• No results found

Kostnad per brukare i kommunal vård och omsorg. Brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kostnad per brukare i kommunal vård och omsorg. Brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kostnad per brukare i kommunal

vård och omsorg

Brukarrelaterad redovisning av insatser och

kostnader inom äldre- och handikappomsorg

(2)

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Den- na publikation tillhör Redovisningar av externa projekt och erfarenhe- ter. Det innebär att den antingen innehåller resultat från projekt som fått ekonomiska bidrag eller annat stöd från Socialstyrelsen för forsk- ning, försöksverksamhet, utvecklings- och kvalitetsarbete m.m. eller presentationer av erfarenheter, goda exempel och idéer som kan stimu- lera utveckling och förändring. Författarna /uppgiftslämnarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsat- ser.

(3)

Förord

Vilka resultat uppnår vården och omsorgen? Vilken kvalitet har resultaten?

Stämmer resultat och kvalitet med målen och patienternas och brukarnas behov? Vad kostar det uppnådda resultatet per patient och brukare? Hur kan uppgifter enkelt föras över mellan olika verksamheter? Vilken roll kan IT spela för en säker och effektiv utveckling vid registrering, bearbetning, överföring och redovisning av olika sorters information?

Dessa frågor har Socialstyrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (från 1 januari 2005 Sveriges Kommuner och Landsting) arbetat med i projektet InfoVU under åren 2001 – 2004.

InfoVU står för Informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning. Ar- betet har genomförts på uppdrag av regeringen och inom ramen för Natio- nella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop.

1999/2000:49, avsnitt 7.5.3).

Den här rapporten redovisar ett projekt ”Kostnad per brukare i kommunal vård och omsorg” som bedrivits inom ramen för InfoVU i samarbete med Borlänge kommun. Rapporten visar ett konkret exempel på hur en individre- laterad insats- och kostnadsredovisning kan göras.

Kvalitet för den enskilde är bl.a. att få de insatser man behöver på ett samordnat sätt. Det ställer nya krav på samverkan men också på en verk- samhetsuppföljning som kan följa vårdprocesser.

Projektet har haft en styrgrupp och en projektgrupp där ett trettiotal repre- sentanter för verksamheten deltagit. I styrgruppen har Kerstin Hermansson, Borlänge kommun (bitr. nämndkanslichef), Birgitta Söderlund, Svenska Kommunförbundet och Håkan Nilsson, Landstingsförbundet ingått. Yvonne Thorell, Borlänge kommun, har varit projektsamordare, Andreas Johansson, Ensolution AB, har deltagit som konsult och Kari Hyvönen, Borlänge kom- mun, har varit IT-samordnare. Rapporten har tagits fram av Birgitta Söder- lund, Svenska Kommunförbundet och Yvonne Thorell, Borlänge kommun.

Rapporten riktar sig främst till dem som vill utveckla en verksamhetsupp- följning som fokuserar på individen och olika målgrupper. Vår förhoppning är att den ska ge underlag för en diskussion och fördjupad analys som leder till utveckling av brukarrelaterad redovisning inom kommunal vård- och omsorg.

Bo Lindblom Ellen Hyttsten Britta Rundström

Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Socialstyrelsen Sveriges Kommuner Sveriges Kommuner

och Landsting och Landsting

(4)
(5)

Innehåll

Förord ... 3

Sammanfattning ... 7

Viktiga resultat ... 7

Fortsatt arbete... 8

Inledning ... 9

Rapportens syfte ... 9

Projektets syfte... 10

Metod ... 11

Genomförande... 12

Varför finns det ett behov av kostnad per brukare (KPB)? ... 13

Vart är vi på väg – utvecklingslinjer... 13

Verksamhetsuppföljning... 13

Vad krävs? ... 14

KPB – ett första steg… ... 14

Vilka möjligheter kan KPB ge?... 15

KPB kan ge kommunerna följande möjligheter:... 15

Modell inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet... 16

KPB-modellen – översikt ... 17

Förutsättningar ... 20

IT-stöd ... 20

Enhetlighet mellan system ... 20

Totalkostnadsredovisning ... 20

KPB i Borlänge – ett praktiskt exempel ... 21

Del 1. Identifiera verksamheternas vård- och omsorgstjänster (insatser) .. 21

Del 2. Kostnadsberäkna vård- och omsorgstjänster (insatser)... 28

Del 3. Lägg till individdata... 30

Kommentarer... 31

Presentation av resultatet... 33

Kostnad per brukare med socialtjänstinsatser ... 34

Kostnader per brukare med LSS-insatser ... 37

Beskrivning av några brukare... 38

(6)

Slutsatser ... 38

Erfarenheter och fortsatt arbete ... 39

Bilaga Totalkostnad per vård- och omsorgstjänst ... 43

Referenser... 45

(7)

Sammanfattning

Informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg är ett område som är mycket uppmärksammat och utvecklingsarbete pågår både lokalt och centralt.

InfoVU är ett nationellt projekt som genomförts i samverkan mellan So- cialstyrelsen, Landstingsförbundet och Kommunförbundet under åren 2001–

2004. Info står för information och VU för verksamhetsuppföljning. Upp- draget finns i den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop.1999/2000:149, avsnitt 7.5.3). I uppdraget lyfts verksam- hetsuppföljning som är byggd på individuppgifter fram som särskilt viktigt för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt deras resultat.

Inom kommunsektorn saknas idag en uppföljning av vårdprocesser som beskriver verksamheten ur ett individ/medborgarperspektiv.

Projektet som redovisas i den här rapporten har genomförts i Borlänge kommun inom ramen för InfoVU och har haft syftet att utveckla en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per Brukare ( KPB) för kommunal vård och omsorg.

Rapporten riktar sig främst till dem som vill utveckla en verksamhetsupp- följning som fokuserar på individen och olika målgrupper. Vår förhoppning är att den ska ge underlag för en diskussion och fördjupad analys som leder fram till förslag om gemensamma principer för en individrelaterad kostnads- redovisning för kommunsektorn. Rapporten bör betraktas som en nuläges- beskrivning.

Genom en processkartläggning har kommunens verksamhet identifierats och beskrivits för att kunna kostnadsberäkna olika insatser och tjänster och sedan knyta dem till rätt brukare.

Processkartan och stegen mot en individrelaterad redovisning som be- skrivs är generella och kan användas av kommuner som önskar införa en uppföljning som fokuserar på individen och dess insatser i vårdkedjan.

Vår bedömning är att projektets resultat är möjligt för kommuner att till- lämpa utifrån den information som finns om ekonomi och verksamhet. Tan- ken är att denna information ska göra det enklare att koppla ihop landsting- ets kostnader med de kommunala kostnaderna så att helheten oberoende av huvudman för olika verksamheter, insatser och vårdtagare ekonomiskt kan analyseras och beskrivas.

Viktiga resultat

För Borlänge kommun har KPB bidragit med ny information och kunskap.

Beskrivningar på individnivå gav ett annat perspektiv på uppföljningen och gör att man nu kan följa utvecklingen och förskjutningar i vårdkonsumtion på ett mer precist sätt. En analys visar att:

Knappt 6 procent av brukarna står för 20 procent av kostnaderna.

(8)

Drygt 30 procent av brukarna står för 80 procent av kostnaderna.

Det var stora kostnadsskillnader per brukare och år från några tusen kro- nor till en och en halv miljon.

Många (44 procent) av brukarna har en låg vårdkonsumtion.

De flesta med låg vårdkonsumtion (hemtjänst, larm, matdistribution) var 80 år och äldre.

De kostsammaste brukarna bodde i ordinärt boende och hade inte bara hemtjänst utan flera andra insatser t.ex. korttidsvård, dagverksamhet, matleveranser etc.

Variationen inom en åldersgrupp kan vara större än mellan åldersgrup- per.

Få brukare (4 procent) har en låg vårdkonsumtion inom LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, och många, 27 procent har en hög, över 600 000 kr.

För att förändra individens totala kostnad behövs det ett nära samarbete med flera aktörer för att kunna samordna insatserna. Primärvården är en viktig aktör.

Fortsatt arbete

En central del i det fortsatta arbetet är att sprida den metod InfoVU tagit fram och erfarenheterna från projektet till fler kommuner. Idag har vi ett konkret exempel och behöver förankra och diskutera behov, nytta och ambi- tionsnivå för att få acceptans och spridning. Ett ökat antal användare ger möjligheter till jämförelser och därmed en utveckling och diskussion.

(9)

Inledning

Informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg är ett område som är mycket uppmärksammat och utvecklingsarbete pågår både lokalt och centralt.

InfoVU är ett nationellt projekt som genomförts i samverkan mellan So- cialstyrelsen, Landstingsförbundet och Kommunförbundet under åren 2001–

2004. Info står för information och VU för verksamhetsuppföljning. Upp- draget finns i den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop.1999/2000:149, avsnitt 7.5.3). I uppdraget lyftes verksam- hetsuppföljning byggd på individuppgifter för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt deras resultat fram som särskilt angelägen.

Inom kommunsektorn saknas idag en uppföljning av vårdprocesser som beskriver verksamheten ur ett individ/medborgarperspektiv.

I den här rapporten redovisas ett projekt ”Kostnad per brukare i kommu- nal vård och omsorg” som bedrivits inom ramen för InfoVU och i samarbete med Borlänge kommun. InfoVU har också genomfört ett delprojekt med patientrelaterad redovisning vid Borlänge sjukhus, som redovisas i en sepa- rat rapport.1

Rapportens syfte

Rapporten redovisar översiktligt de vård- och omsorgstjänster som kan be- skrivas och beräknas inom den kommunala verksamheten. Exempel ges utifrån Borlänge kommun på hur detta kan göras. Utgångspunkten är en individrelaterad redovisning.

Rapportens syfte är att

1. beskriva och förklara en generaliserbar modell för individrelaterad kost- nadsredovisning inom kommunal vård- och omsorg , ”Kostnad per Bru- kare”(KPB) och stegen mot en sådan redovisning

2. delge viktiga erfarenheter av arbetet att införa KPB

3. peka ut utvecklingsområden.

Rapporten riktar sig främst till dem som vill utveckla en verksamhetsupp- följning som fokuserar på individen och olika målgrupper. Vår förhoppning är att den ska ge underlag till en diskussion och fördjupad analys som leder fram till förslag om gemensamma principer för en individrelaterad kostands- redovisning inom kommunal vård och omsorg. Rapporten är att betrakta som en nulägesbeskrivning.

1 Patientrelaterad redovisning av verksamhet och kostnader (KPP) inom primärvård. Me- tod, genomförande och användning med exempel från Borlänge sjukhus, InfoVU-projektet, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, 2005.

(10)

Projektets syfte

”Kostnad per brukare i kommunal vård- och omsorg” ska bidra till utveck- lingen av en generell modell för individrelaterad kostnadsinformation för den kommunala vården och omsorgen. Projektet ska komplettera det arbete som pågår med att beskriva behov och kvalitet så att uppgifter om kostna- der och insatser kommer med i det förslag till informationsmodell för vår- den och omsorgen som InfoVU ska leda fram till.

I projektet ingår att visa hur de individbaserade uppgifterna om utförda tjänster kan kopplas till kostnaderna och de vårdtagare som är mottagare av tjänsterna. Det är av särskild vikt att göra analyser som verksamhetsföreträ- dare har användning av i uppföljnings- och förbättringsarbete. Tanken är att denna information ska göra det enklare att koppla ihop landstingets kostna- der med de kommunala kostnaderna så att helheten oberoende av huvudman för olika verksamheter, insatser och vårdtagare ekonomiskt kan analyseras och beskrivas.

(11)

Metod

En viktig utgångspunkt är att kostnadsinformationen liksom annan informa- tion ska vara individbaserad. Kostnaderna för de insatser som görs för den enskilde brukaren ska kunna särskiljas.

Den metod som kommer att prövas för detta är den som redan finns ut- vecklad i hälso- och sjukvårdens KPP-system. KPP står för Kostnad Per Patient. Metoden innebär att de insatser som utförs kostnadsberäknas. För varje brukare sammanställs sedan de insatser som har utförts för just denne.

Genom att summera kostnaderna för de insatser som har utförts för de en- skilda brukarna kan totalkostnaden räknas fram för var och en av dem.

Kostnadsberäkningen ska inkludera verksamhetens totala kostnader.

Kostnaden för de enskilda brukarna kommer således att bestå i för det första direkta kostnader för exempelvis den personal som deltagit i brukarkontak- ten och för det material som har förbrukats. Den andra delen är de indirekta kostnader som härrör från gemensamma verksamheter som administration och ledning mm.

KPP-modellens principer kommer att vara en utgångspunkt för utveck- lingen av den kommunala delen.

Vi avser i det fortsatta arbetet att använda oss av definitionen KPB – Kostnad per brukare för den kommunala verksamheten.

(12)

Genomförande

En förstudie genomfördes med syfte att undersöka vilka data som fanns re- gistrerade, var de fanns och hur de kunde användas samt vilket IT-stöd som var tillgängligt. I förstudien ingick också en kartläggning över verksamheter och vilka definitioner som används.

Själva arbetet startade med en processkartläggning som gav grund för be- räkning och fördelning av kostnader i nästa steg. Utgångspunkten var att så långt möjligt använda uppgifter som redan fanns registrerade. Projektet var beroende av att också uppgifter fanns med avseende på de enskilda brukar- nas utnyttjande av insatser exempelvis i form av timmar, dagar eller dygn.

Alla uppgifter var inte elektroniskt registrerade varför en del manuella bear- betningar behövde göras.

(13)

Varför finns det ett behov av kostnad per brukare (KPB)?

Vård och omsorg om äldre- och funktionshindrade är verksamheter som genomgått och genomgår stora förändringar. Hushållning av resurser är ett grundläggande krav för offentlig verksamhet. I dagens situation, med eko- nomiska underskott i många kommuner och samtidigt krav på ekonomi i balans, är det en tvingande nödvändighet. Demografiska faktorer, ökade möjligheter att ge vård hemma, den medicintekniska utvecklingen, förvänt- ningar från befolkningen – allt pekar på en efterfrågan som ökar snabbare än tillgången på resurser.

Vart är vi på väg – utvecklingslinjer

Vi har idag en pågående strukturomvandling inom äldreomsorg och sjukvård som innebär en förskjutning från slutenvård mot olika typer av insatser i öppenvård nära vårdtagarna.

Kommunerna har fått ansvar för nya uppgifter och vårdtagare med stora och varierande behov. Huvudmännens verksamheter har blivit samman- vävda med varandra med stora gemensamma patientströmmar.

Vi måste ha ett helhetsperspektiv oberoende av om kommun eller lands- ting är huvudman. Det blir då viktigt att se på totalt tillgängliga resurser och föra diskussioner om gemensamma prioriteringar och resursfördel- ningar.

Medborgaren sätts i fokus. Nytta, resultat och effekter för medborgaren lyfts fram.

Avregleringar ger ökad organisationsfrihet för kommuner och landsting.

I framtiden kommer vi förmodligen att se fler lokala lösningar men med samma fokus - helhet från ett individuellt perspektiv och effektivt an- vändande av tillgängliga resurser.

Verksamhetsuppföljning

Sammantaget kan sägas att en verksamhetsutveckling har startat och nästa fråga blir en logisk följd av detta. Hur ser en verksamhetsuppföljning ut som kan stödja och styra denna utveckling?

Det ställs höga krav på att kommunernas verksamhet ska bedrivas med en god kvalitet och med ett effektivt resursutnyttjande. En viktig förutsättning för det är en väl fungerande verksamhetsuppföljning för att kunna följa upp, styra och analysera verksamheten. En effektiv och behovsstyrd verksamhet kräver en öppen information till medborgare, brukare och ledning som ger besked om frågor såsom:

(14)

Vem? (Vilken målgrupp? Vilket behov?)

Får vad?

Med vilken kvalitet?

Till vilken kostnad?

Stämmer det med målet för arbetet, våra prioriterade områden?

Kan vi använda resurserna på ett annat eller mer effektivt sätt?

Det finns starka samband mellan vårdens olika delar. Kvalitet för den en- skilde är att få de insatser man behöver oberoende av huvudman och på ett samordnat sätt. Det ställer nya krav på samverkan mellan kommuner och landsting men också på en verksamhetsuppföljning som kan följa vårdpro- cesser. Det kräver en annan ansats än i dagens uppföljning.

Vad krävs?

Den information som tas fram idag syftar främst till att följa upp olika orga- nisatoriska enheter eller delverksamheter. Den intar ”producentperspekti- vet”. Informationen är knuten till enskilda insatser och svår att relatera till annan information. Möjligheten att belysa helheter och resultat för individen blir då ytterst begränsad.

Om individer, istället för insatser, blir informationsbärare ges möjlighet att besvara frågor av ovan nämnda slag. Det ger ett flerdimensionellt system där individen och de totala insatserna i vårdkedjan såväl som insatser kan fokuseras. Vi behöver inta och utveckla ett ”individperspektiv” för att få en ändamålsenlig verksamhetsuppföljning som svarar upp mot dagens utveck- ling och krav.

KPB – ett första steg…

En individrelaterad redovisning av insatser och kostnader per brukare, KPB, är en viktig del i en sådan uppföljning. KPB är enkelt uttryckt en metod för hur man kopplar ihop olika insatser med kostnader och de individer som fått del av dessa insatser, brukarna. Vi kan då fånga vårdkonsumtionen, summan av en individs insatser, och svara på frågan vem, får vad, till vilken kostnad.

Inom sjukvården har man under flera år arbetat med metoden KPP (Kost- nad Per Patient). Det är därför en stor fördel att KPB bygger på samma me- tod; det gör att man får underlag för att följa vårdprocesser över huvudman- naskapsgränser.

I kommunal verksamhet har det inte funnits möjlighet eller någon tradi- tion av att använda individbaserad information för att planera och följa upp verksamheten. Det innebär inte att det inte finns ett stort intresse och en stor efterfråga på individrelaterad uppföljning. KPB kan ses som ett steg mot en sådan uppföljning. KPB är endast en del och information om behov, kvali- tet och resultat bör kompletteras för att få en heltäckande verksamhetsupp- följning. Här pågår utvecklingsarbete.

(15)

Vilka möjligheter kan KPB ge?

KPB kan ge kommunerna följande möjligheter:

Fler dimensioner att följa upp i, vilket bättre följer utvecklingen och förskjutningar inom målgrupper. Mer precision än snittkostnader.

Uppföljning som snarare följer vilken vård och omsorg som ges till olika målgrupper än den traditionella uppföljningen av enheter.

KPB kan samordas med andra variabler som beskriver behov eller kvali- tet för att få en mer relevant information för utveckling av verksamhe- ten.

Analyser som bygger på ett brukarperspektiv. Beror de höga kostnader- na på att vårdtyngden för brukarna inom vårt verksamhetsområde är hög?

Bättre kvalitet på räkenskapssammandrag.Utvecklade principer för vad som rapporteras in i räkenskapssammandraget.

Gemensam planerings- och uppföljningsmodell. En modell där både budgeterade och verkliga kostnader och utfall enkelt kan följas upp och utvärderas.

Gemensamt språk för uppföljning av kommunal omsorgsverksamhet och primärvård. Vilka är de mest kostnadskrävande individerna? Finns det något alternativt sätt och hantera dem på? Hur utnyttjas de samlade re- surserna?

Underlag för rättvisare fördelning av resurser.

Underlag för budgetmodeller.

Tydligare nyckeltal – nyckel om vad t.ex. en hemtjänsttimme kostar på ett jämförbart sätt. Vad kostar hemtjänsttimmen i min kommun kontra kommun X .

Materialet kan användas för att presentera verksamheterna för politiker- na på ett nytt sätt.

(16)

Modell inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet

I följande avsnitt formuleras en grundläggande modell för KPB.

De termer och begrepp som används i modellen är anpassade till defini- tioner och begrepp i den ekonomiska statistiken i Räkenskapssammandraget

”Handboken för RS vård och omsorg” och Socialstyrelsens socialtjänststati- stik. I de fall rekommenderade begrepp saknas har specifika begrepp ska- pats.

På en översiktlig nivå är de viktigaste begreppen följande:

Vård- och omsorgstjänst – avser de vård och omsorgstjänster och insat- ser som de brukarrelaterade verksamheterna producerar och som i KPB - modellen knyts till den enskilde individen.

Brukare – en enskild individ som erhåller en eller flera vård- och om- sorgtjänster/insatser under helt eller del av ett år.

Brukarrelaterad verksamhet – Verksamheter vars tjänster/insatser kan relateras direkt till en individ t.ex. hemtjänst, korttidsvård och dagverk- samhet mm.

Gemensamma verksamheter – verksamheter vars tjänster/ insatser inte kan relateras direkt till en brukare t.ex. administrativa tjänster på olika nivåer i organisationen exempelvis växel, vaktmästeri mm.

Totalkostnad – För att ta fram Kostnad per brukare, KPB, måste man gå igenom ett antal övergripande steg. Det gäller att rätt kostnader belastar brukaren. Särskilt viktigt är att kostnaderna för de stödjande och gemen- samma verksamheterna fördelas på ett korrekt sätt för att kunna jämföras över år och med andra kommuner. Totalkostnad är kostnad för brukarre- laterad verksamhet där kostnaden för de gemensamma verksamheterna är fördelade och påförda.

Process En process kan ses som en serie aktiviteter som förädlar en vara eller en tjänst. Den karaktäriseras av att den

- har en början och ett slut

- har en kund (brukare) som efterfrågar ett resultat - består av ett antal aktiviteter

- producerar ett definierbart värdeskapande resultat - är repetitiv, dvs. upprepas gång efter gång.

(17)

KPB-modellen – översikt

Verksamheter inom Vård och omsorg

Kostnader för verksamheter direkt till brukaren

Kostnader för gemensamma verksamheter

Totalkostnad per verksamhet

Förs till Fördelas på

Kostnadsberäknad insats

Kostnad/Brukare

=KPB

Utdata för beslutsfattande Individdata

Fördelas på

Knyts till Processkartläggning

Verksamhets utfall Processkartläggning

Ekonomi- utfall

Figur 1. KPB -modellen – översikt

Kostnadsberäkningsprinciper i föreliggande modell harmoniserar med Landstingsförbundets generella KPP-modell.

Steg 1 – Identifiera vilka verksamheter som ska ingå i modellen Steg 2 – Definiera och fördela kostnader för verksamheten

Steg 3 – Definiera och fördela kostnader för gemensamma verksamheter Steg 4 – Total kostnad för verksamheten

Steg 5 – Beräkna kostnader för de olika insatserna baserat på verksamhetens olika delverksamheter/insatser

Steg 6 – Knyt konsumtion till enskild brukare

(18)

Steg 1 – Identifiera vilka verksamheter som ska ingå i modellen Steg 1 i principmodellen innebär att identifiera vilka för KPB relevanta verksamheter som ska ingå. Med relevanta i det här sammanhanget menas alla de verksamheter som tillhandahåller vård och omsorg till äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), färd- tjänstlagen och bostadsanpassningslagen. Beroende på hur kommunen är organiserad kan vård och omsorg ha redovisats inom andra verksamhetsom- råden än äldre och funktionshindrade exempelvis individ- och familjeom- sorg. För att identifiera vilka verksamheter som ska ingå måste en översyn göras av hur kommunen definierat verksamheten och var den redovisas.

Detta måste stämmas av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räken- skapssammandrag för kommuner (RS).

Steg 2 – Identifiera och fördela kostnader

Det andra steget i modellen är att definiera och fördela de kostnader som ska ingå. I princip gäller det att ta samtliga konton som finns i redovisningen för äldre- och handikappomsorg. Detta steg bör dock delas in i två delar. Den första delen avser att se om kostnader ska lyftas in beroende på om man i steg 1 upptäckt att verksamheter (t.ex. insatser för psykiskt funktionshindra- de) redovisats under annat verksamhetsområde. Den andra delen handlar om verksamheter som är integrerade, till exempel korttidsvård som är inte- grerad med särskilt boende och redovisas där. Korttidsvården och dess kost- nader ska då brytas ut.

Grundtanken är att identifiera alla kostnader för de olika verksamheter som är direkt riktade till brukare oberoende av var i organisationen de ut- förs. De brukarrelaterade verksamheterna får i detta steg sina egna kostna- der.

Steg 3 – Identifiera och fördela kostnader för gemensamma verksamheter

Förutom de direkta kostnaderna för exempelvis löner och material finns tjänster som levereras från andra enheter och kostnader för verksamhetens andel av de gemensamma verksamheterna. Gemensamma kostnader avser stöd och ledningsfunktioner exempelvis:

Administration, stöd och ledning på olika nivåer i organisationen

Växel och reception

Vaktmästeri

Städning och liknande tjänster.

I steg tre fördelas de gemensamma kostnaderna på de brukarrelaterade kost- naderna för att få fram en totalkostnad per verksamhet.

(19)

Steg 4 – Total kostnad per verksamheten

Steg två och tre förs samman. Inte förrän verksamheten påförts alla sina kostnader kan en korrekt prissättning av vård- och omsorgstjänster göras.

Steg 5 – Beräkna kostnader för olika vård- och omsorgstjänster (insatser)

När brukaren får insatser kan detta ses som ett utnyttjande av vård- och om- sorgstjänster som verksamheten har att erbjuda. För att brukaren ska kunna bära sina egna kostnader, kostnadsberäknas var och en av dessa vård- och omsorgstjänster (insatser).

Vad som menas med en vårdtjänst skiftar beroende på vilken typ av verk- samhet som avses. En vårdtjänst kan vara utförda hemtjänsttimmar eller erhållna vårddygn som innehåller både omvårdnad, hälso- och sjukvård samt service och mat.

Den totala kostnaden för vård- och omsorgstjänsten divideras med antalet utförda timmar, dygn mm och vi får då en kostnad per vård- och omsorgs- tjänst.

Steg 6 – Knyt konsumtion till enskild brukare

När de aktuella vård- och omsorgstjänsterna är beräknade återstår bara att knyta samman kostnader med den enskilde individens konsumtion.

(20)

Förutsättningar

Ett KPB-system ställer vissa krav på redovisning och datorisering. Det är framför allt tre förutsättningar som bör vara uppfyllda för att kunna ta fram KPB-uppgifter:

IT-stöd

Enhetlighet mellan system och program som används

Totalkostnadsredovisning.

IT-stöd

Kommunen bör ha IT-stöd för sitt verksamhets- och ekonomisystem.

Ett KPB-system innehåller en stor mängd data. Dessa måste grupperas, bearbetas och analyseras för att bli till meningsfull information för olika användare.

Vid uppbyggnaden av ett KPB-system krävs en del programmering. En del av programmen finns färdigutvecklade att köpa på marknaden. En fråga är, om man bör upphandla programmen eller om man ska utveckla program i egen regi? Att köpa ett färdigt system istället för att själv utveckla gör att man vinner en del tid vid genomförandet eftersom utvecklingsarbete tar tid.

Ett eget system ger å andra sidan möjlighet till mer egen kontroll. Exempel från sjukvårdssidan visar att man använt upphandlade standardprodukter men också att fler användare gått samman och utvecklat standardprodukter eller utvecklat egna.

Enhetlighet mellan system

Att integrera data ställer krav på de kodstrukturer som finns i befintliga för- system, verksamhetssystem och i ekonomisystem. De olika systemen bör ha koder som förstås av de andra systemen eller som alternativ kan översättas via tabeller. Ju större enhetlighet desto lättare att uppnå högre kvalitet. Ett första steg är att se över verksamhetsindelning, koder och definitioner.

Totalkostnadsredovisning

För att få underlag för beräkning av kostnader för olika vård- och omsorgs- tjänster måste totalkostnaderna för de olika brukarrelaterade verksamheterna tas fram.

RS (Räkenskapssammandraget) är en nödvändighet för att veta att man fått med alla kostnader som ska belasta verksamheten d.v.s få fram total- kostnaden.

(21)

KPB i Borlänge

– ett praktiskt exempel

I det här avsnittet beskriver vi hur KPB kan användas i en kommun.

De sex stegen i KPB -modellen (sidan 17) består av tre delar:

1. Identifiera och beskriva verksamhetens vård- och omsorgstjänster (in- satser).

2. Kostnadsberäkna vård- och omsorgstjänsterna (insatserna).

3. Lägga till individdata för att få kostnad per brukare.

Del 1. Identifiera verksamheternas vård- och omsorgstjänster (insatser)

För att få en övergripande beskrivning av verksamheterna genomfördes en processkartläggning av hela äldre- och handikappomsorgen i Borlänge.

Vid en processkartläggning är det viktigt att den håller sig på en sådan nivå att syftet med kartläggningen uppnås. Generellt gäller att en process- kartläggning är en mer övergripande beskrivning av verksamheten och att detaljer inte ska kartläggas, risken är att man i så fall kan fastna i denna fas.

I de fall man vill fördjupa sig och analysera arbetssätt kan en rutinkartlägg- ning på mer detaljerad nivå utföras. För kostnadskalkylen i nästa steg krävs inte denna fördjupning.

Det här avsnittet innehåller en generell processmodell för kommunal om- sorgsverksamhet. I processmodellen bryts huvudprocesser ner och delpro- cesser och aktiviteter identifierats. Syftet var att få en grund för beräkning och fördelning av kostnader i nästa del.

I processkartläggningen deltog personer både från beställar- och utförar- sidan. Befattningar som chefer, ekonomer, IT-utvecklare, utreda- re/utvecklare, behov/biståndsbedömare, enhetschefer, vårdbiträden, sjukskö- terskor, bostadsanpassare inom äldre- och handkappomsorgen samt personal från landstinget i Dalarna. Totalt deltog cirka 30 personer.

Processen startade med en ”kick off” där alla deltagare fick information om vad en processkartläggning är och syftet med projektet. Den översta nivån i processkartan identifierades för att sedan i detalj kartlägga delpro- cesserna. Processkartorna ritades direkt i ett IT-verktyg QPR Process Gui- de.

Kartläggningen avslutades med en heldagsworkshop där processerna va- liderades och de problem och idéer man kommit fram till under processen sammanfattades.

(22)

Processkartläggning av vård- och omsorgsverksamhet i Borlänge

De huvudprocesser som identifierades visas nedan. Det är de processer vil- kas aktiviteter förädlar tjänster till extern kund (brukare). Terminologin i processerna har i framställningen förenklats från till exempel ”Ge stöd i ordinärt boende” till ”Ordinärt boende”. Det har gjorts för att koppla den verksamhetsindelning som finns i det kommunala räkenskapssammandraget ( RS) och existerande insatser till processindelningen men också för att för- korta processnamnen. Det är inte helt strikt ”processteoretiskt”, men under- lättar införandet av en processyn i kommunal verksamhet. Processkartan är således en hierarkiskt uppbyggd modell för beskrivning av verksamheten. I beskrivningarna i denna rapport presenteras processerna ner till delprocess- nivå och i förekommande fall till aktiviteter.

Översta nivån

O rdinärt boende O rdinärt boende

Särskilt boende Särskilt boende

LSSLSS Ö ppen verksam het Ö ppen verksam het

Bostadsanpassning Bostadsanpassning

Färdtjänst Färdtjänst A dm inistration A dm inistration

Huvudprocess

Stödprocess

Ledningsprocess

Figur 2. Översta nivån i processkartan.

De fyra översta nivåerna är att betrakta som huvudprocesser, de två följande som stödprocesser och den sista som ledningsprocess.

Delprocesser i ordinärt boende

O r d i n ä r t b o e n d e

O r d i n ä r t b o e n d e H e m t jä n s tH e m t jä n s t

D a g v e r k s a m h e t D a g v e r k s a m h e t

K o r t tid s v å r d K o rt tid s v å r d

Figur 3. Huvudprocess ordinärt boende (nivå 1) med delprocesser (nivå 2).

(23)

Ordinärt boende är definierat som ”alla insatser som ges för att ge stöd att bo kvar hemma” och omfattar de tre delprocesserna hemtjänst, korttidsvård och dagverksamhet.

Insatser under delprocessen hemtjänst

Personligomvårdnad Personligomvårdnad

Ledsagning Ledsagning Avlösarservice Avlösarservice

Anhörigvård Anhörigvård

Externa utförare Matdistribution/städ

Externa utförare Matdistribution/städ

Trygghetslarm Trygghetslarm

Hemtjänst Hemtjänst

Figur 4. Insatser under delprocessen hemtjänst.

Inom hemtjänsten förekom ovan angivna insatser. I Borlänge köper man servicetjänster som städning och matdistribution av externa utförare. För andra kommuner kan dessa servicetjänster ske inom ramen för insatsen per- sonlig omvårdnad. Observera att boendestöd till psykiskt funktionshindrade i denna redovisning ingår i hemtjänstens insatser. Det är dock möjligt och motiverat att särredovisa det som en egen insats. Boendestöd är stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende.

Borlänge har inte tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende.

För kommuner som har hemsjukvårdsansvar är hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå integrerat i insatsen personlig omvård- nad. Hemsjukvård omfattar insatser av sjuksköterskor, arbetsterapeu- ter/sjukgymnaster men också insatser som, på delegering, utförs av hem- tjänstens undersköterskor/vårdbiträden. I dagsläget finns svårigheter att sär- redovisa hemsjukvård. Om och hur hemsjukvård ska betraktas som en egen insats eller inte behöver diskuteras. Anhörigvård är redovisad som en egen insats. Motivet till det är olika förutsättningar och kostnadsstruktur.

(24)

Insatser under delprocessen korttidsvård

Tillfälligt boende Tillfälligt boende

Rehabilitering Rehabilitering

Korttidsvård Korttidsvård

Figur 5. Insatser under delprocessen korttidsvård.

Korttidsvården innehåller två olika inriktningar på insatser. Den ena är in- riktad på behandling, rehabilitering och eftervård och den andra innebär tillfälligt boende i särskilda boendeformer i samband med avlösning, växel- vård.

Huvudprocessen särskilt boende med delprocesser

I figuren redovisas hur särskilt boende kan delas upp i följande delprocesser:

Särskilt boende

Särskilt boende Hemtjänst i servicehusHemtjänst i servicehus

Trygghetsavdelning Trygghetsavdelning

Sjukhem Sjukhem

Demensboende Demensboende

Omsorgsboende Omsorgsboende

Sjukvård i särskilt boende Sjukvård i särskilt boende

Köp vårdplatser Köp vårdplatser

Figur 6. Huvudprocess särskiltt boende (nivå 1) med delprocesser (nivå 2).

Benämningarna under nivå två särskilt boende är de som används i Bor- länge.

Kommuner har ofta egna benämningar på de olika boendeformerna inom särskilt boende. Här angivna delprocesser med sina benämningar har olika inriktning, bemanning och kostnadsstruktur. Under varje delprocess finns oftast underliggande enheter.

(25)

Huvudprocess LSS med delprocesser

LSSLSS

Personlig assistans Personlig assistans

Daglig verksamhet Daglig verksamhet

Korttidsvistelse Korttidsvistelse

Kontaktperson Kontaktperson

Ledsagarservice Ledsagarservice

Avlösarservice Avlösarservice

Korttidstillsyn Korttidstillsyn Boende för vuxna Boende för vuxna

Boende för barn o ungdom Boende för barn o ungdom

Personlig assistansLASS

Personlig assistansLSS

Externa utförare Personlig assistans

Figur 7. Huvudprocess LSS (nivå 1) med delprocesser (nivå 2).

Huvudprocess öppen verksamhet

Öppen verksamhet är insatser som kommunen tillhandahåller och som det inte finns individuella biståndsbeslut på. Dessa kan vara svåra att individre- latera.

Exempel på öppen verksamhet i Borlänge är insatser såsom

personligt ombud

föreningsbidrag till pensionärs- och handikappföreningar

stödlägenheter

terapi och dagliga aktiviteter för psykiskt funktionshindrade

jourtelefon mm.

Stödprocess bostadsanpassning

Bostadsanpassning är en insats som anpassar bostaden för olika funktions- hinder. Insatsen stödjer möjligheten att bo kvar i ordinärt boende. I anpass- ning av bostäder ingår både anpassningar samt den drift och det underhåll som utförs efter anpassning.

Stödprocess färdtjänst

Färdtjänst med taxi

Färdtjänst med buss (mjuka linjen)

Riksfärdtjänst taxi, båt och flyg

(26)

Ledningsprocess administration

Ledningsfunktioner/administration kan se olika ut i olika kommuner bero- ende på hur kommunen är organiserad. Administration finns dessutom på olika nivåer. I en kommun kan till exempel administration eller gemensam verksamhet ligga på förvaltningsnivå där samma verksamhet i en annan kommun är utfördelad till enhetsnivå. I Borlänge har man beställar- och utförarmodell och administrationens organisation påverkas av det.

Vi identifierade tre nivåer där ledning och administration återfinns:

Administration och ledning på verksamhets-/enhetsnivå.

Administration och ledning på myndighet och beställarnivå – förvalt- ningsnivå.

Administration och ledning på den centrala förvaltningen- kommunled- ningsnivå.

Denna indelning är ett hjälpmedel att fånga in relevant gemensam verk- samhet.

Erfarenheter av arbetet med processkartläggning

Processkartläggningen bidrog till att man kunde identifiera och analysera verksamheternas huvud- och delprocesser samt aktiviteter.

I och med upprättandet av processkartor har det blivit tydligt hur arbetet går till.

Man ifrågasatte varför man gör på ett visst sätt och frågor om huruvida arbetet kan effektiviseras eller göras på ett annat sätt har diskuterats. Det har framkommit problem i gränsdragningen mellan olika yrkeskategorier och att de använder och uppfattar termer och begrepp lite olika.

Vinster i en mer detaljerad processkartläggning är ökad förståelse för de olika yrkeskategoriernas arbetsuppgifter. Det var många ”aha-upplevelser”

som framkom.

Total processkarta över Borlänges äldre- och handikappomsorg Den totala processkartan ger en samlad bild av kommunal vård- och om- sorgsverksamhet. Den utgör en bra utgångspunkt för andra kommuner som kan dra ifrån eller lägga till verksamhet/insatser som förekommer eller inte förekommer i den egna kommunen. Man kan välja ambitionsnivå, stanna vid huvud-/delprocesser eller gå vidare. En utveckling kan ske successivt och när behov finns. Det väsentliga är att anpassa till nu gällande termer och begrepp.

(27)

Ordinärt boende Ordinärt boende

Särskilt boende Särskilt boende

LSSLSS

Hemtjänst Hemtjänst

Dagverksamhet Dagverksamhet

Korttidsvård Korttidsvård

Personlig omv/service Personlig omv/service

Ledsagning Ledsagning Avlösarservice Avlösarservice

Anhörigvård Anhörigvård

Externa utförare Matdistribution/städ

Externa utförare Matdistribution/städ

Trygghetslarm Trygghetslarm

Tillfälligt boende Tillfälligt boende

Rehabilitering Rehabilitering Hemtjänst i servicehus

Hemtjänst i servicehus

Trygghetsavdelning Trygghetsavdelning

Sjukhem Sjukhem

Demensboende Demensboende

Omsorgsboende Omsorgsboende Sjukvård i särskilt boende Sjukvård i särskilt boende

Köp vårdplatser Köp vårdplatser

Personlig assistans Personlig assistans

Daglig verksamhet Daglig verksamhet

Korttidsvistelse Korttidsvistelse

Kontaktperson Kontaktperson Ledsagarservice Ledsagarservice

Avlösarservice Avlösarservice

Korttidstillsyn Korttidstillsyn Boende för vuxna Boende för vuxna Boende för barn o ungdom Boende för barn o ungdom

Personlig assistans LSS Personlig assistans LSS

Externa utförare Personlig assistans Externa utförare Personlig assistans

Omvårdnad/service Omvårdnad/service

Ledsagning Ledsagning

Personlig assistans LASS Personlig assistans LASS

Öppen verksamhet Öppen verksamhet

Bostadsanpassning Bostadsanpassning

Färdtjänst Färdtjänst

Administration Administration

Personliga ombud Personliga ombud

Stödlägenheter Stödlägenheter

Föreningsbidrag till pensionärs- och handikappföreningar Föreningsbidrag till pensionärs- och handikappföreningar

Terapi och dagliga aktiviteter Terapi och dagliga aktiviteter

Anpassning av bostäder Anpassning av bostäder

Jourtelefon Jourtelefon

Drift och underhåll efter anpassning Drift och underhåll efter anpassning

Färdtjänst med taxi Färdtjänst med taxi Färdtjänst med buss (Mjuka linjen) Färdtjänst med buss (Mjuka linjen)

Riksfärdtjänst taxi, båt, flyt Riksfärdtjänst taxi, båt, flyt

Administration för ”verksamheten” - enhetschefsnivå Administration för ”verksamheten” - enhetschefsnivå

Administration för den centrala förvaltningen - kommunledningsnivå Administration för den centrala förvaltningen - kommunledningsnivå

Administration för myndighet och beställarnivå - förvaltningsnivå Administration för myndighet och beställarnivå - förvaltningsnivå

Figur 8. Total processkarta över Borlänges äldre- och handikappomsorg.

(28)

Del 2. Kostnadsberäkna vård- och omsorgstjänster (insatser)

Med utgångspunkt från processkartläggningen och principmodellen för KPB (figur 2) beskrivs i det här avsnittet kalkylmodellens olika steg.

Steg 1 och 2. Identifiera och fördela kostnadsutfall för äldre- och handkappomsorgens verksamheter

Kostnadsutfallet för hela äldre- och handikappomsorgen (både beställarens och utförarens kostnader) samt de kostnader som tillhör äldre- och handi- kappomsorgen som ligger på andra enheter i kommunen hämtades ur eko- nomisystemet. Kostnadsbegrepp som slag, ansvar och verksamhet användes.

Kostnaderna fördelas sedan per verksamhet under respektive huvud- och delprocess.

Vid en sådan genomgång kan man upptäcka att konteringar inte är helt korrekta. Det finns till exempel slag och ansvar som delas med flera verk- samheter. Detta medför vissa manuella justeringar och på sikt även en even- tuell ändring i kontoplanen inför nästkommande år.

Kommunerna lämnar årligen in ekonomisk statistik till SCB, det så kalla- de räkenskapssammandraget (RS). RS är ett bra hjälpmedel och troligtvis en nödvändighet för att veta att man fått med alla kostnader för de olika verk- samheterna.

Det finns dock skäl att ta bort vissa kostnader och verksamheter från be- räkningarna. Det gäller verksamheter och kostnadsslag som av olika skäl inte ska belasta den enskilde brukaren. För att underlätta en total avstämning mot redovisningen rekommenderas att även i totalavstämningen ta med alla kostnader och intäkter.

En genomgång gjordes över vilka kostnader och intäkter som inte ska ingå.

Exempel på poster som inte ska vara med:

Politikerarvode och politikerkansli

Avskrivningar

Eventuella avyttringar

Tillfälliga bidrag

Statsbidrag för personliga ombud

Externt finansierade projekt.

Övrigt att tänkta på:

Redovisningen för insatsen personlig assistans enligt LASS (lagen om assistansersättning) är komplicerad då kommun och stat (försäkringskas- san, FK) har delat betalningsansvar. Kommunen får en intäkt från FK för utförd assistans. Kommunen har dock betalningsansvar för de 20 för- sta assistanstimmarna oberoende av vem som är utförare. Dessa timmar

(29)

kommunala kostnaden för assistansen ska därför intäkten från FK dras från de totala kostnaderna. För personlig assistans enligt LASS är det med andra ord nettokostnaderna som ska räknas.

Vissa kostnader och intäkter har plockats bort helt då de tar ut varandra och endast är en service som kommunen tillhandahåller t. ex. hyreskost- nad och intäkt för stödlägenheter.

När det gäller lokal- och kapitalkostnader har dessa särredovisats för att man både ska kunna räkna med och inte räkna med kostnaderna. Lokal- och kapitalkostnader är till stor del de äldres boendekostnad i särskilt boende. Hur de redovisas kan variera mellan kommunerna. En särredo- visning ökar jämförbarheten mellan kommuner.

När det gäller kostnad för korttidsvård som tillhandahålls på sjukhem har en schablonkostnad lyfts över från sjukhemskontot till korttidskon- tot.

I Borlänge lästes kostnaderna ner i programmet QPR ”Cost Control”. Det är viktigt att ha ett IT-hjälpmedel för att fördela kostnader och insatser samt att lägga till volymer. Olika lösningar och standardprogram finns där QPR

”Cost Control” är ett.

Steg 3. Identifiera och fördela kostnader för gemensamma verk- samheter

Grundtanken är att kostnader för samtliga resurser som krävs för att produ- cera omsorg ska ingå i modellen, även overhead och administration för alla verksamheter.

Overhead och administration är en kostnad som kan vara svår att fördela ut på respektive verksamhet och insatser.

Beroende på hur kommunen är organiserad måste man vara observant på de administrativa kostnaderna. Enheterna kan ha gemensam administration i olika former. Kostnader för denna måste då fördelas på alla verksamheter och insatser. Även central administration med mera ska fördelas ut per verk- samhet och insats. Har man som i Borlänge beställar- och utförarorganisa- tion måste man se till att inte kostnaderna räknas två gånger. Vissa administ- rativa tjänster upphandlas i avtal och ska fördelas per verksamhet, andra fördelas i en SCB-nyckel i räkenskapssammandraget (RS).

Exempel på kostnader för gemensamma verksamheter som kan glömmas bort är:

Kommunstyrelsens tjänstemän

Inköpsverksamhet

Interna enheter som lokalservice, kostservice, fastighetskontor, stadsbyggnadskontor, ekonomi- och personalavdelningar

Telefonväxel och reception

Vaktmästeri.

(30)

För att underlätta att identifiera de gemensamma kostnaderna har vi delat upp administration och ledning i olika nivåer i processkartläggningen.

Enhetsnivå

Förvaltningsnivå

Central nivå

Steg 4. Total kostnad

Lägg ihop kostnader för verksamheten och de gemensamma kostnaderna.

Steg 5. Beräkna kostnader för respektive verksamhet/insats och lägg till volym

I steg 5 lägger vi till volymer för verksamheterna/insatserna. Volymerna kan bestå av timmar, dygn, antal personer, antal portioner, antal resor mm.

Den totala kostnaden för verksamheten/insatsen divideras därefter med antalet timmar, dygn etc. Vi får då kostnad per vård- och omsorgstjänst (insats) per timme - dygn m.m.

I Borlänge har använts antal utförda hemtjänsttimmar, ledsagning mm.

Det var möjligt då man debiterar brukaren för faktiskt antal utförda timmar.

Övriga volymer har plockats från programmet för ärendehantering, Sofia Omfale och manuellt från några statistiksamlingar. Volym för öppen verk- samhet kan vara svår att definiera.

Del 3. Lägg till individdata

Steg 6. Knyt konsumtion till enskild brukare

I steg 6 utnyttjas redan existerande uppgifter i verksamhetens försystem.

Individuppgifternas personnummer är avidentifierade. Det gjordes av hän- syn till bl.a personuppgiftslagen (PUL). Uppgifter som använts är:

Ålder

Kön

Bostadstyp

Typ av insats eller vård och omsorgstjänst.

Det är viktigt att insamlingen av KPB-uppgifter är datoriserat så att uppgif- ter kan påföras rätt brukare löpande.

Dessa uppgifter matchas med de timmar, dygn, portioner med mera som individen fått. Kostnaderna för en timme osv, kombineras sedan med den enskilda brukarens totala förbrukning under en period. Vi får då en kost- nad per brukare.

(31)

Personlig omvårdnad xx kr Personlig omvårdnad

xx kr

Utföra personlig omvårdnad xx kr Volym: timmar Utföra personlig omvårdnad

xx kr Volym: timmar

Ledsagning xx kr Ledsagning

xx kr

Utföra ledsagning xx kr Volym: timmar Utföra ledsagning

xx kr Volym: timmar

Ledsagning xx kr/timme Ledsagning xx kr/timme

Avlösarservice xx kr Avlösarservice

xx kr

Erbjuda avlösning xx kr Volym: timmar Erbjuda avlösning

xx kr Volym: timmar

Avlösning xx kr/timme Avlösning xx kr/timme

Anhöriganställning xx kr Anhöriganställning

xx kr

Utföra hemtjänst, anhörigvård xx kr

Volym: timmar Utföra hemtjänst, anhörigvård

xx kr Volym: timmar

Hemtjänst, anhörigvård xx kr/timme Hemtjänst, anhörigvård

xx kr/timme

Ordinärt boende Hemtjänst

Hemtjänst, egen regi xx kr/timme Hemtjänst, egen regi

xx kr/timme

Kostnad/individ Kostnad/individ

Individen

•Erhållen tid

•Erhållna insatser

Individen

•Erhållen tid

•Erhållna insatser

Total kostnad per insats Total kostnad

per insats Utförd volymUtförd volym Kostnad / omsorgstjänstKostnad / omsorgstjänst

Figur 9. Exempel inom ordinärt boende/hemtjänst.

Kommentarer

Beskrivning av vård- och omsorgstjänster (insatser)

Att beskriva de egna vård- och omsorgstjänsterna är ofta ett omfattande ar- bete där det är viktigt att diskutera ambitionsnivån på sitt arbete. Verksam- heten kan kanske delas upp med hög grad av detaljering men det bör också vara omvårdnadsmässigt, kostnads- och tidsmässigt motiverat.

Vård- och omsorgstjänsterna inom de olika brukarrelaterade verksamhe- terna skiftar med verksamhetens karaktär. Inom särskilt boende och kort- tidsvård utförs olika tjänster t.ex. service, omvårdnad, hälso- och sjuk- vårdsinsatser. Innehållet och omfattningen av tjänsterna skiftar beroende på de boendes behov.

Kostnadsberäkning

Det kostnadsbegrepp som vi använt oss av är bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning till andra vårdgivare. Vi utgår ifrån bruttokostnader dvs. drar inte bort externa avgifter och taxor, då vi vill se kommunens kost- nader för producerade vård- och omsorgstjänster (insatser).

Stor del av kostnaderna för särskilt boende är lokalkostnader för brukar- nas egna boende. Dessa kostnader kan emellertid redovisas på olika sätt. I vissa kommuner redovisas de utanför den egentliga kommunala verksam- heten, i exempelvis kommunala bostadsbolag, medan de redovisas i verk- samheten för andra. För att uppnå jämförbarhet särredovisas lokal- och ka- pitalkostnader.

(32)

Administration och ledning har beskrivits som en egen process. För att få totalkostnad ska dock dessa så kallade overheadkostnader fördelas ut på respektive vård- och omsorgstjänst. Beroende på organisation kan kommu- nen ha olika principer för fördelning. Om principer saknas fördelas kostna- derna procentuellt efter verksamhetens bruttokostnader.

När det gäller korttidsvård kan problem uppstå när man beräknar kostna- derna. För rena korttidsavdelningar eller enheter är det inga problem men när korttidsvården är ”insprängd” i särskilt boende är det svårare att identifi- era kostnaderna. För dessa boenden blir kostnadsberäkningen till stor del schablonmässig.

(33)

Presentation av resultatet

Först en liten presentation av Borlänge kommun. Uppgifterna avser år 2002.

Antal invånare 0–64 år 65–79 år 80 år och äldre

Borlänge 47 049 38 925 5 771 2 353

Kostnad för äldre- omsorg

Kr per invånare Kr per 65 år –w

Borlänge 7 323 42 410

Riket 9 568 49 899

Kostnad för han- dikappomsorg

Kr per invånare Kr per 0–64 år

Borlänge 4 922 5 949

Riket 3 924 4 864

Andel brukare

hemtjänst %

0–64 år 65–79 år 80 år och äldre

Borlänge 0,4 6,4 27,2

Riket 0,2 3,3 18,1

Andel brukare i särskilt boende %

0–64 år 65–79 år 80 år och äldre

Borlänge 0,0 2,4 18,0

Riket 0,1 2,2 20,2

Antal platser i särskilt boende 362 + 212 servicehus, totalt 574 Timmar i ordinärt boende 328 211

Timmar i servicehus 144 758

Timmar i annan regi 15 389

Antal dygn, korttidsvård 25 510 Antal platser, korttidsvård 39 Antal platser dagverksamhet 16 Antal årsarbetare i särskit boende 419 Antal årsarbetare i ordinärt boende inkl. servicehus

250

I följande avsnitt visar vi exempel på hur resultatet kan beskrivas. Materialet ger möjligheter till många analyser exempelvis:

Antal brukare per kostnadsintervall inom ordinärt och särskilt boende.

Antal brukare som kostar mindre än 50 tkr, ålder och kön.

Kostnad för brukare som kostar över 600 tkr och ålder.

Vilka verksamheter som är mest kostnadskrävande.

Kostnad per vård- och omsorgstjänst inom SoL och LSS.

(34)

Vilka vård- och omsorgstjänster har störst volym.

Vilka insatser har brukarna med störst vårdkonsumtion.

Total kostnad per åldersgrupp, kön LSS.

Medelkostnad per åldersgrupp LSS.

Antal brukare per kostnadsnivå LSS.

Antal brukare per verksamhet/insats, kön.

Total kostnad per ålder och/eller bostadstyp.

Total kostnad per kön och/eller bostadstyp.

Framräknade kostnader per vård- och omsorgstjänst (insatser) i Borlänge kommun redovisas i bilagan på sid. 43, ”Totalkostnad per vård- och om- sorgstjänst”.

Kostnad per brukare med socialtjänstinsatser

I analysen av brukarnas vårdkonsumtion inom ordinärt och särskilt boende under ett år har framkommit att

5,7 procent av brukarna förbrukar 20 procent av resurserna

drygt 30 procent av brukarna förbrukar 80 procent av resurserna.

Nedan följer några av de kalkylbilder som lett till intressanta frågeställning- ar i Borlänge.

Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende

A n t a l b r u k a r e p e r k o s t n a d s n i v å i o r d i n ä r t o c h s ä r s k i l t b o e n d e

8 0 7

1 7 0 2 2 1 1 3 2

9 5

2 9 9

7 7

1 1 5 3 4

0 1 0 0 2 0 0 3 0 0 4 0 0 5 0 0 6 0 0 7 0 0 8 0 0 9 0 0

<-50000 50-100000

1-20000 0

2-30000 0

3-40000 0

4-50000 0

5-60000 0

6-70000 0

7-80000 0

8-90000 0

900001->

Antal individer

Figur 10. Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende.

När vi analyserar vårdkonsumtionen per brukare framkommer att de flesta

(35)

andel (1 procent) har en vårdkonsumtion över 600 000 kr. Med vårdkon- sumtion avses kostnaden för de samlade insatser brukaren får.

Gängse uppfattning är att många brukare med mindre behov ställs utanför äldreomsorgen. Detta bekräftas inte i Borlänge där de flesta brukare har en låg vårdkonsumtion. I traditionella beskrivningar mäts inte, som vi gjort i detta projekt, små insatser och summeras inte individens totala vårdkonsum- tion.

Detta väcker frågan: Dessa 807 personer, med små insatser, hur kommer det att se ut för dem om något år? Kan den lägre vårdkonsumtionen behållas över längre tid? Kan det förebyggande arbetet få en annan roll?

Förebyggande arbete handlar om att skapa kontakt, trygghet, bryta en- samhet eller bygga på befintliga nätverk. Det behöver inte vara kostsamma åtgärder utan snarare kreativa.

Vilka är de brukare som har en låg vårdkonsumtion/låg kostnad?

Antal brukare som kostar mindre än 50 000 kr/år

52 72

115 57

166

345

0 50 100 150 200 250 300 350 400

-64 65-79 80-

Åldersintervall

Brukare

Män Kvinnor

Figur 11. Antal brukare som kostar mindre än 50 000 kr/år.

De flesta brukare som kostar mindre än 50 000 kr är äldre än 80 år. Det motsvarar 57 procent av brukarna. 16 procent av alla brukare med låg vård- konsumtion var över 90 år. Föreställningen att alla över 80 år har en hög vårdkonsumtion måste nyanseras. Det kan vara större skillnader inom en åldersgrupp än mellan åldersgrupper. Denna kunskap ger andra förutsätt- ningar för planering och prognostisering av verksamheten.

(36)

Kostnad per hemtjänsttimme

Insats Kr/timme

Hemtjänst i egen regi

Utföra hemtjänst i ordinärt boende 199,78

Utföra hemtjänst, kringtid 59,93

Leda och administrera för ”verksamheten” – enhetsnivå 15,60 Leda och administrera för myndighet och beställarnivå – förvaltningsnivå 13,51 Leda och administrera för den centrala förvaltningen – kommunledningsnivå 4,24

293,06

Brukare som kostar mer än 600 000 kr/år i ordinärt boende

Brukare som kostar m er än 600 000 kr/år i ordinärt boende

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000 1 600 000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kronor

73-79 80 - äldre

Dessa 10 brukare har hjälp över 165 tim m ar/m ånad Personlig om v Korttidsvård Larm

Dagverksam het Ledsagning avlösarservice

Figur 12. Brukare som kostar mer än 600 000 kr i ordinärt boende.

Bland de brukare som har de högsta kostnaderna är det inte de över 80 år som har de mesta omfattande insatserna. Stigande ålder innebär en riskfak- tor för många diagnoser men en enstaka diagnos kan ge större funktionsned- sättning och inträffa före 80 års ålder. I Borlänge har andra vårdtagare än de allra äldsta kommit in i vården och med större vårdbehov.

Dessa brukare har en vårdkonsumtion som överstiger 600 000 kr och be- höver mycket stöd. De kan vara de mest sårbara i kommunen. Hur tas de omhand på bästa sätt? De har insatser från många olika verksamheter. Sam- ordnas dessa eller betonas varje verksamhet för sig? Behövs speciella team?

Vad gör primärvården, är det gemensamma brukare? Kan man i ett samlat brukarperspektiv utveckla och effektivisera vården kring dessa personer?

References

Related documents

Personer med psykiska funktionshinder kan även få hjälp i hemmet och hjälp med träning för att klara dagliga göromål, av

Eftersom materialet är nedbrutet per åldersgrupp och insatsområde (t ex. hemtjänst) kan vi sammanställa ett under- lag där som vi utifrån ett konsumtionsindex kan simulera

Relevanta i det här sammanhanget är alla verksamheter och insatser som kommunen tillhandahåller inom vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning i enlighet

I den här rapporten redovisas hur Kostnad per brukare (KPB), dvs. en in- dividrelaterad insats- och kostnadsredovisning kan beräknas inom vård och omsorg i Östersunds kommun. Den

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning.. Metoden bygger

Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare inom kommunal vård och omsorg.. Metoden kan användas för att få fram bättre information om

En adekvat strategi för en balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende i kombination med satsning på brukare med framtida ökade behov borde kunna resultera i

Kostnad per dygn inom särskilt boende, egen regi, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade Kommunerna är grupperade i tre olika nivåer uti- från kostnaden per