VÅGA VISA. Våga Visa Lärande, kontroll, kvalitetatt göra observationer,intervjuer och analyser 2/3/2015

Våga Visa

Lärande, kontroll, kvalitet- att göra observationer,intervjuer och

analyser

Helene Ärlestig 3 februari 2015

VÅGA VISA

 VÅGA VISA ska

 Utgå från ett medborgarperspektiv

 Stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande

 Ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling

 Ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor

 Utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen

 Bidra till ökad måluppfyllelse.

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se



Att lärare och förskollärare systematiskt verkar för att utveckla undervisningen i syfte att därigenom förbättra måluppfyllelsen är centralt för att höja kvaliteten i förskolan och skolan. Ett sådant systematiskt arbete bör vara den drivande kraften bakom kvalitetsarbetet. Det är därför en självklarhet att läraren och förskolläraren enskilt och tillsammans med sina kollegor har en aktiv roll i kvalitetsarbetet.

2009/2010:165 Den nya skollagen

helene.arlestig@umu.se 2015-02-03

Organisationsprofessionalism- Yrkesprofessionalism

Organisationsprofessionalism (förstå, hantera standardisering och extern kontroll, leva upp till förväntningar från andra nivåer)

Yrkesprofessionalism (eget handlingsutrymme, ansvar och engagemang för utveckling och uppdatering av uppdraget, leva upp till förväntningar från yrkesgruppens normer, etik och logiker)

helene.arlestig@umu.se 2015-02-03

Extern granskning och kvalitetsarbetet - vetenskap och konst

helene.arlestig@umu.se

Oengagerade Famlare Verktygsvurmare

Förbättrare Utmärkelsevinnare

Världsklass Tekniker

Modeller

Värderingar

Lagrosen & Lagrosen (2009) 2015-02-03

Statlig styrning, politik &

praktik Elev Familje- bakgrund

Skolmiljö

Kommunal styrning, politik &

praktik

Skolledares professionella

utveckling, erfarenhet

Klassrums miljö Lärare Skolans

ledarskap Elevens

lärande

Seashore Louise 2010 Andra

intressenter

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Vi har alltid planerat mer än vi utvärderat varför blir det inte som vi har tänkt?

Att värdera det vi utvärderar eller att utvärdera det vi värderar –

Kvalitetsarbetet som ett rationellt styrsystem eller en social konstruktion

Lärande eller kontroll?

2015-02-03

helene.arlestig@umu.se helene.arlestig@umu.se

Vad är syftet? Vilka är huvudfrågorna? Vem formulerar syftet?

Kontrollera och ge beslutsunderlag

Har man gjort det man ska enligt mål, beslut, lagar, riktlinjer etc?

Den överordnade nivån

Främja och förbättra Fungerar insatserna som det är tänkt? Kan arbetet förbättras?

Professionella och brukare i verksamheten

Kunskaps-utveckling och kritisk granska

Vad kan man lära?

Vems intressen tillgodoses? Vem gynnas/missgynnas?

Forskarsamhället och en bredare extern publik

Karlsson, 1999

2015-02-03

helene.arlestig@umu.se

Bedömd eller dömd

Bedömning har ofta två funktioner

Stöd för lärande

Underlag för styrning och administration

Bedömning har flera syften

Information,

motivation,

kontroll,

Urval

2015-02-03

helene.arlestig@umu.se

Kontroll Stöd

intentioner

förståelse

låg hög Kontroll Stöd



Formativ värdering

Interna förutsättningar är avgörande

Fokus på lärande processen

Egna prioriteringar styr innehållet

Bygger på interna värderingar

Främst kvalitativa metoder

Självvärdering

Processmodeller

Kriterier och mål är satta internt



Summativ värdering

Externa förutsättningar är avgörande

Fokus på information och kontroll

Ska ge en helhetsbild

Bygger på externa värderingar

Främst kvantitativa metoder

Top-down

Resultatmodeller

Kriterier och mål är satta externt

Eggen 2011

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Effektivt professionellt lärande motiveras av lärarnas eget behov av att veta snarare än av någon annans önskan att få berätta (Timperley, 2013)

Att gå från professionell utveckling till att

engagera sig i professionellt lärande Talis 2013 en studie i undervisning

och lärmiljöer i åk

 Sverige hör till de fem länder där högst andel rektorer anger att de aldrig vidtar åtgärder för att lärarna ska förbättra sina undervisningsfärdigheter.

 Svenska lärare upplever mindre effekter av den kompetensutveckling som de får

 Var tredje lärare i Sverige uppger att de aldrig fått återkoppling på sin undervisning, medan genomsnittet för TALIS-lärare är 13 procent.

 Den återkoppling svenska lärare får har liten påverkan på deras praktik i klassrummet. Knappt hälften av lärarna uppger att de förändrat sin undervisning efter återkoppling.

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Talis 2013 en studie i undervisning och lärmiljöer i åk

Svenska lärares självtillit samvarierar i hög grad med arbetslivserfarenhet och återkoppling på arbetet.

Svenska lärares självtillit och arbetstillfredsställelse är lägre ju större andel lågpresterande elever som de behöver ta hand om i en klass. Relationen dämpas när hänsyn tas till den tid som går åt till att hålla ordning i klassen.

Svenska lärares arbetstillfredsställelse ökar när de har varit mentorer, har haft en mentor och/eller deltagit i kollegial observation och handledning som en del av ett formellt arrangemang.

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Förändring startar med yttre tryck men måste ägas inifrån

(Seashore Louis, 2012)

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Förutsättningar

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Skolornas vardagsverklighet och

utmaningar

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Lärare och rektorers kompetens

Gör en kort presentationsrunda

1. På vilket sätt påverkar Våga Visa och hur granskningarna genomförs skolornas kvalitet?

2. Vem har mest nytta av det som framkommer i Våga Visa?

3. Kan ni som granskare påverka om Våga Visa uppfattas som kontroll eller lärande – motivera ert svar

4. Vad ska ni leta efter/fokusera för att Våga Visa ska ha effekter på vad som sker i barngrupper och klassrum? (Vad är det ni inte ska leta efter/fokusera?)

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Att använda sig själv som instrument

 Intervju

 Observation

 Att lyssna

 Att analysera

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Intervjuer ska vara interaktiva



Bra intervjuer och observationer kräver kunskap och förmåga



Att bygga relation som en bas



Var nyfiken –följ upp det som är intressant och det du inte förstår



Kombinera struktur med flexibilitet

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Intervju

Är du fiskare, gruvarbetare (journalist), eller resenär?

Var beredd på att möta olika typer av människor/grupper

Fånga så mycket som möjligt -det är först vid analysen som utsagorna blir betydelsefulla

Målet är att båda ska uppleva att det var ett bra samtal där man fått sätta ord på något oväntat

Kvalitet är avhängigt av

intervjuarens/observatörens kompetens

 Det behövs kritiskt och kreativt tänkande

Systematik

Tolerans för vagheter och tvetydigheter

Sensitivitet

God kommunikation

Reflexivitet

(Fejas & Thornberg, 2014)

Tänk på att…

Ställ en fråga i taget

Börja med de övergripande frågorna

Undvik att förklara din fråga

Undvik även ledande frågor

Hur och vad frågor istället för varför

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Frågetekniker

Inledande frågor

Berättande frågor

Uppföljningsfrågor

Klargörande frågor (fråga om exempel)

Sakfrågor (fakta)

Utmanande frågor (behöver ej vara kritiska) (Birnik, 2010)

helene.arlestig@umu.se 2015-02-03

helene.arlestig@umu.se

High order thinking

Low order thinking

Identifiera Modifiera

1 Klargörande frågor 2 undersökande frågor

3 Utmanande frågor

4 Utvärderande frågor

2015-02-03

Observation

 Att se men inte synas -risk att störa/ deltagande observation

 Att få syn på vad människor gör

 Ha ett tydligt observationsfokus/schema

 Anteckna det är först vid analysen som utsagorna blir betydelsefulla

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Leta efter

 Relevant

 Registreringsbart

 Uppenbart/påtagligt

 Unikt/oväntat

 Verbal kommunikation/ Social interaktion

Vad möjliggörs?

Vad uttrycks?

Vad förbjuds?

Vad saknas?

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Några fallgropar

 Dataöverbelastning

 Fast i första intrycket

 Representativitet

 Att inte beröra det som inte stämmer

 Att tro att saker som händer samtidigt måste ha ett samband

 Att överskatta eller underskatta data

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se

Att lyssna

Att lyssna och att höra är två skilda storheter

Att lyssna är det svåra i samtalet inte att ställa frågorna

Goda samtal bygger inte i första hand på teknik utan på självreflektion, kunskap om sig själv och andra

Samtal bygger på ett givande och ett tagande

Tystnad är ett annat sätt att fråga

helene.arlestig@umu.se 2015-02-03

Lyssna (observera) på 8 nivåer

Lyssna på det som sägs

Lyssna empatiskt

Agera empatiskt

Lyssna på undertexten

Lyssna på tilltalet

Lyssna på kroppsspråk

Lyssna på egna känslor

Det omedvetna lyssnandet (Erikson, 2008)

helene.arlestig@umu.se 2015-02-03

Data talar inte för sig själv den behöver bearbetas och relateras för att bli meningsfull

Bearbetningen hjälper oss att förstå (analysera).

För att värdera behövs ett bearbetat underlag och en referenspunkt.

Bearbetningen kan hjälpa oss att ställa nya frågor

Först efter värderingen kan man föreslå och hitta strategier för utveckling

helene.arlestig@umu.se 2015-02-03

Definitioner

Beskriva – berätta detaljerat om något

Tolka – Utläsa eller uttrycka något som är dunkelt eller mångtydigt

Analys – verklig eller tänkt uppdelning av fenomen i dess beståndsdelar

Förstå – att ha kunskap om hur något är uppbyggt eller fungerar, att veta betydelsen av

Reflektera – Tänka på, överväga

Värdera – göra en uppskattning av

Bedöma – att från kända fakta göra en korrekt värdering

Utveckla – förändra för att något ska bli bättre

Problemlösning –en tankeprocess som en intelligent person använder för att lösa problem

helene.arlestig@umu.se 2015-02-03

Att bearbeta

 Ställ frågor till materialet –varför är det så här

 Sök efter kärnan

 Sök efter variationer

 Sök efter relationer

 Sök efter det som förvånar

 Försök skapa ett porträtt

 Skapa matriser, spalter eller modeller

 Att fokusera förutsättningar, process eller resulat

 Utgå från forskning eller en teoretisk modell

Övning

Reflektera över vad det innebär att ni använder er själva som instrument –för och nackdelar (runda)

Inta olika perspektiv/ roller inom er samtalsgrupp En -två av er utgår från de intervjuade/observerades perspektiv En- två av er utgår från vad som kan vara intressant/viktigt om ni ska få återkopplingsrapporten

Två av er utgår från er roll som externa granskare

Formulera och lista 3-5 goda råd /att tänka på för att era intervjuer, observationer och analyser ska hålla en god kvalitet som påverkar skolans lärande och vad som sker i barngrupper och klassrum.

Om förbättrade elevresultat inte är syftet med professionellt lärande kan lärarna få uppfattningen att insamlandet av

information om eleverna inte handlar om undervisning

(Timperley, 2013)

Lycka till!

2015-02-03 helene.arlestig@umu.se