• No results found

Kvinnor och män i Halland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvinnor och män i Halland"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvinnor och män i Halland

(2)

Förord

Välkommen att ta del av siffror om kvinnor och män i Hallands län!

Under de senaste decennierna har de formella hindren för jämställdhet undanröjts, men de val vi gör påverkas fortfaran­

de i många fall av vår könstillhörighet. Jämställdhet handlar om frihet för kvinnor och män, flickor och pojkar, att göra sina livsval utan att begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Jämställdhet är också en grundläggande demokratifråga som handlar om en rättvis fördelning av makt, kunskap och materiella resurser och om att värdera kvinnor och män lika.

Jämställdhet mellan könen kan inte behandlas som en isole­

rad fråga vid sidan om ordinarie verksamhet. Jämställdhets­

integrering är därför den huvudsakliga strategi, som används i Sverige för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Detta innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla politikområden och verksamheter.

Statistik är ett viktigt verktyg i arbetet för jämställdhet för att visa hur villkoren ser ut för kvinnor och män i samhället och hur jämställdheten förändras över tid. Med den här foldern vill vi visa hur villkoren ser ut för kvinnor och män i Halland inom olika områden. En förhoppning är att den kan bidra till ökad kunskap, som leder till åtgärder för ett mer jämställt samhälle.

Margit Mared

Jämställdhetssakkunnig Länsstyrelsen Halland

Innehåll

Förord ... 1

Befolkning ... 4

Hälsa ... 11

Utbildning ... 17

Barn och familj ... 24

Förvärvsarbete ... 31

Inkomst ... 49

Kriminalitet ... 54

Makt och inflytande ... 60

Meddelande 2010:11 Länsstyrelsen i Hallands län Producerad av SCB och Länsstyrelsen Hallands län Kontaktperson: Margit Mared, tel 035-13 21 07 e-post: margit.mared@lansstyrelsen.se Layout: Ateljén, SCB

Omslagsfoto: Jessica Lundberg-Blondin

Fler ex av denna skrift kan beställas kostnadsfritt genom Länsstyrelsen i Hallands län, 301 86 Halmstad eller laddas ner som pdf-fil från Länsstyrel- sens hemsida www.lansstyrelsen.se/halland/jamstalldhet.

© Länsstyrelsen Hallands län Printed in Sweden

(3)

Jämställdhet

En förutsättning för att kunna uppnå jämställdhet är att kvin­

nor och män har lika rättigheter, möjligheter och skyldig heter inom livets alla områden.

Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, klass, sexuell läggning m.m.

Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna.

Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet

Den kvantitativa aspekten avser en jämn resursfördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner.

Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent.

En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och livsvillkor tas tillvara – ett kvali­

tativt jämställdhetsarbete.

Mål för jämställdhetspolitiken

Målet för jämställdhetspolitiken är att:

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Följande delmål anger inriktningen av jämställdhetspolitiken:

• En jämn fördelning av makt och inflytande

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i besluts­

fattandet.

• Ekonomisk jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självstän­

dighet livet ut.

• En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgs- arbetet livet ut

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

(4)

4

Befolkning Befolkning

Befolkningen efter kommun

31 dec 2009 Antal

Kvinnor Män Totalt

Falkenberg 20 366 20 373 40 739

Halmstad 46 145 44 942 91 087

Hylte 5 045 5 232 10 277

Kungsbacka 37 242 36 696 73 938

Laholm 11 565 11 780 23 345

Varberg 28 809 28 630 57 439

Länet 149 172 147 653 296 825

Riket 4 691 668 4 649 014 9 340 682

Källa: Befolkningsstatistik

I Halmstad, Kungsbacka och Varberg, vilka är de befolkningstätaste kommunerna i länet, bor det fler kvinnor än män. I länet som helhet bor det också fler kvinnor än män.

I Falkenberg, Hylte och Laholm bor det fler män än kvinnor.

Befolkningen efter ålder

31 dec 2009

Andelen yngre är högre bland män än bland kvinnor i alla kommuner i länet. Detsamma gäller åldersgruppen 20–64 år utom för Kungsbacka. Däremot är andelen äldre högre bland kvinnor än bland män i alla länets kommuner.

Andelen äldre är högre i länet än i riket. Det gäller både kvinnor och män.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

0 20 40 60 80 100

Riket Länet Halmstad

Laholm Varberg Falkenberg

Hylte Kungsbacka

% 0 20 40 60 80 100

65– år 20–64 år 0–19 år

65– år 20–64 år 0–19 år

(5)

Befolkning Befolkning

Procentuell fördelning i tätort utanför tätort

Kv M Kv M

91 90 9 10

80 78 20 22 74 72 26 28 73 71 27 29 67 64 33 36 66 65 34 35

Befolkningen i och utanför tätorter

2005

I alla kommuner i länet bor det fler kvinnor än män inne i tätorterna och fler män än kvinnor utanför tät­

orterna. Störst är skillnaden i Laholm.

0 20 40 60 80 100

Hylte Laholm Varberg Falkenberg Kungsbacka Halmstad

% utanför tätort i tätort

Med tätort menas att där bor minst 200 personer och att det är högst 200 meter mellan husen. SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2005.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Befolkningen efter nationell bakgrund

2009 Antal Procentuell fördelning

Länet Länet Riket

Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda 133 592 133 223 90 90 85 86 varav

två inrikes

födda föräldrar 120 333 119 751 81 81 75 75 en inrikes och en

utrikes född förälder 9 121 9 296 6 6 7 7 två utrikes födda

föräldrar 4 138 4 176 3 3 4 4

Utrikes födda 15 580 14 430 10 10 15 14 varav

bosättningstid i Sverige

0–4 år 2 728 3 025 2 2 3 4

5– år 12 428 11 097 8 8 11 10

uppgift saknas 424 308 0 0 0 0

Totalt 149 172 147 653 100 100 100 100

Utrikes födda 15 580 14 430 100 100 100 100

Norden 3 087 2 511 20 17 22 18

varav

Danmark 981 1 109 6 8 3 4

Finland 1 359 799 9 6 15 11

Island 95 121 1 1 0 0

Norge 652 482 4 3 4 3

EU utom Norden 3 726 3 617 24 25 19 20

(6)

8

Befolkning Befolkning

Utrikes födda

31 dec 2009

I alla länets kommuner finns en högre andel utrikes födda kvinnor än män. Länet har en betydligt lägre an­

del jämfört med riket i genomsnitt. Högst andel utrikes födda kvinnor och män finns i Hylte.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

0 5 10 15 20

Riket Länet Kungsbacka Varberg Laholm Falkenberg Halmstad Hylte

%

In- och utflyttningar

2009 Antal

Inflyttade Utflyttade Flyttnings - netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 823 786 681 667 142 119

Halmstad 2 134 2 207 1 813 1 807 321 400

Hylte 253 244 250 240 3 4

Kungsbacka 1 733 1 700 1 226 1 245 507 455

Laholm 554 541 503 472 51 69

Varberg 1 116 1 062 781 768 335 294 Länet 5 478 5 452 4 119 4 111 1 359 1 341 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Inflyttningen till länet som helhet var större än utflytt­

ningen från länet. Alla kommunerna hade år 2009 en

större inflyttning än utflyttning, både för kvinnor och

män.

(7)

Befolkning Hälsa

Flyttningsöverskott inom/utanför länet

2009 Antal inflyttningar – utflyttningar

Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg -2 12 41 36 103 71

Halmstad 27 4 80 95 214 301

Hylte -38 -34 -9 -24 50 62

Kungsbacka -36 -1 437 359 106 97

Laholm -16 -11 42 57 25 23

Varberg 65 30 148 161 122 103

Länet . . 739 684 620 657

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Av de som flyttade till länet bosatte sig över hälften i Kungsbacka. Däremot var invandringen från utlandet störst i Halmstad och minst i Laholm för både kvinnor och män.

Ohälsotalet

2000–2009

Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år

2000 2005 2009

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 38 30 50 34 42 30

Halmstad 44 33 49 34 42 29

Hylte 45 30 46 30 38 25

Kungsbacka 38 25 43 27 31 20

Laholm 46 32 55 36 44 29

Varberg 42 29 48 31 40 26

Länet 41 30 48 32 39 26

Riket 47 33 54 36 43 29

Källa: Försäkringskassan

Kvinnor har generellt högre ohälsotal än män. Talen har minskat i alla kommuner mellan åren 2005 och 2009 och de ligger på en lägre nivå i länet än i riket. Laholm hade det högsta talet för kvinnor år 2009 och Falken­

berg det högsta talet för män.

Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspen-

(8)

12

Hälsa Hälsa

Anmälda arbetsskador

*2008

Antal/1 000 förvärvsarbetande dagbefolkning (arbetar men behöver inte bo i kommunen)

20–24 år 55–64 år 20–64 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 17 21 10 10 9 12

Halmstad 7 18 10 15 9 14

Hylte 0 27 9 5 8 12

Kungsbacka 5 8 3 3 4 4

Laholm 11 7 4 6 4 8

Varberg 9 12 11 8 8 10

Länet 8 15 8 9 7 10

Riket 8 12 10 11 8 10

Källa: Arbetsmiljöverket

Yngre män drabbas oftare av arbetsskador än vad yngre kvinnor gör. I Falkenberg drabbades unga kvin­

nor i högst utsträckning och i Hylte unga män. Bland de äldre drabbades kvinnorna i högst utsträckning i Varberg och männen i Halmstad.

*arbetsolyckor + arbetssjukdomar

Pågående sjukfall efter antal dagar

dec 2008 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning

Antal personer Förändr. sedan

2000 i procent

30-dagar 180-dagar 180-dagar

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 316 204 176 124 -39 -40

Halmstad 638 416 395 231 -34 -39

Hylte 58 41 27 20 -58 -57

Kungsbacka 537 329 332 190 -40 -36

Laholm 137 109 80 59 -41 -43

Varberg 471 293 287 173 -26 -33

Länet 2 157 1 392 1 297 797 -36 -38 Riket 75 434 46 018 46 544 27 114 -49 -49 Källa: Försäkringskassan

Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Både sjukfall över 30 dagar samt de över 180 dagar är betyd­

ligt vanligare bland kvinnor än bland män.

Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec.

(9)

Hälsa Hälsa

Sjuk- och aktivitetsersättning

dec 2009

Andel (%) av inskrivna i Försäkringskassan

Andel (%) Förändring

55–59 år 60–64 år 20–64 år sedan 2001, 20–64 år i procent

Kv M Kv M Kv M Kv M

Falkenberg 17 12 24 17 10 7 35 18

Halmstad 23 15 31 20 11 7 13 -4

Hylte 22 11 24 16 11 7 -1 2

Kungsbacka 15 8 22 14 8 4 0 -15

Laholm 20 12 27 17 12 7 10 2

Varberg 18 11 26 16 10 6 12 1

Länet 19 12 26 17 10 6 11 -2

Riket 22 14 31 21 11 7 9 -1

Källa: Försäkringskassan

Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk­ och aktivitetsersättning. I åldersgruppen 55–64 år finns de högsta andelarna i Halmstad. Länet ligger generellt på en lägre nivå än riket.

Sedan 2001 har andelarna ökat för kvinnor och minskat något för män i både länet och riket.

Har sjuk- eller rehabiliteringspenning.

Dödsorsaker

2002–2006

Antal /10 000 medelfolkmängden 15 år och däröver

Alkohol Lungcancer KOL

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 0 3 2 6 2 3

Halmstad 1 5 4 5 2 3

Hylte 0 5 2 7 0 2

Kungsbacka 1 3 3 5 2 3

Laholm 1 4 2 5 2 3

Varberg 1 4 4 5 2 3

Länet 1 4 3 5 2 3

Riket 1 5 4 6 3 3

Källa: Socialstyrelsen

Länets befolkning dör i ungefär samma utsträckning av alkoholrelaterade sjukdomar, lungcancer och KOL som rikets befolkning (se även nästa sida).

Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal).

KOL = Kronisk obstruktiv lungsjukdom

(10)

16

Hälsa Utbildning

Dödsorsaker

2002–2006

Antal /10 000 medelfolkmängden 15 år och däröver*

Hjärtinfarkt Självmord Skador och förgiftningar*

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 15 26 0 2 3 6

Halmstad 20 29 1 2 3 5

Hylte 28 42 0 2 3 5

Kungsbacka 13 21 1 2 3 5

Laholm 25 35 1 2 3 6

Varberg 14 23 2 3 3 7

Länet 18 27 1 2 3 6

Riket 20 31 1 3 4 7

Källa: Socialstyrelsen

Den vanligaste dödsorsaken (av de som listas) är hjärt­

infarkt. Det gäller för både kvinnor och män i länet och i hela riket. Men länets befolkning dör i något lägre utsträckning av hjärtinfarkt än rikets befolkning.

*avser 0– år

Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal).

Avgångna från gymnasieskolan

Länet. Läsåret 2008/2009

Källa: SCB, Skolstatistik

Gymnasieskolan är starkt könsuppdelad, särskilt inom yrkesförberedande program.

annat El (EC) Teknikprogrammet (TE) SM utan specifik inriktning Naturvetenskap (NV) Medie (MP) Handels- och adm. (HP) Samhällsvetenskap (SP) Hotell- och restaurang (HR) Livsmedel (LP) Naturbruk (NP) Int. Baccalaureate (IB) Estetiska (ES) Barn- och fritid (BF) Omvårdnad (OP) Hantverk (HV)

0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100

100 80 60 40 20 100 80 60 40 20

% %

Hantverk (HV)

* 11 procent av eleverna har tillhört Bygg, Fordon, Energi- eller Industriprogrammen där könsfördelning inte redovisas. Antalet i det ena könet är färre än tre.

Omvårdnad (OP)

Barn- och fritid (BF) Estetiska (ES)

Int. Baccalaureate (IB) Naturbruk (NP)

Livsmedel (LP) Hotell- och restaurang (HR)

Samhällsvetenskap (SP)

Handels- och adm. (HP) Medie (MP)

Naturvetenskap (NV) SM utan specifik inriktning

Teknikprogrammet (TE)

El (EC)

(11)

Utbildning Utbildning

Befolkningens utbildningsnivå

2008 25

44 år. Procentuell fördelning

Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M

Falkenberg 11 14 53 62 35 22 2 2

Halmstad 9 11 44 51 47 37 1 2

Hylte 12 19 60 64 27 14 2 3

Kungsbacka 6 9 45 51 48 39 1 1

Laholm 8 15 57 63 33 20 2 2

Varberg 8 12 48 58 44 29 1 1

Länet 8 12 48 55 43 32 1 2

Riket 9 12 43 50 47 37 2 3

Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst skillnad är det i Varberg och minst i Kungsbacka. Högst andel eftergymnasialt utbildade finns i Kungsbacka och lägst andel i Hylte.

Befolkningens utbildningsnivå

2008 45

64 år. Procentuell fördelning

Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M

Falkenberg 20 32 52 47 27 20 1 1

Halmstad 19 23 47 47 34 30 1 1

Hylte 30 42 47 41 22 15 1 2

Kungsbacka 14 19 46 43 40 38 0 0

Laholm 22 36 52 44 25 19 1 1

Varberg 19 31 48 44 32 25 0 0

Länet 18 27 48 45 33 28 1 1

Riket 18 23 47 47 35 29 1 1

Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med förgymnasial utbildning är högre bland

de äldre jämfört med de yngre. Mest påtagligt är det

i Hylte. En lägre andel har eftergymnasial utbildning

jämfört med de yngre, särskilt bland kvinnorna.

(12)

20

Utbildning Utbildning

Behörighet till vidare studier

Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2008/09 Till gymnasiet Till universitet

och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 90 88 96 90

Halmstad 93 91 92 84

Hylte 76 86 100 94

Kungsbacka 97 95 89 84

Laholm 90 86 86 81

Varberg 93 88 93 86

Länet 93 91 92 85

Riket 90 88 93 88

Källa: Skolverket

I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller till gymnasiet men framför allt till högskolan.

Både kommunala och enskilda skolor ingår.

Jämfört med riket fortsätter en något lägre andel av ungdomarna i länet vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fort­

sätter i betydligt högre utsträckning än pojkarna.

Övergång gymnasieskola – högskola

Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2005/2006 och som påbörjat högskolestudier senast 2008/2009

Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket

0 10 20 30 40 50

Riket Länet Kungsbacka Falkenberg Laholm Hylte Varberg Halmstad

%

(13)

Utbildning Utbildning

Högskolenybörjare i åldern 18–34 år *

Läsåret 2008/2009

Antal Könsfördeln. Andel (‰) (%) av alla i

gruppen Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 133 87 60 40 37 22

Halmstad 398 303 57 43 40 29

Hylte 33 23 59 41 37 23

Kungsbacka 256 216 54 46 44 37

Laholm 106 52 67 33 56 25

Varberg 214 144 60 40 40 26

Länet 1 140 825 58 42 42 29

Riket 35 530 25 777 58 42 37 25

Källa: SCB, Högskolestatistik

Fler kvinnor än män i åldern 18–34 år börjar på hög­

skolan. Det gäller alla kommuner i länet. Mest sned är könsfördelningen i Laholm.

*ålder 2008-12-31

Högskolenybörjare i åldern 35–64 år *

Läsåret 2008/2009

Antal Könsfördeln. Andel (‰) (%) av alla i

gruppen Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 24 14 63 37 3 2

Halmstad 42 27 61 39 2 2

Hylte 7 2 78 22 4 1

Kungsbacka 42 13 76 24 3 1

Laholm 25 7 78 22 5 1

Varberg 31 13 70 30 3 1

Länet 171 76 69 31 3 1

Riket 5 397 2 580 68 32 3 1

Källa: SCB, Högskolestatistik

Det är en stor majoritet kvinnor bland högskolenybör­

jare i åldern 35–64 år. Det är ännu tydligare jämfört med yngre åldrar.

*ålder 2008-12-31

(14)

24

Barn och familj Barn och familj

Födda barn per kvinna respektive man

1990–2008

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Från 1990 har fruktsamhetstalen legat på en högre nivå i länet än i riket. Under 1990­talet sjönk fruktsamheten.

År 1999 hade länet de lägsta talen. Därefter steg frukt­

samheten fram till år 2006. I länet låg talen år 2008 på 2,0 barn per kvinna och 1,8 barn per man. Motsvarande för riket var 1,9 per kvinna och 1,7 per man.

Kommunernas omsorg för barn*

2009 Procent

Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år

Falkenberg 82 47 6 0

Halmstad 87 47 1 0

Hylte 81 51 4 0

Kungsbacka 84 62 3 1

Laholm 81 43 4 1

Varberg 82 50 4 0

Länet 84 52 3 0

Riket 82 52 4 0

Källa: Skolverket

I Halmstad har 87 procent av 1–5­åringarna en för­

skoleplats jämfört med 81 procent av barnen i Hylte och Laholm. De kommuner som har lägst andel barn i förskola har istället en något högre andel barn i annan pedagogisk omsorg.

I Kungsbacka har 62 procent av 6–12­åringarna en fritidshemsplats. Det kan jämföras med 43 procent av barnen i Laholm.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

2,5 Män - Länet

Män - Riket Kvinnor - Länet Kvinnor - Riket

08 07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990

Antal barn per kvinna resp. man

Män – Länet Män – Riket

Kvinnor – Länet

Kvinnor – Riket

Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet.

Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män.

Förskolor som har enskild huvudman ingår om kom- munen utövar tillsyn över verksamheten.

Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familje- daghem är en av flera tänkbara varianter.

*Könsredovisning är ej tillgänglig

(15)

Barn och familj Barn och familj

Användning av föräldraförsäkringen

2009

Personer som använt försäkringen

Könsfördelning (%)

FP TFP

Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 54 46 57 43

Halmstad 55 45 59 41

Hylte 51 49 56 44

Kungsbacka 56 44 59 41

Laholm 53 47 58 42

Varberg 54 46 58 42

Länet 55 45 58 42

Riket 56 44 58 42

Källa: Försäkringskassan

I samtliga kommuner var det färre män än kvinnor som använde föräldrapenningen. Det är också fallet när det gäller den tillfälliga föräldrapenningen.

Användning av föräldraförsäkringen

2009 Fördelning (%) av nettodagar

FP TFP

Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 80 20 64 36

Halmstad 79 21 65 35

Hylte 80 20 65 35

Kungsbacka 77 23 66 34

Laholm 78 22 65 35

Varberg 79 21 64 36

Länet 79 21 65 35

Riket 78 22 65 35

Källa: Försäkringskassan

Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde.

FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej.

Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 hel- dag. I övrigt se föregående sida.

(16)

28

Barn och familj Barn och familj

Ungdomar som bor kvar hos föräldrar

2009

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden är relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 18­års­

åldern. År 2009 bodde 51 procent av de 21­åriga flick­

orna och 68 procent av pojkarna i länet kvar hemma.

Skillnaden är störst i åldrarna 20–24 år. I länet flyttar både flickor och pojkar hemifrån senare i jämförelse med riket.

Familjehushåll efter hushållstyp

2005–2008 Procentuell fördelning samt antal

Länet Riket

Sammanboende utan barn 29 29

Sammanboende med barn 25 19

Ensamstående kvinna utan barn 15 17

Ensamstående man utan barn 14 17

Ensamstående kvinna med barn 4 4

Ensamstående man med barn 2 2

Övriga familjehushåll 12 13

Totalt, % 100 100

Antal, 1 000-tal 142 4 653

Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn

2005–2008

Procentuell fördelning

Länet Riket

Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 54 81 89 60 83 91

1 barn 17 8 8 15 9 5

2 barn 21 7 2 18 6 3

3 barn- 8 4 1 7 2 1

Totalt, % 100 100 100 100 100 100

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamboende resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16–84 år. I gruppen sammanboende ingår även personer av samma kön om de själva angivit sig som sammanboende.

Pojkar – länet Flickor – riket

Flickor– länet

ålder Procent

0 20 40 60 80

100 Länet flickor

Riket flickor Länet pojkar Riket pojkar

30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15

Pojkar – riket

(17)

Barn och familj Förvärvsarbete

Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst

dec 2008 Antal

80–89 år 90– år Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 265 123 104 40

Halmstad 597 262 184 55

Hylte 71 28 25 8

Kungsbacka 481 223 104 57

Laholm 144 67 45 25

Varberg 320 152 100 39

Länet 1 878 855 562 224

Riket 59 493 25 689 20 578 7 097

Källa: Socialstyrelsen

Fler kvinnor än män 80 år och äldre beviljas hemtjänst.

Även räknat på den andel som finns i respektive ålder är kvinnornas tal högre med undantag av dem över 90 år i Kungsbacka och Laholm. I dessa kommuner har en högre andel av männen hemtjänst.

Förvärvsarbetande

2008 Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Falkenberg 75 82 85 89 74 79 80 84

Halmstad 70 74 84 88 70 75 76 81

Hylte 73 83 86 92 74 79 80 86

Kungsbacka 78 81 90 93 76 80 84 87

Laholm 72 81 84 88 69 79 77 84

Varberg 77 83 87 91 74 80 81 86

Länet 74 79 87 90 73 78 80 84

Riket 69 74 83 86 69 74 75 79

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män i alla kommunerna i länet. I Laholm är skill­

naden störst när det gäller hela åldersgruppen 20–64 år.

Bland de yngre är skillnaden störst i Hylte och bland de äldre i Laholm.

Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften.

(18)

32

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Utlandsfödda förvärvsarbetande

2008 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20–64 år

Norden EU 27 Utanför

utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 68 77 58 70 53 62

Halmstad 73 78 62 66 53 61

Hylte 69 69 56 77 54 74

Kungsbacka 75 81 69 75 63 73

Laholm 57 54 58 70 52 64

Varberg 76 73 61 68 59 69

Länet 72 74 62 70 55 64

Riket 67 63 58 64 49 58

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Utrikes födda män förvärvsarbetar generellt sett i högre utsträckning än utrikes födda kvinnor. Undantag var kvinnor födda i Norden som förvärvsarbetade mer än män i kommunerna Hylte, Laholm och Varberg.

Största skillnaden mellan könen för nordenfödda fanns i Falkenberg.

För födda utanför Norden fanns största skillnaden i andel förvärvsarbetande mellan könen i Hylte.

Utlandsfödda förvärvsarbetande

2008 Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 35–54 55–64 20–64

Kv M Kv M Kv M Kv M

Falkenberg 52 63 61 71 48 53 56 66

Halmstad 49 58 66 72 46 54 57 64

Hylte 48 71 67 83 54 57 59 73

Kungsbacka 54 64 76 84 63 70 68 76

Laholm 45 65 65 65 44 55 55 63

Varberg 57 63 70 76 55 60 63 69

Länet 51 61 67 74 51 58 59 67

Riket 44 53 63 67 51 54 54 60

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

De utrikesfödda männen förvärvsarbetar i högre utsträckning än kvinnorna. År 2008 gällde det i alla kommuner med undantag av åldersgruppen 35–54 år i Laholm där förvärvsfrekvensen för både kvinnor och män var 65 procent.

Bland de yngre låg männens andelar på en väsentligt

högre nivå än kvinnornas i Hylte och Laholm.

(19)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Sysselsatta efter vanligen arbetad tid

1990 och 2008 Avser 16-64 år

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

År 1990 arbetade 49 procent av kvinnorna i länet hel­

tid. År 2008 hade den andelen ökat till 53 procent.

I riket låg andelen år 2008 på 65 procent. Bland män i länet och i riket arbetade 92 procent heltid år 1990. År 2008 var den andelen lägre – 89 procent i både länet

0 20 40 60 80 100

Riket Länet Riket

Länet 0

20 40 60 80 100

Riket Länet Riket Länet

1990 2008 1990 2008

35– tim20–34 tim 1–19 tim

Procent Procent

Relativa arbetskraftstal

1990–2008 Avser 16–64 år

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

År 1990 fanns 82 procent av kvinnorna och 88 procent av männen i länet i arbetskraften. Under 1990­talet sjönk arbetskraftstalen och de nådde sina lägsta värden år 1998. År 2008 låg andelarna på 80 respektive 84 procent. I riket fanns då 77 procent av kvinnorna och 82 procent

av männen i

Procent

Män – riket Män – länet

Kvinnor – riket Kvinnor – länet

65 70 75 80 85

90 män riket

kvinnor riket män länet kvinnor länet

08 07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990 0

Siffrorna för 2005 är inte helt jämförbara med föregående år

Angående jämförbarhet mellan åren se not sid 34.

Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa

(20)

36

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

De 20 vanligaste yrkena för män i länet

2008

Antal Andel (%) av alla yrken*

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 3 998 6 Byggnads- och anläggningsarbetare 3 635 5

Ingenjörer och tekniker 3 290 5

Fordonsförare 3 119 5

Byggnadshantverkare 3 083 5

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 271 3 Lager- och transportassistenter 2 124 3 Chefer för mindre företag och enheter 2 082 3

Maskin- och motorreparatörer 1 853 3

Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 1 780 3 Chefer för särskilda funktioner 1 756 3

Drift- och verksamhetschefer 1 590 2

Maskinoperatörer, metall- och

mineralbehandling 1 517 2

Vård- och omsorgspersonal 1 449 2

Dataspecialister 1 286 2

Montörer 1 278 2

Företagsekonomer, marknadsförare och

personaltjänstemän 1 136 2

Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 112 2

Maskinförare 1 040 2

Elmontörer, tele- och elektronik-

reparatörer m.fl. 999 1

Totalt 20 yrken 40 398 60

Totalt alla yrken** 66 786 100

Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet

** Här ingår 3 127 män vars yrke klassas som okänt.

De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet

2008

Antal Andel (%) av alla yrken*

Vård- och omsorgspersonal 14 367 22

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 4 598 7 Förskollärare och fritidspedagoger 2 753 4

Övrig kontorspersonal 2 592 4

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 332 4

Grundskollärare 2 219 3

Sjuksköterskor 2 055 3

Städare m.fl. 1 784 3

Bokförings- och redovisningsassistenter 1 770 3

Köks- och restaurangbiträden 1 737 3

Redovisningsekonomer, administrativa

assistenter m.fl. 1 510 2

Företagsekonomer, marknadsförare och

personaltjänstemän 1 436 2

Kontorssekreterare och dataregistrerare 1 180 2 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 1 122 2 Barnmorskor; sjuksköterskor med

särskild kompetens 1 071 2

Drift- och verksamhetschefer 1 059 2

Gymnasielärare m.fl. 1 041 2

Storhushålls- och restaurangpersonal 1 033 2

Kundinformatörer 1 030 2

Kassapersonal m.fl. 844 1

Totalt 20 yrken 47 533 73

Totalt alla yrken** 64 900 100

Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet

** Här ingår 2 110 kvinnor vars yrke klassas som okänt.

(21)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

De fem största yrkena i länet bland män

2008

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 1664 år. Avser natt- befolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun).

Säljare, Byggnads- Ingenjörer Fordons- Byggnads- inköpare, o anlägg- o tekniker förare hantv.

mäklare ningsarb.

m.fl

Falkenberg 4 7 3 6 5

Halmstad 6 4 4 5 4

Hylte 3 5 6 5 4

Kungsbacka 10 5 7 3 4

Laholm 5 6 4 8 4

Varberg 4 8 5 5 6

Länet 6 5 5 5 5

Riket 5 4 5 4 4

Källa: SCB, Yrkesregistret

Bland män dominerar inget yrke på samma sätt som vård­ o omsorgspersonal gör bland kvinnor. I Kungs­

backa arbetade 10 procent av de anställda männen som säljare, inköpare eller mäklare.

De fem största yrkena i länet bland kvinnor

2008

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt- befolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun).

Vård- o Försäljare, Förskol- Övrig Säljare, omsorgs- detaljh. lärare o kontors- inköpare, personal demon- fritids- personal mäklare

stratörer peda- m.fl.

m.fl. goger

Falkenberg 24 11 4 3 2

Halmstad 23 6 4 4 4

Hylte 26 6 2 4 3

Kungsbacka 19 7 5 5 5

Laholm 27 7 4 3 3

Varberg 22 7 5 4 3

Länet 22 7 4 4 4

Riket 22 6 4 3 3

Källa: SCB, Yrkesregistret

Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna.

I Laholm arbetade 27 procent av alla anställda kvinnor

inom den gruppen.

(22)

40

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Källa: SCB, Yrkesregistret

De 30 största yrkena i länet

2008

Avser yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet

Förvärvsarbetande efter sektor

2008

20–64 år. Avser nattbefolkningen (bor i kommunen men kan arbeta i annan kommun).

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Något fler kvinnor i länet och i riket arbetar i näringslivet än i offentlig sektor. I Halmstad arbetar dock en högre andel av kvinnorna i offentlig sektor.

Män arbetar i huvudsak inom näringslivet.

0 20 40 60 80 100 Riket

Länet Kungsbacka Falkenberg Hylte Laholm Varberg Halmstad

0 20 40 60 80 100

Kvinnor Män

Off. sekt. Näringslivet

%

Handpaketerare och andra fabriksarbetareStorhushålls- och restaurangpersonalSjukgymnaster, tandhygienister m.fl.Hälso- och sjukvårdsspecialisterDataspecialisterMontörer Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.Bokförings- och redovisningsassistenterChefer för särskilda funktionerMaskin- och motorreparatörerCivilingenjörer, arkitekter m.fl.Köks- och restaurangbiträdenGymnasielärare m.fl.SjuksköterskorStädare m.fl.

Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemänFörsäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.Chefer för mindre företag och enheterByggnads- och anläggningsarbetareFörskollärare och fritidspedagogerSäljare, inköpare, mäklare m.fl.Lager- och transportassistenterDrift- och verksamhetscheferVård- och omsorgspersonalIngenjörer och teknikerÖvrig kontorspersonalByggnadshantverkareGrundskollärareFordonsförare

Vård- och omsorgs/

personal

0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100

100 80 60 40 20 100 80 60 40 20

% %

Försäljare, detaljh.; demonstratörer m.fl.

Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Ingenjörer och tekniker Byggnads- och anläggningsarbetare

Fordonsförare Byggnadshantverkare

Övrig kontorspersonal

Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare

Chefer för mindre företag och enheter

Lager- och transportass.

Drift- och verksamhetschefer

Chefer för särskilda funk.

Civilingenjörer, arkitekter m.fl.

Sjuksköterskor

Städare m.fl.

Köks- och restaurangbiträden Gymnasielärare m.fl.

Bokförings- och redovisningsass.

Mask.- o motorrep.

Redov.ek.,adm.ass. mfl.

Maskinop., metall- och mineralbeh.

Dataspecialister Storhush.- o rest.pers.

Montörer Handpak. o andra fab.arb.

Hälso- och sjukv.spec.

Sjukgymn., tandhyg. m.fl.

Företagsek., markn.f. o pers.tjm

(23)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Egna företagare

2008

Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun).

Kvinnor Män

Företagare Egen- Företagare Egen- i eget AB företagare i eget AB företagare

Falkenberg 153 452 689 1 106

Halmstad 251 752 1 182 1 527

Hylte 22 94 135 231

Kungsbacka 317 773 1 086 1 474

Laholm 74 358 328 792

Varberg 218 552 975 1 185

Länet 1 035 2 981 4 395 6 315

Riket 29 740 85 822 118 570 168 309

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Bland de kvinnor som är företagare i länet hade 26 procent ett eget aktiebolag. I riket låg den nivån också på 26 procent.

Bland de män som var företagare i länet hade 41 procent ett eget aktiebolag, samma andel som i riket.

Egna företagare i länet efter näringsgren

2008 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser

dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun).

Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret.

0 500 1500 2500

Offentlig förvaltning och försvar Energiförsörjning;

miljöverksamhet Finans- och försäkrings- verksamhet Information och kommunikation Transport och magasinering Utbildning Fastighetsverksamhet Byggverksamhet Hotell- och restaurang- verksamhet Tillverkning och utvinning Vård och omsorg;

sociala tjänster Jordbruk, skogsbruk o fiske Företagstjänster Okänd verksamhet Handel Kulturella och personliga tjänster m.m.

Antal

8 92 22 78 47 53 59 41 0 100 0 100 31 69 45 55 13 87 14 86 43 57 73 27 42 58 61 39 32 68 35 65 65 35 44 56 36 64 39 61 30 70 34 66 65 35 55 45 44 56 50 50 100 0 86 14 100 0 62 38

0 0 100 0

(24)

44

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Pendling till arbetet

2008

Antal 16–64 år som pendlar över kommun-/länsgränsen

Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen/

länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Falkenberg 1 505 1 818 1 762 2 454 7 440 7 839 Halmstad 2 832 4 029 2 391 3 906 18 502 18 645

Hylte 476 748 561 712 1 656 2 047

Kungsbacka 3 139 3 350 8 510 11 414 9 537 7 104 Laholm 740 1 092 1 828 2 426 3 311 3 612 Varberg 1 768 2 642 2 515 3 528 11 114 11 294 Länet 5 038 7 361 12 145 18 122 56 982 56 859 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Män pendlar mer än kvinnor. Halmstad har större inpendling än utpendling. Det gäller även för män i Hylte. När det gäller övriga kommuner är utpendlingen större än inpendlingen.

Nystartade företag efter form av ledning

1999–2008 Antal i länet

0 500 1000 1500

2000 Gemensam

Kvinnlig Manlig

2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999

Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess gjordes den som en urvalsundersökning. Därför är ej siffrorna helt jämförbara med tidigare år.

*exkl. bortfall

**av befolkningen 16–64 år Källa: Tillväxtanalys

Antal nyföretagare

2008

Länet Riket

Kv M Gem Kvinnor Män Gem Antal 518 976 130 18 368 35 557 3 876

Könsfördelning (%)* 32 60 8 32 62 7

Andel (‰)** 5,7 10,6 1 6,3 11,8 0,7

Källa: Tillväxtanalys

I länet var andelen kvinnor och män som startade nya

företag lägre än i riket.

(25)

Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Arbetssökande

2009

Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal

Öppet arbetslösa I program med aktivitets stöd Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 3,8 4,3 1,7 1,8

Halmstad 3,3 4,8 2,1 2,4

Hylte 3,4 4,0 1,4 1,4

Kungsbacka 2,4 3,1 1,0 1

Laholm 4,2 4,5 1,9 1,8

Varberg 2,7 3,5 1,3 1,5

Länet 3,1 4,0 1,6 1,7

Riket 3,4 4,7 2,0 2,2

Källa: Arbetsförmedlingen

Andelen öppet arbetslösa var högre bland män än bland kvinnor. Störst var skillnaden mellan könen i Halmstad.

Andelen med aktivitetsstöd var för båda könen lägre än andelen öppet arbetslösa.

Deltidsarbetslösa och timanställda

2009 Antal i åldern 20–64 år. Genomsnitt per månad

Deltidsarbetslösa Timanställda

Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 194 36 205 85

Halmstad 336 95 430 224

Hylte 21 2 38 7

Kungsbacka 160 43 201 104

Laholm 154 27 136 53

Varberg 159 49 220 120

Länet 1 023 253 1 230 594

Riket 28 747 9 005 37 480 20 495

Källa: Arbetsförmedlingen

Betydligt fler kvinnor än män är både deltidsarbetslösa och timanställda. Bland de deltidsarbetslösa i länet är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Bland de tim­

anställda är fördelningen 67 respektive 33 procent.

(26)

48

Förvärvsarbete Inkomst

Relativa arbetslöshetstal

1990–2008

Avser 16–64 år

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Arbetslösheten steg kraftigt efter 1990. I länet låg talen som högst för män år 1993 på 8,6 procent och år 1996 för kvinnor på 8,7 procent. År 2008 var arbetslösheten 3,7 procent för kvinnor och 4,6 procent för män. I riket var motsvarande värden 4,7 procent för kvinnor och 4,6 procent för män år 2008.

Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös.

Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa

Siffrorna fr.o.m. 2005 är inte helt jämförbara med föregående år p.g.a.

omläggning och EU-anpassning av statistiken. Bl.a ingår nu personer som bor i Sverige men arbetar i ett annat land.

Procent

Män – riket

Män – länet

0 2 4 6 8

10 kvinnor riket

män riket kvinnor länet män länet

08 07 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990

Kvinnor – länet Kvinnor – riket

Sammanräknad förvärvsinkomst

2008 20–64 år. Antal kronor i 1 000-tal

Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 206 277 210 281

Halmstad 210 283 215 282

Hylte 198 278 206 290

Kungsbacka 253 383 243 333

Laholm 197 274 199 276

Varberg 213 303 213 296

Länet 219 309 219 294

Riket 222 298 222 283

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Män har betydligt högre inkomst än kvinnor. Störst skillnad i både medel­ och medianinkomst är det i Kungsbacka. Minst skillnad i medelinkomst är det i Falkenberg och medianinkomst i Halmstad.

Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medel- inkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomst- tagare ingår.

(27)

Inkomst Inkomst

Disponibel medelinkomst för familjer

2008

Antal kronor i 1000-tal

Gifta/ Ensamstående Ensamstående

sambo kvinnor män

utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn*

Falkenberg 378 506 164 263 201 316

Halmstad 398 536 177 269 209 327

Hylte 358 502 152 254 196 298

Kungsbacka 481 645 193 309 244 473

Laholm 385 495 162 270 202 316

Varberg 418 533 168 271 212 329

Länet 416 559 174 278 214 361

Riket 412 533 169 269 201 339

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Den disponibla inkomsten var högre i länet än i riket som helhet. Det gällde alla familjetyper.

Höga respektive låga inkomster

2008 Andel (%) i åldern 20–64 år med sammanräknad förvärvsinkomst

Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 5 21 19 14

Halmstad 8 24 22 17

Hylte 4 21 21 13

Kungsbacka 17 44 15 11

Laholm 5 21 22 15

Varberg 7 29 18 12

Länet 9 29 19 14

Riket 12 28 22 18

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor har höga inkomster. I Kungsbacka finns de högsta andelarna höginkomsttagare för både kvinnor och män.

Det är vanligare bland kvinnorna att vara låginkomst­

tagare men skillnaden mellan könen är här inte lika stor.

Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst 355 216 kr.

Inkl. 0-inkomsttagare.

Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå.

*under 18 år

(28)

52

Inkomst Inkomst

Pensionssparande

2008 Avser 20–64 år. Medelvärde i Tkr

Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande

Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 46 38 4,7 5,2

Halmstad 40 33 4,8 5,3

Hylte 43 35 5,0 5,4

Kungsbacka 48 38 5,5 6,2

Laholm 40 34 4,9 5,5

Varberg 44 37 4,8 5,4

Länet 44 36 5,0 5,5

Riket 43 35 5,0 5,5

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

En högre andel kvinnor än män har ett privat pensions­

sparande. Men männen sparar ett något högre belopp än vad kvinnorna gör.

Hushåll med ekonomiskt bistånd

2008 Procentuell fördelning av biståndshushåll

Gifta par/ Ensamstående Totalt samboende kvinnor män

utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn

Falkenberg 5 12 24 14 39 5 100

Halmstad 9 13 25 15 37 1 100

Hylte 3 8 21 23 42 3 100

Kungsbacka 3 5 26 21 36 8 100

Laholm 0 2 27 19 39 12 100

Varberg 5 9 26 16 42 2 100

Länet 5 10 25 17 38 4 100

Riket 6 12 25 15 40 3 100

Källa: Socialstyrelsen

Bland dem som erhöll ekonomiskt bistånd i länet var ensamstående män utan barn den vanligaste katego­

rin med 38 procent. Motsvarande andel i riket var 40 procent. Den näst största kategorin var ensamstående kvinnor utan barn med 25 procent, samma nivå som för riket.

Medelvärdet är beräknat för dem som har pen- sionssparande. Personer som saknar sammanräk- nad förvärvsinkomst ingår ej.

(29)

Kriminalitet Kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor

2009

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Falkenberg 37 103 30 44

Halmstad 42 153 53 62

Hylte 58 117 0 58

Kungsbacka 14 80 18 15

Laholm 26 124 26 4

Varberg 14 105 47 25

Länet 29 120 36 37

Riket 42 163 41 35

Källa: BRÅ

Kvinnor i länet löper mindre risk att drabbas av misshandel av en bekant än vad kvinnor i riket gör.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Störst är risken att drabbas av brott inomhus av en bekant förövare.

Anmälda misshandelsbrott mot män

2009 Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre

Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Falkenberg 62 52 190 113

Halmstad 42 54 301 141

Hylte 58 107 107 107

Kungsbacka 25 44 135 27

Laholm 82 30 129 56

Varberg 46 44 238 58

Länet 45 50 213 87

Riket 64 78 210 87

Källa: BRÅ

Männen i länet löper, liksom i riket, störst risk att drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora.

* Könsredovisning ej tillgänglig

* Könsredovisning ej tillgänglig

(30)

56

Kriminalitet Kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott

2009 Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre

Källa: BRÅ

Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inom­

hus av en bekant och att män blir det utomhus av en obekant.

0 40 80 120 160 200 240

utomhus inomhus utomhus inomhus Av bekant*

Av obekant*

Länet

0 40 80 120 160 200

utomhus inomhus utomhus inomhus

Antal Av bekant*

Av obekant*

Riket

kvinnamot mot man

240

Anmälda sexualbrott efter brottstyp

Antal Antal per

100 000 inv

Länet Länet Riket

2001 2005 2009 2009 2009 Våldtäkt inkl. grov

(se även våldsbrott) 43 79 142 48 64 Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 34 37 10 3 4 Sexuellt ofredande (ej blottning) 72 139 203 69 70 Utnyttjande av barn för sexuell

posering inkl grov .. .. 0 0 1

Blottning 37 23 32 11 11

Koppleri inkl. grovt 0 1 1 0 1

Förförelse av ungdom 2 0 0 0 2

Barnpornografibrott inkl. grovt 5 10 6 2 4

Sexköpsbrott 0 1 50 17 4

Människohandel för sexuella

ändamål (trafficking) .. 0 0 0 0

Sexuellt utnyttjande av barn

under 18 år .. .. 6 2 5

Sexuellt övergrepp mot barn

under 18 år .. .. 15 5 5

Kontakt med barn under

15 år i sexuellt syfte .. .. 0 0 1

Totalt 193 290 465 158 173

Källa: BRÅ

Könsredovisning ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barn- pornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking).

Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen.

.. avser osäkra uppgifter

*könsredovisning ej tillgänglig

(31)

Kriminalitet Kriminalitet

Oro för våld och faktiskt våld efter ålder

2006–2008

Medelvärde för perioden.

Misstänkta efter brottstyp

2009 Antal och könsfördelning för ett urval av brott

Länet Riket

Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%)

Kv M Kv M

Brott mot brottsbalken 2 072 23 77 81 023 25 75 Fullbordat mord och dråp samt

misshandel med dödlig utgång 3 0 100 152 7 93 Misshandel, grov misshandel 491 12 88 16 792 14 86 därav mot barn 0–6 år 12 33 67 436 38 62 mot barn 7–14 år 36 17 83 1 765 27 73 mot kvinnor 18 år eller äldre 156 14 86 5 888 15 85 mot man 18 år eller äldre 261 8 92 8 016 9 91

Sexualbrott 68 1 99 2 439 2 98

därav våldtäkt, grov våldtäkt 22 0 100 1 026 2 98

Biltillgrepp 59 8 92 1 950 9 91

Inbrottsstöld, därav 121 7 93 4 144 8 92 i bostad (lägenhet/villa) 40 0 100 1 016 9 91 Övrig stöld och snatteri 709 38 62 30 021 37 63 ur/från motordrivet fordon 32 3 97 1 585 7 93 i butik och varuhus 579 43 57 25 817 41 59 Rån inkl. grovt rån, därav 32 0 100 1 793 6 94

butiksrån 7 0 100 395 4 96

personrån 15 0 100 1 053 7 93

Bedrägeri och annan oredlighet 195 15 85 7 782 21 79 Skadegörelsebrott 177 10 90 7 764 10 90 Våld mot tjänsteman 61 20 80 2 372 21 79 Brott mot trafikbrottslagen, därav 1010 13 87 31 399 11 89 Rattfylleri, grovt rattfylleri 470 16 84 14 759 11 89 Brott mot narkotikastrafflagen 676 11 89 25 201 14 86 Brott mot skattebrottslagen m.m. 0 . . 2 359 11 89

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)

Kvinnorna är, enligt undersökningen, mest oroliga för att bli utsatta för våld men det är de yngre männen som i störst utsträckning blir utsatta.

0 5 10 15 20 25

30 Män Oro

Kvinnor Oro

Alla åldrar 45–84 16–44 Alla åldrar

45–84 16–44

Länet

Oro för våld Faktiskt våld

%

0 5 10 15 20 25

30 Män Oro

Kvinnor Oro

Alla åldrar 45–84 16–44 Alla åldrar

45–84 16–44

Riket

Oro för våld Faktiskt våld

%

(32)

60

Makt och inflytande Makt och inflytande

Chefer efter sektor

2008

Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i kommunen).

0 20 40 60 80 100 Riket

Länet Varberg Falkenberg Laholm Halmstad Kungsbacka

Hylte Off. sektor

Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100 Näringslivet

%

Källa: SCB, Yrkesregistret

Bland kvinnor i länet som var chefer fanns 41 procent inom offentlig sektor och 59 procent inom näringslivet.

Bland män var motsvarande andelar 11 respektive 89 procent.

Jämfört med riket har länet en högre andel chefer inom offentlig sektor. Det gäller framför allt kvinnorna.

Chefer efter sektor och nivå

2008

Antal i länet: Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i länet).

Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän

och politiker 25 39 1 0

Chefstjänstemän

i intresseorganisationer 0 1 5 11

Verkställande direktörer,

verkschefer m.fl. 5 8 49 531

Drift- och verksamhetschefer 695 398 254 854 Chefer för

särskilda funktioner 16 27 371 983

Chefer för mindre

företag och enheter 70 26 474 1 637

Chefer totalt 811 499 1 154 4 016

Källa: SCB, Yrkesregistret

Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn var ojämn, 62 procent var kvinnor och 38 procent män.

Drifts­ och verksamhetschef var den vanligaste kate­

gorin.

Bland alla chefer i näringslivet var 22 procent kvin­

nor och 78 procent män. Både bland kvinnor och män

var det vanligast att vara chef för mindre företag och

enheter.

(33)

Makt och inflytande Makt och inflytande

Kommunfullmäktigledamöter

Efter valen 2002 och 2006

2002 2006

Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%)

Kvinnor Män Kvinnor Män

Falkenberg 51 41 59 51 49 51

Halmstad 71 44 56 71 46 54

Hylte 49 29 71 43 33 67

Kungsbacka 61 49 51 61 44 56

Laholm 49 41 59 41 37 63

Varberg 61 48 52 61 41 59

Länet 342 42 58 328 42 58

Källa: SCB, Valstatistik

Jämfört med valet 2002 blev könsfördelningen mer jämn i kommunfullmäktige i Falkenberg, Halmstad och Hylte efter valet 2006.

I alla kommuner utom i Hylte och Laholm ligger könsfördelningen nu inom ramen 40–60 procent.

Kommunstyrelsen

2007 Antal ledamöter samt könsfördelning (%)

Ordinarie ledamöter Ersättare

Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning

ordf. (%) (%)

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Falkenberg 15 k 33 67 10 40 60

Halmstad 13 m 54 46 7 29 71

Hylte 13 m 23 77 13 31 69

Kungsbacka 15 m 40 60 15 53 47

Laholm 11 m 18 82 11 55 45

Varberg 13 m 46 54 7 43 57

Källa: SCB, Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting

I tre av länets sex kommuner är könsfördelningen bland

de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen inom

ramen 40–60 procent. Fyra av kommunerna har en

jämn könsfördelning gällande ersättarna.

(34)

Makt och inflytande

Landstingsfullmäktige

Efter valen 2002 och 2006. Könsfördelning (%)

2002 2006

Kvinnor Män Kvinnor Män

Moderaterna 50 50 50 50

Centerpartiet 22 78 44 56

Folkpartiet 50 50 67 33

Kristdemokraterna 83 17 60 40

Miljöpartiet 100 0 67 33

Socialdemokraterna 48 52 52 48

Vänsterpartiet 50 50 33 67

SPI – Sveriges Pensio-

närers Intresseparti 100 0 50 50

Totalt 52 48 52 48

Källa: SCB, Valstatistik

I fem partier är könsfördelningen bland ledamöterna inom ramen 40–60 procent i landstingsfullmäktige efter 2006 års val.

Ledamöter i landstingsstyrelsen

Antal och könsfördelning (%)

Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män

Fullmäktige 35 36 49 51

Styrelsen 7 6 54 46

Källa: SCB, Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting

Teckenförklaring till tabellerna

0 ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda enheten

.. uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges . uppgift kan inte förekomma

(35)

Kvinnor och män i Halland

References

Related documents

För män är motsvarande ansiktsuttrycks-emoji (11 män, 3 kvinnor) och alkoholhaltiga drycker (6 män, 3 kvinnor). För att analysera emoji-resultatet är det även av vikt att

Vi har också kommit fram till att enhetscheferna upplever det mer negativt än positivt att vara i minoritet i en kvinnodominerad ledningsgrupp där de indirekt

Från 1970-talet har kvinnors andel i riksdagen ökat stadigt (SCB 2018a) Forskningsfrågan är följande: på vilket sätt ändras andelen inlämnade motioner

Det framkom även att det är vanligare för kvinnor med obstruktiv sömnapné att också ha depression- och ångestsymtom samt att patienter med ett BMI ≥30 och sömnapné har en

Hur vanligt var det med sluten- vård för den aktivitet där andelen var som störst jämfört med aktivi- teten där andelen var som minst.. A 6 gånger så vanligt B 9 gånger

Detta stämmer också väl överens med resultaten från Lundmarks, Strömbergs och Wiiands studie från 1999, där 60 % av kvinnorna och knappt 50 % av männen instäm- de i

Eftersom stereotypen av en framgångsrik ledare, enligt tidigare studier, korrelerar mera med den manliga stereotypen än den kvinnliga, ska kvinnor ha sämre möjligheter att

Slutsatsen av detta är att de skillnader i beteende mellan kvinnor och män som vi tycker oss kunna observera ofta är ”kontextberoende”; bete- endet speglar inte