för forskare
• föreslå stödsystem för att dokumentera samverkan inom forskningen
• presentera ett system som stödjer publicering via open access.
Fakultet/NLU:
• uppdatera kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt
• ange mål för ökning av forskningens externfinansiering jämfört med tidigare år och beskriva hur målen ska uppnås
• ange mål för ökning av vetenskaplig publicering och beskriva hur målen ska uppnås
• delfinansiera längre utlandsvistelser för forskare.
16 (28)
Samhällelig drivkraft
I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft. Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt.
Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna samverkan med det omgivande samhället och nyttiggörande av kunskap och forskning. Denna ambition uttrycks i regeringens forskningspolitiska proposition hösten 2016, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft.
Linnéuniversitetet är framstående inom samhällelig drivkraft, vilket bekräftades av Vinnovas utvärdering av samverkan under 2016, där Linnéuniversitetet fick högsta betyg. Givet att samhällelig drivkraft är högt prioriterat och en viktig
framgångsfaktor är det viktigt att vidareutveckla området, med en ambitionsnivå att förbli ledande på nationell nivå.
Gällande samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018:
Universitetsnivå:
• koppla samverkan till den framväxande forskningsstrategin och modellen för uppföljning av utbildningarnas kvalitet
• stödja utvecklingen av stabila plattformar för samhällelig drivkraft, med speciellt fokus på fakultetsövergripande ansatser
• stödja utvecklingen av förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan avseende ökad kvalitet i utbildning och forskning
• vidareutveckla det centrala stödet för uppdragsutbildning, alumnarbete, integration samt projektledning
• utveckla kommunikationen av aktiviteter inom och resultat av
Linnéuniversitetets arbete med samhällelig drivkraft, som ett sätt att stärka universitetets attraktivitet och anseende.
Fakultet/NLU:
• säkerställa att samverkansarbetet på fakulteten/NLU prioriteras och utvecklas i linje med Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft
• skapa tydliga incitament och goda förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft
• utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning.
17 (28)
Globala värden
Internationalisering
Internationaliseringspolicyn för 2015 till 2020 framhåller internationalisering som medel för att uppnå hög kvalitet. Konceptet vidgas från lärar- och studentutbyten till att definieras som hela den process som integrerar en internationell dimension i hela universitetets verksamhet. Det innebär att internationalisering är en dimension av ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd i både fysisk och digital kunskapsmiljö.
Det vidgade konceptet har stöd i Sveriges nationella hållning och av regeringens utredningsdirektiv för Ökad internationalisering av universitet och högskolor vilket initierades 2017.
Internationaliseringsarbetet förstärks genom målsättningen att alla studenter ska möta ett internationellt perspektiv i sin utbildning genom lärare och studenter från andra länder eller genom fysiska eller digitala utbyten. De internationella
perspektiven ska förstärka utbildningarnas kvalitet och bidra till att öka studenternas lärande. Programansvariga är nyckelpersoner och fortsatt utveckling av lärarnas kompetens är en nyckelfaktor. Internationell rekrytering av forskare och lärare bidrar till universitetets kvalitet och fortsatta utveckling och profilering i enlighet med den framväxande forskningsstrategin.
Antalet utresande utbytesstudenter är stabilt (och har inte ökat). Fler av
universitetets studenter bör dock förlägga sin utbildning vid ett lärosäte utomlands.
Universitet ambition är att på lång sikt dubblera antalet utresande studenter. En tydligare koppling mellan programutbildningar och partnerlärosäten är önskvärd och konkreta åtgärder krävs om målet ska uppnås. Antalet inresande studenter väntas fortsätta öka och aktiviteter för utveckling av rekrytering, mottagande,
kvalitetssäkring och finansiering är nödvändiga.
Gällande internationalisering ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018:
Universitetsnivå:
• koppla internationalisering till modellen för uppföljning av utbildningarnas kvalitet samt till forskningsstrategin
• stärka stödet för internationell rekrytering av anställda och mottagandet av dessa
• vidareutveckla verksamhetsstödet till internationalisering för mobilitet och internationell studentrekrytering.
Fakultet/NLU:
• ange mål för ökningen av antalet utresande studenter och beskriva hur målsättningen ska uppnås
• ange mål för ökningen av internationell rekrytering (studenter och personal) och beskriva hur målsättningen ska uppnås.
18 (28)
Hållbar utveckling
I Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020 fastslås att studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. I Policyn för hållbar utveckling understryks detta genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där samtliga strategiska områden har relevans för hållbar utveckling.
FN:s hållbarhetsmål är utgångspunkt för Linnéuniversitetets arbete med hållbar utveckling. De globala målen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. De globala utmaningarna som målas upp i ramverket kräver ifrågasättande och nytänkande. Linnéuniversitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa
utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar
Linnéuniversitetet till en hållbar samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete.
Hållbarhetsarbetet vid Linnéuniversitetet innefattar allt ifrån verksamhetens direkta miljöpåverkan, till ett bredare grepp om hållbarhetsfrågor i utbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Kommittén för hållbar framtid formulerar universitetets ambitioner och arbete inom hållbarhetsområdet i en treårig hållbarhetsagenda. Hållbarhetsagendan berör frågor som varit aktuella länge, inklusive samverkan och internationellt samarbete. Linnéuniversitetet arbetar för att i ett bredare sammanhang följa upp och stödja kopplingarna mellan olika områden.
Universitets ambition är att tillämpa hållbarhetsagendan som en fråga som integreras i verksamheten. Det innebär att den bidrar till ett hållbarhetsbegrepp och en
uppföljning som berör flera utbildnings- och forskningsområden samt förvaltningen.
Kommittén hållbar framtid arbetar med en bred definition av hållbarhet och inkluderar frågor som tidigare hamnat under området lika villkor. Kommittén ska under 2017 ta fram en plan för hur områdena ska integreras i kommitténs arbete.
Strategier för att nå övergripande mål baseras på delaktighet, uppföljning och utveckling, och kan ge upphov till stor variation av konkreta åtgärder.
Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018:
Universitetsnivå:
• formulera ett innehåll och en uppföljningsplan (hållbarhetsagenda 2018-2020) avseende det operativa arbetet.
Fakultet/NLU:
• arbeta för att uppnå hållbarhetsmålen i Policyn för hållbar utveckling.
19 (28)
Lika villkor
Lika villkorsarbetet bedrivs med målsättningen att universitetet ska vara en god och inkluderande arbetsmiljö, fri från diskriminering och kränkande särbehandling. Krav på åtgärder och förebyggande/främjande verksamhet finns i första hand i
diskrimineringslag, föräldraledighetslag och arbetsmiljölagen, men även i nationella jämställdhetspolitiska och funktionshinderspolitiska mål. Arbetet med lika villkor är nära knutet till värdegrundsarbete, social hållbar utveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete och ingår som en del i universitetets systematiska kvalitetsarbete.
Alla universitet och högskolor har fått regeringens uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering. Linnéuniversitetets plan för jämställdhetsintegrering tar upp tio problemområden, exempelvis karriärvägar inom akademin och könsbundna studieval. Förslag på hur planen för jämställdhetsintegrering ska implementeras ska tas fram. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning.
Regeringen har beslutat att ge myndigheter i uppdrag att under 2016–2018 ordna praktikplatser för nyanlända arbetssökande samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Avdelningen för Human Resources är
sammanhållande i arbetet via kontakter med Arbetsförmedling i Kalmar och Växjö, Arbetsgivarverket och Statskontoret.
Linnéuniversitetets insatser för att balansera underrepresenterat kön avseende professorer ska fortsätta och det avsätts strategiska medel även för detta ändamål.
Framför allt ska dessa medel stödja lektorers meritering till professor. Rektor finansierar delar av satsningen men även fakulteterna ska avsätta medel för att fullfölja insatserna för de lektorer som tilldelas meriteringsstöd.
Från och med den 1 januari 2017 har diskrimineringslagen utvidgats och skärpning kring kraven på aktiva åtgärder har trätt i kraft. Reglerna innehåller bland annat anvisningar hur arbetsgivare och utbildningsanordnare ska genomföra arbetet löpande i fyra steg – undersöka, analysera, åtgärda och följa upp inom fem olika områden. Den nya lagstiftningen ger också i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. För att leva upp till kraven om årlig rapportering kring arbete och åtgärder kring diskrimineringsgrunderna behöver Plan för lika villkor 2017 upprättas.
Gällande lika villkor ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018:
Universitetsnivå:
• ta fram förslag på hur planen för jämställdhetsintegrering 2017–2019 ska genomföras
• föreslå hur universitetet ska öppna upp för ytterligare praktikplatser
• stödja professorsmeritering av underrepresenterat kön.
Fakultet/NLU:
• planera för genomförandet av jämställdhetsintegrering
• avsätta strategiska medel för att fullfölja satsningen på de lektorer som tilldelas meriteringsstöd.
20 (28)
Verksamhetsstöd
Verksamhetsstödet ska ständigt söka kvalitetsförbättringar inom fastställda ramar.
Detta ansvar vilar på samtliga medarbetare, arbetsgrupper, sektioner och avdelningar liksom för verksamhetsstödet som helhet. Verksamhetsstödet ska möta utmaningar för att stödja Linnéuniversitetets utveckling inom utbildning och forskning.
Utgångspunkten är att universitets- och fakultetsförvaltning är två delar av ett gemensamt verksamhetsstöd. Rektor ger universitetsdirektören mandat att leda ett kontinuerligt utvecklingsarbete i dialog mellan universitets- och fakultetsförvaltning.
Arbetsprocesser ska löpa smidigt och effektivt över organisatoriska gränser så att flödena hakar i varandra.
För att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsstödet ses processer, områden och funktioner kontinuerligt över. Översynen ska samla kompetenser, utveckla professioner, öka rättssäkerhet och skapa delaktighet för att förenkla, standardisera, förbättra och effektivisera. Under flera år har kostnadsandelen för verksamhetsstödet minskat samtidigt som förbättringsåtgärder genomförts. Nya satsningar kräver därför omfördelningar inom givna ramar. Fakultetskanslier finansieras genom fakultetens anslag och universitetsförvaltning av den ram universitetsstyrelsen beslutar för gemensamma funktioner. För 2018 föreslås ramen för universitetsgemensamma funktioner bli 321 Mkr, vilket innebär att ramen från 2017 räknas upp med pris- och löneomräkningen.
För fortsatt utveckling av verksamhetsstödet gäller att skapa tydligare
kommunikationsvägar, tydliggöra uppdraget för vissa funktioner och förbättra samverkan mellan universitetsförvaltningens avdelningar samt mellan
universitetsförvaltning och fakultetskanslierna.
Utvecklingsområden med påverkan på verksamhetsstödet kommande år är
exempelvis stöd för ökad uppdragsutbildning, EU-finansiering, e-lärande och ett nytt kvalitetssystem. Därutöver sker verksamhetsutveckling avseende miljöcertifiering, jämställdhetsintegrering och resultatet av den externa bedömningen av
internationaliseringsområdet. Inför 2018 är utvecklingen av Linnéuniversitetets forskningsstrategi av betydelse liksom införandet av en ny version av det studieadministrativa systemet Ladok.
Universitetsförvaltningen samordnar projektet universitetskajen, vars syfte är att samlokalisera universitetets delar i Kalmar och består av en rad delprojekt. Flertalet delprojekt är inriktade på den nu igångsatta byggnationen i Kalmar.
I utvecklingen av intern styrning och kontroll ingår att skapa förbättrade
beslutsunderlag. I beredning av beslut som har verksamhetspåverkan ska det ingå reflektion över och analys av olika aspekter och dess konsekvenser av beslutet. En annan del av utvecklingsarbetet är att återkommande gå igenom intern kontroll med ansvariga chefer inom verksamhetsstödet.
Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2018:
• föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar inom stödfunktionerna
• fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna för att hitta kommunikativa, verksamhetsnyttiga och rättssäkra processer
21 (28)
• bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete inom anvisade ekonomiska ramar
• genomföra föreslaget arbetssätt avseende intern styrning och kontroll
• utveckla arbetet med uppföljning kopplat till verksamhetsplanering, utifrån gemensamma definitioner arbeta fram och kvalitetssäkra nyckeltal och uppföljningar.
22 (28)
Universitetsbiblioteket
Universitetsbiblioteket (UB) har ett övergripande uppdrag18 som kan sammanfattas i fyra huvudområden. Det första området är att tillhandahålla och skapa tillgång till relevanta informationsresurser för Linnéuniversitets studenter, lärare och forskare.
Området innebär fortsatta utmaningar dels vad gäller prisökningar på licenser för de databaser och andra medier som Linnéuniversitetet har tillgång till, dels utmaningar kring en allt mer komplex informationsförsörjningsvärld där information återfinns i nya sammanhang och i nya format. Risken för inlåsningseffekter, där medieresurser blir mindre tillgängliga trots digitala format, har uppmärksammats både nationellt och internationellt och här pågår omfattande arbete både inom EU och i Sverige.
Det andra området är publiceringsverksamheten. Linnéuniversitetets lärare och forskare måste förhålla sig till en allt mer komplex verklighet i arbetet med att sprida och tillgängliggöra sina publikationer och numera även sina forskningsdata. Till detta kan fogas att meriteringssystemet för forskarna är hårt knutna till publicering i tidskrifter med hög impact. Vetenskapsrådet, tillsammans med Kungliga biblioteket, verkar för att all offentligt finansierad forskning i landet ska publiceras fritt
tillgänglig senast 2025. Även kraven på att publicera forskningsdata med öppen tillgång, kommer att öka. Linnéuniversitetet ingår i det nätverk som, under ledning av Svensk Nationell Datatjänst och VR, bygger upp lokala stödenheter (Data Access Units) på sina respektive lärosäten. Arbetet med att stödja omställningen till Open Access, både vad gäller publikationer och forskningsdata, måste intensifieras under den kommande verksamhetsperioden.
Det tredje området gäller stöd och samarbete kring utbildning och forskning. I UB:s Vision och strategi 2015–202019 lyfts det fram att UB ”vill vara en partner på alla nivåer och bidra till universitetets framgångar i de sammanhang där UB:s kompetens och engagemang kan göra skillnad”. Fokus ligger på att utveckla mer relevanta tjänster i nära samverkan med studenter, lärare och forskare. Det sker genom ett omfattande digitalt stöd, exempelvis instruktionsfilmer och enkla gränssnitt till tjänster, som är tillgängliga dygnet runt, men även genom fördjupade samarbeten med enskilda lärare och forskargrupper. Det finns en stor utvecklingspotential när det gäller digitala stöd, exempelvis kan det nya, molnbaserade bibliotekssystemet spela en viktig roll för denna utveckling. Även sättet vi undervisar och handleder på i en digital miljö ska utvecklas för att möta behoven som finns på universitetet.
Samarbeten på undervisningssidan fortsätter ske med ett helhetsperspektiv på sök- och skrivprocessen. Ambitionen är att samarbetet på forskningssidan ska öka ytterligare under verksamhetsperioden. Där finns en viktig roll för att nyttiggöra bibliotekariekompetensen inom enskilda forskningsprojekt för att exempelvis synliggöra och tillgängliggöra forskningsdata samt andra områden med relevans för forskningen. Arbetet med systematiska litteratursökningar för forskare och
forskargrupper bör öka.
Det fjärde området gäller fysiska och digitala lärmiljöer – det fysiska och digitala rummet. Att erbjuda framför allt studenterna attraktiva och kreativa lärmiljöer är ett mål för hela Linnéuniversitetet. Utifrån olika metoder samlas det in synpunkter på de fysiska och digitala lärmiljöerna och ett ständigt förbättrings- och utvecklingsarbete pågår. Ett stort åtagande är att i nära samarbete med studenterna skapa ändamålsenliga och kreativa lärmiljöer i de nya lokalerna i Kalmar. Under perioden bör även en
18 https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/Organisation/universitetsbiblioteket/
19 https://lnu.se/globalassets/dokument---gemensamma/bibliotek/verksamhetsdokument/ub-vision- strategi.pdf
23 (28)
utveckling av ”det offentliga rummet” för möten mellan allmänhet och universitetets verksamhet påbörjas. I en allt mer digital tid ökar behoven av fysiska mötesplatser och vid Linnéuniversitetet bör biblioteksrummet som arena för dessa möten tas i bruk på ett mer målmedvetet sätt. Parallellt med detta fortsätter utvecklingen av de digitala lärmiljöerna. Användningen av LnuPlay, som UB ansvarar för, används allt mer och innehåller numera en ansenlig mängd filmer för främst undervisningsbruk. För att ytterligare öka kvaliteten på lärarnas inspelade filmer kommer samarbetet med Linnéuniversitetets nya Medieproduktionsenhet att spela en viktig roll.
24 (28)
Ekonomiska förutsättningar
Anslagsfördelning 2018
Nedanstående tabeller visar planeringsförutsättningarna för 2018 i form av
fördelningar. Alla belopp är i respektive års prisnivå fram till och med 2018. 2019- 2020 gäller 2018 års prisnivå. Uppräkningen för 2018 baseras på att pris- och löneomräkningen antas bli 1,84 procent.
Fakulteter/NLU uppdras göra en budget för 2018 och redovisa en ekonomisk planering för 2019 – 2020 i verksamhetsplanen.
Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
I avsnittet ”Utmanande utbildningar” ovan sammanfattas bakgrunden till de ekonomiska förutsättningarna för Linnéuniversitetets anslagstilldelning för 2018.
Tabell 4 visar fördelning mellan strategiska satsningar och omfördelningar medan tabell 5 visar fördelningen av basanslag mellan fakulteterna/NLU.
Tabell 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Utfall Utfall Utall Budget Plan Plan Plan
30 552 32 494 31 931 32 000 32 600 32 600 32 600
M edel att fördela till fakulteter 943 968 960 764 980 289 997 306 1 021 394 1 023 672 1 026 714
Medel att disponera 974 520 993 258 1 012 220 1 029 306 1 053 994 1 056 272 1 059 314
Medel att disponera
Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar
25 (28) Tabell 5. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, specifikation av medelstilldelningen 2018, tkr20
Fakulteterna/NLU tilldelas netto 1 021 394 Mkr vilka initialt fördelas med fördelningen för 2017 som bas. Fördelningen justeras sedan med anledning av förändringar som aviserats i budgetpropositionen och universitetsledningens prioriteringar. Följande förändringar för 2018 föreslås:
1. Återföring av medel som 2017 ej tilldelades direkt.
2. I regeringens anslag ingår en utökning av vård- och lärarutbildning samt andra utbildningar för bristyrken.
3. 5 Mkr omfördelas till FHL för den utökade sjuksköterskeutbildningen under 2018. FTK har de senaste åren inte nått sitt interna takbelopp och
tilldelningen anpassas med 5 Mkr.
4. Pris- och löneomräkningen beräknas bli 1,84 procent 2018.
5. Summan av tilldelningar och omfördelningar är mindre än ökningen av tillgängliga medel och denna utjämning delas proportionellt av fakulteterna.
Medel för strategiska satsningar, språkstöd och omfördelning mellan så kallat våta och torra prislappar inom naturvetenskapligt och tekniskt utbildningsområde omfördelas enligt samma principer som tidigare år.
I planeringen för 2019 – 2020 förutsätts i princip oförändrad tilldelning av utbildningsanslag vilket ger planeringsförutsättningar enligt tabell 6.
20 FEH: Ekonomihögskolan, FHL: Fakulteten för hälso- och livsvetenskap, FKH: Fakulteten för konst och humaniora, FSV: Fakulteten för samhällsvetenskap, FTK: Fakulteten för teknik och NLU:
Nämnden för lärarutbildning
FEH FHL FKH FS V FTK NLU Övrigt S umma
Tilldelning 2017 130 570 195 855 182 266 125 799 215 509 173 257 6 050 1 029 306
1 Återföring från 2017 -6 050 -6 050
2 Aviserat av regeringen
Utökning av högskoleplatser 1 661 992 923 637 1 092 878 5 184
Utbyggnad av lärarutbildningen 2 227 2 227
3 Riktade anslag
Utökning av sjuksköterskeutbildning 5 000 5 000
Reducering mht tidigare underproduktion -5 000 -5 000
4 Pris- och löneomräkning 1 342 2 064 1 873 1 293 2 164 1 804 0 10 540
5 Proportionell utjämning 1 632 2 448 2 278 1 572 2 693 2 165 12 787
134 205 206 359 187 340 129 301 216 458 180 330 0 1 053 994 Avgår
Strategiska medel -4 151 -6 383 -5 794 -3 999 -6 695 -5 578 -32 600
Språkstöd -558 -858 -779 -538 -900 -750 -4 383
Vått/torrt -4 630 0 -509 -373 -7 503 -2 120 -15 136
S umma avgår -9 339 -7 241 -7 082 -4 910 -15 098 -8 448 0 -52 119
124 866 199 118 180 258 124 391 201 360 171 882 0 1 001 875 Tillkommer
Språkstöd 4 383 4 383
Vått/torrt 0 2 359 2 156 13 10 442 166 15 136
S umma tillkommer 0 2 359 6 540 13 10 442 166 0 19 519
124 866 201 477 186 798 124 404 211 802 172 048 0 1 021 394 126 396 194 357 184 193 123 463 217 770 152 133 -1 006 997 306
-1 530 7 120 2 605 941 -5 968 19 915 1 006 24 088
S pecifikation av medelstilldelningen
Preliminärt tilldelat belopp 2018, nationella prislappar
1 I beloppet ingår såväl anslag för konsekvensökning av tidigare års nya platser samt anslag för ytterligare utökning av nya platser 2018. Proportionerat efter tilldelning 2017.
Netto tilldelning efter avdrag
Netto tilldelning före strategiska medel Netto tilldelning före strategiska medel 2017 Förändring
