Nutritionshandboken - kost

A-kost (Allmän kost för sjuka) ... 3

Frukost ... 3

Middag och kvällsmat ... 4

Mellanmål ... 4

Mellanmålsförslag normalkost ... 5

Dagtid ... 5

Kvällstid ... 5

E-kost (energi och proteinrik kost) ... 6

Förslag på dagsmeny vid E-kost ... 7

Förfrukost: ... 7

Frukost: ska ge 320-430 kcal ... 7

Mellanmål ska ge ca 210-320 kcal ... 8

Middag ska ge 430-540 kcal ... 8

Mellanmål, ska ge 210-320 kcal ... 8

Kvällsmat, ska ge 430-540 kcal... 9

Mellanmål, ska ge 210-430 kcal ... 9

Mellanmålsförslag vid behov av extra energi ... 9

Recept på mellanmålsdrinkar, tex sängfösaren ... 10

Fruktdrink ca 165-215 kcal ... 10

Frukt- och glassdrink ca 200 kcal ... 10

Fildrink ca 300 kcal ... 10

Sängfösaren ca 200-300 kcal ... 10

Förslag på mellanmål för att bryta nattfastan ... 11

Exempel på förfrukost/sent kvällsmål kan vara: ... 11

Fördelar med en kort nattfasta ... 11

Servering kosttillägg/näringsdryck ... 12

Aptitretare ... 13

Smak och lukt hos äldre: ... 13

Förslag på aptitretare: ... 13

Berikning av maten ... 14

Förslag på livsmedel med bra energi-och/eller proteininnehåll ... 14

Exempel på livsmedel som innehåller mer än 10 g protein/100 gram ... 14

Proteinsmör ... 15

1

Matningsteknik ... 16

Matning efter en stroke ... 16

Sittställning vid måltid ... 17

Tips vid förstoppning ... 18

Recept ... 18

Tips vid muntorrhet ... 19

Tips vid konsistensanpassning ... 20

Diabeteskost för äldre ... 21

Avslutningsvis: ... 22

2

A-kost (Allmän kost för sjuka)

Hos många äldre på särskilda boenden är aptiten sänkt, men behovet av näringsämnen oförändrat eller ökat på grund av sjukdom. Maten som serveras måste därför vara näringstät och energirik. A-kost är grundkosten för de flesta som vistas på äldreboende.

A-kosten ska utformas så att näringsämnena ryms i en mindre mängd mat. Maten ska innehålla mer proteiner och mer fett. Den ökade mängden fett bör i huvudsak bestå av enkelomättat fett (mjuka fetter såsom olja, flytande margarin, fet fisk etc) mängden kolhydrater blir något mindre för att ge maten en mindre volym. Innehållet av fibrer blir därmed också lägre än i en normalkost.

Frukost

En rejäl frukost är en bra start på dagen. Förslagen nedan innehåller ca 425 kcal. Om omsorgstagaren äter en mindre mängd så minskar även energintaget:

Grötfrukost

1 grötportion á ca 2 dl 1 dl standardmjölk 2 skivor bröd 10 gram matfett 1 skiva ost

1 skiva köttpålägg 1 dl apelsinjuice Kaffe eller té Filfrukost 2 dl filmjölk

1 dl cornflakes eller ½ dl flingblandning 1 skiva bröd

5 gram matfett 2 skivor ost 1 dl apelsinjuice Kaffe eller té

Vällingfrukost 2 dl välling 2 skivor bröd 15 gram matfett 1 skiva ost

1 skiva köttpålägg 1 dl apelsinjuice Kaffe eller té Äggfrukost 1 ägg

1-2 bitar sill eller lite kaviar 1,5 dl choklad eller mjölk 1 skiva bröd

5 gram matfett 2 skivor ost 1 dl apelsinjuice

Gröt är lätt att äta och man kan berika den genom att den kokas på mjölk/gräddmjölk med en extra klick fett. Om socker, honung, sylt eller mos tillsätts ökar kaloriinnehållet ytterligare Välling berikas genom att man blandar pulvret med mjölk eller gräddmjölk istället för vatten vid tillagningen

Filmjölk kan gärna smaksättas med tex farinsocker eller socker och kan även blandas med gräddfil för att ge mer kalorier. Delikatessyoghurt innehåller mer fett och kan vara ett bra alternativ

3

Ägg är ett bra smörgåspålägg och kan mosas med en klick fett, grädde eller majonnäs och smaksättas med dill, kaviar eller anjovis

Fet fisk är också ett bra smörgåspålägg. Välj tex makrill, sill eller lax.

Middag och kvällsmat

Kött och fisk ska vara lätta att tugga och svälja. Välj rätt konsistens. Detta är bra proteinkällor!

Potatis tycker de flesta äldre om. För att få energi- och proteinrikare potatisrätter kan matfett, grädde, ost, ägg, skummjölkspulver mm användas.

Sås och stuvningar gör maten saftigare. De är lätta att berika med matfett, grädde, ost och ägg

Grönsaker kan serveras med smält matfett eller en god olja och vara väl kokta.

Som måltidsdryck serveras mjölk eller måltidsdryck, tex lättöl eller lättdryck. Det är bra om måltidsdrycken innehåller kalorier (kcal). Vatten serveras till dem som vill ha det.

Tillbehör såsom lingon, gurka och rödbetor ger fin färg på tallriken och stimulerar aptiten Efterrätt ska erbjudas till middagen, tex kräm eller frukt serverad med tex gräddmjölk, grädde eller glass.

Mellanmål

När matlusten är dålig kan det vara lättare att äta mellanmål. De ska vara näringsrika och innehålla mycket energi. Om man äter bra vid huvudmålen kan det räcka med enklare mellanmål som tex kaffe och smörgås, bulle eller smörgåsrån. Se mellanmål normalkost.

4

Mellanmålsförslag normalkost Dagtid

Kaffe och veteskiva (35 g) ca 115 kcal Kaffe och ostsmörgås ca 150 kcal Kaffe och gräddglass (2dl) ca 210 kcal Nyponsoppa (2 dl) och 3 skorpor ca 215 kcal Kaffe och 2 digestivekex med ost ca 170 kcal Fruktsallad (150 g) med 1 dl glass ca 210 kcal Smoothie (se recept)

Kesella och bär

Kvällstid

Innan det är dags att sova kan det vara gott att få något i magen. Mellanmålet kan serveras uppe eller på sängkanten. Förslagen nedan avser omsorgstagare som har behov av ca 1700 kcal/dag

2 skivor bröd, matfett, 1 ostskiva, 1 köttpålägg, kaffe eller te 1,5 dl chokladdryck, 1 skiva bröd med ost och matfett 2 dl risgrynsgröt, 1,5 dl mjölk

2,5 dl nyponsoppa, 2 veteskorpor, ½ banan

5

E-kost (energi och proteinrik kost)

E-kost används till boenden som är undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring på grund av ofrivillig viktminskning och/eller undervikt, har dålig aptit eller andra

ätsvårigheter som gör att hen har svårt att äta tillräckligt av A-kosten.

E-kosten är helt vanlig mat som på olika sätt har berikats

E-kost ordineras i samråd med patientansvarig sjuksköterska.

Det behövs ofta flera åtgärder för att matsituationen ska fungera

Målsättningen är att utforma maten så att mycket energi och näring ryms i en liten portion.

Näringsbehovet ska täckas av en portion med halva volymen jämfört med en normalkost.

Detta genom att använda fet ost, standardmjölk, grädde, olja, helfett bordmargarin och feta pålägg. Lägg extra fett i maten där det passar - ta gärna olja eller margarin för att få en bra fettsammansättning. Använd ägg eller fiskpålägg samt mejeriprodukter för att proteinförstärka Ofta behöver berikningsmedel användas för att portion ska bli tillräckligt näringsrik, tex Resource berikningspulver eller majsvällingpulver.

En person som är ordinerad e-kost ska erbjudas något att äta vid minst 6-8 tillfällen per dag, väl spridda över dygnet. En omsorgstagare som äter små portioner behöver äta ofta,

mellanmålen har då stor betydelse. Det är viktigt att även mellanmålen berikas.

Se Förslag på dagsmeny vid E-kost, förslag på aptitretare samt mellanmålsförslag vid behov av extra energi. Mellanmål för att minska nattfastan samt recept på hemmagjorda

mellanmålsdrinkar.

6

1 normalstor portion: gröt kokt på 1 dl havregryn, 2,5 dl vatten serveras med 2 dl mellanmjölk och 2 msk sylt ger 290 kcal

E-kost portion: Gröt kokt på ½ dl havregryn och drygt 1 dl standarmjölk, serverad med gräddmjölk (1dl röd mjölk + 1 msk vispgrädde) och 1 msk sylt ger 275 kcal

Förslag på dagsmeny vid E-kost

E-kost innebär att portionen är en halv till två tredjedelar av en normalportion men innehåller lika mycket kcal och näring som normalportionen.

Förfrukost:

Erbjud tidigt på morgonen på sängkanten, gärna i samband med eventuella mediciner, toalettbesök eller andra morgonbestyr. Det kan vara ½ - 1 dl energirik dryck till exempel mjölk, juice, näringsdryck, nyponsoppa, varm eller kall choklad, te med grädde och socker och/eller 1 kex, frukt, liten smörgås,

Frukost: ska ge 320-430 kcal

Gröt: servera halva mängden jämfört med en normal portion och berika genom att - koka den på röd mjölk istället för vatten

- tillsätta 1 tsk rapsolja eller smör - servera med gräddmjölk

Välling: gör ½ portion välling på röd mjölk istället för vatten, tillsätt 1 tsk rapsolja eller 1 msk vispgrädde.

Yoghurt/fil: välj turkisk/grekisk yoghurt, delikatessyoghurt eller blanda fil med gräddfil för en högre fetthalt.

1 normalportion 2 dl vatten och vällingpulver ger 130 kcal E-kost portion: 1 dl standardmjölk och vällingpulver ger 125kcal Tillsätts 1 msk vispgrädde blir det 180 kcal

2 dl naturell yoghurt med 3 % fetthalt ger 120 kcal

E-kost portion: 1 dl delikatessyoghurt 7 % fetthalt ger 130 kcal 1 dl matlagningsyoghurt 8 % fetthalt ger 103 kcal Tillsätts 1 msk sylt/mos blir det 150 kcal

7

Ägg: innehåller bra protein och kan mosas med smör för ett högre energiinnehåll.

Smörgås: gör en halv smörgås och berika den med extra matfett och/eller dubbla pålägg

Drycker: kan skilja mycket i kcal-innehåll beroende på val

Mellanmål ska ge ca 210-320 kcal

Se förslag på energirika mellanmål, recept på hemlagade mellanmålsdrinkar

Middag ska ge 430-540 kcal

När aptiten är nedsatt kan det underlätta om flera olika små rätter serveras:

• Förrätt eller aptitretare (se förslag för inspiration)

• Varmrätt, berikad med 20 gram komplett berikningspulver eller proteinsmör (se recept)

• Efterrätt ska alltid ingå

Mellanmål, ska ge 210-320 kcal

Se förslag energirika mellanmål, recept på hemlagade mellanmålsdrinkar 1 kokt ägg ger 7,5 gram protein och 85 kcal

½ kokt ägg med 1 tsk smör ger 78 kcal

½ kokt ägg med 2 tsk kaviar ger 60 kcal

1 skiva bröd med 1 tsk bregott, 1 skiva ost 30 % fetthalt ger 150 kcal

e-kost portion: ½ skiva bröd, 1 tsk bregott, 1 skiva ost, 1 skiva skinka ger 130 kcal ½ skiva bröd, 1 tsk bregott, 1 msk fet leverpastej ger 115 kcal

1 dl standardmjölk ger 62 kcal

1 dl apelsinjuice eller äppeljuice från koncentrat ger 50 kcal 1 dl lättsockrad saft ger 20 kcal

1 dl klar näringsdryck ger 125-150 kcal

I kaffe eller te: 1 msk standardmjölk ger 10 kcal 1 msk kaffegrädde ger 20 kcal 1 msk vispgrädde ger 55 kcal

8

Kvällsmat, ska ge 430-540 kcal

Se middag

Mellanmål, ska ge 210-430 kcal

Se förslag energirika mellanmål. Ett bra alternativ till sent mellanmål är hemmagjorda mellanmålsdrinkar som serveras på sängkanten, se recept

Mellanmålsförslag vid behov av extra energi

Tips! Vid undernäring och sjukdom är ofta den normala aptitregleringen satt ur spel, och det kan vara nödvändigt för vårdtagaren att äta även om han/hon inte är sugen. Fråga inte alltid om personen vill ha något att äta, ge istället några förslag för personen att välja mellan och servera sedan en liten portion.

Förslag:

• Risgrynspudding/mannagrynspudding (2dl) med sylt

• Fruktsallad med gräddglass (1,5 dl)

• Skorpa med matfett, ost och marmelad samt en frukt

• Smörgås med sill och ägg samt 1 glas mjölk

• Kräm med mjölk och grädde

• Kanelbulle/sockerkaka och småkaka, kaffe med grädde

• Chokladpudding med vispad grädde

• Ostkaka med sylt och grädde

• Delikatessyoghurt och digestivekex med matfett och ost

• Kex eller smörgås med ost tex parmesanost eller äggkräm

• Avokado med keso (berika keson med en skvätt grädde eller olja)

• Hemmagjord näringsdryck, tex sängfösaren

• Kesella med tinade frysta bär och socker Sängfösaren ca 300 kcal

1 dl fet yoghurt blandas med standardmjölk till önskad konsistens 1 dl mixad eller mosad frukt eller bär

1 msk socker 3 tsk rapsolja

1 msk majsvällingpulver som rörs i strax före servering

9

Recept på mellanmålsdrinkar, tex sängfösaren

Följande recept passar till vårdtagare som är ordinerade E-kost. Användning av berikningspulver ska endast ske om ordination från sjuksköterska finns.

Om berikningspulvret utesluts kan nedanstående blandas som mellanmålsdrinkar till alla vårdtagare.

Fruktdrink ca 165-215 kcal

1,5 dl standardmjölk

1-2 msk majsvällingpulver eller komplett berikningspulver Ca 1 dl mixad eller passerad frukt eller bär

½ -1 msk florsocker

Mixa allt till en slät och fin konsistens

Frukt- och glassdrink ca 200 kcal

½ dl standardmjölk

1 msk majsvällingpulver eller komplett berikningspulver 1 dl gräddglass

1 dl mixad eller passerad frukt eller bär

½ msk florsocker

Mixa allt till en slät och fin konsistens

Fildrink ca 300 kcal

½ dl grädde

½ dl fil eller yoghurt

½ msk majsvällingpulver eller komplett berikningspulver 2-3 msk koncentrerad juice

Florsocker efter smak Blanda alla ingredienser väl

Sängfösaren ca 200-300 kcal

1 dl fet yoghurt blandas med standardmjölk till önskad konsistens 1 dl mixad eller mosad frukt eller bär

1 msk socker 1-3 tsk rapsolja

Eventuellt 1 msk majsvällingpulver som rörs i strax före servering

Kan blandas i en kanna under dagen och ställas i kylen övertäckt. Serveras på sängkanten innan sovdags

10

Förslag på mellanmål för att bryta nattfastan

Att införa rutinen att alltid erbjuda förfrukost och sent kvällsmål till alla som är vakna är ett sätt att arbeta aktivt med att bryta nattfastan. På särskilt boende är ett enkelt sätt att gå runt med en vagn med olika förberedda alternativ. Har vårdtagaren specifika önskemål bör det, i den mån det är möjligt, alltid kunna uppfyllas.

Exempel på förfrukost/sent kvällsmål kan vara:

•

Ett glas hemlagad näringsdryck, enligt recept hemmagjorda mellanmålsdrinkar

•

Ett glas fruktyoghurt

•

Ett glas varm mjölk med honung eller chokladmjölk

•

En mugg med välling

•

Ett glas nyponsoppa eller fruktsoppa med en liten klick vispad grädde

•

Smörgås, kex, smörgåsrån eller liknande med smör/bordsmargarin och pålägg

•

Näringsdryck (industriell), om vårdtagaren är ordinerad detta

Fler förslag för att bryta nattfastan

Drycker med energi till exempel saft, nyponsoppa, juice, mjölk kan ges tillsammans med mediciner eller på kvällen vid eventuellt blöjbyte.

Morgonpigga personer eller om man vaknar och larmar på natten kan erbjudas något att äta eller dricka.

Ger 50 - 100 kcal:

• 1 dl Nyponsoppa/blåbärssoppa

• Té eller kaffe med 1 tsk socker och 1 tsk vispgrädde

• 1 dl varm choklad på standardmjölk

• 2-3 salta kex

• 1 dl mellan eller standardyoghurt/fil/mjölk

• ½ banan

• 0,5-1 dl näringsdryck

Fördelar med en kort nattfasta

- lättare att täcka energi och näringsbehovet - bättre sömn, mindre oro

11

Servering kosttillägg/näringsdryck

Näringsdrycker, puddingar och energimoduler smakar godast om de serveras väl kylda. Ett trevligt sätt att servera dem är upphällda i glas med isbitar och sugrör. Det kan vara en fördel att servera en mindre mängd åt gången, ca 1 dl kan vara lagom beroende på personens tycke och smak. Skaka alltid förpackningen före servering.

Öppnad förpackning märks med datum vid öppnandet och förvaras i kylskåp i max 24 timmar.

Kosttillägg i pulverform tillsätts mat eller dryck enligt ordination och instruktioner på

förpackningen. Se även guide berikningspulver. Det är viktigt att smaka på maten som berikas med pulver.

12

Aptitretare

En aptitretare före maten ska öka matlusten och aptiten samt ge energi. En bra aptitretare är liten, smakrik, gärna syrlig, salt eller umami.

Smak och lukt hos äldre:

Våra sinnen blir mindre känsliga med stigande ålder. Äldre kan uppleva att maten smakar mindre eller annorlunda än tidigare i livet som ett resultat av detta. En stor del av vår

smakupplevelse sitter i luktsinnet, och det är framförallt när luktsinnet försämras som maten inte smakar längre. Tillstånd som muntorrhet ger också förändrad smak och minskad

smakupplevelse då saliven har stor betydelse för förmågan att känna smak.

Umami – den femte smaken

Det finns 5 grundsmaker som vi känner till: sött, salt, syrligt, beskt och umami. Umami är svår att beskriva som smak, men förekommer i lagrade eller jästa livsmedel som lagrad ost och skinka, anjovis och öl men också i grönsaker som tomater och selleri. Umami kan öka salivutsöndringen och är tillsammans med sött en av de smaker många tycker smakar gott även när smak och luktsinnena försämras. Livsmedel med umami passar därför utmärkt som aptitretare, och som smakförstärkare i matlagning.

Livsmedel med umamismak – bra att använda i aptitretare

(källa: Umami i äldrematen examensarbete kostekonomprogrammet GU 2007) Gröna ärter

Grön sparris Majs

Tomat och tomatprodukter (tomatpuré, soltorkade tomater, ketchup osv) Lagrad ost tex cheddarost, parmesanost, roquefortost, emmentalerost Anjovis/Sardell/Sardin

Saltad/rökt/torkad skinka Sojasås, fisksås, ostronsås Syrligt och salt

Syrliga och salta smaker ökar salivutsöndringen och förhöjer smaken.

Förslag på aptitretare:

• En bit lagrad ost på ett kex tex salt kex eller digestivekex

• En bit lagrad ost med en vindruva eller en bit päron

• En sillbit på en liten smörgås

• Vira lufttorkad italiensk skinka runt en bit melon.

• En bit rostat bröd med pesto

• Cocktailtomat med en bit ost tex mozzarella eller fetaost

• Stekta små kuber av haloumis

• Oliver

• En liten skål varm soppa, tex Keldas sparrissoppa eller svampsoppa

• Bred en god mjukost på tunnbröd. Rulla ihop och skär i skivor till munsbitar.

• Liten smörgås, gärna rostad, med räkröra (räkor, majonnäs och dill)

• Fyll krustader med mjukost med smak, gratinera i ugnen 200 grader i ett par minuter 13

Berikning av maten

Man kan öka energi och/eller proteininnehållet i måltiderna utan att öka portionsstorleken genom att berika med vanliga livsmedel. Berikningspulver används endast om ordination finns (se kosttillägg).

• Energi (kcal)i form av fett finns i livsmedel som olja, smör och grädde.

• Energi (kcal) i form av kolhydrater finns i söta livsmedel som honung, socker, sylt och saft.

• Protein finns det mer eller mindre av i livsmedel av animaliskt ursprung. Bra val som går att tillsätta i maträtter är ägg, hårdost, kesella.

Förslag på livsmedel med bra energi-och/eller proteininnehåll

Livsmedel Energi protein

2 msk majsvällingpulver 45 kcal 2,5 g

2 msk vispgrädde 110 kcal 0,6g

1 äggula 50 kcal 2,5 g

1 tsk rapsolja 45 kcal -

1 tsk Bregott 35 kcal -

1 dl Kesella 1 % fett 70 kcal 12 g

1 dl Kesella 10 % fett 150 kcal 12 g 1 dl Matlagningsyoghurt ca 8 % fett 100 kcal 3 g 1 dl yoghurt 3 % fett 60 kcal 3,5 g 1 msk Leverpastej 24 % 60 kcal 3,5 g

1 skiva hårdost 31 % 60 kcal 4 g

½ Avokado 90 kcal 1 g

1 skiva skinka 12 kcal 2 g

Exempel på livsmedel som innehåller mer än 10 g protein/100 gram

Ost

Ägg Kesella Kyckling/kött Fisk

Sojabönor

14

Proteinsmör

Ca 10 portioner

100 g margarin eller smör, 80 % fetthalt, rumsvarmt 50 g Resource Instant Proteinpulver

Eventuell kryddning/smaksättning t ex persilja, paprika, vitlök eller pepparrot Gör så här:

Blanda Resource Instant Protein och eventuell krydda/smaksättning med det rumsvarma smöret. Klicka på smörpapper och forma till en rulle. Förvara i kylskåp. Kan även frysas.

Gör ni en större mängd proteinsmör som inte går åt på en gång kan ni blanda Resource Instant Protein i rumsvarmt smör/margarin, och klicka ut proteinsmöret på smörpapper och forma till en rulle som förvaras i kylskåp.

En portion proteinsmör ger ca 110 kcal och 4½ g protein.

15

Matningsteknik

Att mata en annan person kräver lyhördhet och empati hos den som matar och inte minst tid för att utföra matningen. Felsväljning, viktnedgång och undernäring är vanligare hos de personer som behöver matas. Många gånger är det en fördel att guida handen hos den matade till munnen, för att ge en känsla av egenkontroll och trygghet. Det gör också att tugg- och sväljprocessen förbereds tidigare. Tänk på följande (några saker kan tyckas självklara, men lätt att glömma i vardagsstressen):

•

Försök att sitta bekvämt, även du som matar

•

Undvik att sitta ytterst på stolen – det signalerar att du snabbt vill iväg

•

Sitt i samma höjd så att den matade inte känner sig i underläge

•

Säkra dig om att maten har en bra jämn temperatur och inte är för het. Känselbortfall t ex efter stroke, kan leda till brännskador pga. för het mat.

•

Håll ögonkontakt. Det ger dig möjlighet att avläsa den matade personen och skapar trygghetskänsla hos den som matas

•

Anpassa takten efter den matades behov. Fråga gärna om denne hunnit tömma munnen.

•

Erbjud avskildhet vid skamkänslor eller koncentrationsproblem

•

Byt inte matare under en måltid

•

Tala om vad som händer, men samtala inte under måltiden – det kan öka risken för aspiration

Matning efter en stroke

Förutom ovanstående, tänk även på följande:

•

Sitt vid den svaga sidan (undantaget då det inte går att få ögonkontakt).

•

Be gärna vårdtagaren att vrida huvudet åt svaga sidan.

•

Be vårdtagaren böja fram huvudet lätt (hålla in hakan) då hon sväljer. Detta stänger passagen till luftstrupen och skyddar från att få ned mat i lungorna.

•

Ge tid mellan tuggorna, sväljningen är ofta förlångsammad.

•

Då ni tappar ögonkontakten försök att locka tillbaka den. Om ni får svårt att få

ögonkontakt kan det bero på att vårdtagaren är uttröttad. Ta en paus och återkom efter en stunds vila.

•

Vid hosta efter intag av dryck, kan det bero på att drycken är för lättflytande, rinner ned för snabbt och då hamnar i fel strupe. Dryck med smak ger mer stimuli och är därför

16

Obekväm

kroppsställning Trötthet hos

mataren Negativt

kroppsspråk

Stress uppstår hos den som

matas

lättare att svälja än bara vatten. Tjockare dryck rinner långsammare och är därmed lättare att svälja.

•

Då det lätt samlas mat i kinderna efter en stroke är det extra viktigt med munvård. (Jmf med tandläkarbedövning) Avsluta gärna en matning med att kontrollera att det inte ligger kvar mat i munnen.

Sittställning vid måltid

Sittställningen kan spela stor roll för förmågan att äta och dricka:

Sitta aktivt- svank, framåttippat bäcken, huvudet upp, fötter i golv

 Konsekvens: plats för lungor och mage, kan luta fram; underlättar sväljning Sitta passivt- framhasad stjärt, luta ryggen bakåt, huvudet framåt alt. huvudet bakåt

 Konsekvens: magen hoptryckt, huvudet vickar fram, alt bak svårt att luta sig fram;

svårt att svälja och när huvudet är bakåtlutat är luftvägarna öppna vilket ökar risken at få ner mat och dryck i luftvägarna.

Tips:

- helst sitta på en stol

- Sitta nära bordet så att vårdtagaren kan stödja armarna mot bordet - Fötterna i golvet eller på fotpall

- Sätt en kudde i svanken och låt bålen luta framåt litegrann

- Om personen sitter i sängen och äter, lägg en kudde under huvudet för att få en lätt framåtböjd huvudposition, samt en kudde under knäna

Om personen sitter i rullstol: båda fötterna på golvet samt vid nedsatt bålbalans ett rullstolsbord eller bålstöd

17

Tips vid förstoppning

Orsakerna till förstoppning varierar, ofta för lite vätska och fiberfattig kost, för lite mat, för lite fysisk aktivitet, sjukdomar eller mediciner med förstoppande effekt.

Vad som räknas som förstoppning är individuellt då hur ofta man normalt tömmer tarmen varierar från person till person. Alltifrån 3 gånger per dag till 3 gånger per vecka kan anses normalt. Förstoppning kan leda till illamående, försämrad aptit och ont i magen.

Den första åtgärden är att öka mängden fiber och vätska i kosten. Om personen är ovan vid fiber i kosten kan det vara bra att börja försiktigt och långsamt trappa upp fiberinnehållet.

Fiber finns i:

• Bröd, flingor, kli, pasta och gryn av fullkorn

• Rotfrukter som palsternacka, kålrot, morot och rödbeta

• Grönsaker som broccoli, blomkål, ärter och paprika

• Frukt och bär, torkade och blötlagda som russin, aprikoser, katrinplommon och färska som äpple, hallon, kiwi och päron.

Recept

Molinogröt 1 portion 2,5 dl vatten

1 katrinplommon 1 msk russin 2 msk vetekli 2 msk linfrö

Blanda ihop ingredienserna och låt stå över natten

Koka upp blandningen och vispa i:

0,5 dl grahamsmjöl

Låt koka 10 minuter på svag värme Servera med mjölk

Kruskagröt 1 portion 1/2 dl kruskakli

2 msk russin 0,75 dl havregryn 2 dl vatten

en nypa salt

Kokas i 3-4 minuter

Aprikospuré – gott som efterrätt med grädde eller till gröt, yoghurt och fil

Blötlägg 10 osvavlade torkade aprikoser i lite vatten (så att det precis täcker) i ett par timmar eller över natten.

Koka upp blandningen och låt koka några minuter.

Mixa och låt svalna.

Katrinplommonmos

Blötlägg dagen innan i 7 dl vatten:

1 dl katrinplommon i bitar 1 dl russin

½ dl linfrö

Nästa dag, koka blandningen i 10 minuter. Rör ned ½ dl vetekli. Servera ½ - 1 dl om dagen

18

Tips vid muntorrhet

Muntorrhet kan uppstå vid flera olika sjukdomstillstånd eller som en biverkan av läkemedel.

Symtomen är ofta till exempel torrhetskänsla i munnen, sveda, rodnad, sårbildning i munnen eller torra och spruckna läppar, svampinfektion och dålig smak i munnen. Vid total

muntorrhet upplevs mat som att den bränner, svider och klibbar fast.

För att motverka muntorrhet kan man dels försöka stimulera salivutsöndringen, dels kompensera för salivbrist med saliversättning och vätskerik mat.

Bara att tugga och suga är salivstimulerande. Att suga i sig dryck genom sugrör är en bra metod. Syrliga karameller kan också vara bra, tänk dock på tandhälsan. På apoteket finns sockerfria salivstimulerande tabletter att köpa.

Salivstimulerande livsmedel är: salt, ättika, citrusfrukter och syrliga bär. Inled gärna måltiden med en sillbit. Komplettera huvudrätterna med inlagda rödbetor, gurka eller lingonsylt.

Finrivna morötter indränkta i lite apelsinjuice går ofta bra att äta liksom syrliga efterrättskrämer med exempelvis rabarber eller krusbär.

Om salivsekretionen är helt utslagen hjälper inte salivstimulerande livsmedel utan då måste man använda konstgjorda saliver att skölja munnen med. Finns att köpa på apoteket.

Det är förstås viktigt att dricka mycket men förutom dryck kan vätskerika maträtter som soppor och såser hjälpa till. Efterrättssoppor och krämer på frukt och bär kan öka

vätskeintaget. En lagad dessert fyller många viktiga funktioner inom äldreomsorgen.

Åsynen av ett vackert dukat bord eller vackert upplagd mat gör att det vattnas i munnen.

Tips:

• Dricka små klunkar med vatten för att fukta slemhinnorna i munnen.

• Suga på sockerfria tabletter eller tugga sockerfritt tuggummi för att stimulera salivproduktionen.

• Gröt med mjölk och sylt eller fil med flingor och frukt är bra frukostmat.

• Doppa smörgåsar, kex och skorpor i kaffe, te, mjölk eller annan dryck.

• Bredbara pålägg gör smörgåsen mer lättäten.

• Mjuk, mosad eller passerad mat serverad med rikligt med sås är lättast att äta. Likaså varma soppor av olika slag.

• En smörklick på maten kan göra den mer lättäten.

• Prova äggrätter som omelett eller äggröra.

• Ibland är ljummen eller rumstempererad mat lättare att äta än varm eller kall mat.

• Servera råa grönsaker med rikligt med dressing.

• Undvik starka kryddor, salta och syrliga livsmedel om personen upplever att det irriterar slemhinnan.

• Prova frukt- och bärsoppor och krämer. Vid känsliga slemhinnor servera grädde till.

• Rätter tillagade med gelatin brukar gå bra t.ex. fruktdesserter och fromage.

19

Tips vid konsistensanpassning

• Smörgås kan vara svårt att tugga och svälja. Välj ett bröd utan hela korn/frön, skär bort kanterna och mjuka upp i dryck.

Välj ett bredbart pålägg t.ex. slät mjukost, leverpastej, kaviar, messmör, hummus.

• Undvik att blanda mat med olika konsistenser

• Håll de olika komponenterna i måltiden separerade på tallriken. Konsistensanpassa varje del separat och lägg upp fint på tallriken.

• Sås underlättar ofta sväljningen.

Frukostförslag timbal

• Naturell yoghurt eller slät fruktyoghurt med högsta fetthalt. Yoghurt kan blandas med grekisk/turkisk yoghurt för tjockare konsistens. Filmjölk kan blandas med gräddfil.

• Mannagryns-, havregryns-, rågflinge-, rågmjöls-, grahamsgröt med slät sylt eller äppelmos/mixade och passerade bär.

• Välling

• Äggröra, omelett eller mosat kokt ägg.

Tips på livsmedel med bra konsistens vid Timbalkost - Chokladpudding

- Fromage

- Kesella (finns med smak) - Färdig mannagrynsgröt

- Yoghurt och fil (om smaksatt – välj en helt slät variant tex Arlas) - Arla Yoggi dröm med vaniljsmak

- Slät mjukost - Leverpastej - Brulépudding Drycker

Tjockflytande drycker t.ex. fruktsoppor och smoothie/milkshake kan vara lättare att svälja än tunnflytande drycker t.ex. vatten, mjölk, saft, juice, kaffe och te. Tunnflytande drycker kan sväljas fel och det är inte alltid man reagerar med hosta. Kalla drycker är oftast lättare att svälja än varma och kolsyra stimulerar till sväljning. Anpassa drycken till den konsistens som är rekommenderad av logoped eller läkare.

Lätt förtjockad dryck - Nyponsoppa - Fruktsoppa

- Smoothies tex froosh Här finns mer tips:

- Mätt rätt och slätt – kokbok vid tugg- och sväljsvårigheter. Findus special foods.

- Strutspaté och hallongelé. Roy Blad m.fl.

20

Diabeteskost för äldre

• 3 huvudmål och 2-3 mellanmål av vanlig mat. Nattfasta under 11 timmar.

• Hur en måltid är sammansatt har stor betydelse för hur blodsockret påverkas. Fett (smör, sås, grädde, olja osv), protein (kött, fisk, ägg, bönor osv) och fiber (grönsaker, rotfrukter och grovt bröd/gryn osv) ger måltiden en långsammare blodsockerhöjning än om måltiden bara innehåller kolhydrater (stärkelse, kostfiber, fruktsocker, vanligt socker osv). Man kan göra t.ex. mellanmål mer diabetesvänliga genom att använda grovt bröd och servera med ost och skinka, hälla en skvätt grädde i nyponsoppan eller servera en frukt en stund innan fikat.

• Det är oftast ok att servera en portion vanlig efterrätt direkt efter ett huvudmål eftersom huvudrätten innehåller fett, fiber och protein.

• En till ett par tsk socker i en måltid innebär ingen stor påverkan på blodsockret, i en efterrätt som serveras direkt efter måltid kan mängden socker vara större

Hur mycket socker innehåller detta?

4 bitar, 25 g, choklad 2,5 tsk socker

1 småkaka 1,5 tsk socker

1 dl chokladmousse 6 tsk socker

1 dl vanlig saft 3 tsk socker

1 dl lättsockrad saft 1,5 tsk socker

1 dl vanlig läsk 3 tsk socker

1 dl osötad saft, t.ex. FUN light 0 tsk socker

1 dl kräm 3,5 tsk socker

• Viktigt att vara försiktig med drycker eftersom drycker med högt kolhydratinnehåll höjer blodsockret snabbt.

o Som törstsläckare: 0-1 g kolhydrat per 100 g (1 dl) o Som måltidsdryck: 0-5 g kolhydrat per 100 g (1 dl)

Hur mycket kolhydrater en dryck innehåller kan man läsa på innehållsförteckningen

• Frukt innehåller en sorts kolhydrat som kallas fruktos, eller fruktsocker, som påverkar blodsockret. En frukt innehåller dock mycket annat än bara fruktos, bl.a. vatten, fiber, vitaminer och mineraler som gör kroppen gott och också gör så att

sockerkoncentrationen i frukten inte är så hög. Man ska inte utesluta frukt för att man har diabetes. Det som är viktigt att tänka på är att olika frukter är olika söta och att man ska servera ett varierat utbud, inte bara en eller två sorter, samt att max 1 frukt/måltid är lagom.

21

Vad är det för skillnad på frukt och frukt?

1 banan 23 g kolhydrat

1 äpple 15 g kolhydrat

2 dl vindruvor 22 g kolhydrat

1 clementin 7 g kolhydrat

1 kiwi 8 g kolhydrat

1 päron 15 g kolhydrat

Jämförelse diabetesanpassade produkter och ”vanliga” produkter:

1 st Veteskorpa osötad 6 g kolhydrat

1 st Veteskorpa 7 g kolhydrat 4 rutor, 20 g sockerfri choklad:

9 g kolhydrat

4 rutor, 20 g vanlig choklad:

10 g kolhydrat 1 st småkaka med sötningsmedel

5,5 g kolhydrat

1 st vanlig småkaka 7 g kolhydrater 5 st, 25 g karameller, osötade

24 g kolhydrat

5 st, 25 g vanliga karameller 23,5 g kolhydrat

Oftast onödigt att använda anpassade livsmedel då skillnaden i kolhydratinnehåll inte är så stor!

Avslutningsvis:

• Ta hänsyn till livskvalitén för den äldre

• Sjukdomar, oro, depression, infektion och mycket annat påverkar också blodsockret

• Vid sjukdom ska energi- och proteinbehov prioriteras framför optimal blodsockerkontroll

• En god måltidsordning med frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål och en nattfasta som inte är för lång är A och O för en bra kostbehandling

• Sammansättningen av måltiderna i sin helhet spelar stor roll för blodsockret

• Servera kakor, efterrätt, godis och liknande i samband med måltid

• Tänk på sockerinnehåll i drycker

• Specifika diabetesprodukter är i de flesta fall onödiga och smakar sämre

22