• No results found

Import som andel av utbudet i Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Import som andel av utbudet i Sverige"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Import som andel av utbudet i Sverige

16 12

08 04

00 96

92 88

84 80

32

30

28

26

24

22

20

18

32

30

28

26

24

22

20

18 Procent

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(2)

Andelar av total efterfrågan

16 12

08 04

00 96

92 88

84 80

40 35 30

25 20 15 10

40 35 30

25 20 15

10 Hushållens konsumtion

Offentlig konsumtion Investeringar

Export Procent

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(3)

Import

17 15

13 11

09 07

05 03

01 99

97 95

2500

2000

1500

1000

500

2500

2000

1500

1000

500 Utfall

Beräknad

Miljarder kronor, löpande priser

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(4)

Utländskt förädlingsvärde

15 13

11 09

07 05

30

25

20

15

10

5

30

25

20

15

10

5

Tyskland Sverige

Storbritannien USA

Kina EU

Procent av inhemsk slutlig efterfrågan

Källor: OECD TiVA databas och Konjunkturinstitutet.

(5)

GVK-deltagande index (X

4

+X

2

+X

6

/X)

15 13

11 09

07 05

50

45

40

35

30

25

50

45

40

35

30

25

Tyskland Sverige

Storbritannien USA

Kina EU

Procent av export

Källor: OECD TiVA databas och Konjunkturinstitutet.

(6)

Inhemskt förädlingsvärde i handelspartners export – nedströms deltagande (X

4

/X)

15 13

11 09

07 05

26

24

22

20

18

16

14

26

24

22

20

18

16

14

Tyskland Sverige

Storbritannien USA

Kina EU

Procent av export

Källor: OECD TiVA databas och Konjunkturinstitutet.

(7)

Utländskt förädlingsvärde – uppströms deltagande (X

2

+X

6

/X)

15 13

11 09

07 05

28

24

20

16

12

8

28

24

20

16

12

8

Tyskland Sverige

Storbritannien USA

Kina EU

Procent av export

Källor: OECD TiVA databas och Konjunkturinstitutet.

(8)

Långa realräntor

16 12

08 04

00 96

92 88

84 80

10 8 6 4 2 0 -2 -4

10 8 6 4 2 0 -2 -4 Sverige

Tyskland USA

Procent, årsgenomsnitt

Källor: SCB, OECD, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

(9)

Summerad fruktsamhet

30 20

10 00

90 80

70 60

50 7 6 5

4 3 2 1

7 6 5

4 3 2

1 Världen

Mer utvecklade länder Mindre utvecklade länder Minst utvecklade länder Barn per kvinna

Källor: FN och Macrobond.

(10)

Förväntad livslängd vid 65

30 20

10 00

90 80

70 60

50 22 20 18 16 14 12 10 8

22 20 18 16 14 12 10 8 Världen

Mer utvecklade länder Mindre utvecklade länder Minst utvecklade länder År

Källor: FN och Macrobond.

(11)

Andelen äldre än 64 år i befolkningen

30 20

10 00

90 80

70 60

50 25

20

15

10

5

0

25

20

15

10

5

0 Världen

Mer utvecklade länder Mindre utvecklade länder Minst utvecklade länder Procent

Källor: FN, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

(12)

Bytesbalans

23 21

19 17

15 13

11 09

07 05

03 01

99 97

10

8

6

4

2

0

-2

10

8

6

4

2

0

-2 Kina

Tillväxt- och utvecklingsländer Asien Procent av BNP

Källor: IMF och Macrobond.

(13)

Bruttosparande

16 12

08 04

00 96

92 88

84 80

45 40 35

30 25 20 15

45 40 35

30 25 20

15 Världen

Utvecklade länder

Tillväxt- och utvecklingsländer Asien Mellanöstern och Nordafrika

Procent av BNP

Källor: IMF och Macrobond.

(14)

Global ekonomisk-politisk osäkerhet

18 16

14 12

10 08

06 04

02 00

98 400

300

200

100

0

400

300

200

100

0 Index, månadsvärden

Källor: Economic Policy Uncertainty och Macrobond.

(15)

Implicit terminsränta, USA

28 26

24 22

20 18

16 14

3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0

3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Observ.år 2019 Observ.år 2018

Observ.år 2017 Observ.år 2016 Styrränta, utfall

Procent, årsgenomsnitt

Källor: Federal Reserve, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

(16)

Implicit terminsränta, euroområdet

28 26

24 22

20 18

16 14

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

-0.5

-1.0

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

-0.5

-1.0 Observ.år 2019 Observ.år 2018

Observ.år 2017 Observ.år 2016

Styrränta, utfall Interbankränta, utfall Procent, årsgenomsnitt

Källor: ECB och Konjunkturinstitutet.

(17)

Implicit terminsränta om 10 år

18 16

14 12

10 08

06 04

7 6 5 4 3 2 1 0 -1

7 6 5 4 3 2 1 0 -1 USA

Euroområdet

Procent, månadsvärden, i slutet av perioden

Källor: Federal Reserve, ECB och Konjunkturinstitutet.

(18)

Finansiellt och strukturellt sparande

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 4 3 2

1 0 -1 -2

4 3 2

1 0 -1

-2 Finansiellt sparande

Strukturellt sparande Överskottsmål

Medelfristigt budgetmål (MTO) Procent av BNP respektive potentiell BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(19)

Bruttoskuld

20 18

16 14

12 10

08 06

04 02

00 65 60 55 50 45 40 35 30

65 60 55 50 45 40 35 30 Bruttoskuld

Skuldankare

Gränsvärde i stabilitets- och tillväxtpakten Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(20)

Utgiftstak och takbegränsade utgifter

22 20

18 16

14 12

10 08

06 04

02 00

33 32 31 30 29 28 27 26 25

33 32 31 30 29 28 27 26 25

Takbegränsade utgifter, bibehållna ersättningsgrader inom transfereringar och statsbidrag

Utgiftstak

Takbegränsade utgifter, oförändrade regler Procent av potentiell BNP

Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksdagen och Konjunkturinstitutet.

(21)

Finansiellt sparande i kommunsektorn

16 12

08 04

00 96

92 88

84 80

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

-0.5

-1.0

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

-0.5

-1.0 Procent av BNP

Källa: SCB.

(22)

Nettoställningen i kommunsektorn

17 15

13 11

09 07

05 03

01 99

97 95

1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5 -2.0 -2.5

1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5 -2.0 -2.5 Procent av BNP

Källa: SCB.

(23)

Finansiella tillgångar och skulder i kommunsektorn

17 15

13 11

09 07

05 03

01 99

97 95

20 18 16 14 12 10 8 6

20 18 16 14 12 10 8

6 Tillgångar

Skulder Procent av BNP

Källa: SCB.

(24)

Resultat i kommunsektorn

17 15

13 11

09 07

05 03

01 99

97 95

93 4

2

0

-2

-4

-6

-8

4

2

0

-2

-4

-6

-8 Kommuner

Regioner

Procent av skatter och statsbidrag

Källa: SCB.

(25)

Konsumtion och investeringar i kommunsektorn

16 12

08 04

00 96

92 88

84 80

21

20

19

18

17

16

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0 Konsumtion

Investeringar (höger) Procent av BNP

Källa: SCB.

(26)

Statsbidrag och skatter i kommunsektorn

17 15

13 11

09 07

05 03

01 99

97 95

93 5.0

4.5

4.0

3.5

3.0

2.5

16.0

15.5

15.0

14.5

14.0

13.5 Statsbidrag

Skatter (höger) Procent av BNP

Källa: SCB.

(27)

Kommunalskattesats och lönesumma

17 15

13 11

09 07

05 03

01 99

97 95

93 32.5

32.0

31.5

31.0

30.5

30.0

29.5

42

41

40

39

38

37

36 Genomsnittlig kommunalskattesats

Lönesumma (höger)

Skattesats respektive procent av BNP

Källa: SCB.

(28)

Andelen kommuner och regioner som uppvisat ett positivt resultat före extraordinära poster

18 16

14 12

10 08

06 04

02 00

98 100

80

60

40

20

0

100

80

60

40

20

0 Kommuner

Regioner Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(29)

Förändringen av nettoställningen

18 16

14 12

10 08

06 04

02 00

98 96

1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5

1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5 Primärt finansiellt sparande

Nettokapitalinkomster Tillväxteffekten

Värdeförändring m.m.

Nettoställning Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(30)

Modellberäkning: Finansiellt sparande i kommunsektorn

2100 90

80 70

60 50

40 30

20 10

2000 0.5

0.0

-0.5

-1.0

-1.5

0.5

0.0

-0.5

-1.0

-1.5 Finansiellt sparande -0,6

Finansiellt sparande -0,5 Finansiellt sparande -0,4 Finansiellt sparande -0,2 Finansiellt sparande -0,3 Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(31)

Modellberäkning: Nettoställningen vid olika nivåer för det finansiella sparandet

2100 90

80 70

60 50

40 30

20 10

2000 2 0 -2 -4 -6 -8 -10 -12 -14

2 0 -2 -4 -6 -8 -10 -12 -14 Finansiellt sparande -0,6

Finansiellt sparande -0,5 Finansiellt sparande -0,4 Finansiellt sparande -0,2 Finansiellt sparande -0,3 Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(32)

Modellberäkning: Resultat vid olika nivåer för det finansiella sparandet

2100 90

80 70

60 50

40 30

20 10

2000 5 4 3 2 1 0 -1 -2

5 4 3 2 1 0 -1 -2 Finansiellt sparande -0,6

Finansiellt sparande -0,5 Finansiellt sparande -0,4 Finansiellt sparande -0,2 Finansiellt sparande -0,3 Procent av skatter och statsbidrag

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

References

Related documents

Om man minskar mängden avfall till förbränning (t.ex. av att ett mål om utökad utsortering av matavfall antas uppfyllas) kommer en ledig kapacitet uppstå i

 Välj RefWorks Direct Export I rullgardinsmenyn Export format samt klicka på Export och referenserna exporteras direkt till RefWorks. Web

Detta skul- le för denna undersökning innebära att man först vore tvungen att göra en (im- plicit eller explicit) prognos över im- porten för att erhålla en konsumtions-.. Danmark

Namn på utbudet I följande rutor har du möjlighet att ge information om det utbud som finns på er mottagningen. Om det finns behov av att presentera kontaktuppgifter,

I fältet Temporär geodatabas för utdata, ange sökväg till var den temporära utdatabasen ska lagras genom att klicka på mappikonen till höger om fältet.. I fältet

Havnevik Bertil Oden Rune Skarstein..

Rapporten Varför investerar inte det svenska riskkapitalet i förnyelsebar och klimateffektiv energiteknik?, från DealFlower utförd på uppdrag av NUTEK 2003,

De frågor som jag tycker är intressant att ställa är om det även med den statistik för Sverige, som nu finns tillgänglig (2013) finns ett samband mellan