Forskningsfronten 2012 Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik Karlstads universitet

Bortanför tidens horisont

finns en förän

drad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens.  

Somliga män

niskor ser bortom denna horisont och in

i framtiden.

De är överty

gade om att drömmar kan

bli verklighet.  

De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. D

e bygger upp förtroende

och stärker våra relationer.  

De står stadigt i motstånd

ets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet.  

Vi kallar dess

a människor ledare.

Kouze  och  Posner  

Forskningsfronten  2012  

Hans-­‐Åke  Scherp  

Docent  i  pedagogik  

Karlstads  universitet

Människan är av naturen

lat

Behöver styras med

direktiv

Kontroll Övervakning Tar ej

ansvar

Människan är aktiv och

ansvars- tagande

Delegera

Själv- styrande ansvar Tar

Mc  Gregor:  x-­‐  och   y-­‐teori  

menings-Ej skapande lärprocess

Krav på lärande

yttre motivation Bristande

ansvar för det egna lärandet Kontroll

Menings- skapande lärprocess

Lusta att lära Inre motvation

Tar ansvar för det

egna lärandet Samtal om

lärprocessen

•  ICSEI  Malmö  2012.  Varför  gör  de  inte  som  vi   säger?  

•  Stockholm  Summit  2012:hLp://

www.stockholmsummit.se/speakers.asp  

•  AERA2012:  To  know  is  not  enough.    

–  ensure  that  research  knowledge  is  used  to    

improve  educaRon  and  actually  serve  the  public  

good.  

Förändringar  i  forskningsinriktning  

Från  

•  Snäva  kvalitetsmåL  

•  Ämneskunskaper  

•  Individnivå  

•  Resultat  

Till  

•  SammansaLa  kvalitetsmåL  

•  +Trivsel,  moRvaRon  

•  +Grupp,  organisaRons-­‐  och   systemnivå  

•  FörbäLring  (added  value)  

•  Longitudinella  studier  

•  Mer  avancerade   analysmetoder  

Lärande  och  undervisning  

•  Helhetsmönstret  av  arbetssäL  är  vikRgare  än  enstaka   arbetssäL.    

•  Lärare  dukRga  på  aL  presentera  kunskapsstoff  

•  Börja  med  aL  ge  en  helhetsöversikt  och/eller  mål  med  

arbetet,  beskriva  innehållet  och  visa  på  hur  olika  delar  hänger   ihop.    

•  EffekRva  lärare  ställer  många  frågor  och  involverar  eleverna  i   diskussioner.    

•  ”All  (core  studies)  promoted  some  kind  of  inquiry-­‐based   approach  to  science,  which  was  grounded  in  construcRvist   theories  of  learning  and  emphasized  the  development  of  the   students’  conceptual  understanding  and  science  rather  than   memorizaRon  of  scienRfic  facts.”    

•  “Teachers  needed  tools  to  assess  their  students’  

understanding  of  scienRfic  concepts  and  processes  rather   than  their  knowledge  of  facts.”    

•  De  tre  mest  frekventa  lärdomarna    

–  förstärka  barnens  lust  aL  lära,      

–  bygga  upp  en  förtroendefull  relaRon  samt    

–  anpassa  undervisningen  lärandet  Rll  barnens  tankar  och  frågor.    

•  Balans  mellan  elevernas  egna  syden  aL  lära  och  skolans   kunskapsmål    

Self  regulated  learning    

•  Bygger  på  konstrukRvism.  Eleverna  ta  ansvar   för  siL  eget  lärande  och  vara  akRva  och  

medskapande  i  den  egna  lärprocessen.  

•   Ökar  prestaRoner  kradigt  både  på  låg,-­‐  

mellan-­‐och  högstadiet    

Ackumulerade differenser   mellan residualvärden  

Ackumulerde differenser mellan meritvärden       Grad av

elevinvolvering  

2006-2009  

2003-2009  

2006-2009   2003_2009       Hög grad (3 skolor)   10,33   -3,33   11,80   -5,40   Mellan (5skolor)   -3,80   -13,40   2,52   -6,26   Låg grad (2 skolor)   ,00   -20,00   -,85   -29,55  

Ö-­‐vik:  Koppling  mellan  elevinvolvering  och  

meritvärden  

Släktskolor

Grad av

medskapande helhetsidé

Ackumulerade differenser

mellan residualvärden

2006-2009

Hög grad (6 skolor)

Låg grad (4 skolor)

Koppling  mellan  lärares  medskapande  helhetsidé  och  

meritvärde  

SamvariaRon  mellan  konstrukRvism  och  meritpoäng/residualvärden   uRfrån  skolans  socioekonomiska  status  

•  En  tradiRonell  skola  är  en  skola  dit  man  går  för  aL  få   svar  på  frågor  man  aldrig  har  ställt.  (unquesRoned   answers)  

•  En  konstrukRvisRsk  skola  är  en  skola  dit  man  går  för   aL  få  svar  eller  söka  svar  på  frågor  som  man  ställer   eller  fås  aL  ställa.  (unanswered  quesRons)  

•  En  avart  av  konstrukRvisRsk  skola  är  en  skola  dit  man   går  för  aL  söka  svar  på  frågor  som  man  aldrig  har  

ställt.  (unquesRoned  quesRons)  

Hans-Åke Scherp Karlstads universitet

Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar

till barns och ungdomars lärande Skolledare

% Lärare

%

God relation 95 95

Knyta an till barnens livsvärld och frågor 93 84

Utmana föreställningar 88 51

Ge återkoppling 83 77

Påverka innehållet 76 65

Knyta an till omvärldshändelser 68 43

Påverka arbetssätt 68 57

Tydliggöra kursplanemålen 47 34

Grupparbete 44 43

Tydlig med krav och betygskriterier 41 36

Tydlig struktur 41 66

Färdighetsträning 14 35

Dela upp i delmoment 9 28

Att hålla sig i bakgrunden 6 20

Repetition 3 18

Regelbundna prov och diagnoser 2 9

Enskilt arbete eller enskild lek 1 8

Skolutveckling?

•  Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt

•  Lära av andra eller av varandra (Best practice)

•  Gemensam kunskapsbildning (Next

practice)

Förändringsprocessen  

Skolutveckling  

Framgångsrika  

skolor   SkolförbäLring   Skolutveckling  

•  Framgångsrika  skolor  (effecRve  schools)  best  pracRce,  bench   marking,  goda  exempel,  Rps,  medarbetares  görande,  

implementering,  arbetsorganisaRonen  

•  SkolförbäLring  (school  improvement),  best  pracRce  och  next   pracRce,  implementering,  förändringsagenter,  

organisaRonsvariabler,  arbetsorganisaRonen  

•  Skolutveckling  (school  development)  next  pracRce,  

medarbetares  lärande,  lärandebaserad  utvecklingsprocess,   utvecklingsorganisaRonen  

Skolutveckling  

•  Pedagoger  och  skolledare  beforskar  sin  egen   vardagsverksamhet  

•  Eleverna  engagemang  lärande  och  trivsel  fokuseras  

•  Lärdomar  ligger  Rll  grund  för  förändring  av  arbetssäL  

•  Utmana  gällande  föreställningar  

•  Fördjupad  förståelse  

•  Gemensam  kunskapsbildning  uRfrån  egna  undersökningar.  

”Data  driven  school  development”  (PBS,  Timperley,   Schildkamp,  …)  

Svårigheter  med  gemensam   systemaRsk  kunskapsbildning  

•  AL  formulera  en  lärbar  fråga  

•  AL  få  in  eL  Rllförlitligt  underlag  

•  AL  upptäcka  mönster  i  variaRonen  

•  AL  hålla  lärfrågan  levande  

Forskande  skolor  i  Sundsvall  

Sundsvall:  SamvariaRon  mellan  systemaRsk  

kunskapsbildning  (Mv:  2,4-­‐>3,0)  och  …..  

!

Residualvärden  

5 10

40 45

Instämmer inte

alls Instämmer nog

inte Instämmer

delvis Instämmer helt

Min lust att fortsätta lära om det pedagogiska vardagsarbetet tillsammans med kollegor har ökat

Andel i procent

8 18

40 35

Instämmer inte alls

Instämmer nog inte

Instämmer delvis Instämmer helt

Mitt lärande har varit ett stöd i mitt vardagsarbete.

Andel i procent

3

20

35 43

Instämmer inte alls

Instämmer nog inte

Instämmer delvis Instämmer helt

Arbetet i lärgrupper har fördjupat samarbetet mellan

oss lärare.

Andel i procent

Upplevelser av lärarbetet

3 13

38 48

Instämmer inte alls

Instämmer nog inte

Instämmer delvis Instämmer helt

Arbetet i lärgrupper har ökat mitt intresse för hur andra tänker och

gör.

Andel i procent

Timperley:    

•  Evidence  of  the  power  of  this  approach  (learning  

communiRes)  has  been  gathered  through  a  research   project  spanning  7  years.  The  effect  size  gains  for  

students'  literacy  achievement  in  more  than  300  

schools  across  three  cohorts  of  100  schools  equated   to  a  rate  of  progress  1.85  Rmes  greater  than  usual   for  students  in  schools  with  a  reading  focus,  and  3.2   Rmes  the  usual  rate  for  those  in  schools  with  a  

wriRng  focus.  

Haqe  (50  000  studier)  

•  ”The  remarkable  feature  of  the  evidence  is  that  the   biggest  effects  on  student  learning  occur  when  

teachers  become  learners  of  their  own  teaching,  and   when  students  become  their  own  teachers.”  (p.  22)  

•  ”If  the  teacher’s  lens  can  be  changed  to  seeing  

learning  through  the  eyes  of  students,  this  would  be   an  exellent  beginning.”  (p.  252)  

•  ”Most  changes  they  experience  are  to  structural  and   working  condiRons.  But  what  if  the  changes  were  to   their  own  concepRons  of  teaching  and  learning…”  (p.

251)  

Helen  Timperley:  Professor  of  EducaRon  in  the  Faculty   of  EducaRon  at  Auckland  University,  New  Zealand  

•  This  is  where  leaders  come  in  because  the  development  of   adapRve  experRse  does  not  happen  by  aLending  courses,   conferences  or  seminars.  It  develops  through  ongoing  

interacRons  with  those  with  whom  teachers  work  and  the   development  of  collecRve  capacity  throughout  the  school.  

This  means  leaders  must  create  the  learning  condiRons  and   lead  the  change  process.    

•  Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms

• Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has

important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp .33)

• Professional collaboration and learning in PLCs is able to

enhance self-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student

achievements

Holtappel  (2009):  Studie  av  278  skolor  

Per-­‐Erik  Ellström:  Professor  in  EducaRon  at   Linköping  University    

•  Today  it  is  widely  recognized  that  formal  training   courses  are  not  sufficient  for  promoRng  sustainable   professional  learning  and  competence  development.  

…  

•  Specifically,  it  is  necessary  to  focus  on  the  learning  

potenRal  of  the  workplace,  that  is,  the  extent  to  

which  it  provides  a  learning  environment  that  

supports  and  facilitates  teachers’  professional  

learning  in  and  through  the  day-­‐to-­‐day  work  of  

teaching.    

ICSEI  

•  TradiRonell  kompetensutveckling  -­‐>  

medskapande  i  professionellt  lärande  om   undervisning  och  lärande.    

•  Elevernas  lärande,  engagemang  och  trivsel   som  det  huvudsakliga  moRvet  för  lärares   professionella  lärande  och  förståelse    

•  Fokusera  förståelsen  som  ligger  Rll  grund  för   förändringar  snarare  än  aL  inrikta  sig  på  aL   förmedla  Rps  och  metoder    

•  Professionellt  lärande  som  gemensam   kunskapsbildning  uRfrån  egna  

undersökningar.  (Lärare:”self-­‐regulated  

learners”.  Data  driven  school  development)    

•  Samma  förhållningssäL  Rllämpas  på  andra  

nivåer  i  skolsystemet    

Skolutveckling  

Implementering    

•  IniRering  

•  Implementering  

•  InsRtuRonalisering  

•  Spridning  

•  Motstridiga  uppfaLningar  

–  Motstånd   –  Bromsklossar  

–  Bra  med  bromsklossar  för  de   får  oss  aL  tänka  Rll  en  gång   Rll  

Lärande    

•  Dissonans  

•  Avlärande  

•  Nylärande  

•  Befästande  

•  Motstridiga  uppfaLningar  

–  Bidrag  Rll  variaRonen  som   underlag  för  gemensamt   lärande  

Förmåga att omsätta resurser till goda betyg

-5 0 5 10 15 20 25 30

1 2 3 4 5

År Differens mellan PBS- kommuner och övriga

PBS-grupp 1

PBS-grupp 2

Medelvärdesförändringar  2006-­‐2008    

Skala  1-­‐5  

Medelvärde 2006 Förändring

skolområde 1-2

Förändring skolområde 3-6 Lärandekultur

Medskapande ^{3,55 0,01 0,21}

Lärande

orienterat PBS- ledarskap

3,50 -0,13 0,22

Inre motivation som grund för barns lärande

3,32 0,08 0,36

Meritpoäng år 9 ^{201,25 -1,35 11,18}

Studien  av  skolutveckling  i  

magisterutbildningen  

3,57%

3,78%

3,53%

3,44%

1% 2% 3% 4%

%Pedagog/lärare/barnskötare%N=638%

%Skolledare/förskolechef%N=89%

12.%Jag%önskar%aD%utvecklingsprocessen%skulle%

karaktäriseras%av%följande%grundtankar:!!

12....%inhämtar%man%goda%Lps%och%konkreta%lösningar%på%våra%problem%

uLfrån,%t%ex%från%forskning,%kurser%och%andra%skolor,%som%sedan%Lllämpas%i%

vardagsprakLken.%

12....%ägnar%man%sig%åt%aD%gemensamt%lära%och%skapa%kunskap%om%

vardagsproblem%genom%aD%ta%vara%på%egna%erfarenheter%och%undersöka%

varför%olika%säD%aD%arbeta%fungerar%mer%eller%mindre%bra.%

1,1   1,5   2  

2,9   3,7  

7,6   11,9  

22,1  

47  

3,3   3,3   5,6   1,1  

6,7   10   8,9  

13,3  

47,8  

0,9   2,9   2,4   2,1  

14,9  

47   10  

8,2   10,5  

0   6,7   2,2  

3,3  

13,3  

45,6   4,4  

7,8  

16,7  

DemokraRuppdraget     IKT  (digitala  hjälpmedel  i  undervisningen)   Annat   Lednings  och  organisaRonsfrågor     Utveckla  arbetssäL  som  förbäLrar  meritvärdena     Den  nya  läroplanen  och  skollagen     Innehållet  i  den  pedagogiska  verksamheten.  Vad   barnen/eleverna  i  första  hand  behöver  lära  om  

eller  förstå.    

Utveckla  arbetssäL  som  bidrar  Rll  barnens/

elevernas  hela  idenRtetsutveckling     Utveckla  arbetssäL  som  ökar  barnens/elevernas  

lust  aL  lära    

Utvecklingsområden  för  aL  få  en  så  hög  kvalitet  som  möjligt  i  den   pedagogiska  verksamheten      

 Vad  vi  utvecklar  Skolledare/förskolechef  N=90  

 Vad  vi  utvecklar  Pedagog/lärare/barnskötare   N=651  

Vad  vi  behöver  utveckla  Skolledare/förskolechef   N=90  

Vad  vi  behöver  utveckla  Pedagog/lärare/

barnskötare  N=655  

2,31%

2,32%

2,57%

2,69%

2,84%

2,95%

2,96%

3,03%

3,07%

3,11%

3,29%

3,32%

2,87%

2,85%

2,99%

3,43%

3,29%

3,42%

3,33%

3,61%

3,54%

3,52%

3,52%

3,7%

1% 2% 3% 4%

%...%genomför%lek8onsbesök/besök%på%

avdelningen%för%aB%få%fram%vad%som%

behöver%utvecklas%

%...%handleder%medarbetare%%

%...%är%tydlig%och%ger%svar%på%hur%vi%ska%

göra%

%...%skapar%organisatoriska%

förutsäBningar%för%medarbetarnas%

gemensamma%lärande%

%...%är%tydlig%när%det%gäller%vår%förskolas/

skolas%pedagogiska%inriktning%

%...%förmedlar%egna%inten8oner%med%

utvecklingsarbetet%

%...%framhåller%förskolans/skolan%

pedagogiska%helhetsidé%

%...%involverar%medarbetare%i%ledningen%

av%utvecklingsarbetet%

%...%deltar%ak8vt%i%diskussioner%som%rör%

utvecklingsområdet%

%...%framför%argument%även%om%de%är%av%

ifrågasäBande%karaktär%

%...%visar%8lltro%8ll%medarbetarnas%

bedömningar%

%...%är%öppen%för%pedagogernas%

synpunkter%

14.%Vad%KARAKTÄRISERAR%förskolechefens/

skolledarens%ledarinsatser%i%samband%med%det%

utvecklingsarbete%som%du%har%valt%som%det%

vik8gaste%på%din%förskola/skola?!!

!

Skolledaren%...%/%Jag%som%förskolechef/skolledare%...!!!!

%Skolledare/förskolechef%N=86% Pedagog/lärare/barnskötare%N=580%

SamvariaRoner

Hur  förbäLrar  vi  kvaliteten  i  elevernas   lärande  på  kommun-­‐  och  skolnivå  

•  Betoningen  av  kurser  och  föreläsningar  som  

kompetensutveckling  ger  eL  metabudskap  Rll  medarbetarna   aL  de  är  okunniga  och  behöver  lära  av  de  som  kan.  

•  Betoning  av  kontroll  ger  eL  metabudskap  aL  man  inte  har   Rlltro  Rll  medarbetarna.  

•  Föreskrivande  av  utvecklingsområden  ger  eL  metabudskap   aL  medarbetarna  inte  kan  bedöma  vad  som  behöver  göras   för  aL  förverkliga  uppdraget.  

•  Pedagoger  och  skolledare  som  huvudaktörer  i  

kunskapsbildningen  om  lärande  och  undervisning  uRfrån  en   verksamhetsidé  ger  eL  metabudskap  om  Rlltro  och  

kunnighet.  

Systemnivå  

McKinsey:  How  the  world’s  most  improveed  school   systems  keep  geqng  beLer    

•  20  länder  världen  över  som  förändrats  i  posiRv  riktning    under  en   sexårsperiod  

•  Poor  –  Fair  –  Good  –  Great  -­‐  Exellent  

•  A  system  can  make  significant  gains  from  wherever  it  starts  –and  these   gains  can  be  achieved  in  as  short  as  six  years  

•  Each  stage  of  the  school  system  improvement  journey  is  associated  with  a   unique  set  of  intervenRons,  from  poor  to  fair  to  good  to  great  to  excellent  

CollaboraJve  pracJce  is  school  professionals  working  with  each  other  to  improve  their   pracJce  

 • Study  groups,  professional  learning  communiRes  using  research  and  data  

• Teachers  visiRng  each  other's  class  rooms  

• Teachers  doing  demonstraRon  lessons  together  and  jointlesson-­‐planning  

• Teachers  mentoring  and  coaching  each  other  and  working  with  specialist  coaches  and   principals  on  instrucRonal  pracRce  

• Schools,  subject  groups,  or  system  developing  a  consensus  model  of  good  pracRce  

• Teacher  and  leaders  reviewing  student  performance  data  together  and  jointly  developing   soluRons  

The  engine  of  sustained  and  conJnuous  improvement  from  ‘good’  

performance  onwards  is  collaboraJve  professional  pracJce  

Skolutveckling  och  styrning  på  systemnivå  

Dålig               Ganska  bra   Bra   Mycket  bra      

   Utmärkt  

Tät  central  kontroll   Vida  riktlinjer  för  undervisning  

och  lärprocesser   Minimera  variaRonen  i  

arbetssäL  mellan  lärare  och   skolor  och  mellan  skolor  

KreaRvt  innovaRonsarbete  leds   av  medarbetare  på  skolan  

Lednings  och  styrningsformer      

•  Styrning  och  ledning  av  första  ordningen  genom   direkt  övervakning,    

•  Styrning  och  ledning  av  andra  ordningen  genom   planer  och  ruRner  samt    

•  Styrning  och  ledning  av  tredje  ordningen  består  av   gemensamma  föreställningar  och  förståelser  som  

medarbetare  använder  för  aL  förstå  en  situaRon  och  

som  underlag  för  beslut  och  handling.  (Perrow)  

4   9  

14   16   16   18  

20   20  

27   31  

34   44  

45   49  

62   64  

71   73  

74   78  

79   80  

84   85  

86  

Konkurrens   Marknadsföring   Upptäcka/påtala  brister   Kundnöjdhet   Kontroll   Projekt   VariaRon  för  aL  möta  kundens  önskemål   UppräLa  arbetsplaner  för  lika  görande   Leda  pedagogens  görande   InformaRon   Måluppfyllelse   Kurser,  föreläsningar   Ange  tydliga  mål   Kopplingen  mellan  process  och  resultat   VariaRon  som  underlag  för  lärande   Förklara/hävda  skolans  uppdrag   Leda  det  gemensamma  lärandet   Lyhörd  för  barnens  behov  och  perspekRv   Vägledande  helhet   Lära  om  och  uRfrån  den  egna  vardagsprakRken   Lyhörd  för  medarbetarnas  behov  och  perspekRv   Fånga  upp  problem,  dilemman   Fortlöpande  utvecklingsarbete   Förståelse  av  vardagsverksamheten   Dialog/Utmanande  möte  

Förekomst  av  ledarskapsbegrepp  i  procent  åren  2009  –  2011  

(N=184)  

-­‐20   -­‐15   -­‐10   -­‐5   0   5   10   15   20  

Kundnöjdhet   VariaJon  som  underlag  för  lärande   Projekt   Kurser,  föreläsningar   UppräVa  arbetsplaner  för  lika  görande   Måluppfyllelse   VariaJon  för  aV  möta  kundens  önskemål   Upptäcka/påtala  brister   Leda  pedagogens  görande   Kontroll   Ange  tydliga  mål   Lyhörd  för  medarbetarnas  behov  och  perspekJv   Konkurrens   Kopplingen  mellan  process  och  resultat   Marknadsföring   InformaJon   Lära  om  och  uJfrån  den  egna  vardagsprakJken   Fånga  upp  problem,  dilemman   Vägledande  helhet   Leda  det  gemensamma  lärandet   Förståelse  av  vardagsverksamheten   Förklara/hävda  skolans  uppdrag   Lyhörd  för  barnens  behov  och  perspekJv   Fortlöpande  utvecklingsarbete   Dialog/Utmanande  möte  

Differens  mellan  ledarskapsbegrepp  år  2009  och  2011  

FILL-­‐resultat  Ledarskap  

•  Skolledarskap  uRfrån  eL  lärarperspekRv  

–  Tydlighet.  Helhet  –  delar    

–  God  förståelse  av  vardagsverksamheten    

•  Skolledarskap  uRfrån  eL  skolledarperspekRv  

–  Bidra  med  helheten  

–  EL  inifrånperspekRv  på  lärande  och  utveckling  

Skolledarskapet  

•  Från  aL  planera  och  organisera  lärares   görande  Rll    

•  AL  leda  det  gemensamma  lärandet  om   undervisning  och  lärande    

•  Fördjupa  den  gemensamma  förståelsen  av  

uppdraget  

Skolledaren  

•  Coachning  av  lärare  baserad  på  lekRonsbesök  

•  Organisera  och  leda  skolans  gemensamma   kunskapsbildning  om  lärande  och  

undervisning  

Det  beror  på!?  Vad  beror  det  på?  

•  Vad  man  vill  uppnå  

•  Utvecklingsfas  

•  Vilka  resultat  man  uppnår  

•  Vilken  helhetsidé  som  präglar  den  

pedagogiska  verksamheten    

Tillväxt  genom  kreaRvitet   Ledarskaps-­‐

kris  

Tillväxt  genom  styrning   Självständighetskris  

Tillväxt  genom  delegering   Kontrollkris  

Tillväxt  genom  samordning   Formalitetskris    

Tillväxt  genom  samarbete     OrganisaJon    

Ålder  

Liten    

Stor  

Gammal    

Ung    

Utvecklingsfaser  (Grainer)   ?   Tillväxt   genom   lärande  

Medarbetaren är

missnöjd

Omvärlden är nöjd

Omvärlden är missnöjd

Medarbetaren är

nöjd

Medskapande   Tydlig  med  helhet   (Handlingskradig)  

(Medskapande)   Tydlig  med  helhet  

(Föreskrivande)   Tydlig  med  delar   Handlingskradig  

Föreskrivande   Tydlig  med  delar   (Handlingskradig)  

SituaJonsanpassat  ledarskap  (Hersey  &  Blanchard)  

RelaJonsinriktad  

Sakinriktad  

Omogen:  Kan  inte,  vill  inte   Mogen:  Kan  och  vill  

Instruera  

Övertyga   Samråda  

Delegera  

Slutsatser  

•  Den  pedagogiska  helheten  på  en  skola  har  stor   betydelse  för  vilka  resultat  olika  arbetssäL  

leder  Rll.  

•  Betydelsen  av  en  helhetsidé  för  skolutveckling   för  skolledarskapets  u{ormning  och  resultat  

•  VISKA  

Helhetens  betydelse  för  resultat   och  förverkligande  av  uppdraget  

•  EL  och  samma  arbetssäL  ger  olika  resultat   beroende    på  dess  överensstämmelse  

(kongruens)  med  skolans,  arbetslagets  eller   pedagogens  pedagogiska  grundmönster.    

•  Olika  pedagogiska  grundmönster  som  vilar  på   skilda  teorier  om  lärande  leder  Rll  olika  

kvaliteter  i  barns  kunskapsbildning  och  

utveckling.  

•  En  mix  av  helhetsidéer  eller  en  mer  renodlad   helhetsidé  som  man  ibland  gör  medvetna  

avvikelser  ifrån.  

Helhetprocess

kat

mellan residualvärden

2006-2009

1 (5 skolor)

2 (3 skolor

3 (2 skolor)

Ö-­‐vik:  Koppling  mellan  kvaliteten  i  

helhetsidén  (processen)  och  meritvärden    

Utvecklings-­‐  

OrganisaJonen  -­‐>  

Arbets-­‐  

OrganisaJonen  

Helhetsidé  

Vision  

Verksamhetsidé  -­‐>  

                         ?  ?  ?    Pedagogiska    verksamheten  

!    !  !  -­‐>?  

påverkar  

u{ormningen     av  

ligger  Rll  grund   för  lärandet    i    

stabiliserar     och  påverkar  

påverkar  

påverkar  u{ormningen  av                                                            <-­‐  

skapar  förutsäLningar  för                                      -­‐>  

vägleder  

och  utvecklar   Förebygger  

och  åtgärdar   störningar.  

Anpassar   omvärlden  

Störningar  =  

utvecklingsbehov   Anpassar  

verksamheten  

Ackumulerade differenser  

mellan residualvärden   Ackumulerade differenser  

mellan meritvärden  

Utvecklingsorganisation  

2006-2009   ^{2003-2009   2006-2009   2003-2009}  

Hög kvalitet (5 skolor)   ^{5,00   -8,20   6,12   -8,24}  

Låg kvalitet (5 skolor)   ^{-2,60   -15,20   3,14   -13,08}   Kvalitet  i  utvecklingsorganisaJonen  och  

meritvärden  

Vetenskaplig  grund  och  beprövad   erfarenhet  som  

•  Kvalitetshöjande  utvecklingskrad  

•  Hinder  för  utveckling  

OrganisaRoner  som  instrument  för     styrning  och  kontroll    

•  En  organisaRon  skapas  (av  dess  huvudmän)  och  designas  som  eL   instrument  för  aL  uppnå  vissa  bestämda  syden  

•  OrganisaRonen  ses  som  eL  system  av  resurser,  som  skall  användas  så   effekRvt  och  raRonellt  som  möjligt  för  aL  uppnå  nyLomaximering      

•  Medveten  kalkylering  med  explicita  mål  föregår  handling.    

•  OrganisaRonen  måste  planeras,  styras  och  kontrolleras,  och  forskningens   roll  är  aL  utveckla  och  utvärdera  instrument  för  deLa.  

•  Stark  fokus  på  det  explicita  och  konkreta  

OrganisaRoner  som  sociala  system  av  mening   och  innebörd  

•  OrganisaRoner  är  sociala  gemenskaper  som  hålls  samman  av  gemensam  

förståelse  av  verksamheten:  uppgid,  roller  och  arbetssäL.  

•  Myter  och  moderörelser  har  betydelse  för  val  av  strategier  och  metoder.  

•  Handlingar  (inte  planer)  är  centrala.  Människor  handlar  i  enlighet  med   sin  förståelse  av  verkligheten.  Överväganden  kan  föregå  handling,  men   lika  vikRga  är  reflekRoner  eder  handlingen.  

•  AV  leda  och  organisera  innebär  aV  få  Jll  stånd  lärprocesser,  där  de   gemensam  förståelse  utvecklas  och  förändras.  Förtroende  ersäVer  Jll   betydande  del  kontroll.  

•  Fokus  på  den  subjek?va  verkligheten  

Helhet

Händelse

Händelse

Agerande

Vägledande helhet?

Katrinelunds  vision:  

•  En  personlig  skola  med  trygg  atmosfär  med   människor  som  ges  förutsäLningar  aL  möta   framRden  med  kunskaper,  Rllförsikt  och  

nyfikenhet.  

Katrinelunds  pedagogiska   helhetsidé  

•  Vårt  arbete  präglas  av  aL:  

–  Vi  intresserar  oss  för  och  försöker  förstå  elevernas   tänkande  och  förståelse.  

–  Vi  skapar  intressanta  lekRoner  genom  aL  utmana   elevernas  föreställningar  

–  Vi  vågar  utmana  oss  själva  för  aL  ständigt  lära  och   utvecklas.  

–  Vi  utvecklar  verksamheten  genom  forskning  uRfrån  vårt   vardagsarbete.  (modell-­‐/forskar  skola)