FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND

(1)

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 1 / 8 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf

Förbundsmöte 18–19.11.2011

Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge

FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND

1

VERKSAMHETSPLAN 2012

2

Huvudmål år 2012

3

4

Studentrörelsen i kommunalvalet

5 6

Temat för FSF år 2012 är att värna om studentrörelsens kollektiva genomslagskraft. Som ett 7

stort gemensamt projekt ger FSF och studentkårerna in i kommunalvalet med målsättningen att 8

universitetsstäderna ska bli de mest studentvänliga orterna i Finland.

9 10

Kommunalvalet görs till ett generationsval genom att stödja studentkårernas kommunala 11

påverkansarbete. Studentkårerna lyfts fram som de viktigaste påverkarna i kommunalvalet 12

genom att förbättra deras synlighet på lokal nivå och hjälpa dem att uppnå lokala 13

målsättningar. FSF stöder studentkårernas kommunala påverkansarbete genom att föra en 14

engagerande nationell kommunalvalskampanj utgående från studentkårernas behov. Som en 15

del av kampanjen ordnas en kommunalvalsturné till studieorterna. FSF lyfter under hela året 16

fram lokala och nationella teman för kommunalvalet både i medierna och tillsammans med 17

andra samarbetsparter.

18 19

De allmänna nationella temana för kommunalvalet är:

20

• att förbättra den unga generationens möjligheter att påverka 21

• att utveckla studentboendet 22

• att utveckla kollektivtrafiken samt att förbättra förutsättningarna för lättrafik på 23

studieorterna 24

Nya projekt

25

1. Underlätta studiegången

26 27

I den aktuella debatten är en reform av studentantagningen, studiernas fortskridande och tiden 28

för slutförande av studierna mycket synliga. Perspektivet handlar ofta om effektivitet och 29

tempo. FSF för in perspektiv och lösningar som är meningsfulla för de studerande och beaktar 30

att det även i framtiden ska vara möjligt för studenterna att göra misstag och hitta sin egen 31

studieinriktning, ha fritidsintressen och vara aktivt engagerade i samhället under sin studietid.

32

Studiegången ses som en helhet: från studentantagningen till avläggande av examen och vidare 33

till vuxenutbildning och fortbildning.

34 35

FSF arbetar för att förverkliga och ta i bruk flexibla studiemöjligheter samt för att inkludera de 36

(2)

studerande i universitetsgemenskapen. I påverkansarbetet fäster FSF uppmärksamhet vid 37

studiepoängens olikvärdighet samt vid att möjliggöra en studietakt som motsvarar den utsatta 38

tiden för att avlägga examen.

39 40

Även då studenter insjuknar eller lider av psykisk ohälsa bromsas studierna upp betydligt. FSF 41

arbetar för att se till att studenter som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp tidigare och att den 42

som lyfter sjukdagpenning ska kunna studera på deltid.

43

2. Fokus på kunskap

44

Den utbildningspolitiska diskussionen i Finland styrs för tillfället av en diskussion om resurser 45

samt av en strävan mot effektivitet och snabbhet. Å andra sidan är målsättningen enligt 46

regeringsprogrammet att göra finländarna till världens mest kunniga folk före år 2020.

47

Målsättningen är bra, men i förverkligandet av den har man fokuserat främst på kvantitativa 48

utbildningsmål. Vid sidan av att trygga utbildningsmässig jämlikhet måste man således även 49

granska kvaliteten på kunskapen såväl ur ett bildningsperspektiv som utgående från 50

arbetsmarknadens behov av kunskap och utveckling.

51 52

I samhällsdebatten betonar FSF hur viktigt det är för utvecklingen av den finländska kunskapen 53

att undervisningen och studierna baseras på högklassig forskning för utvecklingen av den 54

finländska kunskapen och för fram konkreta förslag för att förbättra kvaliteten på undervisning, 55

studier och lärande. FSF ordnar tillsammans med olika samarbetsparter evenemang där man 56

diskuterar frågor som är centrala för kunskapsutvecklingen, såsom undervisningens status och 57

betydelsen av läroplansarbete och uttalade inlärningsmål. FSF fortsätter tillsammans med 58

studentkårerna sprida metoder och god praxis för studentcentrerat lärande.

59 60

FSF arbetar för att det ska vara möjligt att under studierna få den kunskap som behövs i 61

arbetslivet samt goda förutsättningar att efter utexamineringen få arbete som motsvarar 62

utbildningen. Därutöver arbetar FSF för att studerande ska ha möjlighet att avlägga en 63

välorganiserad högskolepraktik med konkurrenskraftiga arbetsvillkor samt för att också 64

kunskaper som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet ska erkännas som en del av 65

examina. I diskussionen lyfter FSF också in möjligheterna till livslångt lärande, inklusive 66

utveckling av fortbildningen vid universiteten.

67

3. Universitetens strukturella utveckling och interna resursfördelning

68

69

Den strukturella utvecklingen fortsätter under pågående regeringsperiod och torde förbli en 70

process som till betydande grad påverkar utbildningssystemet. I den strukturella utvecklingen 71

av universitetssektorn är den omfördelning av interna resurser som sker genom profilering 72

speciellt viktig.

73 74

FSF deltar aktivt i diskussionen om strukturell utveckling och profilering och fortsätter 75

samtidigt på sin inslagna riktning att inte ta ställning i universitetens interna angelägenheter.

76

Däremot stöder FSF studentkårerna och studentrepresentanterna så att de studerandes röst hörs 77

(3)

än bättre i dessa frågor. Dessutom fäster man inom den strukturella utvecklingen speciell 78

uppmärksamhet vid särfrågorna inom den svenskspråkiga universitetsutbildningen, såsom 79

antalet nybörjarplatser och utbildningsprogrammens placering.

80

4. Kommersialiseringen av utbildningen i Finland

81

Utbildningen har efterhand kommersialiserats på alla utbildningsstadier: vuxenutbildningen 82

och fortbildningen har redan länge verkat enligt kommersiella principer, högskoleutbildningen 83

har internationellt sett kommersialiserats under de senaste åren, och ett nytt fenomen i Finland 84

är de olika kommersiella tjänsterna på andra stadiet och inom den grundläggande 85

utbildningen. Kommersialiseringen förändrar synen på vad utbildning är, vilka värden den 86

tjänar och hur den ska anordnas.

87 88

FSF gör en lägesanalys av kommersialiseringen av utbildningen i Finland. I analysen beaktas 89

bl.a. avgiftsbelagda utbildningsprogram, preparandkurser, utvecklingen av utbildningsexport 90

och uppdragsutbildning samt det ökande utbudet av utländskt utbildningsutbud i Finland. FSF 91

granskar även de förändrade förhållandena för grundexamensutbildningen och den 92

avgiftsbelagda fortbildningen och vuxenutbildningen. Utifrån lägesanalysen planerar FSF vad 93

som bör göras. FSF fäster speciellt uppmärksamhet vid uppföljning och kritisk utvärdering av 94

försöket med terminsavgifter samt vid utbildningsexportens etiska aspekter.

95

5. Studerandes rättsskydd

96

Att studerandes rättsskydd och likabehandling äventyras har under den senaste tiden blivit 97

föremål för diskussion speciellt till följd av den s.k. SORA-lagstiftningen samt tillämpningen av 98

begränsningen av studietiden.

99 100

FSF följer upp hur begränsningen av studietiden tillämpas och hur SORA-lagstiftningen 101

implementeras vid universiteten samt fortsätter tillsammans med studentkårerna arbeta för att 102

få till stånd en så jämlik praxis som möjligt för implementeringen. FSF förbereder sig även på 103

eventuella besvär genom att vid behov anlita extern juridisk expertis. FSF utreder vilka 104

rättskyddsfall som oftast och mest sysselsätter studentkårerna.

105

6. Rikta uppmärksamhet på invandrares studievägar

106

Personer med invandrarbakgrund hamnar betydligt oftare än den övriga befolkningen utanför 107

studier efter den grundläggande utbildningen. Inom yrkesutbildningen fortsätter en lika stor 108

del av invandrarna, men inom den postgymnasiala utbildningen i medeltal en lägre andel än av 109

den övriga befolkningen. Inte heller inom högskoleutbildningen motsvarar antalet invandrare 110

deras andel av hela befolkningen.

111 112

Uppmärksamhet fästs speciellt vid invandrarnas övergång mellan olika utbildningsstadier och 113

att stödet vid övergången förbättras. De viktigaste målen är förberedande studier för såväl 114

gymnasium (lukiostartti) som universitet. FSF skapar egna rekommendationer för en modell för 115

universitetsförberedande studier riktade till personer med invandrarbakgrund. FSF samarbetar 116

(4)

aktivt med andra student- och ungdomsorganisationer för att ge invandrarna fler och smidigare 117

studievägsalternativ. Den gemensamma arbetsgrupp som organisationerna bildade 2011 118

fortsätter sitt påverkansarbete och samarbetar med olika invandrarorganisationer. FSF stöder 119

studentkårerna i deras påverkansarbete för att förberedande studier ska upptas på 120

högskolornas agendor.

121

Som en del av påverkansarbetet betonas språkstudier under studietiden, fler möjligheter till 122

praktik och nätverkande samt färdigheter i att söka arbete för alla invandrargrupper, även 123

internationella studenter som kommer direkt till högskolorna.

124

7. Stärka högskolornas internationalisering

125

Internationella studenters möjligheter att påverka vid högskolorna bör fortsättningsvis 126

förbättras. Fungerande påverkanskanaler för internationella studenter skapas såväl via 127

nuvarande strukturer som – vid behov – via nya strukturer. FSF arbetar för att öka de 128

internationella studenternas möjligheter att delta i studentkårernas verksamhet och i andra 129

viktiga organ som påverkar de studerandes ställning. FSF hjälper studentkårerna att utbyta god 130

praxis i frågor som särskilt gäller internationella studenter.

131 132

FSF främjar påbörjandet av en lägesutvärdering av högskolornas internationaliseringsstrategi.

133

Studentorganisationerna deltar aktivt i utvärderingen. Som en del av utvärderingen av 134

internationaliseringsstrategin deltar FSF även i diskussionen om målen och förutsättningarna 135

för en internationalisering av högskoleutbildningen.

136

8. Arbeta för ett system med semesterbanker

137

Snuttifiering av anställningar är vanligt i Finland. En stor del av de studerande har atypiska 138

anställningar. Till följd av snuttifieringen av anställningarna är det omöjligt att ta någon längre, 139

sammanhängande och på förhand planerad semester.

140 141

Därför är det skäl att förändra nuvarande semesterpraxis. Att utveckla ett semesterbanksystem 142

är en väsentlig del av diskussionen om att förbättra ställningen för dem som har korta 143

anställningsförhållanden, även inom den akademiska sektorn. FSF utövar påverkansarbete 144

tillsammans med politiska intressenter och arbetsmarknadsorganisationer. Målet är att under 145

2012 få upp semesterbanken i debatten och att under regeringsperioden få till stånd en 146

beredning av ett semesterbankssystem.

147 148

9. Stärka likabehandlingsarbetet

149

FSF stärker implementeringen och utvärderingen av likabehandling såväl på centralkansliet 150

som i sitt arbete med studentkårerna. För detta ändamål uppdateras FSF:s plan för 151

likabehandling och den ska efterföljas i all intern och extern verksamhet inom alla sektorer. I 152

samband med uppdateringen definieras bl.a. metoder för systematisk utvärdering av 153

förbundets verksamhet ur ett likabehandlingsperspektiv. FSF stöder studentkårernas arbete för 154

likabehandling och tillgänglighet. FSF fortsätter ordna jämlikhetsträffar för studentkårerna och 155

permanentar tillgänglighetsnätverket.

156

(5)

10. Förebygga marginalisering bland studerande genom socialt arbete

157

Enligt resultaten från Suunta-projektet som förverkligades vid Tammerfors SHVS 2008–2009 är 158

det möjligt att med hjälp av socialarbetare effektivt förebygga marginalisering av studerande.

159

Studerande har ofta inte tillgång till de tjänster som socialarbetare erbjuder och inte heller 160

tillräcklig information om tjänsterna. Problem med studier och livskompetens framkommer ofta 161

då hälsoproblem utreds, men det finns inte någon naturlig kanal från studerandehälsovården 162

till det kommunala socialarbetet. För att kunna förebygga marginaliseringen av studerande och 163

främja att studierna fortskrider bör man se till att de studerande har tillgång till socialt arbete 164

som är anpassat för dem.

165 166

FSF samlar information om möjligheterna att anordna socialt arbete avsett för studerande och 167

utarbetar en egen uppfattning om den bästa modellen för detta (t.ex. kommunalt, vid högskolan 168

eller genom SHVS). Förbundet inleder påverkansarbete utgående från den information som 169

samlats in.

170

11. Ett fungerande socialskyddssystem

171

I socialskyddssystemet finns flera missförhållanden som rör de studerande, och studiestödet 172

kan inte tillräckligt väl kombineras med andra förmåner.

173 174

FSF kartlägger sådana problem i användningen av studiestöd som har att göra med 175

studiestödet i två steg, sjukpenningen, utkomstskyddet samt eventuella andra problem.

176 177

FSF utarbetar en egen långsiktig vision om att utvecklingen av de studerandes utkomst ska ske 178

som en del av socialskyddet som helhet.

179

12. Förbättra synligheten för FSF:s utvecklingssamarbete

180

FSF ökar tillsammans med studentkårerna utvecklingssamarbetets synlighet och 181

attraktionskraft. Varje student bör ha möjlighet att delta i utvecklingssamarbetet antingen 182

genom att delta i aktiviteter kring utvecklingssamarbete eller genom att göra en inbetalning till 183

utvecklingssamarbete. FSF synliggör tillsammans med KENKKU och studentkårernas aktörer 184

inom utvecklingssamarbete sitt eget utvecklingssamarbete och breddar på så sätt studenternas 185

möjligheter att delta.

186 187

Inom FSF inkluderas utvecklingssamarbetet mer genomgripande i verksamheten genom att 188

KENKKUs resurser utnyttjas i opinionsbildningen och kommunikationsarbetet. KENKKU är en 189

allt aktivare del av FSF:s påverkansarbete.

190

13. Skapa ett föreningsnätverk

191

De föreningar som verkar inom studentkårerna är ofta de organisationer som står studenterna 192

närmast. Föreningarna välkomnar nya studenter, bevakar de studerandes intressen på 193

läroämnes- och fakultetsnivå och ordnar verksamhet som främjar gemenskap och 194

studieförmåga. Med hjälp av dessa organisationer kan FSF få mer omfattande information om 195

de studerandes behov och därmed öka organiseringen inom studentrörelsen och snabbt nå 196

stora mängder studerande. Genom att utveckla samarbetet med studentkårernas 197

föreningssektor skapas synergieffekter bl.a. genom gemensam produktion av 198

utbildningsmaterial och handböcker.

199

(6)

200

FSF skapar huvudsakligen med hjälp av Kyky-projektet ett nätverk för föreningsansvariga och 201

föreningssekreterare vid studentkårerna. Sektorns önskemål och behov kartläggs, och 202

kommunikation, träffar och utbildningsmaterial planeras och förverkligas utifrån det.

203

Föreningssektorn erbjuds stöd speciellt i fråga om att främja studieförmåga, tillgänglighet och 204

likabehandling samt att integrera internationella studenter i föreningsverksamheten.

205

Pågående projekt eller projekt under aktiv uppföljning

206

1. Utveckling av studiestödssystemet

207

FSF följer med hur åtgärderna för att utveckla studiestödet förverkligas genom att samla in 208

information om hur studiestödet i två steg fungerar och deltar i diskussionen om en 209

vidareutveckling av studiestödet. FSF stöder en utveckling av studiestödssystemet i syfte att 210

uppmuntra till studier på heltid. FSF arbetar med opinionsbildning för att återinföra 211

försörjartillägget som en del av studiestödet och deltar även i den debatt som förs om 212

utvecklingen av systemet med studielån.

213

2. Uppföljning av SHVS ekonomi och yh-försöket

214

FSF följer med hur det hösten 2011 inledda SHVS-försöket för yrkeshögskolestuderande 215

framskrider. FSF tryggar under försökstiden nivån på tjänsterna för universitetsstuderande. FSF 216

fäster uppmärksamhet vid hur SHVS ekonomi utvecklas efter anpassningsåtgärderna. FSF 217

fäster speciellt uppmärksamhet vid universitetens passivregister, som om de tas i omfattande 218

bruk kan komma att ha ansenliga följder för SHVS ekonomi. FSF följer dessutom med hur de 219

förändrade besöksavgifterna påverkar ekonomin och de studerandes beteende.

220

3. Utveckling av OLL

221

FSF deltar i utvecklingen av OLL:s verksamhet och placerar de tre tyngdpunkterna för OLL:s 222

verksamhet i följande prioriteringsordning: intressebevakning inom idrott och motion för 223

studerande, stödjande av föreningsarbete för studerande samt koordinering av studentidrott på 224

elitnivå. Inom intressebevakningen inom motion och idrott bör OLL fokusera på att främja 225

hälsomotion och på att utveckla regionala motionstjänster. Inom främjandet av hälsomotion bör 226

tyngdpunkten ligga på att aktivera fysiskt inaktiva studerande och inom utvecklingen av lokala 227

motionstjänster på att utveckla motionstjänsterna vid högskolorna. Ett viktigt redskap i detta 228

arbete är speciellt att förankra rekommendationerna för högskoleidrott.

229 230

De studerandes föreningsengagemang stöds bäst genom att stödja utvecklingen av 231

föreningarnas verksamhet. För att föreningarna ska kunna göra det borde de ha tillgång till 232

kunskap om god praxis och erbjudas utbildning. Koordineringen av studentidrott på elitnivå är 233

en viktig uppgift ur studerande elitidrottares perspektiv och dessutom en förutsättning för 234

OLL:s ekonomiska resurser. Verksamheten inom den sektorn får ändå under inga 235

omständigheter ta fokus från intressebevakningen och främjandet av föreningsarbetet.

236 237

FSF deltar i arbetet i den tidsbundna styrgrupp som OLL tillsätter både genom personresurser 238

från centralkansliet och genom representanter från studentkårerna. FSF diskuterar aktivt med 239

sin egen medlemskår bl.a. under sektorträffarna. För att diskussionerna med den egna 240

(7)

medlemskåren ska kunna föras öppet måste FSF hålla kommunikationen öppen även till OLL:s 241

centralkansli.

242

4. Problem med och framtiden för studentboendet

243

FSF inkluderar

frågor om studentboende till en del av kommunalvalskampanjen. FSF 244

strävar efter att tillsammans med universiteten och universitetsstäderna hitta rimliga lösningar 245

för nödinkvartering. FSF stöder studentkårerna i det lokala påverkansarbetet gällande boende.

246

FSF arbetar för att höja investeringsstödets andel. Inom påverkansarbetet gällande 247

studentboende betonar FSF energieffektivitet, boendekvalitet och gemenskap.

248 249

En arbetsgrupp tillsatt av UKM utredde år 2011 boendeservicen i anslutning till högskolornas 250

internationalisering och föreslog att en uppföljningskommitté skulle tillsättas. Kommitténs 251

uppgift var att följa med och stödja samarbetet mellan högskolornas internationella 252

boendeservice och utvecklingen av tjänster. FSF förespråkar för sin del att en kommitté tillsätts 253

och att dess målsättningar förverkligas och stöder att högskolorna får ett större ansvar för att 254

anordna boende för internationella studerande.

255

5. Ett jämlikt familjeliv

256

För att uppnå jämlikhet inom familjelivet måste Finland förnya sitt föräldraledighetssystem och 257

stifta en jämlik äktenskapslag. FSF deltar aktivt i debatten om en förnyelse av modellen för 258

familjeledigheter, om en jämn fördelning av kostnaderna för föräldraskap mellan arbetsgivarna 259

och om möjligheterna att kombinera familjeliv med arbete eller studier. FSF främjar att en 260

jämlik äktenskapslag stiftas.

261

6. Kommunikation till och förbi 2010-talet

262

Praxisen i kommunikationshandboken som färdigställdes år 2011 tas i bruk i alla FSF:s 263

vardagsrutiner. FSF förnyar sitt informationsmaterial för nya studerande och intressenter. FSF 264

förbättrar sin genomslagskraft i sociala medier och producerar där regelbundet material som 265

intresserar såväl studerande som intressegrupper. FSF letar efter nya och lätta medel för att på 266

nätet berätta om sin verksamhet för studentkårerna, de studerande och andra intressenter. FSF 267

utvecklar sin praxis för dokumentation och arkivering.

268 269

FSF utvecklar sin verksamhet mot en mer genomgripande trespråkighet. Förbundet främjar 270

användningen av finska, svenska och engelska samt en jämlik språkpolitik i sin egen och 271

studentkårernas verksamhet.

272

7. Förlängning av arbetskarriärerna

273

Åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna angår de studerande hela vägen från grundstadiet 274

till arbetslivet. FSF bevakar sina medlemmars intressen i diskussionen kring en förlängning av 275

arbetskarriärerna. Utöver utbildningsrelaterad intressebevakning bär FSF ansvar för att 276

arbetskarriärerna förlängs i mitten och på slutet genom att ta ställning exempelvis i frågor som 277

gäller arbetshälsa och flexibilitet i arbetslivet. FSF breddar sin egen sakkunskap och sitt 278

intressentnätverk för att förbättra den egna intressebevakningen inom diskussionen om 279

förlängningen av arbetskarriärerna.

280 281

FSF för fram egna åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna och samarbetar med 282

(8)

studentkårerna för att få såväl politiska beslutsfattare som arbetsmarknadsorganisationer att 283

lyssna till de studerandes röst.

284

8. Studerandes arbetslivsrättigheter

285

Det är vanligt förekommande att studerande arbetar under studietiden. En del av studenterna 286

utför arbete som motsvarar deras framtida utbildningsnivå, men största delen av dem utgör 287

även en arbetsreserv i arbetsuppgifter som inte motsvarar deras nuvarande eller framtida 288

utbildningsnivå. På arbetsmarknaden förekommer konkurrens såväl om billig arbetskraft som 289

om arbetsplatser. Till följd av detta arbetar en del studerande under dåliga arbetsvillkor och i 290

undermåliga förhållanden.

291 292

FSF betonar att studerande som arbetstagare är jämlika med andra och för fram problem och 293

utvecklingsbehov i anslutning till arbete under studietiden. Det handlar om en bredare 294

problematik som har att göra med de studerandes utkomst och arbetsmarknaden. Arbetet 295

utförs som ett samarbete mellan FSF:s sektorer och tillsammans med FSF:s intressegrupper.

296 297

Målet med lobbyarbetet är att förbättra arbetsvillkoren för studerande samt att få upp arbete 298

under studietiden på intressegruppernas agenda.

299

9. Förbättrad tillgång till akademisk arbetskraftsservice och handledning

300

Syftet med arbetskraftsservice är att erbjuda sådana tjänster som kan nyttjas både självständigt 301

och individuellt, såsom information om arbetsmarknaden, utbildning och företagande.

302

Dessutom hjälper arbetskraftsservicen att söka och förmedla arbete. Universitetens karriär- och 303

rekryteringsservice hjälper studerande att planera sina studier, identifiera sin kompetens och 304

planera sin studie- och arbetskarriär.

305 306

Genom att erbjuda information, utbildning och handledning under studierna och efter 307

utexaminering hjälper dessa båda tjänster studenterna att få arbete. För att de studerande ska få 308

uppdaterad och aktuell information och i tid få den hjälp och handledning de behöver bör 309

resurserna för båda dessa tjänster vara korrekt dimensionerade för de studerandes behov. Båda 310

tjänsterna bör även i full utsträckning beakta internationella studenters behov.

311 312

FSF verkar tillsammans med studentkårerna för att förbättra den akademiska 313

arbetskraftsservicen på universitetsorterna samt för att öka samarbetet mellan universitetens 314

karriär- och rekryteringstjänster och arbets- och näringsbyråerna.

315