Samverkan för en bättre miljö -
Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 2007- 2011
ÅTGÄRD INFO 2. INFORMATION OCH FOLKBILDNING
Halmstad den 30 juli 2011
Ove Svensson Roger Orwén
9. INFORMATION OCH FOLKBILDNING GENOM EN SÄRSKILD ÅTGÄRD
(bild från kommunens hemsida, från Marinfestivalen)
Information, folkbildning och kunskapsutveckling
I kommunens klimatinvesteringsprogram (Klimp) ingår en satsning på information och folkbildning. Medan andra åtgärder påverkar miljön genom investeringar i anläggningar har denna åtgärd ambitionen att påverka miljön genom information och kunskapsutveckling. Hård af Segerstad (2009) menar att information inte kan skiljas från begreppet kunskap, då dessa begrepp är delar av samma process. Information är alltid, hävdar Hård af Segerstad, en meningsbärande process som innebär en kunskapsöverföring från en ”bärare” av kunskap till en ”mottagare”. Men att ta emot information är en aktiv process där mottagaren omvandlar informationens innehåll till något begripligt och meningsfullt för egen del. Utan mottagarens tolkning och förståelse blir informationen oanvändbar. Informationsprocessen beskrivs nedan i figur 14.
Figur 14. Informationsprocessen enligt Hård af Segerstad
Kunskap hos bäraren → Information överförs → Informationen interagerar med mottagarens informationssystem → Ny information skapas → Kunskap hos mottagaren
Den informationsstrategi som utvecklats inom Klimp har utgått från folkbildningens ideal, att information bäst förmedlas i dialoger mellan människor. Information betraktas som en
ömsesidig kommunikationsprocess som skapar gemensam kunskap utifrån de erfarenheter, reflektioner och tankar som förmedlas. Denna process begränsas inte enbart till muntlig kommunikation, utan även vid spridning av informationsmaterial, deltagande på konferenser och seminarier, studiecirklar eller med stöd av strukturer som upplevs som betydelsebärande.
Genom en bred ansats där informationen återkommer i olika former och sammanhang utvecklas kommunikationsprocessen över tid.
Åtgärden ”Information och folkbildning” samordnar informationsinsatserna inom Klimp men kan även ses som en del av kommunens strategi för kommunikation om miljöfrågor i
allmänhet. Åtgärdsägaren har varit samma person som haft ansvaret för ledningen och samordningen av hela Klimp-programmet.
Målsättning
Det finns flera mål för åtgärden Information och folkbildning. De handlar om ökade
kunskaper och förändrade beteenden inom en rad områden och på skilda nivåer i samhället.
Målsättningen med åtgärden är:
• att Halmstadbornas kunskaper ska öka om miljöproblem som de själva bidrar till i vardagen, främst med avseende på transporter och energianvändning
• att kopplingen mellan individens beteende och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser blir synliggjord
• att kopplingen mellan olika verksamheters klimatpåverkan och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser blir synliggjorda
• att Halmstadbor och Halmstads näringsliv blir motiverade till energieffektiva och energismarta val
• att informationen leder till ökad produktion av lokala biobränslen
Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen av åtgärden analyseras i utvärderingen. Det sker genom användning av LFA- metoden som utgår från aktiveter och arrangemang som genomförts och de effekter som dessa haft. Effekterna uppskattas såväl med kvantitativa som kvalitativa mått. Vid utvärderingen av informationsinsatserna inom Mobilitetskontoret användes vägverkets utvärderingsstruktur SUMO. Även det ett rationellt utvärderingsinstrument som i likhet med LFA-metoden fokuserar på åtgärdens måluppfyllelse och vad som bidragit till denna. Det har under programperioden skett en nära samverkan mellan informationsinsatserna i denna åtgärd och de som genomförts av mobilitetskontoret.
Åtgärdens aktiviteter kan beskrivas och antalet medverkande kan räknas, men det är svårare att dokumentera och finna belägg för att allmänt riktade informationsinsatser verkligen lett till ny kunskap och beteendeförändringar. En svårighet vid utvärderingen har varit att det saknats en fastställd baslinje av kunskapsläget i kommunen före åtgärden. Det gör det omöjligt att säkerställa om det sker en förändring.
Vi vet dock av SCB:s undersökning från 2010 att inställningen till kommunens miljöarbete, gång- och cykelvägar, gator och vägar skattas lägre än kommunens renhållning och
sophämtning samt vatten och avlopp. Kommuninvånarnas (18-84 år) uppfattning mättes med en form av nöjdhets index där 0 angav lägsta och 100 högsta betyg. Kommuninvånarnas betyg för kommunens miljöarbete låg på ett index om 56 och för gång- och cykelvägar på ett index om 49 samt för gator och vägar på ett index om 48.
Kommunen erhöll väsentligt högre betyg för renhållning och sophämtning med ett index om 65 och för vatten och avlopp med ett index om 84. Det verkar även som om yngre är mer kritiskt inställda än äldre. Men att vara kritisk behöver ju inte innebära bristande kunskaper, tvärtom kan det ju vara en följd av goda kunskaper och höga ambitioner inom området. Det ger dock en anvisning om att miljöinformation borde vara viktig att satsa på.
För Halmstads kommun är det, enligt SCB, främst förbättringar inom Äldreomsorgen, Gator och vägar, Miljöarbete, Idrott- och motionsanläggningar, Kultur, Renhållning och
sophämtning samt Vatten och avlopp som kan höja medborgarnas nöjdhet med kommunen.
Figur 15. Analys av åtgärden – information och folkbildning
Informationsinsatser och kampanjer som vänder sig till avgränsade målgrupper ger helt andra förutsättningar när det gäller att bedöma utfallet. Ett bra exempel på detta är kampanjen för klimatsmart mat. Här kan genomslaget hos elever och måltidspersonal mätas genom att maten som slängs vägs före och efter aktiviteten. Resultatet har i sin tur använts för att förstärka elevernas och måltidspersonalens motivation.
Aktiviteter, effekter och resultat inom åtgärden
Efter inledande planeringsarbete ökar informationsaktiviteterna under våren 2008. Under planeringsperioden samarbetade projektledaren och samordnaren för Klimp med Lars Palm vid Högskolan i Halmstad, författare till boken ”Handbok i klimatkommunikation” utgiven av klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner. Ett samarbete som även innefattade att två studentgrupper skrev uppsatser om klimatkommunikation, varav en grupp valde att
uppmärksamma företagen och en annan grupp allmänheten.
Övergripande mål
Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas.
Mål
Målet är det åtgärden syftar till att uppnå i form av ökade kunskaper och ändrade beteenden
Resultat
Resultatet är såväl informationens täckningsgrad (vilka som nås av denna) som en bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till.
Effekter
Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till.
Exempelvis antas satsningen på klimatsmart mat leda till ökade kunskaper, ökat engagemang för att minska matsvinn.
Aktiviteter inom åtgärden Inom åtgärden genomförs ett flertal informations- och kommunikationsaktiviteter
KUMULATIV FÖRÄNDRING
BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START
Tabell 16: Sammanställning över aktiviteter inom åtgärden för 2008-2011
Aktivitet Effekter Resultat
Bemannad posterutställning under Andersbergsfestivalen 30-31 maj 2008
150 personer besökte utställningen, 50 deltog i energirådgivarens test
Ökade kunskaper hos besökarna om Klimp och klimatsmart resande, särskilt hos de 50 besökare som deltog i testerna Utarbetande av webbsida
www.halmstad.se/klimat
- -
Arrangerande av Sopoperan 9- 14 september 2008 med bemannad posterutställning
Sopoperan fick stor uppmärksamhet i media 500 personer tog aktiv del av utställningen (samtalar minst tre minuter med utställare)
Många skolklasser deltar
Stor uppmärksamhet hos allmänheten genom medias bevakning
Ökade kunskaper genom seminarier om trafik, resande och om mat
Framtagande och spridning åren 2009, 2010 och 2011 av Miljöalmanacka till hushållen i kommunen
51 000 almanackor delas ut till hushåll och företag med info om Klimp och åtgärderna
Insatsen har haft genomslag åtminstone bland ungdomar.
Av enkät till högstadieelever framgår att 35 % sett
almanackan, 20 % använt sig av uppgifter i den och 11 % läst den.
Av enkät till gymnasieelever framgick att 32 % sett den, 19
% använt uppgifter i den och 8
% läst den Klimatsmart matkampanj år
2009 med information och tävlingar för elever och måltidspersonal med vägning av den mat som slängs under kampanjens sju veckor
7 000 elever inom grundskola och gymnasieskola samt måltidspersonal deltog i kampanjen – ät bra, ät mer grönt och släng inte mat
Ökade kunskaper och ökat engagemang hos eleverna enligt genomförd enkät.
Ökat engagemang och stärkt yrkesroll hos måltidspersonal genom att deras insatser kan göra skillnad.
Utöver detta har kunnat dokumenteras ett förändrat beteende hos såväl elever som måltidspersonal – 13 % mindre av maten slängs efter åtgärden.
Personalen kommer att få utbildning i klimatsmart mat, mer grönt och mindre kött kommer att serveras. Även efter Klimp kommer det att
genomföras vägning av maten som slängs.
Bemannad posterutställning under Kretsloppet i samband med Andersbergsfestivalen 30 maj 2009
80 personer deltar i Kretsloppet och ytterligare 80 besökte tältet och tog aktiv del av utställningen på
festivalen
Ökade kunskaper hos besökare
Bemannad posterutställning 2009 under fyra dagar med bl.a. tipstävling i samband med Marinfestivalen
938 deltog i tipstävling, varav 639 vuxna och 299 barn
Ekologiska fotavtryck testas, samtal kring det egna bidraget till koldioxidutsläppen
Ökade kunskaper hos besökarna och i synnerhet hos dem som deltog i tipstävlingen, eftersom frågorna krävde ingående studium av utställning och övrigt material.
Kick-off för Energismart (som pågick 23 januari-27 mars, 2010) med föredrag,
seminarier, workshops, Earth Hour, studiebesök vid bl.a.
åtgärder inom Klimp
2 000 personer deltog i någon av aktiviteterna, därutöver deltog 2 000 elever i aktiviteter (Klimatuppdraget och Energispaningen) som särskilt vände sig till den målgruppen
Ökade kunskaper hos
besökarna, i synnerhet hos de elever som deltog i någon av de målgruppsanpassade
aktiviteterna.
Bemannad posterutställning 2010 under fyra dagar med bl.a. tipstävling i samband med Marinfestivalen (stängt en dag på grund av regn)
975 deltog i tipstävling, varav 706 vuxna och 269 barn
Ekologiska fotavtryck testas, samtal kring resande och om mat och att odla i staden
(odlingslotter)
Ökade kunskaper hos besökarna och i synnerhet hos dem som deltog i tipstävlingen, eftersom frågorna krävde ingående studier av utställning och övrigt material.
Minskat avfall i Europa – ingick i den europeiska kampanjen, utställning med info om Klimp, frågetävling, garnering av pepparkakor på Stora torg 27 november 2011
150 personer besökte tältet och diskuterade avfall och klimatsmarta julklappar
65 personer besvarade frågorna i tipstävlingen
Ökade kunskaper hos besökarna och i synnerhet hos dem som deltog i tipstävlingen.
Energismart (som pågick 29 januari-26 mars, 2011) med kick-off, gudstjänst, föredrag, seminarier, workshops, Earth Hour, studiebesök vid bl.a.
åtgärder inom Klimp
Målgrupp var allmänhet men vissa aktiviteter riktades till elever, som Klimatuppdraget och Energispaning
Ökade kunskaper hos
besökarna, särskilt bland elever som deltog i någon av de målgruppsanpassade aktiviteterna.
Information i samband med studiebesök, föredrag i olika sammanhang
Nått ungefär 1 000 personer.
Ökade kunskaper om Klimp och förhållanden som bidrar till en bättre miljö.
Väcka engagemang för miljön inom existerande nätverk genom etablering av nya nätverk.
Utveckling och
implementering av verktyg för miljöinformation
Bemannade posterutställningar
Det har arrangerats flera bemannade posterutställningar, ofta i samarbete med
Mobilitetskontoret, den andra informationsåtgärden i Klimp-programmet. En strategi vid valet av utställningsplatser har varit att dra nytta av befintliga mötesplatser och folksamlingar. Två exempel är avslutningen av poesitävlingen Poetry slam i maj 2008 och Andersbergsfestivalen.
På Sopoperan 4-14 september 2008 samlades alla åtgärder inom Klimp i en gemensam utställning och informationssatsning. En annan större satsning sker i samband med Kretsloppet i maj 2009 under Andersbergsfestivalen. Kretsloppet var en cykelrunda med stationer där föreningar och organisationer kunde berätta om sina verksamheter. Kretsloppet arrangerades även under år 2010.
Marinfestivalen i juli 2009 var ett annat större informationstillfälle där Klimp-programmet presenterades. Förutom utdelning av informationsmaterial deltog 938 personer i en
frågetävling. Allmänheten kunde även under juli 2010 ta del av Klimp-programmet. Denna gång med 975 personer som svarade på tipsfrågor. Många fler var inne i utställningstältet och tog del av material om exempelvis mat och odling. En skillnad jämfört med 2009 var att Klimp denna gång hade ett eget tält, som delades med Mobilitetskontoret och
Hallandstrafiken. Föregående år hade man delat tält med HEM (Halmstad Energi och Miljö AB).
En skärmutställning med broschyrer om Klimp-projekten har under olika perioder visats i rådhuset. Projektledaren och samordnaren för Klimp var också medarrangör under
trafikantveckan (läs mer om denna i avsnitt om Mobilitetskontoret) i september 2009 och i september 2010.
Informationsmaterial
Informationsmaterial om Klimp-projekten har tagits fram i omgångar. Det delades ut vid utställningar, konferenser men också vid bibliotek och i samband med ett antal aktiviteter.
Klimp var temat för stadskontorets årliga miljöalmanacka, som i januari 2009 gick ut till alla hushåll och företag. Även i miljöalmanackan 2010 hade Klimp en betydande del av
informationen. Exempel på annan information är en artikel om Klimp för tidning till alla hushåll i samband med Sopoperan, artiklar i kommunens tidning Hjärtefrågor, också den till alla hushåll i kommunen. Information om Klimp har även spridits i både klimatsmartkampanj och energismartkampanj, mer om dem längre fram.
Klimatsmart mat
Kampanjen Klimatsmart är en av de större informationssatsningarna. Företrädare för kommunens måltidsservice kontaktade projektledaren och samordnaren för Klimp och påpekade att det slängdes stora mängder mat. De menade att elevernas beteende borde ändras för att matavfallet skulle minska. Kampanjens tre teman blev: ”Ät bra – må bra”, ”Ät mer grönt” och ”Kasta inte mat”.
Utifrån strategin att arbeta i nätverk etablerades ett nätverk för att driva kampanjen. I nätverket ingick företrädare för Måltidsservice, Naturskolan, Barn- och
ungdomsförvaltningen, miljösamordnare, Halmstad Energi och Miljö AB, Hallands
Hushållningssällskap. Nätverket koordinerades av projektledaren och samordnaren i Klimp.
En praktikant inom Klimp hjälpte till under 2009.
Tre vägningsomgångar av matavfall genomfördes 2009. Totalt, enligt rapporten, minskade matsvinnet från elevernas matsalar med 13 %. Detta motsvarar en matkostnad på nära 140 000 kr och det gav en minskning av CO2- utsläppen med nära 7 ton. Men fortfarande kastas 46 ton mat per år från elevmatsalarna i Halmstad.
Det valdes olika sätt att marknadsföra kampanjen. En broschyr belyste behovet av förändring för att skapa en hållbar värld genom att undvika att mat kastas i onödan. Skyltar placerades ut i skolans matsalar tillsammans med affischer. En känd fotbollsspelare från Halmstads BK hade engagerats för att informera, en seriestriptävling genomfördes och en tävling för
deltagande skolor var huvudnumret i kampanjen. I matsalarna redovisade måltidspersonal (via tabeller) de dagliga mängderna avfall.
Klimatsmartkampanjen deltog i EU:s kampanj ”Europa minskar avfall” - med aktioner sista veckan i november 2009 för att minska avfall. Klimatsmartprojektet var med på deras hemsida över alla deltagande projekt i kampanjen. Halmstads inslag var ett föredrag om matavfall där Österledsskolan, vinnare i kampanjen, firades.
Klimatsmart-kampanjen arbetade även med två utvalda låg- och mellanstadieskolor.
Inom ramen för de tre teman ”Ät bra – må bra”, ”Ät mer grönt”, ”Kasta inte mat” görs riktade satsningar.
Klimps kampanj klimatsmart har rönt stort intresse
En genomtänkt kommunikationsplan för klimatsmartkampanjen verkar ha varit en faktor som bidrog till framgången för informationssatsningen. Kampanjen har haft stort genomslag i media, till exempel, i Hallandsposten, Dagens nyheter, TV4 Halland, Västnytt och i nyhetsbrev från Naturvårdsverket - och engagerade deltagare från ett stort antal skolor.
Nätverket som består av de fem samarbetskommunerna Kristianstad, Karlskrona, Kalmar, Växjö och Halmstad har också visat stort intresse för kampanjen.
Energismartkampanjen
De större informationsprojekt/kampanjer som genomförts är Sopoperan (2008), Kretsloppet (2009-2010), Marinfestivalen (2009-2010), Klimatsmartkampanjen (2009-2010) och
Miljöalmanackan (2009-2010). Energismartkampanjen sjösattes under 2010.
Energikampanjens syfte var att uppmärksamma kommuninvånare på vårt energislöseri och skapa mötesplatser där vi kunde dela med oss av tips för att skapa ett energismart samhälle.
Informationen spreds via studiebesök och föredrag, musik och dans, skolaktiviteter och utställningar. Kampanjen pågick mellan 23 januari och 27 mars 2010, med Earth Hour som avslutning.
Även i denna kampanj etablerades ett nätverk med bred kompetens. I kampanjen deltog flera organisationer och företag, högskola och skolor. Arrangörer var ABF, Derome Förvaltning AB, Energikontoret Region Halland, Högskolan i Halmstad, HEM, HFAB, Kvibille
allförening, Miljöforum Halland, Studieförbundet Vuxenskolan, Studieförbundet Sensus och Svenska kyrkan.
Varje aktör ansvarade för sitt bidrag och Klimp för samordning och marknadsföring av kampanjen. Totalt deltog cirka 2 000 personer förutom klasser i HEM:s skolprojekt
”Klimatuppdraget” och i energirådgivningens årliga projekt för elever i åk 4 – 6:
”Energispaningen”. Flera elever arbetade med energifrågorna, bland annat förbereddes ett minifullmäktige i rådhuset på tema miljö.
Kampanjen marknadsfördes genom programblad och affischer som distribuerades via, bland annat, biblioteken, turistbyrån, annonser i dagspressen, webbsidor, kommuninterna
nyhetsbrevet Insidan och Hjärtefrågor samt inom de övriga aktörernas organisationer.
Kampanjen uppmärksammades i media, såväl i TV som i lokalpressen. En uppföljare genomfördes våren 2011 med samma upplägg.
Handbok för klimatkommunikation
Inom åtgärden skulle informationsverktyg utvecklas för klimatfrågor och effektiva kommunikationskanaler identifieras för att uppnå målen. Det kom att ingå som en del av stadskontorets kommunikationsstrategi. Informationsverktyget är en handbok för
klimatkommunikation, en manual med kontaktuppgifter och förslag till arbetssätt, i syfte att ge tips och inspirera till nya utvecklingsprojekt. Det finns även förslag till mätmetoder, hur man utvecklar en kommunikationsplan, kontakter på Högskolan och på förvaltningar som kan bidra till denna. Handboken ska vara en praktisk hjälp för utvecklingsprojekt, inte en teoretisk modell. Andra tips är erfarenheter från nätverken, olika typer av information och
kommunikation för att öppna upp arenor. Även reflektioner om en s.k. ”aktivitetscoach”, en person som hjälper andra att driva projekt för att kunna få mer genomfört.
Information och nätverksbygge
Projektledaren och samordnaren för Klimp har under hela perioden ”nätverkat” med olika aktörer för att nå nya målgrupper. Ett exempel är frukostmöten och andra träffar. Syftet har varit att informera om Klimp men också att diskutera företagens behov av utbildning om olika former för energieffektivisering. Regelbundna träffar har skett inom en grupp miljöaktörer, med bl. a. Region Halland, Miljöforum Halland, Högskolan i Halmstad, Länsstyrelsen med Teknik och Kompetenscentrum (TEK) som sammankallande.
Ett nätverk har också etablerats med Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF),
Utbildningsförvaltningen (UF), föreningar och studieförbund. Detta för att lära mer om planerade arrangemang, men även för möjliga framtida samarbeten. En ledstjärna har varit att skapa samarbeten om gemensamma intressen och att försöka se ”brett” på miljön. Om det exempelvis görs skolinsatser även försöka nå andra än lärarna, som skolmåltidspersonal och skolsköterskor. Vilket gör att kampanjen sannolikt får både ökad bredd och en bredare förankring.
Administration och samordning av Klimp-åtgärderna
En arbetsuppgift för projektledaren och samordnaren av Klimp har varit att stötta Klimp- åtgärderna i samband med rapportering till Naturvårdsverket och annan administration.
”Biogas ur matavfall” har kanske behövt mest stöd, bland annat om möjligheten till förändrad åtgärdsbeskrivning. Samarbete har skett i flera aktiviteter med Mobilitetskontoret.
Gemensamma träffar för kunskapsspridning mellan åtgärderna har hållits ungefär en gång i kvartalet. Ofta hos någon av åtgärdsägarna, till exempel på biogasanläggningen i Plönninge och på Kristinehedsverken, Falkenbergs nya biogasanläggning i Gödastorp (för övrigt också det ett Klimp-projekt). I november 2010 kom turen till den nya avpaketeringsanläggningen inom åtgärden ”Biogas ur matavfall”. Ett syfte med gemensamma träffar och besök av de olika åtgärderna inom Klimp har varit att skapa en känsla av gemenskap och ett forum för idéutbyte. Det har också bidragit till vissa synergieffekter inom programmet.
Kommunens hemsida för Klimp-programmet
Hemsidan är ett viktigt verktyg för information, både gällande allmän information och fakta om klimatfrågor och mer specifikt om Klimp. Viss frustration uppstod när de utlovade förändringarna för hela kommunens hemsida dröjde. Under våren 2010 har projektledarens och samordnarens uppgift varit utformande av Klimp-sidans lay-out inför lanseringen av den nya webportalen för Halmstads kommun. Hon var också huvudpublicist för hela
samhällsbyggnadsenhetens hemsida.
Diskussion av åtgärdens resultat och måluppfyllelse
Målen för åtgärden pekar mer ut en riktning än preciserar vad som ska uppnås. Åtgärden förväntas arbeta i riktning mot målen, men de breda målformuleringarna gör det svårt att identifiera vad som egentligen ska uppnås. Detta har sannolikt bidragit till att det tagit tid innan åtgärden funnit sin form. Att åtgärdsägaren samtidigt haft ansvar för att de övriga åtgärderna ska komma igång har även det bidragit till detta. Det finns även organisatoriska förhållanden som kan ha bidragit till att andra administrativa frågor kommit i förgrunden. Vid starten av Klimp pågick organisationsförändringar på stadskontoret som påverkade arbetet, och det tog tid att skapa nya arenor för samtal och samarbete om klimatkommunikation.
Men efter en inledande perioden har åtgärden utvecklats, ofta tillsammans med Mobilitetskontoret. Där två kampanjer, främst Klimatsmart men till viss del också
Energismart, har fått brett genomslag tack vare uppmärksamhet i media. Den stabilitet som sedan utvecklats inom åtgärden har gjort det möjligt att samordna informationen inte bara inom Klimp och mellan åtgärdsägarna utan även i kommunen. En medveten satsning på nätverksbyggande har gjort att en rad organisationer, myndigheter och företag hittat sin roll i miljöarbetet. Det har även bidragit till att ge Klimp och åtgärden en lokal förankring som gör att vissa inslag kommer att utvecklas vidare även efter att programmet avvecklats. Möjligen saknas ett tydligt engagemang hos de politiskt förtroendevalda, vilket kan upplevas som att Klimp avslutas i ett tomrum. Styrkan hos åtgärden har främst varit att man utvecklat en tydlig informationsstrategi som bygger på:
1. Informationsinsatser ska synas i vardagen där människor möts och förstärkas genom t.ex. annonskampanjer i bussar
2. Informationen ska riktas både till allmänheten genom t.ex. kommunens hemsida, direkta utskick Miljöalmanackor till hushållen och genom seminarier för särskilt utvalda målgrupper med anpassade budskap
3. Informationen ska för att få genomslag och bli uthållig förankras i bärande nätverk och bli en del av lokala och regionala organisationers och myndigheters verksamheter 4. Andra aktörers information ska uppmuntras och stödjas och ges verktyg för att bedriva
information och utbildning även efter att Klimp upphört
Annat som påverkat åtgärdens måluppfyllelse
Vid projektets start var kommunen mitt inne i en omstrukturering, där bland annat
miljöombuden hade avskaffats. Nya grupper fick inte heller skapas. Klimp-projektet hamnade i ett vakuum, utan förankring eller stöd i etablerade strukturer. Mycket tid gick till att förankra arbetet inom Klimp och etablera samarbetsgrupper. Från 2008 och framåt har nya arenor och kanaler skapats som möjliggjort nya kampanjer och projekt. Nya vägar till samarbete med organisationer både inom och utom kommunen, verkar ha varit en av de viktigaste orsakerna till åtgärdens utveckling i riktning mot målen. Förhållanden som belyses av intervjuer med projektledaren och samordnaren för Klimp.
”Nätverken och de olika arenorna har varit mycket viktiga. Det har skapats mer kontakter och fler aktiviteter på olika ställen. Jag upplever det som att det har byggts upp förtroende och intresse för att delta, vilket gör det lättare att gå vidare med fler insatser. Men det är en färskvara, det måste underhållas”.
”Känner att jag är i coach-läge nu, att stötta andra att göra projekt, försöka få igång verksamheter runt om. Att stötta i det extra som ingen har tid till, t ex gemensam marknadsföring, kunna samla och köra igång aktiviteter. Var och en har fullt upp med sitt eget jobb”.
”Andra orsaker? Tror det finns en allmän insikt om miljöfrågorna, det är mer accepterat idag. Vi verkar vara överens om att vi har problem att lösa, fler resonerar idag om HUR vi ska lösa dem”
Även om arbetet efterhand funnit sina former och det etablerats nätverk som kan föra miljöarbetet vidare saknas det inte utmaningar. Det handlar bland annat om att finna former för hur man ska ta tillvara erfarenheter från Klimp och finna lösningar på hur miljöstrategiskt arbete ska bedrivas i kommunen efter Klimp.
Hur kan erfarenheter från Klimp tas tillvara
Ett vanligt fenomen när det gäller åtgärder som Information och folkbildning att tillfälliga resurser skapas för att driva projektet. En engagerad projektledare anställs och tillfälliga grupper skapas. Sedan tar pengarna slut, projektledaren slutar och de tillfälligt sammansatta grupperna upplöses. Kvar finns nätverk som har skapats, ibland en kortare tid ibland längre, men ofta försvinner de om de saknar förankring i organisationen. Det gäller även den kompetens som byggts upp.
Det finns en uppenbar risk att detta scenario förverkligas när det gäller åtgärden Information och folkbildningen efter programperiodens slut. Det har inte funnits någon politiskt förankrad grupp med representanter som haft till uppgift att reflektera över hur vunna erfarenheter och etablerade nätverk kan tas tillvara. För en hållbar användning av offentliga resurser är detta en viktig uppgift. Ett framgångsrikt program leder ofta till nytänkande och nya projektuppslag.
En åsikt som speglas av intervjun nedan:
”Det behöver finnas någon som jobbar permanent med de miljöstrategiska frågorna utåt, sedan kan det komma till EU-medel, Klimp eller liknande som gör att det under en period görs mer. Men det är viktigt med kontinuitet, annars får man börja om från början med planer, kontakter m.m. Det är därför t ex Malmö och Lund är så framgångsrika. Det är ett resursslöseri annars.”
Alltför ofta verkar offentliga byråkratier ha svårt att ta tillvara omgivningens resurser. Det finns sällan någon tradition av att etablera samverkan med företag och ideella krafter. I det avseendet har Klimp varit ett lysande undantag. Det gäller i synnerhet åtgärden Information och folkbildning. En erfarenhet av Klimp, som framkommer i intervjuerna, är att kommunen har mycket att vinna på att arbeta strategiskt för att involvera andra och underlätta deras medverkan i det miljöförbättrande arbetet i kommunen.
”Det behövs denna funktion framöver. Någon som kan arbeta med
miljöstrategiskt informationsarbete utåt, att få igång nätverk, starta gemensamma projekt, för att engagera folk utanför rådhuset. Av den geografiska kommunens energianvändning sker en större del av privatpersoner och företag än av den offentliga sektorn”.
Det finns fem effektmål för åtgärden som redovisades inledningsvis i detta avsnitt. En fråga för utvärderingen är att bedöma i vilken omfattning de har infriats.
• Har Halmstadbornas kunskaper ökat om miljöproblem som de själva bidrar till i sin vardag, främst avseende transporter och energianvändning?
Utvärderingen ger inget svar på frågan, men den kan redovisa ett visst stöd för att kunskaperna har ökat bland Halmstadborna. Framförallt visar den att personer som får kunskap blir motiverade att ändra sitt beteende. Satsningen på hälsotrampare har följts via dagböcker och enkäter, av dessa framgår att tjugo personer fått ökade kunskaper och t.o.m. ändrat sitt resbeteende. Inte mindre än tre fjärdedelar gick under projektet över till cykel vid sina arbetsresor. De rapporterar även förbättringar av hälsan och minskad stress i tillvaron. Ett resultat som för många var bestående över tid. Även testresenärer som gick över till att använda kollektiva transportmedel visar på positiva resultat. Genomslaget av de breda kampanjerna är svårare att bedöma utom i de fall då de svarat på enkäter, tipstävlingar, testat sitt ekologiska fotavtryck eller deltagit i Klimatuppdraget eller Energispaningen. Uppskattningsvis har utvärderingen kunnat säkerställa att nära 4 700 personer redovisat kunskaper inom miljöområdet. (Med reservation för möjlig dubbelräkning).
• Har Halmstadbor och Halmstads näringsliv blivit mer motiverade till mer energieffektivt smarta val?
Informationsinsatser riktade mot näringslivet har främst genomförts tillsammans med Teknik- och kompetenscentrum. Inom ramen för de nätverk som etablerats urskiljs en tydlig vilja att satsa på energieffektiva alternativ. Det saknas dock strukturer för att på bred front utveckla en sådan samverkan. I avsaknad av detta verkar personliga
relationer vara avgörande för om och i vilken omfattning näringslivet kan involveras i miljöarbetet. En möjlig väg för kommunen vore att skapa bättre förutsättningar och tydliga spelregler för Corporate Social Responsibility eller företagens sociala
ansvarstagande för en uthållig miljö. Vidare kunde MiljöForum Halland utnyttjas som ett forum för att utveckla samverkan med organisationer och företag.1
1MiljöForum Halland skriver på sin hemsida (21/10 2006) att de samlar länets miljökompetens och verkar för att sprida och fördjupa kunskapen om miljön. Detta sker genom seminarier, nyhetsbrev, informationsmaterial, studiebesök, bildande och underhållande av nätverk, opinionsbildning etc. Som medlemmar i MiljöForum Halland välkomnas företag, organisationer, föreningar, offentliga förvaltningar och privatpersoner. MiljöForum Halland är en partipolitiskt obunden ideell förening.
Tyngden och drivkraften inom MiljöForum Halland bygger på det engagemang som finns bland existerande organisationer och enskilda personer.
När det gäller möjligheterna till tillväxt inom energiområdet skriver MiljöForum Hallands på sin hemsida (21/10 2006) :
"Tillväxtmöjligheter för Halländska energiaktörer. I hela världen ökar intresset för kommersiella produkter och tjänster
• Hart kopplingen mellan individens beteende och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser blivit synliggjord?
Flera budskap i åtgärdens kampanjer har visat på individens möjligheter att påverka miljön och minska växthusgaserna, särskilt via ändrade mat- och resvanor och genom att minska utsläppen. De som i samband med någon aktivitet låtit testa sitt ekologiska avtryck har kunnat få detta konkret belyst. I flertalet kampanjer har detta perspektiv lyfts upp.
• Har kopplingen mellan verksamhetens klimatpåverkan och möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser blivit synliggjorda?
Inom åtgärden har företag informerats om vinsterna med energieffektivisering och kommunanställda har i en kampanj fått tips om mer energisnålt arbete.
• Har informationen lett till ökad produktion av lokala biobränslen?
Inom åtgärden har man satsat på information om biogasanläggningen på Plönninge, vilket antogs leda till att fler blev intresserade av biogasutveckling. I olika aktiviteter har det ingått information om biogas. Informationsinsatserna har sammantaget varit mycket omfattande, inte minst från Plönninges sida. Utfallet i form av ökad
produktion är dock beroende av insatser som ligger utanför Klimps räckvidd.
inom energiområdet och tillväxtmöjligheterna bedöms som mycket goda av bl. a. OECD. Redan idag är energifrågorna viktiga för Halland och MiljöForum Halland anser att en kraftsamling inom energiområdet kommer att ge ett mycket positivt resultat. I det nu gällande tillväxtprogrammet nämns miljö- och energiområdet som ett framtida möjligt tillväxtområde. Det finns stora möjligheter för både näringsliv och samhälle att utveckla energifrågorna".
