Miljörapport 2020 Ölmanäs reningsverk. Kungsbacka kommun

(1)

Miljörapport 2020 Ölmanäs reningsverk Kungsbacka kommun

Förvaltningen för Teknik

Kungsbacka kommun

Kungsbacka 2021

(2)

Ölmanäs ARV, Kungsbacka kommun

2

INNEHÅLL

INNEHÅLL ... 2

1. Verksamhetsbeskrivning ... 3

1.1. Organisation ... 3

1.2. Verksamhetsområde ... 3

1.3. Avloppsvattenrening ... 4

1.4. Slambehandling ... 5

1.5. Driftövervakning och styrning ... 5

1.6. Kemikaliehantering ... 6

1.7. Ledningsnät och pumpstationer ... 6

1.8. Verksamhetens påverkan på miljön ... 8

2. Tillstånd ... 9

3. Anmälningsärenden beslutade under året... 9

4. Andra gällande beslut ... 9

5. Tillsynsmyndighet ... 10

6. Tillståndsgiven och faktisk belastning ... 10

7. Gällande villkor i tillstånd ... 10

8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. ... 12

8.1. Flöden och belastningar ... 12

8.2. Utsläppsvärden ... 14

8.3. Recipientundersökningar ... 17

9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner ... 20

10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m. ... 21

11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi ... 21

12. Ersättning av kemiska produkter ... 23

13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet ... 23

14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa ... 24

15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar ... 24

16. Planerade åtgärder 2021 ... 24

17. NFS 2016:6 ... 25

17.1. Provtagning och flödesmätning ... 25

17.2. Max GVB ... 25

18. SNFS 1994:2 ... 26

Bilageförteckning ... 26

(3)

3

1. Verksamhetsbeskrivning

5 § 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges.

1.1. Organisation

Avloppsreningsverken i Kungsbacka kommun och tillhörande pumpstationer ingår i enheten för Avloppsrening under förvaltningen för Teknik. Ledningsnätet tillhör enheten för Rörnät.

Under 2020 var förvaltningen för Teknik organiserad enligt Figur 1.

Figur 1. Organisationsschema 2020

Enheten för Avloppsrening ansvarar för drift och underhåll av reningsverk och pumpstationer medan enheten för Rörnät utför driften på ledningsnätet.

Tabell 1. Kontaktpersoner

Ansvarig för godkännande av miljörapport

Monica Neptun, Ordf. Nämnden för Teknik

tel. 0709589044 Enhetschef Avloppsrening Maurice Bourne tel. 0300834702

Miljöingenjör Halina Hallgren tel. 0300835436

Processingenjör Jonatan Flodin tel. 0300834692

Processtekniker Mikael Norén tel. 0300834651

Enhetschef Rörnät Jörgen Fredriksson tel. 0300835285

1.2. Verksamhetsområde

Reningsverkets tillrinningsområde omfattar Åsa och Frillesås samhällen. Verket är

dimensionerat för 11 000 pe och till reningsverket är ca. 10 300 personer anslutna i dagsläget.

Den verkliga inkommande BOD7-belastningen är dock betydligt lägre än så.

(4)

4 Från Frillesås leds avloppsvatten i en ca 5 km lång sjöledning över Landabukten från

Fagervik till Bråtaviken.

Inkommande avloppsvatten har liten industripåverkan. I kommunen finns inga verksamheter klassade som A-verksamheten enligt miljöprövningsförordningen. Avloppsvatten från B- klassade verksamheter anses ha en ringa påverkan på reningsprocessen.

1.3. Avloppsvattenrening

Avloppsvattenreningen omfattar mekanisk, biologisk och kemisk rening. Reningsverket är byggt för biologisk kväverening och är utformat med satsvis biologisk reaktor (SBR) se processchema, figur 2.

Figur 2. Processchema över Ölmanäs reningsverk.

1.3.1. Mekanisk rening

Den mekaniska reningen består av rensgaller med renspress och ett luftat sandfång. Efter sandfånget leds vattnet till en utjämningsbassäng. Pressat rens från gallret går till förbränning.

Sanden som avskiljs i sandfånget går till deponi.

1.3.2. Biologisk rening

Den biologiska behandlingen syftar till att avlägsna syreförbrukande ämnen och kväve.

Processen är en SBR-process vilket innebär att reningen sker satsvis och inte med ett kontinuerligt flöde. Biologisk rening sker i två SBR-tankar där vattnet i cykler genomgår biologisk och kemisk rening. I cyklerna sker biologisk rening med luftade och oluftade perioder, dosering av fällningskemikalie och sedimentering. Utgående vatten tas ut med hjälp av flytande dekantörer och slam tas ut i botten av reaktorn. I de luftade faserna omvandlas inkommande ammonium till nitrat och i de oluftade faserna omvandlas nitraten som bildats till kvävgas som avgår till luften. Fällningskemikalien som doseras i SBR-tankarna är järnklorid.

1.3.3. Eftersedimentering

Efter den biologiska reningen leds vattnet till en fördelningsbassäng. Polyaluminiumklorid tillsätts ett delflöde från biologin, följt av två eftersedimenteringsbassänger. Doseringen är flödesstyrd. Den del av flödet från SBR-tankarna som inte passerar

sedimenteringsbassängerna leds direkt via en fördelningsbassäng till utgående. Både sedimenterat och ej sedimenterat vatten passerar utgående provtagare.

(5)

5

1.3.4. Utloppsledning

Renat vattnet leds ut i havet via en utloppstub i Kungsbackafjordens mynning. Allt avloppsvatten som avleds från verket, såväl renat som bräddat, går efter provtagning ut i samma ledning. Utloppstuben är ca 820 m lång och slutar på 16 m djup, ca 600 meter utanför strandlinjen Näsbokrok i Kungsbackafjordens mynning. Ett gult sjömärke markerar

utsläppspunkt. Utloppsledningen är försedd med en diffusordel med plats för 20 öppningar med diameter 10 cm med ett avstånd på 7 meter.

1.3.5. Hydraulisk överbelastning

Vid hydraulisk överbelastning avleds ett delflöde efter sandfång och utjämningsmagasin till sedimenteringsbassängerna utan att genomgå biologisk rening. I sedimenteringsbassängen direktfälls fosforn med polyaluminiumklorid före utsläpp till Kungsbackafjorden. Inga bräddningar sker på verket utom vid ev. strömavbrott, utan allt utgående vatten passerar utgående provtagare.

1.3.6. Dimensionering

Vattenbehandlingen består av följande anläggningsdelar:

Gallerfilter kap 900 m3/h

spaltvidd 3 mm

Luftat sandfång volym 40 m3

SBR volym 2 x 2900 m3

Eftersedimentering area 108 + 96 m2

1.4. Slambehandling

Slam tas ut från SBR-tankarna och från eftersedimenteringen. Förtjockning sker i bandsil där polymer tillsätts. Efter förtjockningen nås en TS-halt omkring 5–6 %. Det förtjockade

slammet pumpas från ett slamlager tilltankbil för vidare behandling på Hammargårds ARV.

Under 2020 kördes 4 250 m3 slam från Ölmanäs till Hammargård.

Slammet slutbehandlas på Hammargård genom centrifugering och kalkning för att slutligen användas på jordbruksmark. De två slampartier som ej uppfyllde Revaqs krav 2020 användes som skogsgödsling eller anläggningsjord.

1.5. Driftövervakning och styrning

Reningsprocessen är automatiserad med datoriserade styr- och övervakningssystem. Den biologiska processen styrs på tid och onlinemätning av syrehalten i processen och

kemikaliedoseringen är flödesstyrd. Driftövervakning sker via daglig tillsyn 07.00-16.00 och beredskapspersonal som finns tillgänglig under icke ordinarie arbetstid enligt beredskapslista.

Felanmälan går direkt till tjänstgörande drifttekniker och/eller förmedlas av larmcentral.

Larm och övervakning säkrar driftkontrollen och medför att åtgärder vid störning kan vidtas snabbare. Rutiner för service, underhåll och oplanerade händelser finns digitalt för ökad kontroll och tillgänglighet. Driftövervakning av pumpstationer görs dagligen i datasystem och besök på stationer görs enligt ett fastställt schema av reningsverkets personal. Reningsverket är stängslat med staket och grindar för att säkra området från obehöriga.

(6)

6

1.6. Kemikaliehantering

I bilaga 9 redovisas mängden använda processkemikalier under 2020. För de kemikalierna som används finns säkerhetsdatablad på anläggningen.

Som fällningskemikalie används polyaluminiumklorid och järnklorid. Polyaluminiumklorid förvaras i en 12 m³ tank utomhus, invallad med avlopp till inkommande vatten. Järnklorid förvaras i en 15 m³ tank inomhus över sedimenteringsbassängen.

Polymer till slambehandlingen levereras i säck och sugs upp i en 3 m³ behållare för uppblandning till löst form.

Processkemikalier till reningsverket levereras ca 10 ggr/år. Olja och kemikalier förvaras i mindre dunkar i invallning inomhus. Säkerhetsklassat kemikalieskåp har införskaffats för säker lagring.

Inga processkemikalier används som innehåller prioriterade risk- eller utfasningsämnen.

Kemikalier med hälso- eller miljöklassning redovisas i kommunens

kemikaliehanteringssystem. Under 2020 togs ett nytt kemikaliehanteringssystem i drift. Inom ramen för egenkontroll sker löpande uppdatering av kemikalieförteckningen på reningsverket.

1.7. Ledningsnät och pumpstationer

Avloppsledningsnätet är ett helt separerat ledningssystem, där spillvattenledningar är skilda från dagvattenavledningar. Volymer av producerad och förbrukat vatten samt inkommande spillvatten redovisas inom tillrinningsområdet i Bilaga 1, som ett underlag för

tillskottsvattenberäkning.

Inom Ölmanäs tillrinningsområde finns 29 pumpstationer. Alla stationer har larm som går ut till datorn och utanför ordinarie arbetstid till beredskapspersonal via SMS och samtal från larmoperatören. 28 av stationerna kan övervakas och styras via dator från reningsverket eller av beredskapspersonal. En station har endast larm. Utöver dessa stationer finns ett antal villapumpstationer som kommunen ansvarar för. Det exakta antalet pumpstationer beror på hur man räknar och kan därför skilja sig mellan olika sammanställningar. Ibland inkluderas även vissa villapumpstationer i sammanställningen.

Pumpstation SPU45 Åsa Camping och SPU51 Frillesås är försedda med fasta reservkraftaggregat som startar vid strömavbrott. Det finns även tillgång till mobila reservkraftaggregat som kan användas vid de flesta nyare pumpstationerna vid långvariga strömavbrott.

Pumpstation SPU51 Frillesås har ett utjämningsmagasin på 200 m3 som används för att fördröja bräddning av spillvatten vid höga flöden. Magasinen kan även utnyttjas som fördröjning om pumpstationen av någon anledning tillfälligt behöver tas ur drift.

Driftövervakning av pumpstationer görs dagligen i datasystem och besök på stationen för underhåll görs enligt ett schema av reningsverkets personal. Pumpstationernas flödesschema i tillrinningsområdet redovisas i bilaga 11.

Planeringen av renovering av befintliga pumpstationer de närmsta åren följer en

prioriteringslista. Prioriteringslistan har tagits fram efter en bedömning av risker avseende

(7)

7 miljö, arbetsmiljö, driftsäkerhet, ekonomisk risk och risk för annan samhällspåverkan. Listan gås igenom och uppdateras minst en gång årligen, när den mer detaljerade planeringen inför nästa år genomförs. Utöver planerade åtgärder kan akuta ombyggnationer och

ombyggnationer på grund av nyanslutningar och VA-saneringar tillkomma.

Miljöriskbedömning av pumpstationer genomförs löpande och baseras på historiska bräddningar och recipientens känslighet. Hänsyn tas även till bräddpunktens placering, till exempel om en pumpstation bräddar nära en badplats eller på en annan olämplig plats. Än så länge är det framförallt de pumpstationer där det finns en känd risk som har gåtts igenom och miljöriskbedömts. Kända risker kan vara omfattande historiska bräddningar och/eller kända olämpliga bräddpunkter. Miljöriskbedömningen byggs löpande på med bedömningar av övriga pumpstationer.

Enheten för rörnät utför löpande underhåll av ledningsnätet. I bilaga 10 listas åtgärder som genomförts under 2020 inom Ölmanäs upptagningsområde. Under 2021 kommer kommunens nya förnyelseplan att färdigställas. I planen sammanställs behovet av förnyelse- och

underhållsåtgärder på VA-näten i Kungsbacka både på kort och lång sikt. Planen ska

revideras regelbundet, minst var fjärde år för att anpassas till rådande förhållanden och behov av åtgärder. Planen innehåller ingen lista över förnyelseprojekt utan det kommer istället att tas fram i ett fortsatt arbete med riskbedömningar. För spillvattennätet styrs förnyelsebehovet i första hand av målsättningen att minska mängden tillskottsvatten. Ledningar där

driftstörningar innebär stora konsekvenser som att ett stort utsläpp till recipient prioriteras om det samtidigt finns sannolikhet för skador.

1.7.1. Tillskottsvatten

Arbetet med tillskottsvatten genomförs för att minska belastningen på

spillvattenledningsnätet. Den höga belastningen på spillvattennätet leder till bräddningar, översvämmade fastigheter, ökade energikostnader och ökad kemikalieförbrukning. Arbetet med tillskottsvatten inriktas i utredningsarbete generellt mot att minska den snabba

avrinningen till spillvattennätet och därmed minska den snabba kraftiga belastningen på ledningsnät och anläggningar. Arbetet innebär att koppla bort felkopplade hårdgjorda ytor och fastigheter samt laga läckande brunnar och ledningar. Utredningarna med tillskottsvatten bedrivs områdesvis, genom en specifik arbetsordning och prioriteringsordning. Områdena avgränsas av tillrinningsområden till avloppspumpstationer. Prioriteringsordningen har utarbetats efter en stor mängd flödesmätningar som har genomförts på ledningsnätet samt bräddade volymer på avloppspumpstationer. För varje avloppsreningsverk så har tre till fyra områden prioriterats att bedriva utrednings- och åtgärdsarbete inom, varav ca ett område genomförs per avloppsreningsverk per år.

Principiellt gäller att huvudmannen skall åtgärda sina egna ledningar och anordningar som läcker eller är trasiga och sedan skall fastighetsägare koppla om och åtgärda sina

installationer. Det vanliga felet är att dagvatten från en fastighet är kopplat på spillvattenledningen, ett förhållningssätt som praktiserades förr i tiden.

Arbetsordningen för utredningsarbetet är:

1. Övergripande flödes- och nivåmätning

2. TV-inspektion av hela områdets spill- och dagvattenledningar

3. Anslutningskontroller av fastigheter genom färgning, tv-inspektion eller rökning 4. Kommunikation med felkopplade fastigheter om att de måste koppla om

5. Åtgärda på allmänna spill- och dagvattennätet

6. Uppföljning om fastigheter har kopplat om sitt dagvatten

(8)

8 7. Uppföljande flödes- och nivåmätning för att kontrollera om belastningen har minskat För Ölmanäs har följande pumpstationer prioriterats i arbetet med tillskottsvatten: SPU52 Gunnesson, SPU84 Källegården, SPU128 Åsa Kläppa och SPU45 Åsa Camping.

Under 2021 kommer aktiviteter och åtgärder att genomföras inom upptagningsområdet för SPU52 Gunnesson (januari–februari) och SPU84 Källegården.

1.8. Verksamhetens påverkan på miljön 1.8.1. Reningsverket

Verksamhetens påverkan på den yttre miljön är främst utsläpp av näringsämnen och syreförbrukande ämnen från renat, delbehandlat eller bräddat avloppsvatten.

1.8.2. Bräddning

Vid stora nederbördsmängder, framför allt vintertid när marken är vattenmättad ökar

volymerna till reningsverk från felkopplingar, inträngning och skador till ledningsnätet i form av tillskottvatten. Bräddning på reningsverket kan inträffa om det inkommande flödet blir högre än vad verket kan klara av att behandla. På Ölmanäs ARV passerar normalt allt utgående vatten utgående provtagare. Undantaget är vid strömavbrott när

reservkraftaggregatet inte körs, då inget av det utgående vattnet provtas. Brädd- och nödutlopp finns i pumpstationer och på ledningsnätet för att vid hydraulisk överbelastning eller driftavbrott släppa ut orenat avloppsvatten för att minska risken för hälsorisker om fastigheter översvämmas. Eftersom vattnet vid bräddningar på grund av höga flöden är kraftigt utspätt så är halterna i vattnet betydligt lägre än normala inkommande halter.

Vid planerade driftavbrott anlitas slamsugningsbil och/eller reservkraftaggregat (vid spänningsbortfall) för att undvika bräddning där det är möjligt.

1.8.3. Lukt

Luktutsläpp kan komma från bassänger på reningsverk och i intern slamhantering. Under året har inga klagomål inkommit på grund av lukt från reningsverket. Ett klagomål på grund av lukt från SPU84 Källegården åtgärdades genom att locket till en brunn vid stationen tätades.

1.8.4. Buller

Transporter, arbeten och den normala driften orsakar ett visst buller. Reningsverk och pumpstationers anläggningsdelar är täckta och inbyggda för att minska påverkan från detta.

1.8.5. Transporter

Interna transporter sker dagligen och redovisas genom mängd köpt bränsle. I verksamhetens bilar används HVO. Under 2020 förbrukades 1 391 liter, en minskning från 1 621 liter 2019.

Transporter av slam till Hammargård för vidare behandling uppskattas under 2020 till 460 mil.

För att minska mängden transporter av slam försöker man hålla TS-halten så hög som möjligt utan att det skapar problem för transportören.

(9)

9

1.8.6. Slamspridning

Hammargårds reningsverk är certifierat enligt Revaq och eftersom Ölmanäs slam behandlas där arbetar även Ölmanäs reningsverk enligt Revaqs arbetssätt för uppströmsarbete.

Miljörisker vid slamspridning är främst näringsläckage och tillförsel av oönskade ämnen såsom tungmetaller i samband med slamspridning. Målet med Revaq-certifieringen är att säkra att växtnäring från slam återförs på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav inom certifieringen. Certifieringen ställer krav på en öppen och transparent information om hur slam produceras, produktens sammansättning och kvalitetssäkring samt en ständig förbättring av inkommande avloppsvatten för god slamkvalitet så att växtnäring kan återföras till jordbruksmark. Ett aktivt uppströmsarbete ökar även kvaliteten på utsläppt renat avloppsvatten vilket bidrar till att minska miljöbelastningen på recipienten.

Före slamspridning tas jordprover enligt Revaqs regelverk för att undvika att slam sprids där det inte är miljömässigt motiverat. Det genomförs även en rutinmässig miljöriskbedömning inför varje slamspridning där bland annat närhet till vattendrag och risk för näringsläckage tas i beaktande.

2. Tillstånd

5 § 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser.

Tabell 2. Gällande tillstånd

Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser

1991-06-12 Länsstyrelsen i Hallands län Beslutnr. 2460-4117-90

Tillstånd enl. miljöskyddslagen, att från avloppsreningsverket i Ölmanäs i Kungsbackafjorden släppa ut renat avloppsvatten från motsvarande högst 11 000 personekvivalenter inklusive överpumpat avloppsvatten från Frillesås samhälle samt att transportera till och slutbehandla allt slam från Ölmanäsverket i Hammargårds avloppsreningsverk.

3. Anmälningsärenden beslutade under året

5 § 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 §§ miljöprövningsförordningen

(2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser.

Under 2020 förekom inga anmälningspliktiga ändringar av verksamheten.

4. Andra gällande beslut

5 § 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om

verksamheter som enligt 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b §.

Inga andra gällande beslut är aktuella.

(10)

10

5. Tillsynsmyndighet

5 § 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.

Tillsynsmyndighet är Miljö & Hälsoskydd, Kungsbacka kommun.

6. Tillståndsgiven och faktisk belastning

5 § 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning.

Tillståndet omfattar en ansluten belastning på 11 000 pe. Under 2020 var den faktiska inkommande årsmedelbelastningen 7 323 pe (70 g BOD7/pe*d).

7. Gällande villkor i tillstånd

5 § 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts.

1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Mindre ändringar får vidtas efter godkännande av länsstyrelsen förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten.

Kommentar: Reningsverket drivs i huvudsak i överensstämmelse med vad som angivit i ansökningshandlingar eller tidigare redovisats i rapportering. I ansökan anges att kväverening till minst 50 % ska ske, idag sker kväverening över 80 %. En ändring från

ansökningshandlingarna är att man sedan flera år använder järnklorid och

polyaluminiumklorid som fällningskemikalie. Inga större förändringar i driften som ändrat miljöpåverkan har genomförts under året.

2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniska rimliga insatser.

Kommentar: Anläggningen bedrivs så att reningsresultaten ligger långt under utsläppsvillkoren.

3. Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast 1993-06-01 och vara intrimmat senast 1993-1001, varvid anmälan skall göras till länsstyrelsen för

förstagångsbesiktning.

Kommentar: Villkor ej relevant.

4. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 15 mg/l BOD7 och 0,5 mg/l totalfosfor, beräknar som s.k. rullande årsmedelvärden av det antal provtagningar per år som föreskrivs i kontrollprogrammet eller av statens naturvårdsverks föreskrifter SNFS 90:14.

Kommentar: De rullande årsmedelvärdena har inte någon gång under året överskridits, se figurer i avsnitt 8. Provtagningen följer gällande kontrollprogram och är mer långtgående än kraven i lagstiftningen.

5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet from 1993-10-01 får som riktvärde ej överstiga 15 mg/l totalkväve beräknat som s.k. rullande årsmedelvärden av det antal provtagningar per år som föreskrivs i kontrollprogrammet eller av statens

Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 90:14. Begreppet riktvärde har den innebörd som framgår av villkor 7.

(11)

11 Kommentar: Det rullande årsmedelvärdet har inte någon gång under året överskridits, se figurer i avsnitt 8. Provtagningen följer gällande kontrollprogram och är mer långtgående än kraven i lagstiftningen.

6. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig

överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av

kommunala avloppsreningsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen senast 1991-12-31.

Kommentar: Kontroll av verksamheter sker i enlighet med gällande lagstiftning och allmänna råd samt aktuellt kontrollprogram daterat 2018-08-28. Sedan 1993 genomför Hallands Kustvattenkontroll samordnad recipientkontroll i länet.

7. Överskrids det riktvärde som angivits i villkor 5 mer än tillfälligt åligger det

kommunen att utreda orsaken och i samråd med länsstyrelsen vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas.

Kommentar: Riktvärdet har inte överskridits.

8. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får länsstyrelsen medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Länsstyrelsen får därvid föreskriva att nödvändiga mot åtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall underrättas.

Kommentar: Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att hela eller delar av anläggningen behöver tas ur drift informeras tillsynsmyndigheten på förhand.

9. Under utbyggnadsperioden får, efter ansökan från kommunen, länsstyrelsen meddela särskilda (lindrade) villkor avseende utsläpp av BOD7 och totalfosfor och under vilken tidsperiod dessa skall gälla, om så befinnes vara nödvändigt.

Kommentar: Villkor ej relevant.

10. Reningsverket skall vara för berett för desinfektion av utgående avloppsvatten.

Desinfektion skall företas i den omfattande som hälsovårdande myndigheter finner erforderlig.

Kommentar: Utrustning för desinficering finns tillgänglig vid behov. Desinficering har inte krävts under året.

11. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras vid reningsverket samt vid pumpstationen i Frillesås enligt

Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp från reningsverk (SNFS 1990:14).

Kommentar: Normalt sker ingen bräddning på reningsverket eftersom allt avloppsvatten mäts och registreras vid ordinarie provtagningspunkt före utsläpp till utloppstub.

För bräddningar från Frillesås huvudpumpstation sker ingen flödesmätning av bräddningar, utan dessa beräknas utifrån gångtid för bräddpumpen. Pumpstationen har ett

utjämningsmagasin på 200 m3 som används för att fördröja bräddning av spillvatten vid höga flöden eller driftavbrott.

12. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten

(12)

12 och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten.

Företagna saneringsåtgärder på ledningsnätet och dess effekter skall årligen rapporteras i miljörapporten.

Kommentar: Enheten för rörnät utför löpande drift och underhåll av ledningsnätet samt inventerar fastigheter för att säkra att dag-/dränvatten inte är anslutna till kommunal spillvattenledning.

Arbetet med att minska tillskottsvatten följer ett systematiskt arbetssätt där områden har prioriterats utifrån mängden tillskottsvatten, antal bräddningar och miljöpåverkan från dessa.

Åtgärder på ledningsnätet presenteras i bilaga 10.

13. Kommunen skall före 1991-12-31 i samråd med länsstyrelsen ta fram och till hushållen distribuera ett informationsmaterial i avsikt att nedbringa hushållens användning och förbrukning av miljöovänliga disk-, tvätt- och rengöringsmedel.

Kommentar: Villkor ej aktuellt. Hammargårds reningsverk, där Ölmanäs slam behandlas, är Revaq-certifierat vilket innebär att kommunen bedriver ett aktivt uppströmsarbete.

14. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenheten att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller recipienten eller att slammets kvalitet försämras.

Industrier och andra miljöstörande verksamheter, exempelvis bilvårdsanläggningar, skall i görligaste mån själva rena sitt avloppsvatten före bortledning.

Kommentar: Inga större industrier är anslutna till reningsverket. Ett aktivt uppströmsarbete bedrivs för att minska påverkan på reningsverket från industrier.

15. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav.

Kommentar: Under året har inga klagomål inkommit på grund av lukt från reningsverket. Ett klagomål på grund av lukt från SPU84 Källegården åtgärdades genom att locket till en brunn vid stationen tätades.

16. Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid de närmaste bostäder under vardagar ej överstiger:

55dB(A) dag (kl.07.00-18.00) 50dB(A) kväll (kl.18.00-22.00)

45dB(A) natt (kl. 22.00-07.00) och sön- och helgdag (kl. 07.00-18.00).

Kommentar: 2020 inkom inga klagomål om höga bullernivåer från reningsverket. 2019 genomfördes efter klagomål en bullerutredning som visade att bullernivån inte överskred villkoren.

8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.

5 § 8. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa

8.1. Flöden och belastningar

Nederbördsmängderna var lägre 2020 än 2019, vilket gav ett minskat inläckage från ledningsnätet och minskade bräddvolymer både från ledningsnätet och från reningsverket jämfört med 2019. Flödet in till reningsverket minskade från 1 002 325 m3 2019 till 999 036

(13)

13 m3 2020. Tillskottsvatten beräknades till 44 % eller 420 758 m3, en minskning från 49 % 2019.

Figur 3 visar andelen tillskottsvatten och mängden nederbörd de senaste fem åren. Både nederbördsmängden och andelen tillskottsvatten har under denna period visat en uppåtgående trend, med ungefär samma lutning på trendlinjerna. Data över nederbörd 2018 saknas så istället användes nederbördsmätningar från Hammargårds ARV, då dessa mätningar historiskt sett ligger nära varandra.

Figur 3. Nederbörd och tillskottsvatten 2016–2020

Bräddning på pumpstationer och på ledningsnätet vid hydraulisk överbelastning uppgick till ca 785 m³ och på grund av driftavbrott ca 478 m³. Tillsammans motsvarar detta 0,13 % av flödet som behandlats på reningsverket. Under 2019 bräddade sammanlagt ca 5 700 m3 från pumpstationer och ledningsnät, främst i samband med det kraftiga skyfallet som inträffade i Åsa i augusti 2019. Utöver regn påverkas bräddningarna av en rad olika faktorer såsom tidpunkt på dygnet, regnintensitet, havsnivå m.m. Miljöpåverkan från bräddningarna 2020 bedöms ha varit små.

Tabell 3 visar bräddningar på ledningsnätet sedan 2015. 2020 låg volymen under medel jämfört med de fem föregående åren.

Tabell 3. Bräddningar på ledningsnätet 2015–2020

2015 2016 2017 2018 2019 2020 Medel

Bräddad volym på

ledningsnätet (m3) 160 160 390 0 5 685 1 253 1 279

Inkommande volym

(m3) 922 885 778 349 954 892 794 157 1 002 325 962 596

Del av inkommande

volym 0,02% 0,02% 0,04% 0,00% 0,6% 0,1% 0,13%

(14)

14 Inkommande belastning till reningsverket ökade från 5 688 pe 2019 till 7 323 pe 2020.

Ökningen beror delvis på enstaka provtagningar under hösten som inträffade vid mycket höga inkommande flöden, vilket i vissa fall kan resultera i icke representativa inkommande

belastningar, men också på en verklig ökning av belastningen till verket. Nyanslutningar till reningsverket kan inte förklara hela belastningsökningen, utan en möjlig förklaring är att många i upptagningsområdet under 2020 har stannat hemma i större utsträckning.

Belastningsökningen är tydligast under mars-maj och juli-augusti. Trots den högre

belastningen under 2020 finns god marginal till den tillståndsgivna belastningen på 11 000 pe, även om framtida nyanslutningar inkluderas. Verkets dimensionering och aktuell belastning för 2020 redovisas i tabell 4.

Tabell 4. Inkommande belastning till Ölmanäs 2020

Dimensionerat Medeldygn 2020 Maxdygn 2020 Inkommande belastning,

(pe, 70 g BOD7/pe*d)

11 000 7 323 14 190

Flöde, (m³/d) 5 400 2 630 8 773

BOD7 kg/d 770 513 993

Fosfor, Ptot kg/d 33 14 33

Kväve, Ntot kg/d 132 112 262

8.2. Utsläppsvärden

Reningsprocessen har till största delen fungerat tillfredställande under året och samtliga gräns- och riktvärden har uppfyllts. Undantaget var vid nedtömningen av SBR-tanken i augusti då utgående föroreningshalter var förhöjda. Utsläppsvärden och utsläppsvillkor för 2020 redovisas i tabell 5.

Tabell 5. Utsläppsvillkoren och uppmätta halter 2020 som flödesviktade medelvärden

Rikt- och gränsvärden Ptot, mg/l BOD7 mg/l Ntot mg/l NH4-N, mg/l

Riktvärde månadsmedelvärde (mg/l) - - - -

Gränsvärde kvartalsmedelvärde (mg/l) - - - -

Gränsvärde årsmedelvärde (mg/l) - 15 15 -

Gränsvärde rullande årsmedelvärde 0,5 15 - -

Riktvärde rullande årsmedelvärde - - 15 -

Utsläppsvärden

Kvartal 1 0,3 4 5 0,1

Kvartal 2 0,3 5 5 0,4

Kvartal 3 0,5 4 8 0,7

Kvartal 4 0,2 3 5 0,2

Hela året 0,3 4 6 0,3

Total rening under 2020 för Ölmanäs reningsverk:

BOD7 Fosfor Kväve

Reningsgrad 97,8 % 94,6 % 86,1 %

I figurerna nedan visas utgående halt vid samtliga provtagningar 2020. Utsläppen vid nedtömningen av SBR-tanken i augusti syns tydligt för samtliga parametrar.

(15)

15 Figur 4. Utgående halt totalfosfor, veckoprov för respektive provtagningsvecka

Figur 5. Utgående halt BOD7, dygnsprov för respektive provtagningsvecka

Figur 6. Utgående halt totalkväve, dygnsprov för respektive provtagningsvecka

(16)

16 Figur 7–9 visar rullande årsmedelvärden för totalfosfor, BOD7 och totalkväve. Inga villkor överskreds under året.

Figur 7. Utgående halt totalfosfor, rullande årsmedelvärde.

Figur 8. Utgående halt BOD7, rullande årsmedelvärde.

(17)

17 Figur 9. Utgående halt totalkväve, rullande årsmedelvärde.

8.3. Recipientundersökningar

8.3.1. Samordnad recipientkontroll

Recipient för Ölmanäs ARV är den yttre delen av Kungsbackafjorden.

Hallands Kustvattenkontroll genomför den samordnade recipientkontroll i länet.

Undersökningarna samordnas av Länsstyrelsen och finansieras av kommuner myndigheter och företag i området. Resultat från kontrollen sammanställs i två årsrapporter, en som behandlar bottenfauna och en som behandlar hydrografi och växtplankton. Eftersom

årsrapporterna för 2020 vid tidpunkten för miljörapporteringen ännu inte hade publicerats så redovisas resultaten från årsrapporterna med ett års fördröjning. Undersökningarna 2019 utfördes av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (Hydrografi och Växtplankton) samt PAG (Bottenfauna). I sammanställningen nedan redovisas även Bohuskustens vattenvårdsförbunds provpunkt vid Valö, där SMHI har genomfört undersökningar avseende hydrografi och växtplankton. För Ölmanäs är punkt N6 Yttre Kungsbackafjorden samt punkt N7 Ost Nidingen de mest intressanta.

(18)

18 Figur 10. Provtagningspunkter Hallands kustvattenkontroll (Medins Havs- och

Vattenkonsulter AB. Hallands kustvattenkontroll. Hydrografi och växtplankton.

Årsrapport 2019 med utvärdering 1993–2019)

Sammanställningen i den samordnade recipientkontrollen ger en bild av påverkan från både lokala och regionala föroreningar och sammanfattar miljöförhållandena som annars är svåra att redovisa. Underlaget bidrar även till nationell miljöövervakning.

I 2019 års årsrapport har även trender för perioden 2003–2019 sammanställts. För totalkväve har istället tidsperioden 2002–2019 utvärderats eftersom det är den tidsperiod då man har använt sig av samma metod för analyser och för totalfosfor har trenden för 2005–2019 utvärderats. I tabell 6 nedan redovisas statusklassningen i fem olika punkter.

Tabell 6. Statusklassning vid provpunkter 2019

Analyserad parameter Provpunkt Näringsämnen

total Syrgashalt Siktdjup,

sommar Växtplankton BQI N5 Inre

Kungsbackafjorden Hög Hög God Hög Dålig

N6 Yttre

Kungsbackafjorden Hög Hög Hög Hög Måttlig

N7 Hög Hög Måttlig Hög Måttlig

N13 Hög Hög Måttlig Hög Måttlig

Valö God Hög Måttlig God

(19)

19 Statusklassningen för näringsämnen har inte förändrats i någon av punkterna jämfört med 2018. Under 2019 var tillförseln av näringsämnen till Hallandskusten från land högre än den genomsnittliga tillförseln de tjugo senaste åren, vilket främst beror på höga

nederbördsmängder och höga flöden från vattendragen. 2020 kan man förvänta sig att tillförseln av näringsämnen från vattendragen åter var lägre, efter att nederbörden minskat jämfört med 2019. Samtliga punkter i tabell 6 visar under tidsperioden 2002–2019 en nedåtgående trend avseende totalkväve. För totalfosfor är trenden 2005–2019 nedåtgående i alla punkter utom i Valö, där trenden är uppåtgående.

Syrehalten i bottenvattnet var under 2019 hög i samtliga punkter under årets första halva.

Därefter uppmättes låga syrehalter i N7 och Valö i augusti, i Valö och N6 Yttre

Kungsbackafjorden i september samt i N7 i oktober. Sett över hela året uppnåddes dock statusklassningen hög i alla punkterna. Statusklassningen förbättrades från god till hög i punkterna N6 Yttre Kungsbackafjorden och Valö. Över tid visar syrehalten för hela året en nedåtgående trend i alla punkter i tabell 6 utom i Valö, där ingen signifikant förändring ses.

Under perioden augusti–oktober är den långsiktiga trenden för syre nedåtgående förutom i punkterna N5 Inre Kungsbackafjorden och Valö, där ingen signifikant förändring syns. Trots att syrehalten har minskat så är statusen alltså fortsatt hög i samtliga punkter.

Siktdjupet är en parameter som används för att spegla övergödningen som påverkar tillväxten av plankton i vattnet men påverkas även av tillförsel av sötvatten och resuspension av

sediment i grunda områden. Statusklassningen avseende siktdjup var oförändrad jämfört med föregående år. I punkt N5, som är den station där siktdjupet brukar vara lägst till följd av påverkan från tillrinning från vattendrag, var det lägsta siktdjupet som uppmättes 3,2 meter i mars när avrinningen från vattendrag också var som högst. Ingen signifikant förändring av siktdjupet åt något håll kan ses i någon punkt i tabell 6, förutom i N6 Yttre

Kungsbackafjorden där trenden är svagt nedåtgående. Statusklassningen i N6 är dock fortsatt hög.

Samtliga punkter har hög eller god status avseende växtplankton. Resultaten från de

provtagningar som har genomförts tyder på att mängden växtplankton har minskat i samtliga provtagningsstationer mellan 1993 och 2019. För att säkert fastställa att en minskning har skett skulle dock en betydligt högre provtagningsfrekvens behövas, så resultaten ska tolkas med försiktighet.

Enligt årsrapporten för Bottenfauna påverkas bottenfaunan av förändringar i organisk belastning. Förenklat så gynnas faunan av en ökande belastning upp till en viss nivå då syrebrist uppstår vilket påverkar faunan negativt. Den faktor som har störst påverkan på bottenfaunan längs Hallandskusten är övergödning. Övergödning ger två olika typer av påverkan: syrebrist, vilket kan slå ut faunan under vissa år, och ökad fauna i områden där goda syreförhållanden råder. Båda fallen kan ge en förändrad artsammansättning och en lägre biologisk mångfald. Måttet som används för statusklassning av bottenfauna är BQI. BQI är ett mått som inte lämpar sig för klassning av grunda bottnar och det är inte ovanligt att en grund station som är placerad i eller strax under språngskiktet får en sämre klassning än djupare provpunkter. Eftersom BQI påverkas kraftigt av djupet i provpunkten är det mer relevant att titta på förändringen i en enskild punkt än att jämföra olika punkter med varandra. För BQI har statusen för punkt N13 återgått från god till måttlig status, vilket den även hade 2017.

Punkten ligger precis på gränsen mellan de två statusklassningarna. I punk N5 sänktes klassningen från otillfredsställande till dålig. Detta är den grundaste mätpunkten längst in i fjorden. I N5 skedde en signifikant minskning och i N6 skedde en signifikant ökning av

(20)

20 antalet arter mellan 2018 och 2019. Förändringar i antal arter kan bero på ändrade

miljöförhållanden.

Den långsiktiga trenden för samtliga provpunkter mellan 1993 och 2019 är att antal arter, individtäthet och mängd biomassa minskar. BQI har försämrats i samtliga punkter utom N13 där ingen långsiktig trend kan ses. Att trenderna ser liknande ut i samtliga stationer, och även övriga stationer som ingår i Hallands kustvattenkontroll, tyder på att det är mer storskaliga, gemensamma faktorer som påverkar utvecklingen. Även omgivande områden påverkas i liknande riktning. Förhållandena i den grundaste stationen N5 Inre Kungsbackafjorden skiljer sig mycket från övriga djupare punkter. Punkten är starkt påverkad av en hög belastning av organiskt material vilket ger en fattig fauna. Varför nedåtgående trender syns i de djupare punkterna är svårare att förklara, men det slås i rapporten fast att det finns flera storskaliga faktorer utöver övergödning som påverkar bottenfaunan. Storskalig minskad organisk belastning, minskad tillgång till föda, bottentrålning och klimatförändringar är olika möjliga delförklaringar som diskuteras.

8.3.2. Klassning av Kungsbackafjorden enligt VISS

Kungsbackafjorden är uppdelad i två vattenförekomster, Inre Kungsbackafjorden och Yttre Kungsbackafjorden. Resultaten från punkt N5 (Inre Kungsbackafjorden) och N6 (Yttre Kungsbackafjorden) från den samordnade recipientkontrollen används även för klassningen av fjorden i VISS. Kungsbackafjorden är skyddat som Natura 2000-område enligt

Fågeldirektivet och Habitatdirektivet. Enligt den senaste beslutade Miljökvalitetsnormen för båda förekomsterna ska god ekologisk status uppnås 2027 och God kemisk status för båda förekomsterna med undantag för kategorierna Bromerade difenyletrar och Kvicksilver och kvicksilverföreningar.

Utsläpp av näringsämnen från Ölmanäs ARV påverkar recipienten men det är svårt att se direkt påverkan från punktutsläppet. Ölmanäs ARV bedöms i VISS ha betydande påverkan på vattenförekomsten.

Den ekologiska statusen klassas som måttlig medan den kemiska statusen ej uppnår god status. Av de parametrar inom kemisk status där en bedömning har gjorts är det tre som ej uppfyller målet om god status, alla inom kvalitetsfaktorn Prioriterade ämnen: Bromerade difenyletrar, Kvicksilver och kvicksilverföreningar samt Tributyltennföreningar. Den största källan till tributyltennföreningar är sannolikt bottenfärg till båtar.

I Yttre Kungsbackafjorden uppnås god eller hög status avseende Växtplankton, Makroalger och gömfröiga växter, Syrgasförhållanden, Ljusförhållanden, Näringsämnen, Särskilt förorenade ämnen och alla Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den enda kvalitetsfaktorn under ekologisk status som inte klassas som god eller hög är Bottenfauna där klassningen är måttlig.

9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner

5 § 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer.

En ny renspress installerades under året och ersatte den gamla som ej fungerade.

(21)

21 Under 2020 besiktigades utloppsledningen, utan anmärkningar. Detta kommer fortsättningsvis att ske vart sjätte år, enligt kontrollprogrammet.

10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m.

5 § 10. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa.

I augusti 2020 påbörjades nedtömning av den ena SBR-volymen för att reparera

luftarsystemet som inte fungerar optimalt. I samband med nedtömningen steg utgående föroreningshalter mer än förväntat. När de förhöjda utsläppsvärdena uppdagades avbröts nedtömningen och arbetet sköts upp. Arbetet kommer istället genomföras våren eller

sommaren 2021. Den försämrade luftningen innebär inga förhöjda utsläppsvärden men leder sannolikt till ökad energiförbrukning.

Varje SBR-cykel beräknas volymen vatten som tillförs processen och utifrån detta beräknas sedan mängden fällningskemikalie som ska doseras i den aktuella cykeln. I början av 2021 upptäcktes att beräkningen inte utförs korrekt vid höga nivåer i SBR-tanken och att det i dessa fall inte doseras tillräckligt mycket fällningskemikalie. Oftast rör det sig endast om någon enstaka SBR-cykel vid mycket höga flöden, vilket ger förhöjda utgående fosforhalter under en kort period. Sannolikt har detta pågått i flera år men eftersom de felaktiga doseringarna

sammanfaller med de flödessituationer där förhöjda fosforhalter förväntas så har det inte upptäckts. Arbete pågår med att hitta felet i programmet och åtgärda det.

11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi

5 § 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi.

Avloppsvattenreningen kräver stora mängder energi. Luftning av bassänger och pumpning av avloppsvatten i pumpstationer är de steg där mest energi används.

Reningsverkets elanvändning 2020 var 689 MWh, vilket var en ökning från 676 MWh

föregående år. Den huvudsakliga förklaringen är den ökade belastningen, vilket leder till ökad luftning och högre energianvändning, men även att luftarsystemet till en av SBR-volymerna behöver repareras. På pumpstationerna användes ungefär samma mängd energi som 2019.

Reningsverket och pumpstationerna använde tillsammans 104 MWh under året, vilket var en ökning med ca 1,6 %. Relaterat till den behandlade mängden avloppsvatten ökade

energianvändningen från 1,02 kWh/m3 till 1,08 kWh/m3.

(22)

22 Tabell 7. Energianvändning på reningsverket 2020

Figur 11. Energiförbrukning på reningsverket 2017–2020

Energi- och effekt Energi Effekt

Vardagar

06–22 Övrig tid Totalt Max Min Medel

[kWh] [kWh] [kWh] [kW] [kW] [kW]

Jan 33 149 33 409 66 558 138 71 89

Feb 28 344 33 732 62 076 123 70 89

Mar 29 922 33 822 63 745 134 0 86

Apr 27 660 29 499 57 159 134 47 79

Maj 22 842 30 688 53 530 132 50 72

Jun 26 273 26 347 52 620 122 33 73

Jul 28 673 27 367 56 040 114 41 75

Aug 24 556 28 212 52 768 115 18 71

Sep 24 340 24 470 48 810 120 43 68

Okt 25 410 27 822 53 233 134 43 72

Nov 26 035 29 823 55 858 121 53 78

Dec 33 107 33 560 66 666 141 55 90

Summa 330 312 358 752 689 063

(23)

23 Figur 12. Energiförbrukning på reningsverket och pumpstationer 2017–2020

Under 2020 installerades en ny värmepump för uppvärmning av lokalerna. Under 2019 värmdes lokalerna upp med hjälp av el, efter att värmepannan slutade fungera.

Ett ständigt arbete pågår för att byta ut äldre utrustning mot sådan som är mer effektiva.

Planerade underhållsåtgärder följer verksamhetens underhållsplan.

Under 2020 genomfördes försök med avvattning i slamskruvpress på Ölmanäs ARV. I försöken uppnåddes en TS-halt på 26,7 % vilket är klart högre än de TS-halter som idag uppnås i avvattningen i centrifuger på Hammargårds ARV, före tillsatsen av kalk. Lokal avvattning på de yttre reningsverken skulle minska antalet transporter mellan reningsverken och även minska belastningen från rejektvatten på Hammargårds ARV.

12. Ersättning av kemiska produkter

5 § 12. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga.

2019 genomfördes en stor kemikalieinventering då en mängd kemikalier fasades ut från verksamheten. Under 2020 fasades inga kemikalier ut från verksamheten.

13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet

5 § 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.

De avfallsfraktioner som uppkommer i processen är främst gallerrens, sand och slam.

Gallerrens hanteras som verksamhetsavfall och körs till förbränning. Sand från sandfång hämtas normalt ca 1 gång/år och körs till deponering. Varken 2019 eller 2020 hämtades någon sand, vilket delvis beror på att sandavvattnarens funktion är nedsatt.

Tillstånd för att transportera farligt avfall till Miljöstation finns på Trafik & Park. Hantering av miljöfarligt avfall samordnas med Trafik & Park eller beställs av externt företag.

Övrigt avfall sorteras i fraktioner för återvinning och brännbart hushållsavfall.

(24)

24 Slam från verket körs till Hammargårds reningsverk för vidare behandling.

14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa

5 § 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa.

SPU45 Gunnesson ersattes under året av en helt ny pumpstation. Den nya stationen innebär att risken för driftavbrott och bräddningar minskar betydlig.

15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar

5 § 15. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som

verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i.

Under 2020 producerades 4 250 m3 slam på verket. Slammet behandlas vidare på

Hammargårds reningsverk där det avvattnas och blandas med bränd kalk. Slam som uppfyller lagkrav och kraven i Revaqs regelverk blir gödsel för återföring av närings- och mullbildande ämnen. Under år 2020 var det två månadspartier slam från Hammargård som inte kunde spridas på åkermark utan istället användes som skogsgödsling eller anläggningsjord.

Anledningen till att allt slam inte spreds på åkermark var förhöjd kadmiumhalt per kg fosfor.

16. Planerade åtgärder 2021

Under 2021 kommer den nedtömningen av den ena SBR-volymen som planerades 2020 att genomföras, för att kontrollera och åtgärda fel på luftare. Nedtömningen kommer att genomföras på ett mer kontrollerat sätt jämfört med den nedtömning som avbröts 2020.

Under 2021 planeras renoveringar i olika omfattning av pumpstationerna SPU47 Rågelund, SPU50 Frillesås, SPU95 Lurendal och SPU85 Hästholmen.

Idag finns relativt lite onlineinstrument på Ölmanäs ARV. Under 2021 planeras inköp av instrument för att bättre kunna anpassa luftningen av processen efter behovet och på så vis minska energianvändningen. Det kommer även att köpas in en spektrofotometer för att möjliggöra snabba analyser på plats på reningsverket.

Den befintliga sandavvattnaren fungerar dåligt på grund av slitage och under 2021 kommer den att ersättas eller renoveras.

(25)

25

17. NFS 2016:6

Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna.

17.1. Provtagning och flödesmätning

Utgående flöde på Ölmanäs ARV mäts i två öppna mätrännor med nivåmätning. Eftersom ingen bräddning sker på verket används detta flöde för mätning av både inkommande och utgående flöde.

Provtagning sker flödesproportionellt enligt kontrollprogram som upprättades 2018.

Provtagningsprogrammet är mer omfattande än kraven i NFS 2016:6. Från och med januari 2020 tas även helgprover ut istället för vissa av dygnsproverna vilket ger en mer representativ provtagning.

De flesta proverna analyseras på kommunens egna labb på Hammargårds ARV medan metall- och slamprover samt vissa övriga analyser skickas till externt laboratorium.

Tabell 8. Provtagning av inkommande och utgående flöden från Ölmanäs ARV

17.2. Max GVB

Max gvb tätbebyggelse (maximal genomsnittlig veckobelastning) uppskattas till 12 000 pe vilket är en ökning från 11 000 föregående år. Värdet är beräknat utifrån Naturvårdsverkets

”Vägledning om maximal genomsnittlig veckobelastning”. Orsaken till ökningen är att den bofasta befolkningen i tätbebyggelsen uppskattas vara högre än föregående år. Detta beror på en verklig ökning men framförallt på att en ny förbättrad metod användes för att beräkna den bofasta befolkningen, där antal folkbokförda personer inom reningsverkets

upptagningsområde används istället för att den årliga befolkningsökningen i kommunen delades upp mellan reningsverken och adderades till föregående års siffra.

Renings- och utsläppskrav för avloppsvatten från tätbebyggelse avgörs bland annat av tätbebyggelsens storlek, enligt EU:s avloppsdirektiv Tätortens storlek uppskattas baserat på föroreningsmängd som uppkommer inom tätbebyggelsen. Belastningen uttrycks som maximal genomsnittlig veckobelastningen (max gvb) och anges i personekvivalenter (pe).

Kontrollparameter Inkommande Utgående

pH 1 dp/ vecka 1 dp/ vecka

Biokemisk syreförbrukning, BOD7 1 dp/ vecka 1 dp/ vecka

Kemisk syreförbrukning, CODCr 1 vp/ vecka 1 vp/ vecka

Suspenderade ämnen 1 dp/ vecka 1 dp/ vecka

Fosfor total, P-tot 1 dp/ vecka

1 vp/ vecka

1 dp/ vecka 1 vp/ vecka

Kväve total, N-tot 1 dp/vecka 1 dp/vecka

Ammoniumkväve, NH4-N - 1 dp/vecka

Nitratkväve NO3 - 1 dp/vecka

Metaller (Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni, Ag) 1 vp/månad 1 vp/månad

(26)

26 Tabell 9. Beräkning av Max gvb tätbebyggelse för Ölmanäs ARV

Ölmanäs ARV Övrig tid Påsk Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Aug)

Övrig tid

Bofast befolkning totalt inom tätbebyggelsen

10 327 10 327 10 327 10 327 10 327 Icke bofast befolkning inom

tätbebyggelsen

0

Industribelastning 0 0 0 0 0

Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren

1 200 1 200 1 200 1 200 1 200

Säkerhetsmarginal 400 400 400 400 400

Summa 11 927 11 927 11 927 11 927 11 927

Icke avrundad max gvb 11 927

Max gvb avrundat 12 000

Även max gvb inkommande har beräknats enligt Naturvårdsverkets vägledning. 90- percentilen för inkommande belastning till Ölmanäs 2020 var 9 368 pe, även det en tydlig ökning jämför med föregående år.

18. SNFS 1994:2

Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna.

Provtagning av avvattnat slam enligt SNFS 1994:2 sker på Hammargårds ARV där slammet slutbehandlas.

Slam från Ölmanäs ARV analyseras genom 6 blandprov/år som en del av Revaq-arbetet.

Omfattning av provet är:

TS, Glödförlust, pH, kalkverkan, N-tot, NH4-N, P-tot Al, Pb, B, Fe, Cd, Ca, K, Co, Cu, Cr, Hg, Mg, Mn, Ni, Ag, Sn, Bi, Zn

Bilageförteckning

Bilaga 1 – Anslutning och ledningsnät Bilaga 2 – Inkommande avloppsvatten

Bilaga 3 – Bräddning och bräddningsmängder Bilaga 4 – Bräddningsmängder från ledningsnätet Bilaga 5 – Bräddning vid avloppsreningsverket Bilaga 6 – Utgående vatten

Bilaga 7 – Grovrens, sand och slammängder Bilaga 8 – Slamanalyser

Bilaga 9 – Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, miljöfarligt avfall Bilaga 10 – Åtgärder på ledningsnätet

Bilaga 11 – Pumpschema

Bilaga 12 – Max gvb tätbebyggelse Bilaga 13 – Max gvb inkommande

(27)

Avloppsanläggning/Kommun

Ölmanäs Reningsverk, Kungsbacka kommun

ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER

VATTENVERK, antal anslutna personer:

AVLOPPSANL, antal anslutna personer: ca: 10327

anslutna person.ekv.(pe)* 7323 anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7 0

* Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/person

Månad Prod. mängd Mängd avlopps- Månadsdifferens Nederbörd Anmärkningar

renvatten**, m3 vatten, m3 m3 Antal mm Maxdygn

I II II-I mm/d

Jan 52060 92537 40477 71 15

Febr 46528 130080 83552 98 20

Mars 51542 106401 54859 43 9

April 55263 63295 8032 34 13

Maj 62028 66344 4316 29 14

Juni 72212 53332 -18880 31 8

Juli 62358 61455 -903 95 21

Aug 66305 65237 -1068 30 9

Sept 50785 47705 -3080 53 29

Okt 47781 78070 30289 158 31

Nov 45488 92097 46609 78 11

Dec 47824 106044 58220 86 22

Summa 660174 962596 326353 806

**Kan utgå vid markant skillnad mellan vattenverkets försörjningsområde och avloppsanlägg verksamhetsområde UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER

Debiterad mängd Kyl/spolvatten till Utläckage Ovidkommande mängd renvatten, m3 dagvattennät,m3 renvattenmängd, m3 vatten, m3

565769 94405 420758

UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET

Kombinerat system Antal Antal bräddavlopp Anm Antal regn

% av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga mätare

0 29 1

Anmärkningar

Schablonberäkning för utläckage av renvatten 14,3 %